Komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kapitlet miljöbalken, ärende

Transkript

1 Dnr Sida 1 av Vimmerby Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Kalmar län Kalmar Komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kapitlet miljöbalken, ärende Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar har, med stöd av 22 kap. 2 miljöbalken, förelagt Vimmerby Energi & Miljö AB att komplettera ingiven ansökan om etablering och drift av gruppstation för vindkraft på fastigheterna Vennebjörke 1:5 och 2:4 i Vimmerby kommun. Härmed inkommer Vimmerby Energi & Miljö AB med komplettering. 1. Kompletterande ljudberäkningar och fotomontage utförda för vindkraftverk med totalhöjden 185 meter. Ljudberäkning I ingiven ansökan daterad har Vimmerby Energi & Miljö AB redovisat beräkningar av ljudpåverkan för vindkraftverk av modell GE-101 och Siemens SWT-113 där vindkraftverkens totalhöjd är 185 meter. (Miljökonsekvensbeskrivning, Bilaga 5.6) Ljudberäkning för vindkraftverk av modell Vestas V112 har emellertid redovisats för totalhöjden 175 meter, varvid en kompletterande beräkning har utförts av bolaget. Beräkningen återfinns i bilaga A. Fotomontage De i ansökningshandlingarna redovisade fotomontagen har reviderats så att fotomontagen illustrerar vindkraftverkens synlighet vid totalhöjden 185 meter. Fotomontagen återfinns i bilaga B. 2. Kompletterande fotomontage för bebyggelse norr och öster om sjön Snesnaren. Vindkraftverkens synbarhet vid bebyggelsen norr och öster om sjön Snesnaren redovisas genom kompletterande fotomontage. Montagen som har utförts för vindkraftverk med en totalhöjd på 185 meter redovisas i bilaga C.

2 Dnr Sida 2 av Redovisa möjligheterna att använda ersättningsmaterial för naturgrus i de fall som gravitationsfundament kommer att användas vid anläggande av verken. Kan bolaget åta sig att, helt eller delvis, använda annat material än naturgrus vid gjutning av fundamenten? Det är möjligt att använda ersättningsmaterial för naturgrus vid gjutning av gravitationsfundament. Som ersättning används bergkross som ballastmaterial i betongen istället för naturgrus. Idag har flera tillverkare börjat byta ut vissa fraktioner och på sikt kommer en allt större andel ballast att bestå av krossmaterial. Kvaliteten på krossat berg för ballaständamål varierar emellertid inom Sverige. Ett lokalt bergmaterial som är lämpligt att använda som vägmakadamm behöver heller inte nödvändigtvis vara lämpligt för andra ändamål med en mer kvalificerad kravsättning såsom betongkonstruktioner (höga krav på ballastens beständighet). Möjligheten att ersätta naturgrus vid betongtillverkning med annat material är därför beroende av vilka berggrundsresurser som finns att tillgå i närområdet. 1 I Jönköpings och Kalmar län finns flera tillverkare som, i olika omfattning, använder krossmaterial som ballastmaterial i betongen. Av denna anledning bedöms möjligheterna för att, helt eller delvis, använda ersättningsmaterial vid fundamentsanläggandet vara goda. Bolaget har emellertid inte i dagsläget kännedom om fundamentens exakta utformning och därmed inte heller om specifika krav kommer att behöva ställas på ballastmaterialet. Bolaget vet heller inte med säkerhet att det vid tidpunkten för anläggningsarbetet finns bergartsråvara som är lämplig att krossa i närområdet. Denna osäkerhet om de framtida förutsättningarna medför att Bolaget inte anser sig kunna precisera exakt hur stor andel ballastmaterial som kommer att bestå av ersättningsmaterial för naturgrus. Bolaget kommer dock att i den mån det inte kan anses vara ekonomiskt oskäligt sträva efter att användningen av naturgrus i mesta möjliga mån reduceras vid anläggandet av gravitationsfundament. Som minst bedöms ca 50 % av ballastmaterialet kunna utgöras av ersättningsmaterial. 4. Socialstyrelsens riktvärden avseende lågfrekvent buller inomhus Bakgrund Naturvårdsverket har genomfört en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar. Resultatet redovisas i rapporten Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Från rapporten framgår att ljud från vindkraftverk inte har ett större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga ljudkällor i samhället vid deras respektive riktvärden. Förutsatt att begränsningsvärdet utomhus vid bostäder och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller 1 Göransson Mattias, Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus, Sveriges Geologiska Undersökning, SGU-rapport 2011:10, s. 18

3 Dnr Sida 3 av 11 inomhus uppfylls bedöms det därför inte vara troligt att lågfrekvent buller från vindkraft ger upphov till någon betydande störning för närboende. I miljökonsekvensbeskrivningen för projektet har Vimmerby Energi & Miljö AB hänvisat till en studie utförd av Lindkvist och Almgren (Lindkvist P, Almgren M, Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering, 2010). Studien avser undersökning av lågfrekvent buller vid ett bullerutsatt hem. Resultatet, som anses vara generellt applicerbart för svenska träbyggnader, visar att Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent buller inomhus sällan överskrids om rådande begränsningsvärde utomhus vid fasad, 40 db(a), uppfylls. Vidare har beräkningar av verksamhetens ljudpåverkan presenterats av Vimmerby Energi & Miljö AB. Resultatet av beräkningarna visar att begränsningsvärdet 40 db(a) inte riskerar att överskridas utomhus vid någon bostad. Utifrån ovanstående har bolaget framfört bedömningen att de planerade vindkraftverken inte riskerar leda till att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus överskrids för någon bostad. Behovet av uppföljning I Naturvårdsverkets kunskapssammanställning anges att större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. 2 Naturvårdsverket rekommenderar därför att frågan om lågfrekvent ljud beaktas och följs upp vid etableringar av större vindkraftverk. Som komplement till A-vägda ljudnivåer föreslås att även C-vägda ljudnivåer beräknas eftersom skillnaden mellan A- och C-vägda ljudnivå kan användas för att bedöma hur lågfrekvent ett ljud är. Naturvårdsverket framför följande: Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20dB. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. 3 Förtydligande av bolagets åtaganden För vindkraftsetableringar som ännu inte har uppförts bör utgångspunkten vara att förekomsten av lågfrekvent ljud undersöks genom beräkningar utgående från vindkraftverkens källjud. Påvisar sådan beräkning att skillnaden mellan det A-vägda och C-vägda ljudet är större än 20 db - eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder är nära 40 db(a) - genomförs vidareutredningar i form av en detaljerad frekvensanalys av ljudnivån i tersband inomhus. Sistnämnda analys sker genom antagandet av en fasaddämpning. För att ovanstående beräkningar ska kunna göras krävs emellertid kännedom om vilken typ av vindkraftverk som ska etableras på en viss plats. Som framförts i ansökningshandlingarna kommer valet av verksmodell (och beslut om installerad effekt) att fastställas genom upphandling, vilken kan påbörjas först efter det att tillstånd har 2 Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, s 2 3 Naturvårdsverket , (

