Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr"

Transkript

1 Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

2 Dagens moment Hur var det nu med svanarna? Vad är forskning? Hur forskar man? Diskussion av exjobbsämne 2

3 Att lära genom att observera Att dra slutsatser genom att generalisera enstaka iakttagelser till en slutsats kallas induktion Avsikten med induktion är att den ska leda oss till en slutsats som säger mer än premisserna Användningen av induktion innebär att man måste släppa kravet på visshet för att uppnå kunskap som är betydelsefull Inom vetenskapen ställer man ytterligare krav på induktionsmetoden - dels att observationer gjorts under kontrollerade former, dels att man gör ett så stort antal representativa observationer som möjligt 3

4 Metoder > Induktion Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden, och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har samtliga A egenskapen B Premiss: A är svanar Premiss: B är vita Slutsats: Alla svanar är vita Fördelen är att resonemanget baserar sig på faktiska observationer Nackdelen är att det inte säger någonting om framtiden Resonemanget är inte heller logiskt giltigt 4

5 Metoder > Deduktion När man med hjälp av logiska slutledningsregler härleder något kallas det deduktion Om premisserna är sanna måste slutsatsen också vara det, de logiska slutledningsreglerna anses omedelbart uppenbara Med deduktion kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden, definitioner och begrepp Modus ponens: Om p, så q p Alltså: q Modus tollens: Om p, så q Inte q Alltså: Inte p 5

6 Metoder > Implikation Med hjälp av implikation kan vi härleda oss från att givet att premiss P är sann så måste också Q vara sann Är däremot premissen P falsk, då kan Q bara både sann och falsk P Q P Q Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant 6

7 Metoder > Deduktion Om P så Q P = Alla svanar är vita Q = Nästa svan jag ser är vit P Q P Q Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant Detta är vad man är ute efter Problemet är att detta också är ok (bara för att nästa svan är vit kan vi inte härleda oss till att alla är det) 7

8 Falsifierbarhet Innebär att man kan beskriva ett sammanhang där ett givet påstående är falsk För att en teori ska anses vara vetenskaplig måste den gå att falsifiera Detta innebär att det måste finnas ett logiskt observationspåstående som är oförenligt med hypotesen Ju mer omfattande en teori är, ju mer den säger om världen, desto svårare är den att falsifiera En hypotes som både är falsifierbar och praktiskt genomförbar att testa kallas för testbar 8

9 Metoder > Falsifikation Om P så Q P = Alla svanar är vita Q = Det finns inte någon svan med annan färg än vit P Q P Q Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Detta är vad man nu är ute efter Eftersom denna härledning inte är giltig kan vi vara helt säkra på att falsifieringen av q också falsifierar p 9

10 Hypotetisk deduktiv metod Metoden innebär: Att formulera en eller flera hypoteser Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten Om man hittar konsekvenser som inte överensstämmer måste hypotesen förkastas 10

11 Men finns det svarta svanar då? 11

12 Vad är forskning? Forskning är ett systematiskt sökande efter kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar Allt forskningsarbete utgår från en eller flera frågor problem eller funderingar som initieras av forskaren Att samla in information är inte forskning - den måste analyseras, utvärderas och relateras till tidigare resultat och teorier Den vetenskapliga forskningens mål är att finna fakta som kan användas för att lösa problem som leder nya kunskaper Detta kallas för forskningens kunskapskrav 12

13 Indelning av forskning efter mål Forskning bedrivs idag inte enbart på universitet utan även inom landsting, forskningsinstitut och företag Allt fler bedriver arbete av vetenskaplig karaktär, men vad är skillnaden mellan de olika tillvägagångssätten? Grundforskning Tillämpad forskning Utvärdering Utvecklingsarbete Forskningsanknytning 13

14 Grundforskning Grundforskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd tillämpning i sikte Grundforskning kallas ibland nyfikenhetsbaserad då den omedelbara nytta inte är styrande Grundforskning kan vara autonom, det klassiska exemplet brukar vara Einsteins arbete mer relativitetsteorin Grundforskning kan vara riktad, då förväntas resultatet få betydelse för olika samhällsområden, ett exempel är HUGO projektet 14

15 Tillämpad forskning Inom tillämpad forskning är syftet i första hand inte att öka kunskapen inom ett område utan att resultat ska kunna tillämpas Den tillämpade forsningen är lika systematisk och metodisk som grundforskningen men målet är tydligare Det är vanligt att resultat man funnit inom grundforskning sedan vidareutvecklas inom tillämpad forskning Tillämpad forskning bedrivs vanligtvis inom företag och på forskningsinstitut, eller som uppdragsforskning på universitet 15

16 Utvecklingsarbete Utvecklingsarbete handlar om att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap Det man strävar efter är att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, processer och system Utvecklingsarbete innehåller alltid en utvärdering som visar om man lyckats i vad man vill göra eller inte Utvecklingsarbete kan bedrivas som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap, men det behöver inte göra det 16

17 Utvärdering En utvärdering beskriver, värderar och förklarar befintliga förhållanden, insatser och processer Avsikten är att man utifrån resultaten ska kunna bedöma om något man har gjort är av värde Skillnaden mellan ett forskningsprojekt och ett utvärderingsprojekt är att dessa inte handlar om att söka ny kunskap utan om att värdera befintliga förhållande Däremot är det nödvändigt att utvärderingen vilar på en vetenskaplig grund så att resultaten ska bli tillförlitliga 17

18 Forskningsanknytning Forskningsanknytning är en sammanfattande benämning på åtgärder som stärker sambandet mellan forskning, utveckling och utbildning Forskningsanknytning är väsentligt för den akademiska utbildningen - den ska ju vila på vetenskaplig grund Exakt vad som menas med forskningsanknytning är dock inte särskilt väldefinierat alla gånger 18

19 Forskningsprocessen Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 19

20 Steg 1: Från problem till syfte Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 20

21 Vad är problemet? Med problemformulering menas att precisera syftet med ett arbete så klart att det går definiera undersökningsbara frågeställningar För att formulera en frågeställning måste man veta vad som är problemet - detta identifierar man utifrån intresse, angelägenhetsgrad, kunskapsnivå samt hypoteser För att genomföra ett projekt ett projekt räcker det inte med intresse och angelägenhet, det måste också finnas resurser (tid, pengar, folk) Problemformuleringen är kärnan i varje forskningsprocess ett väldefinierat problem är ett till hälften löst problem 21

22 Probleminventering Den första fasen i problemformuleringen är en probleminventering Om problemet studerats tidigare gäller det att ta reda på i vilken omfattning det gjorts och hur det gjorts Har problemet inte studerats tidigare måste man fråga sig varför det inte studerats, kanske någon annan ändå varit intresserad av det? Det gäller att leta reda på denna kunskap - finner den gör man i vetenskapliga bibliotek och i vetenskapliga databaser Allt vetenskapligt arbete börjar med att man tar del av tidigare dokumentation av forskningsfältet 22

23 Litteraturgranskning Att lära sig hitta och läsa vetenskapliga artiklar och rapporter är viktigt, genom litteratursökning och kritisk granskning får man hjälp med att: formulera en forskningsbar frågeställning hitta luckor och brister i den aktuella kunskapsmassan använda rätt definitioner av olika begrepp se vilken metodik som använts tidigare Vetenskaplig publicering är den dokumentation som sker kontinuerligt under forskningens gång: i form av papers, konferensrapporter, artiklar eller böcker Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt börja träna sig i att inte bara konsumera information utan att kritiskt granska det man läser 23

24 Typer av artiklar Originalartiklar Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett forskningsarbete för första gången beskrivs Översiktsartiklar Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade. Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut problemområden och trender Teoretiska artiklar Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt analyserar en existerande teori 24

25 Vad karaktäriserar en vetenskaplig artikel? Tillförlitlig publicering Det ska vara rätt form på rapporteringen dvs. artiklar ska följa de vedertagna krav som ställs på en vetenskaplig publicering. Det är bra om tidskriften bara accepterar orginalartiklar Vetenskaplig granskning Tidskrifter som strävar efter vetenskaplig status har ett råd av granskare Tillgänglighet För en vetenskaplig artikel är det också viktigt att den är tillgänglig för forskare utan restriktioner och kan återfinnas i databaser eller kataloger genom bokhandel, bibliotek eller elektroniska källor. 25

26 Hur hittar man vetenskapliga artiklar? För att kunna hitta det som är publicerat i tidskrifter har effektiva indexerings- och abstractsystem utvecklats, i form av allt från tryckta index till datorbaserade sökverktyg Dessa har uppmuntrat och underhållit det höga utnyttjandet av tidskrifter som ett medium för vetenskaplig kommunikation Vanliga sökverktyg för forskning inom medicin, hälso- och sjukvård och omvårdnad är bland annat databaserna: PubMed, Embase, AMED, ERIC, CINAHL, som man hittar på Universitetsbibliotekets hemsida För att få hjälp med att hitta det som är mest adekvat för ens egen forskning har speciella databaser byggts upp som underlättar den kvantitativa analysen, så kallad citeringsanalys 26

27 Några exempel PubMed Scirus Google Scholar 27

28 Formulerandet av problemet När man inventerat problemet och genomfört en litteraturstudie är det dags att bestämma sig för hur man ska gå tillväga Det första man gör är vanligtvis att avgränsa sig, vad var redan gjort och vad kan jag rimligtvis kunna få gjort? Ju klarare problemenen formulerats desto klarare och mer konkret blir syftet med det aktuella projektet och frågor som rör datainsamlingen kan formuleras Det slutgiltiga formulerandet av syftet styr hur det metodologiskt ska angripas och vilken forskningsansats man sedan väljer 28

29 Steg 2: Från syfte till metod Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 29

30 Frågan bestämmer perspektivet Allt forskningsarbete utgår från en väldefinierad frågeställning Forskaren måste hela tiden besvara frågor om hur någonting förhåller sig i verkligheten Varje forskningsbart problem kan belysas ur två perspektiv, kvalitativt eller kvantitativt Fördelar och nackdelar med de två perspektiven måste vägas mot vad man vill veta, vad är syftet? 30

31 Olika frågor ger olika svar En kvantitativ eller kvalitativ uppläggningen inriktning ger helt olika svar Vill man veta vilka upplevelser människor får då de äter choklad, något kvalitativt? Vill veta hur många människor som äter choklad varje dag, något kvantitativt? Det är viktigt att vara medveten om att det upplägg man väljer att arbeta med begränsar vad kan få för resultat 31

32 Tillnärmelseperspektiv Det är vanligt att tala om att man närmar sig ett problem inifrån respektive utifrån Oavsett vilket perspektiv man har är målet att relatera teori och verklighet till varandra Vid kvalitativa studier väljer man gärna ett inifrånperspektiv och talar om närhet till det som undersöks Vid kvantitativa studier väljer man gärna ett utifrånperspektiv och talar om distans till det som undersöks Vid kvalitativa studier är det utsagan som står i centrum, vid kvantitativa studier är det mätningen som står i centrum 32

33 Kvalitativt och kvantitativt Kvalitativt Kvalitativt Forskaren är subjektiv och har ofta mycket kontakt med försökspersonen Forskningen är flexibel och frågeställningarna fördjupas successivt Resultaten grundar sig på ett litet antal individer och ett stort antal variabler Resultaten går på djupet och frågeställningarna gäller specifika kontexter Den primära tankeprocessen är induktiv Kvantitativt Kvantitativt Forskaren är objektiv och har ofta kortvarig eller ingen kontakt med försökspersonen Forskningen är strukturerad med frågeställningar som entydigt formulerats Resultaten grundar sig på ett stort antal individer och få variabler Resultaten är generella och variablerna entydiga, valida och reliabla Den primära tankeprocessen är deduktiv 33

34 Vetenskapens synsätt Empirism Ny kunskap nås genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer (Induktion) kvalitativt Atomism Allt kan härledas ner till de minsta beståndsdelarna Holism Helheten förstås genom att noga beskriva de enskilda små delarna kvantitativt Rationalism Ny kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar (Deduktion) 34

35 Gemensamt för kvalitativt och kvantitativt Både kvalitativ och kvantitativ forskning måste präglas av objektivitet för att vara trovärdig De ställningstaganden som görs och de slutsatser som dras ska vila på en saklig argumentation Forskaren ska redogöra för de teorier som präglar forskningen och argumentationen ska kunna förstås av andra forskare Forskningen ska genomföras systematiskt och ha som mål att vinna ny användbar kunskap 35

36 Olika typer av studier Vetenskapliga studier klassificeras utifrån hur mycket man vet inom ett problemområde innan studien startar De olika klassificeringarna är: Pilotstudie Formativ undersökning Explorativ undersökning Deskriptiv undersökning Hypotesprövande undersökning 36

37 Pilotstudie Syftar till att i liten skala pröva ut ett instrument, till exempel ett frågeformulär, eller hur en undersökning rent praktiskt ska genomföras En pilotstudie kontrollerar att forskningsprocessens olika delar fungerar som det är tänkt i forskningsplanen En kvalitativ pilotstudie kan ha för avsikt att identifiera egenskaper och innebörder i olika processer En kvantitativ pilotstudie kan innebära kvalitativa intervjuer som syftar till att ta fram ett en enkät 37

38 Formativ undersökning Syftar till att utforska ett nytt område och närmare precisera frågeställningar och hypoteser I ett kvalitativt perspektiv kan en formativ undersökning göras för att ta reda på om det via intervjuer går att få en djupare förståelse för ett fenomen I ett kvantitativt perspektiv kan en formativ undersökning användas till att klargöra undersökningens syfte, ställa upp hypoteser eller finslipa detaljer i uppläggningen 38

39 Explorativ undersökning En undersökning som har explorativt syfte försöker hitta förklaringar till händelseförlopp eller relationer mellan fenomen En explorativ undersökning syftar till att ta reda på orsakssamband och nå så mycket kunskap som möjligt inom ett bestämt område En explorativ studie kan till exempel undersöka olika faktorers inverkan på upplevd livskvalitet De explorativa undersökningarna kan vara experimentella (man skapar sig full kontroll) eller kvasiexperimentella (man accepterar vissa okontrollerade faktorer) 39

40 Deskriptiv undersökning En deskriptiv undersökning syftar till att beskriva eller kategoriser egenskaper hos något Vid deskriptiva undersökningar finns redan en viss mängd kunskap, därför avgränsas vissa aspekter av de fenomen man är intresserad av Deskriptiva undersökningarna är normalt kvalitativa, oftast används bara en teknik för att samla in information Ett exempel skulle kunna vara en kontinuerlig kartläggning av hälsotillståndet varje år där ett slumpmässigt urval besvara en enkät Dessa studier kallas ibland tvärsnittsstudier 40

41 Hypotesprövande undersökning Inom ett område där både kunskapsmängd och teorier utvecklats kommer undersökningar att få ett hypotesprövande syfte Dessa undersökningar förutsätter att det finns tillräcklig kunskap från ett område, så att det från teorin går att härleda antagenden om förhållanden i verkligheten Har man genomfört en undersökning som visar att en viss medicin minskar blodtrycket på män, och den gjordes bara på män, så kan vi ställa upp och testa en hypotes om att medicinen också har samma effekt på kvinnor De hypotesprövande undersökningarna är normalt kvantitativa 41

42 Steg 3: Från metod till insamling Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 42

43 Experimentell design Kvalitativt Kvantitativt Val av förhållningssätt Kvalitet Validitet Val av metod Population Variabler Validitet Reliabilitet 43

44 Kvalitativ ansats Det första man måste bestämma sig för är ett förhållningssätt till det man ska observera Har man en fenomenologisk utgångspunkt det vill säga beskriver sitt arbetssätt som fördomsfritt, reflexivt och neutralt i relation till objektet? Har man en hermeneutisk utgångspunkt det vill säga beskriver sitt arbetssätt inom ramen för tolkningsteorin där förförståelse, tolkning och mening är centrala begrepp? Valet av perspektiv påverkar designen och denna påverkar i sin tur de fortsatta stegen i forskningsprocessen 44

45 Kvalitetssäkring I kvalitativa studier handlar resultaten om att gestalta något nytt så att nya innebörder uppstår Innebördsrikedomen utgör tillsammans med dess struktur och teoritillskott grunden för resultatkvaliteten Med struktur avses överskådlighet och reduktion av komplexitet Med teoritillskott avses hur väl man kunnat relatera till tidigare teori och kunskapsmassa 45

46 Validitetssäkring Om det finns en överensstämmelse mellan verklighet och tolkning talar man om validitet Att tolkningen är förankrad i det empiriska underlaget är ett centralt kriterium i all kvalitativ forskning 46

47 Kvantitativ ansats Erfarenheter Litteratur Frågeställning Teori Analys Hypotes Empiri 47

48 Hypotestestning Formulera en hypotes H1: Det finns en skillnad i hastighet mellan att gå och åka buss Formulera en nollhypotes som motsäger hypotesen H0: Det finns ingen skillnad i hastighet mellan att gå och åka buss Testa nollhypotesen på ett representativt urval Om H0 är sann, då är H1 falsk - Vi förkastar hypotesen Om H0 är falsk, då är H1 sann - Vi behåller hypotesen 48

49 Kvantitativ metod Kvantitativ forskning kan delas in i deskriptiv och experimentell Deskriptiva projekt beskriver en viss population vid ett visst tillfälle, ibland gör man dem vid upprepade tillfällen på olika grupper För att analysera individuella förändringar kan longitudinella undersökningar göras där man följer en grupp under en period Experimentella projekt studerar orsakssamband, till exempel om rökning ger upphov till lungcancer Experimentella studier kan vara direkt experimentella, eller så kan t.ex. randomisera individer till en experimentgrupp och en kontrollgrupp 49

50 Vanliga experimentella designer Att testa samma personer flera gånger under olika förutsättningar Försök 1 Försök 2 P1 Gå Buss P2 Buss Gå Px Att testa olika personer under olika förutsättningar Grupp 1 (Gå) Grupp 2 (Buss) P1 x P2 x Px 50

51 Planeringsfas Oberoende av vilken sorts studie man gör är resultatet helt beroende av planeringsfasen Planeringsfasen innebär att man beslutar vilken population man ska ha och vilka variabler som ska ingå, vad man ska testa och hur Population Definition Inklusions- och exklusionskriterier Urval av individer Studiens storlek Variabler Undersökningsvariabler Definitioner av variabler Validitet och reliabilitet Insamlingsmetoder Bearbetningsmetoder Analysmetoder 51

52 Population Forskaren väljer indirekt sin population i valet av syfte med studien Definitionen av populationen avgör för vilka som resultaten ska kunna generaliseras för Dels måste man sätta ett inklusionskriterier för vilka som ska vara med, men också exklusionskriterier för vilka som inte får vara med Ofta kan man inte undersöka alla individer i en population, man måste göra ett urval Den bästa formen av urval är den helt slumpmässiga, men det är vanligt att man använder frivilliga försökspersoner 52

53 Hur stort urval ska man göra? Hur många personer man måste testa på och hur många försök som man bör göra avgörs av med vilken säkerhet man vill utesluta slumpen Hög säkerhet Fler personer Om man kan kontrollera för individuella variationer, dvs. testa samma person flera gånger räcker det med betydligt färre försökspersoner Hög variation Fler personer Ju fler faktorer (tester eller grupper) man vill ha med i ett experiment, desto fler personer måste man testa på Hög täckning Fler personer 53

54 Variabler När syfte och eventuella hypoteser definierats samt population och urval gjorts är det dags att beskriva de variabler som ska ingå En variabel betecknar en egenskap som varierar för varje individ. Det kan vara kroppslängd, blodsockernivån, blodgruppstillhörighet eller svaret på en enkätfråga De olika variablerna kommer att få olika egenskaper efter vad de beskriver, man kallar detta deras variabelnivåer När man sedan skall räkna statistik beror valet av metod på vilken slags variabel det är 54

55 Variabelnivåer Mer information Nominalnivå (Klassificering) Ordinalnivå (Rangordning) Intervallnivå (Rangordning + differens) Kvotnivå (Rangordning + differens + kvot) Katt / Hund / Fågel Bra / Bättre / Bäst Längd, vikt, etc. Mindre komplexitet 55

56 Kausalitet När man studerar samband mellan två variabler talar man om förklaringsvariabeln (oberoende) och utfallsvariabeln (beroende) [förklaringsvariabeln] påverkar [utfallsvariabeln] I vissa fall är det självklart vad som är vad, om man undersöker sambandet mellan kön och rökning så är kön förklaringsvariabeln och rökning utfallsvariabeln Observerad samvariation mellan två variabler är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för kausalitet. 56

57 Exempel på uppställning Person Färdsätt (FV) Tid (UV) 1 Buss 6:20 1 Gå 12:30 2 Buss 5:45 2 Gå 9:10 57

58 Validitet Validitet avser ett instruments förmåga att mäta det som det faktiskt är avsett att mäta Kriterievaliditet Hur väl överensstämmer en mätmetod uppställda kriterier Innehållsvaliditet Hur väl en mätmetod täcker av sitt område Begreppsvaliditet Hur väl överenstämmer en mätmetod med andra som metoder mäter samma eller relaterade sak 58

59 Reliabilitet Reliabiliteteten är graden av överensstämmelse mellan mätningar gjorda med samma metod eller instrument Ett sätt att göra det på är att testa samma instrument vid flera tillfällen, en hög grad av överensstämmelse tyder på hög reliabilitet Om det är personer som ska svara (de kan ju ändra sig under tiden) brukar man slumpmässigt dela in frågorna i två grupper I vissa sammanhang låter man flera människor genomföra bedömningar av mätningar och skattningar Antal överensstämmande Antal överensstämmande + antal ej överensstämmande 59

60 Validitet / Reliabilitet Låg validitet Hög reliabilitet Hög validitet Låg reliabilitet Låg validitet Låg reliabilitet Hög validitet Hög reliabilitet 60

61 Steg 4: Från insamling till bearbetning Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 61

62 Insamlingsmetoder Kvalitativa Kvantitativa Intervjuer Fokusgrupper Observation Fallstudier Texter Litteraturstudier Mätningar Enkätundersökningar Registerstudier Bortfall 62

63 Kvalitativa insamlingsmetoder Gemensamt för alla kvalitativa insamlingsmetoder är att de är mycket tidskrävande Det är språket som är det viktiga, vare sig det är talat eller skrivet språk brukar man kalla det diskurs Diskursen måste transkriberas vilket innebär att det skrivs ner ordagrant sedan bearbetas så att man får en meningskoncentrering Detta innebär att långa meningar förs samman till kortare uttalanden så att den väsentliga innebörden kan omvandlas till några få ord 63

64 Intervjuer För att en intervju ska ge ett bra resultat måste syfte och problemområde vara väl klarlagda Den kvalitativa intervjun är ett ämnesinriktat samtal där två personer talar om ett ämne som båda är intresserad av Intervjun är fokuserad på vissa teman för att min beskriva meningen med och förstå meningen i det som är centralt i den intervjuades livsvärld Intervjuer kan ha en mer eller mindre strukturerad form, de kan också vara mer eller mindre standardiserade En mycket strukturerad och standardiserad intervju är kvantitativ 64

65 Fokusgrupper Fokusgrupper består av grupper av människor som är involverade i samma situation I en fokusgrupp har projektledaren i förväg ofta haft möjlighet att analysera den situation som är utgångspunkten Fokusgrupper används framför allt för att samla in information om känslor, reaktioner och åsikter 65

66 Observationer En observation kan genomföras direkt, indirekt och genom deltagande, en observation kan också vara strukturerad och ostrukturerad Oavsett vilken typ av observation det gäller måste man följande tre frågor vara besvarade i förväg: Vad ska observeras? Hur ska observationen registreras? Hur ska observatören förhålla sig? Det är viktigt att observationsstudier är noggrant planerade och att data registreras systematiskt i ett observationsschema En indirekt observation, det vill säga mätning, är kvantitativ 66

67 Fallstudier I en fallstudie studerar man noga en person, en grupp eller en social enhet En fallstudie innebär att man följer eller deltar i ett händelseförlopp Studien kan vara mer eller mindre omfattande i både tid och omfattning Genom fallstudier kan man få inblick i förhållanden som tidigare oklara eller uppfattats som annorlunda 67

68 Texter Skrivna texter är ofta mer konsekventa muntliga berättelser Att undersöka berättelser från texter kan innebära att man undersöker hur berättelsen fokuserar på: hur händelser representeras hur berättelsen byggs upp med kulturella element hur berättelsen organiseras som en social aktivitet vad berättaren gör med hjälp av berättelsen Ett särfall av att analysera texter kan sägas vara litteraturstudier där man systematiskt undersöker artiklar 68

69 Kvantitativa insamlingsmetoder När man i en kvantitativ studie har formulerat sin projektplan så är en tredjedel av arbetet klart Av syftet ska det framgå vilken information som ska samlas in och därmed också vilken data som ska samlas in De kvantitativa insamlingsmetoderna karaktäriseras av: Standardisering Struktur Kvantifiering Kvantitet 69

70 Mätningar Mätningar ska göras så kontrollerat som möjligt och så likartat som möjligt (t.ex. instruktionen ska vara samma till alla som deltar) Innan man använder en mätmetod måste man säkerställa att den kan ge tillförlitliga siffror inom det område man är intresserad av Mätningar och tillvägagångssätt ska dokumenteras, så långt det är möjligt är det bäst att spara all rådata Säkerställ att de mätmetoder som används har en tillräcklig validitet och reliabilitet för vad som ska mätas Förstå vad instrumenten ger för resultat och varför! 70

71 Enkätundersökningar Det första man måste avgöra är vilka frågor som ska ingå och varför Finns det redan validerade formulär för det man vill komma åt bör man använda dessa Att utarbeta enkäter är en hel vetenskap i sig, det finns många forskningsprojekt som handlar om just det Det gäller inte bara att formuläret ser bra ut och att frågorna verkar riktiga, det måste testas utifrån validitet och reliabilitet Fördelen med enkäter är dock att de oftast går ganska snabbt och fylla i och med rätt ställda frågor ge mycket information 71

72 Register Utöver mätningar och enkäter finns det en stor källa av kvantitativ information i register Sjukjournaler är till exempel en väl använd källa Även vid användning av register måste man dock komma ihåg att de kan ha bristande validitet och reliabilitet Kontrollen på material från register måste vara lika noggrann som om man själv samlat in det 72

73 Bortfall Vissa vill ibland inte delta i en undersökning, externt bortfall, och vissa svarar på vissa frågor, internt bortfall För att vara säker på att de som fallit bort inte påverkat utfallet av studien bör man göra en bortfallsanalys Finns det någon snedvridning i de som fallit bort, till exempel bara unga kvinnor eller en annan grupp? Det är viktigt att man uppmärksammar bortfallet i en studie och inte bara säger något som att det påverkade nog inte resultaten Bortfall har nämligen en tendens att göra just det 73

74 Steg 5: Från bearbetning till analys Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 74

75 Bearbetningsmetoder Kvalitativa Kvantitativa Textbearbetning med utgångspunkt från ett synsätt, t.ex. Databearbetning med syfte att strukturera och få ordning på materialet, t.ex. Fenomenologi Hermeneutik Grounded Theory Direct Action Etc. Konvertering Kontroll Beskrivning Sammanställning Visualisering 75

76 Analysmetoder Kvalitativa Kvantitativa Analys genomförs kontinuerligt med hjälp av bland annat: Analys genomförs när allt material är insamlat med hjälp av bland annat: Informationsanalys Begreppsanalys Innehållsanalys Kategorisering Medelvärde Standardavvikelse Signifikanstest 76

77 Steg 6: Från analys till resultat Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 77

78 Resultatutvärdering När ett projekt är färdigt måste man fråga sig vad resultaten betyder? De måste sättas in i sitt sammanhang: Har frågeställningen besvarats? Vilka slutsatser kan man dra och vilka blir konsekvenserna? Hur har den teoretiska utgångspunkten besvarats? Vilka nya frågeställningar har uppstått under arbetet? Vilka brister visade sig i de metoder som användes? Hur överensstämmer resultaten med andra studier? Fick vi svar på något vi inte frågade om? 78

79 Att generalisera resultaten De data som samlats in måste ses i ett bredare perspektiv, avsikten är att ge en uppfattning om det går att generalisera bortom den population som har studerats. En förutsättning för detta är att: Studien är upplagd så att de frågor som från början ställdes kan besvaras på ett metodologiskt sätt Variablerna har en hög grad av validitet och reliabilitet Alla felkällor när det gäller urvalet och dess representativitet är eliminerade Bakomliggande variablers inverkan har kontrollerats Effekter av eventuellt bortfall analyserats 79

80 Den självklara slutsatsen är självklar först när man dragit sin slutsats (Hernes, 1979) 80

Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Hur forskar man? Forskning är ett systematiskt sökande efter kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

VAD ÄR KVALITATIV METOD? VAD ÄR KVALITATIV METOD? Paraplybegrepp Lång bakgrund, runt 1920-talet mer tydliga metoder Rötter i filosofi, antropologi, sociologi Syftar till att utforska och beskriva Vill hitta resultat som grundar

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Forsknings och utvecklingsprocessen

Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Projektidé Redovisning och rapportering Skaffa kunskap Analys och bearbetning Vad ska man undersöka? Genomförande Hur ska man undersöka?

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod:

Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: GSJUK12h SSK11 VHB 7,5 Hp (2hp) Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015-02-20 Tid: 09-12 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Intro studiedesign med kvantitativ metodik Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik

Läs mer

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16 EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer.

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Kvalitativ design Carita Håkansson

Kvalitativ design Carita Håkansson Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016 Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät? Olika distributionssätt

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Frågor för bedömning av utvärdering av projekt

Frågor för bedömning av utvärdering av projekt Sida 1 (11) Projekt: Projektledare: : Frågor för bedömning av utvärdering av projekt Alla projekt som genomförs bör utvärderas för att säkerställa att vi lär oss så mycket som möjligt av de insatser som

Läs mer

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar. KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2012-03-19

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik - en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer