Nedanstående tabell redovisar kommunvis summan av samtliga kända grustillgångar.

Transkript

1

2

3 Grusförsörjningsöversikt Syfte: Avsikten har varit att får en uppfattning om vilka grusresurser Tvåstad (Trollhättans och Vänersborgs kommuner) besitter. Denna kunskap kan användas vid långsiktig planering av grusets fördelning på olika användningsområden. Det är önskvärt att det högkvalitativa gruset sparas så länge som möjligt och att man övergår till ersättningsmaterial där så är möjligt. Arbetets uppläggning: En enkät har skickats ut till alla täktinnehavare i Färgelanda, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet och Alingsås (norra delen) kommuner (bil. 1). Av 70 utskickade enkäter har inte mindre än 66 återkommit. I enkäten besvaras bl.a. frågor om mängd uttaget grus de tre senaste åren och vad det har använts till. Några täktinnehavare utanför länet och leverantörer av ersättningsmaterial har kontaktats per telefon. Uppgifter om tillgängliga grusvolymer har hämtats ur Grusinventering av Vänersborg m.fl. kommuner 1971 Johansson Norra delen av Alingsås, Trollhättan och Vänersborg öster om Göta älv har beräknats från geologisk karta med antaget grusavlagringsdjup 14 m. Uppgifter om Färgelanda har hämtats från en ännu ej publicerad inventering över Färgelanda. Kommunvis redovisning av grustillgångarna Nedanstående tabell redovisar kommunvis summan av samtliga kända grustillgångar. 1. Ursprungligt material är en uppskattning av tillgångarna innan exploatering påbörjades. 2. För närvarande låses följande mängder av hus, vägar, naturhänsyn etc. 3. Återstående exploaterbart material Siffrorna har följande inbördes samband: = 3 + mängd exploaterat grus.

4 Tabell 1 Grustillgångar Kommun 1. Ursprungligt 2. Låses av hus 3. Återstår 1981 material 10 3 m 3 etc m m 3 Färgelanda Vänersborg Trollhättan Obetydligt Lilla Edet Alingsås ? >5 000 (norra delen) Stenungsund?? >2 000 och Uddevalla (delar av) På följande kartor redovisas läge och volym på de grusavlagringar som har en ursprungsvolym överstigande m 3. Volymerna representeras på följande sätt.

5 Grustillgångar över m 3 ursprungligt material

6 Grustillgångar över m 3 ursprungligt material

7 Grustillgångar över m 3 ursprungligt material

8 Grustillgångar över m 3 ursprungligt material

9 Grustillgångar över m 3 ursprungligt material

10 Produktion och konsumtion av rus Det har antagits och bekräftats av enkäten ett ingen uttransport av grus sker från Tvåstad. Däremot sker en införsel av grus och bergkrossmaterial. Tabellen nedan redovisar grusproduktionen samt införseln till Tvåstad. Tabell 2 Grusproduktion/gruskonsumtion Kommun Grusproduktion Därav konsumeras i 10 3 m 3 /år Tvåstad 10 3 m 3 /år Färgelanda Vänersborg Grästorp? 0 Trollhättan Lilla Edet Alingsås (norra delen) Stenungsund och? 91 Uddevalla (delar av) Tvåstad får grusbehovet tillgodosett från Färgelanda, Lilla Edet, delar av Alingsås, Stenungsund och Uddevalla kommuner. (Se karta på nästa sida). Gruskonsumtionen i Tvåstad är enligt tabell m 3 per år. Därtill kommer konsumtionen av ersättningsmaterial enligt följande. Bergkross m 3 per år och slagg (från Vargön Alloys AB och Ferrolegeringar Trollhätteverken AB) m3 per år. Tvåstad omsätter alltså m 3 grus eller likvärdigt material per år. I Vänersborgs och Trollhättans kommuner bor totalt personer (1980). Konsumtionen inklusive ersättningsmaterial är alltså 6,6 per person och år vilket ansluter ganska bra till genomsnittet för motsvarande tätortsstorlek 7,5 m3/person och år (Grusutredningen 74).

11

12 Grusets användning I enkäten frågades bl.a. om hur stor del av gruset som går till vägar, betongtillverkning eller fyllnadsgrus. Det grus som angetts som lokal avsättning har räknats in under fyllnadsgrus. Kvalitetskraven växlar mellan olika användningsområden. De största kraven ställs vid användning till vägar och betongtillverkning. Vägmaterial. Gruset används till slitager, bärlager och förstärkningslager. Det ställs olika kvalitetskrav beroende på var i vägen gruset används. De största kraven ställs på slitagematerialet. Kraven gäller bl.a. slaghållfasthet nötningsmotstånd, kornfördelning och kornform, Bärlager och förstärkningslager skall för att undvika tjälskador bl.a. ha låg halt av finkornigt material. Betongmaterial skall ha låg halt av humusämnen. Krav ställs även på kornstorleksfördelningen. Vissa bergarter bör även undvikas t.ex. skiffer och bergarter innehållande alkalilöslig kiselsyra. Fyllnadsmaterial. Kraven på fyllnadsmaterial varierar starkt. Vid utfyllnad i rörgravar krävs att materialet är packningsbart och att största stenstorlek begränsas. Till mer kvalificerade fyllningar kan krävas ett icke tjälfarligt material d v s med låg halt av finkornigt material. De tre materialklasserna väg-, betong- och fyllnadsgrus är alltså inte entydiga utan en viss utbytbarhet råder. Det är dock önskvärt att högkvalitativt material (grovkornigt) inte används som utfyllnad där sämre kvalitéer kan användas. Detta för att få så stor livslängd som möjligt på det högkvalitativa gruset. Grusets fördelning på olika användningsområden Fördelning kommunvis av väg-, betong- och fyllnadsgrus redovisas i tabell 3. Gruset redovisas produktionskommunen.

13 Tabell 3 Grusets användning (enhet 10 3 m 3 /år) Kommun Väg Betong Fyllnad Färgelanda 76,9 (62%) 26,3 (21%) 20,7 (17%) Vänersborg 26,7 (58%) 1,5 ( 3%) 17,5 (38%) Trollhättan 33,3 (100%) 0 0 Lilla Edet 110,3 (51%) 76,3 (35%) 30,7 (13%) Alingsås 93,0 (51%) 70,1 (39%) 17,8 (10%) (norra delen) Stenungsund och 62,5 (69%) 0 28,5 (31%) Uddevalla 1) 369 (53%) 208 (30%) 115 (17%) 1) Endast den del som levereras till Tvåstad. Ersättningsmaterial Ett för regionen specifikt ersättningsmaterial är slagg. Den kommer från Vargön Alloys AB och Ferrolegeringar Trollhätteverken AB. Det levereras årligen ca m 3 slagg därifrån (27 % av totala produktionen). Ett mer allmänt ersättningsmaterial är krossat berg. Tvåstads nuvarande förbrukning av krossat berg är m 3 per år. Denna siffra väntas dock stiga. I samarbete mellan berörda kommuner och länsstyrelsen pågår arbete att få fram förslag till lämpliga platser att lokalisera någon ny bergtäkt till i Trestadsområdet (Trollhättan-Uddevalla-Vänersborg). En sådan bergtäkt skulle leverera grusersättningsmaterial till Trestad. Målsättningen är att 50 % av totala förbrukningen skall utgöras av bergkross. För Tvåstads del blir det m 3 per år, Redan nu produceras m 3 bergkross per år. En ny täkt skulle alltså kunna leverera m 3 krossat material om året till Tvåstad. Därtill kommer Uddevallas behov.

14 Grustillgångarnas livslängd Det har länge funnits en trend att gruskonsumtionen ökar med 2,5 % per år (se fig. 7). De allra senaste åren har denna trend brutits och konsumtionen antagit ett konstant värde. (ha detta är en tillfällighet eller om det är signifikant är det ännu för tidigt att uttala sig om. Detta gör att man får två olika alternativ när man pratar om framtiden, fortsatt årlig ökning eller ett konstant värde på konsumtionen. Total produktion av naturgrus och bergkrossmaterial i Sverige per år fram till 1985 samt med utblickar mot år 2000 enligt olika tillväxtalternativ. Figur 7. (Efter Grus och sand på land och i hav SIND 1980:1) Statens industriverk har i Grus och sand på land och i hav 1980:1 angett att den troligaste utvecklingen är att gruskonsumtionen totalt förblir oförändrad men med ökad andel bergkrossmaterial. För att täcka in olika alternativa utvecklingar kan olika alternativ skisseras.

15 Alt 1 Gruskonsumtionen är konstant. Andelen ersättningsmaterial ökar inte. 75 % av kända tillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i: Färgelanda 33 år Vänersborg 76 Trollhättan 1 Lilla Edet 39 N Alingsås 20 Hela området 33 Alt 2 Gruskonsumtionen är konstant. Andelen naturgrus minskar till hälften av sitt nuvarande värde. Bergkross och slagg utgör resten av konsumtionen. 75 % av kända tillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i: Färgelanda 67 år Vänersborg 153 Trollhättan 2 Lilla Edet 79 N Alingsås 41 Hela området 67 Alt 3 Gruskonsumtionen ökar med 2,5 % per år. Andelen naturgrus minskar till 25 % av sitt nuvarande värde och ökar sedan med 2,5 % per år. Bergkross och slagg utgör resten av konsumtionen, 75 % av kända naturgrustillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i: Färgelanda 59 år Vänersborg 87 Trollhättan 4 Lilla Edet 64 N Alingsås 45 Hela området 59 Det vore kanske riktigare att representera livslängden med ett intervall eftersom de i beräkningen ingående siffrorna har en viss osäkerhet, Grustillgångarnas volym är den största felkällan. Volymen kan sägas ha en osäkerhet på 50 %. Intervallet skulle då bli 0,5 L - 1,5 L år, där L står för den ovan beräknade livslängden. En eventuell utökning av Tvåstads försörjningsområde måste ske norrut eftersom Göteborg i söder redan har brist på grus. Göteborgs nuvarande försörjningsområde i norr tangerar Tvåstads försörjningsområde i söder. I norr finns stora grusreserver i dskö1ts moar. idskö1ts moar kommer att förlänga Tvåstads tillgång på naturgrus några år. En försiktig uppskattning blir: Tvåstad får 20 av tillgångarna och förbrukningen är oförändrad. Då förlängs livslängden med 13 år. 1) Ca 20 milj. m 3.

16 Den sannolikaste utvecklingen är enligt alternativ 2. Då har Tvåstad grus i ytterligare år. Ödskölts moar förlänger livslängden enligt alt 2 med 26 år. Beräknad total livslängd på naturgrustillgångarna Tvåstads försörjningsområde är alltså år. Det är troligt att brist på vissa fraktioner naturgrus kan uppstå ännu tidigare.

17 FORMULÄR Bil 1 Uppgifter ur länsstyrelsens täktregister Internt nr Tillståndshavare Fastighet Tillståndstid Årligt uttag enligt täktplan m 3 f Mängd utbrytbart mtrl enligt täktplan m 3 f Uppgifter från tillståndshavaren: 1. Årlig leverans (ton eller m 3 l) Ange vilken sort som använts. 2. Kvarvarande ungefärlig mängd utbrytbart mtrl inom tillståndet: varav fyllnadsmtrl: m 3 f och krossbart mtrl: m 3 f m 3 f 3. Huvudsakliga avsättningsorter för täkten under åren ort (tätort eller byggprojekt) ange i % av totalt uttag Lokal avsättning t.ex. vägunderhåll, husbehov m.m. 4. De senaste årens avsättning har fördelats på: i % av totala uttaget under de tre redovisade åren Betongballast, cement Förstärkningslager, afaltmtrl, mur-putssand % väggrus, dränerings- % grus, sandningssand Till okvalificerade ändamål % m.m. t.ex. utfyllnadsmassor 5. Vilken eller vilka typer av bearbetning sker i täkten: sortering krossning annat ange ingen 6. Innehåller grusmtrl skiffer, kalksten eller annat som gör det oanvändbart för t.ex. betongtillverkning? ja nej Kontaktman tel Ev. övriga upplysningar Vid frågor ring Åke Lysell eller Göran Svensson (1 ex av formuläret återsändes i bifogat svarskuvert)

18