Fackliga stridsåtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fackliga stridsåtgärder"

Transkript

1 Fackliga stridsåtgärder och argumenten för att förbjuda dem Erik Mägi Uppsats i tillämpade studier 20 poäng, programmet för juris kandidatexamen Juridiska institutionen, Göteborgs universitet Handledare: Mats Glavå

2 Sammanfattning Strejker och andra stridsåtgärder är grundläggande för att arbetare ska kunna få genomslag för sina krav. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder har växt fram i maktkampen mellan fackföreningarna och arbetsgivarna. Lagstiftningen har sedan huvudsakligen begränsat stridsrätten infördes dock rätten till fackliga stridsåtgärder i grundlagen. Arbetsdomstolen inskränkte trots detta möjligheterna till stridsåtgärder genom Britanniadomen Detta ledde till lagändringar som delvis upphävde den nya praxisen. Vilka argument har arbetsgivarna använt sedan dess för att förbjuda stridsåtgärder? Vilka motargument har använts av fackföreningarna och hur har domstolen tagit ställning? Hur kommer domstolen lösa rättsfrågor i framtiden och vilka argument är då användbara för facket? Uppsatsen är skriven utifrån ett rättskonstruktionistiskt perspektiv. Rätten ses som tankekonstruktioner skapade av människor. Att rätten saknar självständig existens innebär att rättsvetare inte kan beskriva rätten utan att påverka den. Gällande rätt - ideologin kritiseras för att den upprätthåller en låtsad enighet kring rättskällor och hur rättsfrågor ska lösas. Detta gör att jurister kan smita från sitt ansvar för sin delaktighet i att upprätthålla konstruktionerna. Författaren är öppen med att hans lojalitet ligger hos fackföreningarna och att det är önskvärt att stridsrätten inte begränsas. Uppsatsen sätter in de fackliga stridsåtgärderna i sitt historiska och rättsliga sammanhang. Sedan redovisas de etablerade rättsföreställningarna kring stridsåtgärder. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en genomgång av arbetsgivarnas argument för att förmå Arbetsdomstolen att förbjuda stridsåtgärder. Utöver normargumenten som hänför sig till auktoritativa källor som allmänna rättsgrundsatser, lag och EG-rätt redovisas de argument som hänför sig till värderingar och konsekvensanalyser. Fackföreningarnas motargument redovisas liksom domstolens ställningstagande. Arbetsgivarnas misslyckande försök att förbjuda stridsåtgärder gör att det nu finns etablerande uppfattningar kring rättsfrågor som tidigare var oklara. Stridsrätten har stärkts framförallt genom att domstolen 2003 tydligt tagit ställning att grundlagen hindrar att stridsåtgärder begränsas utan lagstöd. För rättsfrågor där det inte finns någon entydig etablerad lösning redogörs för de argument facken kan använda för att stridsåtgärder ska anses tillåtna. När arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal behöver utomstående fack vara noga med att inte framföra krav som kan tolkas som att de försöker undantränga befintliga avtal. En osäkerhet utgörs även av att domstolen i Vaxholmsmålet 2005 öppnat upp för fredsplikt enligt EG-rätten. Dömer EGdomstolen till arbetsgivarnas förmån förändras förutsättningarna för den svenska modellen. 1

3 Innehåll Sammanfattning 1 Innehåll 2 1. Inledning 6 Tema och lojalitet 6 Maktkamp 6 Stridsåtgärder i Arbetsdomstolen 7 Rättsvetenskaplig modell 7 2. Syfte och frågeställningar 8 Syfte 8 Avgränsningar 8 Frågeställningar 8 3. Teoretiska utgångspunkter Rättskonstruktionism enligt Glavå och Petrusson 9 Gälland rätt -ideologin 9 Pragmatiskt förhållningssätt 9 Juristernas roll 10 Skapandet av gemensam rätt 10 Frigörelse Kommentarer till rättskonstruktionismen 11 Rättskonstruktionismens kärna 11 Processen bort från gällande rätt -ideologin Metod 12 Kategorisering av argument 12 Utifrån grund 12 Martinsons kategoriseringsmodell 12 Modellens tillämplighet i uppsatsen 13 Prognosmakeri och argument De fackliga stridsåtgärderna och deras sammanhang Vad innebär stridsåtgärder? Stridsrättens historia 15 Från arbetstvång till näringsfrihet 16 Decemberkompromissen och kollektivavtalslagen 17 Samförståndsandan etableras 17 Medbestämmandelagen och regeringsformen 17 Senare lagstiftning Stridsrättens rättsliga sammanhang 18 Statens roll i lönebildningen 18 Kollektivavtalen 19 Föreningsrätt och anställningsskydd 19 Den svenska modellen och globaliseringen Etablerade rättsföreställningar om stridsrätten Inledning Rätten att vidta stridsåtgärder 21 2

4 Grundlagsskyddet 21 Anställningsavtalen och stridsrätten 21 Motsvarigheter inom andra rättsområden 22 Vad anses vara stridsåtgärder Tillåtna och förbjudna stridsåtgärder 23 Inledning 23 Sammanställning efter grund 23 Syfte 24 Generella begränsningar 24 Offentlig sektor 25 Kollektivavtalsförhållanden 25 Fredsplikt enligt huvudavtal 26 Åtgärd 27 Kollektiv 27 Politiska stridsåtgärder Anknytande frågor 28 Sanktioner 28 Utomstående arbetstagare 28 Rätt att delta i andras konflikter 28 Rätt att vara neutral i andras arbetskonflikter 28 Parternas ansvar för olovliga stridsåtgärder 29 Varselplikt 29 Medlingsinstitutets befogenhet att tillfälligt förbjuda stridsåtgärder Argument för att förbjuda stridsåtgärder Inledning 30 Urval av domar 30 Urval av frågor 31 De olika kategorierna av argument 6.2 Britanniadomen 32 Arbetsgivarnas argument 32 Regeringsformen hindrar inte förbud utan lagstöd 32 Kollektivavtalet skulle bli ogiltigt 32 Syftena med stridsåtgärderna är otillbörliga 32 Primäråtgärden är en skenåtgärd 33 Anställningsavtal och kollektivavtal 33 Fackens motargument 33 Regeringsformen 33 De framförda kraven 33 Syftet med primäråtgärden 34 Kollektivavtalets giltighet 34 Sympatiåtgärderna 34 Värdeargument 34 Domstolens ställningstagande 35 Stridsåtgärder i syfte att undanröja eller ändra kollektivavtal 35 Stridsåtgärder i syfte att påverka utländska avtalsförhållanden 35 Vilka stridsåtgärder vidtogs mot Britannia? 35 Arbetsgivarsidans övriga grunder 36 Domstolens värde- och konsekvensargument 36 De skiljaktiga ledamöternas mening 37 Normargument 37 Värdeargument Fredsplikt anligt andra grunder än lag 38 3

5 RF 2:17 gäller inte mellan enskilda 38 Allmänna rättsgrundsatser gör stridsåtgärderna olovliga 38 Rättskänslan och god sed på arbetsmarknaden gör stridsåtgärderna olovliga 40 Otillbörliga krav gör stridsåtgärderna olovliga 40 Krav på ogiltiga avtal gör stridsåtgärderna olovliga 41 De politiska stridsåtgärderna är för omfattande och praxis för politiska stridsåtgärder i kollektivavtalsförhållande måste gälla även utan kollektivavtal 43 Stridsåtgärderna strider mot anställningsavtalen och kränker arbetsgivarnas arbetslednings- och affärsledningsrätt 44 Fredsplikt gäller enligt kollektivavtal Fredsplikt enligt andra lagar än medbestämmandelagen 46 Stridsåtgärderna ska bedömas enligt utländsk lag 46 Stridsåtgärderna strider mot Europakonventionen 47 Stridsåtgärderna strider mot annan lag 48 Felaktigt varsel gör stridsåtgärder olovliga 48 Skadestånd kan utgå enligt skadeståndslagen Fredplikt enligt medbestämmandelagen 49 Stridsåtgärderna har syfte att påverka i rättstvist 49 Fredspliktsinvändningar 49 Andra rättstvister 49 Stridsåtgärderna har syfte att ändra eget gällande kollektivavtal 49 Kollektivavtal har gällt för tiden då stridsåtgärderna genomfördes 49 Tvistefrågan är reglerad i kollektivavtalet 50 Primäråtgärden är en skenåtgärd 52 Stridsåtgärderna har syfte att inskränka den fria anställningsrätten 52 Stridsåtgärdernas syfte är att undantränga eller ändra annans kollektivavtal 53 Det finns redan ett kollektivavtal 53 Lex Britannia gäller bara vid social dumpning 53 Syftet är att undantränga befintliga avtal 54 Fackets handlade innebär otillåtna stridsåtgärder 55 Beslut i behörig ordning saknas Fredsplikt enligt EG-rätten 56 Stridsåtgärderna är inte förenliga med Sveriges folkrättsliga förpliktelser 56 Stridsåtgärderna och Lex Britannia strider mot EG-rätten 56 Efter Vaxholmsmålet Fakta- och värdeargument 58 Inledning 58 Konsekvensargument 58 Arbetsgivare skulle bli helt beroende av parterna i riksavtalet 58 Strejk skulle vara lagligt när som helst 59 Inga sympatiåtgärder vore tillåtna 59 Politiska stridsåtgärder skulle vara obegränsade för fack utan kollektivavtal 60 Värdeargument 60 Den grundläggande tanken med hängavtal 60 Grundsatser på vilka svensk rättsordning vilar 60 Stridsrättens starka ställning 61 Kollektivavtalens kanske viktigaste funktion 61 Stridsåtgärder ska företas i organiserade former 61 Inte i överensstämmelse med svensk rättstradition Prognoser för arbetsdomstolen och argument för stridsåtgärders tillåtlighet Inledning 64 Arbetsdomstolens rättskälleuppfattning 64 4

6 Normargument 64 Konsekvens- och värdeargument 64 Parternas argumentering 64 Normargument 65 Värde- och konsekvensargument 65 Är värde- och konsekvensargument användbara? Utan stöd i lag eller avtal 65 Regeringsformen 65 Politiska stridsåtgärder 66 Enskilda anställningsavtal och arbetsskyldighet enligt kollektivavtal 67 Fredsplikt enligt kollektivavtal Enligt lag 67 Vilket lands lag? 67 Negativ föreningsfrihet 67 Skadestånd enligt andra grunder än MBL 68 Rättstvister 68 Ändra eget gällande kollektivavtal 68 Skenåtgärder 69 Undantränga eller ändra annans kollektivavtal 69 Stridsåtgärd? Enligt EG-rätten 70 Den svenska modellen och EG-rätten 70 Underkänd lex Britannia 70 Fredsplikt direkt enligt EG-rätt Avslutning 72 Arbetsgivarnas misslyckade argument 72 Förbudsargument med potential 72 Stridsrätten stärkt och hotad 73 Källor 75 Förteckning över fallen 76 Fotografier på framsidan Nederst: Mikael Robertsson Mitten, till vänster: Torfi Magnusson Mitten, mitten: Elisabeth Bergström Uppe, till vänster: SAC Uppe, till höger: Klara Emmerfors 5

7 1. Inledning Tema och lojalitet Uppsatsen går igenom de argument som arbetsgivarna använt i domstol för att förbjuda fackföreningarnas stridsåtgärder. Rätten till stridsåtgärder är ett spännande rättsområde mitt i maktkampen mellan kapitalägare och arbetare. Jag utgår ifrån att vårt ekonomiska system skapar en grundläggande konflikt mellan de som kan försörja sig genom att äga och de som tvingas sälja sitt arbete för att få inkomst. Ju mer av värdet som produceras i ett företag som går till arbetarna desto mindre går till arbetsgivarna. Min lojalitet ligger hos arbetarrörelsen som företräder de som skapar värde men får en orättvist liten del av det. En viktig del av min juristroll är att vara ett verktyg i de progressiva folkrörelsernas hand. Maktkamp Arbetarrörelsen har lyckats ta sig en del av makten över våra resurser och ett inflytande över samhället. Strejken har varit ett grundläggande verktyg i maktkampen. Arbetstagarna lägger kollektivt ner sitt arbete för att visa vad det är värt och vad de kan sätta bakom sina krav. Strejken kompletteras nuförtiden mer och mer av andra former av stridsåtgärder såsom blockader och partiella arbetsnedläggelser. Rätten till stridsåtgärder har inte skapats genom lagstiftning utan har växt fram genom överenskommelser och maktkamp mellan arbetsgivare och organiserade arbetare. Lagstiftningen har till största delen inskränkt möjligheterna till lagliga stridsåtgärder. I Sverige är lagstiftningen till stor del en produkt av det långa socialdemokratiska styret. För lagstiftarna har avvägningen i vilken utsträckning stridsåtgärder ska förbjudas vägt mellan intresset av att arbetarna ska kunna genomdriva sina krav och intresset av ostörd produktion. Omfattande eller frekventa stopp i produktionen gör det besvärligare att leva och ger mindre resurser att fördela. I den svenska modellen tar staten rollen att ge ramar för maktkampen. Stridsåtgärder tillåts i stor utsträckning för att tvinga fram kollektivavtal medan de förbjuds då kollektivavtal För arbetare tecknats. och arbetsgivare utgör möjligheterna till lagliga stridsåtgärder ett golv för maktkampen. Förhandlingar drivs utifrån hot om stridsåtgärder. Ju fler stridsåtgärder som beläggs med skadestånd desto mindre har arbetarna att hota med. Desto mer arbetsfred arbetsgivarna behöver köpa desto högre kan priset bli. Arbetsgivarna använder mer sällan lockouter och fackliga stridsåtgärder har huvudsakligen blivit arbetarnas redskap. Arbetsgivarna kan istället i större utsträckning än förut hota med företagsnedläggelser och produktionsflytt, åtgärder 6

8 tagsnedläggelser och produktionsflytt, åtgärder som hittills inte belagts med begränsningar genom lagstiftningen. Arbetsgivarna driver nu kampanjer för att inskränka tillåtligheten av stridsåtgärder. Stridsåtgärder i Arbetsdomstolen Lagstiftningsvägen har inga stora förändringar skett sedan kollektivavtalslagen infördes En annan arena där konflikten kring stridsrätten har förts är i domstol kom Britanniadomen då Arbetsdomstolen införde begränsningar i stridsrätten i motsats till de etablerade rättsföreställningarna genom att utöka innebörden i MBL 42. Domen kritiserades kraftigt och delar av de regler domstolen införde ändrades genom lagstiftning. Försöken att få Arbetsdomstolen att utöka förbuden har fortsatt. Argumentationen har ofta inte utgått från etablerade rättsföreställningar utan istället på att domstolen ska införa nya principer för att begränsa stridsåtgärderna. Uppsatsen redogör för de argument som förts fram i Britanniadomen fram till november Facket har nytta av att veta vilka argument som använts och vilken bäring dessa haft i domstolen. Utifrån den kunskapen går det att göra prognoser hur domstolen kommer att agera i framtiden. Då går det att veta i vilka situationer det finns anledning att vara försiktig med stridsåtgärder och när arbetsgivaren inte kan göra mer än att skrämmas och förhala. En karta över arbetsgivarnas använda argument kan också vara användbar för att bemöta kommande argument. Rättsvetenskaplig modell Den traditionella rättsdogmatiska ansatsen för juridiska utredningar är att försöka utröna den gällande rätten utifrån en viss rättskällelära. Jag har inte varit nöjd med metoden, framförallt för att de teoretiska utgångspunkterna skaver mot verkligheten. I uppsatsen använder jag det rättskonstruktionistiska synsättet där rätten ses som kollektiva föreställningar. Det råder enighet kring hur vissa rättsfrågor ska lösas medan det finns konkurrerande föreställningar i andra frågor. Genom juristutbildningen har vi drillats i de rättsdogmatiska färdigheterna och det har inte varit helt lätt att byta perspektiv. Förståelsen för rättskonstruktionismen och valet av ämne för uppsatsen har växt fram i en gemensam process. Modellen har fungerat väl för syftet och lyft fram aspekter som jag annars skulle ha förbigått. 7

9 2. Syfte och frågeställningar Syfte Jag vill sätta in de fackliga stridsåtgärderna i dess juridiska och historiska sammanhang. Huvudsyftet med uppsatsen är att ge fackföreningsrörelsen en karta över de argument som arbetsgivare framfört i Arbetsdomstolen i syfte att förbjuda stridsåtgärder. Utöver det redovisas fackföreningarnas motargument och domstolens ställningstagande i de olika rättsfrågorna. Ett avslutande syfte är att utifrån sammanställningen göra prognoser över domstolens framtida ställningstaganden samt ge underlag till argument för att få domstolen att tillåta stridsåtgärder. Avgränsningar Framställningen utgår från Britanniadomen 1989 där domstolen begränsade stridsåtgärder trots de etablerade rättsföreställningarna och sträcker sig fram till AD 2005:110 som publicerades november De domar som behandlas är där arbetsgivarsidan har velat få stridsåtgärderna förbjudna. Jag har utelämnat domar där arbetstagarsidan yrkat att arbetsgivarnas stridsåtgärder ska förklaras otillåtna. Mål som handlar om skadestånds storlek och ansvar har också utelämnats fastän de är intressanta för hur parterna kan förhålla sig till fredsplikten. Frågeställningar Bakgrund Hur ser stridsrättens historia och sammanhang ut? Vilka är de etablerade rättsföreställningar om förbuden för stridsåtgärder enligt rättsvetarna? Argument Vilka argument för att förbjuda stridsåtgärder har förts fram av arbetsgivarsidan i Arbetsdomstolen sedan 1989? Vilka motargument har förts fram av fackföreningarna? Hur har Arbetsdomstolen tagit ställning? Reflektioner Hur kommer arbetsdomstolen att ta ställning i framtiden? Vilka argument kan vara användbara för fackföreningar som vill försvara stridsrätten? 8

10 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Rättskonstruktionism enligt Glavå och Petrusson Jag har valt att pröva det rättskonstruktionistiska synsättet som min handledare framställer det. Jag har huvudsakligen utgått från artikeln Illusionen om rätten! 1 som Glavå skrivit tillsammans med Petrusson. Andra källor anges särskilt. Gällande rätt -ideologin Glavå och Petrusson vill avslöja att föreställningen om rätten som något existerande i sig själv, en autonom enhet, är en illusion. Gällande rätt -ideologin förblindar rättsvetare så att de inte ser de reella processerna. Rätten är sociala konstruktioner skapade av människor. Det innebär att vi inte kan uttala oss om vad som är gällande rätt utan att påverka den. Uttalanden om gällande rätt kan betyda olika saker: prognoser om andras agerande, kommunikativa utspel för att påverka domare eller andra aktörer samt beskrivningar om hur rättskonstruktioner förändras. I den processen designar och rekonstruerar jurister rättskonstruktioner. Juristers uttalanden om rätten är alltid normativa och jurister behöver ta ansvar för det. Pragmatiskt förhållningssätt Rättskonstruktionisterna vill konstruera en pragmatisk rättsteori för att jurister ska ta ett större ansvar. Det handlar inte om att avskaffa rättigheter, principer eller andra abstrakta föreställningar utan istället att se dem i sin komplexa realitet. Glavå påpekar att det inte innebär ett avståndstagande från rättssystematisk verksamhet utan bara att det klargörs att rättssystematik alltid är en renodlad normativ verksamhet. Vi måste förhålla oss annorlunda till den fysiska verklighetens bilar och skruvmejslar än till den institutionella verklighetens stater och bolag. 2 Ett viktigt skäl att inte låtsas att rätten existerar som icke-mänskliga produkter är att begränsa juristers möjligheter att legitimera sin normativa verksamhet under deskriptionens falska slöja. 3 Ett pragmatiskt förhållningssätt är att vara lojal och vårda konstruktioner som verktyg att bygga samhället. Vi bör sträva mot att skapa enhet, samsyn och gemensam tillit till rättskonstruktionerna men utan att falskt anta att detta redan existerar som gällande rätt. 1 Glavå & Petrusson Glavå 2003 s. 3 och 5 3 Glavå 2003 s. 6 9

11 Juristernas roll Jurister behöver kunna hantera själva processen för hur konstruktioner skapas och upprätthålls. Vi behöver förstå konstruktionernas innebörd och funktion. Till exempel att rättigheter kan ge människor en kraftkänsla och verka handlingsdirigerande så att vi reagerar mot kränkningar. Rätten är fundamentala illusioner för människor. För att vårda dem måste vi kunna hantera de realiteter de består i. Genom kommunikation, maktutövning och användande av gemensamma källor kan vi skapa en långsiktig samsyn kring rätten. En växling mellan rättskonstruktionism och realitetssträvande är inte hotfullt utan utvecklande för en större enhetlighet och strukturell ordning. Jurister behövs för att översätta våra upplevelser av substantiella fenomen som rättigheter, associationer och regler till reellt handlande. Författarna förespråkar att vi ständigt är medvetna om nödvändigheten av en dekonstruktionstanke och en designtanke. Dekonstruktionstanken innebär att vi behöver översätta konstruktioner till dess realiteter, förklara vad rättsföreställningarna bottnar i. Jurister gör redan detta och förstår att det är skillnad mellan att ge prognoser om domares handlande och försöka övertyga domare om hur de ska handla. Advokaten kan förklara för sin klient om det finns en enhetlig syn på rättsfrågan eller om det inte någon samsyn att förlita sig på. Designtanken innebär att jurister erkänner att de skapar och förändrar rättsföreställningar. Det innebär att juristerna bör ta ansvar för sin roll på ett demokratiskt och öppet sätt och undanhålla sig från dold rekonstruering. Vi kommer då tydligare kunna förhålla oss till frågor om delaktighet och makt. Vilka människor styr genererandet av rättskonstruktioner och vilka får acceptera och internalisera strukturerna? Skapandet av gemensamma rätt Den nödvändiga upplevelsen av permanenta rättsregler och en kollektiv tillit till dessa skapas på olika sätt. När föreställningar kommuniceras uppstår möjligheten till kollektiv inlärning så att konstruktionerna kan tas för givet. Ju fler som internaliserar en konstruktion som ett verktyg genom att förstå ett fenomen desto större förutsättningar finns det att använda den. Till exempel måste vi dela idén om juridiska personer för att vi ska kunna hantera att ett bolag äger egendom och är arbetsgivare. Dokumentation är ett sätt att göra kunskap tillgänglig. När rättsföreställningar materialiseras i form av lagar, propositioner med mera skapas stabila strukturer. Domar och vetskapen om risken eller möjligheten för ett domarutslag ger också starka permanenssignaler. Dessa materialiseringar är kanske mer avgörande för upplevelsen av permanens än den demokratiska kopplingen. För rättstillämpare är det viktigt av 10

12 den demokratiska kopplingen. För rättstillämpare är det viktigt av demokratiska skäl att vara lojal till lagstiftarnas konstruktioner och till de grundläggande värden vi enats kring genom samhällsdialogen. Det är inte lika viktigt att vara lojal till konstruktioner som skapats av till exempel rättsvetare. Frigörelse Att avskaffa gällande rätt som modell gör juristers verksamhet mer komplex men också frigörande för att det kan göra oss medvetna om det jurister redan ägnar sig åt. Författarna menar att ett mer komplext och internationellt samhälle inte längre kan baseras på auktoritet och maktutövning. Avskaffandet av föreställningar om gällande rätt är en välbehövlig frigörelseprocess från strukturell fångenskap till strukturell lojalitet, medvetenhet och delaktighet. 3.2 Kommentarer till rättskonstruktionismen Rättskonstruktionismens kärna Kärnan i det konstruktionistiska förhållningssättet anser jag vara att rättsordningen ständigt måste upprätthållas för att fungera. Rättsordningen bygger på tankekonstruktioner som delas av många människor. Människors samarbetsförmåga underlättas av en viss enighet om vilka regler, värden och institutioner vi rättar oss efter. Kritiken mot gällande rätt -ideologin grundar sig i att dess förespråkare förutsätter och låtsas att en enighet finns även när det är uppenbart att det finns konkurrerande uppfattningar om hur rättsfrågor ska lösas. Dels missas möjligheten att förstå hur gemensamma föreställningar om rätten i praktiken har skapats historiskt, och nu ändras och återskapas. Genom att hänvisa till en fristående gällande rätt kan rättsdogmatikerna dessutom smita från sitt ansvar för delaktigheten i att skapa och upprätthålla vissa föreställningar. Det tydligaste ansvaret för rätten har domarkåren och myndighetsutövarna. Men om rättsvetare skapar konstruktioner som påstås vara gällande rätt, kan domarna upprätthålla illusionen. Skulle flertalet av rättsvetarna vara normerat tydliga skulle det sätta större press på domstolarna. I och med juristernas stora makt och inflytande är det viktigt för oss att öppet redovisa våra värderingar och lojaliteter. Då ökar möjligheterna att enas kring gemensamma värden och regler utifrån delaktighet och intresseavvägningar istället för maktutövning och tvång. I de delar vi inte kan enas får vi vara öppna med att vi har konflikter. 11

13 Processen bort från gällande rätt -ideologin Glavå och Petrusson erkänner att få juristkåren att byta det rättsdogmatiska synsättet till ett mer realistiskt är en komplicerad process. Jag vill ge en reflektion kring svårigheterna utifrån modellen att ett samhälles ideologiska överbyggnad är starkt beroende av dess materiella bas vilken utgörs av olika klassers förhållande till produktionen. En samhällsklass som grundar sin försörjning på ägande kommer att verka för att vissa föreställningar om äganderätt upprätthålls och uppfattas som permanenta. Ifrågasätts dessa föreställningar om äganderätt finns det anledning att upprätthålla själva föreställningen om att det finns en fristående gällande rätt för att på så sätt kunna bevara den rådande äganderättskonstruktionen. Antagandet om en gällande rätt gör det svårare att se den maktstruktur som ligger till grund för vilka rättsföreställningar som är tongivande. En frigörelse från gällande rätt -ideologin kräver i detta perspektiv förändringar i den materiella basen och i de maktstrukturer som upprätthåller det nuvarande samhället. 3.3 Metod Kategorisering av argument Utifrån grund Regeringsformens bestämmelse att stridsåtgärder endast får förbjudas av lag eller avtal gör det avgörande vilka grunder argumenten stödjer sig på. Därför har jag valt att kategorisera arbetsgivarnas argument utifrån grund. En annan modell kunde ha varit att dela in argumenten utifrån de rekvisit som kan göra stridsåtgärder olovliga: syfte, åtgärd eller kollektivitet. Dock handlar endast två argument något annat än stridsåtgärdernas syfte. Därför används rekvisiten som underkategorier när det är aktuellt. Martinsons kategoriseringsmodell Martinsons har utvecklat en modell för att kategorisera juridiska argument. Hans avhandling behandlar oklara rättsfrågor kring kreditsäkerhet. I krediträttsliga frågor finns det någorlunda gemensamma uppfattningar om vilka intressen som är viktiga. Därför ses rätten i de sammanhangen framförallt som ett verktyg för intresseavvägningar. 4 I vissa frågor finns det tydliga normer hur konflikter ska lösas. Men för flera rättsfrågor saknas det tydliga gemensamma föreställningar om hur olika 4 Martinson 2002 s

14 intressen ska prioriteras, dessa kallas oklara frågor. Varje beslutsfattare har då ett personligt ansvar för de enskilda besluten. 5 Martinsons modell har uppstått ur hans strävan efter en öppenhet i sin argumentation hur olika frågor bör lösas. 6 Martinson menar att rättslig argumentation består av tre delar som han benämner normer, fakta och värden. Normargument går att härleda från auktoritativa uttalanden, d.v.s. rättskällor som lag, förarbeten och domstolsavgöranden. Faktaargument omfattar verklighetsbeskrivningar och konsekvensanalyser. Värdeargument bygger på värderingar. Argument från de båda sista kategorierna kan vi finna i etablerade rättskällor. I förarbeten och domar finns verklighetsbeskrivningar och uttryckta värderingar. Därmed är gränserna mellan kategorierna inte skarpa. 7 Modellens tillämplighet i uppsatsen Det finns fler oklara rättsfrågor kring kreditsäkerhet än tillåtligheten av stridsåtgärder. Fakta- och värdeargument används emellertid även av parter för att få domstol att döma till deras fördel trots att auktoritativa normer talar för en annan lösning. När domstolen skapar nya normer förklarar de ofta beslutet med fakta- och värdeargument i domskälen. Idén att använda Martinsons modell kom av att jag märkte att jag uppmärksammade att parterna och domstolen använde fakta- och värdeargument men att dessa argument försvann i min framställning. Eftersom jag till en början kategoriserat argumenten utifrån rättskällor, d.v.s. normargument, syntes det inte att frågorna ibland avgjorts utifrån fakta- och värdeargument. Därför har jag valt att lyfta ut dem och presenterar dem särskilt. Faktaargumenten som framförs beskriver enbart konsekvenser varför jag benämner dem konsekvensargument. Prognosmakeri och argument Hur kan vi förvänta oss att Arbetsdomstolen kommer att döma? En rättskonstruktionistisk studie ser till mer än de klassiska rättskällorna i vad som påverkar domstolen. En utgångspunkt är att vi aldrig kan vara säkra på hur domarna kommer att döma. Rätten finns bara i den mån den upprätthålls. Utslagen kan avgöras av parternas argumentation. Det vi ändå förlitar oss på är att domarna värnar om förutsägbarheten och dömer enligt den de etablerade rättsföreställningarna. De etablerade rättsföreställningarna utgår till stor del från de klassiska rättskällorna (lag 5 Martinson 2002 s Martinson 2002 s Martinson 2002 s

15 och annan författning, inkorporerad utländsk rätt, förarbeten till lag, domstolspraxis samt i viss mån juridisk litteratur och andra källor). Men de vilar också på oskrivna föreställningar. Rättskälleläran som beskriver vilka källor domstolen använder är i sig en utsaga om verkligheten och en uttalad värdering att domstolen bör använda dessa källor för förutsägbarhetens skull (en värdering som i sin tur kan bygga på verklighetsuppfattningar om att förutsägbarhet bidrar till samarbete och trygghet, värderingar om att trygghet är bra o.s.v. Prognoser är mindre komplicerade när de etablerade föreställningarna om hur frågor ska lösas är tydliga. I frågor där de gemensamma föreställningarna är vaga eller det finns motsägande konstruktioner att välja mellan kan vi inte göra någon tillförlitlig prognos. Det vi kan göra är att visa de olika alternativ som finns och sannolikheten för dem. Sedan får vi lämna prognostiserandet och går över till att öppet redovisa lösningar vi föredrar. Uppsatsen är skriven för fackföreningsrörelsen behov av att kunna genomföra eller hota med stridsåtgärder. Därför för jag fram argument som kan vara användbara för att få domstolen att inte förbjuda stridsåtgärder. Dessutom reflekterar jag runt hur stridsåtgärdstaktik för att det inte ska bli aktuellt att hamna i domstolen. 14

