MOTORISK UTVECKLING. hjärnor är inte färdigutvecklade vid födseln. VAD är motorik? = förmågan att behärska muskelrörelserna

Transkript

1 y MOTORISK UTVECKLING VAD är motorik? = förmågan att behärska muskelrörelserna Didaktiklektion 4 K1 och S2 ht 2008 Anki Stenkull-Aura y Barns hjärnor är inte färdigutvecklade vid födseln y bredbandet ej utbyggt y Denna myelinisering pågår fram till års ålder y Barnets utveckling sker i takt med nervsystemets mognad

2 Britta Holles 4 faser i rörelse utvecklingen i relation till CNS 1.Reflexrörelser 2.Symmetriska rörelser 3.Viljemässiga, motiverade och differentierade rörelser 4.Automatiserade rörelser 0-3 månader Motorik: Okoordinerade rörelser, reflexrörelser, böjmönster, begynnande ögonfixering, symmetriska rörelser Språk och tal: enformiga ljud, varierad gråt Perception: reagerar på starkt oväsen/ljus/ ljud. Ler socialt 3-6 månader Motorik: böjmönster avtar, ögonfixering, leker med fingrar och tår, delvis huvudkontroll, sträcker i höft, griper Språk och tal: ler, jollrar, skapar egna ljud Perception: försöker lokalisera ljud och synintryck 6-9 månader Motorik: rullar, sitter, fallreaktion, ålar, gungar i hälsittande, kryper Språk och tal: härmar ljud, språkförståelsen utvecklas, varierad tonhöjd, styrka och varaktighet Perception: tittar efter föremål 9-12 månader Motorik: Stå och gå med stöd, klättra, pincettgreppet, inåtvänt tvärgrepp Språk och tal: lyder enkla uppmaningar, de första orden Perception: undersöker alla föremål, klappar kaka 1-2 år Motorik: pingvinliknande målfokuserad gång, hopp med stöd, handdominans, springer, plötslig riktningsförändring Språk och tal: ökat ordförråd, föremål-namn, 2 ordssatser Perception: enkla former och storlekar uppfattas, bilderböcker, begynnande figur och bakgrundsuppfattning

3 2-3 år Motorik: begynnande fotaveckling, hoppar plattfot, går normalt, riktnings- och tempoförändringar, kastar o (fångar), kör 3-hjuling Språk och tal: härmar, rim och ramsor, flerord satser, VAD? Perception: Färger, förstår små enkla historier, enkla uppmaningar 3-4 år Motorik: Bättre gång med armpendling, springer (fritt), säker ögonfixering, går i trappor Språk och tal: Orden böjs, långa monologer, VARFÖR? Perception: Figur- och bakgrunds urskiljning förbättras, detaljer, sociala och fantasilekar 4-5 år Motorik: gång med rotation, reser sig som en vuxen, stå på ett ben, hoppar jämfota Språk och tal: uttal och meningsuppbyggnaden anpassas till vuxnas språk Perception: Kan färger, F- och B-urskiljning förbättras ytterligare, bygger med klossar 5-6 år Motorik: Välkoordinerad gång, hoppsasteg, svikthopp jämfota, enbenshopp, cyklar, kastar med viktöverföring, klipper Språk och tal: meningsuppbyggnaden nästan korrekt, verbalt vetgirig Perception: reglerar badvattnet, återberättar, Kims lek, helhetsuppfattningen är bättre 6-7 år Motorik: Balansen är bättre, behärskar enkla löp- och hopprörelser, vuxet utåtvridet grepp, äter med kniv o gaffel, klipper bättre Språk och tal: meningsuppbyggnaden korrekt Perception: Lateralitet, hö/vä, hittar till kända ställen, återberättar, sätter upp regler för social samvaro 7 år puberteten Vidare utveckling. Genom att balansen förbättrats är förhållandena optimala för koordinationsutveckling. Armarna kan frigöras för olika funktioner under rörelse

4 Puberteten Sämre koordinationsförmåga igen p.g.a alla fysiologiska förändringar Pojkars och flickors motoriska utveckling löper INTE parallellt. Flickorna generellt lite tidigare. Normalt försöker barnet, under hela sin uppväxt, omedvetet få alla sina sinnen stimulerade Alla intryck och erfarenheter från olika sinnesorgan ingår i ett senso-motoriskt samspel Motorik skall inte och kan inte ses som ett isolerat utvecklingsområde utan som en del i en större helhet för att motorisk, social och kognitiv inlärning skall kunna ske 5 följande utvecklingsområden bör ingå: 1. Fysisk utveckling Grundträningens egenskaper Ergonomisk uppfattning 2.Senso-motorisk utveckling omfattar Sensomodaliteterna Kinestetiska Vestibulära Taktil Auditiva Visuella Lukt Smak Grundläggande motoriska mönster Den laterala utvecklingen (kroppssideutv) Balansfunktion Kroppshållning och rytm

5 Finmotorikens delar Ansiktmotorik Hand- och fingermotorik Fot- och tå-motorik 3. Social utveckling omfattar Jag-uppfattning Du-förståelse Vi-känsla Olika aktiviteter som planeras för köns-, ålders- och funktionsintegration Utveckling och förståelse för: - samarbete -ansvar - kunna hjälpa och ta emot - ömsesidigt beroende och stöd -harmoni-konflikt 4. Emotionell utveckling omfattar Upplevelser av: - Trygghet och / eller spänning - Glädje och förtjusning - Skoj och allvar - Kampkänsla flykt - Förståelse och accepterande av sig själv - Stress och stressfaktorer - Upptagenhet och engagemang 5. Kognitiv utveckling Beslutsfattande och problemlösning Språk Minne Fantasi Reaktion Uppmärksamhet och koncentration Begrepp och begreppsutveckling Jaha, och...

6 Många undersökningar och forskningar visar på att motorisk träning i förskola och de tidiga skolåldrarna ger resultat. Exempelvis: MUGI-projektet, Forskningsprojektet Motoriken i skolan, Bunkeflo-projektet samt övriga undersökningar gjorda av Ingegärd Ericsson, Malmö MUGI Motorisk utveckling som grund för inlärning startade i Lund i början på 80- talet - 6-åringar från 3 förskolor fick regelbunden motorisk träning 60 min / v - De barn som ansågs behöva extra träning fick sådan däremellan av personalen - Även föräldrarna tipsades om lämpliga övningar som kunde stimulera barnet - Vid skolstart fick de barn som var i behov av extra träning erbjudande om 60 min extra motorisk träning/v i liten grupp. - En utvärdering visade senare att detta gav positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. Bunkeflo projektet startade Främsta syftet vid starten var att studera växande barns benmassa Senare kom MUGI in i projektet - Vad gjorde man då? skolans ordinarie idrottsundervisning utökades 2 lektioner 3lektioner Idrottsföreningar leder fysisk akt 2 pass / vecka och klass Skoldagen förlängdes med 45 min och en obligatorisk rörelselektion för alla elever schemaläggs varje dag. MUGI- observationer sker varje år i förskolan och år1 Barns som anses behöva extra motorisk stimulering erbjuds spec.undervisning 1.Skulle barns grovmotorik förbättras? 2. Kommer koncentrationsförmågan att påverkas? 3. Kommer skolprestationerna att påverkas? 4. Vad händer med barnen med brister? 5. Kommer flickor och pojkar att påverkas olika?

7 1. Ja, grovmotoriken förbättrades. Efter 1 år skillnader och efter 3 år stora skillander. Speciellt i balans och bilateral koordination. 5. Både pojkar och flickor har förbättrats och skillnader könen emellan har blivit mindre 2. Koncentrations förmågan kan man inte påvisa något resultat, förutom för.....de elever som fått extra motorisk träning 3. Skolprestationerna i sv och ma förbättrades Speciellt läs- och skriv för alla. Rumsuppfattning och taluppfattning, tankefärdighet för de elever som fått extra motorisk träning. Hemuppgift 4 (enskilt, i par eller max 3) Observera ett barn (gärna lägre skolåldern) under en gymnastiklektion / fysisk aktivitet. Välj ut ett barn som har problem med motoriken. - beskriv på vilket sätt barnet skiljer sig från de övriga i gruppen. - Vad anser du skulle kunna göras utifrån föreläsningen och Ingegärds sammanfattning av sin doktorsavhandling - Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer Inlämning: alt. 1 må alt.2 må alt. 3 må Tänk på att inte utlämna eleven, skolan eller orten med namn. Som blivande lärare har du också tystnadsplikt. Vill du, så kan du be elevens förälder om lov. Förklara vem du är, vad du gör och till vad du skall ha informationen och att eleven förblir anonym. Vill du undvika det personliga kan man iakta en grupp elever och beskriva motoriska problem som finns. % Fråga läraren generellt om elever med motoriska svårigheter i allmänhet har svårt inom andra områden (vilka) o.s.v...enligt tidigare anvisningar.

8 Ingegerds sammanfattning Gå in på Forskning och där hittar ni Motorik, Koncetrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 1-3 (13 sidor) Underlaget till föreläsningen taget från: Motorisk träning för fumlare och tumlare (1991) av Nielsen, Vestdorf och Skaftved Öva Leka - Lära (1990) av H C Nielsen Barns motorisk utveckling (1987) B Holle (översättning från en dansk version) Sammanfattning en av Ingegerd Ericssons doktorsavhandling kring Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (2003)