en liten faktabok om Parkinsons sjukdom symtom, diagnostik och behandling Bo Johnels Miriam Carlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en liten faktabok om Parkinsons sjukdom symtom, diagnostik och behandling Bo Johnels Miriam Carlsson"

Transkript

1 en liten faktabok om Parkinsons sjukdom symtom, diagnostik och behandling Bo Johnels Miriam Carlsson

2 En liten faktabok om Parkinsons sjukdom Symtom, diagnostik och behandling Bo Johnels, neurolog med mångårig erfarenhet kring Parkinsons sjukdom, har varit verksam på neurologkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Miriam Carlsson, parkinsonsjuksköterska på neurologoch geriatriska kliniken på Länssjukhusets Ryhov i Jönköping. för ParkinsonFörbundet, november 2007 ISBN x

3 Innehåll Vad är Parkinsons sjukdom?...3 Vad händer i hjärnan?...4 Hur vanligt är Parkinsons sjukdom?...6 Varför får man Parkinsons sjukdom?...6 Hur ställs diagnosen? Vilka undersökningar görs?...7 Vad är SPECT och PET?...8 Vilka symtom kan uppstå?...9 Sjukdomsutveckling...11 Vad är dosglapp?...11 Hur kan jag känna igen dosglapp? Vikten av att informera sin doktor Medicinsk behandling...15 Läkemedel som innehåller levodopa Nedbrytningshämmare...17 Dopaminagonister Hur kan en läkemedelsbehandling se ut?...20 Neurokirurgisk behandling...22 Icke-medicinsk behandling Sjukgymnastik Arbetsterapi...24 Dietist Om kosten...26 Kurator Logoped...28 Parkinsonsjuksköterska och parkinsonteam...29 Egenvård - Vad kan man göra själv för att förbättra vardagen?...30 Forskning och framtid

4 2

5 Vad är Parkinsons sjukdom? Parkinsons sjukdom är kanske inte fullt ut vad vi i dagligt tal menar med en sjukdom utan kanske snarare en samling tillstånd som liknar varandra. Dessa tillstånd har det gemensamt att ett antal symtom sakta smyger sig på hos den som drabbas. Huvudsakligen gäller det rörelseförmågan. Man får svårigheter att röra sig normalt, allt går långsamt och trögt, darrningar i arm eller ben kan förekomma och ibland smärtsamma muskelkramper. Till en början uppträder dessa tre olika symtom vanligen inte tillsammans eller samtidigt, men med tiden kan de komma att göra det. Läkaren tänker då att han ser de tre kardinalsymtomen (hypokinesi, rigiditet och tremor, dvs. hämmad rörelseförmåga, stelhet och skakningar) och kan ställa diagnosen Parkinsons sjukdom. Andra läkare säger att man drabbats av parkinsonism och menar då att man under de första åren inte säkert kan skilja mellan de olika sjukdomar som kan drabba dopaminsystemet. Ibland tillkommer en smygande svårighet att koncentrera sig samtidigt med de motoriska besvären. Man känner sig trött och oföretagsam. Vi kallar dessa senare besvär för kognitiva. Kognition betyder tänkande och här har vi svårigheter som drabbar tänkandet, ibland kallade för hjärntrötthet. Man kan också komma att bli allt mer ointresserad och sakna den naturliga livsglädjen. 3

6 Parkinsons sjukdom drabbar väldigt olika. Det kan vara stora skillnader mellan olika personer vad gäller vilka symtom som domine rar och graden av besvär. Av praktiska skäl håller man ändå i praktiken oftast fast vid att kalla tillståndet för Parkinsons sjukdom. Vad händer i hjärnan? Parkinsons sjukdom är en långsamt tilltagande bristsjukdom. Man förlorar allt fler av de nervceller i hjärnan som innehåller signalsubstansen dopamin och får symtom på dopaminbrist. Vad är då en signalsubstans? Man kan säga att det är en kemisk budbärare som överför budskap från en nervcell till nästa i de långa cellkedjor som bildar nervsystemet. Dopamin används som signalsubstans på många ställen i kroppen för reglering av skilda funktioner. Vid Parkinsons sjukdom förlorar man sakta genom åren nervceller innehållande dopamin. Dessa nervceller har sina cellkroppar i hjärnstammen strax under storhjärnan och sträcker sina utlöpare (nerver) uppåt mot vardera hjärnhal Elektrisk överföring Kemisk överföring Nervända och synaps Signalsubstans fungerar som en kemisk budbärare som överför budskap från en nervcell till nästa i de långa cellkedjor som bildar nervsystemet. 4

7 Frontallob Striatum Ventralt tegmentumområde Substantia nigra Nervceller som innehåller dopamin har sina cellkroppar i hjärnstammen strax under storhjärnan och sträcker sina utlöpare (nerver) uppåt mot vardera hjärnhalvans djupt liggande stora öar av nervceller (basala ganglierna). vans djupt liggande stora öar av nervceller (basala ganglierna). Här utsöndrar cellerna sitt dopamin när elektriska impulser i nerven når nervändan och tömmer ut den där upplagrade signalsubstansen. Dopaminet vandrar sedan över den synaptiska klyftan och träffar känselspröt på nervceller i basala ganglierna varvid dessa aktiveras. När så sker piggnar vi till och kan lättare röra på oss. Kommer inget dopamin blir vi sittande stilla vare sig vi vill eller inte. Blir dopaminbristen stor i andra delar av de basala ganglierna så uppträder ytterligare fenomen. Ibland leder det till att armar och ben börjar darra så snart man inte rör på dem (tremor), ibland uppstår smärtsam muskelkramp (dystoni), ibland blir den psykiska kraften och humöret lidande så att allt blir tungt och motsträvigt. Läkemedlen höjer dopaminhalten i hela kroppen. Nerv cellerna får då lättare att föra fram sitt budskap och rörelseförmågan förbättras, darrningen och muskelkrampen försvinner. Vi kän 5

8 ner oss piggare och tar lättare beslut. Våra dagliga göromål blir lättare att utföra. Blir mängden dopamin för hög i basala ganglierna så får vi svårt att vara stilla. Musklerna börjar ofrivilligt spela och armar, ben och bål rör sig oavbrutet. Ett tillstånd kallat överrörlighet, liknande den så kallade danssjukan (chorea), har inträtt. Överrörligheten försvinner när dopaminhalten sjunker och antar mer normala nivåer i hjärnan. Det är således viktigt att dopaminet i kroppen hålls på en relativt konstant och lagom hög nivå. För lite gör det svårt att röra sig, för mycket leder till ofrivilliga rörelser. Parkinsons sjukdom är en dopaminbristsjukdom. Hur vanligt är Parkinsons sjukdom? Nyare forskning antyder att Parkinsons sjukdom kan vara något vanligare hos män än kvinnor, de insjuknar också något tidigare. Endast vuxna drabbas och de första tecknen på dopaminbrist brukar oftast uppkomma vid års ålder. Den kan dock börja både tidigare och senare i livet. Man räknar med att sjukdomen visar sig hos ungefär två personer av tusen. Det skulle alltså finnas cirka personer med Parkinsons sjukdom i Sverige och i runda tal 12 miljoner över jordklotet. De olika människoraserna och olika etniska grupper drabbas ungefär lika ofta. Sjukdomen är inte känd hos djur även om man med kemiska medel kan framkalla parkinsonliknande tillstånd hos dem. Varför får man Parkinsons sjukdom? I de flesta fall är mekanismen som framkallar det tilltagande bortfallet av dopaminceller okänd. Det finns ärftliga former, men dessa är troligen sällsynta. 6

9 Arvsmassan tycks dock spela en roll. Problemet ligger sannolikt i det genetiska material som styr nybildning och överlevnad i våra nervceller. Kanske är det slumpfaktorer som gör att vissa människor får en liten defekt i dopamincellens arvsmassa, vilket sedan leder till ökat cellbortfall i vuxen ålder. Halten av dopamin i basala ganglierna sjunker då sakta och så småningom börjar symtomen göra sig gällande. Handen darrar eller en egendomlig värk uppstår i arm eller ben. Små rörelser blir svårare att utföra, först vid enstaka tillfällen, senare mer regelbundet. Hur ställs diagnosen? Vilka undersökningar görs? Eftersom symtomen kommer smygande och inte alltid syns vid läkarundersökningen kan diagnosen vara svår att ställa under de första åren av besvär. Parkinsons sjukdom är alltid en sanno likhetsdiagnos. Man talar om en möjlig eller en trolig Parkinsons sjukdom. Bästa indikatorn på om diagnosen är rätt är om besvären försvinner vid behandling med läkemedelssubstansen levodopa. Levodopa i tablettform finns i de tre läkemedlen Madopark, Sinemet och Stalevo. Diagnosen kan bli bestyrkt av andra undersökningar av vilka de flesta görs för att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom. Det kan till exempel gälla undersökning av hjärnan med röntgen (datortomografi) eller med magnetkamera eller lumbalpunktion ( ryggmärgsprov ). 7

10 Vad är SPECT och PET? Vid undersökning med SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography) injiceras en liten mängd radioaktiv spårsubstans i en armven. Spårämnet sätter sig fast på dopamincellernas nervutskott. De utsänder en svag strålning och denna blir synlig i en så kallad gammakamera. Man ser då ljusa fläckar inom det kamerafält som kommer från hjärnan och kan uppskatta mängden dopaminnerver i basala ganglierna. Bilden visar en PET-undersökning utförd vid fyra olika tillfällen under en tid av 46 månader. Markören på nervändarna i hjärnan lyser upp i bilden. I takt med att nerverna minskar i antal bleknar bilden. Det svagare upptaget är på bilden i höger hjärnhalva och motsvarar en större dopaminbrist där. Detta leder till ökade symtom från vänster kroppshalva för denna person. 8

11 PET (Positron Emissions Tomografi) är en liknande men mer förfinad (och dyrbarare) teknik. PET-kameror finns endast vid några universitet. Båda tekniker kan användas för att stärka diagnosen Parkinsons sjukdom. Vilka symtom kan uppstå? Motoriska symtom Hypokinesi: Parkinsons sjukdom påverkar framför allt rörelseförmågan. Flera funktioner i kroppen påverkas negativt. Det största problemet orsakas av hypokinesi ( liten rörelse eller rörelsehämning på svenska). Trots att man har full kraft i musklerna får man svårt att röra sig. Kroppens naturliga rörelser krymper, blir mindre och långsammare. Dessa besvär brukar börja i en hand eller fot. Armen slutar att svänga med när man går, och stegen blir kortare. Typiskt är att man får svårare att skriva. Skriften krymper och handen låter sig endast motvilligt styras att forma bokstäverna. Fram- och tillbakarörelser, som till exempel vid tandborstning, blir tröttsamma. Alla rörelser blir jobbigare, kräver större mental ansträngning och allt går långsammare. Tremor: Ofta kommer det till en darrande eller skakande ofrivillig rörelse i en hand eller i ett ben, som efter några år tenderar att sprida sig till andra sidan. Ibland börjar det samtidigt i båda sidor av kroppen. Darrningen är ofta irriterande men oftast minskar eller försvinner den när man rör på sig. Kaffekoppen kan lyftas till munnen utan spill. Skriften bär inte spår av darrhänthet. 9

12 Dystoni och rigiditet är två begrepp som båda beskriver en oavsiktlig och ihållande muskelkramp. Man talar om dystoni när krampen begränsas till någon eller några muskelgrupper, t.ex. skuldrans muskler. Med rigiditet menar man vanligen en mindre uttalad kramp som är spridd i flera muskelområden, ofta i hela kroppen. Rigiditeten gör vanligen inte ont men åstadkommer trötthet och en förändring av kroppsställningen med böjda ben, armar och böjd rygg. Icke-motoriska symtom dolda handikapp Kognitiva problem: De motoriska symtomen syns för envar. Ofta uppkommer också ett antal mer osynliga problem. Somliga av dessa har att göra med uppmärksamhet, uthållighet, psykisk energi och förmågan att genomföra ett uttänkt program under dagen. Man känner sig energifattig och utan förmåga att ta itu med dagens arbete eller problem på ett bra sätt. Man brukar kalla dessa för kognitiva problem (efter latinska cogito, jag tänker). Hjärntrötthet och asteno-emotionella besvär är närliggande termer. Depression är vanligt vid Parkinsons sjukdom. Många gånger karakteriseras den inte så mycket av nedstämdhet och tunga tankar som av energifattigdom och brist på lust. Man blir sittande utan att göra något, förlorar i spontanitet och tankarna känns tröga. Stämningsläget är vanligen också beroende av medicineringen. För lite medicin ger en känsla av nedstämdhet och för mycket kan leda till en uppskruvad, överentusiastisk och överaktiv ( hypoman ) personlighet. Sexuell lust och förmåga kan vara sänkt vid Parkinsons sjukdom och bli onaturligt ökad vid för höga läkemedelsdoser. 10

