FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 64:2010 HUR ÄR LÄGET.? Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 64:2010 HUR ÄR LÄGET.? En studie om förebyggande hembesök och hembesökarnas upplevelser i sju norrbottenskommuner Viola Tiensuu Marianne Forsgärde, Handledare Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Telefon: vx FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2 Sammanfattning Försöksverksamheten med förebyggande hembesök som genomfördes i olika kommuner i Sverige föll väl ut. Detta resulterade i att kommuner och landsting kunde ansöka om statliga stimulansmedel för att bedriva förebyggande hembesök i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att kartlägga hur sju kommuner i Norrbotten, som erhållit stimulansmedel arbetar med förebyggande hembesök hos äldre samt få ta del av hembesökarnas upplevelser. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Enkäterna fungerade som en första del och svaren avgjorde vad som behövde fördjupas i intervjuerna. Resultatet visar att personer som är 80 år och äldre erbjuds förebyggande hembesök. Sex kommuner erbjuder förebyggande hembesök vid ett tillfälle, i en mindre kommun erbjuds återkommande hembesök vid tre tillfällen. Alla kommuner har kravet att de som får förebyggande hembesök ska bo i ordinärt boende. I de flesta kommuner kan de äldre ha insatser som servicetjänster. I en större kommun kan de äldre även ha hemtjänstinsatser, medan i en mellanstor kommun får varken servicetjänster eller andra hjälpinsatser från kommunen förekomma. I genomsnitt har över 70 % av de som är 80 år och äldre fått förebyggande hembesök i kommunerna. Majoriteten av kommunerna använder ett frågeformulär vid hembesöken och samtalen handlar om fallrisker, hälsa, matvanor, social gemenskap. De vanligaste kontakterna som hembesökarna förmedlat är till primärvården och biståndshandläggare. Alla kommuner lämnar skriftligt informationsmaterial om sin kommuns verksamhet vid hembesöken. Hembesökarna upplever att de äldre är piggare, friskare och aktivare än de förväntat sig, ensamheten var inte heller så stor samt att de äldre var väl informerade om betydelsen av att ha en sund livsstil. Alla hembesökare anser att ett bra sätt att förebygga ohälsa/vårdbehov är genom att ordna med sociala mötesplatser, göra återkommande förebyggande hembesök och hjälp med punktinsatser till de äldre. Två kommuner avslutade arbetet med förebyggande hembesök då stimulansmedlen tog slut, inget i resultatet talar för att övriga kommuner kommer att göra annorlunda. Enbart en stor kommun har lyft frågan om framtiden i ledningsgruppen. Fem kommuner har samverkat med landstinget vid hembesöken vilket upplevts mycket positivt. Det främjar den äldre genom att man får en helhetssyn och arbetar mot samma mål.

3 Förord Det har varit stimulerande och roligt att göra denna studie. Jag har haft förmånen att få ta del av kommunernas arbete med förebyggande hembesök och hembesökarnas upplevelser av besöken. Jag vill först och främst tacka alla hembesökare i kommunerna som jag mött och som ställt upp i denna studie, som delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser, Tack för att ni tog er tid. Ett stort tack till min handledare Marianne Forsgärde som väglett mig i detta arbete och Ingrid Carlenius på FoU i Norrbotten som gett mig förtroendet att göra denna studie. Till sist vill jag tacka mina chefer på socialförvaltningen i Kiruna som möjliggjort för mig att göra studien. Det har gett mig nya erfarenheter med vilka jag hoppas kunna bidra till i förvaltningen. Kiruna, Viola Tiensuu

4 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Inledning 2 Syfte 3 Metod 3 Val av metod 3 Urval 4 Datainsamling 4 Etiska överväganden 5 Metodologiska reflektioner 5 Resultat enkäter Organisation av förebyggande hembesök 6 Målgrupp 7 Teman under förebyggande hembesök 8 Kommunens mål och syfte 9 Förebyggande hembesök i framtiden 12 Resultat intervjuer Hembesökarnas upplevelser 12 Arbetsroll och lärdom 15 Hur förebygga ohälsa och vårdbehov? 16 Hur tas hembesökarnas kunskaper tillvara? 17 Samverkan med landstinget 17 Diskussion 19 Referenser 25 Bilagor

5 Bakgrund I ett regeringsbeslut från 2007 står att läsa mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser viktiga. Medellivslängden i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren, 2009 var medellivslängden för män 79,4 och för kvinnor 83,4. Andelen äldre förväntas också öka kraftigt när den stora gruppen 1940-talisterna blir seniorer. År 2030 beräknas de över 80 år ha ökat till 8 procent av befolkningen (SCB). I regeringsbeslutet från 2007 anges att förebyggande hembesök ska erbjudas personer som är 80 år och äldre, som bor i ordinärt boende och som inte har insatser från äldreomsorgen eller hemsjukvård. Man anser att förebyggande hembesök är en viktig metod för att nå ut till grupper som på annat sätt är svåra att nå med information om hälsa och livsstil. Vid besöket får den äldre information om sociala aktiviteter, då äldre personers sociala behov behöver uppmärksammas i större utsträckning. Vidare informeras om de stödinsatser och aktiviteter som finns i kommunen och hembesökaren försöker identifiera och förebygga fallskador. För anhörigvårdare är det ett bra tillfälle att få information om möjligheter till stöd och avlösning. Det är också viktigt att förebyggande hembesök genomförs regelbundet och återkommande för att ge bestående effekter (Regeringsbeslut 6: ). Förebyggande hembesök är lagstiftat i England och Australien och sedan 1996 även i Danmark. Erfarenheterna från Danmark visar att det är viktigt att tidigt upptäcka behov av hjälpmedel, anhörigstöd, bostadsanpassning samt medicinska behov. Besöken får också en psykosocial betydelse och den äldre ses som en del i ett större socialt sammanhang (Hendriksen, Vass 1997). I Sverige finns ingen lagstadgad skyldighet om förebyggande hembesök. Dock påbjuder både Socialtjänstlagen och Hälsosjukvårdslagen om uppsökande verksamhet. I 5 kap 6 Socialtjänstlagen anges att: Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet. I 2c Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2001:45) anges att: Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. 1

