Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966
|
|
|
- Patrik Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppdaterad Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966 Akademisk utbildning 1986 Leg. Sjuksköterska, Vårdhögskolan i 1998 Pedagogik med inriktning mot vårdpedagogik/omvårdnad 60p, Lärarhögskolan i 2007 Medicine doktorsexamen, Inst. NVS, Sekt Omvårdnad, Karolinska Institutet i Stockholm Postdoktoral utbildning Post doc vid Sektionen för Försäkringsmedicin, Inst Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet. Stockholm Disputation år 2007 Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm Docentur 2013 Docent i vårdvetenskap vid Sophiahemmet högskola, Stockholm Nuvarande anställning ff Lektor, Sophiahemmet Högskola, Stockholm 2017-ff projektsamordnare, Avdelningen för försäkringsmedicin, Inst. Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm Tidigare anställningar Lektor. Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm Adjunkt. Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Doktorandtjänst, Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm Forskningsassistent, Inst. Folkhälsovetenskap och Inst. Omvårdnad, Karolinska Institutet, Sjuksköterska, Huddinge Universitetssjukhus Sjuksköterska, Dalens sjukhus Sjuksköterska, Huddinge sjukhus. Anslag Som huvudman under de senaste fem åren 2017 Men s experiences related to lifeprolonging treatment of metastatic castration refractory prostate cancer, Sophiahemmet stiftelser, SEK 2016 Palliative chemotherapy when having castration refractory prostate cancer effects on quality of life, symptoms and wellbeing, Sophiahemmet foundations, kr
2 2016 Men s experiences related to lifeprolonging treatment of metastatic castration refractory prostate cancer, Familjen Kampradsstiftelse, kr 2014 Palliativ cytostatikabehandling vid kastraktionsrefraktär prostatacancer effekter på livskvalitet, symtom och välbefinnande, Sophiahemmet stiftelser, kr 2013 Palliativ cytostatikabehandling vid kastraktionsrefraktär prostatacancer effekter på livskvalitet, symtom och välbefinnande, Sophiahemmet stiftelser, kr 2013 Arbete eller sjukfrånvaro efter bröstcanceroperation - en prospektiv rikstäckande kohortstudie, Sophiahemmet stiftelser, kr Som medsökande under de senaste fem åren Arbete eller sjukfrånvaro efter allogen stamcellstransplantation. Radiumhemmets forskningsfonder SEK Finansiering för en doktorand inom ramen för Forskarskolan i vårdvetenskap med projektet Sjukvårdspersonals bemötande av kvinnor med bröstcancer gällande (återgång i) arbete. Karolinska Institutet Health care professional s encounters with breast cancer women regarding (retur nto) work issues: an intervention project, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, SEK Life situation and return to work after breast cancer surgery - a prospective cohort study, Vetenskapsrådet, kr/år Life situation and return to work after breast cancer surgery - a prospective cohort study, Vetenskapsrådet, kr/år Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation - en prospektiv kohortstudie, Socialstyrelsens fonder, kr. Forskarhandledning/utbildning Pågående: Huvudhandledare: Sandra Doveson, Karolinska Institutet, Inst. Klinisk neurovetenskap Bihandledare: Mirkka Söderman, Karolinska Institutet, Inst. Klinisk neurovetenskap Linda Eriksson, Karolinska Institutet, Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Avslutat: Bihandledare till Marie Nilsson. Disputerade med avhandlingen Psychosocial situation and work after breast cancer surgery women s experiences. Medlem i betygsnämnd och vid halvtidskontroll 2014 Medlem i betygsnämnd vid Disputation Annika Thalén, Uppsala Universitet 2015 Medlem i halvtidsbedömargrupp för doktorand Lingjing Chen, Karolinska Institutet Medlem i betygsnämnd vid Disputation Liselotte Årestedt, Linnéuniversitetet, Kalmar. Större förtroendeuppdrag , Medlem i the managing committee in the European COST Action IS1211, Cancer and Work Network (CANWON) ff, Ordförande i akademikerföreningen vid Sophiahemmet högskola.
3 , Ledamot i styrgruppen Junior Faculty vid Karolinska Institutet, , Ledamot i vårdvetenskapsrådet vid Karolinska Universitetssjukhuset som representant för Medicinska föreningen, Doktorandsektionen, Karolinska Institutet, , Ledamot i styrelsen för Centrum för Vårdvetenskap, Karolinska Institutet i Stockholm som representant för Medicinska föreningen, Doktorandsektionen, Karolinska Institutet, Stockholm , Ordförande i Föräldraföreningen vid Njupkärrs skola, Tyresö, , Ledamot i valberedningen för Riksföreningen Kirurg och Medicin sjuksköterskor i Sverige , Uppdrag av styrelsen för Riksföreningen Kirurg och Medicinsjuksköterskor i Sverige, arbetsgrupp för utredning av Riksföreningens framtida organisation , Styrelseledamot i styrelsen, Specialistföreningen för Palliativ Omvårdnad inom Riksföreningen Kirurg och Medicinsjuksköterskor i Sverige. Publikationer Granskade originalartiklar 1. Olsson M, Nilsson MI, Fugl-Meyer K, Petersson L-M, Wennman-Larsen A, Kjeldgård L, & Alexanderson K. (2017). Life satisfaction of women in working ages shortly after breast cancer surgery. Qual life res. Mar;26(3): doi: /s z. 2. Bondesson T, Petersson L-M, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Kjeldgård L, Nilsson M. (2016). A study to examine the influence of health professionals' advice and support on work capacity and sick leave after breast cancer surgery. Support Care Cancer. 24(10): doi: /s Wennman-Larsen A, Nilsson MI, Saboonchi F, Olsson M, Alexanderson K, Fornander T, Sandelin K, Petersson L-M. (2016) Can breast cancer register data on recommended adjuvant treatment be used as a proxy for actually given treatment? Eur J Oncol Nurs. Jun;22:1-7. doi: /j.ejon Nilsson MI, Saboonchi F, Alexanderson K, Olsson M, Wennman-Larsen A, Petersson LM. (2016). Changes in importance of work and vocational satisfaction during the 2 years after breast cancer surgery and factors associated with this. J Cancer Surviv. Jun;10(3): doi: /s Saboonchi F, Petersson LM, Alexanderson K, Bränström R, Wennman-Larsen A. (2016) Expecting the best and being prepared for the worst: structure, profiles, and 2- year temporal stability of dispositional optimism in women with breast cancer. Psychooncology. Aug;25(8): doi: /pon Saboonchi F, Petersson LM, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Vaez M. (2015).Trajectories of anxiety among women with breast cancer: A proxy for adjustment from acute to transitional survivorship. J Psychosoc Oncol.;33(6): doi: / Bränström R, Petersson L-M, Saboonchi F, Wennman-Larsen A, Alexanderson K. (2015). Physical activity in the wake of being diagnosed with breast cancer: Implications
4 for self-rated health and cancer-related symptoms. Eur J Oncol Nurs. Dec;19(6): doi: /j.ejon Wennman-Larsen A, Petersson L-M, Saboonchi F, Alexanderson A, and Vaez M. (2015). Consistency of breast and arm symptoms during the first two years after breast cancer surgery.onf. 42(2): Saboonchi F, Petersson L-M, Wennman-Larsen A, Alexandersson K, Brännström R, Vaez M. (2014). Changes in caseness of anxiety and depression in breast cancer patients during the first year following surgery:patterns of transiency and severity of the distress response. Eur J Oncol Nurs.18(6): Winterling J, Johansson E, Wennman-Larsen A, Petersson, L-M, Ljungman, P, Alexanderson, K. (2014) Occupational status among adult survivors following allogeneic stem cell transplantation. Bonemarrow Transplatation. Jun;49(6): Nilsson MI, Petersson LM, Wennman-Larsen A, Olsson M, Vaez M, Alexanderson. (2013). Adjustment and social support at work early after breast cancer surgery and its associations with sickness absence. Psychooncology. 22(12): Saboonchi F, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Petersson, L-M. (2013). Examination of the construct validity of the Swedish version of Hospital Anxiety and Depression Scale in breast cancer patients. Qual Life Res. 22(10): Wennman-Larsen A, Alexanderson, K Olsson, M Nilsson, MI, Petersson L-M. (2013). Sickness absence in relation to breast and arm symptoms shortly after breast cancer surgery. Breast. 22(5): Petersson L-M, Nilsson M, Alexanderson K, Olsson M, Wennman-Larsen A. (2013). How Do Women Value Work Shortly After Breast Cancer Surgery and Are Their Valuations Associated With Being on Sick Leave? J Occup Rehab 23(3): Wennman-Larsen A, Olsson M, Alexanderson K, Nilsson, M. I. Petersson, L-M. (2013). Arm morbidity and sick leave among working women shortly after breast cancer surgery. Eur J Oncol Nurs 17: Nilsson MI, Olsson M, Wennman-Larsen A, Petersson L-M, Alexanderson K. (2013). Women's reflections and actions regarding working after breast cancer surgery - a focus group study. Psychooncology 22(7): Nilsson M, Olsson M, Wennman-Larsen A, Petersson L-M, Alexanderson K. (2011). Return to work after breast cancer: women's experiences of encounters with different stakeholders. Eur J Oncol Nurs 15(3): Petersson, L-M, Wennman-Larsen A, Nilsson M, Olsson M, Alexanderson K. (2011). Work situation and sickness absence in the initial period after breast cancer surgery. Acta Oncol 50(2): Ostlund U, Wennman-Larsen A, Persson C, Gustavsson P, Wengström Y. (2010). Mental health in significant others of patients dying from lung cancer. Psychooncology 19(1): Persson C, Ostlund U, Wennman-Larsen A, Wengström Y, Gustavsson P. (2008). Health-related quality of life in significant others of patients dying from lung cancer. Palliat Med 22(3): Persson C, Wennman-Larsen A, Sundin K, Gustavsson P. (2008). Assessing informal caregivers' experiences: a qualitative and psychometric evaluation of the Caregiver Reaction Assessment Scale. Eur J Cancer Care (Engl) 17(2):
5 22. Wennman-Larsen A, Persson C, Östlund U, Wengstrom Y, Gustavsson J.P. (2008). Development in quality of relationship between the significant other and the lung cancer patient as perceived by the significant other. Eur J Oncol Nurs, 12(5): p Östlund U, Wennman-Larsen A, Gustavsson P, Wengstrom Y. (2007) What symptom and functional dimensions can be predictors for global ratings of overall quality of life in lung cancer patients? Support Care Cancer, 15(10): p Wennman-Larsen A, Tishelman C, Wengstrom Y, Gustavsson P. (2007) Factors influencing agreement in symptom ratings by lung cancer patients and their significant others. J Pain Sympt Manage, 33(2): p PMID: Wennman-Larsen A, Tishelman C. (2002). Advanced home care for cancer patients at the end of life: a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers. Scand J Caring Sci, 16(3): p PMID: Böcker och bokkapitel Carlsson C, och Wennman-Larsen A, Ideellt engagemang och närståendes insatser. In Ehrenberg A och Wallin L (red), Omvårdnadens grunder; ansvar och utveckling (2nd ed) (s ). Studentlitteratur. Carlsson C, och Wennman-Larsen A, Ideellt engagemang och närståendes insatser. In Ehrenberg A och Wallin L (red), Omvårdnadens grunder; ansvar och utveckling (s ). Studentlitteratur. Vårdprogram/riktlinjer Regionala cancercentrum i samverkan. 2016, Nationellt vårdprogram palliativ vård.
Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966
Uppdaterad 181029 Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966 Akademisk utbildning 1986 Leg. Sjuksköterska, Vårdhögskolan i Stockholm. 1998 Pedagogik med inriktning mot vårdpedagogik/omvårdnad 60p,
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Docent, Med Dr, leg sjuksköterska, biträdande projektledare
Uppdaterad 2018-11-09 Sid: 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Om forskningsprojektet Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Uppdaterad Sid: 1 / 6. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin. Om forskningsprojektet
Uppdaterad 2016-08-15 Sid: 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Om forskningsprojektet Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)
Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2015-11-06 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska
Framtidens IBD-Vård Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Resan vården måste göra Jag är lärare inte patient Den mobila generationen nya förväntningar Ny teknik kommer att
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils
The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
![STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]](/thumbs/28/12818506.jpg "STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]")
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)
Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2017-09-14 1 / 7 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Projektet: Uppdaterad 1 / 8 2015-12-03 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Läkares arbete med sjukskrivning,
Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Projektet: Uppdaterad Sid 1 / 8 2017-05-08 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Läkares arbete med
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University
www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental
Barn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.
Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm. Andershed B (1998) Att vara nära anhörig i livets slut. Uppsala. Uppsala Universitet Akad. Avh. Andrae M (1994) Facing death: physicians difficulties
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Närstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Arbetsmiljö för doktorander
Arbetsmiljö för doktorander Verksamhet för 2010 och handlingsplan för 2011 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2011-04-06 Doktorander (135 doktorander) Sammanställd av Ellen Hanson, ordförande
Arbetsterapi hos personer med multipel skleros
Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut
Läkares arbete med sjukskrivning, fyra omfattande enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Projektet: Uppdaterad Sid 1 / 8 2018-10-28 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Läkares arbete med
Curriculum Vitae. Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953
Curriculum Vitae Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953 Utbildning, examina 2005 Doktorsexamen.Fil. Dr i arbetsterapi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (GU). Avhandling:
Curriculum Vitae Linnea Kjeldgård born in 1985
Uppdaterad 2018-10-23 Sid 1 / 6 Department of Clinical Neuroscience Division of Insurance Medicine Curriculum Vitae Linnea Kjeldgård born in 1985 Education Master of Science: Mathematics Uppsala University
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Arbetsmiljö för doktorander
Arbetsmiljö för doktorander Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-05- 02 Doktorander (170 doktorander) Sammanställning gjord av Olle Lindberg,
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad
2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård
Curriculum Vitae Magnus Helgesson, född 1974
Updaterad 23 Maj 2019 Sida: 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Curriculum Vitae Magnus Helgesson, född 1974 Telefon: +46 85 24 83 220 E-post: magnus.helgesson@ki.se
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen
Att vara närstående och vårdare till en person med livshotande cancersjukdom
Från Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Sektionen för Omvårdnad Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Att vara närstående och vårdare till en person med livshotande cancersjukdom
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad
Verksamhetsanslag: Sophiahemmet Husläkarmottagning. Stipendium om kr tilldelas Hilmar Gerber och medarbetare
Verksamhetsanslag: Sophiahemmet Husläkarmottagning Stipendium om 50 000 kr tilldelas Hilmar Gerber och medarbetare Verksamhetsanslag: Geriatrisk omvårdnad Stipendium om 100 000 kr tilldelas Pernilla Hillerås
Kvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i Bakgrund: Tillgång till är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vilket försvårar jämförelse av olika enheter och deras resultat. Palliativ medicin
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Rundabordssamtal om vårdvetenskapens framtid i Stockholm. Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap
Rundabordssamtal om vårdvetenskapens framtid i Stockholm Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap Christina H. Opava Leg. Fysioterapeut, professor Direktor, Strategiska Forskningsområdet vårdvetenskap
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?
Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen? Medverkande från: Ersta Sköndal Bräcke högskola Lilla Erstagården Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) Astrid
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Vilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF)
NOMINERING 2011-09-26 HDa dnr DUC 2011/1362/10 Ert dnr UmU 112-1737-11 Umeå universitet Akademisekreterare Daniel Andersson 901 87 UMEÅ Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF) 2012-2014
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
The Swedish Family Care Competence Centre
The Swedish Family Care Competence Centre ELIZABETH HANSON & LENNART MAGNUSSON Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Our mandate Create a national overview of the area family care of older people
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Från ord till handling. Artur Tenenbaum
Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk
Klicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting
1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB
Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner
Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och
I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet
I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet Jonas Sandberg, docent Avdelningen för Omvårdnad, Jönköping University och Palliativt Forskningscentrum, Ersta Sköndal Högskola DEN ÄLDRE MANNENS HISTORIK
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
men dom tillmäter inte PSA så mycket inte, utan det är frågan om hur jag mår helt plötsligt Ulrika Rönningås
Emotionell påverkan i relation till potentiella tecken och symptom på progression hos män med metastaserad prostatacancer Ulrika Rönningås Onkologisjuksköterska doktorand Karolinska Institutet men dom
Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand
Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat
Kvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i vård Bakgrund: Tillgång till vård är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vård som försvarar jämförelse av olika enheter och dess resultat. Palliativ
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om