Avtals- och verksamhetsuppföljning 2016

Transkript

1 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr ÄN Jonas Arnoldsson s- och verksamhetsuppföljning 2016 Verksamhet Datum för besök Deltagare/metod Bantorgets vårdboende en genomfördes genom oannonserat besök där tre omvårdnadspersonal och fyra brukare intervjuades. Samtliga av dessa tillhörde någon av de tre boendeenheterna för ålderdomshem. Sjukhemsavdelningen respektive avdelningen för personer med demenssjukdomar besöktes inte. Vidare intervjuades verksamhetschef Britt- Louise Karlsson. På detta möte deltog även Attendos regionchef respektive biträdande regionchef, Lena Andersson och Henrik Edin. Efter besöket begärdes vissa kompletterande uppgifter in från verksamhetschef via epost. Deltagare från kvalitets- och utvärderingskontoret: Mattias Bly, kvalitets- och utvärderingschef samt Jonas Arnoldsson, utredare. Faktauppgifter om verksamheten Utförare stid Attendo Sverige AB Diarienummer Än Arbetsledning E-post Postadress Besöksadress Typ av verksamhet med möjlighet till förlängning med två år. Britt-Louise Karlsson Sparregatan 2, Linköping Sparregatan 2, Linköping Verksamhetsområde IFO ÄO LSS Socialpsykiatri Inriktning Öppenvård Boende Dagverksamhet Hemtjänst Annat Antal platser/volym Målgrupp Tidigare uppföljningar Genomförda uppföljningar under det senaste året Verksamhetsberättelse HSL-utredningar 50 boendeplatser Äldreomsorg, demens och sjukhem Inga uppföljningar under det senaste året Har inkommit Verksamhetsuppföljning HSL-utredning pågår av MAS Boservice i vårdbostad I vårdbostäder inkluderas boservice inom ramen för vad som kan anses vara skälig levnadsnivå enligt 4 kap.1 SoL, t.ex. hjälp med städning av den egna bostaden, fönsterputsning, städning efter avflyttning, personlig tvätt, inköp samt klädvård. Eftersom det framförts i klagomål till äldreombudsmannen att utföraren brustit i städning av boendes privata utrymmen ställdes i uppföljningen frågor om städning till personal och brukare. Personal och verksamhetschef berättar att städning av enskildas bostäder enligt planering utförs en gång per vecka. Detta bekräftas också av de boende som intervjuades. Bedömningen är att utföraren lever upp till avtalsvillkoret.

2 2.3.5 Aktiviteter/social gemenskap i vårdbostad I vårdbostäder ska möjlighet till en aktiv vardag erbjudas utifrån brukarens behov, fysiska och psykiska tillstånd och intresse. Planerade aktiviteter ska finnas skriftligt redovisade och tillgängliga för brukare och närstående. Innehållet i aktiviteterna ska, så långt som möjligt, planeras i samråd med brukare/anhöriga. Brukaren ska ges möjlighet till promenader minst tre gånger per vecka. Var och en som bor på boendet erbjuds egen tid för aktiviteter/samvaro som ej utgör personlig omvårdnad eller hjälp med bostaden med minst 1 timme per vecka. Aktiviteten genomförs av kontaktmannen. Utföraren arbetar aktivt med återkommande motivationsarbete gentemot brukaren i samband med att promenader erbjuds. Utföraren erbjuder därutöver de boende möjlighet till promenader minst fem dagar per vecka varav minst en promenad utförs lördag eller söndag. Egen tid utförs enligt personal och verksamhetschef av respektive brukares kontaktperson och med utgångspunkt i brukarens genomförandeplan. I praktiken delas av olika skäl egen tids -timmen ofta upp i flera kortare insatser under veckan. Promenader tillfrågas de boende vanligtvis om i samband med frukosten. Intresset för promenader varierar mycket mellan brukare. En del föredrar att sitta ute på balkongen eller i parken framför huset. Egenkontroll med avseende på utförande av såväl egen tid som promenader sköts genom att detta läggs in i personalens veckoplanering, samt att personalen fyller i för ändamålet avsedda checklistor. Utifrån intervjuerna med brukare framkommer en något tvetydig bild vad gäller både egen tid och promenader. Några av brukarna har svårt att redogöra för vad egen tid innebär, men detta behöver inte innebära att de inte fått den som de ska. Andra kan ge relevanta exempel på aktiviteter de ägnat sin egen tid till. En brukare anger att hen blir tillfrågad men oftast tackar nej till promenader. Senare uttrycker hen att hen skulle vilja komma ut mer. En annan brukare anser att hen inte blir tillfrågad om promenader och att hen upplever att personal inte hinner med detta. Andra brukare uppger att de går på egna promenader respektive ledsagas av anhörig. Att döma av stickprov som gjordes i form av granskning av några av de ovan nämnda checklistorna så har utföraren den senaste tiden varit noga med att genomföra egen tid med brukarna samt erbjuda dem promenader. Samtidigt är det, utifrån den bemanningsnivå som tillämpas på dessa boendeenheter, svårt att se hur personalen skulle hinna med arbetet om en stor del av brukarna velat gå på promenader dagligen. Det är utifrån inhämtad information svårt att bedöma huruvida utföraren erbjuder samtliga brukare fem promenader per vecka samt arbetar aktivt med motivationsarbete för att så många som möjligt ska tacka ja. Checklistorna tyder på att brukarna tillfrågas om promenader och får sin egen tid utförd, och därför görs bedömningen att utföraren lever upp till avtalsvillkoret. Det är dock viktigt att verksamheten framöver arbetar aktivt med motivationsarbete för att få så många av brukarna som möjligt att vilja komma ut på promenader och känna att personalen har tid till detta Dokumentation/journaler/genomförandeplan En genomförandeplan ska upprättas för varje person som bor i vårdbostad. Genomförandeplanen ska upprättas tillsammans med den enskilde. Genomförandeplanen ska ge en samlad bild av hur var och en får sina behov tillgodosedda enligt både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Om den enskilde inte själv kan medverka ska genomförandeplanen upprättas tillsammans med dennes företrädare. Genomförandeplanen ska revideras vid behov och minst en gång per år. Genomförandeplanen upprättas inom 14 dagar efter inflyttning. Vid inflyttning, då genomförandeplanen upprättas för första gången, deltar alltid

3 verksamhetschef utöver sjuksköterska och kontaktman. Vid revidering deltar alltid sjuksköterska och kontaktman. Samtliga som intervjuades ur personalgruppen är eller har varit kontaktman till någon brukare. Vid inflyttning av ny brukare upprättar utsedd kontaktman genomförandeplan efter genomfört välkomstsamtal (där verksamhetschef, sjuksköterska och anhöriga deltar) och enskilda samtal med brukaren. Personalen redogjorde väl för denna process. Bedömningen är att utföraren lever upp till avtalsvillkoret Lagstiftning m.m. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning. Viktig lagstiftning för aktuell verksamhet är bland annat Socialtjänstlagen, Offentlighets- och Sekretesslagen, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659. Därutöver gäller Socialstyrelsens författningssamling och allmänna råd. Lagstiftning Socialtjänstlag (2001:453) 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596). SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), 3. 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 4. 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. För att säkerställa patientsäkerhet och omsorgsinsatser av god kvalitet krävs bland annat att verksamheter har ett ledningssystem som garanterar att relevant information om brukare överförs mellan personal på ett säkert sätt. Exempel på när detta är av väsentlig betydelse är när nattpersonal avlöser kvällspersonal respektive avlöses av dagpersonal. Verksamhetschefen berättar att man den senaste tiden arbetat aktivt med att tillse att personalen följer befintlig rutin som går ut på att allt av vikt som händer under ett arbetspass dokumenteras i verksamhetssystemet Treserva, och att när personal inleder ett arbetspass så går man in i Treserva och tar del av informationen som finns. Anledningen till att man arbetar med detta är att det i personalgruppen finns ett invant arbetssätt som går ut på att övertagande personal kommer in lite innan arbetspasset startar och gör en muntlig överlämning med personalen som ska gå av. Intervjuad personal är medveten om gällande rutin, men berättar att det sätt på vilket information i praktiken överförs mellan personal i samband med skiftbyten, åtminstone på morgonen, är att påstigande personal infinner sig en stund innan utsatt arbetstid för att hinna stämma av relevant information med personalen som stiger av. Personalen anser att detta är nödvändigt eftersom att allt inte kan/bör dokumenteras skriftligt. Således överför man smågrejer om brukarna muntligen. En personal menar också att den muntliga överföringen helt ersätter den skriftliga/dokumentationsmässiga. Muntlig överlämning innebär, vilket verksamhetsledningen är medveten om, alltid viss risk för att saker missas. Å andra sidan är det knappast rimligt att all relevant information dokumenteras skriftligt, varför uteslutande skriftlig/dokumentationsmässig informationsöverföring kan vara otillräcklig

4 när det kommer till att få den vardagliga verksamheten att fungera optimalt. En kombination av muntlig och skriftlig/dokumentationsmässig överföring skulle därför kunna vara nödvändig. Det är upp till verksamheten att säkerställa att informationsöverföring sker på ett sätt som garanterar patientsäkerheten och omsorgsinsatser av god kvalitet. Ett problem med nuvarande arbetssätt är att schemaläggningen inte medger att personalen hinner träffas i samband med skiftbyten, med mindre än att detta möjliggörs av att personalen frivilligt infinner sig innan arbetspassets start, det vill säga på oavlönad arbetstid. Bedömningen är att utföraren lever upp till avtalskraven, men att arbetet med att säkra kvaliteten i verksamheten måste fortsätta och utvecklas. Handledning Schemalagd tid finns för handledning en gång per månad. Handledningen leds av extern resurs med särskild kompetens. Med extern resurs avses person utanför den egna personalgruppen på enheten. På frågan om de får regelbunden handledning svarade samtlig intervjuad personal att de för närvarande inte får det. En personal menar att man fått det tidigare, men att detta var något år sedan. Enligt verksamhetschefen får personalen vid de aktuella avdelningarna handledning vid behov. Kvalitets- och utvärderingskontoret begärde efter verksamhetsbesöket in en skriftlig redogörelse över utförd handledning sedan från verksamhetschefen. I svar på detta meddelar verksamhetschefen att all personal på ålderdomshemsavdelningarna får handledning var fjärde vecka vid schemalagda arbetsplatsträffar. Verksamhetens sjuksköterskor agerar då handledare. Detta skiljer sig från den handledning som personal vid avdelningarna för personer med demenssjukdom får, eftersom det generellt finns en annan problematik kring dessa brukare. Handledningen av personalen på dessa avdelningar utförs av person från annan verksamhet, skriver verksamhetschefen. Handledning av personal utförd av verksamhetens sjuksköterskor är inte förenlig med utvärderingskriteriet handledning, som utföraren är ålagd att uppfylla enligt avtalet. Detta av flera skäl. För det första ska handledning ledas av en extern resurs, med vilket avses en person utanför den egna personalgruppen på enheten. Sjuksköterskorna ingår i verksamhetens personalgrupp. Utföraren är också enligt avtalet skyldig att tillhandahålla sjuksköterska. Vidare är det av denna anledning också tveksamt om sjuksköterska i detta fall kan anses ha särskild kompetens, eftersom denna kompetens alltså enligt avtal redan ska finnas i verksamheten. Skulle man ändå välja att ta in en extern sjuksköterska för att leda handledning skulle denna (bortsett från problematiken avseende kompetenskravet) behöva utföras utöver den ordinarie handledning som den egna sjuksköterskan förväntas ge personalen. Av avtalet under Kommunal hälso- och sjukvård i vårdbostad angående sjuksköterskans roll framgår nämligen att handledning och utbildning ska ges till personal i det särskilda boendet. Bedömningen är att utföraren inte lever upp till avtalsvillkoret. Frågan har diskuterats med medicinskt ansvarig sjuksköterska och planeringsledare på omsorgskontoret, vilka delar kvalitets- och utvärderingskontorets bedömning. Bedömning Helhetsintrycket från verksamhetsuppföljningen på Bantorgets vårdboende är att verksamheten har kunnig och engagerad personal. Som diskuterats ovan är det viktigt att verksamhetsledningen fortsätter arbetet med att säkerställa formerna för informationsöverföring mellan personal så att patientsäkerhet och omsorgsinsatser av god kvalitet uppnås. Vidare är det viktigt att utveckla personalens motivationsarbete liksom planeringen av bemanning för att tillse

5 att de boende som vill komma ut på promenader får möjlighet till detta så ofta de önskar. Av de delar av avtalet som följts upp har konkreta brister upptäckts vad gäller handledning av personal. Här görs bedömningen att utföraren inte uppfyllt villkoren som framgår av utvärderingskriteriet under den undersökta perioden; Utvärderingskriteriet är förenat med sanktionsavgift/avtalsvite. Åtgärder Kvalitets- och utvärderingskontoret begär att Attendo Sverige AB genomför följande åtgärder. Handledning av personal ska utföras enligt gällande avtal. Säkerställa att informationsöverföring mellan personal sker så att patientsäkerhet och omsorgsinsatser av god kvalitet uppnås. Kvalitets- och utvärderingskontoret begär i nuläget ingen återkoppling, men kontoret kan komma att följa upp åtgärderna vid senare tillfälle. Äldrenämnden kommer ta ställning till eventuell sanktionsavgift/avtalsvite. Mattias Bly Kvalitets- och utvärderingschef Jonas Arnoldsson Utredare