4 Dnr Sida 4 av 11 meddelats. 4 Vimmerby Energi & Miljö AB har följaktligen inte möjlighet att inom ramen för tillståndsprövningen redovisa beräkningar av lågfrekvent ljud som garanterat överensstämmer med den typ av vindkraftverk som slutligen kommer att väljas för platsen. Av denna anledning anser Bolaget det vara mer lämpligt att frågan om lågfrekvent ljud behandlas vid upphandling av vindkraftverken. Förslagsvis sker detta genom att Bolaget innan beslut om verksmodell och leverantör fattas utför beräkningar av lågfrekvent ljud för de presumtiva vindkraftverken. Om tillsynsmyndigheten anser det vara befogat kan resultatet av beräkningarna redovisas tillsynsmyndigheten för godkännande innan byggnation av vindkraftverken får påbörjas. Genom ett sådant förfarande säkerställs att det slutliga valet av vindkraftverk inte riskerar att överskrida Socialstyrelsens riktvärden avseende lågfrekvent buller inomhus för någon bostad. Bolaget yrkar därför att efterlevnaden av Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus formuleras som ett utredningsvillkor i kommande tillståndsbeslut för verksamheten. 5. Redovisa den beräkning, både gällande nedmontering av verk och fundament samt uppgrävning av kablage, som ligger till grund för föreslagna säkerhetsbelopp. Omfattningen av återställandeåtgärderna och kostnaderna för desamma har redovisats av Bolaget genom ansökan (kap 3.9) samt genom miljökonsekvensbeskrivning (kap 17). Vidare har beräkningsunderlag tillfogats miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 5.8). Ett förtydligande av i vad mån komplettering önskas har lämnats av handläggare Mia-Maria Runnqvist vid Länsstyrelsen Kalmar län den 6 november Av förtydligandet framgår att länsstyrelsen inte har några invändningar i den del som avser i ansökan redovisad beräkning för nedmontering av vindkraftverk och fundament. Länsstyrelsen önskar emellertid att Bolaget kompletterar ansökan med ett förtydligande resonemang kring hanteringen av nedgrävt kablage. Som framgår av redovisat säkerhetsbelopp bedöms kostnaden för att gräva upp markförlagt kablage till ca 185 kr/löpmeter. Redovisad kostnadsangivelse baserar sig på kablage som förlagts oskyddat i ledningsbädd. Totalt kommer kablage på en längd av ca 8,5 km att markförläggas från Ekkullen i Vimmerby till kopplingsstation vid Vennebjörke för att sedan löpa vidare fram till respektive vindkraftverk. Det ska emellertid noteras att kabeldragningen mellan Ekkullen och Vennebjörke innebär en förstärkning av elnätet ut till Vennebjörke och följaktligen innebär en långsiktig alternativ nytta. Kablaget mellan Ekkullen och Vennebjörke kommer därför att kvarstå även efter det att vindkraftverken tagits ur bruk. Redovisade återställandeåtgärder omfattar således enbart kablage som nedlagts från kopplingsstationen vid Vennebjörke fram till respektive vindkraftverk- en sträcka på sammanlagt 2,7 km. 4 Vimmerby Energi & Miljö AB, Rapport 2013:2, Miljökonsekvensbeskrivning, Bilaga till tillståndsansökan avseende uppförande och drift av två vindkraftverk vid Vennebjörke, Vimmerby kommun, Kalmar län, , kapitel , s 36