13 Sjukdomsutveckling Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom, det vill säga symtomen ökar sakta med åren. Man tror att sjukdomssymtomen ofta börjar många år innan man söker läkare för dem. En typisk historia är om den engelske fotbollsidolen Ray Kennedy. När hans problem med rörelseförmågan ledde till diagnos så granskade man videoinspelningar från karriären. Tecken till begynnande sjukdom kunde spåras tio år tillbaka i tiden. Vanligen uppskattar man att begynnande symtom kan ha funnits i 3 4 år före diagnos. Sjukdomen utvecklas oftast mycket långsamt över många år och försämras aldrig plötsligt. Det kan vara en trygghet att veta. Man kan planera för framtiden och i viss mån själv påverka förloppet. Vad är dosglapp? Dosglapp är en svensk term för det engelska begreppet wearingoff som används för den försämring som kan uppträda periodvis under dagen. För en stund tycks medicinen ha tappat sin förmåga att dämpa besvären. Förklaringen är den att, liksom en bil, blir man kraftlös om drivmedlet (här: dopamin) tar slut. Tar man nu en ny dos medicin så kan det ta upp till en timme innan effekten kommer. Perioden mellan stunder med god effekt kallas dosglapp. Till en början är dessa glapp vanligen lindriga och smyger sig långsamt på. Man talar om symtomfluktuationer. Med tiden kommer glappen allt oftare och snabbare insättande. Har man haft sjukdomen i 5 10 år kan de komma mycket plötsligt. 11

14 Lika plötsligt återkommer rörligheten en stund efter en ny dos medicin. Växlingarna i rörelseförmåga kan komma så plötsligt att det liknar en strömbrytareffekt problemet kallas då on-off-fenomenet. Dosglappen är ett av de stora problemen vid behandling av Parkinsons sjukdom. De kräver oftast omläggning av medicinschemat för dagen, byte till andra mediciner, injektionsbehandling eller neurokirurgisk behandling. Hur kan jag känna igen dosglapp? Det är naturligtvis enkelt att förstå att man kommit i ett dosglapp om det plötsligt blir svårt att gå eller att skakningarna tilltar. Ofta ackompanjeras försämringen av rörligheten med hjärntrötthet under stunden med dosglapp. Ibland uppträder glappen endast som perioder av hjärntrötthet (bristande energi) utan att rörligheten påverkas. För att hjälpa patienter och vårdpersonal att identifiera tid och svårighetsgrad av dosglappen har en grupp forskare under ledning av doktor Mark Stacy konstruerat ett frågeformulär att fyllas i av den parkinsonsjuke. Om man går igenom det ifyllda formuläret med en medlem av behandlingsteamet har det visat sig kunna påvisa dosglappen med stor säkerhet. Vikten av att informera sin doktor Det är viktigt att rapportera tecken till dosglapp (använd gärna frågeformuläret) till läkare och teampersonal vid läkarbesöket. Ofta har man som minst symtom och besvär vid tidpunkten för läkarbesöket. Det händer därför ofta att läkaren inte förstår att 12

15 VID PARKINSONS SJUKDOM FÖLJ UPP DIN MEDICINS EFFEKT DATUM: PARKINSONMEDICIN: NAMN: FÖDD: TELEFON: Fyll i och ta med dig det ifyllda formuläret när du träffar din läkare. På baksidan kan du notera om det är något annat du vill diskutera. Kryssa i den första kolumnen (upplever under dagen) för de symtom som du upplever under en vanlig dag. I den andra kolumnen kryssar du för om du upplever att symtomet försvinner eller lindras efter att du tagit din parkinsonmedicin. Om du inte upplever någon lindring låter du det vara tomt. Symtom Upplever under dagen Symtomet lindras oftast efter en medicindos Skakningar q q Långsamma rörelser q q Humörsvängningar q q Stelhet q q Smärta/värk q q Minskad fingerfärdighet q q Svårt att tänka klart q q Ångest/oro/panikattacker q q Muskelkramper q q Exempel på ett ifyllt formulär. Patienten upplever skakningar under dagen och dessa lindras oftast efter en medicindos. Det tyder på dosglapp. 13

16 14 dosglappsproblem är under uppseglande. Problemen kan växa sig starka med tiden om inget görs åt dem och leda till svårigheter i arbete och det dagliga livet. Dosglappen är lättare att avhjälpa tidigt än sent i förloppet, det är lättare att komma upp ur en grund än ur en djup grop.

17 Medicinsk behandling Om levodopa och dopamin: Levodopa är benämningen på den verksamma substansen i läkemedlen Stalevo, Madopark och Sinemet. Den kemiska benämningen är l-dopa (egentligen l-dihydroxy-fenylalanin). Levodopa är naturens egen uppfinning, den förekommer normalt rikligt i kroppen där den syntetiseras med utgångspunkt från äggviteämnen som vi får med födan. Levodopa omvandlas normalt i nervcellen (och på många andra ställen) till dopamin. Dopamin är en enkel kemisk förening som har egenskapen att kunna påverka känselkroppar (receptorer) den är en s.k. signalsubstans. När en nervcells receptorer påverkas så svarar denna cell med att skapa en elektrisk impuls (aktionspotential), som sedan vandrar längs med nervcellens utlöpare (nerven). När den kommer fram till nervändan frisätts en liten mängd signalsubstans, som vandrar över den s.k. synaptiska klyftan (en tiotusendels millimeters väg) till nästa nervcell där den fäster sig på en receptor. Denna andra nervcellen aktiveras då och sänder i väg en impuls i sin nerv. På detta sätt vandrar information från cell till cell i nervsystemet tills den slutligen kommer till ett annat organ, t.ex. en muskel, som då aktiveras till att utveckla kraft och åstadkomma rörelser. Professor och nobelpristagare Arvid Carlsson var den som insåg att nervceller i hjärnan talar med varandra med signalsubstanser. Vid den tiden trodde man på direkt överföring av elektriska impulser mellan cellerna. Carlsson föreslog att Parkinsons sjukdom beror på brist på dopamin i hjärnan. Han kunde sedan visa i en enkel djurmodell (kanin behandlad med reserpin, vilket tömmer 15

18 ut dopaminet ur kroppen) att dopaminbrist ger orörlighet och att tillförsel av levodopa upphävde dopaminbristen och återgav rörligheten för en tid. En behandlingsprincip var född! L-dopa Blodkärl Dopamincell Lagrat dopamin D2 D1 D2 En liten mängd dopamin frisätts och vandrar över den s.k. synaptiska klyftan till nästa nervcell. D 1 och D 2 är dopaminreceptorer. Läkemedel som innehåller levodopa Läkemedlen Stalevo, Madopark och Sinemet innehåller alla levodopa. För att förhindra att tillfört levodopa bryts ned till inaktiva substanser redan i blodet så har man tillsatt en s.k. dekarboxylashämmare i vardera läkemedlet. Levodopapreparatet blir då effektivare och kan ges i lägre dos. Stalevo innehåller dessutom ett ämne (entakapon) som ytterligare förhindrar nedbrytning och ger läkemedlet en förlängd och förstärkt effekt. Duodopa är en beredning av levodopa för infusion via läkemedelspump direkt till tarmen via en liten knapp på magen. Duodopa används vid svår sjukdom om tablettbehandling inte längre ger tillfredsställande symtomfrihet under dagen. 16

19 Nedbrytningshämmare (COMT-hämmare och MAO-B-hämmare) Dessa läkemedel innehåller ämnen som förhindrar en för snabb nedbrytning av levodopa och dopamin. De ger då förlängd och ökad effekt av levodopa mot symtomen vid Parkinsons sjukdom. De är naturliga komplement till Madopark och Sinemet. COMT-hämmare (Comtess, Tasmar): COMT är en förkortning av katekol-o-metyltransferas, ett så kallat enzym i kroppen som bryter ned levodopa och dopamin. I Stalevo har man bakat in en dos av COMT-hämmaren entakapon. Man slipper då ta två tabletter för att få den förstärkta effekten av tillsatsen. Entakapon finns också i en egen tablett kallad Comtess. Denna ska alltid tas tillsammans med varje dos av Madopark eller Sinemet för bästa effekt. En annan COMThämmare finns i läkemedlet Tasmar. Intag av Tasmar medför en ökad risk för allvarliga biverkningar och får därför endast användas av den som av någon anledning inte kan ta Comtess. MAO-B-hämmare (Eldepryl, Selegilin och Azilect): MAO-B står för monoaminoxidas typ B. Monoaminoxidas är ytterligare ett enzym som bryter ned levodopa och dopamin till inaktiva ämnen. Genom att ge en substans som hämmar MAO- B förlänger man verkningstiden hos levodopa. Dessa läkemedel förstärker också effekten av levodopa (Madopark, Sinemet och Stalevo). Eldepryl och Selegilin innehåller båda nedbrytningshämmaren selegilin. Azilect är ett relativt nytt preparat som innehåller den aktiva substansen rasagilin. Effekten av MAO-B-hämmarna är i bästa fall jämförbar med den av COMT-hämmare. De ska användas med försiktighet 17

20 tillsammans med vissa andra läkemedel men kan kombineras med COMT-hämmare. Läs noga den beskrivning (bipacksedel) som medföljer dina tabletter. Dopaminagonister (apomorfin, Sifrol, Requip, Cabaser, Neupro): Har man nu en sjukdom med brist på dopamin så undrar man kanske varför man inte helt enkelt kan tillföra kroppen dopamin och häva bristen. Förklaringen är att det finns en spärr för transport av dopamin in till nervsystemet, den så kallade blodhjärnbarriären. Detta är sannolikt en skyddsfunktion som ska förhindra oss att bli utsatta för överdoser av ett så kraftfullt ämne. Läkemedelsindustrin har genom forskning fått fram ett flertal substanser som liknar dopamin till effekten och som passerar barriären. De har då effekt i nervsystemet. Man kallar dessa läkemedel dopaminagonister (ungefär dopaminvänner, eller kanske riktigare dopaminhärmare ). De kan i någon mån kompensera för bristen på dopamin. Dopaminagonisterna utgör komplement eller alternativ till levodopa. De kan ges som enda medicin liksom levodopa. Effekten är dock i allmänhet svagare och biverkningarna något fler än av levodopa. Apomorfin är den äldsta dopaminhärmaren. Den tillverkades första gången 1850 genom att man hällde stark syra på morfin. Då bildades en ny molekyl, apomorfin, som hade helt andra egenskaper än morfin. Apomorfin är den mest kraftfulla dopaminhärmaren. Tyvärr kan den inte ges i tablettform utan måste injiceras. Idag har vi ett registrerat läkemedel Apo-Go som finns tillgängligt dels i en engångsspruta, dels i en liten läkemedelspump. I båda fallen tillförs apomorfinet under huden (subkutant). 18

21 Effekten av apomorfin sätter in snabbt (5 10 minuter) eftersom läkemedlet tas upp direkt i blodet utan att passera mag-tarmkanalen. Genom att injicera en lämplig dos under huden med hjälp av en injektionspenna så kan man kvickt häva ett dosglapp. Behöver man injicera många gånger per dag så kan det vara en god idé att i stället pröva en injektionspump. Vinsten här är en mycket jämn läkemedelseffekt och kraftigt minskade dosglapp. Sifrol är en dopaminhärmare som innehåller den aktiva substansen pramipexol. En tablett har effekt under 6 8 timmar. Det normala dosområdet är 0,5 2 mg per dag, oftast uppdelat på 3 6 dostillfällen. Requip innehåller substansen ropinirol. Effekten och verkningstiden liknar mycket Sifrol. Biverkningarna är likartade med levodopa. Främst gäller det ett diskret illamående men ibland också trötthet. Dessa biverkningar brukar minska med tiden kroppen vänjer sig. Cabaser (innehåller kabergolin) och Pravidel (innehåller bromokriptin) har en annan kemisk kärna. Man brukar säga att de är ergotbaserade, det vill säga släktingar till ergotamin. De har samma biverkningar som de ovanstående preparaten, men i högre dos har de dessutom risk för fibrosbildning i lungorna och på hjärtklaffarna. Dessa preparat får inte användas om man har lung- eller hjärtproblem. Läkaren bör också lyssna på hjärta och lungor någon gång per år. Cabaser har mycket lång verkningtid. Normalt dosområde är 1 6 mg per dag för Cabaser och mg per dag för Pravidel. Neupro är en medellångt verkande dopaminhärmare, men genom att den tillförs genom ett plåster på huden får den långtidsverkan. Effekten påverkas sannolikt inte heller så mycket av måltider. Detta gör att det kan prövas om man har ojämn 19

