Fält och Forskning SKARA PROJEKTET %%&'()*)+*,-.(/./&% %%012.2.*3%40*/5.*26+789:,;,28<;=<7.% !"#!$##$#!%

Transkript

1 Fält och Forskning &'()*)+*,-.(/./& *340*/5.*26+789:,;,28<;=<7. SKARA PROJEKTET IMPLEMENTERING AV DE OTROLIGA ÅREN MARTE MEO OCH SAMORDNINGSSAMTAL FUNKTIONELL FAMILJETERAPI INGEGERD WIRTBERG KJELL HANSSON. #

2 !"#!$##$#! Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i SKARA SAMARBETE MELLAN SKARA KOMMUN, LUNDS UNIVERSITET, SOCIALHÖGSKOLAN OCH FOLKHÄLSOINSTITUTET Fält och Forskning!Fält Forskning Forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) är systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användnings-områden och att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. (OECD)!

3 "#$&'(')*'!+,-.!('!/(00!*.1('! EDVIN I FOCUS Gemensamt arbete för barn och unga i Skara Samverkan mellan Barn- och utbildningsnämnden och Omsorgsnämnden?@;! Det gemensamma arbetet präglas av ett konsekvent barn- och ungdomsperspektiv! Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar >

4 Barn och ungdomar får stöd i sin familj och i sin grupp i förskola och skola.! Barn och ungdomar som riskerar att fara illa eller far illa får hjälp i ett tidigt skede utifrån en helhetssyn. Problemställning Under åren genomfördes kartläggningar i Skara kommun som visar på att många barn och ungdomar lider av fysisk och psykisk ohälsa B)(2*=13C;;'()*)+*,-.(/./ Skara kommun tog initiativ till samarbete med Lunds Universitet utifrån FHI och 50- miljoners projektet. JKL 'DEFEDG??HI MHIN'HILOPFLQPQ A

5 Implementering av två områden " ! O);)ST./,3.*U 1V/5)7.*)3.1(V/W 3,(=T.1/)1);87W 7()X10127Y,*T=;V*W01/.*S-= L1Y,*T)C,1 N0);,2T.3&);;)& F.7+.(/YZ*3.1;,();) (=;/=*.1 &[=.774:,9)T./, +9:;6<=7684>9?2<93! O);)ST./,3.* H/50;31012 K)13; '/Z*1012)S3.1;,();) (=;/=*.1 \*,2*)T/*,:./]^3.;0/8 JZ*(V*;.(YZ*T./,3.1] )3:.*.19. O)3(*VS7YZ*(;0107(Y,*7(1012 LT+;.T.1/.*012U5V*)13./)1()*,TY)X)7)S \E''LGIUI_[GI]I_[FEBPK`OPFBFLIIE C;;5)()WS0;;02:./)XT.3S.*()0787/.T)C7( =b,*7(1012)s.xyv;/ R

6 ')T$)*5./.T.;;)1YV;/,9:Y,*7(1012 (*VS.*(,1C1=.*;0230);,2 Politiker Chefer/Rektorer Administratörer Lärare/Förskollärare Socialsekreterare Familjebehandlare Assistenter Alla dessa blir påverkade i sin vardagliga praktik Ytterst få hade fått vara med och fatta beslutet Forskningsbeslutet beslutat av politiker och chefer Kräver lojalitet Är besvärligt Forskare VEM ÄR SAM? SAMARBETE SAMORDNING SAMRÅD! SAMVERKAN! c

7 +$CCAC$+*/*!F$!! 'F$!C'.$C!)-$!! #A!,C)!1(00 Generella hinder för implementering!! Ingen äger frågan!! Ingen lokal eldsjäl!! Man går vid sidan av modellen!! Andra modeller startas under tiden!! Byte av personal!! Byte av chefer!! Politiker kollar inte verkligheten!! Enskilda motståndare! d

8 Vad underlättar implementering! Motsatsen till det som nämnts! Ekonomiska förutsättningar! Solidaritet med det projekt som startats under hela den tid projektet ska pågå! Hållning att resultat ska värderas innan nya projekt startas! Ha ett lösningsinriktat förhållningssätt! Inte fatta prematura beslut! Här kommer familjeterapeutiska kunskaper till nytta många möten blir det! Allians: Relationsallians Produktionsallians Kommunikationsfärdigheter: Meningen med din kommunikation är svaret du får Dialogperspektiv Känna igen triadens inneboende möjlighet och risk Lösningsorienterad problem uppstår hela tiden Generella processfärdigheter e