5 Dnr Sida 5 av 11 Kostnaden för att låta gräva upp det markförlagda kablaget mellan kopplingsstationen vid Vennebjörke och de två vindkraftverken beräknas till ca kr. Kablaget innehåller emellertid ca 1,94 kg aluminium per löpmeter som genererar intäkter vid återvinning. Långsiktigt pris på aluminium uppskattas till 8000 kr/ton enligt uppgift redovisad i rapport Kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering och återställande av plats och återvinning, Svensk Vindenergi, nov Total kostnad för återställande efter avräkning av återvinningsintäkter beräknas därför till ca kr. En reducering av kostnaden för återställande kan erhållas genom att kablaget istället för att läggas oskyddat förläggs i rör. Genom ett sådant förfarande kan kablaget vid tidpunkten för återställande dras upp vilket innebär ett förenklat borttagande än om de ska grävas upp. Kostnaden för att dra upp kablage som förlagts i rör mellan stationen i Vennebjörke och vindkraftverken beräknas till ca kr. Intäkt i form av återvunnet aluminium beräknas fortsatt till drygt kr, varför återställande enligt detta alternativ bedöms kunna ske utan att säkerhet behöver ställas. Ett sista alternativ är att samtligt kablage kvarlämnas i mark efter avslutad drift. Kablarna består av plastad aluminium varför någon betydande miljöpåverkan till följd av att de kvarlämnas inte bedöms uppstå. Genom att kablaget kvarlämnas i mark kommer inga ytterligare ingrepp i mark att krävas. Den flora som hunnit etablera sig längs ledningsgravarna lämnas orörda. Likaså reduceras behovet av arbetsmaskiner och därmed utsläppen till luft. Nackdelen med att låta kablaget kvarvara i mark är främst att återvinning av aluminium inte kan ske. Likaså går det inte att utesluta att en framtida förändring av markanvändningen kan komma att innebära att annan aktör blir tvungen att ta upp hela eller delar av kablaget. 6. Hur ser bolaget på möjligheterna att förlägga elkablage i rör i syfte att minska användningen av natursand som skyddsmaterial samt förenklad borttagning av kablage? Inledningsvis vill Bolaget förtydliga att elkablaget inte nödvändigtvis behöver förläggas i rör för att användningen av natursand ska kunna minskas. Materialkraven för ledningsgravar där oskyddade kablar läggs i marken (utan ett skyddsrör av plast) föreskriver att materialet i ledningsbädden och kringfyllnaden inte ska vara skarpkantat och att stenstorleken inte ska vara större än 8 mm. Detta för att inte skada kablaget. Eftersom naturgrus är ett naturligt rundat material har det ofta använts för ledningsbäddar och kringfyllnad. Naturgrus är också fortfarande är en valbar materialkategori vid denna typ av arbeten men som framgår av materialkraven ovan finns det ingenting som hindrar att ersättningsmaterial t.ex. krossat berg används. 5 Formen på bergkross skiljer sig emellertid från naturgrus då bergkross resulterar i betydligt strävare och kantigare korn. För att få en mer rundad kornform, lik det naturgruset har, krävs därför att krosset kantnöts. Även om flertalet svenska bergarter sannolikt kan användas efter kantnötning bedöms vissa hårda och spröda bergarter såsom kvartsiter och vulkaniter generellt 5 Göransson Mattias, Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus, Sveriges Geologiska Undersökning, SGU-rapport 2011:10, s. 18

6 Dnr Sida 6 av 11 lämpa sig sämre för användning i ledningsgravar då de generererar ett mer skarpkantat material. Med beaktande av att uttaget av naturgrus ska minska i Sverige kommer Bolaget att sträva efter att ersättningsmaterial så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt- används i ledningsbädd och kringfyllnad. Denna strävan gäller oavsett om kablaget förläggs oskyddat eller i rör. Om det vid tidpunkt för anläggandet bedöms vara svårt att finna ersättningsmaterial för naturgrus som uppfyller materialkraven kommer möjligheterna att förlägga kablaget i rör att övervägas. Vid ett sådant övervägande kommer den tillkommande kostnaden till följd av att kablaget förläggs i rör att ställas i relation till den kostnadsbesparing som följer av minskade krav på fyllnadsmaterialet och den förenklade borttagningen av kablage vid tidpunkten för återställande. 6 6 Bolaget är genom gällande avtal med berörda markägare ålagda att efter avslutad drift återställa området, vilket bland annat inkluderar borttagande av kablage inom etableringsområdet. Som redovisats under punkt 5 ovan innebär möjligheten att förlägga kablage i rör således kostnadsfördelar vid återställande jämfört med att gräva upp kablage som nedlagts oskyddat.

7 Dnr Sida 7 av 11 Bemötande/komplettering i de delar som avser Vimmerby kommuns yttrande över tillståndsansökans innehåll Genom yttrande till Länsstyrelsen i Kalmar län daterat har Vimmerby kommun genom Miljö- och byggförvaltningen framfört önskemål om att ingiven ansökan kompletteras med förtydliganden vad gäller den sökta verksamhetens påverkan på bl.a. naturmiljön och friluftslivet invid sjön Krön. Härmed inkommer Vimmerby Energi & Miljö AB med bemötande/komplettering. 1. Hur den värdefulla landskapsbilden invid sjön Krön påverkas av de planerade vindkraftverken Inledningsvis vill Bolaget förtydliga att de två vindkraftverken inte planeras till strandskyddat område. Följaktligen kommer vindkraftverken inte heller att placeras inom det område som tidigare omfattades av landskapsbildsskydd. Som framgår av ansökningshandlingarna är de visuella upplevelsevärdena i området främst knutna till utblickarna över sjön Krön. Även om vindkraftverken i olika utsträckning - kommer att vara synliga både från östra och västra sidan om sjön Krön är det emellertid endast från den västra sidan som vindkraftverken kommer att vara synliga vid utblickar över sjön. Av denna anledning finner Bolaget att vindkraftverken sett från sjön Kröns östra sida - inte kan anses medföra någon betydande påverkan på den landskapsbild som naturvårdslagens bestämmelser tidigare avsåg att skydda. Vindkraftverkens visuella påverkan från platser öster om sjön Krön har också redovisats av Bolaget genom miljökonsekvensbeskrivning. Vimmerby Energi & Miljö AB har därför inget ytterligare att tillägga i detta avseende, varför nedanstående redogörelse utförts med fokus på sjön Kröns västra sida. Möjligheten till utblickar över sjön från Kröns västra sida - skiljer sig åt beroende på var i landskapet betraktaren befinner sig. I området kring sjöns södra delar råder på flera platser till följd av sly och ungskog - begränsade möjligheter att blicka ut över sjön i riktning mot de planerade vindkraftverken. Detta framgår även av det till denna komplettering - bilagda dokumentet Påsiktsbilder, Underlag för beskrivning av hur de planerade vindkraftverken påverkar landskapsbilden vid Krön. Området mellan Södra Vi i norr och Södra Fågelhem i söder innehåller emellertid en betydande del odlingsmark. De uppodlade ytorna i kombination med avsaknaden av högre vegetation medför att längre siktlängder över sjön medges. Från dessa platser kommer de två vindkraftverken därför att vara väl synliga i horisonten, vilket framgår av bilagda påsiktsbilder. Till skillnad från sjön Kröns östra sida innehåller Kröns västra sida inte någon högre koncentration av bebyggelse. Jordbrukslandskapet inbjuder inte besökare att stanna upp och avsaknaden av vägar ned mot strandlinjen begränsar också i stor utsträckning tillgängligheten till den västra stranden. Möjligheterna för allmänheten att röra sig längs Kröns västra sida begränsas även av järnvägen, vilken utgör en barriär mellan strandlinjen och övriga markytor. Av denna anledning är

8 Dnr Sida 8 av 11 det - bortsett från bostäderna väster om sjön - främst från områdets allmänna vägar som besökare kommer att kunna uppfatta vindkraftverken. Ett av de få utpekade besöksmål som förekommer längs sjön Kröns västra sida är resterna av det medeltida borgområde som ligger strax norr om Kvarnudden (RAÄ Södra Vi 5:1). Borgområdets placering nära strandlinjen gör att viss utblick över sjön medges. Utblicksmöjligheterna begränsas emellertid i tämligen hög utsträckning av vegetation i form av tallar, björkar och sly. Vindkraftverkens synlighet från platsen redovisas genom påsiktsbilder och montage, vilka har bilagts detta dokument. Mot bakgrund av vad som anförts finner Bolaget att möjligheten att uppleva sjön Kröns landskapsestetiska värden - betraktat från sjöns västra sida måste vara att anse som relativt begränsade. Landskapet på den västra sidan av sjön Krön är påverkat av såväl riksväg, järnväg som luftledningar och bortsett från borgruinen saknas besöksmål för turism och friluftsliv. Några platser främst i anslutning till S Fågelhem och N Fågelhem uppvisar högre visuella värden. Det öppna landskap som omger dessa platser kommer att göra att vindkraftverken blir väl synliga. Vid S Fågelhem bedöms dock riksvägen, järnvägen och luftledningarna på närmare avstånd utgöra en betydligt högre påverkan på landskapsbilden än möjligheten att se två vindkraftverk. Sammanfattningsvis vidhåller Bolaget att etableringen kan genomföras utan att en oskälig påverkan på landskapet uppstår. Avslutningsvis ska noteras att landskapsbildsskyddet för Krön har upphävts genom beslut från länsstyrelsen den 12 mars Anledningen till upphävandet är att frågan om påverkan på landskapsbilden i tillräcklig utsträckning anses kunna tryggas genom de avvägningar som kommunen gör i sin översiktsplan samt genom den lokaliseringsbedömning som ska ske enligt miljöbalkens bestämmelser. Bolaget vill därför understryka att de två vindkraftverken båda planeras till ett område som Vimmerby kommun, genom fördjupad översiktsplan för vindkraft, har bedömt vara lämpligt för prövning av vindkraftverk. 8 Någon konflikt anses därför inte föreligga. 2. Fåglar och skyddsavstånd till häckningslokaler Hotade eller särskilt skyddsvärda arter Fågelinventeringar inför etablering av vindkraftverk utförs i regel för att utreda om det i anslutning till de planerade vindkraftverken förekommer arter som uppvisar en förhöjd känslighet för vindkraft. Till denna grupp hör främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som är skyddade enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Vimmerby Energi & Miljö AB etablerade därför tidigt en kontakt med Länsstyrelsen i Kalmar län för att förhöra sig om behovet av riktade inventeringsinsatser i området. I samråd med länsstyrelsen framkom emellertid att något behov av fågelinventeringar inte ansågs föreligga. Till grund för denna bedömning framförde länsstyrelsen att kunskapen om de 7 Kalmar läns författningssamling, Upphävande av landskapsbildsskydd i Vimmerby kommun, 08FS 2007: nr 13, 12 mars 2007, Länsstyrelsen 8 Vimmerby kommun, Vindkraftsplan för Vimmerby kommun, Antagen av kommunfullmäktige

9 Dnr Sida 9 av 11 särskilt skyddsvärda arter som förekommer inom Vimmerby kommun är god vid myndigheten. Länsstyrelsen bekräftade att ett tillräckligt skyddsavstånd mellan häckningsplatser för skyddsvärda arter och vindkraftverken förelåg. Vimmerby Energi & Miljö AB avråddes också från att låta utföra riktade inventeringar mot dessa arter. Avrådan gjordes med hänvisning till att riskerna för störning under häckningsperioden bedömdes överstiga nyttan av den kunskap som inventeringarna skulle kunna tillföra. Länsstyrelsen har följaktligen gjort bedömningen att konflikt inte föreligger och Vimmerby Energi & Miljö AB har agerat utifrån de rekommendationer som framförts. Övriga arter Från den kunskapssammanställning av områdets fågelliv som Vimmerby Energi & Miljö AB presenterat i miljökonsekvensbeskrivningen framgår att majoriteten av de arter som förekommer i området är knutna till sjön Krön. De arter som kan tänkas förekomma i anslutning till de planerade vindkraftverken har bedömts vara allmänna i det svenska landskapet och ingenting tyder på att de skulle hotas av vindkraftverken. Bolaget har inte heller kunnat finna något som talar för att de tilltänkta vindkraftverken ska vara att betrakta som en överhängande risk för flyttande rovfåglar. Inte heller att värdefulla habitat för fågel riskerar att förstöras till följd av etableringen. Vimmerby Energi & Miljö AB vidhåller därför bedömningen att området, med hänsyn till fågellivet, är väl lämpat för att hysa två vindkraftverk. 3. Påverkan på Krönområdets värde för rekreation Vimmerby kommun framför uppfattningen att Bolagets ansökan bör kompletteras med en analys över hur de planerade vindkraftverken påverkar Krönområdets värde som rekreationsområde. Vimmerby kommun framför emellertid ingen precisering av vilka rekreationsvärden som Krönområdet anses inneha. Inledningsvis vill Vimmerby Energi & Miljö AB framföra att en påverkansanalys gällande Krönområdets värde för rekreation bör ske med utgångspunkt i de dokumenterade rekreationsvärden som finns i området. Som framförts i miljökonsekvensbeskrivningen planeras inget av de två vindkraftverken till ett område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Etableringsområdet innehåller inga anlagda vandrings-, skid- eller ridleder. Inte heller finns andra idrotts- eller sportanläggningar i närheten till de planerade vindkraftverken. Bolaget vidhåller därför bedömningen att etableringsområdets värde för rekreation varken är större eller mindre än andra skogsområden inom kommunen. Vidare har etableringens påverkan under såväl uppförande som drift redogjorts för i miljökonsekvensbeskrivningen. I vindbruksplan för Vimmerby kommun anges att majoriteten av kommunens sjöar innehar höga friluftsvärden. I anslutning till sjöarna ska rekreationsintresset prioriteras och störningar, till exempel buller, ska undvikas. 9 De två vindkraftverken är båda planerade på drygt en kilometers avstånd från sjön Krön, varför de inte skäligen kan anses inskränka på rekreationsintresset vid strandlinjen. Genom de ljudberäkningar som Bolaget redovisat framgår även att ljudpåverkan vid Krön (beräknat enligt ett s.k. värsta fall) inte kommer att vara högre än ca 35dB(A). Det motsvarar 9 Vimmerby kommun, Vindkraftsplan för Vimmerby kommun, Antagen av kommunfullmäktige s 19

10 Dnr Sida 10 av 11 således den ljudnivå som rekommenderas av naturvårdsverket för områden där ljudmiljön är särskilt viktig. Exempel på sådana områden är fjäll- och skärgårdsmiljöer samt områden som genom översiktsplan särskilt pekats ut som tysta områden. 10 Bolaget anser det därför vara mycket liten risk för att de planerade vindkraftverken skulle påverka rekreationsintresset vid strandlinjen negativt. Trafiken längs Djursdalavägen kommer följaktligen att även fortsatt utgöra den största ljudpåverkan i området öster om sjön Krön. I vindbruksplanen anges vidare att vindkraftverk kan medföra påverkan på rörligt friluftsliv eftersom: Människor som besöker ett område för att bada, tälta eller stöva omkring i naturen kan uppleva vindkraft som störande. Det tänkbara hindret för friluftslivet kan bestå i att åsynen eller ljudet från vindkraftverken kan avskräcka människor från att besöka området eller störa deras naturupplevelser. 11 Omgivningarna runt sjön Krön domineras av jordbruksmark, vilket inte kan anses vara en miljö som inbjuder allmänheten till aktiviteter som att ströva omkring eller att campa. Som nämnts ovan kommer de planerade vindkraftverken att innebära en mycket begränsad ljudpåverkan vid sjön Kröns östra strandlinje, varför störning för badande gäster eller fritidsboende inte bedöms uppstå. Vidare är fritidshusens läge vid sjön och topografin sådan att naturlig utblick är i västlig riktning, dvs. över sjön. Vindkraftverken, som planeras öster om sjön Krön, kommer därför inte att påverka de visuella värden som motiverat fritidshusbebyggelsen. Aktiviteter såsom cykling, kanotpaddling eller sportfiske bedöms inte påverkas alls av möjligheten att se två vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att utgöra en mycket liten och begränsad del av den totala landskapsupplevelsen, varför påverkan bör bedömas som ringa oavsett betraktarens inställning till vindkraft. Sammantaget finner Bolaget det vara mycket osannolikt att en etablering av två vindkraftverk vid Vennebjörke skulle riskera att påverka rekreations- och friluftslivsaktiviteterna i anslutning till sjön Krön. 4. Vindkraftverkens synlighet från Djursdalarundan och från bebyggelsen invid sjön Snesnaren Vindkraftverkens synbarhet vid bebyggelsen norr och öster om sjön Snesnaren har redovisats genom kompletterande fotomontage. Montagen redovisas i bilaga C. 10 Naturvårdsverket, Riktvärden för ljud från vindkraftverk, Vimmerby kommun, Vindkraftsplan för Vimmerby kommun, Antagen av kommunfullmäktige s 10

11 Dnr Sida 11 av Alternativredovisning val av plats I yttrande från Vimmerby kommun påtalas att miljökonsekvensbeskrivningar ska innehålla alternativ till huvudalternativet och att alternativ där man försöker hitta den bästa platsen ur flera perspektiv, även där man inte förlägger anläggningen till kommunal mark. I regeringens proposition 1997/98:45 framförs följande med avseende på alternativredovisningen: Ett av de grundläggande krav som bör ställas på en miljökonsekvens-beskrivning är att alternativ skall redovisas beträffande val av plats och utformning av verksamheten. [ ] Kravet innebär att exploatören skall lämna en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna. [ ] En beskrivning av alternativet att allt förblir oförändrat, dvs. att anläggningen eller åtgärden inte kommer till stånd, nollalternativet, skall också alltid redovisas. (Prop. 1997/98:45, sid 289). Som redogjorts för i miljökonsekvensbeskrivningen har flera lokaliseringsalternativ inom såväl Vimmerby kommun som Vimmerby Energi & Miljö AB:s elnätsområde studerats av Bolaget. Aktuellt etableringsområde har valts i konkurrens från de övriga elva områden i Vimmerby kommun som Bolaget bedömt vara lämpliga för vidare utredningar. En alternativ lokalisering (Nossen) har studerats mer ingående av Bolaget. Den alternativa lokaliseringen har emellertid avvisats av bolaget med hänvisning till att en etablering vid Nossen bedömdes medföra en större påverkan på landskapsbilden, friluftslivet och den framtida markanvändningen än om verksamheten lokaliserades vid Vennebjörke. Likaså har Bolaget studerat och motiverat val av utformning av verksamheten inklusive ett nollalternativ. Studerade alternativ framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Varken i förarbetena till miljöbalken eller i lagtext framförs krav på att den alternativa redovisningen måste inkludera områden belägna i andra kommuner, elnätsområden eller län. Alternativredovisningens omfattning har emellertid behandlats av miljööverdomstolen, varvid domstolen slagit fast att ju större risken är för att motstående intressen ska påverkas, desto större krav ska ställas på alternativutredningens omfattning och kvalitet. (MÖD, M , Tolvmanstegen) De två ansökta vindkraftverken ligger båda inom ett område som Vimmerby kommun, genom fördjupad översiktsplan för vindkraft, har bedömt vara lämpligt för prövning av enstaka vindkraftverk. 12 I vindkraftplanen anges att planhandlingen ska vara vägledande för beslut i frågor som rör användningen av mark- (och vattenområden) och att planen har upprättats efter avvägningar både vad gäller motstående intressen, landskapsbild och vindförhållanden. Vidare anges att Planen ska visa på inom vilka områden en vindkraftsutbyggnad kan anses vara prioriterad gentemot andra samhällsintressen. 13 Vimmerby Energi & Miljö AB finner därför inte att skäl föreligger för att mer långtgående krav på alternativredovisningen ska ställas. Redovisad lokaliseringsutredning bör följaktligen godtas. 12 Vimmerby kommun, Vindkraftsplan för Vimmerby kommun, Antagen av kommunfullmäktige Vimmerby kommun, Vindkraftsplan för Vimmerby kommun, Antagen av kommunfullmäktige

12 BILAGA A. Kompletterande ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112, 3MW, med totalhöjd 185 meter.

13 Projekt: Beskrivning: Ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112 med totalhöjd 185 m. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Kompletterande ljudberäkning Vestas V112, totalhöjd 185 m SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :54 / 1 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :54/ VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Ljudkänsligt område RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Status LwA,ref Rena nominell av toner [m] [kw] [m] [m] [m/s] [db(a)] ,2 VESTAS V !O!... Ja VESTAS V ,0 129,0 EMD Level 0 - Mode ,0 Från annan navhöjd 106,5 Nej h ,0 VESTAS V !O!... Ja VESTAS V ,0 129,0 EMD Level 0 - Mode ,0 Från annan navhöjd 106,5 Nej h h) Allmän oktavfördelning används Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Avstånd till Ljud krav [m] [m] [db(a)] [db(a)] [m] A Karsnäs 1: ,2 1,5 40,0 30,5 936 Ja B Karsnäs 1: ,2 1,5 40,0 30,6 918 Ja C Karsnäs 1: ,9 1,5 40,0 29, Ja D Karsnäs 1: ,0 1,5 40,0 29, Ja E Karsnäs 1: ,1 1,5 40,0 29, Ja F Karsnäs 1: ,4 1,5 40,0 30,2 997 Ja G Karsnäs 1: ,9 1,5 40,0 30,6 930 Ja H Karsnäs 1: ,3 1,5 40,0 30,7 911 Ja I Vennebjörke 2: ,7 1,5 40,0 33,1 600 Ja J Vennebjörke 1: ,6 1,5 40,0 32,9 625 Ja K Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 33,0 611 Ja L Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 33,2 588 Ja M Vennebjörke 1: ,8 1,5 40,0 33,6 547 Ja N Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 33,9 512 Ja O Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 34,3 470 Ja P Vennebjörke 1: ,4 1,5 40,0 34,3 472 Ja Q Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 34,3 471 Ja R Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 34,6 441 Ja S Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 34,8 425 Ja T Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 34,9 418 Ja U Vennebjörke 2:2 (Kröngården) ,0 1,5 40,0 35,1 395 Ja V Vennebjörke 1: ,6 1,5 40,0 36,9 198 Ja W Vennebjörke 2: ,4 1,5 40,0 34,9 375 Ja X Vennebjörke 2: ,1 1,5 40,0 35,0 430 Ja Y Vennebjörke 2: ,4 1,5 40,0 34,9 440 Ja Z Vennebjörke 2: ,2 1,5 40,0 34,8 455 Ja AA Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,7 471 Ja AB Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,7 480 Ja AC Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,7 482 Ja Fortsättning på nästa sida...

14 Projekt: Beskrivning: Ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112 med totalhöjd 185 m. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Kompletterande ljudberäkning Vestas V112, totalhöjd 185 m WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :54 / 2 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :54/ fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Avstånd till Ljud krav [m] [m] [db(a)] [db(a)] [m] AD Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,5 510 Ja AE Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,4 527 Ja AF Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,4 535 Ja AG Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,3 550 Ja AH Vennebjörke 2:2 (Ängsbacka) ,1 1,5 40,0 36,5 270 Ja AI Vennebjörke 2:2 (Ängsbacka) ,9 1,5 40,0 36,4 286 Ja AJ Vennebjörke 2: ,9 1,5 40,0 34,3 559 Ja AK Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,3 568 Ja AL Vennebjörke 2: ,0 1,5 40,0 34,3 578 Ja AM Vennebjörke 2: ,4 1,5 40,0 34,1 615 Ja AN Vennebjörke 2: ,8 1,5 40,0 34,6 617 Ja AO Vennebjörke 2: ,3 1,5 40,0 34,7 606 Ja AP Vennebjörke 2: ,1 1,5 40,0 34,4 642 Ja AQ Vennebjörke 2: ,9 1,5 40,0 33,5 756 Ja AR Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 34,2 647 Ja AS Vennebjörke 1: ,4 1,5 40,0 34,0 669 Ja AT Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 34,2 630 Ja AU Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 34,0 650 Ja AV Vennebjörke 1: ,4 1,5 40,0 33,7 704 Ja AW Vennebjörke 1: ,1 1,5 40,0 33,3 747 Ja AX Vennebjörke 1: ,4 1,5 40,0 34,2 624 Ja AY Vennebjörke 1: ,3 1,5 40,0 34,1 619 Ja AZ Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 33,5 710 Ja BA Vennebjörke 1: ,6 1,5 40,0 33,3 726 Ja BB Vennebjörke 1: ,2 1,5 40,0 33,1 735 Ja BC Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 33,0 739 Ja BD Vennebjörke 1: ,5 1,5 40,0 34,4 546 Ja BE Vennebjörke 1: ,4 1,5 40,0 34,4 538 Ja BF Vennebjörke 1: ,1 1,5 40,0 33,1 716 Ja BG Vennebjörke 1: ,8 1,5 40,0 33,6 635 Ja BH Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 33,6 629 Ja BI Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 33,2 688 Ja BJ Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 33,0 707 Ja BK Vennebjörke 1: ,6 1,5 40,0 33,1 676 Ja BL Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 32,9 705 Ja BM Vennebjörke 1: ,3 1,5 40,0 32,7 717 Ja BN Vennebjörke 1: ,3 1,5 40,0 32,4 751 Ja BO Vennebjörke 1: ,7 1,5 40,0 32,3 764 Ja BP Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 32,2 770 Ja BQ Vennebjörke 1: ,6 1,5 40,0 32,3 759 Ja BR Vennebjörke 1: ,9 1,5 40,0 32,4 741 Ja BS Vennebjörke 1: ,2 1,5 40,0 32,2 760 Ja BT Vennebjörke 1: ,2 1,5 40,0 32,4 727 Ja BU Vennebjörke 1: ,5 1,5 40,0 32,3 751 Ja BV Vennebjörke 1: ,6 1,5 40,0 32,3 742 Ja BW Vennebjörke 1: ,0 1,5 40,0 32,2 750 Ja BX Vennebjörke 1: ,3 1,5 40,0 32,0 788 Ja BY Vennebjörke 1: ,7 1,5 40,0 32,0 778 Ja BZ Vi-Stjärnevik 1: ,7 1,5 40,0 31,8 806 Ja CA Vennebjörke 1:2 (Kvarn) ,4 1,5 40,0 31,4 848 Ja CB Vennebjörke 1:2 (Kvarn S) ,3 1,5 40,0 30,9 928 Ja CC Vimmerby-Näs 1: ,0 1,5 40,0 30,5 992 Ja CD Vimmerby-Näs 1:218 (Segelbäcken) ,7 1,5 40,0 31,1 879 Ja CE Vimmerby 3:55 (Aspenäset) ,2 1,5 40,0 32,1 724 Ja CF Vimmerby 3: ,0 1,5 40,0 34,0 472 Ja CG Vimmerby 3:50 (S Rumhult) ,0 1,5 40,0 33,9 490 Ja CH Vimmerby 3:49 (N Rumhult) ,6 1,5 40,0 38,6 82 Ja CI Vimmerby 3:42 (Kejsarekullen) ,2 1,5 40,0 32,7 642 Ja CJ Vimmerby 3:41 (Karlstorp) ,0 1,5 40,0 33,7 526 Ja Fortsättning på nästa sida...

15 Projekt: Beskrivning: Ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112 med totalhöjd 185 m. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Kompletterande ljudberäkning Vestas V112, totalhöjd 185 m WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :54 / 3 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :54/ fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Avstånd till Ljud krav [m] [m] [db(a)] [db(a)] [m] CK Vimmerby 3:39 (Karlstorp) ,0 1,5 40,0 33,7 522 Ja CL Vimmerby 3: ,6 1,5 40,0 34,7 411 Ja CM Vimmerby 3: ,0 1,5 40,0 34,9 349 Ja CN Vimmerby 3:35 (Applekullen) ,0 1,5 40,0 39,5 37 Ja CO Vimmerby 3:34 (Hagaskolan) ,9 1,5 40,0 35,5 364 Ja CP Vimmerby 3:31 (Snesnebo) ,8 1,5 40,0 35,9 337 Ja CQ Vimmerby 3:32 (Snesnebo) ,8 1,5 40,0 36,1 329 Ja CR Vimmerby 3:27 (Karinsäng) ,8 1,5 40,0 37,1 259 Ja CS Vimmerby 3:29 (Karinsäng) ,0 1,5 40,0 37,8 203 Ja CT Vimmerby 3:28 (Karinsäng) ,1 1,5 40,0 37,2 253 Ja CU Vimmerby 3:33 (Ekäng) ,4 1,5 40,0 36,1 442 Ja CV Vimmerby 3:30 (Ekäng) ,2 1,5 40,0 36,9 342 Ja CW Vimmerby 3:19 (Norrhult S) ,3 1,5 40,0 39,9 9 Ja CX Vimmerby 3:10 (Norrhult N) ,3 1,5 40,0 36,8 203 Ja CY Vimmerby 3: ,0 1,5 40,0 35,0 337 Ja CZ Vimmerby 3: ,1 1,5 40,0 34,5 432 Ja DA Vimmerby 3: ,2 1,5 40,0 34,0 480 Ja DB Vimmerby 3: ,1 1,5 40,0 33,8 512 Ja DC Vimmerby 3: ,0 1,5 40,0 34,3 462 Ja DD Vimmerby 3: ,5 1,5 40,0 34,7 417 Ja DE Vimmerby 3: ,0 1,5 40,0 34,9 401 Ja DF Vimmerby 3: ,8 1,5 40,0 34,8 417 Ja DG Vimmerby 3: ,0 1,5 40,0 34,2 488 Ja DH Vimmerby 3: ,9 1,5 40,0 34,0 520 Ja DI Vimmerby 3: ,7 1,5 40,0 32,9 609 Ja DJ Vimmerby 3: ,7 1,5 40,0 32,7 636 Ja DK Vimmerby 3: ,1 1,5 40,0 32,5 663 Ja DL Karsnäs 1: ,8 1,5 40,0 31,0 864 Ja Avstånd (m) VKV LKO 1 2 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Fortsättning på nästa sida...

16 Projekt: Beskrivning: Ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112 med totalhöjd 185 m. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Kompletterande ljudberäkning Vestas V112, totalhöjd 185 m...fortsättning från föregående sida VKV LKO 1 2 AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK BL BM BN BO BP BQ BR BS BT BU BV BW BX BY BZ CA CB CC CD CE CF CG CH CI WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :54 / 4 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :54/ Fortsättning på nästa sida...

17 Projekt: Beskrivning: Ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112 med totalhöjd 185 m. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Kompletterande ljudberäkning Vestas V112, totalhöjd 185 m...fortsättning från föregående sida VKV LKO 1 2 CJ CK CL CM CN CO CP CQ CR CS CT CU CV CW CX CY CZ DA DB DC DD DE DF DG DH DI DJ DK DL WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :54 / 5 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :54/

18 Projekt: Beskrivning: Ljudberäkning för två vindkraftverk av modell Vestas V112 med totalhöjd 185 m. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Kompletterande ljudberäkning Vestas V112, totalhöjd 185 m WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :56 / 1 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :54/ Ljud [db(a)] Nytt vindkraftverk m Karta: Terrängkarta, Utskriftskala 1:20 000, Kartcentrum RN Öst: Nord: Ljudkänsligt område Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Höjd över havet från aktivt linjeobjekt

19 BILAGA B. Revidering av de i ansökan redovisade fotomontagen. Montage redovisas för vindkraftverk av modell Vestas V112, 3MW, med totalhöjd 185 meter.

20 Projekt: VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Komplettering: Fågelhem VKV placering Beskrivning: Fotomontage från Fågelhem, Vimmerby, utfört för två vindkraftverk med totalhöjd 185 meter. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd A nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja VESTAS V ,0 129, Ny Ja VESTAS V ,0 129, WindPRO version Jul 2013 Utskrift/Sida :56 / 1 Användarlicens: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se Beräknat: :56/ Nytt vindkraftverk Skala 1: Kamera A Fågelhem SWE99TM Öst Nord Z Moln :Heltäckande moln (8/8) Landskap bildfil: 3872 x 2592 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Lätt dis Vennebjörke-Fågelhem.jpg Siktpunkt ,3 Sol :Normal Objektiv: 36 mm Film: 36x24 mm Foto kat. 85 Vind rikt. :270

21 WindPRO version Jul 2013 Projekt: Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd Avstånd [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja VESTAS V ,0 129, Ny Ja VESTAS V ,0 129, Rekommenderat observationsavstånd: 22 cm Visat foto: :17:00 Objektiv: 36 mm Film: 36x24 mm Pixlar: 3872x2592 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 270 Fotots riktning: 85 Kamera: Fågelhem Foto: H:\...\Underlag\Vennebjörke-Fågelhem.jpg Skapad av: Bockängsgatan 4 SE Nässjö EMS / info@emstrategi.se

22 Projekt: VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Komplettering: Norrhult VKV placering Beskrivning: Fotomontage från Norrhult, Vimmerby, utfört för två vindkraftverk med totalhöjd 185 meter. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande , Dnr VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd A nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja VESTAS V ,0 129, Ny Ja VESTAS V ,0 129,0 821 WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :18 / 1 Användarlicens: Box 100 SE Mariannelund info@emstrategi.se Beräknat: :18/ Nytt vindkraftverk Skala 1: Kamera A Norrhult SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3872 x 2592 pixels Siktpunkt ,2 Synlighet :Normal H:\WindPro Projekt\Vimmerby\Fotomontage\Underlag\Norrhult_norra\Norrhult_norra_02.JPG Siktpunkt ,1 Sol :Normal Objektiv: 27 mm Film: 36x24 mm Foto kat. 148 Vind rikt. :21

23 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Avstånd nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja VESTAS V ,0 129, Ny Ja VESTAS V ,0 129,0 821 Rekommenderat observationsavstånd: 16 cm Visat foto: :43:00 Objektiv: 27 mm Film: 36x24 mm Pixlar: 3872x2592 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 21 Fotots riktning: 148 Kamera: Norrhult Foto: H:\WindPro Projekt\Vimmerby\Fotomontage\Underlag\Norrhult_norra\Norrhult_norra_02.JPG Skapad av: Box 100 SE Mariannelund info@emstrategi.se

24 Projekt: VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Komplettering: Norrhult södra VKV placering Beskrivning: Fotomontage från Norrhult, Vimmerby, utfört för två vindkraftverk med totalhöjd 185 meter. Komplettering enligt länsstyrelsens föreläggande, , Dnr VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd A nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja VESTAS V ,0 129, Ny Ja VESTAS V ,0 129,0 591 WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :42 / 1 Användarlicens: Box 100 SE Mariannelund info@emstrategi.se Beräknat: :42/ Nytt vindkraftverk Skala 1: Kamera A Norrhult (södra) SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3872 x 2592 pixels Siktpunkt ,4 Synlighet :Normal H:\WindPro Projekt\Vimmerby\Fotomontage\Underlag\Norrhult_södra\Norrhult_södra_02.JPG Siktpunkt ,0 Sol :Normal Objektiv: 27 mm Film: 36x24 mm Foto kat. 101 Vind rikt. :59

25 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Avstånd nominell [kw] [m] [m] [m] 2 Ny Ja VESTAS V ,0 129,0 591 Rekommenderat observationsavstånd: 16 cm Visat foto: :11:00 Objektiv: 27 mm Film: 36x24 mm Pixlar: 3872x2592 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 59 Fotots riktning: 101 Kamera: Norrhult (södra) Foto: H:\WindPro Projekt\Vimmerby\Fotomontage\Underlag\Norrhult_södra\Norrhult_södra_02.JPG Skapad av: Box 100 SE Mariannelund info@emstrategi.se