Närvärme. goda exempel i Skåne

Transkript

1 Närvärme goda exempel i Skåne

2 2 Närvärme LRF Skåne och Energikontoret Skåne 2009 Text, foto och layout: Anja Degerholm Illustration: Kiran Maini Gerhardsson Tryck: LRF

3 Innehåll Vad är närvärme? 4 Varför satsa på närvärme? 5 Goda exempel - närvärmeproducenten: Bio MegaWatt - Från idé till expansion 6 Magnus Eriksson - Krokig väg mot framgång 9 Bertil Göransson - Närvärmeverk i liten skala 12 Farmarenergi i Eslöv - Teori blev praktik i Löberöd 14 Björnstorps gods - Överskottet värmer grannbyn 17 Goda exempel - närvärmekunden: Genarps församling - Köper värme från godset 20 Hur går jag vidare? 22 Närvärme 3

4 Vad är närvärme? För de flesta är närvärme ett relativt okänt begrepp. Fjärrvärme däremot har många hört talas om. Den här broschyren ska dels försöka ge svar på vad närvärme kan vara för något och hur ett närvärmeprojekt kan vara organiserat. Mindre skala Man kan säga att närvärme fungerar precis som fjärrvärme, men ofta är anläggning och nät i mindre skala. Det handlar om mindre panncentraler som eldas med biobränslen och som kan försörja fastigheterna i det lilla samhället med värme, ofta storförbrukare som skolan eller kyrkan. Så istället för att varje fastighetsägare själv producerar sin värme levereras värmen från en större produktionscentral. Med en värmeväxlare överförs energin till fastighetens värmesystem. Ofta ägs anläggningen gemensamt av några entreprenörer i byn, till exempel kommunen, ett energibolag eller några lantbrukare (farmarenergibolag). Panncentralen värmer upp vatten som sedan cirkulerar i värmenätets rör och värmer upp de fastigheter som är anslutna till systemet. Det kan handla om olika biobränslen som flis, pellets, halm eller spannmål. Ofta är det det regionala utbudet som styr valet av bränsle. I de flesta mindre samhällen finns det potential för att lönsamt driva ett närvärmeverk och leverera värme till såväl offentliga fastigheter som privatpersoner och företag. 4 Närvärme

5 Varför satsa på närvärme? Det finns många fördelar med närvärme. Använder man sig av biobränsle bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna. Biobränsle är också förnybart och koldioxidneutralt. Fördelar som producent: Med ett närvärmeverk finns möjlighet att värma de egna fastigheterna och samtidigt leverera till närliggande fastigheter och tjäna en slant på detta. När anläggningen väl är i gång är den lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka. Man kan använda ett biobränsle som produceras lokalt och på så sätt minska transporterna. Fördelar som kund: Närvärme är ett enkelt och bekvämt sätt att få färdig värme levererad till sin fastighet. Närvärmeverken eldas normalt med biobränsle och är därmed ett miljövänligt alternativ. En närvärmeanläggning skapar jobb lokalt. Färdig värme från ett närvärmeverk är ett ekonomiskt fördelaktigt uppvärmningsalternativ. Nackdelar med närvärme: I gles bebyggelse och i nybyggda villor med låg värmeförbrukning kan kostnaden för kulvert bli hög i förhållande till värmeleveransen. När den egna pannan tas bort kan inneklimatet förändras, särskilt i äldre byggnader. Spillvärmen från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när man installerar värmepump. Närvärme 5

6 Bio MegaWatts nya anläggning i Sösdala stod klar under senhösten Närvärmeproducenten: Bio MegaWatt - Sösdala Från idé till expansion Bio MegaWatt i Sösdala utanför Hässleholm började som ett närvärmeprojekt i liten skala 2006 och drevs av fem lantbrukare från trakten. Fyra år senare har man expanderat, investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Extrainkomst Det var det låga priset på spannmål som fick de fem styrelsemedlemmarna i den lokala LRF-föreningen att fundera på ett sätt att hitta en extrainkomst. På årsmötet i januari 2006 var det någon som kom med förslaget att starta ett närvärmeverk för att leverera värme till de två skolorna och sporthallen i utkanten av byn. En verksamhet som ingen i gruppen hade någon erfarenhet av sedan tidigare. När tanken väl var väckt började de söka information om olika pannor och bränslealternativ och räkna på vad det skulle kosta. Gruppen gjorde även studiebesök och jämförde sina beräkningar med liknande projekt. Med en kalkyl i handen på hur mycket billigare uppvärmning man kunde erbjuda gick de fem lantbrukarna till Hässleholms kommun. Trög start Men mottagandet blev inte så positivt som de hoppats på och projektet lades på is. En fastighetsägare med några 6 Närvärme

7 flerbostadshus i byn visade också intresse men hann sälja sina fastigheter innan något kontrakt var påskrivet. Det är svårt att sälja en produkt som inte finns. Det fanns en viss skepsis om vi skulle klara av det, även om vi själva var helt övertygade om att vi hade en suverän idé, säger Christer Ericsson som är en av de fem delägarna. Dux första kunden Efter att samarbetet med kommunen rann ut i sanden lyckades man istället övertyga ledningen på möbeltillverkaren Dux om att närvärme var något som var värt att satsa på. De hade två gamla oljepannor som de var på väg att byta ut och vågade prova oss, säger Christer Ericsson. I och med detta bildades bolaget Bio MegaWatt och man investerade i en mobil flispanna med en effekt på 600 kw som placerades på granntomten precis intill Dux. Det nya närvärmeverket stod klart under hösten 2007 och under vintern provkördes pannan innan den anslöts till Duxfabriken under våren När väl pannan var i gång var det fler som blev intress- Det går åt m³ flis varje år. erade och i slutet av 2008 blev det klart att Bio MegaWatt från och med hösten 2009 ska leverera värme till två skolor, ett ålderdomshem och en sporthall i närheten. Större panna Även vårdcentralen, två flerfamiljshus och tio villor ska koppla på sig på systemet. Vi får en helt annan respekt nu och det är betydligt lättare att prata med potentiella kunder. Nu tror man på oss. Och under hösten 2009 har den nya pannan med en kapacitet på 1,5 MW installerats tillsammans med en oljepanna för reservbehov och ett eget elverk för reservkraft. 2,5 kilometer kulvertnät har också grävts ner. I augusti i år flyttade Dux produktionen till Trelleborg och i dagsläget står lokalerna på Fabriksgatan tomma. Fastigheten värms fortfarande upp i väntan på besked om vad som ska hända. Delat ansvar Eftersom klimatet i Sverige innebär kalla vintrar och varma somrar måste man kunna reglera produktionen. I Sösdala tänker man lösa man detta genom att endast använda den lilla pannan på 600 kw under sommarmånaderna och stänger ner den stora pannan under denna period. De fem delägarna har försökt dela på arbetsbördan och använda de olika kompetenser som finns inom gruppen. En av ägarna är verksam inom skogsindustrin och har därför varit ansvarig för inköp av bränsle. Det fanns en viss skepsis om vi skulle klara av det, även om vi själva var helt övertygande om att vi hade en suverän idé Bio MegaWatt Sösdala Ägare: Torgny Zetterwall, Marcus Olofsson, Christer Ericsson, Mats- Ola Persson och Anders Silferberg Anläggning: två flispannor på 600 kw respektive 1,5 MW Kulvertnät: 2,5 kilometer Byggår: 2006 och 2009 Kunder: Dux Industries AB, Hässleholms kommun (Lejonskolan, Vannarödskolan, sim- och sporthallen, vårdcentralen samt äldreboendet Björkhaga), två flerfamiljshus och tio villor. Närvärme 7 Christer Ericsson inspekterar den lilla flispannan.

8 En annan sköter ekonomin och en tredje som är grävmaskinist har hjälpt till med kulvertnätet. Det har fungerat väldigt bra och innebär en gemenskap, även om vi inte alltid har samma åsikter. Man får ge och ta och det är nog viktigt att alla känner sig delaktiga för att det ska fungera. Delägarna turas om att ha ansvar för driften och har varsin jourvecka på rullande schema. Det innebär daglig tillsyn, påfyllning av bränsle och att rycka ut vid eventuella Det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen larm. Systemet är kopplat till en jourtelefon som ringer upp automatiskt vid ett haveri. Bio MegaWatt har gått från idé till expansion på knappt fyra år. Men framgångarna har inte varit gratis. Det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land, det kräver uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i ledningsnätet och kan vi expandera i den takt vi hinner med. Christer Ericsson poängterar att det även i ett litet samhälle finns plats för små aktörer, energibranschen är inte bara till för de stora drakarna. Det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, säger Christer Ericsson. Christer Ericssons råd: Gå ihop några stycken. Det är också viktigt att man trivs tillsammans, då kan projektet bli både roligt och givande. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja innan investeringarna genererar vinst. Var beredd på att det är mycket jobb i början. 8 Närvärme

9 Magnus Eriksson har gått den långa vägen för att kunna etablera sina halmvärmeverk. Närvärmeproducenten: Magnus Eriksson - Löderup Krokig väg mot framgång Magnus Eriksson i Löderup insåg tidigt fördelarna med att använda lokalt biobränsle för att värma upp fastigheterna i byn. Men vägen mot ett eget halmvärmeverk har varit kantad av byråkratiska hinder och lärdomen att inte ta någonting för givet. Vintersysselsättning Redan 1983 pressade Magnus Eriksson sin första halmbal när han startade företaget Bal och BobCat, men att denna restprodukt skulle få en sådan central plats i hans liv hade han nog inte kunnat gissa. Drygt 25 år senare äger och driver han två stora halmpannor som försörjer såväl kommunala verksamheter som privata bostadshus med värme. Från början var det tänkt som en sysselsättning under vintertid, när jag inte pressade halm, berättar Magnus Eriksson. Han hade länge haft en vision om att erbjuda kommunerna i södra Skåne biobränsle men det dröjde innan någon vågade testa. Redan i början av 1990-talet presenterade han sina idéer för Ystads kommun för första gången men intresset var svalt. Egen panna Han satsade pengar ur egen ficka för att göra studiebesök i Danmark i syfte att övertyga politikerna om att halm var något att satsa på men det rann ut i sanden. Närvärme 9

10 Bal & BobCat Löderup Ägare: Magnus Eriksson Anläggning: panncentral med 2 MW Kulvertnät: 3 kilometer Byggår: 2009 Kunder: Ystads kommun (Löderups skola), Löderups kyrka, kommunala bostäder, villor och en stor lantbrukare. Hälften av rökkanalerna kan stängas av under låglast. Till slut investerade han i en halmpanna till sin gård utanför Löderup istället. När väl pannan var på plats och han kunde visa att det faktiskt fungerade spred sig intresset bland lantbrukare som Magnus hade kontakt med genom sitt företag. Men han gav inte upp idén om att sätta upp ett halmvärmeverk i större skala. Till slut nappade Trelleborgs kommun på erbjudandet om ett miljövänligt sätt att leverera energi och 2007 togs en anläggning med en kapacitet på 1 MW i bruk efter offentlig upphandling. Kommunen stod för kulvertrören och Magnus för själva panncentralen. Insåg fördelar Så småningom insåg även Ystads kommun fördelarna med den närproducerade energin som Magnus kunde erbjuda. I samband med att Löderups skola byggdes ut skrev man kontrakt med Bal och BobCat om värmeförsörjning till flera av de kommunala fastigheterna i byn. När de såg att det fungerade i Trelleborg så vågade de tro på att det kunde fungera även i Löderup. I april 2009 togs det första spadtaget till anläggningen i Löderup som med en halmpanna på 2 MW ska värma bland annat skolan, kyrkan, kommunala bostäder, villor och en spannmålstork i byn. Magnus äger hela anläggningen och gräver även ner de 3 kilometer kulvertrör som krävs och installerar värmeväxlare i fastigheterna. I början av december 2009 är det tänkt att halmvärmeverket ska vara i gång. Specialbeställd panna Pannan är specialbeställd för att även klara av låglast under sommarhalvåret. Det går då att stänga av hälften av rökkanalerna inne i pannan och på så sätt dra ner på effektiviteten. I Trelleborg köpte Magnus en nyckelfärdig anläggning på totalentreprenad. Den skräddarsydda pannan i Löderup har inneburit betydligt mer pappersarbete för Magnus men är anpassad efter de behov som finns. På anläggningen i Löderup När de såg att det fungerade i Trelleborg så vågade de tro att det kunde fungera även i Löderup 10 Närvärme

11 ska ett band med 500-kilosbalar förse pannan med rätt mängd halm. Enbart en bal ersätter 200 liter olja. Bandet behöver fyllas på ungefär en gång i veckan under sommaren och upp till tre gånger i veckan vintertid. Utöver det krävs en viss daglig tillsyn och Magnus räknar med att en halvtidstjänst ska räcka för att kunna driva närvärmeverket. Varje år kommer ton halm passera pannans ugn och ersätta 500 m³ olja. Byggnaden har lagerutrymme för två veckors drift, resten av halmen förvaras på andra ställen för att minska riskerna vid en eventuell brand. Förutom de två egna projekten levererar Magnus Eriksson halm till pannor i Skurup och Köpenhamn. Han pressar även balar åt lantbrukare i trakten som har egna halmpannor på sina gårdar. Han har också förmedlat kontakten mellan tillverkare av pannor och lantbrukare som velat starta ett eget närvärmeverk. Satsar framåt För Magnus har det varit en lång resa, inte minst med tanke på all byråkrati som hotat sätta käppar i hjulet för hans biobränsleprojekt. Detaljplaner, miljökonsekvensbeskrivningar och upphandlingar har tagit mycket av hans tid de senaste åren. Men det har inte avskräckt honom och byråkratiskt trassel till trots satsar han fullt för framtiden. Han har ytterligare två projekt på gång som än så länge är i startgroparna. I dagsläget används 65 procent av anläggningens kapacitet och fler kan ansluta sig framöver. Kulvertnätet klarar fler användare och det finns även plats för ytterligare en panna om det skulle krävas. Magnus Erikssons råd: Använd bränsle som har hög kvalitet, nästan alla driftstopp beror på dåligt bränsle. Köp inte in för dyr och avancerad utrustning utan anpassa anläggningen efter ändamålet. Engagera dig politiskt om du vill etablera dig i kommunen, det ger ett bra kontaktnät. Var ett föredöme själv och bygg ditt eget närvärmeverk. I december är det tänkt att halmvärmeverket ska vara i gång. Närvärme 11 Gatorna i Löderup är uppgrävda för att kunna ansluta fler fastigheter. Tre kilometer kulvert ska grävas ner.

12 Bertil Göransson var tidigt ute med att utnyttja biobränsle. Bertil Göransson Anläggning: panncentral med en halmpanna på 340 kw och en flispanna på 80 kw, ackumulatortank som rymmer liter vatten Kulvertnät: 750 meter mellan de tre gårdarna på fastigheten Byggår: 1995 och 2009 Närvärmeproducenten: Bertil Göransson - Nöbbelöv Närvärmeverk i liten skala När Bertil Göranssons oljepanna höll på att ge upp i början av 1990-talet var det självklart för honom att satsa på biobränsle. Valet föll på en halmpanna med en effekt på 340 kw och 14 år senare har han även investerat i en flispanna. Miljövänligt alternativ Att elda med halm var inte så vanligt vid den tiden, men jag fastnade för det eftersom jag odlade spannmål och ville ha ett miljövänligt alternativ, säger Bertil Göransson som är fjärde generationens lantbrukare i Norra Nöbbelöv utanför Lund. Halmpannan eldas genom att två halmbalar lastas in i trumman och detta behöver göras ungefär en gång per dygn. Därefter tänder man fyr på halmen för hand och låter datorn sköta resten, som till exempel syretillförsel. Halmen brinner upp på ett par timmar och värmer upp de liter vatten som cirkulerar i systemet. Jag valde en panna som sköts manuellt eftersom jag inte ville att den skulle vara för avancerad, då krånglar det mindre. Bertil Göransson är en sann Halmpannan. miljöentusiast och har varit politiskt aktiv centerpartist i Lund i över 40 år med olika kommunala uppdrag. Han brinner inte bara för miljön utan även för andra frågor som rör lantbruk. Under årens lopp har han också varit verksam inom LRF, Sysav och olika ideella föreningar. Sedan några år tillbaka är Bertil även involverad i ett försöksprojekt på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp som handlar om olika användningsområden för hampa. Och på en del av marken i Norra Nöbbelöv växer energihampa som så småningom ska bli biogas och etanol. Vintertid ägnar han sig åt sin entreprenadfirma som hyr ut bland annat grävmaskiner. Flispanna Eftersom halmpannan har några år på nacken beslutade sig Bertil förra vintern för att investera i en reservpanna. Den här gången blev det en flispanna med en kapacitet på 80 kw som Att elda med halm var inte så vanligt, men jag fastnade för det eftersom jag odlade spannmål och vill he ett miljövänligt alternativ 12 Närvärme

13 90-gradigt vatten värmer husen. kan användas parallellt med halmpannan, till exempel vid reparationer eller låglast. Lantbruksfastigheten utanför Lund består förutom Bertils gård numera även av två granngårdar. Bertil och sonen Åke driver lantbruket tillsammans och har även grävt ner de 750 meter kulvertrör som ligger mellan de tre gårdarna och installerat värmeväxlare i bostadshusen. Stallet blev halmförråd Halmpannan försörjer förutom de tre gårdarna även en spannmålstork och en verkstad. I dag odlas sockerbetor, brödvete och maltkorn på gården och det finns inte längre några djur kvar. Det gamla stallet får istället fungera som halmbalsförråd. Det går åt omkring balar varje år för att hålla värmen i fastigheterna på de tre gårdarna. För Bertil Göransson är de miljöbesparande aspekterna med biobränsle minst lika viktiga som de ekonomiska. Halmen odlas på gårdens egna marker och askan som blir av eldningen sprids på åkrarna igen. Hoppas på biogas Träflis till den andra pannan köps in utifrån men Bertil och hans son flisar även en del själva med träd från de egna markerna. Fördelen med flispannan är också att den kan försörja gårdarna med energi under sommarmånaderna och halmpannan kan stängas ner under denna period. Detta tack vare en ackumulatortank som rymmer liter vatten och som gör det möjligt att skifta mellan de två systemen. Det är klart, vill man inte göra någonting är ju en oljepanna det enklaste. Men är man beredd att jobba lite så betalar det sig bra. Dessutom kan man bidra till att det blir en bättre balans i naturen, säger Bertil Göransson. Bertils miljöengagemang slutar inte vid hans biobränslepannor. Och trots att han borde lagt sitt yrkesverksamma liv bakom sig för flera år sedan och kan titulera sig pensionär fortsätter han jobba för förbättringar. Han har även förhoppningar om att någon gång i framtiden kunna köra gårdens fordon på biogas. Är man beredd att jobba lite så betalar det sig bra. Dessutom kan man bidra till en bättre balans i naturen Bertil Göranssons råd: Det är en stor fördel om du är intresserad av energifrågor och alternativa energikällor. Var beredd på att ett eget närvärmeverk kräver ett visst underhåll och att det uppstår små problem som tar tid att lösa. Även om man får göra en del uppoffringar så är det värt det i slutändan, framför allt ekonomiskt. Närvärme 13 Flispannans lager fylls på genom en lucka i taket.

14 Närvärmeproducenten: Farmarenergi i Eslöv - Löberöd Teori blev praktik i Löberöd En studiecirkel om alternativ energi blev startskottet för en närvärmeanläggning i Löberöd. Några av deltagarna gjorde helt enkelt slag i saken och startade en egen flispanna och fick även med Eslövs kommun på noterna. Positiv respons Det har varit en positiv respons till det här projektet ända från starten, säger Henrik Wöhlecke som är VD och en av de nio delägarna i Farmarenergi i Eslöv AB. De ville göra den här investeringen och vi var intresserade av att bli av med oljan, så det blev två flugor i en smäll, säger Lennart Prahl, tekniker på förvaltningen för service och teknik på Eslövs kommun. Att Farmarenergi satsade just i Löberöd var kommunens förslag då flera av de stora energiförbrukande fastigheterna i byn värmdes upp med olja eller direktverkande el. Under 2007 gick Eslövs kommun ut med en offentlig upphandling som blev klar i början av Och trots hård konkurrens från ett par stora energibolag tog Farmarenergi hem avtalet. Drygt ett halvår senare tändes den första flisen i pannan på 500 kw som försörjer skolan, två förskolor, ett kommunalt hyreshus och ett äldreboende i närheten med värme, och ska göra det åtminstone fram till Målet har varit att i första hand få det att fungera och rätta till de problem som uppstår i starten. Vi dimensionerade anläggningen utifrån det som kommunen ville köpa in men vi har fortfarande kapacitet kvar, säger Henrik Wöhlecke. 14 Närvärme Hans Andersson och Henrik Wöhlecke är två av de nio delägarna.

15 Farmarenergi i Eslöv Ägare: nio lantbrukare i Eslövstrakten, Henrik Wöhlecke är VD i bolaget och Hans Andersson är styrelseordförande Anläggning: panncentral med fliseldad panna på 510 kw och en reservpanna på 500 kw som eldas med olja Kulvertnät: 1,1 kilometer Byggår: 2008 Kunder: Eslövs kommun (Ölyckeskolan, Ölyckehemmet, förskolorna Aspebo och Lönnebo), Eslövs Bostads AB Flispannan har en kapacitet på 510 kw. Studiebesök I samband med studiecirkeln åkte gruppen runt och tittade på närvärmeverk som redan var i gång och diskuterade olika bränslealternativ. Valet föll till slut på ett beprövat kort, flis, och man skrev kontrakt med Södra skogsägarna som levererar bränsle till anläggningen. Marken norr om skolan köpte Farmarenergi av kommunen i samband med att upphandlingen blev klar. Det är nog viktigt att ta hjälp av någon som har erfarenhet av upphandling sedan tidigare. Vi anlitade en konsult som kunde hjälpa oss med det och att hitta rätt samarbetspartners, säger Henrik Wöhlecke. Vägg i vägg med pannrummet finns ett flisförråd nedsänkt i marken, detta för att enkelt kunna tippa av flisen med lastbil. Lagret rymmer omkring 150 m³ flis och räcker till att värma tio kalla vinterdagar. Det går åt någonstans mellan och m³ flis varje år. Delar på jouren Driften sköts genom att sex av de nio delägarna turas om att ha varsin jourvecka. Det innebär daglig tillsyn, beställning av bränsle och utryckning vid eventuella larm. Alla delägare har genomgått en tredagars utbildning för att lära sig Det är nog viktigt att ta hjälp av någon som har erfarenhet av upphandling sedan tidigare mer om teknik och säkerhet. Eftersom flera av delägarna ägnar sig åt lantbruk och har ett överskott av tid på vintern fungerar detta bra. Det är det vi kan konkurrera med, vår egen tid, säger Henrik Wöhlecke. Flisen skruvas ner i pannan. Hittills har det enbart varit positiva erfarenheter med projektet. Bygget av anläggningen höll sig inom uppsatt budget och uppskattningen av hur mycket energi som skulle gå åt har visat sig stämma. Inga tvivel Och från kommunens sida fanns det aldrig några tvivel om att Farmarenergi skulle lyckas med sina planer. De hade gjort stora investeringar och vi visste vilka entreprenörer de tänkte använda sig av, så vi kände oss helt trygga med det, säger Lennart Prahl. Att de är från trakten och hade banken med sig var nog ingen nackdel heller. Dessutom är det lättare att prata med ett litet företag, för de stora är man bara en kugge i maskineriet, fortsätter Lennart Prahl. Om Henrik Wöhlecke tittar i backspegeln så är han nöjd med hur projektet utvecklat sig. Det finns bara en sak han hade gjort annorlunda. Jag hade nog tittat på Närvärme 15

16 andra alternativ till reservpannan som i dag drivs med olja. Vi lär oss hela tiden. Det kanske är först nu som vi har den kunskapen vi skulle behövt när vi drog i gång det här projektet, säger han. Först i kommunen Oljepannan har även den en effekt på 500 kw och används på sommaren då det förbrukas för lite energi för att kunna hålla i gång flispannan. Den används även när minusgraderna börjar krypa ner så långt att kapaciteten av flispannan inte räcker till. Olja som bränsle är dyrt men oljepannan är en betydligt billigare investering än en biobränslepanna, vilket innebär ett dilemma vid val av reservpanna. Löberöd är först ut i Eslövs kommun med att leverera färdig värme från ett närvärmeverk men Henrik Wöhlecke och de andra delägarna i Farmarenergi är inte främmande för att starta ett liknande projekt i en annan by eller bygga ut den befintliga anläggningen. Tomten i Löberöd är väl tilltagen och det finns plats att expandera. Alla vinnare Farmarenergi äger hela anläggningen och all utrustning. Att andra energialternativ som till exempel en värmepump skulle vara enklare för kommunen tror inte Henrik Wöhlecke på. För kommunen innebär detta att de bara behöver betala fakturan när det kommer, vilket förmodligen är enklare än att installera värmepump. Både köpare och säljare är vinnare med ett sådant här system. Och miljön förstås, säger Henrik Wöhlecke. Henrik Wöhleckes råd: Kontakta entreprenörer som redan kommit i gång och titta på olika alternativ. Var beredd att satsa eget kapital i projektet. Var införstådd i vad det innebär att driva ett sådant här projekt genom att läsa på. Är man motiverad så löser man de problem som uppstår, man kan inte allt från början. Det krävs några eldsjälar i gruppen som kan få med de andra. Det är en fördel om man har kommunen med sig och att de ser positivt på projektet. Ta hjälp med avtal så att det blir rätt. 16 Närvärme

17 Spillvärmen från halmpannan på Björnstorps gods värmer bland annat flera kommunala fastigheter i Genarp. Närvärmeproducenten: Björnstorps gods - Genarp Överskottet värmer grannbyn Vid Romeleåsens sydvästra sluttning syns en ensam smal skorsten över åkrarna. Den har stått där de senaste fem åren och tillhör Björnstorps gods halmpanna. Från början var det tänkt att den skulle försörja byggnaderna på gården med värme men tack vare ett samarbete med Lunds Energi värmer den numera även flera stora fastigheter i Genarp. På båda godsen De två godsen Björnstorp och Svenstorp ägs och drivs av familjen Gyllenkrok och omfattar både jord- och skogsbruk. Tidigare försörjdes fastigheterna av värme från oljepannor och det gick åt omkring 500 m³ liter olja per år. År 2002 installerades på försök en halmpanna med en kapacitet på 1,5 MW på Svenstorp. Systemet fungerade så bra att även Björnstorps gods förseddes med en halmpanna två år senare, med en kapacitet på 1,2 MW. Det kostade alldeles för mycket att fortsätta med olja. Dessutom är halmen en restprodukt som lämpar sig utmärkt att elda med, säger Per Skovsted som är lantbruksinspektör på Svenstorp och Björnstorp och sköter halmpannorna. Del av kretsloppet Han räknar med att det går åt 400 arbetstimmar per år för att sköta driften på de två godsen. Närvärme 17

18 Det handlar framför allt om att fylla på halmbalar på det band som försörjer pannan med bränsle. Bandet rymmer 24 balar och pannan förbränner balar per dygn. I samma byggnad finns också ett halmlager som rymmer halmbalar. I övrigt handlar det om tillsyn och att tömma behållarna för aska. 500 kilo halm genererar kilo aska och behållarna behöver tömmas tre gånger i veckan. Askan som innehåller kalium sprids därefter ut på åkrarna igen och blir en del av kretsloppet. Förbrukar hälften Ungefär hälften av den värme som halmpannorna genererar används för att försörja godsen och dess verksamhet med värme. Spillvärmen från Svenstorp säljs till Lunds Energi som sedan använder värmen i fjärrvärmenätet mellan Lund och Eslöv. Även pannan på Björnstorp producerar ett överskott som sedan tidigare i år levereras som fjärrvärme till fastigheter i Genarp. Lunds Energi äger kulvertnätet och köper värmen som en tjänst av familjen Gyllenkrok. Vår uppgift är att leverera varmt vatten till värmeväxlaren, därefter tar Lunds Energi över ansvaret, förklarar Per Vår uppgift är att leverera varmt vatten till värmeväxlaren, därefter tar Lunds Energi över ansvaret Skovsted. Det hela började för drygt fem år sedan då man kontaktade Lunds kommuns fastighets AB (LKF) och undrade om de var intresserade av ett samarbete. Den dåvarande tekniska chefen på LKF kontaktade i sin tur Lars-Göran Nilsson på Lunds Energi som nappade på idén direkt. Jag tyckte det lät spännande och började räkna på vad det skulle kosta, säger Lars-Göran Nilsson. Lades på is Både Lunds Energi och LKF ansökte om bidrag hos kommunen för att lägga ledningar och bygga fjärrvärmecentraler. Projektet var fortfarande på planeringsstadiet och i liten skala. När beskedet kom från kommunen var det inte riktigt vad man hoppats på; Lunds Svenstorp och Björnstorp Ägare: familjen Gyllenkrok Anläggning: halmeldad panna med en kapacitet på 1,5 MW (Svenstorp) och en halmpanna på 1,2 MW (Björnstorp) Kulvertnät: 3,5 kilometer som försörjer bostäder och ekonomibyggnader (Svenstorp), 5,1 kilometer varav 4 kilometer som sträcker sig ända till LKF:s bostäder på Sandvägen i andra änden av byn (Björnstorp). Byggår: 2002 respektive 2004 Kunder: Lunds Energi 18 Närvärme Per Skovsted vid anläggningens halmrivare.

19 Varje år eldas halmbalar upp på Björnstorps och Svenstorps gods. En 520-kilosbal ersätter hela 210 liter olja och genererar kwh. Energi fick avslag medan LKF fick ja. Man valde då att även involvera kommunens fastighetsbolag Lundafastigheter som ägde bland annat skolan och ett äldreboende i byn. Med detta som ett trumfkort var man övertygad om att projektet skulle falla i god jord hos beslutsfattarna. I ansökan hade man lagt till planerna på att köpa in ytterligare en panna för att ansluta fler i byn. Men Lunds kommun var inte beredd att satsa några pengar och hela projektet lades på is. Kapacitet för fler Det kunde ha slutat där, men Lars-Göran Nilsson kunde inte släppa idén om att leverera närproducerad värme till Genarpsborna. Både jag och Per Skovsted är nog lite envisa så vi tänkt att det vore väl tusan om vi inte skulle få till det här. Det var ju klockrent ur miljösynpunkt, säger Lars-Göran Nilsson. Så räknedosan åkte fram igen och efter idogt arbete kunde han presentera en Lars-Göran Nilsson. projektbeskrivning för Lunds Energi där avtal tecknats med Lundafastigheter, kyrkan och LKF. Hösten 2008 började man gräva kulvertnätet och koppla på de första fastigheterna. I dag levererar Björnstorps gods värme till Genarps lådfabrik, Gödelövs kyrka, Häckebergaskolan, Genarps kyrka och äldreboendet Solhem. Genarps skola, vårdcentralen, ett dagis och idrottshallen ska också koppla på sig på systemet under hösten I dagsläget är det bara en privatperson som anslutit sig till fjärrvärmesystemet men förhoppningen är att det ska bli fler framöver. Det finns även kommunala fastigheter som än så länge inte anslutna. Under 2010 är det tänkt att en ytterligare halmpanna ska installeras. De fastigheter som kan komma i fråga vid en expansion är de som ligger längs med huvudledningen. Tanken är att vi ska ut och sälja till fler så vi har underlag för en panna till. Ledningarna har kapacitet för mer så det är nästan ett måste, säger Lars-Göran Nilsson. Per och Lars-Görans råd: Välj ett bränsle som det finns god tillgång till i närheten. Överdimensionera hellre pannan något än låt den gå på hundraprocentig belastning hela tiden, det mår inte pannan bra av. Planera in så dragning av kulvertrör görs under rätt tidpunkt under året, börja gärna under tidig vår för att inte riskera att kostnaderna drar i väg. Se till att ha ett kundunderlag först för att verkligen vara säker på att det finns en marknad. Närvärme 19

20 Närvärmekunden: Genarps församling - Genarp Köper värme från godset Från koks, olja och el till halm. Kyrkorna i Genarps församling har värmts upp med diverse energislag men nu har församlingen hittat ett alternativ som passar såväl miljön som den känsliga inredningen med anor från medeltiden. Vattenburet system Vi såg skorstenen på Björnstorp över åkrarna och hörde att de installerat en halmpanna. Eftersom vi tittade efter ett miljövänligt sätt att ersätta oljepannan och hade ett vattenbaserat system sedan innan passade det som handen i handsken, säger Hans Andersson som är vaktmästare i Genarps församling och sköter undercentralerna till de anslutna kyrkorna. Vi började räkna på det för att hitta ett alternativ som var så effektivt och ekonomiskt som möjligt, säger Kristian Lillö, kyrkoherde i Genarps församling. Gödelövs och Genarps kyrka förbrukade omkring 30 m³ olja årligen och de gamla radiatorerna hade sett sina bästa dagar. Eldningen med olja var inte bara oekonomisk utan orsakade även anda problem. Det var svårt att hitta en inställning som gav en behaglig temperatur och påfyllningen av bränsle innebar inte bara en oönskad odör utan även att det var svårt att backa in med en stor tankbil. Församlingen undersökte även andra alternativ som pellets, bergvärme och jordvärme. Men samtliga alternativ krävde mycket underhåll och dyra investeringar. 20 Närvärme För kyrkoherden Kristian Lillö och vaktmästaren Hans Andersson var det självklart att välja biobränsle.

21 Hans och Kristians råd: Tänk långsiktigt, även om det blir en dyr investering lönar det sig på lång sikt. Har man en vattenburen värme sedan innan är det enkelt att byta till när/fjärrvärme. Tänk på att du bidrar till en bättre yttre miljö. När chansen att värma de två kyrkorna med halm dök upp var Hans och Kristian inte sena att hoppa på tåget. Jämn värme Våren 2008 blev det klart att Gödelövs kyrka skulle bli först ut att koppla på sig på det nya värmenätet och kom i gång under hösten samma år. I september 2009 anslöt sig även Genarps kyrka inklusive församlingshemmet och pastorsexpeditionen. Vi är väldigt nöjda och tvekade aldrig. Värmen fördelas mer jämnt med det här systemet, säger Hans Andersson. All utrustning med kulvertrör och undercentraler installerades av Lunds Energi. Och eftersom de båda kyrkorna sedan tidigare hade vattenburen värme var det bara att byta ut pannorna. För Hans Andersson har det dessutom inneburit betydligt färre timmar i pann- Undercentralen. Genarps kyrka är en av församlingens två kyrkor som värms med biobränsle. rummet, systemet kräver bara tillsyn någon gång då och då för att kontrollera att det är rätt tryck. Annat var det förr. Den förre vaktmästaren satte upp en röd varningslampa utanför kyrkan som började lysa varje gång det blev problem med pannan. Numera kan Hans Andersson sova gott om natten och slipper hålla utkik efter varningslampan. Betalat sig efter fyra år Priset blir också lägre och ligger på omkring procent av vad oljan kostade. Miljön är den stora besparingen. Hur stora ekonomiska besparingar det blir vet vi inte än men vi räknar med att investeringen ska ha betalat sig efter 3-4 år, säger Kristian Lillö. Och förutom de ekonomiska och miljömässiga vinsterna innebär det nya värmesystemet att inventarierna mår bättre. Förut innebar temperaturskillnaderna att delar av inredningen fick renoveras efter problem med mögel och fukt. Det blir en bättre antikvarisk miljö och vi slipper stora renoveringskostnader, säger Kristian Lillö. Förhoppningen inför framtiden är att även församlingens tredje kyrka i Lyngby ska värmas med biobränsle. Närvärme 21

22 Hur går jag vidare? Vägen har kanske inte alltid varit utstakad men exemplen i den här broschyren visar att det går att genomföra ett närvärmeprojekt och få det lönsamt. Genarps församling visar också fördelarna med att som kund köpa färdig värme från ett närvärmeverk. Hitta ditt närvärmeområde Det är ofta utanför kommunens större samhällen man kan hitta lämpliga närvärmeobjekt. I de mindre byarna finns det sällan fjärrvärme utbyggd samtidigt som det finns stora energiförbrukare som ligger nära varandra. Typiska storförbrukare och potentiella närvärmekunder är skolor, ålderdomshem, kyrkor och flerbostadsfastigheter. Det kan även finnas industrier och annan kommersiell verksamhet som kan vara intressant i sammanhanget. Tyvärr brukar lönsamheten i att ansluta glest liggande enfamiljshus vara ganska dålig. Däremot kan äldre enfamiljshus vara intressanta, i synnerhet om de kan anslutas med korta kulvertdragningar. Typiskt närvärmeobjekt För att en närvärmeanläggning ska kunna bli lönsam bör området förbruka en energimängd om minst 500 MWh/år, vilket motsvarar cirka kubikmeter olja. Energifakta Energimängd/energiinnehåll mäts i kilowattimmar eller megawattimmar kwh = 1 MWh 10 kwh motsvarar ungefär energiinnehållet i en liter eldningsolja 10 MWh motsvarar ungefär energiinnehållet i en kubikmeter eldningsolja. 1 kg torrt trä eller halm innehåller ungefär 4,5 kwh. Effekt mäts i kilowatt eller megawatt. Effekt x tid = energimängd. Exempel: 25 kw x 100 timmar = kwh En villapanna med effekt 25 kw som körs för fullt i 1000 timmar producerar kwh. 22 Närvärme

23 Mer information: Kontakta LRF Regionen för råd och hjälp. Prata gärna med kommunens energi- och klimatrådgivare som man hittar via sin hemkommun eller på På finns enkla kartor som kan användas för att hitta ett närvärmeområde och man kan även få en uppfattning om kulvertlängder mm. På finns fakta och länkar till intressant informationsmaterial av olika slag. Närvärme 23

24 Närvärmeprojektet LRF Skåne driver under 2009 och början av 2010 ett närvärmeprojekt. Syftet med projektet är att skapa affärsutveckling och utveckla marknaden för leverans av färdig värme från biobränslebaserade närvärmeverk, för att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i Skåne. Projektet ska skapa mötesplatser och stimulera till fler affärskontakter mellan köpare och säljare avseende närvärme. Projektet ska även bidra till att skapa nya och stärka befintliga nätverk och samverkanskonstellationer mellan företagare och aktörer inom området biobränslebaserad närvärmeproduktion. Projektet drivs i samverkan med Energikontoret Skåne. Denna skrift är producerad av LRF Skåne, Närvärmeprojektet, med delfinansiering av EUmedel. Kontakter: Kjell Christensson, projektledare Telefon: E-post: kjell.christensson@agelllus.se Ewa Marie Rellman, företagarcoach LRF Skåne Telefon: E-post: ewa.marie.rellman@lrf.se 24 Närvärme