6 Inledning Förebyggande hembesök är ett av regeringens prioriterade utvecklingsområden inom äldreomsorgen. Statliga stimulansmedel för förebyggande hembesök har sökts av ett stort antal kommuner och en mängd olika studier och projekt har genomförts. Under åren genomfördes 21 försöksverksamheter i olika delar av Sverige, där en samverkan mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvård och primärvård ingick. Målet var att utveckla metoder kring förebyggande hembesök och bygga upp kunskap om hur man kan förebygga ohälsa och vårdbehov bland äldre. Resultatet visar att försöksverksamheterna föll väl ut där såväl de besökta som hembesökarna var nöjda och ville att verksamheten skulle fortsätta. För att vidareutveckla arbetsmetoden och sprida de goda erfarenheterna till övriga kommuner i landet, behöver kunskapen vidareutvecklas. Behovet av fler kontrollerade studier, över längre tid finns för att säkerställa resultaten och få veta mer om vad som ger effekt och varför. Det behövs kunskap om hur hembesöken kan göras effektiva och vilka vinster de kan ge såväl för den äldre personen som för samhället. I annat fall är risken stor att intresset för förebyggande hembesök blir kortlivat (Hellner 2002). Nordmaling var en av kommunerna som ingick i försöksverksamheten och som har utvärderats. Målgruppen var personer som var 75 år och äldre och som inte hade några insatser från äldreomsorgen. Gruppen som fick hembesök jämfördes med en kontrollgrupp som inte fick hembesök. Resultaten visar att förebyggande hembesök är en framgångsrik strategi för att gynna en positiv hälsoutveckling bland äldre. Framgången förutsätter emellertid att besöken genomförs av kunnig medicinskt och socialt utbildad personal. Dessutom måste besöken vara återkommande (Sahlén 2006). De hälsoekonomiska analyserna (Sahlén 2009) visar att besöksverksamheten är kostnadseffektiv Ett hekto förebyggande åtgärder ger ett kilo bot. Även en sammanställning från WHO (2004) om aktuell forskning kring förebyggande hembesök visar att det finns behov av: mer kunskap om effekten av hembesök, vilken utbildning hembesökaren bör har, hur många besök den äldre bör få samt vilken åldersgrupp som bör besökas. Sherman mfl (2007) menar att trots dessa oklarheter finns det ändå inga skäl att stoppa pågående arbete med förebyggande arbete. 2

7 I en utvärdering (Nordell 2009) av förebyggande hembesök i Göteborg framkom att förebyggande hembesök kan bidra till att äldre människor känner sig tryggare och att behovet av samhällets stöd fördröjs. Arjeplog har, utan stimulansmedel genomfört förebyggande hembesök, med målet att utveckla en modell för förebyggande arbetet där personal från både kommun och landstinget tillsammans arbetar med hembesöken. Utvärderingen visar att: samverkan fungerar bra, personalen inhämtar kunskap från varandra och det egna perspektivet vidgas, de utvecklar en helhetssyn på den äldre personen samt arbetar mot samma mål. Förutsättningar som ökar möjligheten för en god vård och omsorg för de äldre (Bjuhr 2005). I en intervju med Sahlén, (2009a) påtalar han att det finns kommuner och landsting som i dag har statliga stimulansmedel för verksamheter som etiketteras förebyggande hembesök men som inte har någon dokumenterad hälsoeffekt för de äldre. Hans slutsats är att det som vanligen orsakar att resurserna används ineffektivt är brister i strukturen och ett dåligt samarbete mellan huvudmännen. Det är intressant att få kunskap om hur de kommuner i Norrbotten, som fått stimulansmedel lagt upp arbetet med förebyggande hembesök. Syfte Syftet med studien är att kartlägga hur kommuner i Norrbotten, som erhållit stimulansmedel arbetar med förebyggande hembesök hos äldre samt få ta del av hembesökarnas upplevelser. Metod Val av metod För att kunna besvara syftet bestod datainsamlingen av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Att kombinera olika ansatser gör att de tillsammans täcker in olika infallsvinklar och tillför undersökningen olika slags information. Ett sådant tillvägagångssätt ger ofta en mer fullständig bild än valet av att använda en ansats (Eliasson 2006). Valet av att först göra en kvantitativ enkätundersökning föll sig naturligt då frågorna handlade om att kartlägga kommunernas 3

8 förebyggande hembesök och omfattade en mängd siffror. Enligt Eliasson (2006) är det enkäter som fungerar bäst för att kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet. Enkäterna fungerade som en första del och svaren avgjorde vad som behövde fördjupas i intervjuerna. För att fånga hembesökarnas erfarenheter samt följa upp svaren i enkäten var det logiskt att genomföra intervjuer. Kvalitativa intervjuer gör det möjligt att förstå hur den intervjuade tänker, känner, samt vilka erfarenheter hon har (Trost 1997). Urval Valet av deltagande kommuner utgjordes av att de erhållit stimulansmedel från Socialstyrelsen för att bedriva förebyggande hembesök. Av Norrbottens 14 kommuner har nio kommuner haft stimulansmedel. Av dessa deltog sju av kommunerna i studien. Den person som genomfört förebyggande hembesök i respektive kommun var det naturliga urvalet för deltagande i studien. Kontakt togs först med Ingrid Carlenius på FoU Norrbotten för att få veta vilka kommuner som erhållit stimulansmedel och vem/vilka som genomfört förebyggande hembesök i respektive kommun. Därefter togs kontakt med respektive kommun för att få telefonnummer till hembesökarna, därefter telefonkontakt med dem för att få den fullständiga postadressen för att kunna skicka ut enkät med följebrev. Totalt bestod urvalsgruppen av sju hembesökare, samtliga besvarade enkäten och intervjuades senare. Datainsamling Enkäter Enkäterna (Bilaga 1) utformades med 20 frågor som är relevanta för studien utifrån tidigare forskning samt egen kompetens. De flesta frågorna har fasta svarsalternativ som kryssas kombinerade med öppna svarsalternativ med beteckning annat eller övrigt. Enkäterna skickades ut tillsammans med följebrevet till hembesökarna i respektive kommun, med portofritt svarskuvert. I följebrevet informerades om syftet med studien, att svaren kommer att behandlas konfidentiellt och att det är frivilligt att delta. I brevet angavs en tidsgräns på två veckor då enkäten skulle skickas in. De som inte svarade inom tidsperioden var 3 personer 4

