Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Transkript

1 1/13 BESLUT Dnr: 12/00726 SAKEN Aktuellt, SVT2, och 03-23, inslag om AB Volvo; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGEN Inslaget den 1 mars 2012 Inslaget handlade om på vilket sätt AB Volvo (Volvo) betalade skatt och den skattemodell som bolaget använde sig av. Nyhetspresentatören påannonserade inslaget på följande sätt. (Nyhetspresentatören) Trots rekordvinst på 15 miljarder betalar Sveriges största företag Volvo knappt någon bolagsskatt alls i Sverige. [---] Och vi ska börja med Volvo som har infört ett nytt sinnerikt skattesystem som gör att bolaget kan utnyttja förluster runt om i världen för att slippa bolagsskatt i Sverige. Och det är förklaringen till att Volvo under många år inte behöver betala skatt i Sverige, trots miljardvinster och det här upprör många. Reportaget som följde inleddes med att reportern intervjuade en egenföretagare. (Företagaren) Ja, det är otroligt. Ja, det är otroligt, jag kan inte säga något annat. Man blir arg snarare. Varför ska jag som liten företagare alltså hela tiden, jag betalar in mina skatter och alltihopa och de kommer undan, det känns och jag tror inte det bara är Volvo då, utan det är väl samma med alla de här stora bolagen kan jag tänka mig. (Reportern) Du betalar alltså mer i bolagsskatt än vad Volvo Lastvagnar gör. (Företagaren) Ja, det är helt fascinerande, jag blir stum, jag vet inte vad jag ska säga. (Reportern) Han äger ett litet åkeri i Stockholm och han blir upprörd när han får veta att han betalar mer i bolagsskatt än vad Volvo lastvagnar gör. Och Sveriges Television kan i dag visa att 57 utav 59 Volvobolag inte betalar någon bolagsskatt i Sverige det senaste taxeringsåret Och det här är en tradition inom Volvo. Så här lät det för 15 år sedan när Volvo personvagnar ingick i koncernen. Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/13 Ett inslag från Norra Magasinet år 1997 visades där det framgick att Volvo hade noll taxerad inkomst mellan åren Vidare visades en del av en intervju med Volvos dåvarande finansdirektör ur Rapport år (Reportern) Och Volvos dåvarande finansdirektör tyckte inte att det här var konstigt. (Finansdirektören) Det är ingenting som är något omoraliskt eller fel. Vi driver ju för fan företagsverksamhet och det är min plikt och det är företagsledningens plikt att hålla kostnaderna nere. Och skatt råkar för ett företag vara en kostnad. Men vi är inga bluffgubbar. Därefter intervjuades Volvos nuvarande vd. (Reportern) Är det inte lite konstigt att de flesta svenskar betalar mer i skatt, inkomstskatt, än vad Volvo AB, Volvo Lastvagnar, Volvo Bussar betalar i bolagsskatt i Sverige? (Vd) Ja, det finns alltså, och där är ju igen då ett regelverk som är uppsatt för hur bolag och bolagsskatt skall betalas och det följer vi till punkt och pricka. Om vi tittar då, vi är ju en väldigt stor global aktör där vi också har att ta hänsyn till alla andra skattemyndigheter runt om i världen, där vi producerar, där vi säljer, när vi skickar varor emellan och så vidare. Reportaget fortsatte med att reportern bland annat redogjorde för Volvos tidigare resultat och intervjuade generaldirektören för Skatteverket. (Reportern) Men det finns en stor skillnad, då på 90-talet så låg Volvo i fejd med Skatteverket och domstolarna var överhopade med ärenden. Nu har Volvo lärt sig läxan och det är ganska sällsynt att Skatteverket slår till mot Volvos deklarationer. Ändå är det så att Volvo knappt betalt någonting i bolagsskatt år 2008, 2009 och Vad är det då som har hänt? Volvo organiserade i slutet av 90-talet om verksamheten och startade finansiella centrum där de flesta förlades till Sverige. Under sig fick de dotterbolag som fungerar som underleverantörer och distributörer runt om i världen. De fick bara betalt för sina kostnader plus en viss vinst. Resten gick tillbaka till Sverige. Under några år i mitten av 2000-talet så innebar det att Volvo faktiskt betalade bolagsskatt i Sverige. Men det är först när det börjar gå lite sämre, var det framför allt Sverige som drabbades blev vinsten 14 miljarder kronor, men det blev nästan ingenting kvar till bolagsskatt i Sverige. År 2009 när Volvokoncernen redovisade en förlust på 20,5 miljarder kronor, då hamnade hela 17 miljarder kronor av förlusten i Sverige. Det betyder att