22 effekt av medicinerna, t.ex. för dem som har svårt att röra sig i sängen nattetid. Vi har ännu inte hunnit få så stor erfarenhet av denna medicin. Hur kan en läkemedelsbehandling se ut? Det faktum att dopaminbristen tilltar med åren gör att medicineringen måste förändras och byggas ut med tillskott av nya läkemedel så småningom. Annars uppträder dosglapp och symtomen förvärras. I tidig fas av sjukdomen väljer man mellan levodopa och dopaminhärmare. Båda behandlingsprinciperna har specifika fördelar. I yngre åldrar och för den som har relativt lindriga besvär kan man välja att ge en dopaminhärmare som första medicinering. Lindringen av symtomen blir inte lika effektiv, men man minskar risken för att ofrivilliga rörelser uppstår till följd av behandlingen. Vanligen får man dock sedan lägga till ett preparat innehållande levodopa inom något eller några år av behandling. I många fall börjar man direkt med levodopa, särskilt om läkaren inte är helt säker på diagnosen. Levodopa är effektivare och har färre biverkningar. Det finns en förhoppning om att Stalevo genom tillsatsen av entakapon ska vara mer fritt från risker för att utlösa ofrivilliga rörelser. Det är viktigt att gå försiktigt fram med låga doser och höja medicindoserna långsamt tills man får den avsedda symtomlindringen. Någon har myntat begreppet low and slow. Har man för bråttom utlöser man biverkningar innan den avsedda effekten kommer. Normalt tar det cirka 2 3 månader innan man är uppe i effektiv dos, ibland betydligt längre tid. En typisk start med Stalevo kan vara 50 mg 3 gånger per dag i 2 4 veckor. Om detta inte utlöser illamående (vilket det 20

23 relativt sällan gör) så kan man sedan höja doseringen till 100 mg tre gånger per dag om så behövs. Vet man med sig att man lätt blir illamående eller har en tendens till lågt blodtryck ska takten i doshöjningen vara ännu mer långsam. Kroppen vänjer sig då så småningom och illamåendet och yrselupplevelserna försvinner. Stalevo (levodopa/karbidopa/entakapon) Orion Pharma Sinemet (levodopa/karbidopa) LEVODOPA PREPA R AT 50/12,5/ 200 mg 100/25/ 200 mg 150/37,5/ 200 mg MSD 50/12,5 mg 100/10 mg 100/25 mg 250/25 mg Sinemet Depot (levodopa/karbidopa) MSD Sinemet Depot Mite (levodopa/karbidopa) MSD Madopark (levodopa/benserazid) Roche Madopark Quick (levodopa/benserazid) Roche Madopark Quick Mite (levodopa/benserazid) Roche Madopark Depot (levodopa/benserazid) Roche C O M T-HÄMMARE Comtess (entakapon) Orion Pharma Tasmar (tolkapon) Valeant 200/50 mg 100/25 mg 100/25 mg 100/25 mg 50/12,5 mg 100/25 mg 200 mg 100 mg MAO-B-HÄMMARE Eldepryl (selegilin) Orion Pharma 5 mg 10 mg Selegilin Merck NM (selegilin) Merck NM 5 mg 10 mg Azilect (rasagilin) Lundbeck 100 mg D O PAMINA G O NISTER Pravidel (bromokriptin) Meda 2,5 mg 5 mg 10 mg Cabaser (kabergolin) Pfizer 1 mg 2 mg 4 mg Requip (ropinirol) GlaxoSmithKline 0,25 mg 0,5 mg 1 mg 2 mg 5 mg Sifrol (pramipexol) Boehringer Ingelheim 0,18 mg 0,35 mg 0,7 mg APO-Go Pen (apomorfin) NordicInfu Care 10 mg/ml Neupro Depotplåster (rotigotin) Schwarz Pharma 2 mg 4 mg 6 mg 8 mg Tack vare att det finns flera olika läkemedel för behandling av Parkinsons sjukdom kan man anpassa behandlingen individuellt. 21

24 Neurokirurgisk behandling Symtomen vid Parkinsons sjukdom kan också behandlas genom elektrisk stimulering direkt i basala ganglierna. Neurokirurgen opererar då in en eller två millimetertunna, trådliknande elektroder i de djupa basalgangliekärnorna och ansluter dessa via en tunn kabel under huden till en pacemakerliknande pulsgivare. De elektriska impulserna pågår hela dagen och blockerar viss impulstrafik i basala ganglierna. Resultatet är en lindring av symtomen som liknar effekten av levodopa med förbättrad rörlighet och mindre tremor som följd. Fördelen med denna behandling är att effekten är jämnare under dagen, man slipper dosglappen och överrörligheten till stor del. Elektrisk djupelektrodstimulering i hjärnan. Genom att vid operation försiktigt föra in två millimetertjocka och mjuka elektroder till basala ganglierna kan man påverka impulstrafiken där genom signaler från en eller två pulsgivare som är placerade under huden nedom nyckelbenet. En eller flera elektroder kan sättas in. (Illustration tryckt med tillstånd från Medtronic, Inc. 2002) 22

