Konsekvensutredning av föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier

Transkript

1 Vårt datum: Diarienr: SSM Dokumentnr: SSM Konsekvensutredning av föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår en förändring av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Bland annat införs en anmälningsplikt för verksamheter som utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning och kommunerna blir tillsynsmyndigheter för dessa verksamheter. Vissa bestämmelser rörande kosmetiskt solarium förtydligas. Bestämmelserna rörande de båda verksamheterna samlas i en föreskrift. 1 Problemet och vad Strålsäkerhetsmyndigeten vill uppnå? Lagen om strålskydd syftar till att skydda människor mot skadlig verkan av strålning, såväl joniserande som icke-joniserande. Lagen är tillämplig på bl.a. tekniska anordningar som alstrar icke-joniserande strålning. Exempel på sådana anordningar är solarium, lasersamt IPL-utrustningar. I förslaget till lagen (20xx:xxx) om strålskydd har införts ett förbud mot yrkesmässigt att låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium och ett förbud mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år. Det har också införts ett krav på upprättande av ett program för egenkontroll för att kontrollera dessa verksamheter. För kosmetiska exponeringar har nya bestämmelser tagits fram i syfte att förtydliga vad de allmänna skyldigheterna i lagen (20xx:xxx) om strålskydd innebär. Kosmetiska Solarier 1.1 Problemet Det finns ett bevisat samband mellan UV-exponering och risken att insjukna i hudcancer. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen i Sverige och också den som ökar mest. När det gäller UV-exponering och utveckling av hudcancer är barn särskilt utsatta. Barn har känsligare hud än vuxna och solexponering och brännskador till följd av solning är därför särskilt skadligt under barn- och ungdomsåren. Enligt International Agency for Research on Cancer, IARC (WHO:s organ för cancerforskning), finns det ett tydligt samband mellan solarieanvändning i unga år och Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (10) hudcancer och då främst den allvarligaste formen malignt melanom. IARC tillkännagav år 2006 att alla dittills tillgängliga undersökningar kommit fram till ett klart samband mellan användning av solarier i unga år och olika hudcancerformer. Insamlad data från mer än tjugo epidemiologiska forskningsstudier visade att risken för melanom ökar med 75 procent när användningen av solarier börjat före 30 års ålder. Vidare visade experimentell forskning och djurförsök att alla slag av ultraviolett strålning (UVA, UVB och UVC) är cancerframkallande. Forskargruppen drog fyra tydligt klarlagda slutsatser: 1. Risken för malignt melanom ökar vid solarieanvändning under tonåren och upp i 20- årsåldern. 2. Solarieanvändning i tonåren ökar även risken för skivepitelcancer. 3. Hudens immunförsvar skadas av solning i solarium. 4. Det finns inga positiva hälsoeffekter förknippade med att sola i solarium. De olika typer av strålning, som tidigare klassats i IARC:s högsta riskgrupp cancerframkallande hos människor, granskades på nytt av IARC under 2009, bl.a. för att identifiera ytterligare cancermekanismer. Resultatet, meddelat av IARC i juli 2009, förde upp användning av solarier till den högsta riskgruppen. 1.2 Vad vill Strålsäkerhetsmyndigheten uppnå med regleringen? Mot bakgrund av ovanstående har regeringen föreslagit att ett förbud mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium och krav på egenkontrollprogram införs i lagen (20xx:xxx) om strålskydd. Dessa bestämmelser kommer medföra konsekvenser för både företag, tillsynsmyndigheter och Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessa konsekvenser har utretts i konsekvensutredningen till lagförslaget. I denna konsekvensutredning utreds endast konsekvenserna av de föreslagna bestämmelserna i Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter. De bestämmelser för kosmetiska solarier som återfinns i SSMFS 2012:5, kommer i sin helhet att finnas kvar de nya föreskrifterna. Vad som är nytt är bestämmelser som syftar till att uppfylla kraven i lagen om 18-års gräns, krav på egenkontrollprogram och krav på skylt med information om 18-års gräns. Utifrån de erfarenheter som Strålsäkerhetsmyndigheten har fått genom sitt arbete med stöd till kommunerna, har en revidering gjorts av den bestämmelse som gäller förbud mot försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter i verksamheten. Kammarrätten har upphävt förbud mot försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkten på grund av för oprecisa förelägganden från kommuner gällande de produkter som omfattas av förbudet i den gamla föreskriften. Mot bakgrund av detta har bestämmelsen förtydligats med ett tillägg som specificerar att de produkter som säljs i verksamheten inte ska orsaka en ökad fotosensitivitet. Strålsäkerhetsmyndigheten vill genom denna revidering göra syftet med bestämmelsen tydligare och därmed förenkla tillsynsarbetet. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att dessa föreskrifter inte medför någon förändring för verksamheterna eller tillsynsmyndigheterna.

3 Sida 3 (10) 1.3 Problemet med icke-joniserande strålning avser behandlingar med ickejoniserande strålning eller ultraljud som syftar till att förändra utseendet på en person och som inte är hälso- och sjukvård. Exempel på behandlingar som kan ingå i detta är hårborttagning, borttagning av rynkor, hudföryngring, borttagning av ytliga blodkärl, tatueringsbortagning och tandblekning med laser eller intensivt pulserat ljus (IPL). Ickejoniserande strålning används också för bröstlyft, fettreducering och hudåtstramning. med icke-joniserande strålning medför en risk för skador i huden eller öga. De vanligast förekommande skadorna är brännskador. Brännskadorna kan i sin tur leda till infektioner och ärrbildning. Ibland används även ultraljud och radiofrekvent strålning för kosmetiska exponeringar. Riskerna med dessa nya metoder och användningssätt är inte alltid kända och metoderna tas ofta i bruk innan riskerna är fullt utredda. Ibland kombineras flera tekniker i samma behandling. Riskerna vid kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning och ultraljud är i stor utsträckning beroende av utförarens kunskap och erfarenhet. Det är viktigt att den som utför exponeringarna kan göra korrekta bedömningar av hudtyp och andra omständigheter, som t.ex. användning av läkemedel, som påverkar hudens känslighet för optisk strålning. Det är också mycket viktigt att inte behandla hudområden som innehåller pigmentförändringar eftersom dessa kan vara hudtumörer, eftersom man då riskerar att försena en diagnos av sjukdomen. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid sin tillsyn av verksamhetsutövare som utför kosmetiska behandlingar med bl.a. IPL och laser funnit att Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, SSMFS 2014:4, inte är tillräckligt precisa och detaljerade i sina krav på verksamhetsutövaren. De allmänna skyldigheterna i dagens föreskrifter ställer krav på att man ska väl förtrogen med hur utrustningen används och känna till de risker som verksamheten kan innebära. Det har visat sig i Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsarbete att det har funnits svårigheter både för verksamheterna och för myndigheten att bedöma huruvida dessa bestämmelser ska anses vara uppfyllda 1.4 Vad vill Strålsäkerhetsmyndigheten uppnå med regleringen? Strålsäkerhetsmyndigheten vill, genom att låta kommunerna ta över rollen som tillsynsmyndigheter, öka tillsynen över verksamheter som utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning. Genom att en anmälningsplikt införs för dessa verksamheter kommer kommunen få en översikt över vilka verksamheter som ska tillsynas. För att undvika att skador uppstår i verksamheten införs krav på att information ska ges till kunden inför en behandling samt vad denna information ska bestå av. Verksamhetsutövaren ska även anpassa varje enskild exponering till kundens förutsättningar vad gäller exempelvis val av metod, utrustningens inställningar, exponeringens längd och antal exponeringar. En kunddeklaration ska fyllas i av alla

4 Sida 4 (10) kunder. Effekten av införandet av dessa bestämmelser förväntas bli att verksamheten blir säkrare och tillsynen bli enklare att genomföra. 2 Beskrivning av alternativa lösningar för det Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppnå och effekterna av att någon reglering inte kommer till stånd Kosmetiska solarier Vid utebliven förändring av de befintliga föreskrifterna kommer svårigheterna med tolkningen av bestämmelsen som gäller förbud mot försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter i verksamheten att kvarstå. Tillsynsarbetet för kommunerna kan påverkas på grund av fortsatta tolkningssvårigheter angående bestämmelsen. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att få fortsätta besvara frågor rörande tolkning av bestämmelsen. Enligt Regeringens proposition 2016/17:55 gällande åldersgräns för kosmetiska solarier som föreslås träda i kraft den 1 september 2018 finns krav på att verksamheten enligt ett särskilt program för egenkontroll ska kontrollera sin verksamhet. Vid en utebliven förändring av de befintliga föreskrifterna så kommer det inte att finnas några specifika bestämmelser om vad egenkontrollprogrammet ska innehålla. Det leder till att det blir otydligt hur kravet i lagen ska uppfyllas och en svårighet för kommunerna att utöva tillsyn. Detta kan också leda till ett ökat antal tillsynsfrågor till Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid en utebliven förändring av de befintliga föreskrifterna kommer Strålsäkerhetsmyndigheten fortsatt vara tillsynsmyndighet för dessa verksamheter. Detta innebär att endast någon procent av verksamheterna som utför kosmetiska exponering kommer att kunna inspekteras även om myndigheten skulle prioritera inspektioner inom detta område. Tillsynen skulle därför inte ha någon större effekt på strålsäkerheten inom dessa verksamheter. Om de generella krav som finns i dagens i föreskrifter fortsätter att gälla kommer problemet med bedömning av kravuppfyllelse att kvarstå. Ett alternativ till dessa föreskrifter är att arbeta med utökad information till allmänheten och verksamheterna. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att detta inte kommer att räcka som enskild åtgärd för att strålsäkerheten för kunderna ska öka vid behandlingar med kosmetiska exponeringar. 3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Kosmetiska solarier Den föreslagna regleringen kommer främst att påverka de företag som upplåter kosmetiska solarier till allmänheten.

5 Sida 5 (10) Kommunerna är redan idag tillsynsmyndighet för kosmetiska solarium och verksamheterna måste enligt dagens föreskrifter anmäla verksamheterna till kommunen. Tillsynsarbetet kan komma att bli något mer omfattande eftersom man enligt de nya föreskrifterna har fler bestämmelserna att inspektera. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att påverkas av den nya regleringen genom att ytterligare information måste tas fram på myndighetens hemsida och inkluderas i den idag befintliga kursen om solarietillsyn. Arbetet med att stödja kommunerna i deras arbete med tillsyn kan komma att öka i omfattning. Den föreslagna regleringen kommer att påverka de företag som utför kosmetiska exponering med icke-joniserande strålning. Eftersom kommunerna kommer att bli tillsynsmyndighet innebär detta att ytterligare resurser kan komma att krävas för att kunna genomföra tillsynen av dessa verksamheter. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att påverkas av den nya regleringen genom att ett informationspaket behöver tas fram. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att planera och hålla utbildningar för kommunerna. Framförallt kommer stora informationsinsatser ske under de första åren från det att regleringen har trätt i kraft. 4 Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför 4.1 Kosmetiska solarier De konsekvenser som berör införandet av åldersgräns för kosmetiska solarier samt krav på egenkontrollprogram har utretts i konsekvensutredningen till lagförslaget. Denna konsekvensutredning utreder endast konsekvenserna av bestämmelserna i föreskrifterna. Dessa ändringar utgörs främst av en ändring i bestämmelsen om förbud av försäljning av kosmetiska och hygieniska produkter i solarieverksamheten samt en ny bestämmelse om innehåll i det egenkontrollprogram verksamheterna måste upprätta och att det ska finnas en skylt om förbud mot att låta någon sola som inte har fyllt 18 år. Företag Administrativa kostnader Tidsåtgången för att ta fram egenkontrollprogram kan beräknas till cirka två till fyra timmar vilket innebär en kostnad på cirka kr om man utgår från en verksamhetsutövare som arbetar 160 timmar per månad (9 600 minuter) och tjänar kronor per månad före skatt exklusive sociala avgifter. Denna kostnad grundar sig på en uppskattning i utredningen SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd där man genomförde en konsekvensutredning utifrån det författningsförslag som riktade sig till verksamheter som utför kroppsbehandlingar. I och med förtydligandet i bestämmelsen om förbud av försäljning av kosmetiska och hygieniska produkter kan detta i vissa fall leda till en snabbare bedömning av kommunen gällande bestämmelsens uppfyllelse och därmed en något minskad tidsåtgång för tillsyn. Strålsäkerhetsmyndigheten har diskuterat den aktuella bestämmelsens lydelse och syfte med branschorganisationen Svensk solarieförening vilket medför att man inom branschen redan idag vet hur bestämmelsen ska tolkas vilket medför att kostnadsminskningen blir relativt liten.

6 Sida 6 (10) Utbildningskostnader Inga utbildningskostnader förväntas tillkomma förutom de som 18-årsgränsen medför för personal men denna kostnad har utretts i konsekvensutredningen till lagförslaget. Övriga kostnader Utskrift av informationen om åldersgräns i A3 format uppskattas till ungefär 10 kr per verksamhet. Utskrift av egenkontrollprogrammet uppskattas till ungefär 2 kr per verksamhet. Tillsynsmyndighet Kosmetiska solarier är redan idag anmälningspliktiga till kommunen och de flesta bestämmelser i de nya föreskrifterna är samma som de idag gällande bestämmelserna. Kommunen kan dock i sin tillsyn komma att kräva att se egenkontrollprogrammet vid tillsynen, men detta bedöms inte medföra en märkbar ändring i kostnad. I och med förtydligandet av bestämmelsen om försäljning av kosmetiska och hygieniska produkter kommer kommunens tillsyn att underlättas. Strålsäkerhetsmyndigheten En ökat antal frågor angående kommunens tillsynsarbete kan tillkomma i och med kravet på egenkontrollprogram men Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att detta inte kommer innebära någon märkbar ökning av arbetet med myndighetens stöd till kommunerna. 4.2 Företag Administrativa kostnader De största kostnaderna för företagen är de avgifter som tillkommer i och med anmälan till kommunen samt debiteringen av kommunernas övriga tillsynsarbete. Uppskattningen av kostnader kopplade till kommunens avgifter grundar sig på hur avgifterna idag är för solarieverksamheter. Detta är en rimlig uppskattning eftersom det rör sig om liknande verksamheter med samma typ av anmälningskrav. En vanlig hantering av anmälan inkluderar exempelvis inläsning av ärendet, kontakt med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektion och kontroll i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För solarieverksamheter är denna tid uppskattad till 5 timmar vilket innebär en kostnad på cirka 5000 kr eftersom kommunens timtaxa är cirka 1000 kr per timme. är ett nytt tillsynsområde för kommunerna och därför bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att kostnaden som uppkommer på grund av anmälan kommer att uppgå till cirka 6000 kr eftersom mer tid kommer att krävas vid handläggningen av anmälan. Den kommunala årliga tillsynsavgiften ligger vanligen mellan 1000 till 3000 kr per verksamhet beroende på var i landet kommunen ligger och storleken på verksamheten. Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört har det framkommit att en del verksamheter inte har varken kunddeklarationer eller dokumentationer av utförda behandlingar. För dessa verksamheter kan tidsåtgången för att upprätta ett egenkontrollprogram, att ta fram informationsmaterial till kunder, skapa kunddeklarationer samt att skapa ett dokumentationssystem för utförda exponeringar beräknas ta en till två dagars arbete i anspråk för en anställd. Kostnaden för detta är kr om man utgår från

7 Sida 7 (10) en verksamhetsutövare som arbetar 160 timmar per månad (9 600 minuter) och tjänar kronor per månad före skatt exklusive sociala avgifter. Många verksamheter har redan ett informationsmaterial tillgängligt och har som rutin att dokumentera genomförda behandlingar. Det gäller framförallt de företag som är anslutna till Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR). För dessa verksamheter kommer kanske vissa modifieringar göras av den befintliga informationen och dokumentationen men det kommer att ta högst 4 timmar i anspråk av en person vilket motsvarar en kostnad på 625 kr. Utbildningskostnader För verksamheter där personalen inte uppfyller kraven i föreskrifterna om kunskap måste detta omhändertas exempelvis genom att genomgå en utbildning. En standardkurs av en större förmedlare av utbildningar som rör laser och IPL-behandlingar kostar ungefär 5000 kr per person och dag och pågår i 2-3 dagar. För verksamheter som redan idag har utbildad personal kommer föreskrifterna inte kräva någon ytterligare kostnad vad gäller vidareutbildning. Enligt SHR kommer bestämmelsen om kunskap inte innebära några stora kostnader för medlemmar som redan är utbildade inom de områden som är relevanta enligt föreskrifterna Övriga kostnader Utskrift av informationen om åldersgräns i A3 format uppskattas till ungefär 10 kr per verksamhet. Kostnaden för kommunens tillsyn utöver den kostnad som uppkommer i samband med anmälan till kommunen är det lönebortfall som uppstår på grund av inspektionstillfället. Detta kan uppskattas till 104 kr per år om man utgår från samma beräkning om lön enligt ovan samt att kommunerna brukar ha en tillsynsfrekvens på vart tredje år. Uppgiften om tillsynsfrekvens har hämtats från konsekvensutredningen för SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Tillsynsmyndigheter Administrativa kostnader De kostnader för kommunen som uppstår i samband med anmälan och tillsyn täcks av de tillsynsavgifter verksamheterna måste betala. Tidsåtgången för kommunerna kommer att variera bland annat beroende på hur många verksamheter man har i kommunen samt storleken på verksamheterna. Tidsåtgången för registrering av anmälan och övrigt administrativt arbete kan uppskattas till 6 timmar. Den löpande tillsynen kan uppskattas till cirka två timmar per år. Utbildningskostnader De inspektörer som ska arbeta med tillsyn enligt dessa föreskrifter kommer att behöva delta på utbildning/seminarium som Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att hålla. Alternativt kan inspektörerna införskaffa sig kunskap via den information som myndigheten kommer att tillhandahålla på hemsidan. I samband med ikraftträdandet av föreskrifterna och de första åren kommer Strålsäkerhetsmyndigheten att åka ut till ett antal platser i Sverige och hålla utbildningsseminarium. Vid liknande seminarium för solarieinspektörer har myndigheten inte krävt någon anmälningsavgift. Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att hålla en årlig kurs likt den kurs man har idag för solarietillsynen. Kostnaden för kursen om solarietillsyn har varit 1000 kr per deltagare.

8 Sida 8 (10) Övriga kostnader Inga övriga kostnader förväntas tillkomma. Strålsäkerhetsmyndigheten Administrativa kostnader Arbetet med att ta fram informationsmaterial samt planering och genomförandet av kurser kommer uppskattas kräva en heltidstjänst. Arbetet med att stödja kommunerna i deras tillsynsarbete förväntas kräva en halvtidstjänst vilket grundas på jämförelsen med tillsynsstödet för solarieverksamheter. Där inkommer ca: 200 ärenden per år till myndigheten och tidsåtgången för att hantera dessa uppskattas till ungefär 5-10 % av en heltidstjänst. Eftersom föreskrifterna rörande kosmetiska exponeringar innehåller nya krav på verksamhetsutövaren bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att mer tid kommer att behöva läggas på stöd till kommuner för deras tillsyn på detta område. Sett till tidigare informationstillfällen/kurser Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört i samband med revidering av föreskrifterna om solarier kan kostnaden uppskattas till kr för bokning, resor och boende efter att föreskrifterna har trätt ikraft. I detta ingår 5 stycken heldagsinformationstillfällen på olika ställen i landet. Utbildningskostnader Inga utbildningskostnader förväntas tillkomma för myndigheten. Övriga kostnader Inga övriga kostnader förväntas tillkomma. 5 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att bestämmelserna överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 6 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Enligt Regeringens proposition 2016/17:55 gällande åldersgräns för kosmetiska solarier föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 september Lagändringarna i propositionen gäller krav på åldersgräns, krav på skylt om åldersgräns samt krav på att verksamheten enligt ett särskilt program för egenkontroll ska kontrollera verksamheten. Bestämmelsen om anmälan för verksamheter med kosmetisk exponering kommer att innebära att befintliga verksamheter som idag inte är anmälningspliktiga kommer att bli det när föreskrifterna träder ikraft. På grund av detta finns det övergångsbestämmelser för dessa verksamheter och att de måste anmälas sin verksamhet till kommunerna senast den xx månad 2018.

9 Sida 9 (10) 7 Beskrivning av antalet företag som berörs samt storleken på företagen Kosmetiska solarier Efter en enkätundersökning riktad till kommunerna uppskattar Strålsäkerhetsmyndigheten att det finns cirka 700 obemannade solarier och bemannade solarier i Sverige. Bedömningen är att den övervägande delen är franchisetagare eller småföretagare. Enligt Svensk Solarieförening finns det ungefär 500 solarieföretag som har solarieupplåtelse som sin enda verksamhet. Denna typ av verksamheter är inte registrerade på ett sådant sätt att antalet berörda företag kan anges exakt. I remissvar från Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR) uppskattar man att cirka 500 salonger berörs av föreskrifterna. Ur SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd framgår att det finns svårigheter att hitta statistik över verksamheter som avgränsar sig till kroppsbehandlingar generellt. I utredningen presenteras resultatet av en enkätundersökning som skickades ut till kommunerna. 252 kommuner svarade på enkätundersökningen och det framkom att cirka 8700 verksamheter var anmälda till kommunerna. Av dessa verksamheter hade kommunerna angett att cirka 9 % var skönhetssalonger med laser- eller IPL-behandlingar vilket betyder att cirka verksamheter som var anmälda till kommunen utförde laser- eller IPL-behandlingar. Mot bakgrund av ovanstående information är det därför rimligt att anta att det rör sig om cirka verksamheter som kommer att påverkas av denna reglering. Bedömningen är att den övervägande delen är enmansföretag eller småföretagare. 8 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer inte att regleringen kommer att påverka företagen i några andra avseenden. 9 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Kosmetiska solarier Bedömningen är att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Bedömningen är att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena mellan företagen. För enmansföretag kommer de nya administrativa kraven att innebära att tid måste avsättas till administration istället för att utföra behandlingar. Detta kommer inte att drabba större företag i lika stor utsträckning. Efter det att upprättandet av program för egenkontroll och övrigt information är klart kommer det inte vara någon skillnad för enmansföretag och de lite större företagen.

10 Sida 10 (10) 10 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till småföretag vid reglernas utformning Kosmetiska solarier Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det inte krävs någon särskild hänsyn vid utformningen av reglerna De flesta företag som påverkas av föreskrifterna är enmansföretag eller företag med få anställda. De bestämmelser som tillkommer i och med dessa föreskrifter bedöms vara nödvändiga för att öka strålsäkerheten inom företagen. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det inte krävs någon särskild hänsyn vid utformningen av reglerna. Kontaktperson vid Strålsäkerhetsmyndigheten Johan Gulliksson Johan.gullikson@ssm.se