Volvo kunde kvitta förlusterna mot framtida vinster och det är precis vad som har skett när Volvo var tillbaka på banan igen och redovisade en vinst på 15,5 miljard kronor, då använde Volvo 3 miljarder kronor av sina förlustavdrag och fortsätter utvecklingen på samma sätt så dröjer det fem år innan alla förlustavdragen är uppätna. Och kommer det en lågkonjunktur under de här åren, ja då kan det ta ännu längre tid och risken är uppenbar att det kanske aldrig någonsin blir pengar över till bolagsskatten i Sverige. (Skatteverkets generaldirektör) Jag rekommenderar alla företag som vill vårda sitt varumärke att anta riktlinjer för hur man ska agera skattemässigt på styrelsenivå. Och då inkludera att man inte ska lägga sig i gråzonen, utan man ska vara på den säkra sidan. Är man ännu mer ambitiös då skulle man säga att, ja vårt företag vill vara en del i det svenska samhället, vi har nytta av vägar och järnvägar och utbildning och forskning och då ska vi betala vår del, då ska vi inte försöka minimera vår skatt. Det är den högsta ambitionsnivån. Den ligger då en bit över vad lagen egentligen kräver. Efter reportaget sades följande. (Nyhetspresentatören) Och så här kommenterar finansminister Anders Borg det faktum att Volvo knappt betalar någon bolagsskatt alls i Sverige. (Finansministern)

3 3/13 Naturligtvis ska företag betala skatt, de har ett samhällsansvar och ett ansvar mot sina medarbetare att sköta sig korrekt. Och det är klart att vi ser fram emot att Volvo åter igen kommer att börja betala skatter när de här förlustavdragen är avarbetade. (Reportern) Vad är det som talar för att de inte får förlustavdrag igen då? (Finansministern) Ja, alltså skälet till att de hade förlustavdrag var ju att världsekonomin tog stopp och att man då gjorde förluster i verksamheten och när vi beskattar vinster, så är det ju rimligt att man också kan dra av förluster, men generellt sett är det bra att företag betalar skatt i Sverige, det uppskattar vi mycket och det är centralt att även Volvo kommer tillbaka och gör det. Inslaget den 23 mars 2012 I Aktuellt-sändningen den 23 mars 2012 sa nyhetspresentatören följande. I ett inslag i Aktuellt den 1 mars om Volvo och den svenska bolagsskatten sa vi att Volvo infört ett nytt sinnrikt skattesystem som gör att bolagen kan utnyttja förluster runt om i världen för att slippa bolagsskatt i Sverige. Vi vill förtydliga att Volvo tillämpat en laglig modell för att betala skatt i Sverige. Enligt den modellen kan Volvo använda förluster från bolag runt om i världen och därför har Volvo de senaste åren inte behövt betala bolagsskatt i Sverige, trots miljardvinster. ANMÄLAN Volvo har anmält inslagen och anser att de har bidragit till att sprida en missvisande bild av hur Volvokoncernen hanterat sina skatter. Volvo anser att inslaget var osakligt och anför sammanfattningsvis följande. Påståendet att Volvo har infört ett nytt sinnrikt skattesystem som gör att bolaget kan utnyttja förluster runt om i välden för att slippa bolagsskatt i Sverige var vilseledande och felaktigt då skattesystemet varken är nytt eller sinnrikt. Systemet infördes i slutet på 90-talet av flera länder vilka Volvokoncernen var verksam i. Det följer OECD:s riktlinjer och syftar inte till att slippa bolagsskatt i Sverige. Modellen är vanligt förekommande och har granskats och godkänts av Skatteverket. Modellen innebär att koncernens vinster i dessa länder, de år verksamheten går bra, till stor del hamnar i Sverige. De år koncernens verksamheter i dessa länder går med förlust hamnar även dessa förluster i Sverige. Volvo har inte möjlighet att med retroaktiv verkan ändra den av koncernen tillämpade transferprismodellen för de räkenskapsår verksamheten går med förlust. Volvo tvingas i regel betala högre skatt i andra länder än vad som tillämpas i Sverige och det är därför ofta förmånligare för Volvo att betala skatt i Sverige än i andra länder. Sammantaget var uttalandet samt beskrivningen av Volvos transferprismodell vilseledande då det gav intryck av att det varit Volvokoncernens avsikt att undandra bolagsskatt i Sverige. Sveriges Television (SVT) har vidare brustit i sitt krav på saklighet då det inom ramen för det aktuella inslaget sände en intervju med Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson. Inslaget var vilseledande eftersom det

4 4/13 framstod som att Ingemar Hansson uttalade sig om Volvo. Ingemar Hanssons uttalande var generellt och inte avsett att kommentera Volvokoncernens agerande. Volvokoncernen har antagit nämnda riktlinjer och dessa ligger, såsom beskrivits ovan, inte i någon gråzon. Aktuellts reporter har i samband med att denne granskat Volvokoncernens hantering av skatter varit i kontakt med representanter för bolagets skatteavdelning. Han har vid dessa samtal fått detaljerade förklaringar av de förhållanden som beskrivits ovan och ändå valt att framställa Volvokoncernens hantering av skatter på angivna inkorrekta och vilseledande sätt. Reportern har vidare, då denne intervjuat Ingmar Hansson, utan framgång sökt förmå denne att uttala sig om Volvokoncernens hantering av skatter. Som ledande nyhetsprogram inom en av två public service-kanaler har Aktuellt ett särskilt ansvar att förmedla en korrekt bild av verkligheten. I det här fallet har man valt att låta nyheten som sådan bli viktigare än de fakta som rimligen ska stödja den. Sammantaget har påannonsen, inslaget och det sätt varpå det satts samman varit osakliga, vilket bidragit till att sprida en missvisande bild av hur Volvokoncernen hanterar sina skatter. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE SVT som har getts tillfälle att yttra sig över om inslaget strider mot kravet på saklighet anser att inslaget inte strider mot detta krav och anför i huvudsak följande. Inslaget handlade om att Volvo etablerat en ny ekonomisk modell som möjliggjort att Volvo kan göra stora förlustavdrag i Sverige trots vinster. Inslaget var en del i en större granskning som Rapport och Aktuellt gjorde under våren. I denna granskades 20 av de största svenska företagen för att ta reda på i vilken omfattning de betalade bolagsskatt i Sverige år Granskningen visade att sju av företagen betalade ytterst lite eller ingen bolagsskatt trots att samtliga företag redovisade vinst detta år. I denna grupp fanns Sveriges största företag Volvo som hade de största samlade förlustavdragen. I sin anmälan anför Volvo att inslaget brister i kravet på saklighet i påannonsen där det sägs att Volvo har infört ett nytt sinnrikt skattesystem som gör att bolaget kan utnyttja förluster och att inslaget därmed gav intryck av att det varit koncernens avsikt att undandra bolagsskatt i Sverige. Eftersom redaktionens avsikt inte var att skapa det intrycket sändes ett förtydligande den 23 mars 2012, dagen efter det att anmälan inkom till SVT. Volvo påpekar att det i slutet av 90-talet infördes transferprisregler och att modellen följer OECD:s riktlinjer och tillämpas mellan Volvokoncernens svenska bolag och bolagen i flertalet av de länder i vilka koncernen är verksam.

5 5/13 Det som visades i inslaget var effekten av att Volvo valt att använda denna skattemodell. Under större delen av 2000-talet redovisade Volvokoncernen stora vinster där en viss del fördes till Sverige och beskattades där. När koncernen gjorde stora förluster under ett enda år 2009 hamnade över 80 procent av koncernens redovisade förluster i Sverige. I inslaget beskrevs sedan hur dessa förluster kunde kvittas mot vinster under en rad år. Det bedömdes därför att det fanns fog för att säga att det framför allt var Sverige som drabbades när det började gå sämre för Volvo. Såvitt SVT kan se anför inte heller Volvo annat i sin anmälan även om de skriver att det under 2009 uppstod förlustavdrag inte bara i Sverige utan även i ett 30-tal länder. Enligt SVT förändrar inte detta beskrivningen i inslaget. I svensk lagstiftning är grundregeln att företag enbart ska kunna dra av förluster i sin svenska verksamhet och att förluster utomlands inte får föras till Sverige. Under 90-talet tillämpades dessa regler för Volvo vilket innebar att koncernen då inte kunde utnyttja förluster utomlands i sina svenska deklarationer. Det var först genom att Volvo på eget initiativ införde transferprismodellen som koncernen kunde utnyttja sina förluster utomlands då det gällde beskattning i Sverige. Detta är huvudförklaringen till att Volvo var det företag som i Aktuellts och Rapports granskning hade de enskilt största förlustavdragen, 14,5 miljarder kronor år I sin inlaga skriver Volvo: Volvo har inte möjlighet att med retroaktiv verkan ändra den av koncernen tillämpade transferprismodellen för de räkenskapsår verksamheten går med förlust. Det påstods heller aldrig i reportaget. Däremot är det naturligtvis fullt möjligt för Volvo att själva utforma systemet på ett sätt som passar Volvo och i vilka länder bolaget väljer att betala mycket eller lite skatt. Det framgår av hur modellen är utformad. I systemet garanteras dotterbolagen i de länder systemet införts en viss vinstnivå. Det är övervinsterna som sedan förs till Sverige. När det går dåligt i dessa länder är dotterbolagen fortfarande garanterade samma vinst. Det innebär att den svenska verksamheten först måste stå för vinsterna i dotterbolagen samt ta hela förlusten i de berörda länderna. Exakt hur gränserna sätts upp är något som Volvo bestämmer över eller har förmåga att påverka. Även om företaget följer OECD:s riktlinjer har man en egenutformad modell för hur verksamheten bedrivs vilket framgår av inslaget. Volvo har reagerat på ordvalet gråzon som Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson använde i inslaget. Som framgår var det inte SVT:s ordval utan Skatteverkets generaldirektörs och han uttalade sig i generella ordalag om att betala bolagsskatt i Sverige. Det påstods inte någonstans i inslaget att han talade om Volvo enbart. Det är korrekt att Aktuellts reporter har varit i kontakt med representanter för bolagets skatteavdelning. Han har då gått igenom det material som redaktionen

6 6/13 tagit fram med bolagets skattejurister för att säkerställa att det var korrekt. Aktuellts reporter försökte även i över en månads tid få en tv-intervju med någon av dessa experter för att komplettera intervjun med företagets vd, vilket Volvo sa nej till. De faktauppgifter som lämnades i inslaget när det gällde de samlade förlustavdragen i företagets deklarationer kom från Skatteverket samt från Volvos årsredovisningar då det gällde koncernens resultat. ANMÄLARENS KOMMENTAR Volvo vidhåller att SVT brustit i sitt krav på saklighet på sätt som anförts i bolagets anmälan till granskningsnämnden. Volvo anser att SVT:s yttrande visar än en gång att det centrala i SVT:s beskrivning av hur en multinationell koncern som Volvo betalar bolagsskatt, inte är huruvida fakta i beskrivningen är korrekt, utan snarare huruvida det går att skapa en moralisk indignation kring vilka praktiska konsekvenser internationella koncernskatteregler får för enskilda bolag, kort och gott en bra story. Problemet med en sådan ansats är att för att skapa det senare måste man sakligt och korrekt beskriva det förra. Det gör inte SVT, vare sig i det inslag som Volvo anmält eller i sitt yttrande. Att SVT valt att sända ett förtydligande förändrar inget i sak; det gör inte det av Volvo anmälda inslaget mindre osakligt och bör således inte enligt Volvos uppfattning beaktas av granskningsnämnden. Det ska dessutom tilläggas att förtydligandet som sändes i Aktuellt den 23 mars 2012 inte uppfyller kravet på beriktigande. Förtydligandet är alltjämt vilseledande då det antydes att Volvo endast använder förluster från bolag i andra länder för att undvika skatt i Sverige. Vad som borde ha framgått är att såväl vinster som förluster från dessa bolag till största delen förs till Sverige för beskattning här. Eftersom Volvo under 2009 gjorde stora förluster är koncernen berättigad att göra förlustavdrag under därpå följande år. När denna rätt är förbrukad kommer Volvo, på samma sätt som gjordes innan de stora förlusterna uppstod, återigen skatta för vinsterna som förs till Sverige. I sitt yttrande beskriver SVT på ett felaktigt sätt bakgrunden till införandet av Volvos transferprismodell. En korrekt beskrivning är att utöver kravet på armlängdsmässiga avtal, det vill säga avtal som upprättas på sätt som oberoende parter skulle ha gjort, fanns under första hälften av 1990-talet ingen särskild lagstiftning som reglerade internprissättning vid transaktioner mellan koncernbolag. Såväl Sverige som de flesta andra länder har därefter infört lagkrav på upprättande av principer för sådana transaktioner. Internationella koncerner har därmed tvingats upprätta och dokumentera de principer enligt vilken resultatfördelning ska ske. Den av Volvo valda principen är, som redan påtalats, mycket vanligt förekommande samt redovisad för och accepterad av

7 7/13 den svenska skattemyndigheten såsom varande i enlighet med svensk lagstiftning. Det var således de ökade kraven från såväl internationell som svensk lagstiftning som föranledde Volvo att införa transferprismodellen. Något brott mot eller avsteg från svensk lagstiftning och dess grundregler, har aldrig förelegat. En konsekvens av detta är, som SVT korrekt anfört, att koncernen endast haft någon enstaka svensk skatteprocess under den senaste tioårsperioden. I SVT:s yttrande framställs situationen fortsatt som att Volvo medvetet skapat det aktuella utfallet. Den av Volvokoncernen tillämpade transferprismodellen är, som redan framhållits, en vanligt förekommande transferprismodell som följer OECD:s riktlinjer. Modellen förutsätter att armlängdsmässiga avtal upprättas mellan inblandade koncernbolag och att dessa avtal följs. Konsekvensen av modellen är att entreprenörsbolaget, i detta fall de svenska Volvobolagen, gynnas i goda tider med höga vinster och missgynnas i dåliga tider med förluster. Något val var vinsterna läggs kan inte göras, då koncernen är hänvisad till att följa upprättade armlängdsmässiga avtal. Det faktiska framtida utfallet för beskattningen i Sverige är således inget som Volvo råder över eller kan förutsäga. När världsekonomin rasade år 2009 gjorde Volvo stora förluster i större delen av världen. Trots detta tvingades Volvo då att betala skatt i vissa länder, oftast med skattesatser över 30 procent. De förlustavdrag som i inslaget och i yttrandet framställs som eftersträvade av Volvo leder i bästa fall, det vill säga om de alls kan utnyttjas, till att Volvo framöver får en skattelindring i Sverige motsvarande den svenska bolagsskatten om 26,3 procent som är väsentligt lägre än den som Volvokoncernen betalar i flertalet länder, såsom till exempel i Brasilien. Detta förhållande att betala hög skatt i vissa länder under förlustår och i utbyte erhålla svenska förlustavdrag med begränsat värde var naturligtvis en oönskad, kostsam och svår situation som drabbade Volvo. SVT har framställt den olyckliga situation Volvo hamnat i som om det vore avancerad skatteplanering i syfte att slippa betala svensk skatt. I stället handlade det om att Volvo följt gällande regler och avtal vilket innebar ett oönskat utfall med totalt sett mycket hög skattebelastning och omedelbara skattebetalningar under ett krisår. I strid med vad SVT påstår i sitt yttrande anser Volvo att det måste ha varit Aktuellt-redaktionens avsikt att skapa intrycket att Volvokoncernens agerande syftat till att undandra bolagsskatt i Sverige. Detta framgår redan av den i Volvos anmälan citerade påannonsen och den vilseledande beskrivningen av den av Volvo tillämpade transferprismodellen, men även av att man i inslaget inkluderat (1) utdrag ur äldre inslag om deklarerade vinster under tidigt 90-tal och tidigare skatteprocesser, (2) en intervju med en åkare som tillfrågas om vad han tycker om att Volvo betalar mindre skatt än han själv och (3) utdrag ur en icke-relaterad intervju med Skatteverkets generaldirektör (något generaldirektören själv vidgår

8 8/13 vid kontakt med Volvo) där denne pratar om att man inte ska lägga sig i gråzonen, allt i syfte att få Volvos agerade att framstå som suspekt. Aktuellts reporter har, efter de timslånga telefonsamtal som han haft med såväl skatteavdelningen som informationsavdelningen på Volvo, varit fullt informerad beträffande den transferprismodell Volvo tillämpar samt övriga omständigheter av betydelse. All relevant fakta i målet har beskrivits och funnits tillgänglig och även om skattetransaktioner från multinationella bolag är komplicerad materia, har det funnits alla förutsättningar att på ett sakligt och korrekt sätt beskriva Volvokoncernens skattebetalningar. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE Enligt den förnyade kontroll av faktauppgifter som SVT gjort i samband med yttrandet finns inga faktafel i inslaget eller förtydligandet. I inslaget gjordes en förenklad beskrivning där termer som transferpriser eller armlängdsmässiga avtal inte användes men där systemet beskrevs korrekt och begripligt för publiken. Det anmälaren beskriver i kommentaren och det som beskrivs kortfattat i inslaget om Volvos skattemodell sammanfaller i sak även om det beskrivs på olika sätt. Att granska de största företagen i Sverige är en viktig del av uppdraget för public service. Hur mycket de största koncernerna i Sverige betalar i bolagsskatt är något som inte uppmärksammats under många år. Orsaken är dels att det är en svår fråga att tränga in i dels att företagens information är knapphändig. Det är endast genom att gå igenom samtliga ingående företag i koncernerna och deras deklarationer som det går att få fram en komplett bild. SVT gick därför igenom 1206 företag för att få en samlad bild av hur mycket de 20 största koncernerna betalade i bolagskatt för år En av koncernerna som stack ut i denna undersökning var Volvo där 57 av 59 företag inte hade betalat någon bolagskatt detta år. När de preliminära resultaten för Volvo var klara gjordes därför en intervju med företagets vd. Han svarade visserligen på frågor men sa att han inte var specialist i ämnet. Reportern bad därför om att få intervjua någon från Volvos skatteavdelning samt att få mer information i ämnet. SVT vill poängtera att redaktionen under lång tid och vid flera tillfällen försökt att få en intervju med någon av Volvos experter på området men har nekats detta. I sin kommentar anför Volvo att förtydligandet den 23 mars 2012, var osakligt. Anmälaren har reagerat på slutet av förtydligandet. SVT vill framhålla att formuleringen gjordes av begriplighetsskäl för att publiken skulle förstå i vilket sammanhang förtydligandet gjordes. Anmälaren anför att det borde framgått av förtydligandet att såväl vinster som förluster från dessa bolag till största delen förs till Sverige för beskattning här och att förlustavdragen är berättigade. Av inslaget framgår att både vinster och förluster förs till Sverige.

9 9/13 Såvitt SVT kan se är det som anmälaren i sin kommentar hävdar saknas i förtydligandet, det som anmälaren i sin första inlaga ansåg var vilseledande. Av både inslaget och förtydligandet framgick även att avdragen är tillåtna. Anmälaren anför att företaget inte har något val i vilka länder vinster kan förläggas. I sin inlaga skriver anmälaren: Det faktiska framtida utfallet för beskattningen i Sverige är således inget som Volvo råder över eller kan förutsäga. Det är korrekt. Motsatsen påstås inte heller i Aktuellts inslag. Såvitt SVT kan utläsa av kommentaren anser Volvo även att det borde framgått i förtydligandet att Volvo i framtiden kommer att skatta för vinsterna som förs till Sverige. I inslaget ställdes bland annat frågan om när Volvo kan tänkas kunna betala bolagsskatt i Sverige igen till finansminister Anders Borg. Den beräkning som gjordes i samband med inslaget visade att det för Volvo (med de största förlustavdragen bland de 20 största koncernerna) skulle dröja fem år innan bolaget kommer att betala skatt i Sverige med den vinstutveckling som bolaget har visat. SVT kan däremot inte se hur det skulle vara möjligt att slå fast hur Volvos situation kommer att bli i framtiden. Skatteverkets generaldirektör var införstådd med att hans generella uttalande om att betala bolagsskatt skulle sändas i samband med den aktuella granskningen av Volvo. Den sekvens i början av inslaget där en åkare ger sin syn på hur det svenska skattesystemet slår för småföretagare var en del av den granskning som gjorts i tidigare inslag och togs med för att knyta samman inslagen i programserien. Sammanfattningsvis anser SVT att inslaget inte strider mot kravet på saklighet eller bestämmelsen om beriktigande. ANMÄLARENS KOMMENTAR Volvo har kommenterat SVT:s tilläggsyttrande och anför i huvudsak följande. Problemet med det anmälda inslaget är att SVT valt att beskriva inte hur mycket Volvokoncernen betalar i bolagsskatt, utan vilka konsekvenserna periodvis blir för nivån på de svenska skattebetalningarna av att Volvokoncernen som globalt företag tvingas använda sig av en transferprismodell, en modell som tagits fram i enlighet med OECD:s riktlinjer och vars upprinnelse är enskilda länders strävan efter att globala företag inte ska undandra sig skattskyldighet i de länder där de har stora verksamheter. Om SVT på allvar velat beskriva det som de hävdar var deras ambition, hur mycket de största koncernerna i Sverige betalar i bolagsskatt, skulle de ha kommit fram till att Volvokoncernen totalt sett under den undersökta perioden betalat betydligt mer i bolagsskatt genom att följa lagen och tillämpa transferprismodellen istället för att skatta för samtliga vinster i Sverige. Detta hänger samman med att Sverige har vid en internationell jämförelse, i synnerhet med de

10 10/13 länder där Volvokoncernen faktiskt betalat skatt, förhållandevis låg bolagsskattesats. Då SVT:s yttrande dessutom kan läsas som att Volvos anmälan handlar om deras rätt att i sann public service-anda bedriva granskning av stora koncerner, vill Volvo gärna påminna om att det faktiskt inte är det anmälan gäller. Volvos anmälan handlar istället bland annat om den påannons som föregick det aktuella inslaget och som påstod att Volvokoncernen genom en sinnrik konstruktion (det är transferprismodellen som åsyftas) hittat sätt att slippa betala skatt i Sverige. Vad denna sinnrika konstruktion totalt sett leder till för Volvos skattebetalningar och att lagen krävde att transferprismodellen upprättades, berättade SVT aldrig. Återigen att beskriva hur Volvokoncernen faktiskt betalar bolagsskatt var aldrig ambitionen, vad SVT än påstår i ovan nämnda yttrande. För att landa i slutsatsen att Volvokoncernen medvetet undvikit att betala skatt i Sverige, har SVT:s tillvägagångssätt varit manusjournalistikens: slutsatsen har formulerats först och fakta som talat emot reporterns tes att Volvo använder en sinnrik konstruktion för att undvika att betala skatt, har medvetet valts bort medan fakta som talat för, lyfts fram. Lösklippta intervjuer som lagts in har gjorts utifrån precis samma syfte: att förstärka bilden av och dramatisera det som var den valda slutsatsen. Volvo vidhåller därför att SVT brustit i sitt krav på saklighet på sätt som anförts i bolagets anmälan och i tidigare yttrande. Det faktum att SVT:s förtydligande tillför viss ytterligare information saknar betydelse. Inslagen har inte sänts i anslutning till varandra och är, var för sig, vilseledande. Den väsentliga informationen att det faktiska skatteutfallet var ett för Volvo oönskat, och inte avsiktligt skapat, resultat, har inte framförts av SVT trots den utförliga redogörelse som lämnades till SVT:s reporter i denna del. Vidare ska tilläggas att SVT fått den intervju man önskade med Volvos skatteexperter och att utförliga svar lämnades på reporterns samtliga frågor tillsammans med ytterligare förklaringar och förtydliganden. Vidare erbjöd sig också en representant för informationsavdelningen att ställa upp på intervjuer framför kameran men reportern ville hellre ha en skatteexpert. I sak har alltså inte SVT på något sätt undanhållits möjligheterna att få den information eller de intervjuer de önskat. Slutligen ska framhållas att det inte kan råda någon tvekan om att det anmälda inslaget gav intryck av att Volvokoncernen ägnat sig åt att undvika att betala skatt i Sverige. Såsom beskrivits i såväl den intervju som SVT:s reporter gjorde, som i tidigare yttrande ligger det tvärtom i Volvokoncernens intresse att beskattning av vinster sker i Sverige. Volvokoncernen har i detalj förklarat koncernens transferprismodell för SVT som trots det valt att presentera

11 11/13 Volvokoncernens hantering av skatter på ett sätt som innebär att Volvokoncernen framstår som skattesmitare. Härigenom har SVT brustit i kravet på saklighet. SVT:s starkt vinklade inslag (med ordval som sinnrik konstruktion och slippa betala skatt i Sverige, med misskrediterande och lösryckta intervjuer med en åkare och Skatteverkets generaldirektör och med undanhållande av från bolaget mottagen information) kan inte ha varit oavsiktlig. PROGRAMFÖRETAGETS ANDRA TILLÄGGSYTTRANDE Anmälaren anför nu att det av inslaget borde framgått att Volvo betalar mer skatt generellt, i och med att de betalar skatt utomlands jämfört med den förhållandevis låga svenska bolagsskatten. SVT vill framhålla att inslaget inte handlade om hur mycket skatt Volvo betalade utomlands utan om vilka konsekvenser skattemodellen hade i Sverige. SVT vill påpeka att transferprissystemet beskrevs översiktligt i inslaget. Anmälaren anför att det som beskrevs i inslaget är ett för Volvo oönskat skatteutfall och att företaget inte haft något val beträffande i vilka länder vinster kan förläggas. I inslaget beskrevs konsekvenserna av Volvos förlustavdrag i Sverige och hur detta bland annat resulterat i att Volvo inte betalat bolagsskatt senaste åren i Sverige. Granskningen utgår ifrån att det finns möjligheter att tolka de regler som Volvo agerar under utifrån ett bolags syfte att vara vinstdrivande. Syftet med det förtydligande som redaktionen gjorde var att poängtera att Volvos agerande skedde inom lagens gränser och således inte handlade om att framställa Volvokoncernen som skattesmitare som anmälaren anför. Slutligen vill SVT tillbakavisa det anmälaren anför om att redaktionen skulle fått de intervjuer med Volvos skatteexperter som de önskat i samband med inslaget. Det stämmer att företagets informationsansvarige erbjudit sig att låta sig intervjuas. Det redaktionen önskade var dock, med tanke på frågornas komplexitet, att få en intervju med någon av företagets skatteexperter, förutom de kortfattade bakgrundssamtal de haft i samband med researchen av inslaget. ANMÄLARENS KOMMENTAR Volvo har valt att kommentera SVT:s andra tilläggsyttrande och anser i huvudsak att ett företag måste förbehålla sig rätten att välja vem som ska representera det vid en viktig intervju och att valet i sig inte ska diskvalificera företaget från att få medverka och ge sin syn i ett inslag. Ett sådant tillvägagångssätt kan aldrig vara förenligt med god journalistik då alla parter måste få komma till tals med sina bästa argument.

12 12/13 PROGRAMFÖRETAGETS TREDJE TILLÄGGSYTTRANDE Volvos vd Olof Persson intervjuades i inslaget. Såvitt SVT kan se framförde han i princip detsamma som anmälaren anför som sina huvudargument. Olof Persson ställde upp på intervju men med tillägget att han inte var expert på just skattefrågor. De uppgifter som reportern fick av företagets experter redovisades i inslaget. Men som tidigare anförts önskade reportern även en intervju med en expert vilket skulle undersökas av företaget. Efter över en månads väntan fick redaktionen svaret att de inte skulle få någon intervju med en expert men att informationsdirektören kunde ställa upp. Redaktionen bedömde då att de redan fått svar på sina frågor från den främste representanten för företaget och att informationsdirektören inte skulle tillföra den detaljexpertis som de efterfrågade. Självklart ska ett företag själva bestämma vilka de vill låta representera företaget. Å andra sidan skulle redaktionen inte fullgöra sitt granskande uppdrag om de inte sökte information från så initierade källor som möjligt. När det inte fanns möjlighet att få intervju med en expert i frågan bedömde redaktionen att företagets vd var den representant för företaget som vägde tyngst. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (9 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. SVT ska beriktiga uppgifter som förekommit i ett tv-program när det är befogat (5 kap. 4 radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att utgångspunkten för inslaget den 1 mars 2012 var att granska vilka konsekvenser Volvos skattemodell hade i Sverige och att inslaget var en del i en större granskning av i vilken utsträckning stora svenska bolag betalade bolagsskatt i Sverige år Att sända ett inslag med denna utgångspunkt är enligt nämnden väl förenligt med de skyldigheter som SVT har enligt sitt sändningstillstånd. Nämnden kan inte finna att SVT:s något förenklade beskrivning av den transferprismodell som Volvo använder sig av medför att inslaget strider mot

13 13/13 kravet på saklighet. Uttalandet i påannonsen om att Volvo infört ett nytt sinnerikt skattesystem var visserligen tillspetsat men kan enligt nämnden inte anses vara av sådan karaktär att det medför att inslaget i dess helhet strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Vidare anser nämnden att det framgick i inslaget att generaldirektören för Skatteverket uttalade sig generellt om verkets syn på hur företag bör förhålla sig till att betala bolagsskatt i Sverige. Inslaget strider därmed inte mot kravet på saklighet i den delen. Det förhållandet att det inte tydligare framgick i det förtydligande som sändes den 23 mars 2012 att Volvo kommer att skatta för eventuella vinster i Sverige när rätten till förlustavdrag är förbrukad strider enligt nämnden heller inte mot kravet på saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Nämnden kan inte finna att vad anmälaren i övrigt anför medför att inslagets utformning eller innehåll strider mot kraven på opartiskhet och saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Jan Holmberg, Martin Holmgren och Pia Kronqvist efter föredragning av Karin Lundin. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Karin Lundin Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.