25 Icke-medicinsk behandling Sjukgymnastik Sjukgymnastik som behandlingsform är långt ifrån något nytt. Kineserna använde sig av rörelseterapi redan för år sedan vid sjukdomsbehandling. Träning/rörelse och i viss mån även massage verkar ha haft en given plats inom medicin och hälsa under en väldigt lång tid. Sjukgymnaster är den sjukvårdsgrupp inom vården som har den bästa kunskapen om människans förmåga att röra sig och om de funktionshinder som begränsar rörelseförmågan. De medverkar till att förbättra människors möjligheter att klara det dagliga livets krav på rörelser, för att kunna vara aktiv och en del av samhället, både genom förebyggande och rehabiliterande insatser. Sjukgymnaster arbetar självständigt med utredande och behandlande uppgifter, att ge information, råd och stöd. När kroppens resurser sviker kan sjukgymnasten upprätta en effektiv rehabiliteringsplan. Regelbunden aktivitet stärker både muskler och skelett. Om man ökar den fysiska aktiviteten kan hälsan påverkas positivt i hög grad och kan framgångsrikt användas som behandlingsmetod till sjukdomar och problem. Under hela sjukdomsförloppet krävs ett aktivt lärande om hur man anpassar sig till sjukdomen. Därför är det viktigt att du får tidig information om hur du ska förhålla dig till din sjuk 23

26 dom när det gäller fysisk aktivitet, för att därigenom motverka försämringar av den fysiska funktionsnivån. Det är viktigt att motivering till egen träning finns, det blir så mycket lättare att utföra om det samtidigt är lustfyllt och roligt. Sjukgymnastiken syftar till att ta vara på och öka de fysiska resurserna. Vid Parkinsons sjukdom är det viktigt med tidig sjukgymnastik för att stimulera god: andningsfunktion hållning och gångförmåga kondition koordinationsförmåga, balans och muskelfunktion rörlighet i bål och extremiteter mimik och röst/tal Fördelarna med att röra på sig är att du får bättre kondition, upplever dig mindre stressad och känner dig gladare. Många personer har upplevt positiv effekt av taktil beröringsmassage, qi gong, akupunktur för att nämna några alternativa metoder som för vissa är värdefulla, biverkningsfria medel mot stelhet och värk. Arbetsterapi Arbetsterapeuten är något av en coach som har en helhetssyn på patientens vardagsliv och är en av de få yrkeskategorier i vårdkedjan som arbetar problembaserat för att lösa eller mildra de problem som sjukdomen skapar. Målet för arbetsterapeuten är att individen klarar sin personliga vård, vardagens aktiviteter och fritid så självständigt som möjligt. Beroende på problem, behov, önskemål och förutsättningar skiftar insatserna och behandlingstiden. 24

27 Arbetsterapeuten är specialist på handens funktion och hur man trots nedsatt förmåga kan klara sin vardag. Ett viktigt medel i arbetsterapeutens arbete är att utveckla och anpassa olika hjälpmedel som kan underlätta tillvaron. Ytterligare en uppgift för arbetsterapeuten är att handleda och stödja anhöriga och vårdpersonal. När arbetsterapeuten tränar människor för arbete handlar det ofta om att medverka på arbetsplatsen med till exempel anpassning, arbetstekniska hjälpmedel, ergonomisk rådgivning eller förändrade arbetsmetoder. Dietist En dietist är en person som arbetar med läran om matens och dryckens betydelse för hälsan. För att kroppen ska fungera behöver den bl.a. energi och den får vi från kolhydrater, fett, protein, vitaminer och mineraler som finns i maten vi äter. Kroppen har ett ständigt behov av att fylla på mat regelbundet. Det handlar 25

28 om att hitta rätt balans, så att man får i sig just den energi man behöver. Personer med Parkinsons sjukdom tenderar att gå ned i vikt. Smak och lukt förändras vilket minskar njutningen av maten. Dietisten kan hjälpa till att sätta samman lämplig kost med tillräcklig näring och ge råd och tips. Om kosten Flera kostfaktorer har betydelse. Vissa studier pekar på att Parkinsons sjukdom förekommer mera sällan hos personer som äter mycket grönsaker. Ämnet lycopen, en antioxidant, som finns bl.a. i tomater har satts i samband med minskad risk att utveckla sjukdomen. Många mår också bättre genom att äta större delen av dagens proteinintag på kvällen. Den vanliga medicinen levodopa är kemiskt sett en aminosyra. Proteiner, äggviteämnen, i vår kost bryts ner till olika aminosyror och dessa kan påverka upptaget av medicinen både i tarmen och den vidare transporten in till hjärnan. Eftersom Parkinsons sjukdom gör att man har lättare att drabbas av problem med förstoppning är det extra viktigt att äta mycket fibrer och dricka ordentligt. Motion motverkar också förstoppning. Kaffe Kaffe- och tedrickare ser ut att få ett visst skydd mot Parkinsons sjukdom. Studier har visat att de som dricker mera kaffe ser ut att ha mindre risk att utveckla Parkinsons sjukdom. Sambandet är delvis outforskat och det är för tidigt att rekommendera kaffe som förebyggande medel. Det kan lika väl vara så att de som håller på att utveckla sjukdomen är känsligare för kaffets verkningar och då automatisk drar ner på kaffedrickandet långt 26

29 innan parkinsonsymtomen uppträder. Det verkar också som om grönt te kan ge ett visst skydd mot Parkinsons sjukdom. Antioxidanterna i grönt te anses hjälpa till med att bekämpa fria radikaler, som orsakar skador på dopamincellerna, vilket sedan i sin tur leder till att sjukdomen utvecklas. Rökning Flera studier har visat att tobaksrökning kan ha en viss skyddande effekt mot Parkinson. Den som röker löper mindre risk än andra att drabbas av Parkinsons sjukdom. Forskarna tror att nikotin kan skydda nerverna. De negativa konsekvenserna av rökningen är tusen gånger fler än de positiva, vetenskapligt bevisat. Kurator Syster Karla var den första kuratorn som utbildades, 1925, i Sverige och hon var från början sjuksköterska. Kuratorns uppgift är att vara vägledare och stöd för människor i livets olika situationer, förmedla information om samhällets olika möjligheter. Att drabbas av en kronisk sjukdom/handikapp som Parkinsons sjukdom innebär förändrade livsvillkor inte minst på det sociala och psykologiska planet. På många sätt behöver dessa patienter stöd psykologiskt, ekonomisk och praktiskt. Man behöver också ventilera sin oro inför framtiden, tala om existentiella frågor och få den praktiska hjälp och stöd man behöver. Kuratorn fungerar som en förmedlande länk av samhällets stöd och service och kan hjälpa patienten i dessa kontakter. Sjukdomen drabbar förstås också anhöriga och kuratorn kan vara till stor hjälp vid ekonomisk och social rådgivning, krisbearbetning och stödsamtal. 27

30 Logoped Logoped bedömer och behandlar nedsättningar i röst- tal- och språkfunktionen samt även sväljsvårigheter. Vid Parkinsons sjukdom kan både rösten, talet och sväljförmågan bli påverkad. Dessutom kan kommunikationen försvåras av att både kroppsspråk och ansiktsmimiken blir utslätade och det blir svårare att förmedla budskap utan ord. Det gör att man kan misstolka en person med Parkinsons sjukdom och tro att hon/han t.ex. är arg, eller missnöjd när det egentligen handlar om svårigheter att le och/ eller gestikulera. Behandlingen av talsvårigheterna vid Parkinsons sjukdom har främst två inriktningar. Den ena handlar om att sakta ner taltempot och den andra om att förbättra röststyrka och röstkvalitet. Uttalet påverkas också till det bättre i båda fallen. Det är svårt att påverka sitt taltempo, särskilt om man har en neurologisk sjukdom. För detta krävs träning och kanske även någon form av hjälpmedel, som får en att säga orden i långsammare takt och därmed bli mer lättförståelig. För en person med Parkinsons sjukdom kan det ofta vara så, att man själv uppfattat sin röst som normalstark medan omgivningen tycker den är tyst och svag. Därför går röstbehandlingen ut på att vänja sig vid att ta i mer med rösten än man tror är nödvändigt. Ledorden i träningen blir Tänk starkt! Tänk stort! Sväljningssvårigheter vid Parkinsons sjukdom kan t.ex. handla om svårigheter att sätta igång sväljningen och att få den tillräckligt kraftfull. Särskilda sväljningstekniker kan behövas läras in. Man kan också behöva kompensera genom att anpassa konsistensen på både mat och dryck för att den ska vara lättare 28

31 att svälja. Sväljningsförmågan kan också påverkas positivt av tal- och röstträningen. Parkinsonsjuksköterska och parkinsonteam Teamverksamhet är en utmärkt form av vård för dem som har Parkinsons sjukdom. I teamet sammanför man de yrkeskategorier som den parkinsonsjuke behöver. Härigenom ökar möjligheten till en individuellt anpassad vård. Vårdbehovet varierar kraftigt mellan olika individer och alla behöver inte utnyttja hela teamets resurser. Det viktiga är att resurserna finns tillgängliga och att utnyttjandet kan anpassas efter den parkinsonsjukes behov. Tillsammans med berörda läkare och övriga teammedlemmar arbetar en parkinsonsjuksköterska med att samordna, utveckla och ansvara för omvårdnad och behandling av dem som har Parkinsons sjukdom. Dessutom fungerar oftast parkinsonsjuksköterskor som rådgivare och informatörer gentemot kommunen och primärvården, och för utvecklingen av parkinsonskolor eller grupper. Parkinsonsjuksköterskan är en samordnare som slussar vidare till rätt person i teamet och det ger praktiska vinster. Tillgängligheten blir större när man är flera och har olika professioner i teamet. Det ger trygghet och tillit men även tidsvinster både för den sjuke och sjukvården. Parkinsonteamet och den lokala parkinsonföreningen kan göra mycket tillsamman som kan blir till glädje för många, att samordna informationsträffar eller genomföra olika aktiviteter tillsammans blir både roligare och det skapar mötesplatser där erfarenheter kan delas. Att arbeta i team tror vi leder till ett förbättrat omhändertagande och målet med teamets arbete är att patienterna är nöjda med den vård de erbjuds. 29

32 Egenvård Vad kan man göra själv för att förbättra vardagen? Tre saker är viktiga för att ge kroppen bästa förmåga till reparation och återhämtning: fysisk träning, frihet från stress och en stimulerande livsmiljö. Den som är sjuk har säkert märkt att man blir stressad i olika situationer. Man kan säga att alla stora förändringar leder till stress. Den positiva stressen ger kraft och energi, men man bör undvika den negativa stressen. Det är när man själv inte kan påverka situationen som stressen blir negativ och upplevs som jobbig. Var och en måste hitta sin egen metod för att koppla av. Hitta stunder för sig själv, där man gör något man tycker om att göra. Se också till att man får tillräckligt med sömn varje natt och att sovrummet är mörkt, svalt och tyst när man ska sova. Det gäller att lära sig tillräckligt mycket om sjukdomen så att man känner sig trygg, känner till och förstår läkemedlens verkan. Sätta fokus på möjligheterna, försöka tänka positivt, leva regelbundet och sätt upp realistiska mål. 30

33 Forskning och framtid Nya läkemedel tillkommer med några års mellanrum till behandlingsarsenalen. De flesta av dessa läkemedel verkar genom att påverka dopaminstimuleringen i hjärnan. Det ger oss bättre möjligheter att finjustera dopaminstimuleringen för att motverka symtomen. Man har också letat efter principer som skulle kunna bromsa sjukdomsutvecklingen, bromsa bortfallet av nervceller. Tyvärr har förhoppningarna än så länge inte infriats. Det finns idag inga bevisade bromsmediciner. Intressanta försök pågår med behandling med så kallade tillväxtfaktorer. Detta är naturliga substanser i kroppen som normalt styr tillväxt och reparation. Man har spekulerat i att nervcellbortfallet vid Parkinson sjukdom beror på för lite eller defekta tillväxtfaktorer. Dessa är komplicerade äggviteämnen och kan inte tillföras via blodet då de inte passerar blod-hjärnbarriären. Man får därför tillföra det via pump och genom smala slangar in i hjärnans vätskefyllda hålrum (ventrikelsystemet) eller genom transfektion. Transfektion innebär att man ändrar den genetiska koden i vissa virus så att de kan ställa om produktionen i vissa av hjärnans stödjeceller till att göra tillväxtfaktorer, signalsubstanser eller andra ämnen. Om man ökar mängden tillväxtfaktor så kan man få en utväxt av nya nervceller. Metoden fungerar vid djurförsök men är ännu inte tillräckligt prövad på människa. Forskning pågår på många andra fält, inte minst för att förstå sjukdomens yttringar bättre. Väldigt mycket entusiasm är knutet till försöken att odla stamceller och få dessa att utveckla sig till dopaminförande nervceller, vilka kan transplanteras in i hjärnan 31

34 32 och ersätta de förlorade cellerna. Lyckas detta så får vi tillgång till en helt ny behandlingsprincip. Efter att i nästan hundra år haft tillgång till medicinsk och kirurgisk behandling skulle vi nu också få cellterapi. Organ skulle kunna repareras på plats i kroppen efter minimala ingrepp.

35 Intresseorganisationer och föreningar ParkinsonFörbundet Box 1386, Sundbyberg Telefon , NHR Box 49084, Stockholm Telefon European Parkinson s Disease Association (EPDA)

36 Vad är Parkinsons sjukdom, vilka symtom kan uppstå och hur ställer man diagnosen? Cirka personer i Sverige har Parkinsons sjukdom. Vilka symtom som dominerar, liksom graden av besvär, kan variera mycket mellan olika personer. Denna skrift av Bo Johnels och Miriam Carlsson ger en uppdatering kring denna mångfacetterade sjukdom. Författarna tar även upp sjukdomsutveckling och vilka behandlingsalternativ som finns idag. Bo Johnels, neurolog med mångårig erfarenhet kring Parkinsons sjukdom, har varit verksam på neurologkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Miriam Carlsson, parkinsonsjuksköterska på neurologoch geriatriska kliniken på Länssjukhusets Ryhov i Jönköping. ParkinsonFörbundet Box 1386, Sundbyberg Telefon , ISBN x

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser

Läs mer

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin

Läs mer

Parkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman

Parkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman Parkinsonskolan Del 1 Sammanställd av Anders Borgman 2 Parkinsons sjukdom Diagnosen Parkinsons sjukdom (PS) kan inte fastställas genom exempelvis ett blodprov eller genom en röntgen av hjärnan etc. Med

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja

Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2

Läs mer

Transplantation av hjärnceller vid Parkinson

Transplantation av hjärnceller vid Parkinson Transplantation av hjärnceller vid Parkinson Ingrid Strömberg Professor Institutionen för integrativ medicinsk biologi Enheten för histologi med cellbiologi Jag tänkte först berätta lite om Parkinsons

Läs mer

Dopaminerga läkemedel Dopa inkl. kombinationer med dekarboxylahämmare (Benserazid och Carbidopa) N04BA02

Dopaminerga läkemedel Dopa inkl. kombinationer med dekarboxylahämmare (Benserazid och Carbidopa) N04BA02 1 Läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom i Norden augusti 2012 Dopaminerga läkemedel Dopa inkl. kombinationer med dekarboxylahämmare (Benserazid och Carbidopa) N04BA02 Intestinalgel 20 mg/ml och 5mg/ml

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Hur mås det? Information om. Parkinsons sjukdom

Hur mås det? Information om. Parkinsons sjukdom Hur mås det? Information om Parkinsons sjukdom Innehåll PROLOG... 3 BAKOM SKRIFTEN... 4 1. BEGYNNANDE SYMTOM NÅGRA EXEMPEL... 5 2. VAD ÄR PARKINSONS SJUKDOM?... 6 3. REAKTIONER PÅ SJUKDOMSBESKEDET... 7

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi Parkinsons sjukdom Ref: Håkan Widners föreläsning 30 mars 2006, Gun Lindahls text från intranätet 000518. (Se neurologens hemsida: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=237305 Patofysiologi Parkinsons

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom

Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom Handbok för personer med nydiagnostserad Parkinson sjukdom Anne-Maria Kuopio, LT, neurologi. Översättning: Maria Laaksonen Du har nyligen fått

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Parkinson med Livskvalitet

Parkinson med Livskvalitet Parkinson med Livskvalitet PARKINSON MED LIVSKVALITET Innehåll Sid Kan man ha livskvalitet med parkinson?... 4 Vad är parkinson?... 5 Hur behandlar man parkinson idag?... 6 Fler möjligheter... 9 Vad kan

Läs mer

Parkinson med Livskvalitet

Parkinson med Livskvalitet Parkinson med Livskvalitet Parkinson med Livskvalitet Innehåll Sid Kan man ha livskvalitet med parkinson?... 4 Vad är parkinson?... 5 Hur behandlar man parkinson idag?... 6 Fler möjligheter... 9 Vad kan

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Falldiskussion 1. Navigate PD 1 Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Hinner du? Information om manlig inkontinens URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Ni som arbetar inom vården träffar ju dagligen personer som har drabbats av neurologisk sjukdom Eftersom jag har stor kännedom om parkinson,

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. 1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. Skrivningspasset omfattar två temauppgifter

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos

Läs mer

Hur mås det? Information om PARKINSONS SJUKDOM från Svenska Parkinsonstiftelsen

Hur mås det? Information om PARKINSONS SJUKDOM från Svenska Parkinsonstiftelsen Hur mås det? Information om PARKINSONS SJUKDOM från Svenska Parkinsonstiftelsen 1 Svenska Parkinsonstiftelsen Denna skrift har tillkommit för att ge Dig lite information om en sjukdom som än i dag kan

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Patientinformation 2012-01-16

Patientinformation 2012-01-16 Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Tack för en trevlig helg och för alla fina samtal, ha det fint tills vi ses igen.

Tack för en trevlig helg och för alla fina samtal, ha det fint tills vi ses igen. Yngre Parkinsson-träff i Höllviken 31aug - 2 sept 2018 Hej Då jag gillar att skriva så gör jag alltid anteckningar vid olika föreläsningar. Här kommer mina minnesanteckningar från de föreläsningar vi fick

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Parkinsons sjukdom symtombild, behandling & forskning

Parkinsons sjukdom symtombild, behandling & forskning Parkinsons sjukdom symtombild, behandling & forskning FÖRFATTARE: Professor em. Ann-Kathrine Granérus Avd för geriatrik Linköpings universitet Docent Bo Johnels Sektionen f klin neurovetenskap och rehabilitering

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer