Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Jönköpings län

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Jönköpings län År Agneta Jansmyr Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 15 Struktur för uppföljning/utvärdering 18 Uppföljning genom egenkontroll 20 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 23 Samverkan för att förebygga vårdskador 28 Riskanalys 30 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 31 Hantering av klagomål och synpunkter 33 Sammanställning och analys 35 Samverkan med patienter och närstående 35 Resultat 76 Övergripande mål och strategier för kommande år 53 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Den personal, de lokaler och den utrustning som krävs för god vård ska finnas tillgänglig. Genom att utveckla nya arbetssätt kan vården bli säkrare. Systemtänkande och delaktighet i planering av de egna arbetsprocesserna är avgörande för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling där man lär genom egna och andras positiva exempel och misstag. Landstingets övergripande mål i patientsäkerhet är att minska antalet vårdskador. Uppföljning av vårdskador sker genom månatliga journalgranskningar på landstingets tre sjukhus. Varje medarbetare har ett patientsäkerhetsansvar i det dagliga arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet, genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Ledningen inom verksamhet, förvaltning och landsting ska stödja och skapa förutsättningar för medarbetarna att genomföra ett patientsäkert arbete. För att göra vården säker för patienten arbetar landstinget sedan 2008 med ett koncept som heter Säker vård alla gånger. Det består av 16 pusselbitar som alla medarbetare bör känna till samt följa de åtgärder som finns beskrivna för de berörda patienterna. Utifrån pusslet har det skapats länsgemensamma grupper som diskuterar och utvecklar samt sprider innehåll/ arbetssätt. Uppföljningen av Säker vård alla gånger sker genom sjukhusens patientsäkerhetsdialoger/ronder, patientsäkerhetsberättelse samt genom matrisen som varje verksamhet ska fylla i för att göra en uppskattning av hur väl verksamheten fungerar för berörda patientergrupper. Huvudansvaret för patientsäkerhet följer linjeorganisationen. Alla medarbetare uppmanas att rapportera risker för vårdskador, faktiska vårdskador och förslag till förbättringar. Händelseanalyser görs på de mest frekventa och allvarliga händelserna vilket ökar möjligheterna att prioritera de mest angelägna förbättringsområdena och förhindra en upprepning av liknande händelser. Patientmedverkan har under 2014 på olika sätt förstärkts och utvecklats. Från att för några år sedan ha varit enstaka projekt till att nu vara en alltmer naturlig tanke och del av arbetet. Arbetet tillsammans med personer med patienterfarenheter har utvecklats till att omfatta flera olika nivåer. Under 2014 har vi sett att antibiotika användningen har minskat, att vi blivit bättre på att registrera läkemedelsförändringar i epikris och att vi har ökat följsamheten till KAD-bara när det behövs. Vi ser dock att vi har fler områden att jobba vidare med för att se förbättringar i landstingets olika mått. Arbetet med att förbättra och säkra vården för våra patienter fortsätter. 3

4 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Patientsäkerhet handlar för Landstinget i Jönköpings län att vi vill arbeta för patienternas bästa. Vår vision är att skapa förutsättningar att göra rätt från början. Viktiga delmål på vägen är: förebygga uppkomst av fel göra uppkomna fel synliga för lärande förhindra oönskade konsekvenser av uppkomna problem Det är också viktigt för oss att genom ett systematiskt och strukturerat arbete åstadkomma fördjupad samverkan och integration med kommuner och högskolor för att åstadkomma bästa möjliga service. Övergripande mål Minska antal vårdskador. Delmål Vårdrelaterade infektioner Minska andelen vårdrelaterade infektioner genom att arbeta med följande: Basala hygienrutiner och klädregler All personal ska vara korrekt klädd och följa basala hygienrutiner vid all vårdnära kontakt med patienten. Mer information: Kontaktperson: Gunhild Rensfeldt Multiresistenta bakterier (MRB) Identifiera riskpatienter för att förhindra smittspridning inom sluten vården. Mer information: Kontaktperson: Sofia Wetterbrandt Antibiotikaförbrukning Inom slutenvården minska användningen av bredspektrumantibiotika, framförallt cefalosporiner och kinoloner, i syfte att minska risken för såväl allmän resistensutveckling som individuella biverkningar. Specifikt mål har varit att minska rekvisition av cefalosporiner med 10 % under året. Inom primärvården minska antalet antibiotikarecept i förhållande till antalet listade samt en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner. Mer information: Kontaktperson: Andreas Lägermo Centrala venösa infarter Minska andelen vårdrelaterade infektioner i centrala venösa infarter. Mer information: Kontaktperson: Fredrik Hammarskjöld 5

6 Förebygga komplikationer vid respiratorbehandling - innefattar lunginflammation vid respiratorvård Minska andelen vårdrelaterade ventilatorassocierad pneumoni Mer information: Kontaktperson: Fredrik Hammarskjöld Infektionsverktyget Kontinuerlig infektionsregistrering, som ska vara till hjälp i verksamheternas förbättringsarbete. Kontaktperson: Andreas Lägermo KAD Minska risken för vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI). Mer information: Kontaktperson: Ingrid Erlandsson Kirurgisk checklista Minimera postoperativa komplikationer som t ex infektioner och trombos. Mer information: Kontaktperson: Erik Wellander Läkemedel Minska antal skador orsakade av läkemedel genom att arbeta med följande: Läkemedelsfel i vårdens övergångar Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar Mer information: Farliga läkemedel Förebygga fel och skada av potentiellt farliga läkemedel Mer information: Läkemedelsrelaterade problem Förebygga läkemedelsrelaterade problem i samband med vård Mer information: Kontaktperson för alla tre områden: Malin Holmqvist Vårdprevention Vårdpreventionsarbetet ska leda till att ingen händelse som går att undvika skall uppstå under vårdtiden; fall, trycksår, viktminskning > 5 % och ohälsa i munnen. Mer information: Kontaktpersoner: Eva Timén och Pernilla Söderberg Vitala parametrar Upptäcka svårt sjuka patienter och snabbt agera innan tillståndet hinner förvärras och blir livshotande. Mer information: Kontaktperson: Linda Myllymäki 6

7 Suicidprevention Följa WHO s mål att till år 2020 minska nuvarande suicidtalen med minst en tredjedel. Mer information: Kommunikation Kommunicera på ett säkert sätt för korrekt överföring av information. Mer information: Kontaktperson: Inger Hansen Patientsäkerhetskultur Arbeta för att uppnå minst 50 eller högre inom alla dimensioner vid kommande mätning. Kontaktperson: Berit Axelsson Nationell patientenkät Få in patient/närståendes synpunkter och information för att kunna ge god vård (bemötande, patientmedverkan, läkemedel, information, fortsatt vård och helhetsintryck). Kontaktperson: Eivor Blomqvist Överbeläggningar Att inte ha överbeläggningar eller utlokaliserade patienter. Kontaktperson: Johan Assarsson Kvalitetssäkra metoder Flera av verksamheterna inom Medicinsk diagnostik är ackrediterade av SWEDAC enligt ISO SS-EN alternativt ISO 9001-certifierade. Detta ökar den diagnostiska säkerheten b l a genom att metoderna standardiseras och genom kontinuerliga uppföljningar av mätosäkerheten. Påverkansdiagram för några av ovanstående delmål 7

8 8

9 9

10 Övergripande strategi Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Den personal, de lokaler och den utrustning som krävs för god vård ska finnas tillgänglig. Genom att utveckla nya arbetssätt kan vården bli säkrare. Systemtänkande och delaktighet i planering av de egna arbetsprocesserna är avgörande för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling där man lär genom egna och andras positiva exempel och misstag. Systematiskt förbättringsarbete innebär i det här sammanhanget; Riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser, förbättrade åtgärder i verksamheten, förbättring av processer och rutiner. Samverkan i internationella nätverk är ständigt pågående och vidareutvecklas. I säkerhetsarbetet behövs engagemang, team och tvärprofessionella mötesplatser (kliniska mikrosystem). Det behövs också tillgång till experter och förbätt- 10

11 ringsmetoder för att öka tillförlitligheten i arbetsprocesserna för att ge rätt vård vid rätt tidpunkt, varje gång för varje patient (Säker vård alla gånger). Säker vård alla gånger omfattar 16 områden. (Se figur 1) Patientsäkerhetsarbetet i landstinget första utgångspunkt är Överenskommelsen, mellan SKL och Socialdepartementet, i patientsäkerhet. En andra viktig utgångspunkt för landstingets patientsäkerhets är att säkra att där vetenskapliga metoder tagits fram ska tillämpning av dessa kunskaper utvecklas. Inom 16 områden har landstinget säkrat detta och valt att kalla angreppssättet Säker vård alla gånger. Inom varje område finns åtgärdspaket som beskriver hur medarbetarna behöver arbeta för att öka förståelsen för risker, minska tillbud och skador. I 12 av områdena finns påverkansdiagram som tillsammans med mätningar är plattform för analys. Läs mer på Genom att säkra mötesplatser för lärande och dialog utvecklas och sprids kunskapen i de olika områdena. För detta har länsgemensamma grupper etablerats. Patientsäkerhetsarbetet i landstinget utgår också från Överenskommelsen, mellan SKL och socialdepartement, i patientsäkerhet. Figur 1. Säker vård alla gånger. 11

12 Strategi delmål Vårdrelaterade infektioner Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner enligt nedan: Basala hygienrutiner och klädregler Följsamheten följs genom månatliga mätningar inom sjukvården, primärvården i Landstinget och folktandvården. Alla enheter har utbildade observatörer som tillsammans med ledningen använder verksamhetens resultat för att förbättra vården. Från och med 2009 är dessa mätningar obligatoriska för alla enheter som har vårdkontakt med patienter. 20 % av de anställda per verksamhet (eller motsvarande) observeras varje månad. Verksamheten ansvarar för att fördela observationerna på verksamhetens samtliga enheter med patientkontakt. Mätningarna ingår i landstingets kvalitetsersättningssystem. För 2014 års ersättning ska basala hygienrutiner vara > 85 % och rätt klädd > 95 %. Multiresistenta bakterier (MRB) Inom landstinget finns ett screeningprogram inklusive provtagning med syfte att identifiera patienter som är bärare av MRB. Alla patienter som läggs in i slutenvården riskbedöms enligt checklista för MRB och riskpatienter screenas och specifika riktlinjer finns i väntan på svar. Alla nya fynd registreras och följs upp i olika utsträckning beroende på allvarlighetsgrad. Screeningprogrammet och de vårdhygieniska riktlinjerna för MRB, utvärderas genom mätning av antalet kända fall av smittspridning. Antibiotikaförbrukning Strama arbetar med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap och främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör antibiotikaresistens, antibiotikaanvändning, vårdrelaterade infektioner (VRI) och vårdhygien i syfte att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor. Slutenvårdens somatiska kliniker har Strama-ansvariga läkare som i team med verksamhetsutvecklare förväntas ta ett utökat ansvar för dessa frågor på sin klinik. De har även i uppgift att analysera data från Infektionsverktyget. I regelbok för vårdval beskrivs vårdcentralernas ansvar för att följa upp och analysera sin antibiotikaförskrivning i samarbete med Strama Jönköping. Centrala venösa infarter En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor m.fl.) finns för framtagande av riktlinjer och standardiserade rutiner t.ex. CVK-körkort. Inom respektive sjukvårdsförvaltning finns instruktörer samt ombud från vårdenheter. Utbildningar genomförs för sjuksköterskor inom förvaltningarna. Alla sjuksköterskor ska genomgå CVK-körkort. Lunginflammation vid respiratorvård En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, undersköterskor m.fl.) finns för framtagande av riktlinjer och standardiserade rutiner. Inom förvaltningarna finns ansvarig personal som arbetar med olika förbättringsområden. 12

13 Infektionsverktyget Infektionsverktyget används på slutenvårdens somatiska kliniker för att följa upp vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. KAD Landstinget har gemensamma riktlinjer KAD-bara när det behövs. Riktlinjerna har introducerats och används inom slutenvårdsavdelningarna. Ansvariga coacher finns för följsamhet till riktlinjerna. Kirurgisk checklista Före operation på vårdavdelning och operationsenheten kontrolleras patienterna enligt WHO s checklista. Läkemedel Strategi för att minska läkemedels fel i vårdens övergångar, farliga läkemedel och läkemedelsrelaterade problem enligt nedan: Läkemedelskommittén och Läkemedelsförsörjning arbetar med det gemensamt uppsatta uppdraget (strategin): Att stödja landstinget till en evidensbaserad, säker, jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt en rationell och säker läkemedelsförsörjning. Läkemedelskommitténs ordförande samt utsedd apotekare inom Läkemedelsförsörjning/ klinisk farmaci ansvarar för att planera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Samverkan sker med chefläkare i respektive förvaltning samt med Qulturum. Genom läkemedelsdialoger på respektive sjukhus samt samverkan med Vårdval Primärvård görs planering och uppföljning inom de olika förvaltningarna. Vårdprevention Landstinget har en vårdpreventionsgrupp med syfte att skapa ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbetssätt som garanterar en säker och lika vård till alla patienter i länet. Arbete för att stärka angreppssätten vad gäller fall, undernäring, trycksår och munhälsa pågår. Av de patienter som bedöms vara inom risk ska åtgärder enligt vårdprogram sättas in. Registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Det går även att registrera yngre personer. Detta är ett förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg. Olika professioner inom vård och omsorg arbetar dagligen med dessa områden, och de har en stark koppling till varandra. Samtliga personer inom relevanta enheter riskbedöms genom evidensbaserade instrument: RBT skalan och Modifierad Norton scale är bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår. SF- MNA (Short form-mini Nutritional Assessment) eller SKLs patientsäkerhet nutrition bedömer risk för undernäring. Downton Fall Risk Index (DFRI) eller SKLs patientsäkerhet fall bedömer fallrisk. ROAG (Revised Oral Assessment Guide) bedömer risk för hälsa munnen. Handlingsplan framtagen för trycksår. 13

14 Vitala parametrar (VP) En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor, m.fl.) finns för framtagande av riktlinjer och standardiserade rutiner. Inom respektive sjukvårdsförvaltning arbetas med information om VP och i vissa förvaltningar pågår utbildningar via Metodikum. Suicidprevention En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor, m.fl.)finns för framtagande av riktlinjer och standardiserade rutiner. Kommunikation En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor, m.fl.) finns för framtagande av riktlinjer och standardiserade rutiner. Patientsäkerhetskultur Mätningar av patientsäkerhetskulturen klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. Landstinget har utarbetat en uppdaterad handlingsplan för Handlingsplanen innehåller mål för patientsäkerhetskulturen. Utifrån denna plan ska förbättringsarbete bedrivas inom landstinget. Utgångspunkten ska vara resultatet av genomförda mätningar av patientsäkerhetskulturen, samt dokumenterad utvärdering av det redan påbörjade förbättringsarbetet inom patientsäkerhetsområdet Verksamheternas resultat analyseras lokalt och bearbetas på arbetsplatsen för att leda till lämpliga åtgärder. På sjukhusen sker uppföljningen av mätning och förbättringsarbete via de årligen förekommande patientsäkerhetsdialogerna. Nationell patientenkät Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens utvecklings- och förbättringsarbete. Patientupplevd kvalitet behöver kontinuerligt och systematiskt mätas och resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Det är även underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till medborgare och patienter. Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Alla landsting och regioner deltar i arbetet som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Undersökningarna genomförs av Institutet för Kvalitetsindikatorer (Indikator). Indikator får namn och adresser till patienter som besökt vården under en viss tidsperiod och skickar hem enkäter till dem efter att ha gjort ett slumpvis urval. Under 2014 har undersökningar genomförts inom specialiserad somatisk och psykiatrisk vård, i primärvård och på akutmottagningar. För de två sistnämnda undersökningarna får vi resultaten under första kvartalet Resultaten används i respektive verksamhets förbättringsarbete. 14

15 Överbeläggningar En länsgemensam grupp har tagit fram gemensam handlingsplan. Respektive sjukhus analyserar resultaten och upprättar egna handlingsplaner. Länk till handlingsplan. Metodikum Sjukhusen har ett kliniskt lärcentra kallat Metodikum. Där bedrivs träning för hälso- och sjukvårdspersonal avseende hjärt-lungräddning, scenarioträning, CEPS - träning samt klinisk färdighetsträning av olika slag. Program finns för bland annat nyanställda liksom för grund- och repetitionsutbildning i hjärtlungräddning (HLR). Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvar Huvudansvaret för patientsäkerhet följer linjeorganisationen. Landstingsfullmäktige beslutar om budget och verksamhetsplan samt flerårsplan. Landstingsstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och har till uppgift att leda och samordna verksamheten. LS följer regelbundet upp verksamheten via månadsrapporter, delårsrapporter, årsrapport samt fortlöpande information, som kan vara muntlig eller i form av anmälningsärenden. Landstingsdirektören (LD) leder operativt Landstingets verksamhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer och fastställda budget och har ett övergripande ansvar för all verksamhet och fördelar ansvar för arbetsuppgifter och befogenheter till förvaltningschefer. LD leder Landstingets ledningsgrupp och Sjukvårdens ledningsgrupp. Hälso- och sjukvårdsdirektör och Utvecklingsdirektör har ansvar för stöd och samordning, se nedan. Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD) har som en del i sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag, ansvar för patientsäkerhet och rutiner som påverkar patientsäkerhet. Koppling finns till chefläkare, medicinska programgrupper, FAKTA-grupper, förvaltningschefer och verksamhetschefer m.fl. Hälso- och sjukvårdsdirektör ingår i Landstingets ledningsgrupp och leder Sjukvårdens ledningsgrupp. HSD träffar gruppen chefläkare minst två gånger per år. Förvaltningschefen har inom sin förvaltning det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Förvaltningschefen utser chefläkare. 15

16 - Chefläkare ansvarar för Lex Maria-anmälningar - Chefläkare företrädare vårdgivaren i kontakter med Socialstyrelsen gällande patientsäkerhet när inte annan befattningshavare särskilt efterfrågas - Chefläkare ansvarar, efter samråd med personalchef, för anmälan till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. (Patientsäkerhetslagen 3 kap. 7 ) Verksamhetschef, enhetschef eller motsvarande patientsäkerhetsansvar följer verksamhetsansvaret. Varje medarbetare har ett patientsäkerhetsansvar i det dagliga arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet, genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Ansvar för samordning och stöd På hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag: Smittskydd och vårdhygien planerar, organiserar och leder smittskyddsarbetet i länet med syftet att tillsamman med vårdverksamheten förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Strama - en del av smittskydd/vårdhygien arbetar med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap i frågor som berör antibiotika resistens, antibiotika användning, vårdrelaterade infektioner och vårdhygien. Läkemedelskommittén Inom landstinget har Läkemedelskommittén ett övergripande ansvar för patientsäkerhetsarbetet kring läkemedel. Läkemedelskommitténs ordförande samt utsedd apotekare inom Folkhälsa och sjukvård/ Läkemedel (numera Läkemedelsförsörjning/ klinisk farmaci) ansvarar för att planera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Samverkan sker med chefläkare i respektive förvaltning samt med Qulturum. Genom läkemedelsdialoger på respektive sjukhus samt samverkan med Vårdval Primärvård görs planering och uppföljning inom de olika förvaltningarna. Utvecklingsdirektören leder referensgrupp för patientsäkerhet och stödjer via Qulturum förvaltningarnas gemensamma kunskapsutveckling och egna patientsäkerhetsarbete. Referensgruppen bereder frågor för upp utveckling och uppföljning till Sjukvårdens ledningsgrupp och förvaltningarnas ledningsgrupper. Utvecklingsdirektör ingår i Landstingets ledningsgrupp och Sjukvårdens ledningsgrupp. Referensgruppen för patientsäkerhet är en länsgemensam grupp för patientsäkerhetsarbetets olika processer. I gruppen finns chefläkare, vårdutvecklare, utvecklingsledare, smittskydd/vårdhygien, ordförande i Strama, ordförande i läkemedelskommittén, avvikelsehanteringsansvarig, företrädare för patientnämnd och patientrepresentation. Berörda förvaltningar är företrädda i refe- 16

17 rensgruppen. Referensgruppen har det praktiska ansvaret för innehållet, genomförandet och uppföljningen av Säker Vård - Alla gånger. Gruppen möts regelbundet och utvecklar fortlöpande arbetet, figur 2. Referensgruppen har också en koppling till Landstingets risk- och säkerhetsgrupp och patientsäkerhetsarbetet är en del i säkerhetshjulet, en modell för Det säkra Landstinget. se figur 3. Figur 2. Referensgruppen för patientsäkerhet 17

18 Figur 3 Det säkra landstinget Säkerhetshjulet Patientnämnden med fem ledamöter har till uppgift att stödja och hjälpa patienten i all offentlig finansierad hälso- och sjukvård. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Övergripande struktur Uppföljning och utvärdering av resultat inom Säker vård- alla gånger, statliga överenskommelser samt andra områden t.ex. arbetet med patientmedverkan sker på alla nivåer inom linjeorganisationen men även inom stödfunktionerna. Analys sker i första hand på verksamhetsnivå och förvaltningsnivå. Andra forum för uppföljning är referensgruppen för patientsäkerhet samt stödfunktioner med återkoppling till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och i vissa fall vidarebefordras ärenden till landstingets ledningsgrupp. Förvaltningarnas ledningsgruppsmöten har patientsäkerhet som en stående punkt. Referensgrupp kan via utvecklingsdirektör lyfta frågor till Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp via ordföranden i referensgruppen för vidare ställningstagande. Handlingsplaner skapas utifrån de resultat som finns och förbättringarna följs upp i nya mätningar. Initieringen av förbättringsarbeten kan initieras från flera håll t.ex. från verksamheten i sitt eget förbättringsarbete eller från hälso-och sjukvårdsledningen. Resultaten återkopplas till högsta ledning främst genom referensgruppen för patientsäkerhet och stödfunktionerna. Detaljbeskrivning Ledningen följer upp alla verksamheters patientsäkerhetsarbete via verksamhets/patientsäkerhets/läkemedelsdialoger. Förvaltningarnas struktur för dialoger/ronder ser olika ut men uppföljning och återkoppling sker direkt till verksamhet och i vissa frågor till ledningsgrupp samt i de fall behov finns till landstingsnivå t.ex. referensgrupp, stödfunktionerna. Initiering av förbättringsarbeten sker på alla nivåer beroende av frågeställningarna. Säker vård alla gånger Uppföljning och analys av verksamheternas utveckling av säker vård sker med hjälp av patientsäkerhetsmatrisen/ pusslet, inom Säker vård alla gångers 16 områden. Varje verksamhet bedömer hur arbetet går inom de olika områdena med hjälp av färger. 18

19 Matrisen hittas på Smittskydd Vårdhygien och Strama sammanställer resultat av följsamhet till basala hygienrutiner och rätt klädd, vårdrelaterade infektioner, clostridium difficile, antibiotikaförskrivning samt antibiotikaresistens per månad, kvartal eller halvår. Återkoppling sker till sjukhusens ledningsgrupper, chefläkare, referensgrupp för patientsäkerhet och verksamhetschefer på vårdcentral, beroende på vilket mått det rör sig om. Lokal resistensdata har under året inte återkopplats till ledning utan endast behandlats i Stramas arbetsgrupp. Förbättringar initieras i samråd med verksamhetschefer och inom slutenvården även med Strama-läkare. Läkemedel Via GTT/MJG följs händelser orsakade av läkemedel. Genom den nationella patientenkäten följs frågorna kring läkemedel (om någon frågat om övriga läkemedel som används, om någon berättat om varför läkemedlet ska tas och eventuella biverkningar). Information kring aktuella biverkningar ligger lågt i mätningarna och är något som behövs arbetas mer kring. På länsbasis för hur läkemedelsbehandling dokumenteras i patientjournalen inom sluten vård. Mätningar kring hur slutenvården delar ut läkemedelsberättelser till hemgående patienter, hur vårdcentralerna delar ut läkemedelslista till patienter som får ändrad läkemedelsbehandling samt hur vårdcentralerna gör läkemedelsgenomgångar på invånare över 75 år följs regelbundet Mätningarna redovisas på Referensgrupp Patientsäkerhet och på sjukhusens läkemedelsdialoger. Vid en läkemedelsdialog besöker läkare, apotekare och ekonom från Folkhälsa och sjukvård/läkemedel respektive klinik under 1 timme. Från kliniken närvarar verksamhetschef och av denne utsedda personer t.ex. vårdutvecklare, ansvarig för klinikens läkemedelshanetring, ansvarig för klinikens patientsäkerhetsarbete. Ekonomi och patientsäkerhet står på dagordningen. Möte protokollförs och en aktivitetslista upprättas. Strukturerad journalgranskning enligt markörbaserad journalgranskning (MJG). Sjukhusövergripande granskning av journaler, beroende sjukhusets storlek, genomförs av utbildade sjuksköterskor. Identifierade skador granskas av chefläkare för att bedöma om det är en vårdskada eller inte. Identifierade vårdskador meddelas verksamhetscheferna för att analysera och internt initiera förbättringsarbete. Resultat presenteras i ledningsgrupperna. På grund av slumpvist urval är det svårt att se ett tydligt mönster som kan ligga till grund för övergripande förbättringsarbeten. Under 2014 har ett antal verksamheter startat specifika granskningar inom egen verksamhet. Uppföljning sker inom verksamhetsområdet i dagsläget. 19

20 Vårdprevention Trycksår, fall, undernäring och ohälsa i munnen följs upp via Senior alert och punktprevalensmätningar. Resultaten analyseras på verksamhetsnivå men följs upp under vårdpreventionsronder. Varje månad görs även en uppföljning som redovisas på vårdpreventionssidan. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vårdrelaterade infektioner Sedan februari 2014 registreras vårdrelaterade infektioner i Infektionsverktyget. Smittskydd vårdhygien sammanställer och publicerar data på region- respektive sjukhusnivå. Verksamheternas strama-team har fått grundläggande handledning i rapportuttag och analys av data i Infektionsverktyget. Basala hygienrutiner och klädregler Alla landstingets enheter som vårdar, undersöker och behandlar patienter deltar i de nationella PPM-BHK mätningarna. Dessutom görs sedan 2006 månatliga mätningar. Registrering läggs in och resultat hämtas via landstinget datanät som är tillgängliga för samtliga vårdverksamheter. På förvaltningsnivå är resultaten publika på Vårdhygiens internetsida, både avseende PPM-BHK och de månatliga mätningarna. Verksamhetsansvariga har ansvaret att följa upp resultat och åtgärda brister. Vårdhygien följer aktivt resultaten och kontaktar enheter som upprepat har sämre resultat än definierade mål. Alla vårdverksamheter har utbildade hygienobservatörer. Förutom observationer ingår i deras uppdrag att aktivt arbeta med hygienfrågor. Vårdhygien håller informations/utbildningsträffar två gånger per år med alla observatörer och deras chefer. Validering av observationer ingår vid varje träff. Detta sker via filmade vårdmoment som samtliga bedömer individuellt. Resultaten analyseras, återkopplas och visar en god överensstämmelse i observatörernas bedömningar. Hygienronder utförs som ett komplement till mätningarna med syfte att skapa förutsättningarna att följa basala hygienrutiner. Vid dessa tillfällen diskuteras även enhetsspecifika frågor och möjlighet ges till fördjupning. Månadsmätningar, PPM-VRI, utförs på en majoritet av sjukhusens somatiska kliniker. Sammanställning och publicering av resultat har gjorts av Smittskydd vårdhygien medan ansvaret för en djupare analys överlåtits till verksamheterna. Clostridium difficile labdata Månatligen sammanställs och journalgranskas alla fall av Clostridium difficile-infektion (CDI). Fallen kategoriseras och det ger en best guess -analys av var infektionen kan ha förvärvats. Resultat kommuniceras till chefläkare, verksamhetschefer m.fl. Vid några tillfällen har det funnits misstanke om smittspridning/ utbrott vilket bland annat har lett till råd om utökad städning. Multiresistenta bakterier (MRB) Vårdhygien följer upp odlingsfynd inom öppen- och slutenvården. Enheter kontaktas när fyndet föranleder vårdhygieniska åtgärder och när smittspårning kan vara aktuell. 20

21 Antibiotikaförbrukning Primärvårdens antibiotikaförskrivning följs via automatiska diagnoskopplade rapporter. Strama följer upp dessa resultat minst en gång per år i samband med uppföljningsbesök på vårdcentralerna. Antalet recept har inte förändrats särskilt mycket under året utan legat stabilt runt 300 recept/ 1000 invånare. Primärvårdens följsamhet till behandlingsrekommendationer skulle kunna bli bättre när det gäller antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Slutenvårdens rekvisition av antibiotika följs bland annat via kvartalsrapporter från Folkhälsomyndigheten. Den totala förbrukningen mätt i DDD är stabil och alltjämt en av landets lägsta. Andelen bredspektrum-antibiotika har tidigare minskat men under de sista månaderna ses en ökning av framförallt cefalosporiner. Resultat återkopplas till Strama-ansvariga läkare på klinikerna. Centrala venösa infarter Analys av vårdrelaterade infektioner har skett via PPM-VRI men sker numera via infektionsverktyget. Spetsodlingar genomförs på två av sjukhusen. Förekomsten av CVK (central venkateter)-infektioner följs genom mätning av tid mellan infektioner på ett av sjukhusen. Lunginflammation vid respiratorvård Mätning av höjd huvudända har gjorts på alla tre sjukhusen. KAD kvarvarande urinkatetrar Följsamheten till riktlinjerna inom KAD-bara när det behövs mäts genom att varje avdelning granskar 10 journaler per avdelning Registrering görs i MOA och redovisning (och analys över tid samt jämförelse) görs på hemsidan varje månad. Två mål och mått: 1. Följsamhet och 2. Täckningsgrad. Kirurgisk checklista Genomförd bedömning registreras i MOA (Landstingets verktyg för mätning och analys). Resultatet presenteras för verksamhet men under har enstaka jämförande uppgifter kunnat tas fram manuellt i väntan på att övervakningsdatasystem inom operation och intensivvårdsklinikerna (Metavision) har utvecklats. Läkemedel Journalgranskning kring dokumentation av läkemedelsbehandling i sluten vård Från 2009 görs mätningar på länets tre sjukhus på de 10 sista patienterna i mars respektive september månad som varit inlagda på kliniken. Resultaten rapporteras in i uppföljningsmodulen MOA. Klinikerna kan själva lägga in och följa upp ytterligare mätningar i MOA. Från 2013 mäts även användningen av läkemedelsrelaterade sökord i journaltext. 21

22 Enkätmätning av läkemedelslista på vårdcentral Två gånger per år delar länets vårdcentraler ut en enkät till patienter över 18 år som har ett bokat läkarbesök på vårdcentralen mätdagen. Enkäten består av ett antal frågor kring läkemedelslistan och besvaras av patienten efter läkarbesöket. Mätningen registreras av Folkhälsa och sjukvård/ Läkemedel (numera Läkemedelsförsörjning/ klinisk farmaci) Läkemedelsberättelse i sluten vård Från 2013 mäts användningen av Läkemedelsberättelser på länets tre sjukhus. Mätningen görs genom att användningen av blanketten Information om din vårdtid i Cosmic registreras. Data tas ut från Diver. Läkemedelsgenomgångar i primärvård Antal läkemedelsgenomgångar som görs i primärvård registreras med hjälp av KVÅ-kod. Andel patienter över 75 år och med fem eller fler läkemedel följs upp per vårdcentral Kaliumklorid i sluten vård Andel av koncentrerade kaliumkloridlösningar på sjukhusens avdelningar följs över tid. Mätningarna publiceras på Vårdprevention PPM-trycksår genomförs två gånger per år på enheter med inskrivna patienter. Resultatet analyseras på enhets-, sjukhus- och landstingsnivå. För personer över 65 år registreras uppkomna trycksår, fall och undernäring som händelser i kvalitetsregistret Senior Alert. En checklista framtagen för att systematiskt genomföra vårdpreventionsronder. Kommunikation Stickprovskontroll genomförs på vissa sjukhus rörande SBAR. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning (markörbaserad journalgranskning- MJG) av journaler genomförs varje månad på sjukhusnivå enligt metoden markörbaserad journalgranskning. Resultat kommuniceras till berörda verksamhetschefer månadsvis och till ledningsgruppen kvartalsvis. Vissa kliniker har slumpvist eller specifikt valt ut egna områden att granska enligt MJG. Kvalitetsregister Alla verksamheter deltar i relevanta kvalitetsregister. Respektive verksamhet granskar relevanta resultat. Sjukhusen arbetar med de medicinska indikatorerna i öppna jämförelser där de har sämre resultat på sjukhusnivå samt kvalitetssäkring av vilka uppgifter som rapporteras in. Inom landstinget sker också en uppföljning via dialog mellan landsting- och förvaltningsledning samt de medicinska programgrupperna kring resultat i kvalitetsregister och öppna jämförelser samt vilka förbättringsarbeten som genomförs. 22

23 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdrelaterade infektioner Följande aktiviteter har genomförts inom området vårdrelaterade infektioner: Clostridium difficile-infektion Uppföljning och sammanställning av nya fall inom slutenvården har gjorts varje månad och resultaten kommunicerats till chefläkare, chefssjuksköterskor och STRAMA-ansvariga på alla kliniker. Multiresistenta bakterier (MRB) Vårdhygien har genomfört 6 smittspårningar inom slutenvården där patienter vårdats en tid innan bärarskapet av MRB uppdagats. Inga sekundärfall hittades. Antibiotikaförbrukning 50 av länets 52 vårdcentraler har under 2014 besökts av Stramas informationsläkare för uppföljning av förskrivning samt utbildning. Hud- och mjukdelsinfektioner och behandling av dessa har varit temat för besöken. Behandlingsrekommendationer tillsammans med förskrivardata från Diver-rapporter har presenterats och diskuterats. Slutenvården har börjat analysera sin antibiotikaanvändning utifrån Infektionsverktygets data. Nya riktlinjer för behandling av samhällsförvärvade infektioner på sjukhus har utformats och implementering påbörjats. Basala hygienrutiner och klädregler Arbetet med följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler leds av Smittskydd Vårdhygien i samverkan med vård-/verksamhetsutvecklare inom förvaltningarna. Inom alla verksamheter finns utbildade observatörer som varje månad genomför observationer. Gemensamma utbildnings- /informationsträffar genomförs 2 gånger per år. Centrala venösa infarter En länsgemensam grupp för centrala infarter, Säker vård punkt 4, träffas några gånger per år och arbetar med checklistor och utbildningsmaterial (bl.a. körkort för sjuksköterskor) samt patientinformation. Här diskuteras även material och enskilda specifika frågor som berör området. I Cosmic har journaltabell utarbetats där bla registrering av cvk och cvk hantering dokumenteras inom många verksamheter. Lunginflammation vid respiratorvård 23

24 Arbetet pågår inom de tre sjukvårdsområdena. En länsgemensam grupp har skapats där checklistor, standardiserade riktlinjer fastställts. Arbete pågår med att säkerställa att alla patienter i respirator har höjd huvudända 30 grader. Området har utökats och heter numera Säker respiratorvård. Infektionsverktyget Infektionsverktyget infördes på länets somatiska kliniker i slutet av januari. Under året har data validerats ur både kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Arbetet med att analysera data och identifiera förbättringsområden har tagit fart under hösten. Strama-teamen spelar en huvudroll i detta arbete. KAD Landstinget har gemensamma riktlinjer KAD-bara när det behövs. Riktlinjerna har introducerats och används inom slutenvårds avdelningar. Ansvariga coacher finns för följsamhet till riktlinjerna. Kirurgisk checklista Ett arbete med att få in den kirurgiska checklistan i Metavision har påbörjats. En länsgemensam grupp är med i utformningen av den. Städning På ett av sjukhusen noterades en intressant överföring av arbetsuppgifter har städpersonal från Teknik och drift tagit över viss städning av operationsalar under hösten Enligt de första mätningarna har samtidigt kunnat påvisas tydligt sänkt cfu-halt på operationssalarna. Det blir alltså renare. Läkemedel Under året har följande arbeten kring patientsäkerhetsarbete bedrivits Läkemedelsfel i vårdens övergångar Arbetet med att förbättra rutinerna för läkemedelsberättelser i den slutna vården och följsamheten till dem har gjorts tillsammans med respektive sjukhusförvaltning. Länets apotekare medverkar med support av och utbildning i Cosmic Läkemedelsmodul till framförallt läkare och sjuksköterskor. Apotekarna medverkar också i framtagande och underhåll av läkemedelsmallar, som används för att säkra läkemedelsförskrivningen. På länets tre sjukhus arbetar kliniska apotekare med läkemedelsavstämning på utvalda kliniker för att minska fel i läkemedelslistan vid inkomst till sjukhus Högriskläkemedel Fortsatt arbete kring högriskläkemedel genom genomgång av de standardiserade spädnings- och doseringskort som finns, ny rutin för insulinordination och administrering i sluten vård samt översyn av förvaring av högriskläkemedel i läkemedelsförråd. Läkemedelsrelaterade problem Fortsatt arbete med läkemedelsgenomgångar, information till läkare och 24

25 sjuksköterskor kring riskläkemedel till äldre. På vårdcentralerna i länet arbetar man systematiskt kring att göra läkemedelsgenomgångar på patienter som är äldre än 75 år. Apotekare medverkar vid läkemedelsgenomgångar på vissa vårdcentraler Vårdprevention Fall, trycksår, ohälsa i mun och undernäring har under 2013 placerats i gemensam pusselbit i Säker vård alla gånger och heter nu Vårdprevention, Säker vård område 9. Vårdprevention innebär att skador i form av undernäring, fall, ohälsa i mun och trycksår ska undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en säker och lika vård. Genom att bygga upp ett förebyggande arbetssätt präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat gör vi det säkrare för våra patienter. Samtliga patienter 65 år och äldre riskbedöms genom evidensbaserade instrument. En länsgemensam vårdpreventionsgrupp arbetar utifrån 2011 och framåt års mätningar i avseende Senior Alert och PPM- Trycksår med mål och åtgärder för att förbättra för våra patienter. En handlingsplan har upprättats och uppdaterats kontinuerligt. En pilotutbildning med fokus på åtgärder i vårdprevention genomfördes för undersköterskor på Värnamo sjukhus hösten Samt utbildningsinsatser i hur du tar ut data/resultat och följa hela processen. Utbildningarna har kopplat enhetens egna resultat och de förbättringsarbeten de behöver göra. Regionen har en dag i december uppmärksammat vårdpreventions arbetet och där team från flera enheter kommer för att dela med sig av sina utvecklingsarbeten kopplade till detta. Varje sjukhus ar genomfört vårdpreventionsrond med en eller flera enheter samtidigt där fokus på målen, resultaten och hela den vårdpreventiva processen är i fokus. De evidensbaserade instrumenten för riskbedömning tillsammans med evidensbaserade åtgärder hämtade från vårdprogrammen skapar en gemensam struktur inom specialistvård, primärvård och kommun. För landstinget finns nu generella vårdplaner i vårt journalsystem. Till dessa områden finns ett online-register (Senior Alert) där varje patient registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat. Det är en stor förändring att olika vårdgivare delar skattningar och resultat av det förebyggande arbetet med varandra. Riskbedömningen och åtgärder för fall, undernäring, ohälsa i mun och trycksår på patienter är ett av Landstingets kvalitetsmått. Vitala parametrar 25

26 En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor, m.fl.) har tagit fram riktlinjer och standardiserade rutiner som gäller på länets tre sjukhus. Lanseringen ägde rum 1 december Utbildning av vårdpersonal i vitala parametrar pågår på några sjukhus via Metodikum. Verksamhetsansluten läkare och sjuksköterska har fått en 2 dagars utbildning i simuleringsdockan SimMan under året för att kunna leda egna utbildningar i bl.a. Vitala Parametrar med mål att träna team mer verksamhetsspecifikt i framtiden. Inom en förvaltning har AT undervisning SimMan (medicin, kirurgi och ortopedi) initierats under hösten ST läkare har utbildats som huvudinstruktörer. Syfte med utbildnings/träningstillfällena är att förbereda AT läkarna för att kunna hantera svårt sjuka patienter RETTs Röda på akutmottagningen. Målet är att öka tryggheten för AT läkarna vid bl.a. tjänstgöring på akutmottagningen. Suicidprevention En länsgemensam grupp (läkare, sjuksköterskor, m.fl.) har formats för att tillsammans skapa riktlinjer som ska finnas under pusselbit nr 14. Lansering av suicidprevention har genomförts under Kommunikation Inläggningsanteckningen från akutmottagningen dokumenteras enligt SBAR inom en klinik. I AT-SimMan utbildningen finns SBAR med som verktyg. SBAR utbildning äger till viss del rum på Metodikum. Nationell patientenkät Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens utvecklings- och förbättringsarbete. Patientupplevd kvalitet behöver kontinuerligt och systematiskt mätas och resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Det är även underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till medborgare och patienter. Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Alla landsting och regioner deltar i arbetet som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Undersökningarna genomförs av Institutet för Kvalitetsindikatorer (Indikator). Indikator får namn och adresser till patienter som besökt vården under en viss tidsperiod och skickar hem enkäter till dem efter att ha gjort ett slumpvis urval. Under 2014 har undersökningar genomförts inom specialiserad somatisk och psykiatrisk vård, i primärvård och på akutmottagningar. För de två sistnämnda undersökningarna får vi resultaten under första kvartalet Resultaten används i respektive verksamhets förbättringsarbete. Patientsäkerhetskultur Under våren 2014 genomfördes landstingets tredje mätning av patientsäkerhetskultur. 26

27 I jämförelse av resultaten på övergripande landstingsnivå mellan 2010, 2011 och 2014 års mätning kan vi se att vi har förbättrat resultaten i 11 av de 15 dimensionerna. Tre av dimensionerna hamnar under 50. I resultatet från 2014 års mätning ses att vi behöver aktualisera angreppssättet i avvikelsesystemet Synergi, visa att högsta ledning uppmärksammar det som fungerar och inte endast se det som inte fungerar samt minska pressen på anställda. Överbeläggningar En länsgemensam grupp har tagit fram en landstingsövergripande handlingsplan. Respektive sjukhus analyserar resultaten och upprättar egna handlingsplaner. Beläggningsmöten/ daglig styrning har införts på sjukhusen. Daglig styrning är ett möte där sjukhusets alla enhetschefer träffas varje vardagsmorgon för att gemensamt leda och fördela resurser mot aktuell situation, till exempel med avseende på bemanning, smittor, beläggning. Risk och händelseanalys Risk och händelseanalyser genomförs i verksamheterna i olika omfattning. Landstingsövergripande utbildningar ges ca 1-2 ggr per år. Risk och händelseanalyser genomförs kontinuerligt i verksamheterna. Verksamheterna utför egna analyser och resultathanteringar. Mikrosystemstudiecirkel Teamen arbetar med att öka värdet för patienten. Här sker förbättringsarbeten, inom patientens process, som leder till ökad patientsäkerhet. Under 2014 genomfördes två studiecirklar. Ledar- och chefsutveckling Landstinget genomför flera utbildningar för chefer och ledare. Patientsäkerhet är ett viktigt område i dessa utbildningar. Syftet för utbildningarna är att stärka ledare i olika roller i systemet att utveckla sitt personliga ledarskap i samverkan, stärka gemensam värdegrund utifrån gemensam systemsyn som utgår från vad som är bäst för patienten/kunden när vi organiserar våra arbetssätt samt skapa förutsättningar för att vidareutveckla den lärande organisationen där reflektion och lärande är en del av vardagen. Patientsäkerhetsskola På ett av sjukhusen har chefläkaren genomfört en Patientsäkerhetsskola inom ramen för de månatliga chefsmötena med betoning på moderna teorier för vad som skapar förutsättningar för säkerhet. AT-LEKA. Patientsäkerhet ingår som en del i utbildningarna Mätgrupp 27

28 I slutet av 2013 sattes en mätgrupp samman med representanter från de olika sjukvårdsområdena. På uppdrag från referensgruppen har gruppen arbetat fram en gemensam bild över Test av den gemensamma bilden genomförs nu för att se om den kan ligga till grund för landstingets patientsäkerhetsarbete. FRAM En pilotomgång med ca 20 deltagare genomfördes under FRAM står för Funktionell resonans analys metod. Mobilt geriatriskt team (MGT) Mobila geriatriska teamet har varit igång ett år. Året har inneburit många lärdomar och erfarenheter och vi upptäcker ständigt nya utvecklingsmöjligheter. Mycket arbete under året har handlat om att hitta rutiner kring dokumentation, samverkan, arbetssätt och kvalitetssäkring. En del tid har också gått åt till rent praktiska saker som vilken utrustning som behövs för att kunna ge bra vård i hemmet samt lära sig utnyttja restiden mellan de olika kommunerna på bästa sätt. Ett mål för vårt team är att minska antalet inläggningar för våra patienter. Medelvärdet för inskrivningar året innan inskrivning i teamet har minskat. Vi har också sett att antalet inläggningar hos de avslutade patienterna ligger på fortsatt låga nivåer där de flesta inte har haft några vårdtillfällen efter utskrivning ur MGT. Vanliga problemområden för våra patienter har varit: smärta, hjärtsvikt, KOL, psykosomatiska problem, njursvikt, psykisk ohälsa(oro, depression), inaktivitet, isolering och fallproblematik. Vanligaste åtgärderna: Optimera medicinsk behandling och lägga upp vårdplan. Lära patient att hantera sin sjukdom, förbättra nutrition, minska inaktivitet, utepromenad, träningsprogram, fallprevention, andningsträning (mini-pep, andningsteknik), sociala aktiviteter för att bryta isolering, anhörigstöd. Kontakt med biståndshandläggare och hemtjänst och kollegor i kommunen för kartläggning och optimering av patientens möjligheter till stöd i hemsituationen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Genom olika ledningsforum och nätverk samverkar Landstinget med kommunerna. Nedan följer en beskrivning av de olika ledningsforum samt nätverken. Ledningsforum Sjukvårdens ledningsgrupp Läs mer på sidan 15 under organisatoriskt ansvar Storgrupp sjukvård Storgrupp sjukvård är en mötesplats för landstingsledningen och alla verksamhetschefer i vårt landsting, totalt cirka 90 personer. Storgrupp sjukvård 28

29 träffas vanligen fyra gånger om året för att diskutera strategiska frågor som rör hälso- och sjukvården, inklusive ledarskapsutveckling. Chefer för privata vårdcentraler är med varannan gång. Chefläkarmöte Läs mer på sidan 15 under organisatoriskt ansvar Patientnämnd Läs mer på sidan 31 under klagomål och synpunkter Läkemedelsråd/ kommitté Läs mer på sidan 15 under organisatoriskt ansvar Ledningskraft för äldre Läs mer på Nätverk Seniordialogen Seniordialogen är ett lärande nätverk för utveckling av bästa möjliga vård och omsorg i samverkan. Ambitionen med Seniordialogen är att alla som bor i länet ska få ett gott liv hela livet, att arbetet bedrivs utifrån den äldre medborgarens och anhörigas fokus och att alla som arbetar inom äldreområdet ska kunna göra bästa möjliga varje dag. Nya krav på samverkan väcks dagligen i arbetet, därför behövs nya arbets-sätt. Till exempel behövs nya mötesplatser för att driva gemensamma utvecklingsarbeten. Nätverket består av representanter från kommuner, landstinget, högskolan och seniorer som vill samverka för bättre folkhälsa samt bästa möjliga vård och omsorg. Under 2014 genomfördes den sjätte konferensen för Seniordialogen. Temat för 2014 års konferens var Bästa möjliga liv hela livet!" Seniordialogen har även utgjort en referensgrupp för det arbete som bedrivits inom ramen för det nationella initiativet Bättre liv för sjuka äldre, länet har haft tre aktiva team med samtliga kommuner engagerade. Denna satsning har avslutats som nationellt program men kommer att drivas vidare i länet i egna nätverk. Esther Esther är ett samarbete mellan kommunerna, primärvården och slutenvården på Höglandet för att utveckla äldrevården. Esther startade som ett projekt Projektets handlingsplan togs fram med hjälp av HPR-metoden (healthcare process reengineering) och Esthers slutrapport Handlingsplanen uppdateras genom en årligen återkommande strategidag i oktober. På strategidagen deltar Esther ledningsgrupp, Esthercoacher, socialchefer, politiker och övriga intresserade. Herman och Brita Det är viktigt att skapa ett tryggt vårdnätverk för alla äldre vårdtagare som är beroende av samordnade och väl fungerande insatser från kommun, primär- 29

30 vård, specialistsjukvård och andra samverkanspartners. Dessa vårdtagare "representeras av" Herman och Brita, Värnamo sjukvårdsområde. Målet är att Herman och Brita ska få rätt vård på rätt plats vid rätt tidpunkt. Syftet är att skapa trygghet för Herman och Brita och deras anhöriga genom bra samverkan mellan primärvården, den specialiserade vården, kommunen och andra samverkanspartners. Vi försöker alltid ha Herman och Britas perspektiv på vården när vi förbättrar och utvecklar den. Det är viktigt att både arbeta multiprofessionellt och över verksamhets- och huvudmannagränser för att på djupet kunna förändra i vårdnätverket. Arbetsgruppen har därför bestått av ett femtiotal medverkande där många olika professioner varit representerade. Arbetsgruppen har varit indelad i fyra team som har arbetat med olika inriktning. Vi har hittat många förbättringsidéer och arbete pågår för att sprida dessa i verksamheterna. Vi lär av varandra genom studiebesök och hospiteringar i varandras verksamheter. Resultatet visar att det finns en rad vinster i att genomföra utvecklingsarbete på detta sätt. Många medarbetare upplever att samverkansklimatet förbättrats på ett mycket positivt sätt. Klas KLAS vänder sig till vårdgivare inom Jönköping, Habo och Mullsjö kommun. KLAS - Kommuner och Landsting i Samverkan är det gemensamma namnet för samverkan kring gemensamma vårdtagare och patientgrupper i primärvård, slutenvård och Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. KLAS-teamen är en samverkansmodell inom Jönköpings sjukvårdsområde och Jönköpings kommun. Syftet är att samverka kring den enskilde vårdtagaren i ordinärt boende avseende omsorg, omvårdnad och rehabilitering. KLASteamen utgår från kommunens hemtjänstgrupper och träffas regelbundet. Primärvårdens distriktssköterskor och rehab personal deltar tillsammans med kommunens personal. Regionalt koloncancerprojekt Det framgår i En nationell cancerstrategi för framtiden" (SOU 2009:11) att cancervården är fragmenterad med långa och varierande väntetider och allmän avsaknad av patientfokus som centrala problem. Regionen (Landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping) har bildat ett gemensamt projekt för att förbättra och säkra vården för patienter med koloncancer. Angreppssättet omfattar hela vårdkedjan från prevention till palliativ vård beträffande cancer i tjocktarmen: att skapa en helhet av delarna. Regionen utgår från patientens väg i förbättringsarbetet. För att individanpassa vårdprocessen krävs ett strukturerat arbetssätt som empiriskt innefattar flera delprocesser. Speciell uppmärksamhet ges till 5 kunskapsområden inom processen: Prevention och folkhälsa, patientinvolvering, tidig upptäckt, vård och behandling samt palliation. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Övergripande redovisning av genomförda riskanalyser, enligt risk- och händelseanalysboken eller FMEA (Failure mode and effect analys), finns inte i dagsläget. 30

31 Risk och säkerhetsrådet arbetar systematiskt med mätningar för analys. Verksamheterna gör främst en del riskanalyser vid förändringar i organisationen men även för en del mer frekventa avvikelser i Synergi. Riskanalys genomförs vid flera olika tillfällen tex har det gjorts inför sommarstängningar på alla sjukhusen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Alla medarbetare uppmanas att rapportera risker för vårdskador, faktiska vårdskador och förslag till förbättringar. Dessa registreras i Synergi. Synergi är ett IT-system för patient/kundsynpunkter, avvikelser och förbättringsförslag. Med hjälp av systemet är det möjligt att katalogisera och mäta de flesta avvikelser, patient/kundsynpunkter och därtill kopplade åtgärder och förbättringsförslag. Avvikelser och patient/kundsynpunkter kategoriseras och bedöms avseende frekvens och allvarlighetsgrad. Systemet är implementerat i hela Landstinget. Användargrupp finns på landstingsnivå samt på förvaltningsnivå. Införandet av Synergi har resulterat i att stora basenheter inom förvaltningarna har skapat analysgrupper som bearbetar inkomna patient/kundsynpunkter och avvikelser samt tar ställning till åtgärder. Resultat redovisas regelbundet inom varje förvaltning. På övergripande nivå presenteras resultat i referensgruppen samt risk- och säkerhetsrådet bevakar ärenden inom respektive ansvarighetsområde. Händelseanalyser görs på de mest frekventa och allvarliga händelserna vilket ökar möjligheterna att prioritera de mest angelägna förbättringsområdena och förhindra en upprepning av liknande händelser. En handlingsplan är upprättad inom de flesta verksamheterna. Handlingsplanen diskuteras bl.a. i samband med genomförandet av patientsäkerhetsdialogerna Rapportörerna får alltid återkoppling på handlagt ärende via avvikelsehanteringssystemet Synergi. 31

32 Vård - Bedömning Vård - Behandling Vård - Besök Vård - Diagnostik Vård - Externt besök Vård - Hygien och smittskydd Vård - Identitetskontroll Vård - Inskrivning Vård - Läkemedelshantering Vård - Medicinsk Teknik Vård - Observation och Vård - Omvårdnad Vård - Operativ vård och Vård - Postoperativ vård och Vård - Preoperativ vård och Vård - Provtagning Vård - Rehabilitering Vård - Remisshantering Vård - Samverkan externt Vård - Samverkan internt Vård - Städning Vård - Transport Vård - Utredning/undersökning Vård - Utskrivning Vård Avvikelse - Patientsäkerhet Totalt inrapporterade avvikelser i Synergi av typen Olycka/negativ händelse/tillbud och Iakttagelse/Risk inom Patientsäkerhet Region Jönköpings län Avvikelse - Iakttagelse/Risk kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv Figur 4. Avvikelser i Synergi - Patientsäkerhet Avvikelser - Patientsäkerhet Totalt inrapporterade avvikelser i Synergi av typen Olycka/negativ händelse/tillbud och Iakttagelse i processen vård Region Jönköpings län

33 Figur 5. Avvikelser i Synergi - Patientsäkerhetsområden Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Verksamhet I första hand kan patienten vända sig med klagomål och synpunkter direkt till den verksamhet som det berör. Verksamhetschef ansvarar för fortsatt omhändertagande. Patientens direktkanal Patient kontaktar patientens direktkanal som ser till att patient/närstående får prata med någon ansvarig i vården för att försöka reda ut vad som hänt. Vill patient/närstående inte själv prata med ansvarig i vården kan ansvarig person för patientens direktkanal göra det åt patient/närstående. Många frågor berör vård och behandling, bemötande och kommunikation, organisation, regler och resurser. Patientens direktkanal informerar också om hur, patient/närstående, vid eventuella klagomål kan klaga till en högre instans eller lämna mer formella synpunkter kan hjälpa dig vidare. Patientens direktkanal finns på länets tre sjukhus och inom Folktandvården men hjälper även till med frågor som rör vård på andra vårdenheter och med blanketter till patientförsäkring och Hälso- och sjukvårdens ansvarnämnd, HSAN. Patientens direktkanal finns numera i vårdguiden Patientnämnd Patientnämnden är till för att underlätta kontakten mellan patient och vårdpersonalen. Nämnden behandlar ärenden från sjukvård som Landstinget ansvarar för, kommunal äldrevård, tandvård och privata vårdgivare som har vårdavtal med Landstinget. I nämnden ingår fem ledamöter som utsetts av de politiska partierna i landstingsfullmäktige. Nämnden har en tjänsteman som är sekreterare. Patientnämndens sekreterare kontaktar verksamhetschef vid behov. Sekreteraren ingår också i Referensgruppen för patientsäkerhet. Patientberättelser presenteras i referensgruppen. Under 2014 har 551 ärenden registrerats hos patientnämnden, vilket är en ökning från föregående år med 98 ärenden (22 %). Den största ökningen är under huvudrubrik Vård och behandling, där det är 92 ärenden fler än föregående år. Det är fler kvinnor än män som vänder sig till patientnämnden. Under 2014 avsåg 312 ärenden kvinnor och 239 ärenden män. I syfte att i kommunerna öka/förbättra kännedomen om nämndens verksamhet har nämnden träffat länets socialchefer för information om nämndens arbete samt gemensamt utarbetat förslag till överenskommelse mellan Patientnämnden i Landstinget i Jönköping och länets tretton kommuner avseende Patientnämndsverksamhet. Genom att få mer kunskap, om de patienter som inte är nöjda med verksamhetens yttrande, skulle det kunna bidra med betydelsefull information till vården. Försök har gjorts att undersöka samband mellan verksamhetens yttranden och upplevelsen av nöjdhet hos den som klagat. Patientnämnden har över- 33

34 lämnat 204 (37 %), av totalen inkomna synpunkter, till verksamheten för yttrande. Av de som besvarat patientnämnden uppföljnings-/återkopplingsenkät, (n=135), uppgav 77 personer (57 %) att de inte var nöjda och 58 personer (43 %) att de var nöjda med verksamhetens yttrande. Vården behöver utveckla de yttranden man lämnar till patientnämnden. Det finns en risk att patienter/närstående inte vill vända sig till patientnämnden igen utifrån hur vården hanterar deras synpunkter och att de ytterligare tappar förtroende för vården. Figur 6. Beskrivning av antal registrerade ärenden per huvudrubrik och kön 2014 samt Socialstyrelsen Enskilda klagomål År 2014 inkom 113 stycken IVO- anmälningar, enskilda klagomål till landstinget. Ärenden sänds till chefläkare på berörd förvaltning som kontaktar berörd verksamhet. I vissa fall initierar verksamhetschef och chefläkare en händelseanalys för att utreda bakomliggande orsak/er till händelsen samt åtgärdsförslag tas fram. 34

35 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Patientens direktkanals inkomna ärenden presenteras i många fall direkt till verksamhetschef samt på ledningsgruppsmöten. Från och med 2012 rapporterar alla ärenden i Synergi. Under 2014 tog Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) emot 519 skadeanmälningar som handlade om Landstinget i Jönköpings län. Under 2014 anmäldes 37 händelser till Lex Maria( sjukhus samt primärvård) Antal ärenden under 2014: Patientförsäkringen LÖF 519 Lex-Maria 37 Enskilda klagomål 113 Summa: 669 Ur lex Maria-anmälningar och enskilda klagomål kan inga övergripande särskilda mönster eller trender urskiljas. Enligt avvikelserapporteringen vet vi att viktiga förbättringsområden är läkemedelsrutiner, kommunikation och dokumentation. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 De senaste åren har en ny syn på patientens delaktighet i sin egen vård och i vårdens utveckling etablerats. Det finns en ökad insikt om att patientens delaktighet leder till bättre kvalitet och effektivitet med hänsyn till de behov som finns. Sveriges Kommuner och Landsting fastslår i sitt positionspapper om patient- och brukarmedverkan (SKL, 2010) att patienten/brukarens egna upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman med forskningen och den beprövade erfarenheten. Patienten/brukaren blir härmed en medskapare i utvecklingen av vård och omsorg. 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Arbete med att informera och förankra lagen i alla verksamheter och gentemot medborgare påbörjades under 2014 och kommer att pågå under första delen av I åtgärdsplanen för landstinget lyfts personcentrerad vård fram som ett av fem viktiga områden för att invånarna i länet ska få en bättre hälsa, bättre vård och till en lägre kostnader. 35

36 Ett uppdrag har lämnats till en arbetsgrupp att arbeta med att implementera personcentrerad vård och patientmedverkan i hela länet. Patientsamverkan i patientsäkerhet I landstinget i Jönköpings län har patientmedverkan på olika sätt fortsatt förstärkts och utvecklats. Från att tidigare varit enstaka projekt till att vara en alltmer naturlig tanke och del av arbetet. Arbetet tillsammans med personer med patienterfarenheter har utvecklats till att omfatta flera olika nivåer och begreppet personcentrerad vård och förhållningssätt har lagt till i detta sammanhang. Alla medicinkliniker i landstinget har haft en inspirationsdag tillsammans med GPCCI olika strategiska sammanhang, styrgrupper, projektgrupper i utveckling av processer och annat utvecklingsarbete. En av medicinklinikerna har initierat arbetet med personcentrerad vård genom att i ankomstsamtal alltid ställa följande frågor: vill du berätta varför du söker vård, vill du berätta om hur din hälsa/sjukdom påverkar ditt dagliga liv, önskemål och förväntningar av din vårdtid. Dessa tre frågor ligger till grund för att fånga patientberättelsen. Cosmic har utvecklats för att kunna dokumentera hälsoupplevelsen i sjuksköterske anamnesen. En utskrivningsplanering har startats där man har introducerat ett trygghets kvitto till Esther. Flera av länets kliniker har efterfrågat inspiration och utbildningar t.ex i samband med utvecklingsdagar och klinikdagar. En kurs har startats från passiv vårdtagare till medskapare. Utgångspunkten har varit att ta tillvara erfarenheterna från självdialysen och deras arbetssätt. Personcentrerat mötet bygger på ett partnerskap/delaktighet och dokumentation Samtliga nivåer bidrar till en ökad patientsäkerhet. I flera sammanhang engageras/inbjuds personer med patienterfarenhet att föreläsa på konferenser och utbildningar. Under åren som gått har krav på ökad patientmedverkan i kvalitetsregister kommit. Olika kliniker i länet har deltagit i utvecklingen av kvalitetsregister med patientföreträdare på ett antal olika sätt. Bl.a. i områden som hjärtsvikt och ryggkirurgi. Under detta arbete har vi lärt oss mycket om hur vi bäst kan samarbeta och interagera med patientrupper. Erfarenheter från tidigare arbete med patientmedverkan i processbeskrivning (ex. urologi och coloncancer) har tagits med in i arbetet med utveckling av flera vårdprocesser, bl.a. inom cancerområdet där patientrepresentanter numera är en naturlig del. Lärcafe' har drivits under året i flera omgångar för patienter och anhöriga inom olika diagnosgrupper. Pedagogiken som bygger på att en person med egen erfarenhet av diagnos eller besvär ingår i gruppen och det är patientens/anhörigas frågor som ligger till grund för innehållet. Spridning av lärcafe pågår genom föreläsningar och uppstart av pilotavdelningar. En landstings övergripande grupp finns där patientrepresentation med deltagare från HSO ( handikapporganisationen), sjuk- 36

37 vårdsförvaltningarna. Spridning av Lärcafé kommer att göras enligt modell coacha coacher med start under Patientstödjare Den patientstödjare (en person med egen patienterfarenhet) som anställdes vid självdialysen under 2012 har fortsatt arbeta och har numera utvidgat sin arbetsområde till stora delar av Ryhov. Även på Höglandet sjukvårdsområde finns patientstödjare. Inom psykiatrin har Qulturum deltagit i det regionala projektet Nya Grenar, med syftet att lyfta fram betydelsen av patient- och närståendeexperter inom den psykiatriska vården. Detta har resulterat i att det nu finns en regional grupp med så kallade resurspersoner som är redo att gå in i olika sammanhang för att använda sina erfarenheter som stöd till personal och patienter. Patientberättelser som dokumenterats ges ut i broschyrer eller bokform och används som utbildningsmaterial i olika sammanhang som studiecirklar i sjukvården, utbildningar i kvalitetsutvecklingsmetoder. Händelseanalyser I samband med händelseanalyser erbjuds patient/närstående en intervju för att ta tillvara på allas synpunkter. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Under 2014 har vi sett att antibiotika användningen har minskat, att vi blivit bättre på att registrera läkemedelsförändringar i epikris och att vi har ökat följsamheten till KAD-bara när det behövs. Vi ser dock att vi har fler områden att jobba vidare med för att se förbättringar i landstingets olika mått. Arbetet med att förbättra och säkra vården för våra patienter fortsätter. Strukturmått Strama Läkare och vårdutvecklare från verksamheterna inom varje sjukvårdsförvaltning ingår i strama-team. I stort sett alla Stramateam har fått utbildning i form av kunskap om området samt förbättringskunskap. Risk- och händelseanalyser En händelseanalysutbildning genomfördes under hösten 2014 med totalt 25 deltagare samt en fördjupad händelseanalysutbildningsdag under november månad med ca 40 deltagare. Basala hygienrutiner/ klädregler Observatörsutbildning/information inom varje sjukvårdsförvaltning 2 gånger per år. 37

38 Läkemedel Läkemedelskommittén och Läkemedelsförsörjning samarbetar genom länets läkemedelsråd. Här beslutas om strategi och prioriteringar inför kommande arbeten inom området läkemedel och patientsäkerhet. På landstingets kansli finns en strategigrupp för läkemedelsfrågor med ordförande i Läkemedelskommittén,, ekonom och två apotekare. På enheten klinisk farmaci finns åtta kliniska apotekare som på olika nivåer arbetar med patientsäkerhetsfrågor som rör läkemedel i respektive sjukvårdsområde. Resultatmått Patientskademätning Figur 7. Patientskador per 1000 vårddagar tertial 38

39 jan-13 feb-13 mar-13 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 Patientsäkerhetskultur Figur 8. Jämförelse av resultat i dimensionerna mellan 2010/2011/2014 Antibiotika Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Landstinget i Jönköpings län Riket Mål för LJ Figur 9. Antal uthämtade antibiotika recept

40 En tidigare minskning av antalet uthämtade recept per 1000 invånare har avstannat. Strama Jönköping satte som mål att vid årets slut nå 290 recept per tusen invånare. Dit har vi inte nått utan istället stannat kring 300. Rekvisition av antibiotika till sjukhusen har ökat något. J01 (exkl J01XX05) Diff DDD/ 1000 inv och dag 1,40 1,36 +3% DDD/ 100 vårddagar 44,7 43,5 +3% Samtidigt som den totala användningen av antibiotika på sjukhusen ökat något har också andelen cefalosporiner ökat en aning och utgör nu ca.10%. Stramas mål är att komma ner till 8%. J01D (DDD/ 100 vårddagar) Diff LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3,55 3,50-1% HÖGLANDSSJUKHUSET 4,02 4,70 +17% VÄRNAMO SJUKHUS 3,65 4,42 +21% Total 3,71 4,01 +8% Vårdrelaterade infektioner -Infektionsverktyget Figur 10. Vårdrelaterade infektioner

41 Figur 11. VRI-incidens VRI-incidensen följs på region- och sjukhusnivå. Valideringar har visat att antalet VRI underskattas med 20-30%. Arbete pågår tillsammans med Stramateamen för att hitta en bra struktur för enskilda klinikers uppföljning av sin VRI-data. Clostridium diff Figur 12. Nya fall av clostridium diff per 1000 vårddagar 41

42 PPM-Trycksår Figur 13. Andel patienter med trycksår i slutenvården Vårdprevention Figur 14. Antal fall, trycksår och undernäring 42

43 Nationella patientenkäten Figur 15. NPE primärvården mätning gjord 2013 resultat tillhanda 2014 Figur 16. NPE - Psykiatrisk slutenvård 43

44 Figur 17. NPE Psykiatrisk öppen vård Figur 18. NPE Specialiserad sjukhusvård -sluten 44

45 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 19. NPE Specialiserad sjukhusvård -öppen Processmått Basala hygienrutiner och klädregler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% BHK Hälso- och sjukvården 2014 basala hygienrutiner klädregler basala hygienrutiner och klädregler andel mätande enheter Figur 20. Landstinget i Jönköpings län följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) 45

46 Läkemedel har i genomsnitt 50 % av länets invånare som är 75 år och äldre och som har fem eller fler läkemedel fått en läkemedelsgenomgång på sin vårdcentral. Följsamheten till landstingets riktlinjer för att dokumentera läkemedelbehandling i sluten vård ligger fortfarande lågt, på cirka 25 %, men har ändå ökat under året. Användningen av sökord för att dokumentera läkemedel i journaltext ökar. I cirka 60 % av journalerna användes sökord för att dokumentera läkemedelsförändringar. Ungefär 45 % av länets invånare som får en ny läkemedelsordination på vårdcentralen får med sig en läkemedelslista hem efter besöket 89 % av länets avdelningar hade i september rutiner för arbete med läkemedelsberättelse till patient vid hemgång. Mätning kring har många patienter som får en läkemedelsberättelse vid hemgång varierar fortfarande stor, mellan 0-100%. Användningen av koncentrerade kaliumkloridlösningar har halverats sedan mitten av Men ligger sedan relativt konstant. Figur 21. Följsamhet till läkemedel i vårdens övergångar samtliga åtgärder 46

47 Figur 22. Läkemedelsberättelse på sjukhus Figur 23. Läkemedelslista på vårdcentral 47

48 Vårdprevention Figur 24. Hela Landstinget: antal riskbedömningar Figur 25. Hela landstinget: vårdpreventiva processen 48

49 Figur 26. Hela Landstinget andel riskpatienter, registrerade fall, trycksår, viktminskning > 5 % i Senior alert KAD-bara när det behövs Figur 27. Följsamhet till riktlinjer KAD bara när det behövs 49

50 Överbeläggningar Figur 28. Antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser, somatik. Figur 29. Antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser, psykiatri 50

51 Figur 30. Antal utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser,somatik Figur 30. Antal utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser,psykiatri 51

52 Figur 31.Samlad bild av inneliggande, disponibla vårdplatser och beläggningsgrad, somatik Figur 32. Samlad bild av inneliggande, disponibla vårdplatser och beläggningsgrad, psykiatri. 52

53 Övergripande mål och strategier för kommande år Övergripande mål Fortsatt arbete med de mål som satts i nationella Patientsäkerhetsöverenskommelsen. De övriga mål för patientsäkerhet som sätts i Landstingets styrkort för 2015 ska uppnås av förvaltningarna som helhet och enskilda kliniker när så är tillämpligt. Angreppssätt (hur och vem) Det huvudsakliga arbetet fortsätter att utföras inom klinikerna med stöd och ledning av Säker vård alla gånger. Arbetet och resultaten följs upp och stöds i patientsäkerhetsdialoger som genomförs en gång per år och verksamhet. Basen för dessa dialoger är enheternas arbete i Säker vård alla gånger. Dialogerna leds av chefläkare och chefsjuksköterska/ eller motsvarande. Klinikernas patientsäkerhetsberättelse baseras på redovisning av arbete i Säker vård alla gånger och vissa nyckelresultat. Förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser baseras på klinikernas och anpassas till Landstingets mall. Resultat inom patientsäkerhetsområdet redovisas och diskuteras fortlöpande på chefsmöten. Delområden: Infektionsverktyg- Strama Januari 2014 breddinfördes Infektionsverktyget inom slutenvården och punktprevalensmätningarna av VRI avslutas. Validering av Infektionsverktyget kommer ske på varje klinik under året tillsammans med Strama/Vårdhygien. Klinikernas Strama-ansvariga läkare får i uppgift att driva användandet av Infektionsverktygets utdata i förbättringsarbete. För att inte förlora fokus på förekomsten av urinvägskatetrar, en stor riskfaktor för VRI, fortsätter punktprevalensmätning av dessa 1ggn/månad. Patientsäkerhetsarbetet på Neonatalavdelningen Ryhov kommer intensifieras genom tätare screeningodlingar av patienterna där. Vårdhygien ansvarar för sammanställning och analys. Strama-arbetet i primärvården kommer fortsätta på samma sätt med uppföljningsbesök som innehåller både utbildning och återkoppling av förskrivning. Pneumoni Framtagande av åtgärder för att undvika pneumoni samt utbildning inom området ska startas upp under Vårdhygien Landstingets upplägg med hygienobservationer månadsvis fortsätter. De goda resultat landstinget uppvisar ska upprätthållas genom regelbundna träffar med observatörer och chefer samt fortsatt uppsökande verksamhet och för att vidmakthålla de goda kontakter Vårdhygien har med alla vårdgivare. Under 2015 fortsätter satsningen på länets vårdcentraler och patienternas delaktighet i hy- 53

54 gienarbetet. SKLs rapport Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger kommer att ligga till grund för, att tillsammans med vården, utveckla vårdhygien. För att utöka insatser i den kommunala hälso- och sjukvården har under året en hygiensjuksköterska med denna inriktning anställts. Läkemedel Vårt fortsatta arbete de närmaste åren kommer att inrikta sig på att öka insatserna mot att förebygga felaktig läkemedelsanvändning och minska skadlig polyfarmaci. Detta gör vi genom arbete inom områdena förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar samt läkemedelsrelaterade problem. Under 2015 kommer fokus ligga på läkemedelsanvändningen i kommunal verksamhet Genom strukturerad kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på sjukhusens vårdenheter, i primärvård och tandvård kommer vi fokusera på att minimera risken för fel vid hantering av högriskläkemedel. Vitala parametrar Fortsatt arbete med de nya riktlinjerna samt uppföljning hur väl de följs. Metodikum Metodikum utökar simuleringsverksamheten för alla personal kategorier. Vårdprevention Nya mål är satta med fokus på att undvika händelser. Vi fortsätter med implementering av nya riktlinjer med starkt fokus på att följa sina egna resultat och agera på dessa samt vårt instiftade av en vårdpreventions dag där årets Stjärna utses för att stimulera till förbättringsarbete. Vårdpreventionsdialoger genomförs kontinuerligt på sjukhusen. Resultat uppföljning via vår webbplats Utbildningsdagar för omvårdnads personal kring riktlinjer FRAM/ Resiliens Ny FRAM - utbildning startar i februari. Begreppet resiliens kommer att utforskas för att lära oss mer om vad det är samt hur vi kan använda oss av det för att förbättra patientsäkerheten. Suicidprevention Spridning av innehållet i pusselbit 14. Fortsatt spridning av innehållet till alla verksamheter. Kommunikation Fortsatt spridning av verktygen. Patientsäkerhetskultur Fortsatt arbete med resultat från

55 Överbeläggningar Uppföljning av följsamhet till handlingsplan. Patientmedverkan Fortsätta att utveckla påbörjat arbete med patientmedverkan. Fortsatt det initierade samarbetet med GPCC i personcentrerad vård. Utöka lärcafé verksamheten. Övergripande sammanställning och analys av risker och avvikelse Arbetet fortsätter under 2015 Mätningar i patientsäkerhet Mätgruppen fortsätter sitt arbeta att se över mätningar som kan spegla hur väl arbetet med patientsäkerhet fungerar på flera olika nivåer. En resultattavla för referensgruppen ska tas fram. Säker vård alla gånger Utveckla pusslet utifrån ett barnperspektiv. MJG Psykiatri och barnsjukvården ska börja granska journaler. Omorganisation 2015 blir landstinget Region Jönköpings län. Under 2015 ändras också sjukvårdsdirektörernas ansvarsområden från geografiska förvaltningar till medicinska verksamhetsområden. Syftet är bättre förutsättningar för arbete med bättre hälsa och bättre vård till lägre kostnader. I början av 2014 togs en åtgärdsplan fram för personcentrerad vård, förebyggande och planering, minskad över. under och felanvändning, standardiserade arbetssätt och specialisering samt snabbare spridning jämlik vård. Arbetet pågår och patientsäkerhet kommer att beaktas och främjas i de förändringar som görs. Figur 33. Organisation