9 vilka påmindes per telefon, vilket resulterade i att alla tre besvarade enkäten. Intervjuer En intervjuguide (Bilaga 2) utarbetades med 10 halvstrukturerade frågeställningar. För dem som samverkat med landstinget utformades ytterligare 3 öppna frågor. Frågorna är av berättande karaktär och behandlar upplevelser, tankar och erfarenheter som hembesökarna fått under arbetet med förebyggande hembesök. Följdfrågor ställdes utifrån vad som behövdes för att klargöra av det som beskrevs i berättelserna. Telefonkontakt togs med hembesökarna i kommunerna för att boka tid och plats för intervjun. Innan intervjun frågade jag om bandspelare kunde användas. Individuella intervjuer genomfördes med de personer som besvarat enkäten och i respektive kommun. I en stor kommun medverkade två personer vid intervjun, en av dem hade besvarat enkäten och båda hade gjort hembesök. Intervjuerna genomfördes på intervjupersonens arbetsplats i ett avskilt rum och varade i minuter. De spelades in och några stödanteckningar gjordes i frågeformuläret. I nära anslutning till intervjun avlyssnades inspelningen och skrevs ner dock inte ordagrant. Etiska överväganden I följebrevet (Bilaga 1) till enkäten gavs information om studiens syfte och om hur studien i stort är upplagd. Information om att uppgifter som lämnas behandlas konfidentiellt, dvs. hembesökarna eller kommunerna kommer inte att namnges i rapporten. Metodologiska reflektioner Att utforma enkäter är svårt. Vid bearbetningen av svaren upptäcktes brister i både frågeformuleringen och de fasta svarsalternativen. De flesta frågorna hade fasta svarsalternativ, men några hade skrivit in svaren med egna ord. Detta tyder på att jag inte formulerat nog många eller relevanta svarsalternativ. Enkäterna i denna studie fungerade bra som bakgrundsmaterial för intervjuerna. Vid intervjutillfället användes bandspelare efter tillåtelse från respondenten, det gör att intervjuaren kan koncentrera sig på frågorna samt följdfrågorna. Att analysera intervjuerna är tidskrävande och direkt efter intervjuerna gjordes en första analys för att få med tankar och tolkningar som var färskt i minnet. En sak som uppmärksammades då jag själv har samma yrkesroll som 5

10 respondenterna var att jag på ett medvetet sätt måste inta en neutral roll. Risken för att påverka resultatet upplevde jag särskilt påtagligt när följdfrågor ställdes samt vid analys av resultatet. Resultat Redovisningen av resultatet presenteras i två delar. I del 1 redovisas resultatet från enkäterna, i del 2 resultaten från intervjuerna. Kommunerna redovisas med utgångspunkt i deras befolkningsmängd. Bokstäverna A-B representerar stora kommuner, C-D mellanstora kommuner och E-G små kommuner. Del 1 - Enkätresultat Organisering av förebyggande hembesök Tabell 1. Tidsperiod då förebyggande hembesök genomförts i kommunerna. Kommun A X X B X X X C X X X X D X X X E X X X F X X X G X Fem kommuner genomför förebyggande hembesök under studiens gång. En stor och en mindre kommun avslutade arbetet med förebyggande hembesök när stimulansmedlen tog slut. Fem kommuner genomför eller har genomfört förebyggande hembesök i samverkan med landstinget. Av dessa samverkar en mellanstor samt en mindre kommun med landstinget vid alla hembesök. En stor kommun gör det i vissa stadsdelar, en liten kommun samt en större kommun har under en kortare period samverkat med landstinget vid hembesöken. 6

11 Tabell 2. Yrkesgrupper som arbetar med förebyggande hembesök Kommun Anhörigkonsulent Arbetsterapeut Enhetschef A X B X C D X E X X F G X Kommun Sjukgymnast Sjuksköt-erska Undersköterska A X B X C X D E X X F X G Det gemensamma mönstret är att de flesta som genomför hembesöken i kommunerna är högskoleutbildade. I fem av kommunerna arbetar enbart en person med förebyggande hembesök. I en stor kommun var man till att börja med två hembesökare med olika yrkesbefattningar på besök hos äldre, men för att hinna med alla besök delade de på sig efter en tid. I en mellanstor kommun har olika yrkesgrupper möjlighet att följas åt på alla hembesök. Hembesöken tar mellan 1 till 2 timmar i de flesta kommuner, en mindre kommun begränsade sina besök till 1 timme. Målgrupp Sex kommuner erbjuder, vid ett tillfälle förebyggande hembesök, till personer som är 80 år och äldre. En av de mindre kommunerna erbjuder återkommande besök vid tre tillfällen för personer mellan 80 och 83 år. 7

12 Tabell 3. Andra kriterier (än ålder) för erbjudande av förebyggande hembesök. Kommun Ordinärt boende Inga insatser Hemtjänst A X X B X C X X D X E X F X G X Kommun Trygghetslarm Färdtjänst Matdistribution A X X X B X X C D X E X X F X X G X X För att erbjudas förebyggande hembesök har alla kommuner kravet att äldre personer ska bo i ordinärt boende. I de flesta kommuner kan de äldre ha insatser som servicetjänster. I en större kommun kan målgruppen även ha hemtjänstinsatser. I en mellanstor kommun fick målgruppen inte ha servicetjänster eller andra hjälpinsatser från kommunen för att erbjudas förebyggande hembesök. Teman under förebyggande hembesök Tabell 4. Kontaktvägar för erbjudande av förebyggande hembesök. Kommun Informationsbrev Telefonkontakt A X X B X C X D X X E X X F X X G X X I sex kommuner skickas erbjudande om förebyggande hembesök via ett informationsbrev. I fem kommuner tas därefter telefonkontakt för att höra om intresse av att få besök finns samt för bokning av besök. En större kommun skickar ett informationsbrev 8

13 med uppgifter om telefonnummer och den äldre får ringa upp om besök önskas. En medelstor kommun skickar inget brev utan informerar via massmedia, som lokalpressen, länspressen samt lokaltelevision om att kommunen kommer att börja med förebyggande hembesök. Därefter tas telefonkontakt med de äldre som berörs. Majoriteten av kommunerna använder frågeformulär vid hembesöken. En av de större kommunerna har inget frågeformulär utan använder en checklista. Under besöket samtalas om fallrisker, hälsa, matvanor, social gemenskap samt information om kommunens service. Den andra stora kommunen har utformat ett eget frågeformulär med fallprevention. Den mindre kommunen som erbjuder tre besök har skilda frågeformulär, med olika teman för varje besök. I en mellanstor kommun används samma frågeformulär som biståndshandläggarna använder vid bedömning enligt Socialtjänstlagen. Tre kommuner använder i reviderad form det frågeformulär som utarbetats av FoU Norrbotten (Carlenius, Forsgärde 2007). I alla kommuner anpassas frågorna till situationen så att det blir ett naturligt samtal som löper fritt. Tabell 5. Teman vid förebyggande hembesök. Kommun Fys.aktivitet Kost Hälsa Fallrisk Livskvalitet A X X X X B X X X X X C X X X X X D E X X X X X F X X X X X G X X X De flesta kommuner har teman för besöken. En mellanstor kommun har inget, men samtalar ändå kring samma ämnen som de övriga kommunerna vid besöket. En stor kommun har alla teman relaterade till fallrisker. Kommunens mål och syfte Syfte och mål för kommunerna med förebyggande hembesök är ganska lika, men formuleras på olika sätt. Att erbjuda hembesök till alla personer som är 80 år och äldre. Själva målet är att öka tryggheten och förebygga ohälsa för äldre i ordinärt boende så att man kan bo kvar hemma och klara sig själv så länge som det är möjligt. Det görs genom att hembesökarna: 9

14 Informerar om vilket stöd samhället kan ge om behov uppstår, samt om olika sociala aktiviteter. Kartlägger levnadsförhållanden, identifiera om någon äldre är i behov av stöd och hjälp. Identifiera fallrisker och på det sättet minska antalet frakturer, i försök att bidra till sänkta kostnader för vård och omsorg om äldre. Det som framkommer vid hembesöken skall ligga till grund för socialnämndens förebyggande insatser och andra tjänster för äldre. Skriftligt informationsmaterial: Alla kommuner lämnar skriftligt informationsmaterial om sin kommuns verksamhet. En mellanstor kommun och två mindre kommuner lämnar ut ett häfte från Räddningsverket Säkerhet i vardagen. En mellanstor kommun och en mindre kommun har eget material för kommunen som handlar om säkerhet i hemmet som lämnas vid hembesöket. En liten kommun lämnar också informationsmaterial om Kost för seniorer och Vakna upp gympa. Annan information som de flesta av kommunerna lämnar om behov eller intresse finns är: telefonlistor till primärvården, information om olika föreningar, pensionärsservice, demensteam, anhörigstöd och om fixare i kommunen. Tabell 6. Antal äldre som till och med erbjudits förebyggande hembesök, samt de som fått hembesök varav antal män och kvinnor. Kommun Erbjudits besök Tackat Ja Män Kvinnor A B C D E F G Kommun A, alla som tackat Ja till hembesök har fått besök. Av dessa redovisas enbart antalet män/kvinnor som besvarat frågeformuläret som hembesökaren använt vid hembesöket. I genomsnitt har över 70 % av personerna som är 80 år och äldre fått förebyggande hembesök i de kommuner som deltar i studien. En mellanstor kommun har besökt över 90 %, en stor kommun och 10

15 alla mindre kommuner har besökt 75 % - 80 % av de äldre. En stor kommun och en mellanstor har besökt närmare 60 % av de äldre över 80 år. I alla kommuner har besöken varit hos fler kvinnor än män. Tabell 7. Behov som framkommit vid hembesöken och som krävt att kontakter för insatser vidtagits. Kommun Primärvård och rehab-personal Handläggare hemtjänst,larm,färdtjänst Bostadsanpassning A 73 5 B 5 21 C D E 15 8 F G 6 Kommun Hjälpmedel Sjukgymnast, Annat Arbetsterapeut A 40 B C 8 1 D 7 E F 2 36 G I alla kommuner har de flesta behoven som framkommit varit att få kontakt med primärvård och biståndshandläggare, kontakter som hembesökarna förmedlat. En stor kommun och en mellanstor kommun redovisar kontakter med sjukgymnast och arbetsterapeut i primärvården. Den andra stora kommunen och en mindre kommun redovisas det som kontakter med sjukgymnast eller arbetsterapeut. Det som redovisas som annat i tabellen är hjälp att förmedla kontakter till anhörigstöd, aktiviteter, fixartjänst, äldreinformatör, pensionärsservice, demensteam, hörcentral, fotvård samt till olika föreningar. I en mindre kommun har behov framkommit som inte går att tillfredställa, då den speciella insatsen inte finns i kommunen. Det handlar om avsaknad av träffpunkter, seniorboende, hjälp till snöskottning, gräsklippning och sandning. En större och en mindre kommun utvärderar hembesöken genom enkäter som den äldre får vid hembesöket. Den mindre kommun som genomför tre återkommande besök lämnar enkäten vid andra 11

16 besöket. En mellanstor kommun planerar att börja med enkätuppföljning. Förebyggande hembesök i framtiden I en stor kommun har ledningsgruppen tagit upp frågan för att se om möjligheter att införa förebyggande hembesök i den ordinarie verksamheten finns. De andra kommunerna har inga planer att införa förebyggande hembesök i den ordinarie verksamheten, när stimulansmedlen är slut. Tabell 8. Informationsspridning om arbetet med förebyggande hembesök. Kommun Politiken Ledningsgrupper i kommun Intresseorganisationer A X X B X X X C X X X D X X X E X X F X X X G X X Alla kommuner informerar om resultaten från förebyggande hembesöken till förtroendevalda samt till ledningsgruppen. En större, två mellanstora samt en mindre kommun informerar också andra intresseorganisationer i kommunen. Del 2 - Intervjuresultat I detta avsnitt presenteras intervjupersonernas berättelser. Det sker i löpande text och verifieras med citat från intervjupersonernas berättelser, skrivna med kursiv text. Hembesökarnas upplevelser Hälsa Hembesökarna upplever att det är en hög andel av de äldre som fått förebyggande hembesök som är pigga, friska och aktiva, vilket förvånade hembesökarna. vart förvånande att dom var så pigga, aktiva och mådde relativt bra, är man 95 år och inte behöver hjälp visst är det fantastiskt. Hembesökarna upplever inte att det är någon skillnad på män och kvinnors hälsa. 12

17 Social situation Upplevelsen av ensamhet är också mindre än hembesökarna förväntat sig. kan inte säga att det är ett stort problem med ensamhet. I en liten kommun upplever hembesökaren att kvinnor är mer ensamma än män, medan upplevelsen i en stor kommun och en mellanstor kommun är att män är mer ensamma än kvinnor då kvinnor har fler sociala kontakter. I en annan av de mindre kommunerna upplever hembesökaren att på landsbygden är de äldre mer otrygga. Service som affär, att ta ut pengar, primärvårdskontakter samt bussförbindelser har lagts ned i byarna, och äldre uttrycker att de är socialt isolerade. Det är i genomsnitt mindre än en fjärdedel i respektive kommun där de äldre utrycker vid hembesöket att de känner sig ensamma i vissa av dessa fall är ensamheten självvald. I en liten kommun ser hembesökaren ett klart samband mellan aktivitet och livskvalitet. Gemensamt för alla hembesökare är uppfattningen om att så länge båda makarna lever så är behovet av att träffa nya vänner mindre. I alla kommuner anser hembesökarna att de äldre i det stora hela också har en bra bostadsstandard de har sett om sitt hus i tid. Många av de äldre har planerat inför framtiden fantastisk hur många med små medel kunnat bygga upp sina liv och hem. Gemensam upplevelse för alla hembesökare är upplevelsen av att alla äldre vill bo hemma så länge som möjligt utan hjälp. Livsstil Det som också överraskade hembesökarna är att en hög andel av de äldre var så medvetna om hur viktigt det är att röra på sig och äta näringsriktigt väldigt överraskad över att det är så många som motionerar rör sig även om de kanske alltid inte orkar vet dom om hur viktigt det är med motion. I en mellanstor kommun upplever hembesökaren att männen möjligen har en ensidigare kost än kvinnor, i de övriga kommunerna upplevde man ingen skillnad mellan män och kvinnor. Det man däremot upplevt i alla kommuner är att en del äldre män som bor med maka/sambo och som inte lagar mat själv klarar sig för att makan gör det. Männen kommer eventuellt att behöva hjälp den dagen makan inte längre orkar eller kan. Hembesökarna i alla kommuner upplever att en hög andel av de äldre har en sund livsstil. 13

18 Bemötande I alla kommuner är det frivilligt för de äldre att ta emot besök och det tycker hembesökarna är bra. De upplever att de är välkomna och mötena är överlag positiva rena rama kaffekalas. De äldre tycker att det är bra att kommunen bryr sig om dem tänk va roligt att ni kommer just till mig, de känner sig sedda och att någon gör sig besvär för deras skull. Personerna är nöjda med informationsmaterialet som hembesökarna lämnar vid hembesöket de vet vart det skall vända sig om behov uppstår. Hembesökarna upplever att de äldre är spända inför hembesöket då de tror att man kommer för att kontrollera hur de har det. Gemensamt för alla hembesökarna är upplevelsen av att först känna av situationen vid hembesöket innan samtalet kring frågeformuläret påbörjas man måste ge tid prata omkring och känna av läget innan. I alla kommuner finns det några äldre som först nekat hembesök, men som senare återkommit när de hört av någon bekant som haft hembesök misstänksamhet tror att kommunen är och kontrollerar eller påtvingar hjälp. I de flesta kommuner känner hembesökarna att de representerar hela kommunens verksamhet allt från väg och vatten. Dolda hjälpbehov Det vanligaste hjälpbehovet som hembesökarna identifierat och som de inte har någon möjlighet att göra något åt är när anhöriga vårdar en närstående, ofta med demenssjukdom och inte vill ta emot hjälp utifrån besöket gällde mannen, men kvinnan mycket minnessvag. Informerade på alla vis och erbjöd allt men de ville inget. Får hoppas att jag ändå sått ett frö. I en mellanstor och två mindre kommuner upplever hembesökarna att det ibland är ostädat, men den äldre ser inte det så och vill inte ta emot hjälp prata försiktigt fundera i lugn och ro vill kanske prata med anhöriga först innan de tar emot hjälp. I de fall då inte hembesökarna kan eller får förmedla vidare kontakter, på grund av att personen inte lämnar sitt samtycke eller inte vill ta emot hjälp upplever de flesta hembesöket som ett misslyckande. I en mellanstor kommun tar hembesökaren på eget initiativ telefonkontakt med den äldre när hon har en känsla av att personen inte själv söker hjälp vid behov, även om personen sagt att så skulle ske vill göra nytt besök hos vissa ringer då upp och kollar efteråt. Gällande de personer som tackar nej till hembesök vet inte hembesökarna alltid vad det beror på. De äldre uppger att 14

19 det är friska, pigga, välinformerade, behöver ingen hjälp, bortresta samt har mycket att stå i. En gemensam upplevelse bland alla hembesökarna är ibland känslan av att där skulle jag behövt komma in när någon nekar ett erbjudande om hembesök. De upplever att det kan finnas olika dolda behov bakom ett nekande. Bekräftelse av att det blev bra möten När hembesökarna förmedlar kontakter så att det blir bra för den äldre känner de sig stolta över sitt handlande träffade en kvinna med dålig balans, kontaktade sjukgymnast. Ringt sedan och tackat för att hon kunde gå ut med rollator. I en mellanstor kommun kom hembesökaren till en sjuklig man, kunde med hans samtycke kontakta distriktssköterskan så han fick vård hört ute i samhället att hembesöket var uppskattat. I alla kommuner får hembesökarna bekräftelse på att deras besök varit uppskattat på olika sätt oftast av de äldre själv eller anhöriga roligt arbete - visst får man ge mycket av sig själv- men jag får också tillbaka mycket - tänker på dem jag besökt, vissa personer blir kvar i minnet gjort sånt intryck. Hemmiljön Alla hembesökare tittar och informerar om fallrisker vid hembesöken. På det flesta besöken blir de inbjudna att titta runt, men inte på alla besök känner att de vill att jag bara är i köket andra dörrar stängda då får man respektera det. Det vanligast förekommande är lösa mattor som de äldre inte så gärna tar bort det är minnen i mina trasmattor. De flesta hembesökare anser att det är lättare att påverka män än kvinnor i att förändra hemmiljön förebygger ledsen när man ser att någon ramlat senare. Arbetsroll och lärdom Synen på äldre I alla kommuner anser hembesökarna att de får vara med om många fina sociala möten mötet med de äldre väckte en förhoppning i mig själv att det går att bli gammal och ändå vara frisk och pigg. Alla hembesökare upplever att de fått mer förståelse för de äldre och deras livssituation, blivit ödmjukare lärt mig att inte ha en förutfattad mening om äldre. I en av de mindre kommunerna upplever hembesökaren att de äldre inte klagar i onödan utan accepterar mycket de är så tålmodiga och det beror nog på deras livserfarenhet. 15

20 Kompetens och Profession Samtliga hembesökare har arbetat eller arbetar inom äldreomsorgen eller sjukvården och kommer i kontakt med äldre som är i behov av vård och omsorg. Majoriteten av hembesökarna upplever att det är bra att få träffa ganska friska äldre i deras hem glad, flesta har det bra mår så bra. Hembesökarna upplever att de lär sig mycket, ser det friska istället för de sjuka. I en av de större kommunerna anser hembesökaren att hon i sitt ordinarie jobb blivit mer kundanpassad efter att ha arbetat med förebyggande hembesök jättekul intressant helt annan bild tänk hur mycket kunskap och klokskap de äldre besitter. I alla kommuner upplever hembesökarna också att de lärt sig att ta kontakter med olika myndigheter, föreningar mm skapat många kontakter, blivit bättre på att kommunicera fått lära hur allt fungerar i kommunen Bygga förtroende. Hur förebygga ohälsa/vårdbehov? Träffpunkter/mötesplatser Gemensamt för alla hembesökare är uppfattning om att ett sätt att förebygga ohälsa är att det finns mötesplatser/träffpunkter i närområdet. Hembesökarna anser att mötesplatser/träffpunkter är mycket viktigt inslag i det förebyggande arbete då dessa ökar möjligheten att bryta en social isolering. Majoriteten av hembesökarna anser att aktiviteterna måste vara individanpassade och inte påtvingade, det ska också finnas valmöjligheter för de äldre någon person som håller i aktiviteterna ser vad varje person vill och tar till vara de äldres intressen. Hembesökaren i en större kommun anser att det ska vara mindre och lugna mötesplatser och att det ska finnas matservering som erbjuder mat till rimlig pris. Återkommande hembesök De flesta hembesökarna anser att ett annat sätt att arbeta förebyggande är genom återkommande hembesök. Att ge den äldre information så de vet vart de vänder sig om behov uppstår att de inte väntar för länge fånga upp i tid och skapa trygghet. De anser också att regelbundna hembesök i de äldres hem i samverkan med landstinget ökar möjligheten för dem att bo kvar med bra hälsa och ökad trygghet. Besök av frivilliga organisationer är också förebyggande det möjliggör att äldre får samtala i lugn och ro, och risken för sociala isoleringen minskar. 16

21 Service tjänster Många äldre i kommunerna behöver bara hjälp då och då med fönsterputsning, storstäd, snöskottning, gräsklippning mm. I de kommuner som har pensionärsservice kan hembesökarna hänvisa dit. Hembesökarna upplever att många äldre skulle kunna bo kvar längre hemma om de fick hjälp med punktinsatser vilket också skulle minska fallrisken. Äldre vill klara sig själv men behöver hjälp med en del saker som det inte längre orkar eller kan alla vill bo hemma så länge som möjligt utan hjälp för det kostar. En hembesökare från en mellanstor kommun anser att om de äldre bara behöver hjälp då och då så förstår man att hon/han inte vill ansöka om städhjälp från kommunen. Hur tas hembesökarnas kunskaper tillvara? I alla kommuner informerar hembesökarna om de genomförda förebyggande hembesöken till socialnämnden. I en mellanstor kommun upplever hembesökaren att politikerna är intresserade av vad som framkommer politikerna intresserade vill se resultat. I en liten kommun har hembesökaren berättat om behovet av träffpunkter väckt tankar om hur viktigt och bra det vore med träffpunkter. I en annan mindre kommun har politikerna varit intresserade av sammanställningen använda det för planering av trygghetsboende Alla kommuner består också av landsbygd där förebyggande hembesök genomförts. I en mellanstor kommun har politikerna frågat hur de äldre klarar sig på landsbygden utan service vad säger folk där ute när de inte har någon affär. I en stor kommun har man gett förslag på hur förebyggande hembesök skulle kunna införas i den ordinarie verksamheten kunskapen tas tillvara. Gemensamt från alla kommuner är att hembesökarna känner att deras erfarenheter och kunskap tas till vara på olika sätt och allting finns inte heller på papper utan i huvudet. Samverkan med landstinget Organisation Fem kommuner genomför eller har genomfört förebyggande hembesök i samverkan med landstinget. Initiativ till att samverka kring hembesöken var olika i kommunerna. I en liten kommun tog landstinget initiativ, i en mellanstor kommun tog kommunen initiativet och i en annan liten kommun är det ett gemensamt initiativ. I de flesta kommuner genomförs hembesöken tillsammans med distriktssköterskan och i en mellanstor kommun medverkar 17

22 olika yrkesgrupper från landstinget vid hembesöken. I en mellanstor samt en mindre kommun som inte samverkar med landstinget har hembesökarna, som båda är legitimerade sjuksköterskor kontaktat primärvården i starten av arbetet med förebyggande hembesök. De ställde frågan om det finns behov av blodtryckskontroll och den äldre samtycker kan de då hänvisa till primärvården? Svaret blev att i båda kommunerna kan hembesökarna hänvisa till primärvården. Upplevelser av samverkan Kommuner som samverkar eller har samverkat med landstinget upplever att det är positivt både för dem själva, men framförallt för den äldre bra komplettera varandra. Hembesökarna uppger att när olika professioner (medicinsk, social och rehabilitering) gör hembesök tillsammans skapas en helhetssyn på den äldres situation. Om någon äldre behöver kontakt med primärvård så är det också smidigt när den ena besökaren är från landstinget och tvärtom i många situationer kunde man åtgärda snabbare när man var både från landsting och kommun. Alla som samverkat anser att det är bra att ha någon att prata med om hembesöken, särskilt om det varit något speciellt det var skönt att vara två man vet ju aldrig vem man ska till och vad man möter. På det flesta hembesöken blev de också väl mottagna både kommunen och sjukhuset gör sig besvär för min skull. I en mellanstor kommun uppger dock hembesökaren att det hänt att den äldre inte var nöjd när man kom från både kommun och landsting den äldre missnöjd med bemötande på primärvård eller viceversa och kan inte klaga och ta upp det. Alla kommuner som samverkar med landstinget upplever att det är positivt att få lära sig om varandras verksamheter samt att det ökar också förståelsen om varandras arbetsuppgifter. I en mindre kommun där man samverkade en kortare tid med hembesöken upplevdes skillnad när man inte längre kunde fortsätta samverka sorg i hjärtat kunde ej fortsätta - ingen kunde tog kontakter med icke. Hembesökaren upplever sig inte ha helhetssyn, den medicinska kunskapen saknades vilket de äldre ofta efterfrågar. 18

23 Diskussion Syftet med studien är att kartlägga hur kommunerna i Norrbotten, som erhållit stimulansmedel arbetar med förebyggande hembesök hos äldre samt få ta del av hembesökarnas upplevelser. Tidigare har en försöksverksamhet kring förebyggande hembesök genomförts i olika kommuner i Sverige. Resultaten från dessa försök blev positiva vilket har lett till att allt fler kommuner i Sverige ansöker om statliga stimulansmedel. Nio kommuner i Norrbotten har fått stimulansmedel, sju av dem är med i denna studie. Kommunernas organisation av förebyggande hembesök Målgruppen som erbjuds förebyggande hembesök i Norrbottens kommuner är personer som är 80 år och äldre. Sex kommuner erbjuder, vid ett tillfälle förebyggande hembesök, en av de mindre kommunerna erbjuder återkommande besök vid tre tillfällen för personer mellan 80 och 83 år. I Danmark är det lagstiftat om att personer 75 år och äldre ska ha rätt till två förebyggande hembesök om året (Hendriksen, Vass 1997). Hellners studie (2002) visar på tre faktorer som har betydelse för i vilken utsträckning förebyggande hembesök påverkat de äldres hälsa och funktionsförmåga: målgruppens sammansättning, besöksfrekvens och besökens innehåll. Hos äldre personer under 80 år var effekten av förebyggande hembesök mätbar. För 80 år och äldre avlästes på gruppnivå en successiv försämring trots regelbundna hembesök. Min reflektion över (jf Hellner 2002) att Norrbottens kommuner valt att besöka 80 år och äldre är att för dem är kanske nyttan något annat än för yngre seniorer. Förebyggande hembesök kan: öka tryggheten, göra det möjligt att bo kvar hemma längre, kan ha en bromsande effekt på funktionsnedgång som inte är mätbar och det kan tänkas att nedgången skulle ha varit större om de inte fått förebyggande hembesök. Andra kriterier i kommunerna för att erbjudas hembesök är att de äldre ska bo i ordinärt boende. Det stämmer väl överens med Nordells (2009) studie som visar att det är bra att förebyggande hembesök genomförs i den äldres hem då möjligheten ökar att den äldre känner sig trygg och det är i vardagliga situationer som behoven oftast uppstår. Att ta emot förebyggande hembesök är frivilligt i alla kommuner och det anser hembesökarna är bra, 19

24 resultatet visar dock att många äldre i början av besöket är avvaktande. Att känslan av misstänksamhet eller rädsla kan uppstå, när en obekant myndighetsperson kommer på besök verkar förståeligt. Känslan av att bli kontrollerad och kanske påtvingad hjälp kan finnas. Förutom ålder och boendeform har kommunerna ingen enhetlig modell för övriga kriterier som gäller för att erbjudas hembesök, i vissa kommuner kan t.ex. den äldre ha pågående insatser från kommunen i andra inte. I kommunerna har i genomsnitt 70 % av personerna som är 80 år och äldre fått förebyggande hembesök. I alla kommuner har fler kvinnor än män fått besök. Det är ett rimligt resultat då kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Majoriteten av kommunerna använder frågeformulär vid hembesöken. De flesta av hembesökarna uppger att hembesöken inte får styras av frågeformuläret utan det skall vara ett naturligt samtal, en del hembesökare fyller i frågeformuläret efter hembesöket. Samtalet handlar om fallrisker, hälsa, matvanor, social gemenskap samt information om vilket stöd samhället kan ge om behov uppstår. Hälsa, livsstil och hemmiljö Hembesökarna känner sig välkomna hos de flesta äldre och de visar tacksamhet för att man tar sig tid med just dem. Alla hembesökare känner sig stolta när de kan förmedla hjälp till de äldre som är i behov av det. Många uppger att den information som förmedlas, vart man kan vända sig med sina frågor togs tacksamt emot. Många kommuner väljer att lägga information på kommunens hemsidor på internet. Personal som arbetar med äldreomsorgsfrågor i kommunerna bör tänka på att många äldre inte har tillgång till dator eller inte kan använda sig av en sådan. Knapptelefon som behövs i många sammanhang idag är en annan teknik som inte alla äldre har. Dessutom tillkommer svårigheten som uppstår när man blir hänvisad till ett mobilsvar. Det är viktigt att informationen når alla och att de äldre också får veta sina rättigheter. Jag håller med Nordell (2009) om att den tekniska utvecklingen i verksamheter som ska tjäna äldre gått betydligt snabbare än de äldres hushåll. För att stödja ett hälsosamt åldrande är det viktigt att stärka det friska och förebygga ohälsa. Hembesökarna upplever att de äldre är betydligt piggare, friskare och aktivare än de förväntat sig. I överensstämmelse med Hellner (2002) anser jag det viktigt att utveckla metoder för att hjälpa de äldre att bevara sin 20

25 funktionsförmåga och leva ett självständigt liv så länge som möjligt. Vi lever allt längre och enligt SCB (2010) är både kvinnor och män friskare högre upp i åldrarna än för tjugo år sedan. Sjöbergs studie (2010) visar att under de senaste tjugo åren har brister i rörelseförmågan senarelagts med cirka fem år. Detta stämmer väl överens med hembesökarnas upplevelser i denna studie, som inte heller upplever att det hälsomässigt är någon skillnad mellan kvinnor och män. Hembesökarna upplever att de äldre är mycket medvetna och upplysta om hur viktigt det är med en sund livsstil. Min förståelse av det är att många i denna generation inte är van att äta skräpmat utan riktig husmanskost. Många är också vana att i vardagen vara fysisk aktiv att gå/cykla istället för att ta bilen. I denna generation har också de flesta haft fysisk tunga arbeten. Genom att fler håller sig pigga och friska längre upp i åldrarna kan välfärden öka och vårdbehoven minska (Folkhälsoinstitutet 2009). Att delta i aktiviteter och umgås med andra är betydelsefyllt för välbefinnandet. Alla hembesökare anser att ett bra sätt att förebygga ohälsa/vårdbehov är genom att ordna med sociala mötesplatser för äldre. Alla människor vill ha en meningsfull tillvaro och känna sig delaktiga och behövda i samhället, men vad som upplevs som meningsfullt är självklart individuellt. En allmän uppfattning är att stora problemet för äldre är att de känner sig ensamma. Lars Thornstam professor i sociologi visar (2005) att det är vanligare med ensamhet bland unga människor, än bland äldre. Hembesökarna förväntade sig att en stor del av de äldre skulle uppleva ensamhet. En fjärdedel av de äldre i respektive kommun uppger att de känner sig ensamma och att ibland är ensamheten självvald. Att vara ensam och känna sig ensam är två skilda upplevelser och ibland väljer man ensamheten. Det är också i det egna hemmet som de flesta fallolyckorna inträffar. Enligt Wrede (2008) har kommunerna ökat sina insatser för att minska fallolyckor bland äldre och ett sätt är genom förebyggande hembesök. Hembesökarna gör därmed ett viktigt arbete i att förebygga fallolyckor som kostar samhället stora pengar Gemensamt för alla hembesökarna är att man tittar på hemmiljön och ger råd hur fallolyckor kan förebyggas. Hos en del äldre har hembesökarna gått runt och gjort en säkerhetsrond hos andra har de i samtal vid köksbordet gett tips och råd. Hembesökaren måste alltid respektera den äldres önskan, då de är gäst i dennes hem. Även om den äldre är medveten om fallrisken så kan det ibland 21

26 vara svårt att förändra i den invanda miljön, som att t.ex. ta bort mattor. Förebygga, upptäcka och förmedla kontakter Resultatet visar att de flesta behov som framkommit vid hembesöken och som hembesökarna förmedlat vidare är kontakter med primärvård och biståndshandläggare. I sex av kommunerna upplever hembesökarna att de behov som de kunnat identifiera vid hembesöket har kunnat förmedlas vidare. Hembesökaren i en mindre kommun upplever att många äldre på landsbygden känner sig otrygga och isolerade då tillgången till service är begränsad. Det saknas service som affär, post, busslinjer som ändras eller dras in och att distriktsköterskemottagningarna inte längre finns kvar. Alla behov som framkommit vid hembesöken har hembesökaren inte kunnat förmedla vidare. Vill kommunerna centralisera allt och inte ha en levande landsbygd är en fråga man kan ställa sig? Hembesökarna upplever det som ett misslyckande i de fall de identifierar att det finns behov av stöd och service och den äldre/närstående inte ger samtycke för vidare kontakter. Oftast handlar det om närstående som vårdar sin make/maka med en demenssjukdom. En tänkbar anledning är att denna generation har lovat att älska varandra i nöd och lust en gång och att ta emot hjälp ses som ett misslyckande. Hembesökarnas profession Att arbeta med förebyggande hembesök uppfattas som ett stimulerande uppdrag, att få arbeta med något annat utöver det vardagliga arbetet upplevs som positivt. Att arbeta som hembesökare är ingen enkel arbetsuppgift då man ofta kommer mycket nära den man besöker, på ett sätt som ställer stora krav på professionalism och personlig mognad. Efter en tid härbärgerar hembesökaren många levnadsöden och då är det viktigt att man har någon att prata med om sina upplevelser (Hellner 2002). Hembesökarna berättar att de måste känna av situationen i samtalet och vara lyhörda när de samtalar kring frågeformuläret, det kan vara känsliga frågor för den äldre. De äldre delar ofta med sig av sorg såväl som glädje. Hembesökarna berättar att de ofta tänker på de äldre som de besökt, de som är två hembesökare vid varje hembesök tycker att det är en fördel då de kan prata med varandra om sina upplevelser. Sahlén (2006) menar att om förebyggande hembesök ska lyckas är det viktigt med hembesökarens professionella kunskap, god ömsesidig kontakt, strukturerade 22

27 samtal, uppföljning och att den enskilde tas på allvar och görs delaktig i besluten. Utbildning är en viktig grund och det är också nödvändigt med empati, social kompetens och en förmåga att bemöta människor i olika situationer (Nordell 2009). I denna studie har de flesta högskoleutbildning och samtliga har många års yrkeserfarenhet inom äldreomsorgen. Det är också av värde anser jag att hembesökarna har goda kunskaper om lokala förutsättningar som föreningsliv, studiecirklar, friskvårdsgrupper m.m. Hembesökarna upplever att arbetet med förebyggande hembesök varit lärorik. Arbetet har inneburit att fokusera på det friska istället för de sjuka, ett salutogent synsätt som borde genomsyra allt arbete inom äldreomsorgen. Framtidsperspektiv och samverkan Resultatet visar att en stor och en mindre kommun som under år 2008 fick slut på stimulansmedlen har avslutat arbetet med förebyggande hembesök. Resultatet pekar på att övriga kommuner troligen också kommer att göra på motsvarande sätt då stimulansmedlen är slut. Endast en stor kommun har lyft frågan i ledningsgruppen, för att diskutera möjligheten att införa förebyggande hembesök i den ordinarie verksamheten. Sahlèn (2009a) anser att kommuner och landsting som fått statliga stimulansmedel för förebyggande hembesök använder resurserna ineffektivt och att det beror på brister i strukturen. En bra förebild är Arjeplog kommun som utan stimulansmedel genomför förebyggande hembesök i samverkan med landstinget. Ett sådant arbetssätt främjar de äldre, då personalen intar en helhetssyn samt arbetar mot samma mål, vilket ökar möjligheten för en god vård och omsorg till de äldre (Bjuhr 2005). Sahlèn (2006) anser att förebyggande hembesök måste vara återkommande och att de kommuner som väljer att enbart göra ett hembesök hos den äldre kan sägas göra en kartläggning Kontinuitet ett besök ger glädje men ingen hälsa. I Norrbotten genomför enbart en mindre kommun återkommande hembesök vid tre tillfällen. I den kommunen kan hembesökaren följa upp den äldre och skapa en god relation. Fler kommuner borde ta efter och det anges i regeringsbeslutet från 2007 att det är viktigt att hembesök genomförs regelbundet och återkommande. I kommuner som enbart gör ett hembesök upplever hembesökarna att det skulle ha behövt återkomma till och följa upp en del som de besökt. Det förebyggande arbetet måste i kommunerna ses på lång sikt. 23

28 För att nå målen med de förebyggande hembesöken är det viktigt att hembesökaren skapar en god relation till de äldre och avgörande för det är att kommunerna eftersträvar att organisera arbetet på ett sätt som gör det möjligt. Kontinuitet är en viktig faktor och att bra förutsättningar ges till dem som arbetar med hembesöken (Sahlèn 2006). En komplikation som Nordell (2009) visar på är att en förtroendefull relation ansikte mot ansikte skapar förväntningar hos de äldre. Då förebyggande hembesök drivs som projekt riskerar ansiktet att försvinna om och när projektet läggs ner. Fem kommuner i studien samverkar med landstinget vilket hembesökarna upplever mycket positivt. I överensstämmelse med resultatet från Arjeplog (Bjuhr 2005) så får man en helhetssyn på den äldre och arbetar mot samma mål. Hembesökarna kan snabbt lösa många frågor vilket är fördel för den äldre. Genom att arbeta med andra som har en annan kompetens så bidrar de till att man själv får tillfällen att utöka sin kompetens. Hembesökarna bekräftar också att de fått insikt om och förståelse för varandras arbetsuppgifter att man inte längre har ett revirtänkande. Resultatet från studien överensstämmer till stora delar med resultat från andra studier kring förebyggande hembesök. Det kan konstateras att det är en bra metod att nå äldre personer med information om hälsa, livsstil, risker i hemmiljön och framförallt information om kommuners verksamheter. För kommuner och landsting bör det vara angeläget att bedriva hembesök. Vilket såväl Socialtjänstlagen som Hälso-sjukvårdslagen påbjuder. Huvudmännen bör se nyttan av att kunna förebygga och skjuta upp behov av vård och omsorg. Alla kommuner i studien informerar om resultaten från förebyggande hembesöken till förtroendevalda samt till ledningsgruppen. Den information och kunskap som hembesökare som arbetar förebyggande och äldre har bör tas till vara i större utsträckning i planering av den framtida äldreomsorgen. 24