Bästa julstämningsbild Bästa vinterbild Bästa vårbild Bästa sommarbild Bästa höstbild Fototävlingen

Transkript

1 POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE Vårt Vinter 2009/2010 RÄTTVIK till sist... En tidning från Rättviks kommun låter vi vinnarna i Miljöalmanackans fototävling visa vad vi har att vänta av Bästa julstämningsbild Göran Erlandsson, Vikarbyn Bästa vinterbild Sven Gräfnings, Siljansnäs Bästa vårbild Sven Gräfnings, Siljansnäs Bästa sommarbild Maria Moborg, Mora Bästa höstbild Kjell Bond, Tällberg Siljan Snowshoe Race Fototävlingen anordnas av Dala Vatten och Avfall. Tolv månadsbilder väljs ut och publiceras i Dala Vatten och Avfalls Miljöalmanacka. Av dessa väljs fem ut som vinnare i kategorierna: Bästa julstämningsbild, Bästa vinterbild, Bästa vårbild, Bästa sommarbild och Bästa höstbild. Vid 2009 års tävling kom 1200 bidrag in från 232 fotografer. De blev stjärnrestaurang Rättvikare duktiga på sopsortering 2

2 Vårt RÄTTVIK Innehåll Vinter 2009/2010 Det byggs mycket i Rättvik F örr brukade man säga att ju fler byggkranar det fanns på en ort, desto framgångsri rikare var orten. Och nog kan man säga att det finns byggkranar i vår bygd. Rättvik Arena börjar ta form. En ny ladugård och nya elevbostäder vid gymnasiet står snart klara. ANNETTE RIESBECK 3 Personporträtt: Annette Riesbeck Hur fungerar 10 Rättviks kommun? DET SER OCKSÅ UT att lossna för Dalabanan, investeringsmedel om totalt 810 miljoner från olika aktörer kommer att satsas på banan den närmsta perioden. Det är en viktig framgång för Dalarna. Vi kommer närmare omvärlden och omvärlden kommer närmare oss. 18 Arbetsplats: Drafsåns ÅVC Personporträtt: Annette Riesbeck RÄTTVIK BYGGER OCKSÅ vidare på miljövänlig energi. Förutom vår satsning på vindkraft ligger vi i startgroparna med en satsning på biogas. Projektet handlar om att utvinna energi ur olika avfallsprodukter. Siljan Snowshoe Race De blev stjärnrestaurang Fyra små toner blir stor musik Hur fungerar Rättviks kommun? Hallå där... De fick drömjobbet Företag: Rättviks Trappfabrik SOM SAGT DET HÄNDER mycket positivt i Rättvik och en del av detta kan ni läsa om i vår tidning. MED ÖNSKAN OM ett gott Vi lever i en fantastisk bygd som vi ska vara stolta över och värna om. Ungas idéer viktiga i politiken Febril aktivitet på Enåboden Arbetsplats: Drafsåns ÅVC Vårt Rättvik ges ut av Rättviks kommun Rättvik telefon fax rattvik@rattvik.se Tidningen delas ut till samtliga hushåll och företag i Rättviks kommun och trycks i exemplar. Engagerad Ansvarig utgivare: Bertil Enmyren Redaktör: Jessica Fremnell Krasser Redaktionsråd: Lennart Edvardsson, Bertil Enmyren, Lena Forsell, Hans Jonsson, Jessica Fremnell Krasser. Formgivning: Riesbeck Reklam AB Tryck: Intellecta Infolog 2009 Omslagsbild: Matton image Foto: Gösta Fries, Jessica Fremnell Krasser, Kjell Larsson, Ewa Nissas, Anders Klasson, Riesbeck Reklam. JONNY JONES Kommunstyrelsens ordförande Hon får mer gjort ju mer hon har att göra. Hon syns som företagare, eventarrangör och nu som vårt nya kommunalråd. Möt Annette Riesbeck (C). Text: Jessica Fremnell Krasser Foto: Riesbeck Reklam 2 3

3 ANNETTE RIESBECK ANNETTE RIESBECK nadsföring och som försäljningschef bland annat inom Scandic Hotel AB. IDAG DRIVER HON Riesbeck Reklam AB tillsammans med maken Thomas Riesbeck. Jag är väldigt social och gillar intensiv kontakt med våra kunder och mina medmänniskor, säger Annette och medger att det är egenskaper hon kommer få användning av som kommunalråd. Jag tänkte börja blogga och försöka skapa snabbare tvåvägskommunikation mellan medborgare och politiker. MAKARNA RIESBECK är uppväxta i Stockholm. Annettes far är dock från Västbjörka och 1995 fick Annette och hennes man möjlighet att ta över en släktgård i Västbjörka. Det var någonstans vid den tiden som hennes inneboende drivkraft fick bränsle. Barnen var små och det var så mycket kring deras vardag som jag funderade på. Det är lätt att engagera sig i Rättvik. Det behövs folk i föreningsliv och organisationer, och jag kände mig oerhört välkommen. Hennes drivkraft syntes och en dag kom centerpartiets Jonny Jones, och frågade om hon ville jobba politiskt. Det var inte alls självklart till en början. Tanken att arbeta för ett parti hade inte ens föresvävat mig, säger hon. Men saken fick mogna och politik var inte så svårt som hon först trott. Vågar man ta ställning är det lätt. Och det är inspirerande att kunna förändra, säger Annette vars hjärta brinner för företagande och ungdomsfrågor men även för de sociala frågorna som hon nu tagit över efter Hans Jonsson. Jag vill skapa ett bra företagsklimat och underlätta för småföretagarna, säger hon och menar att ett väl fungerande näringsliv är grunden för så mycket i samhället. Namn: Annette Riesbeck Född: 1965 Bor: Västbjörka Familj: Maken Thomas, fyra barn, två hästar, hund och katter. Yrke: Kommunalråd, företagare, affärsutvecklare på Siljan Turism/Hästliv Siljan. Intressen: Gårdsliv med hästar, pyssla och göra fint. Korsord. Bra på att: Entusiasmera och få andra att växa. Annette Riesbeck med hästen Brambo. Jag är så fasligt nyfiken och vill veta allt. INTERVJU Och då måste man engagera sig för att få reda på saker, säger Annette Riesbeck. ANNETTE RIESBECK ÄR sedan den första oktober 2010 nytt kommunalråd i Rättviks kommun. Hon har efterträtt avgående Hans Jonsson (C). Tjänsten är på 40 procent och posten som kommunalråd delar hon med heltidsarvoderade Jonny Jones (C) och deltidsarvoderade Inge Östlund (C) och Björn Guström (FP). Jag tycker det är bra att vi är fyra stycken. Vi har våra respektive kompetensområden och kan se till att driva fler frågor samtidigt, säger Annette som arbetat politiskt sedan ATT HA FYRA KOMMUNALRÅD är relativt ovanlig, det är vanligare med ett (1). Systemet har blivit kritiserat av framför allt oppositionen. De menar att det blir toppstyre. Annette är medveten om kritiken men tycker den är obefogad. Kommuninvånarna har stora möjligheter att påverka och tycka till. Man kan skicka in medborgarförslag, delta på byating och mycket annat, säger Annette och tillägger att ärendena går förhållandevis snabbt igenom alla instanser. Och jag tror att medborgarna vill ha korta beslutsvägar, fortsätter hon, och drar paralleller till näringslivet där lönsamhet många gånger kännetecknas av en effektiv organisation. ANNETTE RIESBECK ÄR formad av näringslivet. Som född och uppvuxen i en företagarfamilj bestämde hon sig tidigt för att bli företagare. Men om sanningen ska fram hann jag bli över trettio år innan jag startade företag, förklarar hon skrattande och berättar att hon dessförinnan arbetade med mark- PÅ NATTDUKSBORDET VÄXER högen av kommunal information som hon måste läsa. Men enligt egen utsago blir hon mer effektiv ju mer hon har att göra. Fast fredagarna är familjetid. Då tänder vi ljus i hela huset och äter god mat, säger fyrbarnsmamman Annette som gjort verklighet av ordet fredagsmys. OCH SÅ FINNS JU HÄSTARNA. Brambo och Leo som är Annette och dottern Carolinas ögonstenar. När familjen flyttade till gården i Västbjörka bestämde Annette att, skulle hon bo på gård skulle hon ha häst. Men ridit hade hon aldrig gjort. Jag var till en början livrädd och grät mig igenom en och annan lektion. Men hon hade ju bestämt sig. Och då blev det så. Med råge. I somras ledde hon storsatsningen Hästliv Siljan, ett hästevent som återkommer även nästa sommar. Jag var på Falsterbo Horseshow och tänkte jag vill också arrangera en hästvecka. Så då var det bara åka hem och fixa det, säger Annette. Sämre på: Att ge mig till tåls. Motto: Det är i möten mellan människor kreativitet föds. Om medborgarinflytande: Det är politikernas skyldighet att möta medborgarnas frågor och det finns många sätt att komma i kontakt med oss. Till exempel via byating, medborgarförslag eller att bara ringa oss. Om unga: Man måste ta till vara unga människors kraft och få in dem i politiken. De har ett driv och en förändringsvilja som är enorm. Om Rättviks framtid: Vi lever i en fantastisk bygd som vi ska vara stolta över och värna om. I minsta lilla by bor kunniga, inspirerande människor och kreativa småföretagare som gör att vi kommer att stå starka i framtiden. 4 5

4 S ILJAN S NOWSHOE R ACE S ILJAN S NOWSHOE R ACE Snöskovandring är den näst största vinteraktiviteten i Frankrike. Bara alpin skidåkning är större, säger Rolf Hammar. Och i norra Italien anordnas snöskolopp med över 6000 startande. REPORTAGE Vi känner oss som pionjärer! Orden är Rolf Hammars, före detta generalsekreterare för Vasaloppet, som är i full färd att lansera en ny vintersport i Sverige Snöskovandring. Och premiär för sporten blir i Rättvik. I form av Siljan Snowshoe Race. OCH NU HAR TUREN kommit till svenskarna att ta sig an denna sport. Den 30 januari är det dags för Sveriges första officiella tävling på snöskor, Siljan Snowshoe Race. Bakom satsningen står Trapperservice som Rolf Hammar driver tillsammans med turismentreprenörer runt Siljan. En av dessa är Per Mårthans. Vi väljer Rättvik som tävlingsplats eftersom Rättvik har en väl fungerande infrastruktur med bra boende, restauranger och kommunikationer, vilket behövs för ett sådant här evenemang, säger han. TILL PREMIÄREN hoppas arrangörerna på 200 startande. I startavgiften ingår lån av snöskor, så att deltagarna inte ska behöva köpa egna vid premiären. Vi har fått låna 300 par snöskor, Text: Jessica Fremnell Krasser Foto: Gösta Fries påminner om forna tiders tennisracket kan pusta ut. Idag har konsumenterna ett brett urval av snöskor att välja bland. Det berättar Kristianstadsbon Bengt Klingheim som är återförsäljare av snöskor i Sverige och som är med och backar upp tävlingsarrangemanget. Det finns snöskor för alla typer av snöunderlag och snöskovandrare, säger Bengt Klingheim och håller upp en orange snösko i plast med rejäla isdobbar undertill. Ramarna på snöskon är enligt Bengt Klingheim flexibla och rörliga och liksom dagens skidor och snöbrädor har de midja vilket ökar rörligheten och smidigheten. Snöskon är bekväm, smidig och lätt att använda, menar han. säger Per Mårthans och under vintern kommer vi att arrangera prova-pådagar så att folk får testa. FÖR DEN OINVIGDE kan sporten te sig som något som bara vältränade elitidrottare ägnar sig åt. Men så är det inte enligt Rolf Hammar. Tvärtom. Det här är både en motionsform och en tävlingsform, säger Rolf Hammar och berättar att tävlingen kommer att ha såväl elitklass som motionsklass. START OCH MÅL av Siljan Snowshoe Race är tänkt att vara i centrala Rättvik. Banan går uppför Slalomvägen mot slalombacken. För eliten blir det att ta sig ända upp på toppen av slalombacken medan motionärerna viker av ovanför stugbyn Fyrklövern och vidare genom skogen vid Hedsåsberget. Båda banorna tar sig sedan åter ner mot målet i centrum. Elitklassens bana är åtta kilometer lång med en höjdskillnad på 210 meter. Motionsklassens bana är sex kilometer lång med en höjdskillnad på 110 meter. I R ÄTTVIK ÄR snöskornas inmarsch via Siljan Snowshoe Race början på något stort. I all fall om vi får tro Per Mårthans. Vår vision är att vi på sikt ska göra detta till ett återkommande evenemang och turistevent, säger Per Mårthans som planerar snöskovandringar utefter markerade leder redan nu i vinter. DEN SOM RÄDS TANKEN att behöva snöra på sig ett par snöskor som Upmwæt.tqæsfu Vmwb.hbqfu Psn.tmjohbo Wåsnftuvhb Sbwjofo Tlpht. twåohfo Pggqjtu Tupsb Cbdlfo 22 Ck stuvhbot Cfe!'!Csfblgbtu Pggqjtu !3 Cbobofo h po åt!t fo Qåspo. cbdlfo jh pm us t! b qo Tpnnbs Spefm. cbob Ipqq q Cbso. cbdlf Næmivt Hsjmmqmbut XD N sltvhhbo Qvmlb. cbdlf Hvqq Spefmwåhfo Tmbmpnwåhfo Gzslm wfsot Tuvhcz Qpnb. gmbdlfo Rolf Hammar, en av initiativtagarna till Siljan Snowshoe Race. Foto: Karina Östlund Karträttigheter: Compass Media AB 6 Dbgfufsjb Wåsnftuvhb Tljevuizsojoh Mjgulpsu Elitklassens tävlande ska ta sig upp till toppen av slalombacken. Csvoufhæsefot Qfotjpobu Cbs!'!Ubqbt Karträttigheter: Compass Media AB 7

5 DE BLEV STJÄRNRESTAURANG RÄTTVIKS MUSIKSKOLA Fyra små toner skapar stor musik Skolmatens vänner prisar Rättvik Stiernhööksgymnasiet i Rättviks kommun utnämndes i slutet av oktober till en av landets tolv Stjärnrestauranger av Skolmatens vänner. Priset är en följd av Rättviks kommuns satsning på egenproducerat kött i kommunens matsalar. Text: Jessica Fremnell Krasser Foto: Kjell Larsson Jag är överrumplad och naturligtvis ÅTERTAGET jätteglad, säger Sven-Erik Walin, kostchef i Rättviks kommun. Det här visar att vi är på rätt väg i vår satsning att servera egenproducerat kött i alla våra skolrestauranger. BÄTTRE SKOLMAT NOMINERAR varje år ett antal kandidater till utmärkelsen Tre Stjärnor. Kandiderande restauranger granskas av en referensgrupp bestående av experter och branschkunniga. Kriterierna för Tre Stjärnor är matglädje med god mat och fin måltidsmiljö, nöjda matgäster och ambitionen att servera närodlad och ekologisk mat. Priset delades ut den 20 oktober Från vänster: Hans Barksjö, Elisabeth Jones, Susanne Karlsson, Helena Andersson, Gunilla Björk, Ninni Bräck, Sonja Nises, Annika Kans, Marita Eriksson, Svart Annika Karlsson, Lena Holén, Elvy Mökjas, Sven-Erik Walin, Annika Unt Widell. I RÄTTVIKS KOMMUN drivs sedan något år tillbaka Återtagsprojektet. Syftet med projektet är att förse kommunens skolor och äldreomsorg med lokalproducerade och ekologiska mjölk- och köttprodukter samt grönsaker efter säsong. Projektet syftar även till att hålla landskapet öppet. KÖTT OCH GRÖNT produceras inom Stiernhööksgymnasiets naturbruksprogram. Slakt och förädling sker lokalt varefter köttprodukterna återtas till kommunens skolor och äldreomsorg. Produktionen är KRAV-godkänd och allt foder ska produceras i närområdet. Projektet ska komplettera, inte konkurrera med, lokala företag. Förutom återtagssystemet är ambitionen att öppna för mindre livsmedelsproducenter i regionen att komma med i upphandlingen en viktig del som vi tittat på, säger Annika Unt Widell, projektledare på Skolmatens Vänner. SVEN-ERIK WALIN tycker att de som arbetar i kommunens övriga skolrestauranger ska känna sig hedrade. Det är bara en skolrestaurang i kommunen som kan få priset men vi använder dessa egenproducerade livsmedel i alla kommunens sex produktionskök, säger Sven-Erik Walin. För att möta efterfrågan utökar Stiernhööksgymnasiet sin djurbesättning och en ny ladugård byggs. Ladugården invigdes den 8 december I ett klassrum i Vikarbyns skola har tolv elever under fniss och flams just plockat fram klarinetter, tvärflöjter och trumpeter. När musikläraren Margaretha Mattson höjer sina händer och räknar igång dem sänker sig tystnaden. En gemensam inandning. Och sedan brakar konserten igång. Ur trumpeter, klarinetter, och flöjter SKOLMUSIK sprudlar glad musik fram. Fyra toner fyller det lilla klassrummet. Barnen koncentrerar sig och ser noga till att placera fingrarna på rätt ton. Musiklärarna Anneli Nordin och Kennet Olsson kompar för att hålla ihop det hela. Vi gör musik av fyra toner och det klarar alla, säger Margaretha Mattson och berättar att barnen blir oerhört stolta av att skapa något ihop som låter bra. Och det verkar som hon har rätt. Det är jätteroligt att spela, säger tvärflöjtsblåsare Julia Snickås när musiken tystnat. UNDER 2009 HAR fyra musikpedagoger från Rättviks Musikskola startat klassorkestrar ute på de grundskolor där de bedriver musikundervisning. Vikarbyns skola är en av dem. Margaretha Mattson tycker att resultatet är fantastiskt. Musik är ett sådant universellt språk. Genom att spela i orkester lär sig barnen samspel och att fokusera. De lär sig tålamod och att kämpa. Det är förmågor som de har glädje av i andra ämnen och genom hela livet. En av de andra musiklärarna, Jennie Liss, nickar och fyller i. Och att läsa toner är matematik, säger hon. RÄTTVIKS MUSIKSKOLA FICK idén till klassorkestrar av Säters kommun där man under fjorton år satsat på ensemble och orkesterspel. Nu finns orkestrar för alla åldrar och med olika inriktning. I Säter är detta väletablerat och genomarbetat. Dit vill vi också nå. Barnen tycker det är så roligt att spela, de känner att de behärskar det och stärks i sin självkänsla, säger Jennie Liss och berättar att de under våren 2010 ska starta klassorkestrar i Ingels och Sätra skolor. Julia Snickås gillar att spela tillsammans med sina klasskamrater. MÅLETÄRATTFÅfasta orkestrar med egna instrument på respektive skola. Då kan de öva mer och erbjuda fler barn denna möjlighet. Idag tar lärarna med sig alla instrument runt till de olika skolorna. Vi vill att alla skolor i Rättviks kommun ska nappa på detta. Musik får positiva effekter även på andra ämnen, säger Margaretha. OM MUSIKPEDAGOGERNA Margaretha Mattsson, Anneli Nordin, Kenneth Olsson och Jennie Liss får som de vill kanske deras vision om musiksverige kan bli verklighet. Alla kan inte bli vinnare i Idol, säger Margaretha, så vi bygger upp orkestersverige. Gör inte vi något kommer det bli tyst. 8 9

6 HUR FUNGERAR RÄTTVIKS KOMMUN? HUR FUNGERAR RÄTTVIKS KOMMUN? Hur fungerar Rättviks kommun? Rättviks kommun är en av Sveriges 290 kommuner. Kommunen har hand om många verksamheter som berör oss alla, både vuxna och barn. För att sköta allt detta krävs en politisk organisation med förtroendevalda politiker och en förvaltningsorganisation med kommunanställda. Den här texten handlar om den politiska organisationen i Rättvik. Kommunstyrelsens utskott För att bland annat förbereda ärenden till kommunstyrelsen finns tre utskott, Allmänna utskottet, Personalutskottet och Socialutskottet. Ledamöterna är förtroendevalda. Allmänna utskottet sköter de flesta ärendena och har i sin tur tre beredningar, en för ungdoms- och utbildningsfrågor, en för omsorgsfrågor och en för kultur- och samhällsbyggnadsfrågor. Beredningarna ger förslag på beslut, och har ingen egen beslutanderätt. Personalutskottet ansvarar för personalfrågor och sköter förhandlingar med facket. De tar kommunens arbetsgivaransvar. Socialutskottet består av tre ledamöter och de ansvarar för myndighetsutövning gentemot enskilda individer. Det finns samhällsservice som kommunerna är skyldiga att svara för enligt lag. INFORMATION Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker. Obligatoriskt är förstås förskola och skola, socialtjänst, vård och omsorg men också renhållning, räddningstjänst och plan- och byggfrågor. Frivilliga verksamheter är bland annat fritids- och kulturverksamhet. Politikerna beslutar inom lagens ramar vad de kommunanställda ska göra och sedan arbetar de kommunanställda i enlighet med det. Kommunfullmäktige Kärnan i den politiska organisationen är kommunfullmäktige (KF). Fullmäktige består av 39 ledamöter från alla politiska partier. Ledamöterna är fritidspolitiker som väljs av kommunmedborgarna genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige kan sägas vara kommunens riksdag. Fullmäktige beslutar om ekonomi, avgifter, medborgarförslag, demokratifrågor och kommunal utveckling. Kommunfullmäktige träffas varannan månad. Alla medborgare får besöka kommunfullmäktiges möten. Under Allmänhetens frågestund får allmänheten ställa frågor till politikerna. Kommunfullmäktiges ordförande är Åsa Björklund (M). Nämnder I varje kommun finns nämnder. Nämnderna ansvarar för de verksamheter som kommunen ska sköta enligt lag. De obligatoriska nämnderna är kommunstyrelse, valnämnd samt överförmyndare. Utöver dessa tre får kommunen själv bestämma vilka nämnder som behövs. Det traditionella sättet att organisera kommunens nämnder är efter områden som skola, miljö, byggsamt kultur- och fritidsärenden. De kallas facknämnder. I Rättviks kommun finns förutom kommunstyrelse, valnämnd och överförmyndare en miljö- och byggnadsnämnd. Flera facknämnder avskaffades Att inte ha så många nämnder är ett ganska nytt sätt att bygga en politisk organisation och det sker i allt fler kommuner. Företrädarna tycker att det effektiviserar ärendeprocessen och tydliggör ansvaret. Andra tycker att det leder till maktkoncentration eftersom det blir för få politker som är med och beslutar. Nämnder är myndighetsutövare vilket betyder att de utifrån lagen sköter ärenden som påverkar den enskilde, till exempel bygglovsärenden. Miljö- och byggnadsnämnden i Rättvik består av 7 ledamöter. Ordförande är kommunalråd Hans Erik Hellborg (C) Revision Varje kommun måste också ha revisorer. Revisorerna granskar att de valda politikerna sköter sina uppdrag på rätt sätt. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen (KS) är kommunens ledande politiska nämnd och kan sägas vara kommunens regering. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens utveckling och ekonomi. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter. I Rättviks kommun har vi just nu borgligt styre men oppositionen finns alltid med i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbete leds av kommunalråden Jonny Jones (C), Annette Riesbeck (C), Inge Östlund (C) och Björn Guström (FP). De fyra kommunalråden sitter också som ordförande i olika utskott och beredningar. Eftersom Rättviks kommun inte har facknämnder hamnar istället de flesta ärenden hos kommunstyrelsen. De får hjälp att hantera och besluta i ärendena av så kallade utskott. Dialog Politikerna i Rättvik vill ha en nära kontakt med medborgarna och det finns flera forum där politiker och medborgare kan träffas. Det finns också flera möjligheter för medborgarna att komma med förslag och göra sin röst hörd. Text: Jessica Fremnell Krasser Ring ett kommunalråd Varje fredag klockan 8 13 finns tjänstgörande kommunalråd tillgängliga per telefon för att ta emot allmänhetens idéer, frågor och synpunkter. Ring dem på Skicka ett medborgarförslag Du som är folkbokförd i Rättviks kommun kan lämna egna förslag till kommunfullmäktige. Det kallas medborgarförslag. Det innebär att även barn, ungdomar och personer som saknar rösträtt får lämna in förslag. Medborgarförslag är en möjlighet att lämna synpunkter eller komma med idéer som rör någon eller några av kommunens verksamheter. Få gehör för din idé Har du förslag till ett politiskt beslut? Då kan du presentera din idé för någon politiker i kommunfullmäktige och övertyga denna att ta upp ditt ärende i kommunfullmäktige. Fråga en politiker På kommunens webbplats, rattvik.se, kan du via Fråga en politiker komma i kontakt med politiker från alla partier. Din fråga och det svar du fått läggs ut på webbplatsen så att fler får möjlighet att läsa. Kom på Byating Fyra gånger om året anordnas Byating. Det är ett möte där företrädare för kommunen, både politiker och tjänstemän, medverkar och diskuterar aktuella frågor för bygden och kommunen. Tyngdpunkten ligger på byns och bygdens utveckling. Rådslag Varje termin träffas politiker, personal och anhöriga ute på skolor, förskolor och äldreboenden för att diskutera verksamheten. Det kallas för rådslag. Rådgivande råd I Rättviks kommun finns fyra rådgivande organ. Råden fattar inga formella beslut och bereder inte ärenden men de har möjligheter att påverka och lämna synpunkter på den kommunala verksamheten. Råden kan också vara remissinstanser, vilket betyder att de kan lämna synpunkter på olika statliga och kommunala utredningar. Råden består av politiker, intresseorganisationer eller privatpersoner. De fyra råden är Brottsförebyggande rådet Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet Rådet för ungdomsfrågor 10 11

7 Hallå där... Therese Andersson och Tomas Klasson som gick ut gymnasiet i våras och som nu fått varsitt drömjobb. ÅRETS MEDARBETARE Personalen viktigaste resursen Rättviks kommun har dragit i gång ett projekt som syftar till att uppmärksamma medarbetare som i vardagen gör en arbetsinsats utöver det vanliga. Och alla är välkomna att lämna förslag. Text: Jessica Fremnell Krasser Text: Jessica Fremnell Krasser Foto: Anders Klasson Tomas, du befinner dig på Malta och jobbar för spelbolaget Expekt. Vad gör du där? Jag arbetar på support/kundtjänst och jobbar med svenska, norska och engelsktalande kunder. Vi jobbar via mejl men ska inom några veckor öppna telefonsupport. Hur fick du jobbet? Jag och en klasskamrat gjorde praktik sista året på gymnasiet på spelbolaget. Vi var nere åtta dagar på Malta och jag har hela våren och sommaren hållit kontakt med avdelningschefen för supportteamet. Jag fick slutligen skicka in ett CV och de gjorde två telefonintervjuer, i en dryg timme respektive halvtimme. Efter tre dagar fick jag besked om att jag fått jobb. Det låter ambitiöst. Vår lärare på gymnasiet, Matts Mattsson, har hela tiden stöttat oss när vi gick på skolan. Matts sade alltid Praktik är inte förvaring - ta chansen när ni gör er praktik. Det kan leda till arbete. Hur länge stannar du på Malta? Jag har skrivit kontrakt på tolv månader. Jag hoppas kunna stanna några år och vill helst arbeta med oddssättning och bli bookmaker inom sportspel. Några råd till eleverna på Stiernhööksgymnasiet? Ta vara på tiden i skolan. När man ska ut på praktik försök se möjligheterna och ta vara på tillfället. Var inte rädd för att prova något annorlunda. Man har en ypperlig möjlighet att knyta kontakter och visa upp vem man är och vad man kan. Intervju och foto: Ewa Nissas Therese, du jobbar som lärling hos travtränare Hans R Strömberg på Dalatravet Rättvik. Hur fick du det jobbet? Jag gick Naturbruksprogrammet med inriktning hästhållning på Stiernhööksgymnasiet och jag har haft praktik på Dalatravet Rättvik genom skolan och jobbat extra här. Vad innebär jobbet rent konkret? Jag hjälper till att träna och sköta de travhästar som Hans har i träning. Vilka tips har du till andra i din ålder när de ska söka jobb? Vara positiva, ha bra inställning och veta vad de vill. Våga fråga efter jobb. Vad är roligast i ditt jobb? Köra häst, speciellt när det går fort. Har du alltid hållit på med hästar? Ingen i min familj var hästintresserad när jag var liten men jag började på Travskolan Rättvik när jag var tio år. Jag började tävla ponnytrav när jag var elva. Sedan blev jag kvar i travskolan som ledare på kurser. Men du fortsatte också att tävla? Ja, på gymnasiet tog jag körlicens för stora hästar och jag började tävla gymnasieskolans hästar i travlopp. Du har haft ett bra år hittills med 54 körda lopp, 4 segrar och inkörda kronor. Vad beror det på? Jag har fått möjlighet att köra bra hästar. Folk har trott på mig och gett mig chansen. Vad gör du om ett år? Jobbar gärna med hästar fortfarande. Vad är ditt mål? Att utvecklas mer inom travet Något du saknar från Rättvik? Kompisarna, ishockeyn och svensk mat. Men det överväger Vad är din dröm? Vinna ett stort travlopp, gärna utomlands. inte drömjobbet på Malta. Fotnot: Therese har blivit uttagen som en av femton ungdomar till Travets Talanger, ett projekt hos Svenska Travsportens Centralförbund, STC. Projektet syftar till att ge unga travintresserade chans till vidareutveckling och möjligehet att synas. TVÅ GÅNGER OM ÅRET ska en medarbetare eller ett arbetslag röstas fram i NOMINERING Rättviks kommun. Bakom projektet står politiker och kommunens personalavdelning som vill skapa en morot bland de anställda. Personalen är kommunens viktigaste resurs, vilket de vill belysa. DE SOM ARBETAT MEST med projektet och drivit på att förvaltningarna ska komma in med förslag är Rättviks kommuns personalavdelning. Personalsekreterare Eva Lövqvist har samordnat det hela. För att komma ifråga ska personen eller arbetslaget ha bidragit med verksamhetsutvecklande förslag, skapat arbetsglädje, visat helhetsperspektiv eller gjort insatser utöver det vanliga, förklarar Eva. Det som är lite speciellt i detta är att alla, både kommunens medborgare och de anställda, får nominera en kandidat. Genom att låta kommunens medborgare bidra med förslag, poängteras det faktum att kommunen arbetar med service för medborgarna, säger Eva. FÖRSLAGEN LÄMNAS TILL kommunens personalavdelning. Förslagen ska noga motiveras. Respektive förvaltning väljer sedan tillsammans med fackliga organisationer ut ett av de inkomna förslagen. Kommunledningen fungerar som jury och utser därefter en vinnare. Juryn ska vara enig i sitt beslut. VINNANDE BIDRAG BELÖNAS med fortbildning. Arbetslag får en fortbildning värd cirka kronor och enskilda medarbetare en fortbildning värd cirka kronor. Vinnarens namn kommer sedan att förevigas på en tavla i kommunhusets entré. Övriga nominerade blir uppvaktade med blommor. TILL HÖSTENS NOMINERING har det kommit in totalt femton förslag spridda på fyra olika förvaltningar. Fyra av de nominerade har gått vidare till final. Vinnaren utses efter denna tidnings tryckning men publiceras på kommunens webbplats. Finalister Höstens medarbetare Janet Hansson, Terapin Orestrand, för att ingenting är omöjligt för henne. Tobias Linden, Stiernhööksgymnasiet, för att han alltid ställer upp. Avdelning Stacken, Förskolan Myrstacken, för att de planerat in läroplanens mål på ett lekfullt sätt. IT-enheten, Stab- och serviceförvaltningen, för att de ser framtiden som en möjlighet. Nominera Vårens medarbetare Nästa nominering kommer att ske under våren. Förslag till Vårens medarbetare ska lämnas in senast den 31 mars. Mer information och nomineringsunderlag finns att hämta på Rättviks kommuns webbplats: rattvik.se 12 13

8 RÄTTVIKS TRAPPFABRIK RÄTTVIKS TRAPPFABRIK Rättviks Trappfabrik tar ett kliv upp Stefan Eriksson är en av sju maskinsnickare på Rättviks Trappfabrik. Längst in på Snickerivägen på Stora industriområdet ligger Rättviks Trappfabrik. Här tillverkar man trappor helt efter kundernas önskemål och tack vare nya grepp har man lyckats klara sig genom konjunktursvängningarna och ser mycket ljust på framtiden. Mitt största intresse är företagande och REPORTAGE att få företag att utvecklas, säger huvudägaren Lennart Grånäs som tog över Rättviks Trappfabrik år RÄTTVIKS TRAPPFABRIK har anor från 1950-talet och då som nu tillverkar man trappor för inomhusbruk. Företaget hette från början Rättviks trapp- och ledstångsfabrik men 1997 såldes ledstångsdelen av till Jörgen och Anna-Karin Tyskhagen som startade företaget Dala ledstång och snickeri. Trapptillverkningen fortsatte i Trappfabriken. I BÖRJAN AV 2000-TALET genomgick Trappfabriken en tuff period på grund av leverantörskonkurser. Men Lennart Grånäs såg fabrikens potential och bestämde sig för att satsa. Jag har gått in med kapital men framförallt med mitt kunnande om hur man driver företag, berättar Lennart Grånäs. HANS DOTTER Anna Grånäs Jakobsson är vd för Trappfabriken. Enligt henne gjorde det nya ägarskapet att företaget fick nytt driv vilket medfört att man har kunnat stärka företagets ekonomi för varje år. VARKEN ANNA ELLER LENNART är involverade i själva produktionen utan det är platschef Christopher Bergknecht som har det operativa ansvaret för den dagliga driften. Han har arbetat i fabriken i sexton år och sett hur fabriken utvecklats. Vi har blivit mer serviceinriktade under senare år och modigare på att ta oss ut till kunderna, berättar han. DE HAR AKTIVT SATSAT på att sätta kunden i fokus under hela tillverkningsprocessen. Att vara lyhörd och konstruktivt kunna ta hand om kundernas önskemål är A och O, enligt företagsledningen. Vi har inte annonserat så mycket utan folk får kännedom om oss via personliga kontakter. Jag tror vi lyckats skapa oss ett gott rykte, säger Christopher. DET ÄR INTE OVANLIGT att kunder återkommer, även i nya generationer, och beställer sin trappa här. Trappfabriken har kunder i hela landet även om en något större andel finns i storstadsområdena. Där sker en expansion som innebär stora tillväxtmöjligheter för det lilla snickeriföretaget. Och det ser man fram emot. Nu har vi många spännande idéer om dels hur vi ska bygga vidare på vårt varumärke, dels det faktum att vi finns i Siljansbygden som har en sådan unik position när det gäller träkunnande och hantverkstradition i största allmänhet, säger Anna Grånäs Jakobsson. VARJE TRAPPA ÄR UNIK och anpassad helt efter kundens önskemål vad gäller mått och utseende. Någon serietillverkning är det inte fråga om. Inte heller har fabriken något lager. Det tar ungefär fem veckor från det att vi får in en färdig beställning till det att vi kan leverera och montera den färdiga trappan, säger Christopher Bergknecht. MÅNGA GÅNGER ÅKER de ut och mäter på plats, vilket underlättar eftersom förutsättningarna kan vara ganska komplicerade. Andra kunder nöjer sig med att skicka in sina önskemål via ett webbaserat formulär. När alla mått och önskemål om träslag och färg är färdiga tar Christopher fram en tredimensionell skiss över trappan som kunden granskar. Att rita trappor är ett roligt moment i jobbet. Man räknar och ritar och fixar och trixar. Det är häftigt att se hur en trappa växer fram ur alla siffror man matar in i programmet, säger Christopher. MEN YRKESMANNENS KOMPETENTA öga och förståelse för hur olika träslag fungerar krävs för ett gott resultat och när ritningen är färdig är det dags att ta den med sig ut i fabriken. I fabriken arbetar sju maskinsnickare inklusive målare och packare. Vid en av maskinerna står Stefan Eriksson och gör detaljer i en trappkonstruktion. Han har arbetat i fabriken i 2,5 år. Att tillverka trappor är verkligen ett genuint hantverk och det är kul att skapa något som ska hålla i flera generationer, säger Stefan. ENLIGT CHRISTOPHER BERGKKNECHT är det inte nödvändigt att ha utbildning i maskinsnickeri i bagaget för att jobba på Rättviks Trappfabrik. Trappor är lite speciellt. Det är mycket matematik. Det viktigaste är vilja och engagemang och att man tycker det är roligt med trä. Rättviks Trappfabrik AB Område: Tillverkar kundspecifika trappor Årsomsättning 2008: cirka 9,5 miljoner Antal anställda: 9 Ägare: Lennart Grånäs och Anna Grånäs Jakobsson VD: Anna Grånäs Jakobsson 14 15

9 INFORMATION Grattis! Mats Furugård, lärare på Rättviksskolan och projektledare för Lärplattform Rättvik. Du har blivit utsedd till Årets Fronterprofil Vad är Fronter? Fronter är en webbaserad Lärplattform som vi använder inom hela grundskolan och gymnasiet i Rättviks kommun. Det är en samling verktyg och funktioner inriktade på lärande, kommunikation och samarbete. Hur då? I Fronter kan eleverna till exempel få material och arbetsuppgifter från sin lärare. De kan hålla koll på schemat och sin närvaro. De kan ställa frågor till sina lärare eller samarbeta med sina skolkamrater. Genom Fronter kan eleverna följa sin kunskapsutveckling genom de omdömen, resultat eller kommentarer som lärarna skriver. Vad innebär att det är webbaserat? Det betyder att Fronter utnyttjar tillgängligheten i Internettekniken och användarna kan få tillgång till verktygen när de behöver det och där de behöver det. Till exempel hemma. Varför är Fronter så bra, tycker du? Tillgången till Fronter är rollbaserad, vilket innebär att eleverna får tillgång till de verktyg och den information som just de har rätt till och behöver i sitt arbete och sin roll i skolan. Och vi når även vårdnadshavare som kan logga in och se vad eleven ska göra och hur det går. Hur arbetar Rättviks kommun med Fronter? Just nu pågår intensivt arbete inom flera områden. Fortsatt utbildning av pedagoger, stora förbättringar av dokumentationsverktyget, lösningar för säker inloggning, konton och inloggning för föräldrar och vårdnadshavare, med mera. Vad innebär utmärkelsen Årets Fronterprofil? Det är en rolig uppmuntran som ger extra energi i det fortsatta arbetet med Fronter. Du sitter ju även med i Svenska referensgruppen för Fronter, vad innebär det? Fronter finns i flera länder och har 6 miljoner användare. De nationella referensgrupperna fungerar som Fronters kontakt med användarna och de träffar Fronters utvecklingsteam regelbundet för diskussioner. Vi kommer med förslag och krav på förändringar och ytterligare utvecklingar. Hur kommer det Rättviks kommun till del? Genom vår plats i gruppen har vi en unik möjlighet att vara med och påverka utvecklingen av Fronter. Ungas idéer viktiga i politiken Rättviks kommun vill öka ungas inflytande och delaktighet i kommunen. För att ge unga möjlighet att i ett tidigt skede påverka i frågor som berör dem, införde kommunstyrelsen 2009 Rådet för Ungdomsfrågor. Text: Jessica Fremnell Krasser Ungdomar har ju inte rösträtt och här har PÅVERKAN de en möjlighet att påverka, säger Johanna Bond, ungdomskonsulent i Rättviks kommun. JOHANNA ARBETAR MYCKET med att ungdomar ska veta sina rättigheter och därmed inspireras till engagemang. Och det är klart att det är lättare att få unga att engagera sig i kommunala beslut om det handlar om beslut som rör dem, säger Johanna. Två som vill engagera sig är 16-åringarna Johan Friberg och Shpend Iseni. De har under en lång tid varit aktiva i att ordna olika aktiviteter för ungdomar, till exempel disko och festivaler. Men nu vill de mer. Vilka frågor de exakt vill driva, vet de inte. Det får framtiden utvisa. Jag har blivit mer och mer intresserad av samhällsfrågor och jag känner att det inte längre är nog att bara arrangera aktiviteter, säger Johan Friberg som läser Samhällsprogrammet vid Stiernhööksgymnasiet. Hans kompis Shpend Iseni håller med. I en liten ort som Rättvik har man faktiskt möjlighet att påverka och det är ganska lätt att få kontakt med politikerna, säger Shpend Iseni som studerar på Handelsprogrammet på S:t Mikaelsskolan i Mora. På somrarna är Rättvik helt okej. På vintern händer däremot ingenting fast det finns bra möjligheter, fortsätter Shpend, som vill se en ökad satsning på vinterturism. I RÅDET FÖR UNGDOMSFRÅGOR sitter politikerna Björn Guström (FP), Annette Riesbeck (C) och Jan Dahlquist (S). Ungdomskonsulent Johanna Bond är självskriven och bjuder in olika ungdomar vid olika tillfällen beroende på vad som ska diskuteras. Det första mötet hölls i början av december Rådet har ingen beslutanderätt utan bereder ärenden till kommunstyrelsen. Det vill säga, de får tycka till och lämna sina synpunkter. Men det som skiljer detta råd från andra råd är att vi får ta upp ärenden som vi vill driva. Och det är jätteviktigt för att få ungdomar att tycka att detta är bra och att de har inflytande, säger Johanna. Men det stannar inte där. Om Rådet för ungdomsfrågor får som de vill, ska kommunen öronmärka pengar i budgeten för 2010 som ungdomarna själva kan disponera. Den ena gasar, den andra styr Det råder febril aktivitet på Enåbodens dagverksamhet. Vävstolar dunkar. Symaskiner smattrar. Så här före jul är beställningarna många. Vi väver mycket INFORMATION rött till jul, säger Stefan Dahl och visar upp Enåbodens produktion. I den lilla butiken på Knihsgatan i centrala Rättvik ligger dukar, grytlappar och necessärer i färggranna travar. Varje dag kommer det in någon som vill handla. Före jul är det fullt på alla hyllor. Efter jul är det tomt, säger Stefan. PÅ ENÅBODEN DRIVER Rättviks kommun daglig verksamhet för vuxna med funktionsnedsättning. De som arbetar här omfattas av LSS (Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade). Daglig verksamhet är, förutom särskilt boende och personlig assistans, en av de insatser som handikappomsorgen erbjuder för att göra livet lättare för dessa personer. PÅ TEXTILVERKSTADEN Enåboden arbetar tretton personer under en vecka tillsammans med två handledare, Christina Jacobs och Ingrid Pehrson. Vid en symaskin sitter Sonja Hansson och syr en grytlapp. Symaskinen krånglar. Tråden trasslar sig. Kan jag få lite hjälp? frågar hon handledaren Christina Jacobs, som sitter vid ett bord brevid. Christina hjälper Sonja att få tråden rätt. Vår uppgift som handledare är att förbereda arbetet till dem som jobbar här och att finnas till hands under dagen, säger Christina. Har man svårt att sy kan man sy tillsammans. Den ena gasar. Den andra styr. ENÅBODEN ÄR bara en plats av flera där Rättviks kommun har dagverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning. På Kotten på Kneckten har man café för pensionärer två gånger i månaden. På Kuben sysslar de med monteringsarbete och Utegruppen delar bland annat ut kommunens internpost. En annan grupp kör ut mat till kommunens kök. Många av dem som arbetar inom daglig verksamhet arbetar på flera ställen. Det kan de välja själva beroende på intresse och förmåga, säger Christina Jacobs. ÖVERALLT FINNS HANDLEDARE anställda. De arbetar hela tiden med att försöka utvidga verksamheten för att hitta så många alternativa sysselsättningar som möjligt. Ambitionen från kommunens sida är att i samråd med den enskilde hitta en plats och en sysselsättning som de kan känna sig nöjda med. En som är nöjd är Stefan. Men av andra anledningar. Jag träffade min fru här, säger Stefan. Ovan: Stefan Dahl gillar att väva. Sonja Hansson tycker det är trevligt med besök av Vårt Rättvik. FEBRIL AKTIVITET PÅ ENÅBODEN 16 17

10 DRAFSÅN DRAFSÅN Rättvikare duktiga på SOPSORTERING Återvinningscentralen Drafsån i Rättvik är den till ytan största av Dala Vatten och Avfalls fem återvinningscentraler. Här tar man hand om över ton avfall per år. Drafsån är också omlastningscentral för våra ton hushållsavfall. För att allt ska fungera krävs pedantisk ordning. Sven Olsson och Annika Lisskar, arbetsledare för återvinningscentralerna i Rättvik, Leksand och Gagnef. Det ska vara snyggt på en återvinningscentral. Det inbjuder till miljötänk och REPORTAGE ansvarstagande, säger Sven Olsson som tillsammans med Annika Lisskar är arbetsledare för återvinningscentralerna i Rättvik, Leksand och Gagnef. PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN Drafsån i Rättvik kan alla, både företag och privatpersoner, lämna sorterat hushållsavfall och grovavfall. Privatpersoner betalar via sin grundavgift men företag får lämna sitt avfall mot biljett. Vi tar inte emot kontanter utan företagen köper företagsbiljetter, berättar Annika Lisskar och tillägger att en biljett i dagsläget kostar 200 kronor och att företagen kan lämna en (1) kubik avfall per biljett. För att ta sig till Drafsån krävs bil. Kan de som saknar bil ändå lyckas återvinna sitt avfall? Ja, säger Annika. Det finns ju stationer där man kan lämna förpackningar. Farligt avfall kan man till exempel lämna på OK i Rättvik och vid Bingsjö lanthandel. Men grovavfallet måste du komma hit med. UNDER EN DAG är det en jämn ström av bilar som åker in på återvinningscentralen. Idag, när Vårt Rättvik är på besök, är det mest privatpersoner. Ett par som lastar av en spis och en man som krattar ner sina höstlöv i containern för trädgårdsavfall. Containrarna står militäriskt uppradade och framför varje container finns en tydlig skylt som visar vad som ska vara i. Och om man inte vet vilken container man ska slänga i så är det bara att fråga oss, säger Sven. Han menar att det är en av personalens viktigaste uppgifter. Att vara folk behjälpliga. Vi är ett serviceföretag och det är vårt ansvar att instruera och informera. DÄREMOT KAN DE INTE hjälpa folk rent fysiskt att sortera. De anställdas kroppar måste man vara rädd om. Dala Vatten och Avfall AB bildades 2007 och har hand om Rättviks, Leksands och Gagnefs vatten- och avfallsverksamheter. De driver de fem återvinningscentralerna i dessa kommuner och har också hand om hämtningen av hushållens brännbara och komposterbara avfall. Däremot har de inte hand om de sorteringscontainrar som finns utställda i tätbebyggt område. Vi sköter återvinningscentralerna där man kan lämna allt utom osorterat hushållsavfall. Men vi sköter inte återvinningsstationerna där man kan lämna förpackningar och tidningar. Det gör Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, säger Annika. ATT DET RÅDER FÖRVIRRING om vem som gör vad kan både Annika och Sven förstå. Alla känner inte till att Dala Vatten och Avfall driver återvinningscentralen. Fortfarande är det många som kontaktar kommunens växel med frågor om vatten och avfall. Det säger Agneta Andersson, växeltelefonist i Rättviks kommun. Det ringer minst en om dagen och det är framförallt frågor om öppettider på sopstationerna, säger Agneta Andersson. Men nu är det som sagt Dala Vatten och Avfall som sköter Drafsåns återvinningscentral. Men vad gör de av allt avfall? Det mesta går till Borlänge Energis avfallsanläggning Fågelmyra där det brännbara blir fjärrvärme, säger Annika. Och matavfallet komposteras och blir jord, fyller Sven i, och berättar att det går att köpa certifierad matjord på Fågelmyra. FARLIGT AVFALL, som kemikalier, batterier, alla elektriska prylar samt kylar och frysar tas om hand av olika specialföretag. Idag finns det inga möjligheter för Rättviks kommun att själva använda avfallet till fjärrvärme. Det krävs alltför avancerade brännugnar för det. Men i skrivande stund har Rättviks kommun i samarbete med sju dalakommuner påbörjat en förstudie för en biogasanläggning. Enligt Örjan Furn, vd på Dala Vatten och Avfall ska man ta ställning till vad som kan vara lönsamt att få ut av en biogasanläggning: el, värme eller fordonsgas. Man ska också analysera var en sådan anläggning skulle kunna placeras. En sådan anläggning ligger kanske tre-fyra år fram i tiden, beroende på vad förstudien visar, säger Örjan Furn. FÅ VERKSAMHETER HAR förändrats så mycket som avfallshanteringen under de senaste åren. Några soptippar är det inte längre tal om utan avfall är en komplicerad verksamhet med ständigt nya lagar och regler att följa. Men gemene man har blivit väldigt duktiga på att ta hand om sitt avfall, tycker Annika. Sege Johansson, Lerdal, tycker ordningen på Drafsån är mycket bra. Och han är här ofta. Jag har en stor trädgård, skrattar han