9 Fördelning av ansvar! Förtroende! Det profes-! sionella mötet! Framgångsrik! samverkan! &=;3!;64G;34HI3<9=6768! 'I<GJ6<78;!394K3493! ->4947<78!5K645;L! "99<M;N5! 07?;3!LO!;6<3;4!52>L9?964! C689=J896PHI3L=75Q8;<! $9;=74Q45;!HI3GJ6?6768;3! )9>964;>!L=;693768!,J>=75:9?! -LL96:9?! R264964K4! &26Q6K7?9?! Misslyckad! samverkan! #5=;3!;64G;34HI3<9=6768! $94K3493!4;56;4! &K645;L!4;56;4! "99<M;N5!4;56;4! 07?;3!76?9!LO!;6<3;4! 52>L9?964! A76<39!;689=J896P76896! HI3L=75?9=49! #39;=74Q45;!HI3GJ6?6768;3! )O3!IG93!83J6493! #SJ>=75:9?! /9337?239==?!!?J65;6<9! ;56;<!IG >>9=49! +374?!LO!526Q6K7?9?!!DT7<>;35!9?!;=U!VWXXE! VILKA MODELLER GÄLLER DET? INTENSITET ""/! "K65Q269==! H;>7=S9?93;L7! #eu#!_f A#! A;3?9!A92!2N:!! ;>23<67684P 4;>?;=! fuc_f.9!2?32=78;!o396! ÅLDER PÅ BARNET eu>_f f

10 HQBLMNILI[ \;)1.*012 L1Y,*T)C,1 [.1,TYZ*)13. \GMLQLDPF gkpjpf EFBPQ'?LMh` JJQ?G' NG_ "#$&'(')! #$)C'(C/(#'! $*B0/C/! DS);0/./UDS)1C/./OEN$G? #"

11 Utvärdering Utvärdering tog sikte på olika delar Implementering av metoderna! Beskrivning av vilka barn och ungdomar som utnyttjar preventiva modeller! Resultat av metoderna O)*YZ*Y,*7()*T)1i FÖR ATT VETA OM EFFEKTER AV DET MAN GÖR FÖR ATT FÅ KUNSKAP ENLIGT VEDERTAGNA METODER OM ETT OMRÅDE FÖR ATT FÅ SYSTEMATISK KUNSKAP OM ETT OMRÅDE FÖR ATT FÖRSÄKRA SIG OM ATT PRAKTIKEN ÄR ETISKT FÖRSVARBAR UTIFRÅN NYTTA FÖR INDIVIDEN OCH SAMHÄLLSEKONOMISKT BRUK ##

12 I dialog mellan brukaren och den professionelle vägs kunskapskällorna samman. Klienterna har rätt att få veta på vilken grund besluten fattas, av dels etiska, dels rättssäkerhetsskäl. Beslutsgrunderna redovisas öppet. Det räcker inte att den professionelle hänvisar till personliga erfarenheter, tyst kunskap eller teorier om att hjälpprocessen har ett värde i sig. (Socialstyrelsen) Den vetenskapliga evidensens värde L3.1S./.17()+;02)SV*;3.1 Pj.(/.*$=/S.9(;)+*.S.1C,17$,9:5.:)13;0127T,3.;;.* \*,9.77U()*/;V22)+*,9.77.* D)*/;V22)(,T+,1.1/.* L+,;0C(.*1)7SV*;3 K=*YZ*3.;)5.2*V17)3.*.7=*7.*YZ*5V7/)TZ-;02).j.(/ L5.:)13;)*1)7SV*;3 PS03.175)7.*)3+*)(C(i \*)(C(,*0.1/.*)3.S03.17i J*@1)1.(3,C7(.S03.17C;;FgQ #!

13 Räcker det inte att vi tycker att en praktik är bra? FÖR ATT FÅ SYSTEMATISKA OCH ENLIGT VEDERTAGNA REGLER SVAR PÅ FRÅGOR OM VÅR PRAKTIK VI VET ATT DET VI UPPFATTAR SPONTANT SOM HJÄLPSAMT INTE ALLTID ÄR TILL HJÄLP TILLFREDSTÄLLELSE MED BEHANDLING TEX. HAR INGET SAMBAND MED EFFEKTER AV BEHANDLING (JUFFER ET. AL. ) FÖR ATT GENERERA KUNSKAP DRA VÅRT STRÅ TILL STACKEN Vi rör oss i dansen mellan kd-.;;k)177,1 26! #>

14 QEIDEFG?BPKEINMLI['H\\Ml[[ 1(0&C!+*YC'.0(')A#.*00*$!YC$!1(Z!! [CC$!.*C!A#.*00*$!1\$!A\0)$B[[!D*1(.*'EZ!! "(''!/*#$*/(&C!A#/F//'(')C$!A*00C'!#0(&C! A#.*00*$!#A!/(00FA[C![\!/F00*/Z!! 1(0&*'!B/+(0.'(')!YC$![*$#'C0*'Z!! $FR&*$!.*''C!)$B'.B/+(0.'(')!"-$!C//!0F$C!()!.*C!+*YC'.0(')"#$A*$Z!! &C'!CA#$.'(')!&*!A*00C'!0(&C!#$)C'(C/(#'*$Z!!.#&BA*'/*$C!C//!+*YC'.0(')*'!)*! #RY!(!1(0&*'!.#Z!!.#&BA*'/*$C!+*YC'.0(')$*B0/C/*/Z! ')TS.*()1T.;;)1Y)T0;-,9:7(,;)]YZ*7(,;) Bra skolresultat, bra utbildning Den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till (Vinnerljung et.al. 2010) Återkommer i studier från hela världen #A

15 Meta studie Visible learning (John Hattie 2009) 800-meta-anlayser Relationen lärare elev Återkoppling till eleven Feedback till lärare (videofeedback) Behöver bearbetas för svenska förhållanden Stress och sårbarhet Utvecklingen av normbrytande beteenden förstås bäst utifrån en stress - sårbarhetsmodell i vilken genetiska, psykologiska och sociala faktorer samspelar. Sårbarhet medfödda eller tidigt förvärvade egenskaper Riskfaktorer faktorer i omgivningen Motståndskraft faktorer hos barnet Friskfaktorer utanför barnet faktorer i miljön #R

16 Insatser bör göras så tidigt som möjligt och syfta till att: Befrämja en positiv förälder - barn relation Öka föräldrars känslighet för barnens signaler Minska hårda och/eller inkonsekventa uppfostringsmetoder Öka föräldratillsynen Befrämja barnets pro-sociala förmågor Påverkan på beteendeproblematiken direkt Öka förmågan att hantera aggressivt beteende Påverka olika domäner av barnets liv Befrämja en god skolgång Stärka länken mellan hem och skola Befrämja föräldrars och lärares förväntningar på skolgång DMLIL'DELI'EQ'PF >mk`[fl'd dmfl'd?_mlifldqenpli'eq'pf JZ*.5822) )/7.* f"m M_[FL'D #c

17 MoS krävde samarbete mellan fler kommuner Vara Härryda Tibro Marte Meo och Samordningsmöten, att utveckla en skolbaserad intervention Ulf Axberg University of Göteborg! Ingegerd Wirtberg, University of Lund! Kjell Hansson, Univeristy of Lund! #d

18 Bakgrund Ansvaret för barnet och möjligheten att hjälpa barnen definierades ligga utanför skolan Skolan Familjen Skolan Familjen Socialtjänsten Skolan Familjen Barnpsykiatri Låg status i klassrummet Låg självkänsla Avvisad av vänner Blir inte bjuden på kalas Svaga skolprestationer Ledsna Känner sig förfördelade Barnen #e

19 Dubbel socialisering Familj och nätverk Skola/förskola A;3?9!A92!2N:!;>23<676844>;?;=! Marte Meo i skolan - Marte meo vägledare Barnet - (Vad är utvecklingsstödjande för just detta barn?) Samordningssamtal Marte Meo i hemmet - Mart meo terapeut #f

20 Marte Meo och Samordning Teoretisk diskontinuitet Marte Meo bygger på universal teori Anknytningsteori Affektteori Dialogteori Social inlärningsteori Mentaliseringsbaserad teori Samordningsmöten bygger på multiversal teori Systemisk teori Social konstruktionism "F0/!#RY!"#$&'(')!P!YB$!'F$AC! ()!1C$C'.$C! " Ömsesidig anpassning " Avmystifiera forskning " Validera klinisk erfarenhet praktikbaserad evidens " Ge utrymme på arbetsplatser för att at del av ny kunskap genererad genom forskning!"