16 4. De fackliga stridsåtgärderna och deras sammanhang 4.1 Vad innebär stridsåtgärder? Stridsåtgärder går ut på att tillfoga motparten ekonomiska skador för att utöva påtryckning för sina krav. Strejk innebär att arbetstagarna upphör att arbeta under viss tid och vanligtvis att de försöker hindra arbetsgivaren att få andra att utföra samma arbete så att produktionen stannar. Arbetsgivaren betalar ingen lön under tiden för strejken och arbetstagarna förlitar sig på sina strejkkassor eller andra inkomstkällor. Produktionstopp gör att arbetsgivare förlorar möjligheterna till inkomst medan de fasta kostnaderna kvarstår. Lockout innebär att arbetsgivaren utestänger arbetstagarna från att arbeta och att få lön. Åtgärden syftar till att göra slut på arbetstagarnas stridskassor. Arbetsgivare lockoutar ibland även andra än dem som strejkar för att få dem att utöva påtryckning på de strejkande. Strejk och lockout kallas total arbetsinställelse. En blockad kan innebära att vägra utföra visst arbete, så kallad partiell arbetsinställelse. Andra former av blockader är vägran att arbeta mertid eller övertid samt nyanställningsblockader där fackföreningens medlemmar vägrar ta anställning hos arbetsgivaren. Bojkott innebär uppmaningar att inte köpa arbetsgivarens varor eller utnyttja dennes tjänster. Vid partiella arbetsinställelser kan arbetsgivaren bara inställa lön då arbetarna inte utför arbete. Dessa innebär därför ofta ingen ekonomisk förlust för arbetarna utan bara för arbetsgivarna. Stridsåtgärder kan också ske dolt genom maskning, att arbeta nitiskt efter föreskrifter, sjukskrivningar, sabotage med mera. Andra fackföreningar eller arbetsgivare än inblandade i primärkonflikten brukar utlysa sympatiåtgärder i olika former för att ytterligare utöva påtryckning. Enskilda arbetstagare genomför ibland strejker utan beslut från någon organisation. Detta kallas vild strejk. Inom offentlig sektor brukar inte arbetsgivaren, staten eller kommuner, förlora på arbetarnas arbetsinställelser. Snarare sparar de pengar genom att inte behöva betala ut löner. Fackens stridsåtgärder brukar då gå ut på att göra det besvärligt för arbetsgivarna, vinna allmänhetens förtroende och få folk att reagera på att samhällsservice inte fungerar för att därigenom utöva påtryckning på arbetsgivaren. 4.2 Stridsrättens historia Här följer en kort historisk bakgrund till stridsrätten och dess sammanhang i Sverige huvudsakligen utifrån Göransson och Lundh. 15

17 Från arbetstvång till näringsfrihet I det förindustriella samhället var stora delar av befolkningen utsatt för arbetstvång. I slav- och feodalsamhället genom en total bundenhet till ägaren eller principalen. Under merkantilismen var människor försvarslösa inför tvingande offentligrättsliga lagar och arbetsgivarnas ensidiga reglering av villkoren. Arbetslöshet och kollektiv påverkan som stridsåtgärder var kriminaliserade. 8 Under 1800-talet växte industrialismen och kapitalismen fram. Näringsfrihet infördes och de formella reglerna för tvångsarbete och mot strejker togs bort vilket också gav möjlighet för arbetarna att organisera sig lagligt. 9 Strejkrätten utvecklades under lång tid och etablerades inte vid en specifik tidpunkt. Ett genombrott var dock när näringsfrihetsförordningen 1864 bytte den rättsliga utgångspunkten på krav på tillstånd till utgångspunkten att det som inte är förbjudet är tillåtet. 10 Decemberkompromissen och kollektivavtalslagen Mot slutet av 1800-talet utvecklades storstäder och storföretag med hierarkisk organisation och långtgående arbetsdelning. Moderna fackföreningar växte fram och slöt sig samman i centrala organisationer. Strejker och andra konfliktåtgärder förekom ofta och handlade förutom om lokala arbetsvillkor också om erkännande av fackföreningarna, förhandlings- och strejkrätt, kollektivavtal samt stopp för trakasserier och strejkbrytare. I decemberkompromissen 1906 erkände dåvarande SAF föreningsrätten, kollektivavtalen och ett visst skydd för de fackanslutna mot trakasserier och avsked. I utbyte erkände LO arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda arbetare (efter SAF:s stadgar 32) samt rätten att använda oorganiserade arbetare. Arbetsgivarna fortsatte acceptera kollektivavtal för att de därigenom fick arbetsfred och kunde begränsa konkurrensen av arbetare. Domstolarna gav fackföreningar rättskapacitet och kollektivavtalen rättsligt bindande verkan med skadestånd som sanktion. Kollektivavtalen lagreglerades under stora protester från arbetarrörelsen genom kollektivavtalslagen 1928 vilket gjorde kollektivavtalen normerande för de individuella avtalen och grunden för arbetsfred. Den liberala huvudregeln att stridsåtgärder är tillåtna uttrycktes inte i lagen som bara föreskriver i vilka situationer stridsåtgärder var förbjudna, framförallt vid rättstvister och åtgärder med krav att ändra gällande kollektivavtal. Stridsåtgärder tilläts däremot i intressekonflikter och 8 Göransson 1998 s Göransson 1998 s , Lundh 2002 s Glavå 2003 s

18 sympatiåtgärder genom att läsa lagen motsatsvis. Dessutom begränsades de enskilda arbetstagarnas skadeståndsskyldighet. 11 Registermetoden drevs som ett alternativ till kollektivavtal, framförallt av syndikalister. Metoden gick ut på att upprätta register över minimilöner och att arbetarna vägrade ta anställning till lägre löner. Metoden byggde på stark solidaritet och arbetstagarnas egna arbetsförmedlingar, så kallade arbetarbörser. Eftersom inga kollektivavtal slöts krävdes ingen fredsplikt av arbetarna. 12 Samförståndsandan etableras Under 30-talet införde arbetsdomstolen arbetsgivarnas rätt till arbetsledning, fritt antagande och avskedande av arbetare i kollektivavtalen genom dolda klausuler. De tog stöd av decemberkompromissen. Därigenom kom arbetsgivarnas befogenheter att omgärdades av arbetsfred överallt där kollektivavtal gällde. Under samma period centraliserades både arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna. Utifrån att en majoritet arbetare var organiserade i de dominerande fackföreningarna och att lönebildningen centrerades starkt kunde en samarbetsanda växa fram. Saltsjöbadsavtalet som slöts mellan LO och SAF 1938 uttryckte samförståndsandan. Avtalet innehöll begränsningar i strejkrätten men även i arbetsgivarnas frihet att avskeda. Detta gjorde att staten tog tillbaka lagförslag mot stridsåtgärder. En period av få öppna arbetskonflikter följde. Staten litade på arbetsmarknadsparternas samhällsekonomiskansvar och blandade sig inte i inkomstpolitiken utan nöjde sig med att införa åtgärder mot arbetslösheten. 13 Medbestämmandelagen och regeringsformen Från 60-talet började tjänste- och informationssektorn växa. Företagen började slimmas och det ställdes större krav på flexibilitet. Arbetslösheten ökade, det politiska livet radikaliserades och arbetsfreden ifrågasattes mer. De centrala löneförhandlingarna övergavs och ersattes av mer lokala. Staten övergav i sin tur ickeinblandningspolitiken och instiftade bland annat lagen om anställningsskydd 1974 och medbestämmandelagen Införandet av MBL föregicks av diskussioner om arbetsgivarnas 32-rättigheter fortfarande skulle skyddas av arbetsfreden. Lösningen blev att facken gavs möjlighet att behålla stridsrätten i medbestämmandefrågor om de 11 Lundh 2002 s , Göransson 1998 s och Sjöö 2003 s. 132ff 13 Lundh 2002 s , Göransson 1998 s. 242f 14 Lundh 2002 s

19 fört fram krav på medbestämmande i förhandlingar. Därmed erkändes lagstiftningen även arbetsdomstolens intolkning av 32-rättigheterna i kollektivavtalen. I övrigt övertog MBL reglerna för stridsåtgärder från kollektivavtalslagen. Nytt var förbud mot stridsåtgärder utan beslut i behörig ordning infördes regeringsformen med en paragraf om rätten att vidta stridsåtgärder. Regeln har inte fått genomslag i rättstillämpningen förrän efter år Senare lagstiftning Efter att Arbetsdomstolen i AD 1980:94 slog fast att det inte fanns hinder för arbetsgivare att som stridsåtgärd hålla inne intjänad lön tillkom 1985 ett förbud mot detta. Med Britanniadomen 1989 införde domstolen den nya principen att det är förbjudet att genomföra stridsåtgärder i syfte att ändra eller undantränga kollektivavtal arbetsgivaren slutit med annan fackförening. Att kollektivavtalet var utländskt gjorde ingen skillnad. Efter kraftig kritik infördes 1991 ny lagstiftning, kallad lex Britannia, som bland annat gjorde undantag i principen för utländska kollektivavtal. Senare har lagförslag kommit och gått. Den socialdemokratiska regeringen föreslog 1990 ett tillfälligt strejkförbud för att hejda löneökningen. Förslaget avslogs av riksdagen vilket fick regeringen att avgå införde den borgerliga regeringen förbud mot stridsåtgärder mot ensam- och familjeföretag tog den socialdemokratiska regeringen bort regeln men 2000 infördes den igen av miljöpartiet och de borgerliga partierna. 17 Vissa lagändringar har varit stabilare togs 200- kronorstaket för skadeståndsskyldighet för vilda strejker bort och ersattes av en riktlinje på 2000 kr. 18 År 2000 fick Medlingsinstitutets befogenhet att tillfälligt förbjuda stridsåtgärder. I december 2005 använde Medlingsinstitutet möjligheten för andra gången Stridsrättens rättsliga sammanhang Statens roll i lönebildningen Det regler för lönesättning som finns i Sverige återfinns i kollektivavtal eller då det saknas i de enskilda anställningsavtalen. Vi har ingen lagstiftning om minimilön. Den socialdemokratiska statens strategi är fortfarande att låta fack och 15 Göransson 1998 s. 319f, och 347f. 16 Eklund m.fl s Glavå 2001 s. 165f 18 Glavå 2001 s. 184f 19 Medlingsinstitutets pressmeddelande Medlingsinstitutet beslutar att Elektrikerförbundet ska skjuta upp strejk (

20 arbetsgivarorganisationer reglera arbetsmarknadens regler utan inblandning från staten i så stor utsträckning som möjligt. I propositionen Lönesättning för full sysselsättning anges att staten endast ska sätta ett ramverk för lönebildningen. Stabilt samförstånd bygger på parternas egna avtal vilket är att föredra framför lagstiftning mot stridsåtgärder. 20 Lagar finns numera för anställningsskydd, arbetstider, arbetsmiljö m.m. men dessa regler kan frångås i kollektivavtal. Kollektivavtalen De dominerande facken organiserar en hög grad av den arbetande befolkningen och det finns kollektivavtal som reglerar nästan hela arbetsmarknaden. Kollektivavtalen har dessutom av domstol givits normerande verkan på anställningsvillkor även utanför avtalens omfattningar. 21 Lagstiftningen främjar kollektivavtalsslutande genom att ge en hög grad av frihet att vidta stridsåtgärder i avtalslöst tillstånd. Dessutom har lagstiftningen knutit en rad privilegier till fackföreningar som slutit kollektivavtal: rätten till betalda förtroendemän, starkare förhandlingsrätt och tolkningsföreträde vid tvist om arbetsskyldighet. Sedan kollektivavtal slutits binds parterna vid fredsplikt. Arbetsdomstolen har genom att intolka arbetsgivarnas 32-rättigheter utvidgat fredsplikten. Kollektivavtalen tjänar därigenom som fredspliktsinstrument. 22 Föreningsrätt och anställningsskydd Stridsrätten är för arbetstagarna knuten till organisationerna. Föreningsrätten har växt fram parallellt med stridsrätten. Förbuden i MBL 7 mot att hindra arbetare att tillhöra, utnyttja och verka för sina organisationer skyddar möjligheterna att organisera stridsåtgärder. Anställningsskyddet hindrar till viss del arbetsgivare att godtyckligt säga upp strejkande arbetare och fackliga företrädare. Den svenska modellen och globaliseringen Kollektivavtalen gäller för alla arbetstagare i det aktuella området oberoende av om de tillhör den avtalsbärande organisationen eller inte. Arbetsgivare utan organiserade medlemmar kan tvingas teckna kollektivavtal genom blockader och andra sympatiåtgärder. På så vis kan facket motverka den lönedumpning som uppstår om arbetarna förmås konkurrera om anställningar med låga löner. Förutsättning är en sammanhållen och solidarisk fackföreningsrörelse. 20 Prop. 1999/2000:32 s Glavå 2001 s. 402f 22 Glavå 2003 s

21 Kapitalägarna och arbetsgivarna har lyckats organisera sig internationellt mer än fackföreningsrörelsen. Den svenska modellen har trots det ändå fungerat för utländska fartyg som anländer till svenska hamnar och utländska entreprenörer som verkar i landet. Britanniadomen som med tveksamt lagstöd slog undan möjligheterna att undantränga utländska kollektivavtal var därför ett stort bakslag för facken. Genom att lex Britannia till viss del återställde rättsläget och ger svenska kollektivavtal företräde har de svenska facken kunnat hålla uppe den svenska lönenivån. Fackföreningar i andra länder med andra värdegrunder eller förutsättningar som tecknar sämre kollektivavtal har fått stå tillbaka. En svårighet visar sig dock när arbetsgivarna är transnationella företag som kan spela ut arbetstagare i olika länder mot varandra. En svårighet uppkommer om lex Britannia kommer att anses stå i strid med EG-rätten. 20

22 5. Etablerade rättsföreställningar om stridsrätten 5.1 Inledning I det här kapitlet redovisar jag de föreställningar om stridsrätten som är etablerade enligt auktoritativa rättsvetare. Dessa regler anses gälla, domstolen förväntas hålla sig till dem och övriga aktörer behöver därför förhålla sig till dem. Redovisningen är skriven i syfte att ge en bakgrund till rättsfallsgenomgången och utgår därför från de etablerade föreställningarna vid tiden efter Britanniadomen. Rättsfallen ska kunna ses i det sammanhang som var när de var aktuella. För att förenkla framställningen har jag dock tagit med lagändringar efter Har lagändringarna av betydelse inte trätt i kraft vid vissa rättsfall anges det i rättsfallsgenomgången. Framställningen bör inte läsas som en redovisning av de etablerade rättsföreställningarna idag eftersom domstolspraxis har förändrat föreställningarna. Det har dock inte skett några dramatiska förändringar utan snarare förtydliganden. 5.2 Rätten att vidta stridsåtgärder Grundlagsskyddet Rätten till stridsåtgärder är grundlagsreglerad i regeringsformen 2 kap. 17. När paragrafen infördes var syftet inte att ändra rättsläget utan endast att göra det svårare att ändra de rättsuppfattningar om stridsrätt som redan fanns. 23 Enligt paragrafen tillkommer rätten att ta till stridsåtgärder för arbetstagarnas del föreningar, inte individer, medan det för arbetsgivare gäller såväl enskilda som föreningar av arbetsgivare. Rätten till stridsåtgärder kan enligt bestämmelsen inskränkas genom lag eller kollektivavtal. Överenskommelser om förbud mot stridsåtgärder i enskildas anställningsavtal saknar verkan ansågs domstolar i princip inte kunna begränsa stridsrätten på andra grunder än lag och kollektivavtal. 25 Anställningsavtalen och stridsrätten Enligt de enskilda anställningsavtalen ska de anställa utföra arbete och arbetsgivaren ska betala lön. Vägran att arbeta och betala lön är brott mot avtalen. De som genomför 23 Glavå 2003 s Glavå 2001 s Eklund m.fl s

23 lovliga stridsåtgärder blir dock inte skadeståndsskyldiga. Enskilda arbetstagarna kan inte krävas på skadestånd för brott mot anställningsavtalen om en arbetstagarorganisation tagit beslut om stridsåtgärden. Det gäller även olovliga åtgärder. 26 Arbetsvägran kan i vissa fall vara sakligt skäl för uppsägning men inte vid lovliga stridsåtgärder. Även vid olovliga stridsåtgärder gäller ett förstärkt anställningsskydd så att arbetstagaren bara får sägas upp i särskilt kvalificerade fall. 27 Glavå menar att vi kan se stridsrätten som undantag från förpliktelser i de enskilda anställningsavtalen. 28 Sigeman beskriver det som att anställningsavtalen är suspenderade i och med stridsåtgärden. Arbetstagarna åtnjuter då immunitet mot ansvar för brott mot anställningsavtalen. 29 Nyanställningsblockader och liknande strider inte mot avtal överhuvudtaget. Detsamma gäller annonsering, flygbladsutdelning, massuppsägningar och liknande som i vissa fall ansetts vara stridsåtgärder. Motsvarigheter inom andra rättsområden Rätten att vidta stridsåtgärder som sätter de avtalade prestationerna i undantag i avsikt att genomdriva avtal saknar motsvarighet utanför arbetsrätten. Hyra av fast egendom har flera likheter med anställningar (avtalen löper som huvudregel tills vidare, det finns kollektivavtal och förhandlingsskyldighet för hyresvärden). I dessa avtal finns det flera åtgärder som kan tas till för att genomdriva redan ingångna avtal (självhjälp, kräva prisnedsättning och deponera betalning till oberoende part). 30 Men de kan med rättsordningens sanktioner inte användas för att utöva påtryckning på nya avtal. Vad anses vara stridsåtgärder Frågan vad som räknas som stridsåtgärder och inte blir framförallt aktuellt då någon hävdar att motpartens handlingar utgör stridsåtgärder och därmed innebär fredspliktsbrott eller åtminstone är varselpliktigt. Glavå menar att arbetsdomstolen använder samma stridsåtgärdsbegrepp för fredspliktsbrott och varselskyldighet. 31 Glavå urskiljer tre rekvisit för att en stridsåtgärd ska anses föreligga: en i fackligt syfte, vidtagen åtgärd, med kollektiv prägel. 32 Fackligt syfte innebär att åtgärden ska syfta till att utöva påtryckning på förhållanden 26 Se t.ex. AD 1981:26 27 Eklund m.fl s Se även prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 294 och AD 1981:10 28 Glavå 2001 s Eklund m.fl s Se även AD 1980:94 30 Grauers 2001 s Glavå 2001 s Glavå 2001 s

24 mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet ska gå utöver individuella avtal. Tvister om rekvisitet har handlat om gränsen mellan stridsåtgärder och avtalsenliga befogenheter respektive avtalsbrott. Arbetsgivare har i och med sina större möjligheter att tillämpa kollektivavtal större utrymme att handla utan att det anses vara stridsåtgärder. 33 I stort sett kan alla åtgärder ses som stridsåtgärder om de har en faktisk inverkan på motparten. Tvister om det rekvisitet har handlat om gränsen mellan stridsåtgärder och allmän opinionsbildning. 34 Handlingar från dem som kan vara part i kollektivavtal, d.v.s. arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer samt enskilda arbetstagare, anses alltid ha kollektiv prägel om det finns något fackligt syfte. Enskilda arbetstagare som handlat i gemensamt syfte och i samråd kan anses utfört stridsåtgärder, oftast så kallad vild strejk. Massuppsägningar och hot om det har ansetts vara stridsåtgärder Tillåtna och förbjudna stridsåtgärder Inledning LO-juristen Kurt Junesjö presenterarreglerna för strejkrätten i en debattbok vilken här kan tjäna som en pedagogisk introduktion. Huvudregeln är att stridsåtgärder är förbjudna när kollektivavtal gäller. Som undantag är det tillåtet med indrivningsblockader, sympatiåtgärder för lovliga primäråtgärder samt kortvariga politiska strejker. Utan kollektivavtal är stridsåtgärder tillåtna. Den enda begränsningen i avtalslöst tillstånd är att man inte får stödja annans otillåtna stridsåtgärd. 36 Därtill tillkommer reglerna kring lex Britannia, för varsel och för medling. Jag använder Glavås modell för att systematisera reglerna kring stridsåtgärdernas tillåtlighet. Glavå menar att enligt RF 2:17 tycks den rättsliga utgångspunkten vara att de stridsåtgärder som inte är förbjudna är tillåtna. Stridsåtgärder kan vara otillåtna på de tre grunder som utgör rekvisiten för vad som räknas som stridsåtgärder: syfte, åtgärd och kollektivitet. På dessa tre grunder finns generella regler som gäller i alla situationer, regler som rör offentlig sektor och regler för kollektivavtalsförhållanden Glavå 2001 s Glavå 2001 s Glavå 2001 s Junesjö 1998 s Glavå 2001 s

25 Sammanställning efter grund I uppsatsens rättsfallsanalys systematiseras argumenten efter grund. Det är ett mindre pedagogiskt upplägg för en beskrivning av stridsrätten. Men för att kunna jämföra de olika framställningarna har jag gjort en enkel sammanställning av rättsreglerna utifrån rättskälla. Annan källa än lag Syfte Åtgärd Kollektiv Saltsjöbadsavtalet för de parter RF 2:17 och NJA som ingår: 1974 s. 36: Förbud mot åtgärder i otillbörliga Krav på syften, skydd för tredje man och organisationsmässi samhällsfarliga åtgärder ghet Lagen om offentlig anställning LOA 23 : Krav på fackligt syfte för myndighetsutövare Förbud mot åtgärder i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden för övriga LOA 23 : Endast tillåtet med vissa former av stridsåtgärder för myndighetsutövare LOA 25 : Krav på beslut av organisation Medbestä mmandela gen Generellt: MBL 42 Förbud för åtgärd i syfte att undanröja eller ändra befintliga kollektivavtal MBL 41b Förbud för åtgärder mot ensam- och familjeföretag Generellt: MBL 41a Förbud för arbetsgivare att innehålla intjänad lön Vid kollektivavtal: MBL 41 Punktförbuden 1. rättstvister 2. ändring av avtalet 3. nytt avtal då det gamla gäller 4. stödja olovliga primärkonflikter Vid kollektivavtal: MBL 41 Krav på beslut i behörig ordning Syfte Generella begränsningar Det finns inga generella begränsningar i svensk rätt som förbjuder stridsåtgärder på grund av deras syfte som t.ex. regler om proportionalitet, adekvans, åtgärder vid rättstvister eller förbud mot så kallade samhällsfarliga åtgärder. Det finns dock inga lagliga hinder för staten att införa lagar som förbjuder pågående stridsåtgärder. Det hände vid akademikerkonflikten på sjuttiotalet. 38 I MBL 41b förbjuds stridsåtgärder med syfte att sluta kollektivavtal med ensamoch familjeföretag samt sympatiåtgärder för primäråtgärd med samma syfte. 38 Glavå 2001 s

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8) Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Denna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d

Denna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d 1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen

Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1 Vad utmärker den svenska modellen? - - - 2 3 Organisationsgraden 4 Men.. En av tre nobbar LO-facken Rekordmånga flyr facket Bara var tredje

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124 ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

5/5/2015. Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen. Vad utmärker den svenska modellen? - - -

5/5/2015. Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen. Vad utmärker den svenska modellen? - - - Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1 Vad utmärker den svenska modellen? - - - 2 3 1 Organisationsgraden 4 Men.. En av tre nobbar LO-facken Rekordmånga flyr facket Bara var tredje

Läs mer

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004.

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004. Kommittédirektiv Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal Dir. 2004:98 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att lämna

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx

Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Kommentar till tentamen 13 januari 2011

Kommentar till tentamen 13 januari 2011 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 Ht 2010 Kommentar till tentamen 13 januari 2011 Fråga 4 Uppgiften bygger på en nyhet som presenterades just efter årsskiftet (se till exempel DN 2011-01-07).

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Arbetsrätten med en borgerlig regering

Arbetsrätten med en borgerlig regering 1 Sammanfattning Arbetsrätten med en borgerlig regering En moderatledd regering skulle för de anställda innebära stora försämringar av de arbetsrättsliga reglerna. Det visar denna genomgång av de förslag

Läs mer

MIKAEL HANSSON HANDELSHÖGSKOLAN JURIDISKA INSTITUTIONEN. Streikerett eller fredsplikt hos arbeidsgiver med tariffavtale om havnkonflikten i Göteborg

MIKAEL HANSSON HANDELSHÖGSKOLAN JURIDISKA INSTITUTIONEN. Streikerett eller fredsplikt hos arbeidsgiver med tariffavtale om havnkonflikten i Göteborg Streikerett eller fredsplikt hos arbeidsgiver med tariffavtale om havnkonflikten i Göteborg 1 APM Terminals, Göteborg Sveriges hamnar Transport APM Transport avd 3 Hamnarbetarförbundet Hamn4an 2 Andra

Läs mer

Q & A om konflikt inom bransch Telekom

Q & A om konflikt inom bransch Telekom Q & A om konflikt inom bransch Telekom För att underlätta ert arbete med anledning av att SEKO den 9 maj har varslat IT&Telekomföretagen om konfliktåtgärder. Varslet gäller kollektivavtal Telekom med SEKO

Läs mer

Föreningsrätt och förhandlingsrätt.

Föreningsrätt och förhandlingsrätt. Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arbetsrättsliga stridsåtgärder. - i fredstid. Ola Eriksson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Arbetsrättsliga stridsåtgärder. - i fredstid. Ola Eriksson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Arbetsrättsliga stridsåtgärder - i fredstid Ola Eriksson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Sammanfattning Stridsåtgärder

Läs mer

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Kopia på artikel i Aftonbladet den 25/2 1998 Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Arbete är den vara du säljer på en

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

D-UPPSATS. Kollektivavtalets rättsverkningar

D-UPPSATS. Kollektivavtalets rättsverkningar D-UPPSATS 2006:013 Kollektivavtalets rättsverkningar Vaxholmsfallet Sandra Engman Madeleine Larsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:90 Diarienr: 2001/1496 P-cirknr: :38 Nyckelord: Arbetsrätt, Alkoholtest Handläggare: Hedda Mann Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 2001:90 Diarienr: 2001/1496 P-cirknr: :38 Nyckelord: Arbetsrätt, Alkoholtest Handläggare: Hedda Mann Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 2001:90 Diarienr: 2001/1496 P-cirknr: 2001-2:38 Nyckelord: Arbetsrätt, Alkoholtest Handläggare: Hedda Mann Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2001-08-08 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 94/06 Mål nr A 132/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 94/06 Mål nr A 132/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 94/06 Mål nr A 132/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot en arbetsgivare i byggbranschen i förhållande till vilken organisationen inte är

Läs mer

Förhandlingsprotokoll

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll 2007-11-15 Förhandlingsordning Parter Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Fastighetsanställdas Förbund, SEKO Facket för Service och Kommunikation och Svenska Transportarbetareförbundet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande

Läs mer

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning

Läs mer

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk

Läs mer

ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare

ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU3 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Internationella arbetsorganisationens

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 2014-11-04 1(7) RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN 1 Bisyssla Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 1.1 Vad är bisyssla? Bisyssla är ett uppdrag som en person fullgör

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor

Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor PM Till Vårdföretagens medlemmar Från Daniel Andersson, Linn Bentley & AnnEva Bomberg Datum 2016-12-02 Angående Kommunals konfliktvarsel Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder PA-programmet Arbetsrätt B Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT 15 Uppsatsgrupp: 19 Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn/kontaktuppgifter:

Läs mer

Lönebildning och medling

Lönebildning och medling Lönebildning och medling Per Ewaldsson Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag) Lönebildningen i Sverige

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Ds 2018:40

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer

SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET. Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING

SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET. Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING 1 Rätten och möjligheten att strejka är det främsta medel

Läs mer

Datum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Datum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Henrik Malm Lindberg, Nils Karlson & Johanna Grönbäck Ratio - Näringslivets forskningsinstitut Strukturerad jämförelse Sex länder, i jämförelse med

Läs mer

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige 14 september, 2005 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80 procent. Kollektivavtalen beräknas

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/2018 2018-09-24 Saknr 124 A2018/01388/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Allmänt

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Tentamen Kommentar

Tentamen Kommentar Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

LOs yttrande över Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I, SOU 2015:13

LOs yttrande över Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I, SOU 2015:13 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Robert Sjunnebo [F11 Datum] 20150122 ERT DATUM ER REFERENS [F 11 Datum] A2015/734/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Arbetsskyldighet och omplacering

Arbetsskyldighet och omplacering Arbetsskyldighet och omplacering T3 CIVILRÄT TENS SOCIALA DIMENSION ARBETSRÄTT A N N E L I O H L S S O N A N D E R B J Ö R K F Ö R B U N D S J U R I S T, S V E N S K A B Y G G N A D S A R B E TA R E F

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning.

Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning. Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning. Förord av Nätverket Försvara Strejkrätten Sedan regeringen i maj 2017 tillsatte en utredning om begränsad konflikträtt har diskussionens

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fackliga stridsåtgärder. Proportionalitetsprincipens påverkan på svenska stridsåtgärder. Frida Johansson Drugge 2015

EXAMENSARBETE. Fackliga stridsåtgärder. Proportionalitetsprincipens påverkan på svenska stridsåtgärder. Frida Johansson Drugge 2015 EXAMENSARBETE Fackliga stridsåtgärder Proportionalitetsprincipens påverkan på svenska stridsåtgärder Frida Johansson Drugge 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster Kommittémotion V005 Motion till riksdagen 2016/17:3514 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget ARBETSDOMSTOLEN Mål nr A 268/04 2005-09-15 Aktbil. 133 Europeiska gemenskapernas domstol L - 2925 LUXEMBURG Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget Bakgrund 1. 1. Laval un Partneri

Läs mer

Fackliga förtroendemän

Fackliga förtroendemän Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer