Ontologier og taksonomier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ontologier og taksonomier"

Transkript

1 NoRdteRM 16 Ontologier og taksonomier RedaktøReR: Bodil NistRup MadseN & HaNNe erdman thomsen NoRdteRM 2009 københavn juni 2009

2 NORDTERM 16 Ontologier og taksonomier Indlæg fra NORDTERM 2009 København, Danmark juni 2009 Redaktører: Bodil Nistrup Madsen & Hanne Erdman Thomsen Arrangører: Institut for Internationale Sprogstudier og Vidensteknologi & DANTERMcentret, Handelshøjskolen i København (CBS) Institut for Fagsprog, Kommunikation og Informationsvidenskab, Syddansk Universitet (SDU) Værter: Institut for Internationale Sprogstudier og Vidensteknologi & DANTERMcentret CBS Sponsorer: Nordplus, FUHU, Hedorfs Fond NORDTERM 2009, København juni

3 FORORD NORDTERM 2009 fandt sted ved Institut for Internationale Sprogstudier og Vidensteknologi, CBS, Handelshøjskolen i København, den juni 2009 (www.cbs.dk/nordterm2009). Arrangementet bestod af et kursus, en konference, en workshop, NORDTERM-forsamlingen og styregruppemøder. Kurset varede én dag og blev afholdt tirsdag de n 9. juni, m ens konferencen fandt sted fra onsdag den 10. til torsdag 11. juni. Den 12. juni blev de r afholdt workshop, styre- og arbejdsgruppemøder samt NORDTERM-forsamling. Tema Hovedtemaet for NORDTERM 2009 var udarbejdelse og anvendelse af ontologier og taksonom ier, især hos organisationer og offentlige myndigheder i de nordiske lande. P.t. er der et stort b ehov for terminologer hos det offentlige, hvor bl.a. term inologiske ontologier (begrebssystemer) bliver brugt til optimering af it-arkitektur, i d igitale forvaltningssystemer, til af klaring af organisationernes terminologi og til meget mere. Kurset og de inviterede indlæg på konferencen vedrørte principper for term inologiske ontologier, andre typer ontologier, værktøje r og for mater for ontologier sa mt deres anvendelse hos det offentlige. Til konferencen var der inviteret to foredragsholdere, som holdt følgende indlæg: David Markwell (Principal Consultant, CIC Ltd): Making sense of health - the challenge for clinical terminology Kristian Hjort-Madsen (Finansministeriet, Den Digitale Taskforce): Forretningsreferencemodellen FORM Herudover blev der indkaldt i ndlæg fra forskere og udøvende te rminologer til konferencen. Som sædvanlig var der ud over hovedtemaet - mulighed for indlæg om terminologiarbejde i Norden teoretisk orienterede indlæg fra forsknings- og uddannelsesinstitutioner praktisk orienterede indlæg fra virksomheder og organisationer. Kurset gav en introduk tion til principper for den kendte sundhedsontologi, SNOMED CT (ved David Markwell: 1.clininfo.co.uk/snomed) og tilpasni ngen af SNOMED CT til dansk (ved Birthe Toft, SDU). Herudover om fattede kurset en introduktion til te rminologiske ontologier samt deres anvendels e hos det offentlig e bl.a. som grundlag for klass ifikationer og datamodeller (ved Bodil Nistrup Madsen, Hanne Erdman Thomsen og Anna Odgaard, CBS). Målgruppe Arrangementet samlede terminologer og terminologiinteresserede fra såvel forskningsinstitutioner som erhvervsliv og offentlige institutioner i hele Norden. Proceedings Vi har valgt at opdele proceedings fra NORDTERM 2009 i hhv. trykte og elektroniske proceedings. De trykte p roceedings omfatter alle m odtagne abstracts fra konferencen sam t informationer om kurset, workshoppen, styregruppemøderne og NORDTERM-forsamlingen. NORDTERM 2009, København juni

4 Bagest i de trykte proceedings findes en CD med alle modtagne indlæg og præsentationer fra konferencen og workshoppen. De elektroniske proceed ings omfatter især de akadem iske indlæg, idet ikke alle virksomheder og offentlige myndigheder har benyttet sig af tilbuddet om at publicere deres indlæg. Dog findes de fles te af konferencens PowerPoint-p ræsentationer i de elektroniske proceedings på den vedlagte CD, som endvidere indeholder abstracts og rapporter fra de trykte proceedings. Endelig findes link til både tryk te og elek troniske proceedings på konferencens hjemmeside samt på NORDTERMs hjemmeside Arrangementskomité Planlægningen blev udført af en arrangementskomité bestående af Bodil Nistrup Madsen og Hanne Erdman Thomsen (begge Institut for Internationale Sprogstudier og Vi densteknologi, CBS, Lotte Weilgaard og Annelise Grinsted (Institut for Fagsprog, Kommunikation og Infor mationsvidenskab, Syddansk Universitet (SDU), Annne mette Wenzel / Lone Bo Sisseck, daglig leder ved DANTERMcentret samt Anna Odgaard, projektleder, ved DANTERMcentret, CBS. En særlig tak til Mere te Borch fra Institutadm inistrationen i Dalgas Have, IADH, CBS, som har bistået med planlægning, afvikling og udarbejdelse af proceedings. Sponsorer Arrangementet har modtaget støtte fra NordPlus Sprog, Hedord Fonden, FUHU og CBS. Bodil Nistrup Madsen og Hanne Erdman Thomsen NORDTERM 2009, København juni

5 Proceedings ONTOLOGIARBEJDE I SUNDHEDSSEKTOREN Stefano Testi: Terminologi, Klassifikation, Begreppsmodellering Troels Thomsen: Sikring af Datakvalitet ved Hjælp af Ontologier Anne-Mette Skou: Specialer i sundhedsvæsnet i Danmark ONTOLOGIER INDEN FOR OMRÅDET BIOMEDICIN OG BIOKEMI Damhus, Olesen Larsen, Nistrup Madsen & Zambach: Begrebsafklaring inden for området enzymkemi Zambach & Nistrup Madsen: Terminologiske ontologier og beskrivelseslogik: Et eksperiment inden for domænet enzymkemi Nistrup Madsen, Erdman Thomsen, Lassen & Zambach: Insulinontologi til Søgeprojekt ONTOLOGIER OG BEGREBSRELATIONER Camilla Wiberg Danielsen: Working Towards a Common Danish Upper Ontology Cecilia Lind: TNCs arbete med en basordlista en ontologi med definitioner? Anita Nuopponen: Begreppsrelationer som verktyg för begreppsanalysen ONTOLOGIER OG DATAMODELLER Nistrup Madsen & Odgaard: From concept models to conceptual data models SEMANTIK OG SAMMENHÆNG I DIGITAL FORVALTNING Lars Johnsen: Interoperabilitet 2.0: Sømløse emnekort i digital forvaltning DEN SVENSKE RIKSTERMBANKEN Anna-Lena Bucher: Terminologisamordning inom svenska myndigheter. Ny språklag på väg. Dobrina & Nilsson: Koll på innehåll igen: Vad har kommit med i Rikstermbanken? Peter Svanberg: Från Termdok på cd-rom till Rikstermbanken TEORI OG PRAKSIS I TERMINOLOGIARBEJDE Birthe Toft: Domænemodellering som grundlag for terminologier og ontologier: afgrænsningsproblemet Jørgen Burchardt: Personaliseret information Henrik Nilsson: Ordningen i redan om uppräkningar i begreppsbeskrivningar NORDTERM 2009, København juni

6 TERMINOLOGI OG UDDANNELSE Nilsson & Nissilä: TERMDIST: nordisk terminologiutbildning i ljuset av europeiskt utbildningsoch certifieringsarbete inom terminologi Nissilä & Pilke: Begreppsstrukturer i språkbadselevers ämnesspecifika skriftliga produktion Päivi Pasanen: Compiling a Glossary for a Special Language Learning Tool TERMINOLOGISK INFRASTRUKTUR OG TERMBASER Andersen & Kristiansen: Terminor og Termportalen nye initiativer for norsk terminologisk infrastruktur Eija Puttonen: En termbank växer fram: Från kostnadsnyttoanalys via terminologisk analys till praktisk tillämpning Igor Kudashev: Documentation of Sources in Terminology Management Systems, with Particular Emphasis on Collaborative Platforms TERMINOLOGI I PRAKSIS Jeanette Ørsted: CLS Terminology Adapting to the Needs of the Market Grinsted & Erdman Thomsen: Cost-benefit begrebsafklaring INFORMATIONSEKSTRAKTION OG INFORMATIONSSØGNING Merkel, Foo, Andersson, Edholm, Gidlund & Åsberg: Automatic Extraction and Manual Validation of Hierarchical Swedish Patent Terminology Seppälä, Hyvönen, Tuominen & Viljanen: ONKI-ontologibiblioteket: tjänster för upprätthållare, indexerare och informationssökare TERMINOLOGIPROJEKTER Susanne Lervad: Etablering af termbase over dragt- og tekstilbegreber Torbjørg Breivik: Arbeid med nordiske termer i språkteknologi Olesen Larsen & Nistrup Madsen: Forskningsbegreber og terminologi KONTRASTIVE ANALYSER Mourier & Vesterli: KNowaboUT - A Work-In-Progress Study On How To Fruitfully Combine The Theories Of Terminology And Lexicography Fumiko Kano: Ontology-based Triangulated Terminology Management WORKSHOP: STANDARDISERING AV SPRÅKTEKNOLOGISKE TERMER I NORDEN NORDTERM 2009, København juni

7 Torbjørg Breivik: Oppsummering arbeidsseminar om språkteknologiske termer på de nordiske språkene Karlsson &Nilsson: Språkteknologisk (meta)terminologi situationen i Sverige NORDTERM 2009, København juni

8 Terminologi, Klassifikation, Begreppsmodellering Stefano Testi Socialstyrelsen, Sverige Abstract. Inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst, bedrivs i Sverige projekt med sikte på en gemensam nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att driva dessa projekt. För att uppnå dessa mål krävs olika metoder. Terminologiarbete används för att reda ut begreppen inom fackområdet i fråga. Begreppsmodellering används för att visa hur begreppen i en viss verksamhet eller process relaterar till varandra och kan resultera i underlag till en informationsmodell. För statistiska ändamål och för att underlätta sökandet och användandet av information behövs klassifikationer. Denna artikel vill visa på att många blandar ihop de tre metoderna, men att de bör hållas isär och användas för sina respektive syften. INLEDNING Inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst, bedrivs i S verige projekt med sikte på en gemensam nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att driva dessa projekt. För att uppnå dessa mål krävs olika metoder. Terminologiarbete används för att reda ut begreppen inom fackområdet i fråga. Begreppsmodellering används för att visa hur begreppen i en viss verksamhet eller process relaterar till varandra och kan resultera i underlag till en informationsmodell. För statistiska ändamål och för att underlätta sökandet och användandet av information behövs klassifikationer. Det är viktigt att hålla isär metoderna och använda dem för sina respektive syften. Denna artikel vill visa på att många blandar ihop metoderna, vad de har för syften och vad de ska användas till. Artikeln är skriven utifrån en terminologs perspektiv och kommer inte att beskriva terminologiläran utan visa exempel på sammanblandning. Eftersom problemen kan skilja sig mellan de nordiska länderna är det svenska förhållanden som beskrivs, dessutom begränsat till fackområdet vård och omsorg. När det gäller terminologiarbete gentemot klassifikation är det inte helt ovanligt att personer som söker i Socialstyrelsens termbank undrar varför de inte hittar samma information som i t.ex. ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Det händer också att klassifikationer används som om de vore uppslagsverk eller termlistor. NORDTERM 2009, København juni

9 TERMINOLOGIARBETE OCH KLASSIFIKATION Skillnaden mellan terminologiarbete och klassifikation kan kortfattat uttryckas på följande sätt: Terminologiarbete syftar till att undvika tolkningstvister och missförstånd genom att reda ut och definiera begreppen inom ett fackområde samt ge lämpliga termer till b egreppen. Klassifikation syftar till a tt underlätta sökandet och användandet av information genom att gruppera, indela eller inordna objekt eller individer i olika klasser, för statistiskt ändamål. Terminologiska definitioner finns oftast inte i k lassifikationer. Vissa klassifikationer, som ICF och ICD-10 (på svenska Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, KSH97) har någon form av beskrivningar, som i klassifikationen i fråga ibland kallas för definitioner. Dessa beskrivningar ska ses inom ramen för klassifikationen eller klassifikationens delområden. När det gäller kriterier, alltså det som avgör att något ska klassificeras som just det, hänvisas man nästan alltid till medicinsk sakkunskap (böcker, artiklar, forskningsfynd). I den svenska versionen av ICD-10 står följande under rubriken Klassifikation och inte nomenklatur : Genom klassifikationens breda användning inom sjukvården blir dess språk och terminologi av betydelse för det medicinska fackspråket. Det förtjänar dock understrykas att det här primärt är fråga om en statistisk klassifikation och inte en nomenklatur, dvs. en förteckning över riktiga eller rekommenderade beteckningar eller termer. Klassifikationens språk är sålunda inte bindande för formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation. Klassifikationer har följaktligen ett annat syfte än att definiera begrepp inom ett fackområde. Klassifikationen ICF används till exempel för att kunna klassificera funktionstillstånd och olika typer av funktionsnedsättningar, bland annat utifrån vad en person kan eller inte kan göra. ICF består av fyra huvudavsnitt, kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Varje avsnitt är indelat i kapitel, som i sin tur kan vara ytterligare underindelade. Terminologiskt skulle man kanske definiera begreppet äta ungefär så här: inta fast eller flytande föda via munnen med hjälp av något verktyg. I ICF hittar man att äta i kapitel 5 Personlig vård i avsnittet Aktiviteter och delaktighet, se figur 1 nedan. FIGUR 1. Exempel från ICF (avkortat). NORDTERM 2009, København juni

10 ICF är uppbyggd efter en hierarkisk struktur men det handlar snarare om klasser eller kategorier än om begrepp. Att klä sig och att äta tillhör båda kategorin personlig vård (som kan ses som en rubrik i sammanhanget), men man skulle knappast terminologiskt definiera att äta och att klä sig utifrån det överordnade begreppet personlig vård. Beskrivningen i ICF till att äta lyder Att genomföra samordnade uppgifter och handlingar för att äta mat som serveras, att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, äta sina måltider till fest och vardags. Denna beskrivning innehåller kännetecken som inte har med begreppet äta att göra, till exempel skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, äta sina måltider till fest och vardags. Här handlar det om en beskrivning i sitt sammanhang, man får tänka sig ett scenario där man ska kunna bedöma vad en person kan. Kan personen öppna en burk eller skära maten? I avsnittet Kroppsfunktioner finns funktioner vid intagande av föda i kapitel 5 Matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner, se figur 2 nedan. FIGUR 2. Exempel från ICF (avkortat). Beskrivningen till funktioner vid intagande av föda lyder Funktioner som hänger samman med att inta och hantera fasta eller flytande ämnen till kroppen genom munnen. En kombination av vissa av kännetecknen från att äta och funktioner vid intagande av föda skulle kunna ge en definition av begreppet äta, men syftet med ICF är inte att definiera begrepp utan att kunna klassificera funktionstillstånd. ISO-standard Inom ISO (International Organization for Standardization) finns en teknisk kommitté för hälsoinformatik, ISO/TC 215 Health informatics. En av de standarder som denna kommitté har utarbetat heter ISO Health informatics Vocabulary for terminological systems. Som terminolog blir man nyfiken på vad ett terminologiskt system är, eftersom det inte brukar användas som term inom terminologiläran, och en ordlista för sådana system låter intressant. I avsnittet Main purposes står det följande: 1 Jag har utgått från version 17115:2007. NORDTERM 2009, København juni

11 The principles established by ISO/TC 37 are extended here into a formal system suited to health informatics. Eftersom ISO/TC 37 är den tekniska kommitté som arbetar med terminologi och andra språkliga resurser så blir man än mer intresserad. I standarden finns dessutom en bilaga med utvalda definitioner från ISO :2000 (Terminology work Vocabulary Part 1: Theory and application). I bilagan till ISO föregås varje termpostnummer av A, som hänvisning till ISO Vad är då ett terminologiskt system enligt denna standard? Det finns ingen definition av det begreppet, men däremot ett avsnitt med definitioner av olika typer av sådana system, nämligen classification, coding scheme, coding system, reference terminology och clinical terminology. Definitionen av classification lyder exhaustive set of mutually exclusive categories (2.1.4) to aggregate data at a preprescribed level of specialization (2.1.3) for a specific purpose Som exempel på en klassifikation ges ICD-10. Men som tidigare nämnts står det i inledningen till ICD-10 att det här primärt är fråga om en statistisk klassifikation och inte en nomenklatur. På vilka grunder är det då ett terminologisystem? Reference terminology har definitionen set of atomic level designations structured to support representations of both simple and compositional concepts independent of human language (within machine) med en anmärkning: Reference terminology is designed to uniquely represent concepts (A.2.3.1). Om nu terminologi är en uppsättning benämningar som hör till ett fackspråk, och ett fackspråk är en språkform som används för kommunikation inom ett fackområde, kan man då säga att en referensterminologi är något som är oberoende av mänskligt språk? Och vad är egentligen ett sammansatt (compositional) begrepp? För att återgå till d efinitionen av classification, den innehåller termen category. Figur 3 visar hur termposten för detta begrepp ser ut. FIGUR 3. Termposten category i ISO 17115:2007. I figur 3 framgår att category är synonym till generic concept. Termen generic concept och definitionen av begreppet är i sin tur hämtade från ISO 1087, som på svenska inte har någon direkt motsvarighet men som avser ett överordnat begrepp i en generisk relation. Det innebär att classification enligt ISO ä r en uttömmande uppsättning av ömsesidigt uteslutande överordnade begrepp i generiska relationer. För mig känns det inte riktigt att säga att klass eller kategori skulle vara synonymt med överordnat begrepp i en generisk relation. I klassifikationssammanhang väljer man att NORDTERM 2009, København juni

12 kategorisera efter någon viss egenskap (att klä sig och att äta har man valt att lägga under samma kategori i ICF), men begreppsmässigt så ärver ett underbegrepp alla kännetecken från överbegreppet. Observera att ISO 1087 inte har med category som synonym till generic concept! Det finns flera exempel på när ISO krockar med terminologins terminologi, trots att man utgår från denna, till exempel begreppet concept name. Detta begrepp har definitionen term (A.3.4.3) which uniquely designates a concept (A.3.2.1) within a concept system (A ) Allt som inleds med ett A kommer alltså från ISO Men en terminolog är noga med att skilja mellan term och (egen)namn (där term är benämning för ett allmänbegrepp som tillhör ett fackområde medan egennamn är benämning på ett individualbegrepp). Att säga att ett begreppsnamn är en term blir ganska förvirrande och missvisande. I ISO 1087 oc h i bilagan till ISO f inns begreppet appellation med, med synonymen name och definitionen verbal designation of an individual concept. Terminologiarbete och begreppsmodellering Syftena med terminologiarbete respektive begreppsmodellering kan förenklat beskrivas som i figur 4 nedan. FIGUR 4. Syftet med metoderna. Det väsentliga här är vad som är skillnaden mellan ett fackområde och en verksamhet. Man skulle kunna se det som att ett fackområde, som till exempel vård och omsorg, kan innefatta en mängd olika verksamheter (ambulanssjukvårdens verksamhet i ett område kan se annorlunda ut jämfört med ambulanssjukvårdens verksamhet i ett annat område, men de tillhör samma fackområde). Ofta är begreppsmodeller ett stöd för att utveckla informationsmodeller för en verksamhet. I Sverige görs mycket arbete med modellering av olika slag inom vård och omsorg. I arbetet med att ta fram en nationell informationsstruktur för vård och omsorg utarbetar man process-, begrepps- och informationsmodeller. Själva projektet förkortas NI (nationell informationsstruktur) och ett utkast 2 med bilagor finns 2 Reviderad begreppsmodell samt informationsmodell för vård och omsorg Utgångspunkt för fortsatt utveckling av den nationella informationsstrukturen. Utkast 3 från projektet Nationell Informationsstruktur ( ). NORDTERM 2009, København juni

13 tillgängligt för synpunkter på adress I bilaga 1 till detta utkast beskrivs bland annat begreppsmodellering. Där sägs följande: Beroende på om målet är att beskriva ett fackspråk eller att göra en begreppsmodell för en verksamhet så används olika metoder för begreppsanalys. Begreppsanalys i begreppsmodellering syftar till att identifiera begrepp inom en verksamhet genom att åskådliggöra dem och deras relationer till varandra. Terminologisk begreppsanalys syftar till att identifiera begrepps unika kännetecken för att kunna formulera textuella definitioner till begreppen inom ett fackområde. I projektet NI är verksamheten vård och omsorg. Men om verksamheten är lika med fackområdet borde det inte behövas olika metoder för begreppsanalys utan innehållet i begreppsmodell och terminologiskt begreppsdiagram borde överensstämma med varandra. Såsom begreppsanalys är beskrivet i bilaga 1 tycks det snarare handla om en verksamhetsanalys med fokus på begreppsanvändning och inte en analys av begreppet självt. Man måste kunna beskriva hur en verksamhet fungerar och vilken information som man behöver hålla i verksamheten, men det är inte detsamma som att identifiera och definiera begrepp (men för att kunna hålla information om begrepp måste begreppen vara utredda). Ett annat citat från bilaga 1 lyder Ett begrepp förklaras av sina samband till andra begrepp. Ju fler samband ett begrepp beskrivs med desto tydligare blir det. Ett begrepp blir knappast tydligare ju fler samband det beskrivs med, om inte dessa samband är särskiljande gentemot relaterade begrepp. För att definiera ett begrepp behöver man identifiera de särskiljande kännetecknen gentemot relaterade begrepp. I bilaga 1 finns följande text som förklaring till figur 5 nedan: Ett begrepp har flera samband som tillsammans förklarar vad som menas med begreppet. Ordet person kan till exempel betyda många saker. Om vi däremot säger att person äger en bil så har vi begränsat person till bilägande personer. Om vi lägger till ett samband till person har konto, så har vi begränsat person ytterligare till bilägande personer med konto. Om man lägger på ett samband till begreppet konto (till exempel konto knutet till oljebolag ) så begränsas inte bara konto utan också person. Förklaringen eller beskrivningen ( definitionen ) i detta sammanhang blir alltså bilägande personer med konto knutet till oljebolag. NORDTERM 2009, København juni

14 FIGUR 5. Exempel på begreppsmodell från bilaga 1 till NI:s Utkast 3. Det är svårt att förstå syftet med modellen i figur 5 (även om det bara är just ett exempel). För det första, kan person verkligen betyda många saker? För det andra, vad är det egentligen som definieras i exemplet? Man får inte veta något om begreppet person, inte heller om begreppen bil, konto eller oljebolag. Man får veta att det kan finnas personer som äger bil(ar) och har konto knutet till oljebolag. Men att säga att detta skulle vara en definition är inte lätt att förstå. En definition av vad? I vilket sammanhang? På vilka grunder är det en begreppsmodell? Ovanstående påminner snarare om en informationsmodell (men utan tillhörande attribut), för att hålla information om att någon kan äga bil och ha konto i oljebolag. Ytterligare ett citat från bilaga 1: Man kan också säga att en subklass är en delmängd av superklassen. Till exempel; mängden av alla Kunder är en delmängd av alla Personer eller med andra ord, en Kund är också en Person. Här känns det som man blandar ihop två saker. Det är referenterna till det underordnade begreppet som utgör en delmängd av referenterna till det överordnade begreppet. Mängden av alla barrträd är en delmängd av alla träd (på referentnivå), men begreppet barrträd är en typ av träd. På motsvarande sätt är det en viss person som kan ha olika roller i olika sammanhang, inte begreppet person. Terminologiskt skulle man inte säga att till exempel hälso- och sjukvårdspersonal och patient är olika typer av begreppet personroll, utan av begreppet person. Kanske är det denna sammanblandning som gör att exemplet i figur 6 kallas för begreppsmodell, trots att individuella roller och personbegrepp inte hålls isär (närstående är en typ av person som är en typ av personroll som innehas av fysisk person etc.). NORDTERM 2009, København juni

15 FIGUR 6. Exempel från bilaga 3 till NI:s Utkast 3. Detta var en beskrivning av begreppsmodellering. I Sverige tycks inte finnas någon klar samsyn om vad begreppsmodellering är och hur en begreppsmodell ska vara uppbyggd. SLUTSATSER Det behöver tydliggöras att en klassifikation och en termbank inte innehåller samma typ av information utan har olika syften. Det är inte helt lätt att utifrån bilaga 1 till NI:s utkast 3 förstå vilket syfte begreppsmodellen har till skillnad från ett terminologiskt begreppsdiagram när verksamheten sammanfaller med fackområdet. Här behövs tydligare gränsdragning och syftesbeskrivning. När det gäller standarder behöver de kvalitetssäkras. Inom området hälsoinformatik finns en arbetsgrupp för terminologi, men principerna från ISO/TC 37 tillämpas inte i tillräcklig grad. Terminologiska begreppsdefinitioner blandas med beskrivningar av informationsmängder (klasser, kategorier). Dessutom är återanvändningen dålig, det vill säga varje standard definierar ofta begreppen utifrån själva standardens avgränsning i stället för utifrån fackområdet i fråga, vilket gör att det förekommer olika definitioner av samma begrepp i olika standarder. NORDTERM 2009, København juni

16 REFERENSER ISO 17115:2007, Health informatics Vocabulary for terminological systems ISO :2000, Terminology work Vocabulary Part 1: Theory and application Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (2003) (svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) (version 2009) (svensk version av ICD-10) NORDTERM 2009, København juni

17 Sikring af Datakvalitet ved Hjælp af Ontologier Troels Thomsen Region Hovedstadens it-stab, Koncern IT København (Hillerød) Postadr.: Kongens Vænge 2, 3400 Hillerød Besøgsadr.: Borgervænget 7, 2100 København Ø Mail: Abstract. Forudsætningen for genudnyttelse af elektroniske data er strukturerede data. Men det er ikke nogen triviel sag at tilvejebringe sådanne data. Det kræver, at grundlaget er begrebsafklaret og at data indtastes og lagres i en struktur, der kan behandles maskinelt. Først da kan data importeres i eller implementeres i det informationssystem, som de ønskede data skal anvendes i. Med eksempler belyses, hvad der skal forstås ved strukturerede data og hvorledes anvendelsen af ontologier kan kvalitetssikre en konsistent begrebsstruktur for data som grundlag for fx modellering af databaser. INDLEDNING Deling, udveksling og genudnyttelse af elektroniske data hører man nu efterhånden hver dag som den store åbenbaring i sundhedsvæsnet, og ordene har nærmest fået karakter af et mantra. Men elektroniske data kan ikke nødvendigvis udveksles vilkårligt efter ønske. Der er nogle forudsætninger, der skal være opfyldt. Forudsætningerne er ofte noget, der bliver glemt i euforien over det perspektiv, som rådighed over og adgang til elektroniske data åbner. Men datakvaliteten er afgørende for, hvad data overhovedet kan bruges til, og uddata bliver aldrig bedre end inddata!! Derfor er det vigtigt at sikre datakvaliteten. Mit fremmeste mål med dette indlæg er at gøre opmærksom på nogle strukturelle forudsætninger for at dele eller udveksle data. Jeg vil med eksempler fra det virkelige liv i henholdsvis ordbogsverdenen, nemlig Retskrivningsordbogen, og i Region Hovedstaden fortælle om, hvordan vi bruger begrebsafklaring og efterfølgende opstilling af mini-ontologier til at sikre datakvaliteten under udviklingen af nye, kliniske dokumentationssystemer. Udgangspunktet for udvikling af dokumentationssystemerne er et klinisk materiale, som dækker 34 medicinske specialer, og som er indsamlet i perioden Materialet benævnes Sundhedsfagligt Indhold (SFI) og rummer flere tusinde Word-sider opsat i skemaer, se et eksempel i FIGUR 4. SFI rummer i princippet de 10 hyppigst forekommende kliniske interventioner inden for hvert speciale, og der er en vis overlapning. Sundhedsfagligt indhold handler hovedsageligt om klinisk viden og praksis som indhold i informationssystemer. NORDTERM 2009, København juni

18 Men der hersker ikke nogen ensartet struktur af materialet, og dokumentationsarbejdet er sket på et uensartet grundlag. Derfor kræver materialet ikke blot en opdatering, det kræver også en begrebsafklaring og sidst, men ikke mindst, en dialog med de klinikere, der skal bruge indholdet i et informationssystem, altså slutbrugerne. Begrebsafklaring og dennes rolle i processen som middel til kvalitetssikring af data beskrives med udgangspunkt i konkret SFI-materiale. Selve arbejdsprocessen og metoden belyses med eksempler fra et par medicinske specialer, og der gives tillige et par eksempler på forvandlingen fra de oprindelige word-skemaer til mere strukturerede data. DATAKVALITET Når jeg taler om datakvalitet og især sikring af datakvalitet, så er kvalitet her forstået som en parameter, man skal definere. Datakvalitet rummer i sig selv ikke noget specielt positivt eller negativt, men er neutralt. Så i denne sammenhæng handler det om, at data har den kvalitet, man ønsker. Datakvaliteten handler fx om, hvorvidt data er strukturerede eller ej. Strukturen fremkommer fx ved, at data lagres i en database, hvor der er en beskrevet plads til hver informationstype, man indtaster, så man sidenhen kan søge på disse informationstyper. Det kan være navn, adresse, postnummer eller systolisk og diastolisk blodtryk. Derfor vil brugergrænsefladen, grafic user interface (GUI), ofte rumme begrænsninger på, hvilken slags data, der kan indtastes i hvilket felt. I det markerede felt kan man således kun indtaste en talværdi: FIGUR 1: Udkast til brugergrænseflade til dokumentation af observationer af en patients bevidsthedstilstand, Region Hovedstadens SFI. NORDTERM 2009, København juni

19 Et minimumskrav til såvel inddata som uddata er, at brugerne af data har mulighed for at fortolke data ens, så de forstår det samme ved dem. Det kræver så dels, at data er definerede og at definitionerne er tilgængelige eller formidlet. Det sidste er en organisatorisk opgave, så den vil jeg ikke komme nærmere ind på her. Skal man kunne genudnytte data og søge på bestemte datatyper, så kræver det, at netop disse datatyper kan genfindes i en genkendelig og reproducerbar struktur. Det betyder omvendt, at data skal bringes ind i systemet på en måde, der sikrer genkendelse og ønsket struktur, og at de indtastede data er konsistente. Man må således ikke skifte mellem at måle blodtryk i hpa og mmhg i samme system. Tilsvarende skal man til ordbogsbrug anvende samme ordklassesystem hele vejen igennem og ikke skifte mellem et system med otte ordklasser og et system med 10 ordklasser. STRUKTURERET VS. FRI TEKST Sammenlign fx en romantekst med en ordbogsartikel. Romanteksten er en lang kæde af tekststrenge. Tekst er det eneste, man kan søge, og man kan typisk ikke søge på fx ordklasser. Så selv om man har romanen elektronisk, kan man ikke søge på fx ordklassen konjunktioner, da de elektroniske håndtag til at identificere ordklasse og konjunktion mangler. Teksten er ikke blevet tagget med disse klasser. Ideelt set er ordbogsartikler af samme type struktureret ens: cykel sb., cyk(e)len, cykler. cykelanhænger sb., -en, -e, bf. pl. cykelanhængerne. cykelbud sb., -det, -e. cykelbukser sb. pl. cykelhandler sb., -en, -e, bf. pl. cykelhandlerne. Strukturen er styret af metadata, som det kan ses af FIGUR 2: (metadata er ikke fuldstændige) NORDTERM 2009, København juni

20 cykel sb., cyk(e)len, cykler. cykelanhænger sb., -en, -e, bf. pl. cykelanhængerne. cykelbud sb., -det, -e. cykelbukser sb. pl. cykelhandler sb., -en, -e, bf. pl. cykelhandlerne. M e t a d a t a lemma morfologi numerus ordklasse fleksion S t r u k t u r e r e d e d a t a Datakvalitet i kliniske it-systemer bestemthed Troels Thomsen FIGUR 2. Uddrag af Retskrivningsordbogen 2001 I FIGUR 2 er følgende metadata fremhævet: lemma (=opslagsord), ordklasse, morfologi i form af morfologisk element i alternativ stavning og fleksiver for numerus og bestemthed. Disse metadata har en indbyrdes rækkefølge og styrer præsentationen af data. Det betyder også, at man kan søge på værdierne i disse kategorier i den database, de ligger i. Så eftersom data er beskrevet med metadata og metadata er strukturerede, har vi strukturerede data. Og hvordan når vi så dertil? Først og fremmest ved at holde styr på vores metadata: Struktureret inddatering & konsistens Metadata Data Lemma Ordklasse Bestemt form, sing. Bestemt form, pl. cykel sb. cyk(e)len cyklerne Tilladte værdier vb. sb. adj. adv. konj. præp. pron. interj. num. FIGUR 3. Metadata og data NORDTERM 2009, København juni

21 Her er vist et begrænset udfaldsrum også kaldet en værdiliste for de data (værdier), der er tilladt i metadatakategorien ordklasse. Ved kun at tillade denne værdiliste, kan vi sikre konsistens i inddateringen. Konsistensen sikrer så, at vi kan sammenligne data, selvfølgelig under forudsætning af, at vi har fortolket data rigtigt og tilordnet dem de rigtige metadata. I disse globaliseringstider, hvor der er adgang til store datamængder og hvor behov for deling af data, især tænkes her på forskningsdata, er kravet til konsistens i data ultimativ. Skal der foretages sammenligninger, skal man have et defineret grundlag at gå ud fra. Forløbig sammenfatning: Konsistent terminologi betyder, at såvel metadata som data har fastlagte definitioner, så både afsender og modtager fortolker samme data ens. Konsistente data gør det muligt, at både afsender og modtager forstår det samme ved samme term. Sammenligninger med internationale klassifikationer og terminologisystemer gør konsistens i såvel egen terminologi som den internationale ultimativ. To eksempler på hvad begrebsafklaring tilfører datakvaliteten i sundhedsfaglig applikation Udgangspunktet for en stor del af de nye applikationer, vi laver i Region Hovedstaden er et materiale, der blev indsamlet i perioden Over 30 kliniske specialer har bidraget til at indsamle klinisk viden, som skal udgøre grundstammen af det sundhedsfaglige indhold i kliniske informationssystemer. Der ligger ca unikke såkaldte standardplaner som udtryk for sæt af kliniske arbejdsgange. For eksempel rummer standardplanen Måling af vitale værdier: puls, blodtryk, iltmætning (saturation) og respiration, se FIGUR 4 nedenfor: Standardresultat (S R) SR /værdi SR /værdi SR /værdi SR I værdi SR Iværdi Kommentar Puls Frekvens (talværdi /min) Regelmæssig Uregelmæssig Fritekst aldersrelaterede normalværdier Blodtryk *systolisk *Diastolisk Målt i hvile *(talværdi mmhg)/ (talværdi, mmhg) grænseværdier angives på afdelings/specialeniveau **Målested Højre arm Venstre arm Manchetstørrelse** (dropdownliste) **Defaultværdi kan angives på afdelingsniveau NORDTERM 2009, København juni

22 *Temperatur Rektalt Øre Oralt Axil Inguen * (talværdi, grader celsius) *Respirationsfrekvens Uden 02 -tilskud Med O2 -tilskud ***Antal liter O2 Med fugter Med Hudsonmaske * (talværdi/min) ***(talværdi, 1/min) **Saturation Uden 02 -tilskud /Med 02- tilskud ***Antal I 02 Med fugter Med Hudsonmaske *(Talværdi i %)***(talværdi, 1/min) Sat. målested Finger /Tå FIGUR 4. Standardplan for måling af vitale værdier, uddrag af: Generel lægelig udredning, objektiv undersøgelse, s. 31, SFI Hovedstaden Men materialet er ikke nødvendigvis konsistent. Der har ikke ligget en egentlig dokumentationsmodel til grund for indsamlingen, og derfor er datakvaliteten ikke altid optimal. Så for at fange evt. inkonsistenser eller inkonsekvenser bliver materialet udsat for terminologisk behandling. Terminologiarbejdet sker altid på grundlag af de enkelte standardplaner, så det er op til terminologen at sikre terminologien på tværs af disse. På grund af manglende ressourcer er terminologiarbejdet begrænset til de enkelte standardplaner, efterhånden som de inddrages i udviklingsprocessen. Dette sikrer imidlertid ikke terminologien på tværs, altså mellem standardplanerne. Derfor er der heller ikke sikkerhed for, at terminologien i de nye systemer i sig selv er konsistent. Optimalt burde terminologiarbejdet således køre i to spor. Et spor, der tager sig af de enkelte planer, og et spor, der tager sig af den samlede terminologi. Hvis man fx skal definere blodtryk med typerne systolisk blodtryk, diastolisk blodtryk og middelblodtryk i forhold til andre tryk, så skulle man som minimum tage de tryktyper med, som er relevante i den kliniske verden. Og det er temmelig mange. Andre eksempler er: arterielt tryk, venetryk, osmotisk tryk, ilttryk, partialtryk, hudperfusionstryk og mange flere Men så ville man også have både overblik over og beskrivelse af tryktyperne, når man når til de de planer, hvori de indgår, og man ville undgå fejl. Et eksempel på nogle af uhensigtsmæssigheder fås fra nedenstående eksempel, som er en del af den standardplan, der hedder Almentilstand, objektiv undersøgelse: Standardresultat (SR) Psykisk neutral Psykisk påvirket Opstemt Depressiv Manisk Usammenhængende Psykotisk FIGUR 5. Uddrag af standardplanen Almentilstand, objektiv undersøgelse, fra Generel lægelig udredning, SFI-Region Hovedstaden NORDTERM 2009, København juni

23 Det første, der springer i øjnene, er, at der ikke er noget overbegreb for Psykisk neutral og Psykisk påvirket, fx Psykisk tilstand. Men måske er de ikke engang sideordnede? Det næste er, at de kategorier, der nævnes under Psykisk påvirket, ikke tilhører samme aspekt eller inddelingskriterium, og det skaber uklarhed i kategorien Psykisk påvirket. For at skabe mere klarhed over begrebsrelationerne, er der blevet udarbejdet et begrebssystem, se FIGUR 6, hvor begreberne fra FIGUR5 er blevet indarbejdet: FIGUR 6. Udsnit af begrebssystemet: Almentilstand_kombi, Region Hovedstadens Begrebsbase Som det fremgår af FIGUR 6, indgår der flere begreber i beskrivelsen af psykisk tilstand, end der indgår i FIGUR 5. Derimod indgår Psykisk påvirket ikke. Den er heller ikke nødvendig, hvis man sætter overbegrebet psykisk tilstand ind. For så kunne man i skemaet anvende aspekterne stemningsleje og virkelighedsopfattelse. Så ville begre- NORDTERM 2009, København juni

24 berne for det første få en reflekteret placering, deres indbyrdes relationer ville være klare, og dokumentationen ville blive bedre. Imidlertid skal der lige sparkes to sidebemærkninger ind her, og det er for det første, at de begreber, der optræder i et givet begrebssystem med det formål at begrebsafklare et område, ikke nødvendigvis vil komme til at optræde på en brugergrænseflade. Det sker, hvis begreberne ikke er relevante for brugergrænsefladen og dermed dokumentationen af et givet område. Men de kan sagtens være nødvendige i et begrebssystem. For det andet kan en term i et begrebssystem sagtens have et synonym på en brugergrænseflade eller være repræsenteret ved en ikon eller lignende. Det siger ikke nødvendigvis noget om, hvordan data faktisk lagres i en database. Et andet eksempel er Ekspektoration fra Almentilstand, objektiv undersøgelse, fra SFI-standardplanen Generel lægelig udredning. Ekspektoration er det at hoste noget op, og ekspektoratet er det, der hostes op. I SFI-materialet forventes Ekspektoration dokumenteret ved hjælp af følgende kategorier: Standard- Resultat/ Værdi Intet ekspektorat Værdi Værdi Værdi Værdi Værdi Ekspektoration Klart ekspektorat Hvidtskummende ekspektorat Ekspektorat Ekspektorat med koagler med frisk blod Purulent Sejt ekspektorat ekspektorat FIGUR 7 Standardresultat for observation af ekspektoration. Uddrag af Generel lægelig udredning, objektiv undersøgelse, s. 29, SFI-Hovedstaden. Af dette skema fremgår begrebernes indbyrdes relationer ikke klart. Men det må formodes, at Intet ekspektorat og Ekspektoration, står i opposition til hinanden. Pudsigt er det, at det så ikke hedder Ingen ekspektoration eller for modpolen blot: Ekspektorat. Dette ikke mindst, da processen hedder ekspektoration, mens resultatet hedder ekspektorat. En rundspørge blandt læger og en efterfølgende terminologisk bearbejdelse af disse få begreber resulterer i følgende begrebssystem: NORDTERM 2009, København juni

25 FIGUR 8 Begrebssystemet Modtagelse af patient, Ekspektoration, RegionH s begrebsbase. Som det fremgår af FIGUR 8, er der føjet et begreb til, nemlig skummende ekspektorat. Dette fordi det manglede i det oprindelige materiale. Ekspektorater kan antage forskellige farver, og der kunne i princippet være anført flere farver, fx lyserødt eller rosa, som er almindelige. Det ses også, hvilke kombinationsmuligheder systemet åbner for, idet de to begreber under aspektet OPACITET er oppositioner ligesom de to begreber under VISKOSI- TET. Hvad anvendelsen af disse begreber i et informationssystem angår, så er der nu klarhed over, hvad der kan kombineres, og dermed hvilke bindinger brugergrænsefladen skal rumme. Samtidig opnås klarhed over, hvilke kliniske data der kan struktureres hvorledes, så man opnår konsistent inddatering og efterfølgende mulighed for konsistent søgning af indtastede data. OPSUMMERING Jeg håber med dette indlæg at have skabt en forståelse af såvel vigtigheden som nødvendigheden af at tænke i at tilvejebringe strukturerede data som grundlag for genudnyttelse af data. Men det er ikke nogen triviel sag at tilvejebringe sådanne data. Det kræver, at grundlaget er i orden. At grundlaget er i orden, vil sige, at det er begrebsafklaret og ligger i en struktur, der kan importeres eller implementeres i det informationssystem, som de ønskede data skabes i. Optimalt vil det (afhængigt af forholdene) være at anvende en tospors-løsning, hvor man på den ene side udarbejder detaljerede (lokale) begrebssystemer, fx blodtryk, og samtidig på den anden side detaljerede globale begrebssystemer fx tryk, hvori hele eller dele af lokale begrebssystemer efterhånden vil blive repræsenteret, så man med tiden får et så fuldstændigt globalt begrebssystem, som det nu er muligt. NORDTERM 2009, København juni

26 REFERENCER SFI-Hovedstaden (2007) Dansk Sprognævn (2001) Retskrivningsordbogen, Alinea A/S Aschehoug Dansk Forlag A/S. Region Hovedtsadens Begrebsbase, Koncern IT NORDTERM 2009, København juni

27 Specialer i sundhedsvæsnet i Danmark Anne-Mette Skou Region Hovedstaden, Koncern IT, Projektafdelingen Abstract. Jeg vil i mit indlæg gennemgå resultatet af en undersøgelse af sundhedsvæsnets anvendelse af begrebet speciale og de specialeopfattelser og specialeklassifikationer, sundhedsvæsnet i Danmark opererer med. Hvilke specialer findes der? Specialerne er jo på mange måder hele sundhedsvæsnets skelet, men min undersøgelse har vist, at der ikke er nogen steder, man kan se det i sin helhed. De forskellige dele ligger forskellige steder, og ikke alle passer sammen. Der er næppe nogen i sundhedsvæsnet, der ikke mener at vide, hvad et speciale er, og hvilke der findes, men man får meget forskellige svar, alt efter hvem man spørger. En guidet rundtur. Jeg vil tage konferencens deltagere med på en rundtur og vise, hvad der kaldes speciale og hvordan det, der kaldes speciale, klassificeres i sundhedssektoren med eksempler fra en række forskellige kildetyper, fx love og bekendtgørelser, nogle af Sundhedsstyrelsens klassifikationer og registre, medicinske selskabers websites, sundhedsfaglige råd og Region Hovedstadens hospitalsplanlægning. Hvad det drejer sig om. Fx er mammakirurgi (brystkirurgi) ikke et speciale iflg. lovgivningen om uddannelse af speciallæger, men indeholdt i det lægelige speciale kirurgi. Men folk, der planlægger, hvilke former for behandling, der skal være på hvilke hospitaler, taler om specialet mammakirurgi. Og fx er specialerne thoraxkirurgi og plastikkirurgi i lovgivningen om uddannelse af speciallæger klassificeret som kirurgiske specialer, mens fx øjenkirurgi ikke er det. Én national specialeklassifikation vil være et uvurderligt redskab til forbedring af datakvalitet. Pointen som efter rundturen vil være indlysende - er, at det virkelig vil kunne betale sig for sundhedssektoren at gennemføre et nationalt oprydningsprojekt og udarbejde en samlet national klassifikation eller ontologi et egentligt begrebssystem med termer, synonymer, definitioner og øvrige oplysninger i terminografiske artikler. Det vil være et uvurderligt redskab i udviklingen af den digitale forvaltning af sektoren - af arbejdet med udvikling af de af sundhedsvæsnets it-systemer, der i tabelværkerne anvender klassifikationer af specialer og fænomener, der er specialespecifikke og specialerelaterede. HISTORIEN OM ONTOLOGIEN, DER IKKE ER UDARBEJDET NORDTERM 2009, København juni

28 Jeg foretog i foråret en undersøgelse, der viste, at det danske sundhedsvæsen ikke har én, samlet specialeontologi. Det overraskede mig, da jeg troede, at udarbejdelse af en sådan ville være noget af det første, man ville forestage sig som led i digitaliseringen af sundhedssektoren. Dette indlæg giver et lille indblik i men absolut ikke et fuldstændigt billede af hvilke former for oversigter og systematiseringer af specialer, der arbejdes med i det danske sundhedsvæsen. Nedenstående gengivelse af mit indlæg indeholder ikke alle plancer, som blev præsenteret på konferencen. Koncern IT 3 Hvilke specialer findes der? Man får forskellige svar på det spørgsmål, alt efter hvor man spørger. Den seneste bekendtgørelse 1 om uddannelse af speciallæger indeholder 38 lægelige specialer = fagområder, inden for hvilke man kan specialisere sig som læge i det danske sundhedsvæsen. Disse specialer er følgende: Almen medicin Anæstesiologi Arbejdsmedicin Børne- og ungdomspsykiatri Dermato-venerologi (hud- og kønssygdomme) 1 BEK nr 1248 af 24/10/2007 https://www.retsinformation.dk/forms/r0710.aspx?id= NORDTERM 2009, København juni

29 Diagnostisk radiologi (røntgenundersøgelse) Gynækologi og obstetrik (kvindesygdomme og fødselshjælp) Intern medicin: endokrinologi (medicinske hormonsygdomme) Intern medicin: gastroenterologi og hepatologi (medicinske mave-tarm- og leversygdomme) Intern medicin: geriatri (alderdommens sygdomme) Intern medicin: hæmatologi (blodsygdomme) Intern medicin: infektionsmedicin Intern medicin: kardiologi (medicinske hjerte- og kredsløbssygdomme) Intern medicin: lungesygdomme Intern medicin: nefrologi (medicinske nyresygdomme) Intern medicin: reumatologi (gigtsygdomme) Kirurgi (kirurgiske sygdomme) Karkirurgi (kirurgiske blodkarsygdomme) Plastikkirurgi (plastik- og rekonstruktionskirurgi) Thoraxkirurgi (brysthulens kirurgiske sygdomme) Urologi (urinvejenes kirurgiske sygdomme) Klinisk biokemi Klinisk farmakologi Klinisk fysiologi og nuklearmedicin Klinisk genetik Klinisk immunologi Klinisk mikrobiologi Klinisk onkologi (kræftsygdomme) Neurokirurgi (kirurgiske nervesygdomme) Neurologi (medicinske nervesygdomme) Oftalmologi (øjensygdomme) Ortopædisk kirurgi Oto-rhino-laryngologi (øre-næse-halssygdomme) Patologisk anatomi og cytologi (vævs- og celleundersøgelser) Psykiatri Pædiatri (sygdomme hos børn) Retsmedicin Samfundsmedicin Kigger man på Dansk Medicinsk Selskabs website2, får man et andet svar. Dansk Medicinsk Selskab, DMS, er aktuelt en sammenslutning af 115 danske lægevidenskabelige selskaber med medlemmer. DMS klassificerer de lægevidenskabelige selskaber i hhv. specialebærende og ikkespecialebærende selskaber og siger herom: Medlemsselskaberne fordeler sig på 38 såkaldt specialebærende, som varetager de lægevidenkabelige områder der danner basis for specialestrukturen jvf. Indenrigs- og Sundhedsministeriets bekendtgørelse herom. De øvrige 77 ikke-specialebærende selskaber repræsenterer lægevidenskabelige områder, som er dele af specialerne (enkelte diagnoser eller kliniske områder) eller kliniske områder mellem flere specialer. En del af disse områder er eller vil blive etablerede som fagområder. Der er 38 specialebærende selskaber, men ikke 38 specialer herunder. Der er to selskaber, der tilsammen dækker det, der engang var 2, men i dag et ét speciale, nemlig gastroenterologi og hepatologi'. Til gengæld står specialet 2 Citater fra DMS s website i denne skriftlige udgave af indlægget er fra 11. august NORDTERM 2009, København juni

30 samfundsmedicin (som er indeholdt i bekendtgørelsen om uddannelse af speciallæger som et fagområde. 37 specialer 38 selskaber samfundsmedicin mangler 72 (fag)områder herunder samfundsmedicin Koncern IT 9 Kigger man i SKS, får man også et andet svar. SKS er Sundhedsvæsnets KlassifikationsSystem, som kan tilgås fra Sundhedsstyrelsens website3. SKS består af flere tusinde koder, som brugers til at levere struktureret information til forskellige informationssystemer. I SKS finder man under specialerelaterede tillægskoder ZN - følgende: o ZNA o ZNAA: de 38 lægelige specialer, der er i ovennævnte bekendtgørelse o ZNAB: 55 lægelige specialer efter tidligere bekendtgørelser o ZNAC: 11 Andre sundhedsfaglige områder o ZNB: 10 Andre sundhedsfaglige specialer. Dvs. i alt 114 koder. Der er ingen oplysninger om, hvad forskellen er på hhv. lægeligt speciale, andet sundhedsfagligt område og andet sundhedsfagligt speciale. Andre sundhedsfaglige områder og andre sundhedsfaglige specialer er hhv.: 3 NORDTERM 2009, København juni

31 11 Andre sundhedsfaglige områder, SKS/ZNAC Koncern IT Andre sundhedsfaglige specialer, SKS/ZNB Koncern IT 15 Kigger man i Lov om autorisation af sundhedspersoner og om sundhedsfaglig virksomhed, finder man følgende sundhedsfaglige uddannelser ud over læge. NORDTERM 2009, København juni

32 Koncern IT 19 Et andet sted på Sundhedsstyrelsens website finder man denne liste med sundhedsfaglige uddannelser. Den indeholder de samme som loven ovenfor, men har flere. Der er også en gruppe, der kaldes Øvrigt sundhedspersonale. Koncern IT 20 NORDTERM 2009, København juni

33 Øvrigt sundhedspersonale rummer 5 sundhedsfaglige uddannelser, der ikke forekommer i nogle af de øvrige ovenstående lister. Én af dem, Hospitalsteknisk assistent, underinddeles yderligere i specialer. Koncern IT 21 Koncern IT 22 NORDTERM 2009, København juni

34 I Region Hovedstadens Hospitalsplan figurerer en række specialer (kaldet både specialer, funktioner, enheder og andre udtryk), hvoraf nogle - men ikke alle - er lægelige specialer iht. bekendtgørelse herom. Nogle svarer til det, der kaldes fagområde af DMS, og enkelte er hverken specialer eller fagområder iht. behendtgørelse og DMS. Ikke lægelige eller tandlægelige specialer iht. BEK er om speciallæger og -tandlæger Fagområder iht. dms.dk: Akutmedicin Intensiv medicin Mammakirurgi Børnekirurgi Palliativ medicin Medicinsk allergologi Hverken speciale eller fagområde Koncern IT 27 I hospitalsplanen ses endvidere en række specifikationer eller underinddelinger, der ikke ses i nogen af de andre kilder, fx børnekirurgi kirurgi på børn kirurgi på børn < 2 år kirurgi på børn > 2 år mammakirurgi idrætsklinik øjenkirurgi Endvidere indeholder hospitalsplanen en række begreber (her vist som udkast til et begrebssystem i i-term), der er udtryk for politisk-organisatoriske aspekter, som kombineres med specialerne iht. politiske beslutninger. Man kan fx skelne mellem akut kirurgi (= ved ulykker) og elektiv kirurgi (= planlagte operationer, hvor NORDTERM 2009, København juni

35 patienterne få en tid). En ontologi, som også indeholder disse begreber, vil tydeligvis blive stærkt polyhierarkisk. Og så er der også Koncern IT 29 Kigger man på hospitalers og hospitalsafdelingers websites, vil man opdage, at der er endnu flere specialer end ovenfor nævnt. Koncern IT 30 NORDTERM 2009, København juni

36 Klassifikationstendenser Der er ikke mange klassifikationstendenser og dem der er, er ikke gennemført. I bekendtgørelsen om uddannelse af speciallæger er der to grupperinger: intern medicinske specialer og kirurgiske specialer. Resten af specialerne er anført i alfabetisk rækkefølge. Neurokirurgi? Ortopædisk kirurgi? Hvorfor er der kirurgiske specialer, der ikke er kirurgiske specialer? Koncern IT 1 Og som man kan se, er der ikke enighed om den sag! NORDTERM 2009, København juni

37 Koncern IT 35 I hospitalsplanen forekommer begreber, der er overbegreber til de tidligere nævnte specialer i hospitalsplanen. Men der findes ikke en egentlig klassifikation. Det er for det meste uklart, hvilke konkrete specialer, der hører under hvilke af disse overbegreber: o somatisk speciale o psykiatrisk speciale o sygehusspeciale o sygehusbaseret lægefagligt speciale o klinisk speciale o paraklinisk funktion o laboratoriespeciale o tværgående laboratoriespeciale o diagnostisk speciale o laboratoriediagnostisk speciale o billeddiagnostisk speciale o kvinde-barn-speciale o hjerte-lunge-område o neuro-område o neurospeciale o intern medicin o almen intern medicin Alt i alt viste undersøgelsen, at speciale er en homograf, som anvendes i (mindst) 4 betydninger. NORDTERM 2009, København juni

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg

Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

MEDIA RESEARCH Øresund

MEDIA RESEARCH Øresund MEDIA RESEARCH Øresund 12 december 2012 BILLEDET AF ØRESUNDSREGIONEN I DANSKE OG SVENSKE MEDIER Forskningsrapport vedrørende svenske og danske mediers rapportering om Øresundsregionen BILDEN AV ÖRESUNDSREGIONEN

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København www.pwc.dk Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København Revision. Skat. Rådgivning. Dagens program Kl. 08.30 09.00 Morgenmad Kl. 09.00 09.45 Kl. 09.45 10.00 Kl. 10.00 10.45 Kl. 10.45 11.00 Kl. 11.00

Läs mer

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström Lyt, hør og forstå Skultuna har længe været forbun med messingfremstilling. Nu er snarere kunsten at lytte og reflektere der er den gamle industribys særpræg. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson,

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

MED HISTORIEN SOM KOMPASS

MED HISTORIEN SOM KOMPASS MED HISTORIEN SOM KOMPASS MUSUND, Lunds universitet och Riksantikvarieämbetet bjuder in till konferens på LUX, LUNDS UNIVERSITET 25-27 AUGUSTI 2015 Musund samlar chefer och medarbetare från ABM-sektorn

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Det så kallade Elefantmötet Replik till Bengt Gustafsson Av Ola Tunander Bengt Gustafsson skriver i det förra numret av Historisk tidskrift att jag skulle ha citerat

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg

Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Äganderätt till lägenhet

Äganderätt till lägenhet Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 14 Sektionsmöte 335 Äganderätt till lägenhet Referat, se bilaga 14 (del II, s. 193) Debattledare: ordföranden i bostadsdomstolen ULF GAD, Sverige Referenten, docent ANDERS

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Så här använder du termbanken

Så här använder du termbanken Lathund 2014-05-055 Dnr 1.3-25607/2014 1(5) Regler och behörighet Emma Leeb-Lundberg emma.leeb-lundberg@socialstyrelsen.se Så här använder du termbanken Sök i termbanken På ingångssidan kan du söka i termbanken

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07 Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 1 Öresundskomiteens övergripande målsättning Öresundskomiteen är en politisk plattform för lokala och regionala myndigheter, som

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Underlag för avstämning mot den nationella informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

GALOPPÖVERDOMSTOLEN Ärende 1/2015

GALOPPÖVERDOMSTOLEN Ärende 1/2015 GALOPPÖVERDOMSTOLEN Ärende 1/2015 Protokoll hållet vid handläggning i Galoppöverdomstolen den 5 mars 2015 i Stockholm. PARTER; EJ NÄRVARANDE KLAGANDE: Betina Thorsen Teglgårdsvej 315, 2. mf 3050 Humlebæk

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Standardisering. Disposition. Magnus Fogelberg

Standardisering. Disposition. Magnus Fogelberg fogare Standardisering Magnus Fogelberg Disposition Standardiseringsorganisationer Administration, samarbete Utveckling av standarder CEN/TC 251 standarder Terminologi, process, informationsmodeller Aktuellt

Läs mer

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 Fritidshem kunskap i gemenskap Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 PROGRAM Fritidshemssymposium 14 15 maj 2014 Jönköping Fritidshem Kunskap i gemenskap Program Onsdag 14 maj 09.00-10.00 Registrering

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

Text, kontext och betydelse

Text, kontext och betydelse Text- Text, kontext och betydelse Sex nordiska studier i systemiskfunktionell lingvistik Redaktörer: Stina Hållsten Hanna Sofia Rehnberg Daniel Wojahn och samtalsstudier från Södertörns högskola Text,

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Ambivalens och ansvar: domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet... 113

Ambivalens och ansvar: domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet... 113 I dette nummer... 3 Frans Gregersen Indledning: Globaliseringens udfordringer med særligt hensyn til universitetsinstitutionerne... 5 Linus Salö Domänförlust som språkideologisk representation. Språkvårdens

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan alla VM lopp o medaljer : )

Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan alla VM lopp o medaljer : ) Från: Haakan Olsson Skickat: den 26 februari 2015 17:09 Till: Guggi Michael /Kardiologi /Falun Ämne: RE: Njurfunktion Hej Michael, Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan

Läs mer

Bygghandlingar 90 Del 8 Informationshandbok för bygg och fastighet. Kurt Löwnertz kurt.lownertz@sweco.se

Bygghandlingar 90 Del 8 Informationshandbok för bygg och fastighet. Kurt Löwnertz kurt.lownertz@sweco.se Bygghandlingar 90 Del 8 Informationshandbok för bygg och fastighet Kurt Löwnertz kurt.lownertz@sweco.se Del 8 idag Redovisning med CAD Precisering: begrepp, grafik Utvidgning till CAD-modell Komplettering

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

The Open University s repository of research publications and other research outputs

The Open University s repository of research publications and other research outputs Open Research Online The Open University s repository of research publications and other research outputs Domtab i Danmark: en undersgelse af sammenhen mellem engelsk i stedet for dansk og engelsk i dansk

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

StudentSamarbetet Øresund

StudentSamarbetet Øresund StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 3 november, kl 16 De Studerendes Råd, Danmarks Farmaceutiske Universitet Närvarande Copenhagen Business School (CBS) Stefan K. Madsen Danmarks Farmaceutiske Universitet

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Humanister på tværs af Øresund

Humanister på tværs af Øresund Humanister på tværs af Øresund Sammenligning af arbejdsmarkedet for humaniorakandidater/examinerade i Danmark og Sverige, herunder Øresundsregionen Ole Krarup Jensen og Caja Lennartsdotter Den 1. maj 2006

Läs mer

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til folkehøgskolene (vær snill å send videre til:) -rektor, assisterende rektor/inspektør -lokallagsleder Kopi til: Vår ref.: 13/15/A 1.08, Oslo, 30.01.2015 FHF-rundskriv 4/2015 Nordisk folkehøgskoleråd

Läs mer

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Samarbete mellan två regeringsuppdrag Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre personer Nationellt fackspråk för vård och omsorg Ann-Helene

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté. 2015-09-23 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, dnr 4.1-39055/2013

Läs mer

Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden

Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden 377 Torsdagen den 20 augusti 1987 kl. 10.00 Sektionsmöte Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden Referat: Del I s. 221 ss.

Läs mer

USER S GUIDE USB modem D-50

USER S GUIDE USB modem D-50 USER S GUIDE USB modem D-50 Tak for dit valg af USB modem D-50 dansk Tak for dit valg af USB modem D-50 og velkommen til ægte mobilt bredbånd hvor du end er Net 1s 3G net giver dig den enkleste og mest

Läs mer

1 Begrepp och Hypoteser. 2 Inlärning genom sökning. 3 Objektiv inlärning. Inlärning av en boolsk funktion från exempel.

1 Begrepp och Hypoteser. 2 Inlärning genom sökning. 3 Objektiv inlärning. Inlärning av en boolsk funktion från exempel. 1 Begrepp oc Eempel Begreppsinlärning List-ten-Eliminate Begreppsinlärning 1 Begrepp oc Eempel List-ten-Eliminate Begreppsinlärning (Concept Learning) Inlärning av en boolsk funktion från eempel Kategorier

Läs mer

Får jag plats i ditt fönster?

Får jag plats i ditt fönster? Får jag plats i ditt fönster? 1 Får jag plats i ditt fönster? afgangsprogram efterår 2012 Johna Hansen Kunstakademiets Arkitektskole Afd. 5 - bosætning og bygningskultur Tage Lyneborg Lärare: Filippa Berglund

Läs mer

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser både i handläggning och utförande av insatser inom äldreomsorg med inriktning på SoL Samarbete

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud

Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud Fredag 22. august kl. 10.45 12.15 Sektionsmøde Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud (Se siderne 293-311 i Bind I) Referent: jur.dr. Jussi

Läs mer

Enhetlig terminologi. För fackområdet samhällsskydd och beredskap

Enhetlig terminologi. För fackområdet samhällsskydd och beredskap Enhetlig terminologi För fackområdet samhällsskydd och beredskap Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Kulturarvspedagogik i Norden

Kulturarvspedagogik i Norden NCK:s vårkonferens 2008 Kulturarvspedagogik i Norden Konferensrapport 20-21 Februari 2008 i Östersund, Sverige 1 Konferencerapport NCK:s vårkonference 2008 Kulturarvspædagogik i Norden 20. 21. februar

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

LEXICONORDICA. Tidsskrift om leksikografi i Norden utgitt av Nordisk forening for leksikografi i samarbeid med Nordisk språkråd

LEXICONORDICA. Tidsskrift om leksikografi i Norden utgitt av Nordisk forening for leksikografi i samarbeid med Nordisk språkråd LEXICONORDICA 10 Tidsskrift om leksikografi i Norden utgitt av Nordisk forening for leksikografi i samarbeid med Nordisk språkråd Innehåll Henning Bergenholtz & Sven-Göran Malmgren Förord... 1 Tematiska

Läs mer

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013 & Utbildning Lärande education & learning 1/2013 TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING EN TIDSKRIFT SOM UTGES AV AVDELNINGEN BARNS, UNGAS OCH VUXNAS LÄRANDE VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Utbildning &

Läs mer

Optik & fotonikdagarna 2011

Optik & fotonikdagarna 2011 Optik & fotonikdagarna 2011 Folkets Hus, Hudiksvall Session 4: Terminology and Sensor applications 08:30-08:50 "The Swedish Optics Terminology Group. A presentation of our work" Sten Walles (Presentation

Läs mer

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Torsdag den 23. august 1990 kl. 14.00 Sektionsmøde Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Referat: Del I, s. 373. Debatleder: Justitierådet Henry Ådahl, Finland

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

26 28 29.2 33 37 40.3 47

26 28 29.2 33 37 40.3 47 26 28 29.2 33 37 40.3 47 33 VARV VÆRFT Delphia, som ägs av två bröder, startade att bygga båtar 1990. Idag har man Polens och en utav Europas modernaste produktionsanläggningar för att bygga både motor-

Läs mer

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande. 2013-08-21 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppen vårdprocess och hälsoärende, dnr 4.2.1-30811/2013 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar

Läs mer

Indholdsfortegnelse. Table of contents. Matrix, Vol. 27, 2010 nr. 4

Indholdsfortegnelse. Table of contents. Matrix, Vol. 27, 2010 nr. 4 Matrix, Vol. 27, 2010 nr. 4 Indholdsfortegnelse Alexandra Billinghurst och Hanna Sitter Randén: Redaktionellt... 258 Kirsten Gamst Madsen: Overføring i gruppeterapi... 260 Steinar Lorentzen, David E. Orlinsky

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 1. 1. 2 1. 1. 3 1. 1. 4 1. 1. 5 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium?

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer