Vindkraftsutbyggnad på Latikberget Vilhelmina Kommun Anmälan Enligt Miljöbalken Svevind AB

Transkript

1 1 Vindkraftsutbyggnad på Latikberget Vilhelmina Kommun Anmälan Enligt Miljöbalken Svevind AB

2 2 Förord Svevind AB avser att etablera en vindkraftanläggning med en sammantagen effekt av ca 1 MW på Latikberget i Vilhelmina Kommun. Anläggningens storlek medför att den skall anmälas enligt Miljöbalken ( C). Syftet med denna anmälan är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som detta projekt kan medföra samt att föreslå åtgärder så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för miljön och människors hälsa. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till om ingen etablering sker, det så kallade nollalternativet.. Umeå Mikael Kyrk projektansvarig Svevind AB mikael.kyrk@svevind.se Umestans Företagspark Hus 3, Umeå Enercon E 53 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1. Bakgrund Vindkraft minskar miljöbelastningen Miljöbalken 3 2. Presentation av projektet Lokalisering Områdets lämplighet för vindkraft Områdets vindläge Anläggningens utformning och omfattning Översiktskarta 5 3. Konsekvenser för hälsa och säkerhet Ljud Skuggbildning/reflexer Karta Ljud/skuggbildning 4. Konsekvensbegränsande åtgärder Lokalisering Utformning av anläggning Utformning av Vindkraftverken 8 4:4 Uppförande av anläggningen 8 4:5 Drift tiden 8 4:6 Återställande 8 5, Konsekvenser Nuvarande förhållanden Konsekvenser för utpekade naturmiljöer 8 5.3Konsekvenser för fåglar 8 5.4Övrig Fauna Konsekvenser för jakt och rörligt friluftsliv Konsekvenser för kulturmiljön 8 6.Utsläpp till luft och vatten 8 7. Uppföljning och kontroll Planerade Uppföljnings aktiviteter 8 7.2Risker 9 8. Samråd med Myndigheter och företag Vilhelmina Kommun Byautvecklare samt representant för rennäringen 9 9. Möten Minnesanteckningar från mötet i Latikberg Karta Naturvärden 11

3 Sammanfattning Svevind AB har för avsikt att uppföra ett vindkraftverk på Latikberget i Vilhelmina Kommun. Verket kommer att ha en navhöjd på ca 75 meter och en rotordiameter på ca 55 meter. Den totala installerade effekten beräknas till högst 1 MW med en total årsproduktion av minst 1400 MW, vilket motsvarar elkonsumtionen i 56 eluppvärmda villor eller hushållsel i 280 villor eller 700 lägenheter. Latikberget är väl lämpat för vindkraft, då vindens energiinnehåll är högt. Området där vindkraftverket planeras består av skogsmark,.mestadels impediment som inte används för skogsbruk. Ett vindkraftverk på platsen bedöms inte heller konkurrera på ett betydande sätt med några allmänna intressen för naturvård eller friluftsliv. Området är inte detaljplanerat för något annat ändamål och etableringen strider inte mot gällande översiktsplan. Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och innebär därmed mycket liten belastning på naturen, vilket i sin tur medverkar till en minskning av de utsläpp av bl.a. växthusgaser som skulle ske med konventionell elproduktion. Vindkraftverk kan medföra olägenheter som buller, skuggor och reflexer. Dessa begränsas vid etableringen på Latikberget genom att: Vindkraftverket byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet. Föreslagen aggregat typ har variabelt varvtal med lägre ljudnivå vid låga vindhastigheter. Kraftverket kan stängas av under de perioder då skuggor eller ljud kan verka störande. Rotorbladen är antireflexbehandlade. Vindkraftverken påverkar även landskapsbilden i området, främst vad gäller utblickarna från Latikberg och Frostberget. Avståndet från verket till närmaste bebyggelse i Latikberg är ca 1km.Människor med en positiv syn på vindkraft som energikälla kan uppfatta vindkraftverk som vackra inslag i landskapsbilden medan andra kan uppfatta dem som störande inslag i miljön. Vindkraftverket kan ge förbipasserande en positiv bild av Vilhelmina som miljökommun. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttorna också mer påtagliga för de kringboende. Under byggtiden kan transporter i samband med resningen av vindkraftverket ge en viss störning för närboende. Efter vindkraftanläggningens livstid nedmonteras vindkraftverken och marken återställs. Sammantaget ger vindkraftetableringen på Latikberget följande effekter: Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Förändrad markanvändning av maximalt 0,5 ha skogmark. Förhöjd ljudnivå, utan överskridande av gränsvärden för bostäder och fritidsboende. Påverkan på landskapsbilden från Frostberget, N Latikberg samt Latikberg Markvegetation, skogsbestånd, flora och fauna påverkas endast i liten omfattning. Påverkan på rennäringen bedöms bli liten. Nollalternativet, d.v.s. då ingen etablering sker, innebär att landskapsbilden inte förändras, att bullernivåerna i området är oförändrade. Nollalternativet innebär också att elkraft motsvarande produktionen i den planerade anläggningen måste ske med andra metoder, troligen med mer miljöskadlig elproduktion. Vindkraftanläggningen bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Sammantaget bedöms de negativa miljökonsekvenserna av den föreslagna anläggningen vara små. Samråd har hållits med boende i området, Vilhelmina kommun, xx sameby samt med Länsstyrelsen. Minnesanteckningar från dessa möten bifogas i bilaga xx.infogas XX sameby, boende i byarna Latikberg, Norra Latikberg och Frostberget samt fastighetsägare direkt intill anläggningen samt utmed väganslutningen upp på Latikberget har inbjudits till samrådet med en skriftlig information. Ett samrådsmöte har hållits i xx. Mötet har även utannonserats i Västerbottens kuriren och Västerbottens folkblad. 1. Bakgrund 1.1 Vindkraft minskar miljöbelastningen Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen ökar växthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som idag, kommer jordens temperatur att öka med cirka 2 grader Celsius till år 2100, havsytan kommer att stiga med minst 50 centimeter, så att kustområden översvämmas. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivå måste utsläppen minska med procent, konstaterar FN:s klimatkommitté IPCC i sin senaste vetenskapliga rapport (1995). Utsläpp av svavel- och kväveföreningar från fossila bränslen leder till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vattendrag övergöds. Vindkraft producerar absolut ren energi; den ger inga utsläpp och kräver i stort sett inga miljöfarliga transporter. Vindkraft ger ingen miljöskuld till kommande generationer. IPCC anger en snabb utbyggnad av förnyelsebara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för kväveoxider. Kärnkraften i Sverige kan börja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts av fossileldade kraftverk. Vindkraften bidrar alltså direkt till att minska Miljö- belastningen. Sveriges Riksdag har också fastslagit att energiförsörjningen så långt möjligt ska ske genom inhemska och förnyelsebara energikällor. 1.2 Miljöbalken Nedan redogörs för hur vindkraftetableringen på Latikberget kan utvärderas i förhållande till miljöbalkens syfte och miljöbalkens hänsynsregler. Miljöbalkens syfte Enligt MB 1 kap 1 skall Miljöbalken tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Vindkraften är en förnyelsebar energiform som inte medför några utsläpp av för miljön skadliga ämnen. Vindkraftverket placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Vindkraftanläggningens lokalisering är vald för att inte ge betydande effekter på värdefulla natur- och kulturmiljöer. 3. den biologiska mångfalden bevaras Vindkraft bidrar till friskare naturmiljö och därmed bevarande av den biologiska mångfalden genom att luftförorenande produktion ersätts. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhälls-ekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Det nuvarande energiproduktionssystemet är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt god hushållning. 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främja så att ett kretslopp uppnås, Efter sin ekonomiska livslängd, ca år, kan ett vindkraft monteras ned och återvinnas. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1% av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är ca 12%. Miljöbalkenshänsynsregler I 2 kap Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. Nedan visas vilken hänsyn som tas till dessa vid etableringen av vindkraft på Latikberget: Bevisbörderegeln (MB 2 kap 1 ) 3

4 4 Svevind AB avser att genom den pågående utredningsprocessen redovisa behovet av den föreslagna vindkraftanläggningen och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. I de fall Svevind AB inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät av olika experter för konsultation. Kunskapskravet (MB 2 kap 2 ) Bolaget förfogar genom egen personal och ägare över betydande kompetens inom aktuellt verksamhetsområde. I likhet med vad som gäller för de flesta projekt av den omfattning och betydelse som det nu aktuella, tillgodoses behovet av ytterligare kompetens genom anlitande av konsulter. Således har bolaget anlitat konsulter för bedömning och utvärdering av anläggningens miljöpåverkan m.m. Bolaget har också nära kontakt med olika leverantörer av vindkraftverk och därmed god tillgång till den kunskap och erfarenhet som dessa besitter. Det anförda i förening med avsikten att vid behov anlita ytterligare konsulter innebär att kunskapskravet är väl uppfyllt. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) Stor omsorg har lagts på att förebygga att anläggningen medför skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Den senast beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas. Endast miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer kommer att anlitas. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 4 ) Vid valet av plats har hänsyn tagits till Miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bl a med tanke på att verksamheten ska göra så lite intrång som möjligt på människors hälsa och miljö. Vindenergin på Latikberget beräknas vara hög. Området omfattas inte av något riksintresse. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 ) Vindkraften är en förnybar energikälla och ger inga försurande och övergödande effekter och bidrar heller inte till växthuseffekten. Efter ca fyra månaders drift i ett bra vindläge har det moderna vindkraftverket producerat så mycket energi som det gått åt för att tillverka det. Efter år plockas verket ner för att återvinnas. Produktvalsprincipen (MB 2 kap 5 ) Hela anläggningen byggs med material som är återvinningsbara. Bästa teknik kommer att användas. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte genererar emissioner till luft eller vatten. Elproduktion i vindkraftverk ersätter i det nordeuropeiska elsystemet alltid el från anläggningar eldade med fossila bränslen (enligt Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, 1996). Skälighetsprincipen (MB 2 kap 7 ) Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ påverkan på miljön. Med tanke på den vinst som vindkraften medför i miljöhänseende (se föregående stycke) bedöms det att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skälig. Ansvar för att avhjälpa skada (MB 2 kap 8 ) Vindkraften kan ses som en gäst i landskapet då dess effekter är reversibla. Vindkraftverk kan plockas ner utan att lämna några betydande spår i landskapet. Stoppregeln (MB 2 kap 9 ) Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade, eller för att miljön försämras avsevärt, bedöms som ringa. Skulle detta ändå inträffa är det möjligt att ompröva verksamheten. 2. Presentation av projektet 2.1 Lokalisering Latikberget ligger norr om byn Latikberg ca 23 km öster om Vilhelmina. Etablerings området omfattar 1 fastighet, Latikberg 2:16 i Vilhelmina kommun. 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Svevind AB har under flera år studerat och byggt upp kunskaper om vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Med anledning av de höga kostnader som följer med havs- och fjällbaserad vindkraft har företagets fokus legat på kust- och inlandsetableringar. Latikberget uppfattas som intressant för vindkraft för att: platsen har bra vindresurser med öppet och högt läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. avståndet till närmaste helårs- och fritidsbebyggelse är stort. den stora andelen skogsmark i området gör att synbarhet och störningar begränsas. Området bedöms således som väl lämpat för vindkraft. 2.3 Områdets vindläge Vindresurserna för området bedömdes inledningsvis utifrån den vindresurskartering som SMHI genomförde 1999 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Denna kartering gjordes emellertid endast för vindenergin på 50 meters höjd över marken. Svevind AB har därför låtit Meteorologiska Institutionen på Uppsala Universitet utföra en mer detaljerad vindenergianalys av området på 100-metersnivån. Denna analys visade att: Vindenergierna ligger på nära dubbla nivån på 72 meters höjd jämfört med 50 meter. Vindenergierna är högre ovanför Latikberget topp än 1 km utanför Västerbottenskusten. 2.4 Anläggningens utformning och omfattning Ansökan avser ett vindkraftverk med en totaleffekt på max ca 1 MW. Utredningsalternativet bygger på verk av den storleksklassen. Valet av exakt lokalisering har gjorts efter relativt omfattande rekognoseringar på plats. Härvid har eftersträvats gott vindläge, teknisk och ekonomisk genomförbarhet vad gäller vägdragning, samt miljöhänsyn. Teknik Tekniken är i princip densamma i alla typer av vindkraftaggregat vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens elenergi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också att man för att nyttja senaste teknik gärna väntar med att slutligt fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Föreliggande projektbeskrivning utgår från ett vindkraftaggregat från tillverkaren Enercon med i första hand aggregatet. Enercon E-53 med 53 meters rotordiameter och ca 73 meters tornhöjd. Detta verk har en maxeffekt av 0,8 MW maxeffekt. På Latikberget beräknas ett sådant verk producera ca 1,6 miljoner kwh om året.

5 ÖVERSIKTSKARTA Latikberget 5

6 6 De vindkraftverk som byggs i Sverige har som krav att de skall vara typgodkända enligt Boverkets regler. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livs-längden för vindkraftverk brukar anges till mellan 20 och 30 år. Vägar Det vägnät som krävs för vindkraftverket är: enkel väganslutning fram till etableringsområdet. Uppställningsplats för kran för uppförande och underhåll av verket. Ungefär 0,7 km skogsbilväg bedöms behöva nyanläggas inom området för att kunna uppföra och underhålla anläggningen. Den nya vägdragningen planeras utgå från befintlig väg från Norra Latikberg upp mot Latikberget. Vägdragningen innebär inte någon ny anslutning till befintliga allmänna vägar. Krav på vägstandard Vägen kommer att byggs med standard som en skogsbilväg. De trailerfordon som nyttjas under byggtiden ställer dock vissa krav på vägstandarden: Kranfordonet har ett axeltryck på 12 ton och lastfordonen har ett axeltryck på max 10 ton. Vägar och underlag bör därför anläggas till en bärighet för 16 tons axeltryck. Vid enstaka tyngre förflyttningar används markplattor. Vägbredden behöver vara minst 4,0 meter med fri höjd på minst 4,65 m. Vägens lutning får vara maximalt 6 % vid grusbeläggning och maximalt 12% vid asfaltbeläggning. Större lutningar kan emellertid godkännas. Vändplatserna vid verket måste vara relativt horisontella och så stora att en kranbil kan ställas upp och klara av att lyfta bl a rotorbladen. Dränering För att klara bärigheten på lång sikt genomförs dränering på främst tillfartsvägarna upp mot Latikberget. På vägarna uppe på berget är dränering bara partiellt erforderlig. Dräneringen bör utformas dels så att vattnet kan rinna efter vägen och dels så att erforderligt antal trummor kan finnas för att leda vattnet under vägen. Täkter Terrängtypen på Latikberget, gör att relativt lite material till vägbygget kan tas från området, utan material behöver fraktas dit från grus- eller bergtäkter i omgivningen. Uppgrävda massor efter vägsträckningen nyttjas som återfyllningsmaterial i slänter etc. Elanslutning De föreslagna vindkraftverken kommer att producera elström som matas in i det nordeuropeiska elnätet. Produktionen överförs till högspänningsnätet via en transformator i området. Ca 500 m ny 20 kv-ledning behöver byggas mellan vindkraftverket och befintlig 20kV-ledning. Denna går mellan byn Latikberg och Latikberget och ägs av Vattenfall AB. Elkabeln från vindkraftverket kommer att gå som luftledning. Transformatorstationen kommer att lokaliseras intill vindkraftverket. Mark Den markyta som kommer att tas i anspråk för etableringen är: ca 1200 m 2 För Vindkraftverket, fundament, uppställning av kranar och transformatorstation ca 800 m ny anslutningsväg, skogsbilväg ca 500 m kraftledningsgata Totalt kommer ca 2 hektar mark att beröras. Övrig mark inom området kan nyttjas som tidigare vad avser skogsbruk, jakt, friluftsliv etc. Övrigt I anslutning till infartsvägen föreslås en informationstavla om anläggningen. 3. Konsekvenser för hälsa och säkerhet 3.1 Ljud Idag är området mycket tyst, frånsett trafiken på väg 360. Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. I beskrivningarna nedan anges alla ljudnivåer som ekvivalentnivåer.. Naturvårdsverket anger riktvärden för buller, d.v.s. värden som normalt sett inte bör överskridas. Vid bostäder är dessa riktvärden dagtid 50 dba, kvällstid 45 dba och nattetid 40 dba. Om ljudet innehåller rena toner är riktvärdena 5 dba lägre. För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 dba nattetid. Tabell 3:1 Typiska ljudnivåer 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Svagt vindbrus db(a) Bakgrunds nivå i bostads rum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Jetflygplan på 1000 m höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd db(a) Smärtgräns Skyddsåtgärder som medverkar till att begränsa bullerpåverkan ljudspridning Verket placeras på långt avstånd från närmaste bebyggelse. Närmaste hus ligger på ca 1 km avstånd från vindkraftverket. Maskinljudet dämpas genom isolering. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. De vindkraftverk som föreslås är konstruerade så att inga rena toner alstras. Kvarvarande konsekvenser Genomförda beräkningar visar att ljudet från anläggningen ej överstiger 40 db(a) på ca 500meters avstånd. 3.2 Skuggbildning/reflexer Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande. Detta är tydligast när solen står lågt och skuggorna når långt. Under soliga dagar kan ett vindkraftverks skuggor upplevas som störande om man befinner sig på verkets skuggsida. Skuggeffekten avtar emellertid snabbt på längre avstånd och på m avstånd blir skuggorna alltmer diffusa. Det saknas ännu normer och gränsvärden för skuggor från vindkraftverk i Sverige. I Nord-Tyskland tillämpas en regel som säger att maximal teoretisk skuggtid vid bostäder inte får överstiga 30 timmar per år eller 30 minuter per dygn. 30 timmars teoretisk skuggtid motsvarar timmars verklig skuggtid. Den genomsnittliga skuggtiden varierar från plats till plats samt med väderlek och årstid. Skugganalyser för anläggningen på Latikberget har gjorts med dataprogrammet WindPRO/Shadow. Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara skuggförhållanden vilket innebär:

7 LJUD SKUGGBILDNING 7

8 Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att vindkraftverket hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverket är alltid igång. De preliminära analyserna visar att inga bostads eller fritidshus hamnar över de tyska riktvärdena med dessa antaganden. 4. Konsekvensbegränsande åtgärder I detta kapitel görs en sammantagen redovisning av de åtgärder som kommer att medverka till att begränsa konsekvenserna av vindkaftetableringen. Flera av åtgärderna finns nämnda i andra kapitel. 4.1 Lokalisering Lokaliseringen har valts med behörigt avstånd från bebyggelse och störningskänsliga verksamheter. Lokaliseringen av anläggningen har gjorts på en plats med låga biologiska produktions och därmed en sparsam flora och fauna. förutsättningar 4.2 Utformning av anläggningen Placeringen av vindkraftverk och anslutningsväg har anpassats för att undvika påverkan på ett av Skogsvårdsstyrelsen utpekat naturvärde/nyckelbiotop på bergets topp.. Vägarna inom i området anläggs på fast mark vilket begränsar behoven av dräneringar. Ledningen mellan vindkraftverket och kraft ledningsnät kommer att förläggas som luftledning eller som kabel i vägkroppen. 4.3 Utformning av vindkraftverket Ljudet från rotorbladen begränsas genom möjligheten till variabelt varvtal på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. Maskinljudet dämpas genom isolering. Verket är konstruerat så att inga rena toner alstras. Verket kan stängas av under de minuter det annars skulle ge besvärande solskuggor. Verket ges en grå kulör som smälter in mot himlen Verket rotorblad är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer. 4.4 Uppförandet av anläggningen Kort uppförande tid eftersträvas. Antalet tunga transporter för etableringen kommer att vara litet. 4.5 Drifttiden 4.6 Återställande Verket återvinns i största möjliga grad. En bankgaranti upprättas för återställningsarbetena. 5. Konsekvenser för naturmiljö, friluftsliv mm 5.1Nuvarande förhållanden Området där vindkraftsverket planeras präglas av sitt höglänta läge med hyggen, myrar och barrskog, I östlig riktning från vindkraftverket ligger Frostberget på ett avstånd av 2 km. I sydlig riktning byn Latikberg på ett avstånd av 1km. I norr ligger Norra Latikberg på ett avstånd av 1,5 km. Skogsvårdsstyrelsen har på krönet av Latikberget utpekat en nyckelbiotop/naturvärde (se karta på sida xx). Det värdefulla skogsbeståndet omfattar xx ha och naturvärdena består av xxx. Länsstyrelsens databas över naturvärden har inte påvisat några särskilt utpekade värden för Latikberget. Inte heller Vilhelmina kommun har dokumenterat några särskilda värden i området. Inga utpekade kulturmiljöer är registrerade i området. 5.2 Konsekvenser för utpekade naturmiljöer Konsekvenserna för naturmuiljön komemr attt bli liten. Väganslutning, elledning och etabelringsytan för vindkraftverket kommer inte att påverka den utpekade nyckelbiotopen/naturvärdet. 5.3 Konsekvenser för fåglar Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraft-verket på helt andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i; Biotopförluster till följd av vindkraftanläggningens markanspråk Kollisioner med rotorblad och torn Störning från vindkraftverk och underhållsarbeten. Den helt avgörande frågan kring hur ett vindkraftverk kan komma att påverka fågellivet är lokaliseringen i förhållande till viktiga häckningsområden med täta fågelpopulationer eller flyttstråk t ex utmed älvdalar eller kuster. Latikberget med omgivningar är fågelfattigt och ligger inte i något väl frekventerat flyttstråk för fåglar. Risken för kollisioner med fåglar är därför mindre än i många andra möjliga lägen för vindkraftetablering. 5.4 Övrig fauna Bedömningen är att de större och mindre däggdjuren som finns i området inte kommer att påverkas av etableringen. 5.5Konsekvenser för jakt och rörligt friluftsliv Den jakt som bedrivs av jaktlag under hösten, i markerna kring berget, torde rimligtvis inte påverkas i någon större utsträckning. Latikberget har inga särskilt utpekade friluftslivsvärden. och inte på något sätt utvecklat för friluftslivet. Genom området går några skoterleder som har förbindelse med ett större nät av leder och besöksvärda platser. Skidåkare kan också utnyttja skoterspåren för att nå området. Friluftslivet under barmarkssäsongen är mycket sparsamt frånsett.enstaka besök av bär- och svampplockare. Bergsområdets bedöms ej ha någon outnyttjad potential för framtida friluftsliv. 5.6 Konsekvenser för kulturmiljön Etableringen påverkar inte någon särskilt utpekad kulturmiljö. 6.Utsläpp till luft och vatten Inga utsläpp till mark förekommer. Inga oljor eller kemikalier som förekommer i exempelvis växellåda kommer att förvaras i anslutning till verken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. Miljökvalitetsnormer Inga miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. 7. Uppföljning och skyddsåtgärder 7.1 Planerade uppföljningsaktiviteter Anläggningen övervakas av automatiska system. Anläggningen kommer att genomgå regelbunden service minst 2 ggr per år. Kontrollmätning av bullerspridning, (+ ev skuggor och reflexer.) kommer att ske. Mätning av TV-mottagningen i berörda fastigheter kommer att ske före och efter anläggningens uppförande. Om mottagningen försämrats kompenseras detta exempelvis med slavsändare. 8

9 9 7.2 Skyddsåtgärder Normalt finns inga avspärrningar runt ett vindkraftverk, men ett säkerhetsavstånd kan rekommenderas. Risk för isbildning finns när luften är kall och fuktig. Is och snö kan vid olyckliga omständigheter falla ner i omedelbar närhet till verken. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. När ett vindkraftverks rotorblad nedisas påverkar detta effekten på verket. Övervakningssystemet signalerar då ett avvikande och verket stoppas. Varningsskyltar, som upplyser om risken för iskast, kommer att finnas på området. I toppen av varje verk finns - enligt Luftfartsverkets regler - en röd lampa för att öka synbarheten för flygtrafiken på natten. I varje verk finns en åskledare. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms kvarvarande risker av vindkraftverken som mycket små. 8. Samråd med Myndigheter och företag 8.1 Vilhelmina Kommun 9. Möten

10 10. Karta Naturvärden 10