Samrådshandling April - Maj Översiktsplan. Sörmlands hjärta - med plats för alla

Transkript

1 Samrådshandling April - Maj 2017 Översiktsplan Sörmlands hjärta - med plats för alla

2 MEDVERKANDE PROJEKTGRUPP: Karin Tibbelin, plan- & exploateringschef - projektledare (SBF) Britt-Marie Andersson, markoch exploateringsansvarig (SBF) Pernilla Hagström, projektledare Stärkt lokal attraktionskraft (KLF) Simon Wernsköld, miljöutredare (KLF) Tomas Bonér, planeringssekreterare (KLF) Jenny Blomberg, arbetsledare administratör (KLF) STYRGRUPP: Peter Israelsson, chef samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF)- projektägare Cecilia Wikström, kommunchef Jeanette Lijesnic, kommunledningsförvaltningen (KLF) Mikael Larsson, kommunledningsförvaltningen Sara Molander, kommunledningsförvaltningen Johan Thörn, kommunledningsförvaltningen Urban Bertling, kommunledningsförvaltningen Jukka Taipale, chef socialförvaltningen (SOC) Lena Furén, chef barn-, utbildning- och kulturförvaltningen (BUK) POLITIKER: Jan-Erik Larsson (S) Thomas Norander (M) Karina Bundgaard Krogh (C) Tage Persson (C) Sven-Gunnar Johansson (M) Björn Berglöv (S) Kaj Johansson (V) Berit Hyllbrandt (L) Cecilia Friis (Mp) Anna Jernemalm (KD) Göte Nilsson (SD) Roger Tiefensee (C) ÖVRIGA MEDVERKANDE: Ingrid Ivarsson, utredare (KLF) Helen Nyberg, utredare (KLF) Andrej Börjesson, beredskapssamordnare (KLF) Anna Dejerud, byggnadsinspektör (SBF) Per Larsson, GIS-samordnare (SBF) Ulrica Ekström, projektledare (SBF) Viktor Ståhl, planarkitekt (SBF) Ulrika Lernefalk, tidigare utredningssekreterare (KLF) KONSULTMEDVERKAN: Karin Beckman-Thoor, Kraka kulturmiljö AB Johan Rodén, Structor Nyköping AB Malin Larsson, Structor Nyköping AB Jenny Dominius, Structor Nyköping AB Torkel Endoff, Agima AB Carine Hals, Agima AB KARTOR: Kartografi i samarbete mellan Flens kommun och konsult Agima AB. Underlaget kommer från Flens kommun och Lantmäteriet.

3 FÖRORD Sörmlands hjärta - med plats för alla. Det är namnet på den nya översiktsplanen Flens kommun håller på att ta fram. Arbete fortskrider enligt plan och översiktsplanen börjar att ta form på riktigt. Det är viktigt att översiktsplanen är en vägvisare som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i vår kommun. Översiktsplanen ska kunna visa hur vi vill att stad och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor samt vilka områden som bör sparas för rekreation. Planen ska också beskriva den hänsyn man bör ta till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden, bullerstörningar, översvämningar med mera. Hur vi i Flens kommun tänker tillgodose riksintressen ska också vara med och det ska redovisas särskilt. Klimat- och miljöfrågorna och hållbar energiförsörjning är stora och viktiga områden i vår översiktsplan som vi vill framhålla med den vikt de har för en hållbar och framtidsinriktad planering. Det finns flera saker som har ökat vår medvetenhet, bland annat ett annat projekt som heter "stärkt lokal attraktionskraft". Det medför att även området besöksnäring ska få ett större utrymme i översiktsplanen, både på kartor och i texten. Vår översiktsplan är inte och ska inte vara en handlingsplan. Det är ett strategiskt verktyg och ett dokument som ska hjälpa oss att uppnå våra mål. Översiktsplanen ska också vara en vägvisare för att hjälpa oss politiker i våra ställningstaganden, prioriteringar och våra beslut. Tanken med översiktsplanen är att den också ska utgöra beslutsunderlag även för privata aktörer eftersom att planen på kommunens långsiktiga ambitioner och tankegångar. Under 2016 har dialoger med medborgare skett och målet, att få en färdigställd översiktsplan till 2018, är inom räckhåll. Medborgarnas del i det här arbetet är viktigt, alla som vill ska få kunna känna sig delaktiga och vara med och bidra. Samtidigt har tjänstemän, vi politiker och de kommunala bolagen arbetat tillsammans för att åstadkomma ett underlag i vidare arbete med översiktsplanen. Under hösten 2016 har tjänstemän inom samhällsbyggnadsförvaltningen och inom kommunledningsförvaltningen i arbetet med planförslaget. Den nya översiktsplanen är en uppdatering av den gamla från Det är många krav och förväntningar som ska uppfyllas. Hela Flens kommun är viktig. Översiktsplanen är viktig för att vi ska kunna ta tillvara på hela vår kommun på bästa möjliga sätt. TAGE PERSSON Samhällsbyggnadsnämndens ordförande JAN-ERIK LARSSON Kommunstyrelsens ordförande

4 Samrådshandling Sida 4 av 139

5 Samrådshandling Sida 5 av FRAMTIDENS FLEN PLANERING AV MARK OCH VATTEN FÄRDPLAN FLEN STRATEGISK PLAN MED BUDGET ÖVERSIKTSPLANENS MÅLSÄTTNING ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE EN STÄNDIGT AKTUELL ÖVERSIKSPLAN DEN TIDIGA DIALOGEN TURISTISK ÖVERSIKTSPLAN TURISM OCH BESÖKSNÄRING OMVÄRLDEN OCH FLENS KOMMUN INTERNATIONALISERING OCH GLOBALISERING REGIONAL UTVECKLING MELLANKOMMUNALA FRÅGOR EN STRATEGI FÖR KOMMUNENS UTVECKLING BEFOLKNING OCH HÄLSA FOLKHÄLSA VI BYGGER TRIVSAMMA LIVSMILJÖER STADSBYGD FLENS STAD HÄLLEFORSNÄS MALMKÖPING SPARREHOLM LANDSBYGD BETTNA MELLÖSA SKEBOKVARN VADSBRO BEBYGGELSEUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN FRITIDSHUS OCH FRITIDSHUSOMRÅDEN SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN (LIS) BOSTÄDER SAMHÄLLSSERVICE FÖRSKOLA & SKOLA STÖD OCH OMSORG KULTURAKTIVETER OCH MÖTESPLATSER FRITID- OCH SPORTANLÄGGNINGAR VI SKAPAR PLATSER FÖR UTVECKLING NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD LOKALISERING AV NYA VERKSAMHETER VERKSAMHETER OCH BESÖKSNÄRING I STRANDNÄRA LÄGEN TRANSPORTINFRASTRUKTUR VÄGAR KOLLEKTIVTRAFIK GÅNG- OCH CYKELVÄGAR TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING AVFALLSHANTERING FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR LEDNINGAR OVAN OCH UNDER MARKEN RIKSINTRESSE FÖR ENERGIDISTRIBUTION VI VÄRNAR VÅRT SÖRMLÄNDSKA LANDSKAP FLENS KOMMUNS LANDSKAP GRÖNA OCH BLÅ SAMBAND VÅRT VATTEN OCH DESS ANVÄNDNING AREELLA NÄRINGAR FRILUFTSLIV I SKOG, MARK OCH PÅ VATTEN RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET NATURMILJÖER VÅR FANTASTISKA NATUR VÄRDEFULLA NATUROMRÅDEN RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRD, NATURA OMRÅDEN OCH NATURRESERVAT ÖVRIGA NATURVÄRDEN KULTURMILJÖER - VÅRT GEMENSAMMA KULTURARV VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN ÖVRIGA KULTURMILJÖER 138 UNDERLAG MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET FÖRORENINGAR MILJÖSTÖRNINGAR KLIMAT 63

6

7 1. Framtidens Flen Flens kommun har som mål att bli mer attraktiv för boende, företag och besökare. Därför ska Flens kommuns översiktsplan bidra till att skapa en tillgänglig och attraktiv kommun, för såväl nya som redan etablerade invånare. Genom översiktsplanen hoppas kommunen att locka nya invånare och underlätta för företagande. Översiktsplanen är inte en handlingsplan utan ett strategiskt dokument med mål och ställningstaganden för hur beslutsfattare ska prioritera. Innehållet i översiktsplanen möjliggör för en hållbar utveckling genom att skapa trivsamma livsmiljöer, platser för utveckling samtidigt som vi värna vårt sörmländska landskap.

9 Samrådshandling Sida 9 av Planering av mark och vatten Det är enligt Plan och bygglagen (2010:900) en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Planläggningen syftar till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Syftet är också att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden med hänsyn till den enskilda människans frihet. Även i miljöbalken finns bestämmelser som reglerar varför och hur planering av mark och vatten ska gå till. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Översiktsplanen utgör en del av kommunernas arbete för en hållbar utveckling och god livsmiljö. Översiktsplanen skall utöver det obligatoriska innehållet behandla de viktiga frågor som kommunstyrelsen utpekat. Miljöbalken samt Plan- och bygglagen är de två lagrum som är grunden till att kommunen arbetar med översiktlig planering av mark och vatten. Att ha en plan för användningen av marken inom kommunen är viktigt inte enbart utifrån vad lagen säger utan även viktigt för att kommunen ska kunna uppnå sin vision. Visionen kan liknas vid en översiktsplan i kortversion. Flens kommuns vision beskriver just de delar som vår kommun behöver fokusera på och värna för att nå en hållbar utveckling. Vi lever i en tid då vår värld förändras allt snabbare. Trender, drivkrafter, händelser och olika beslut påverkar oss, vare sig vi vill det eller inte. De flesta förändringar som sker i samhället och i vår omvärld har betydelse för kommunens utveckling på något sätt. Det spelar ingen roll om förändringarna sker nära eller långt bort. Vi står ständigt inför nya utmaningar från omvärlden som vi måste kunna hantera dessa förändringar för att få en praktisk vardag. Flens kommun kan inte styra framtiden, men vi kan förbereda oss genom ansvarfullt tänkande och god beredskap inför framtida förändringar Färdplan Flen strategisk plan med budget Strategisk plan med budget är ett av kommunens viktigaste styrinstrument och ligger till grund även för översiktsplanen. Den strategiska planens utformning och innehåll utgår från visionen Flens kommun och styrmodellen som båda antagits av kommunfullmäktige. Varje år planerar kommunen sin budget för kommande år och reviderar då den strategiska planen som beslutas om på nytt av kommunfullmäktige. I den strategiska planen har kommunfullmäktige satt upp sex långsiktigt strategiska mål, men även konkreta mål för verksamheterna att arbeta efter. Kommunens nämnder har i sin årliga planering att utgå ifrån dessa konkreta mål, indikatorer och områden som är mest prioriterade de närmaste åren. De konkreta målen kan således ändras från år till år. Då översiktsplanen har ett längre tidsperspektiv än den strategiska planen tar översiktsplanen bara ställning till de långsiktigt strategiskta målen. De sex långsiktigt strategiska målen är: 1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv 2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer 4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden 5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen 6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande

11 Samrådshandling Sida 11 av Översiktsplanens målsättning Samhällsbyggnadsförvaltningen har formulerat ett antal mål som översiktsplanen skall arbeta mot. Dessa är framtagna utifrån visionen framtagen under 2012, de strategiska målen i Färdplan Flen samt från den workshop med politiker och tjänstemän som genomfördes den 14 september Översiktplanens syfte blir således att utöver det obligatoriska innehållet styrt av plan- och bygglagen uppfylla dessa mål och därigenom skapa förutsättningar för kommunens utveckling. Här nedan följer de av kommunstyrelsen utpekade målen. Lokalisering med närhet till bra kommunikationer Ge möjligheter till ökad inflyttning. Skapa utveckling genom hushållning av resurser. Öka förutsättningarna för hållbara transporter. Skapa förutsättningar för ett mångsidigt näringsliv. Stärka den lokala attraktionskraften. Möjliggöra utveckling av besöksnäring och turism. Tydliggöra sambanden och öka samverkan inom kommunen. Utveckla och belysa viktiga naturoch kulturvärden. Bibehålla och utveckla säkra och trygga utemiljöer. Möjliggöra för en levande landsbygd. Utveckla lärande och kreativa miljöer Översiktsplanens syfte Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor samt vilka områden som bör sparas för rekreation. I planen beskrivs också vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden, bullerstörningar, översvämningar med mera. Hur kommunen tänker tillgodose riksintressen ska redovisas särskilt. Planen täcker hela kommunens yta, men kan vara mer detaljerad (fördjupad) för vissa delar, till exempel en tätort. Översiktsplanen har ett tidsperspektiv på 20 år framåt med utblick som sträcker sig ännu längre in i framtiden. Den ska vara både strategisk och vägledande. Det innebär att den dels ska vägleda strategiskt arbete och dels vara ett stöd vid bygglovprövning, miljöärenden med mera. Översiktsplaneringen styrs i huvudsak av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Den är inte juridiskt bindande utan vägledande för detaljplanering och beslut i enskilda ärenden om byggande, som till exempel förhandsbesked, strandskydd och bygglov. Den används av kommunala tjänstemän och av handläggare hos exempelvis länsstyrelsen, men även av domstolar där ärenden överprövas. Översiktsplanen kan också användas av företag som söker områden för att utveckla eller starta sin verksamhet. Översiktsplanen kan ändras inom ett begränsat geografiskt område, till exempel en tätort, och då vara mer detaljerad. Detta kallas för fördjupning av översiktsplanen. Man kan också ändra planen för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse genom ett tillägg. Detta kallas tematiskt tillägg och gäller för hela kommunen. Översiktsplanens aktualitet Beslut om översiktsplanens aktualitet ska tas under varje mandatperiod, då översiktsplanering är en ständigt pågående process där nya frågor kontinuerligt måste hanteras och nya underlag tas fram. Översiktsplanen är ett strategiskt ställningstagande utifrån de omständigheter som råder och de underlagsmaterial som finns framtagna vid den tidpunkt då översiktsplanen arbetas fram och antas. Hela dokumentet antas politiskt men är på grund av att det kan tillkomma fördjupningar och tematiska tillägg ett levande material.

12 Samrådshandling Sida 12 av 139 Den formella processen När kommunen arbetar med översiktsplaner ska man samråda med bland annat länsstyrelsen, regionala organ, andra myndigheter och grannkommuner. Alla översiktsplaner antas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den översiktliga fysiska planeringen men uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra planarbetet. Det praktiska arbetet utförs till största delen av tjänstepersoner på samhällsbyggnadsförvaltningen. Så kan du påverka översiktsplaner När ett planförslag tas fram hålls ofta samrådsmöten. Dessa möten är öppna för alla. Ett förslag till översiktsplan ska ställas ut under minst två månader. Under den tiden kan alla lämna skriftliga synpunkter på förslaget. När en plan är under utställning, finns den att se bland annat på kommunens hemsida. Så kan du överklaga översiktsplaner Översiktsplanen är enbart vägledande, det vill säga den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Därför kan en översiktsplan inte överklagas utifrån dess innehåll utan endast på den formella hanteringen, det vill säga om kommunen inte följt plan och bygglagens processregler En ständigt aktuell översiksplan Genom att kontinuerligt arbeta med styrdokument, Färdplan Flen och översiktsplanen kan kommunens framtid hanteras strukturerat och beslutsfattande underlättas. I översiktslanen samlas kommunens ställningstaganden i viktiga frågor och på så vis påverka utvecklingen inom och utanför kommunen. Då visar översiksplanen hur kommunen tycker sig bäst uppnå en hållbar utveckling. Enligt lag ska andra kommuner och myndigheter ta hänsyn till vad som står i vår översiktsplan. Ställningstaganden: Flens kommun ska arbeta för en hållbar utveckling av kommunen genom att kontinuerligt arbeta med översiktlig planering över förvaltningsgränserna och i tätt samarbete med politiken Den tidiga dialogen Som underlag till Sörmlands hjärta, med plats för alla Översiktsplan Flens kommun involverades medborgarna i ett tidigt skede under våren Dialogen innebar att medborgarna fick insyn i arbetet och gavs möjlighet att kunna påverka översiktsplanens innehåll utifrån sina kunskaper och erfarenheter. Olika frågeställningar har lyfts fram för att skapa ett bättre beslutsunderlag för politiken. Medborgarna kunde delta genom att medverka på dialogcaféer samt genom att svara på enkätfrågor, som fanns tillgängliga via hemsidan, tidningen Glimten samt att foldrar med svarsformulär delades ut och samlats in på flera platser i kommunen. Sammanställningen av materialet har gjorts och vill man ta del av det materialet finns det på kommunens hemsida samt hos samhällsbyggnadsförvaltningen. Kort sammanfattning av idéerna Medborgardialogen har resulterat sig i ett omfattande men även ett kvalitativt material, både från dialogcaféerna samt enkätsvaren. Vanligt förekommande bland både dialogcaféerna och enkätsvaren är betydelsen av naturen och bra kommunikationer i kommunen. Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och

13 Samrådshandling Sida 13 av 139 locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både barn och äldre. Bra kommunikationer ses som en nödvändig förutsättning för utveckling av näringslivet där framförallt möjligheten till att röra sig mellan orterna ses som något särskilt viktigt. Det skapar möjlighet till arbetspendling både inom och utifrån kommunen, vilket skapar förutsättningar till att fler kan bosätta sig i Flens kommun. Det som även lyfts fram i medborgardialogen är vikten av våra större orter och samspelet mellan dem. Satsningar på ny bebyggelse och transporter bör främst riktas sig på de större orterna. Samspelet mellan orterna och dess omland ses som något nödvändigt för en levande landsbygd där naturoch kulturvärden nyttjas för exempelvis besöksnäringen. Gymnasieeleverna eftersöker hög tillgänglighet till aktiviteter och fler butiker. Även tillgången till lugna och trygga mötesplatser ses som en bra tillgång för kommunen. Elever på Lötenskolan eftersöker även dem mötesplatser där de kan träffa andra barn och leka. Föreningslivet lyfter även dem fram vikten av tillgången till naturen där de gärna ser att naturen och aktiviteter knyts samman. De har tagit fram massvis med spännande förslag på vad som kan förbättras! Ordmoln Vid dialogcafét VERKA den 10 mars 2016 på Bruket i Hälleforsnäs fick deltagarna bl.a. besvara frågan vad är attraktionskraft? Desto större ett ord är illustrerat, desto fler deltagare angav det som svar.

14 Samrådshandling Sida 14 av Turistisk översiktsplan Helhetsintrycket blir alltmer avgörande för valet av resmål. Den fysiska miljön, olika attraktioner, boendet, servicen och bemötandet avgör hur besökaren upplever sin resa eller sitt besök. Här finns ett starkt samband mellan den fysiska miljön, markoch vattenanvändning och turismens utvecklingsförutsättningar. Upplevelser och aktiviteter med hög kvalitet gör att turister återkommer. I Flens kommun finns goda förutsättningar för att utveckla besöksnäringen. Därför är det önskvärt att vara förberedd för ökad etablering av verksamheter inom näringen, samtidigt som andra allmänna intressen behöver beaktas. Avvägningar mellan olika intressen och utpekande av lämpliga områden för etablering bör ske i översiktsplanen eller en fördjupning av planen. I planprogrammet för den kommuntäckande översiktsplanen, gavs Kommunledningsförvaltningen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en förstudie om besöksnäringen i översiktsplanen. Kommunledningsförvaltningen har därefter sökt och beviljats stöd av Tillväxtverket för ett pilotprojekt benämnt Besöksnäringen i översiktsplanen ett medel för stärkt lokal attraktionskraft. Tillväxtverket har särskilt betonat intresse av hur projektet kan leda till en snabbare process för handläggning av tillståndsprövningar mm. Projektets syfte är att ta fram underlag till ÖP som belyser besöksnäringens behov och utvecklingspotential. I översiktsplanen ska besöksnäringens intressen vägas mot allmänna intressen vilket sedan kan underlätta etablering av företag inom besöksnäringen i kommunen Turism och besöksnäring Välkommen till Flens kommun Sörmlands hjärta! En plats för upplevelser och återhämtning. En tätort omgiven av sju mindre orter som alla bidrar till att göra Flens kommun inbjudande och välkomnande. Slott och herrgårdar, 170 sjöar, en trivsam köping med välbesökta marknader, shopping i gammal bruksmiljö, lokala matproducenter och kulturarrangörer samsas alla i den undersköna natur som omger Flens kommun. Välkommen att besöka den med oss! Det här är ett av flera sätt vi marknadsför vår kommun på. I våra turistinformationer, på webben, i besöksguider och kartor, på mässor och även i andra kanaler använder vi marknadsföringen för att locka besökare att välja vår kommun som den självklara destinationen att besöka och uppleva. Besöksnäringen är en av de störst växande näringsgrenarna i landet vad gäller omsättning och antal sysselsatta. I Sörmland arbetar samtliga kommuner gemensamt med destinationsutveckling för att nå den nationella strategin för besöksnäringens mål - att fördubbla besöksnäringen Flens kommun har en total turismomsättning på 380 miljoner (2015 års siffror) och näringen har en stor betydelse för vår kommun. Turismen ger ett ökat underlag för kommersiell service, nya arbetstillfällen inom besöksnäringen och ett välkommet komplement till andra näringar som t ex jordoch skogsbruk. I kommunen finns många mindre attraktioner, sevärdheter och återkommande evenemang som tillsammans lockar ett betydande antal besökare. Det är framför allt det vackra och omväxlande naturoch kulturlandskapet med många sjöar som ger de grundläggande förutsättningarna för turismen. En stor andel lokalt producerad mat skapar sysselsättning på landsbygden som bidrar till att Några av de kanaler vi använder för att nå besökare och turister i vår kommun är: På våra turistinformationer. (Två åretruntöppna och en sommaröppen) Inrättande av Infopoints (turistserviceplatser) på anläggningar runt om i kommunen Vi finns där besökarna är - Genom att vara ute och synas och sprida information om Sörmlands hjärta på olika evenemang, mässor och event når vi en mängd besökare som inte besöker våra turistinformationer. Arrangera visningsresor och guidade bussrundturer för bussresearrangörer och journalister Arrangera årligen återkommande konstutställningar Företagsbesök

15 Samrådshandling Sida 15 av 139 kulturlandskapet bibehålls. Flera lantbruksföretag samarbetar för att erbjuda bra boende, matupplevelser och attraktiva evenemang. Kommunen präglas av en stark och positiv företagaranda inom besöksnäringen och här märks det goda samarbetet av med ideella krafter och föreningar. Styrkan med att gemensamt marknadsföra Flens kommun som Sörmlands hjärta över ortsgränserna, gör att vi når ut till fler målgrupper och därmed kan erbjuda ett ökat utbud till våra besökare. Ställningstaganden: Flens kommun ska aktivt utveckla turismen och besöksnäringen genom att ta tillvara, utveckla och marknadsföra miljöer och områden samt egenskaper och värden särskilt betydelsefulla för turismen. Flens kommun ska skapa en långsiktigt hållbar utveckling av turismen genom att aktivt samarbeta med såväl myndigheter som entreprenörer, kulturaktörer och ideella krafter inom besöksnäringen. 1.3 Omvärlden och Flens kommun Vi lever i en tid då vår värld förändras allt snabbare. De flesta förändringar som sker i samhället och i vår omvärld har betydelse för kommunens utveckling. Trender, drivkrafter, händelser och olika beslut påverkar oss, vare sig vi vill det eller inte. Det spelar ingen roll om förändringarna sker nära eller långt bort. Kommunen står ständigt inför nya utmaningar som påverkar vår vardag. Detta gör att våra bedömningar av framtiden blir osäkra och kommer med sannolikhet förändras över tid. Flens kommun kan inte styra framtiden, men vi kan förbereda oss för den på flera sätt. Flens kommun har ett fördelaktigt geografiskt läge mellan tillväxt regioner som om kommunen hanterar de rätt kan dra nytta utav. För att förstärka kommunens utvecklingsmöjligheter behöver kommunen ta plats, syns och samarbeta med såväl kringligande kommuner som regionplaneorgan och myndigheter. Ställningstaganden: Flens kommun ska verka för att vidareutveckla mellankommunala samarbeten, genom att medverka i aktuella regionala organ för att bevaka kommunens intressen i aktuella frågor. Flens kommun ska bevaka att mellankommunala angelägenheter samordnas med angränsande kommuner inför kommunala ställningstaganden när det gäller användning av mark och vatten. Flens kommun ska arbeta för att utvecklingen av kommunen ska ske i enlighet med utvecklingsstrategin, genom nära samarbete mellan förvaltningar och politiken Internationalisering och globalisering De nationella ekonomierna flätas samman allt mer. Utrikeshandelns betydelse, direktinvesteringar över gränser, fria kapitalrörelser och internationellt ägande av företag är typiskt för internationalisering av världsekonomin. Internationaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna bakom dagens samhällsförändringar och påverkar i hög grad vår vardag. Det internationella beroendet ökar på såväl nationell, regional som lokal nivå och näringslivet blir allt rörligare. Utvecklingen ställer också nya krav på offentlig verksamhet och på den enskilde medborgaren. Därför behöver även en medelstor kommun fortlöpande och aktivt bevaka omvärlden för att kunna möta en allt mer föränderlig värld. Det är främst två faktorer som ligger bakom globalisering (= långt gången internationell integrationsprocess). För det första har ekonomierna i världens länder blivit öppnare och restriktionerna mot att flytta kapital mellan

16 Samrådshandling Sida 16 av 139 länder har tagits bort. För det andra har utveckling av modern kommunikationsteknologi gjort det lätt att hålla samman funktioner och företag, oavsett var i världen de finns. Internationalisering och globaliseringen medför hårdnande konkurrens mellan länder och regioner om arbete och kapital. Globaliseringen märks bland annat på det lokala planet genom att flera av kommunens större företag är utlandsägda. EU Sverige har varit medlem i Europeiska unionen sedan Beslut i EU påverkar kommunerna både direkt och indirekt på flera sätt. Några exempel är den gemensamma jordbrukspolitiken, regler om upphandling av varor och tjänster, direktiv på miljöområdet (bland annat för vatten och badvatten), regionalpolitik med förutsättningar för regionalt utvecklingsarbete, strukturfonder med medel för att lösa specifika problem samt olika former av stöd för samarbete med kommuner i andra delar av unionen. Såväl jordbruks- som regionalpolitiken är tydliga exempel på hur EU:s beslut påverkar markanvändning och utveckling i Flens kommun Regional utveckling Flens kommun ingår i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Rent geografiskt ligger Flens kommun i skärningen mellan kraftfälten från regionens tillväxtnoder Stockholm, Eskilstuna-Västerås, Norrköping-Linköping och Örebro. Det betyder att kommunen kan ta del av utveckling i noderna, men också att noderna är svåra konkurrenter till kommunen om företag och boende med mera. Flera utredningar har visat att Stockholm-Mälarregionen fungerar som motor för den ekonomiska tillväxten i hela Sverige. Regionen svarar för cirka 35 % av landets totala bruttonationalprodukt (BNP) och mer än 40 % av landets tillväxt under perioden genererades här. Regionen har haft, har och kommer med all sannolikhet också att få stor befolkningstillväxt. Ökande bostadspriser och trångboddhet i Stockholm gör kommunerna i Södermanland till intressanta bostadsalternativ för fler och fler pendlare. Allmänt sett leder förbättrade kommunikationer (järnvägar, vägar och IT) och pendlingsmöjligheter till allt mer integrerade bostads-, arbets- och utbildningsmarknader. Dessutom utvidgas Stockholm- Mälarregionen successivt. I täta regioner med många invånare kan specialiseringen drivas långt och därmed ge förutsättningar för ökad tillväxt. Stockholm- Mälarregionen konkurrerar globalt med andra tätare och långt folkrikare storstadsområden. Glesheten inom vår region måste kompenseras med geografiskt omfång och fortsatta förbättringar av infrastruktur/kommunikationer som håller samman regionen. Region Sörmland Flens kommun gränsar till kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Gnesta, Nyköping och Katrineholm, alla inom Södermanlands län. Samordning över kommungränserna blir nödvändigt i många sammanhang. Flens kommun ingår i samarbete om regional utveckling och planering som bedrivs genom Regionförbundet Sörmland där länets samtliga nio kommuner samt landstinget ingår. Sörmlandsstrategin 2020 Det regionala tillväxarbetet har sin utgångpunkt i Sörmlands regionala utvecklingsprogram (Sörmlandsstrategin 2020) som styr Region Sörmland - Vision och prioriterade mål Leva, växa, verka Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. År 2020 är det vackra Sörmland en attraktiv plats att leva, verka och växa i. Sörmland är en viktig del i den växande och långsiktigt hållbara Stockholm- Mälarregionen. Sörmlands unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. Här finns goda kommunikationer. Här är nära till natur, kultur, utbildningsmöjligheter och service. Här har vi ett gott liv. Vision antagen av regionstyrelsen 2011

17 Samrådshandling Sida 17 av 139 Regionförbundet Sörmlands verksamhet inom områdena kompetens, infrastruktur, näringslivsutveckling och samhällsplanering. Strategin innehåller fyra mål, beskriver hur det är tänkt att uppnå dem och vilka metoder som är lämpliga att mäta framgångar och motgångar med. Regional cykelstrategi Sedan 2012 har Sörmland en regional cykelstrategi som har som mål att uppnå ett regionalt sammanhängande cykelnät. Strategin syftar till att vägleda och vara rådgivande i såväl regional som kommunal cykelplanering. Den är även styrande för finansiering av cykelvägsinvesteringar i det statliga vägnätet och är därför kopplad till länsplanen för regional transportinfrastruktur (för Sörmland). För att fullfölja och genomföra de åtgärder som strategin föreslår krävs samverkan och samarbete mellan kommuner och myndigheter. Det är främst Trafikverket och kommunerna som har ansvaret för att genomföra cykelstrategin. Regionförbundet arbetar med att arbeta om den regionala cykelstrategin och det arbetet förväntas vara klart under Mellankommunala frågor Flens kommun ligger mitt i Södermanlands län och är den enda av länets kommuner som enbart gränsar till andra kommuner inom länet. Här efter följer korta beskrivningar av viktiga frågor för Flens kommun att samverka kring och vilka samverkansparter som är av vikt. Vattenförvaltning Flens kommun ligger i Norra Östersjöns vattendistrikt med vattenmyndigheten placerad på länsstyrelsen i Västmanland. Kommunen är en del av Nyköpingsåsarnas vattenvårdsförbund men även Mälarens vattenvårdsförbund arbete är av intresse för kommunen. De flesta sjöarna i Flens kommun ingår i Nyköpingsåns avrinningsområde, men sjöar i kommunens norra del ingår i Eskilstunas avrinningsområde. Dessutom ingår bland annat sjön Eklången i Råckstaåns avrinningsområde. Nyköpingsåns avrinning Eskilstunas avrinningsområde Råckstaåns avrinningsområde Översvämningsområde Försurningskänsligt område Vattentäkt inkl. reservvattentäkt Vatten och avlopp Samtliga kommuner inom området Eskilstuna, Katrineholm, Vingåker Strängnäs, Gnesta, Eskilstuna Nyköping (öster om Bettna) Eskilstuna (Mälarmården utmed hela den gemensamma kommungränsen) Katrineholm Sörmland Vatten och Avfall AB (Katrineholm och Vingåker) Infrastruktur och kommunikationer Allt viktigare när pendlingen ökar är sambanden mellan boende, arbetsplatser, fritidsaktiveter och nöjen. Viktigt är även möjligheterna till att arbeta hemma genom bredband. Viktiga samarbetspartners är kommuner och kommunala bolag, Regionförbundet Sörmland, Trafikverket och Länsstyrelsen. Vägar Riksväg 52 Katrineholm, Vingåker, Nyköping Riksväg 53 Eskilstuna och Nyköping Riksväg 55 Norrköping, Katrineholm, Strängnäs, Enköping och Uppsala Riksväg 57 Katrineholm och Gnesta Järnväg TGOJ-banan Oxelösund, Nyköping, Eskilstuna Flyg Skavsta flygplats Nyköping Kjula flygplats Eskilstuna

18 Samrådshandling Sida 18 av 139 Teknisk infrastruktur Bredband Samtliga kommuner i länet Avfallshantering Sörmland Vatten och Avfall AB (Katrineholm och Vingåker) Kraftledningar Samtliga kommuner i länet Näringsliv och utbildning Kommuninvånarnas tillgång till utbildning och arbete har mycket stor betydelse för kommunens framtid och är en av de viktigaste förutsättningarna för en positiv befolkningsutveckling. Kommunen prioriterar såväl fler arbetsplatser i kommunen som bättre tillgång till en vidgad regional utbildnings- och arbetsmarknad. Utöver angränsande kommuner och KFV-samverkan är Regionförbundet Sörmland samt Arbetsförmedlingen m.fl. viktiga samverkansparter i dessa frågor. Gymnasie-, vuxen- och KY-utbildning Katrineholm, Vingåker, Eskilstuna, Gnesta KFV-samverkan Företagare/Näringsliv Katrineholm, Vingåker Friluftsliv, turism och besöksnäring Möjligheter till rekreation och friluftsliv är mycket efterfrågade och ofta sammanlänkat med turism och besöksnäringen. Landskapet och kulturmiljön i Sörmland har på många sätt en gemensam historia och betydande regionala värden att samarbeta och samverka kring. Friluftsliv Båvenområdet Nyköping och Gnesta Sörmlandsleden Strängnäs och Gnesta Näckrosleden Regionförbundet Sörmland Turism och besöksnäring Marknadsföring Samtliga kommuner i länet, STUA, företagare och bygderåd m.fl. Båvenområdet Nyköping och Gnesta Energi och vindkraft Vid eventuella nya större etableringar för energiproduktion (t.ex. vattenverk och vindkraft verk) vid kommungränserna är det viktigt att dialog sker med grannkommunerna. Både vad gäller bedömning av områdespåverkan och vad gäller eventuella möjligheter att samordna olika projekt. Risk- och hänsynsområden Vägar, järnväg, industrier, verksamheter som finns i de boendes direkta närmiljö utsätter invånare för risker. Den kommunala planeringen behöver ta hänsyn till dessa och i många lägen krävs gemensamma krafter. Hög radonavgång från marken, risk för översvämning och andra risker kan också behöva samverkas om. Räddningstjänst Katrineholm, Eskilstuna, Strängnäs, Gnesta och Nyköping Markradon Högriskområde Eskilstuna (Högstensmon och Malmköpingsåsen) Gnesta (vid Dunkers sydostspets) Inflygningsområde Höjdbegränsande Eskilstuna Försvarets samrådsområde 2 områden Eskilstuna Riksintressen Riksintressen gäller geografiska områden som kan sträcka sig över kommungränserna. De har utpekats därför att områdena innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintresseområden kan vara av riksintresse för både bevarande och exploatering men också för olika näringar (så som yrkesfiske eller rennäring). Kommunikationer Riksväg 52, 53 och 55 Se Mellankommunala frågor - infrastruktur och kommunikationer TGOJ-banan Västra stambanan

19 Samrådshandling Sida 19 av 139 Energidistribution Kraftledningar Samtliga kommuner i länet Friluftsliv Båven Nyköping och Gnesta Åkers Bergslag Strängnäs Naturvård Båven (även Natura 200-område) Nyköping och Gnesta Dunkern-Misteln Gnesta Bruksdammen, Hälleforsgången, Tolmon-Åkforsån Katrineholm Kulturmiljövård Harpsund, Lagmansö, Tolmon Katrineholm Hyltingeö, Ånhammar Gnesta En strategi för kommunens utveckling För att i stora drag visa kommunens framtida utveckling och ge en samlad bild har en utvecklingsstrategi skissats fram. Utvecklingsstrategin ska illustrera kommunens långsiktiga intentioner i grova drag. Områden, stråk och viktiga samband lyfts fram dit kommunen ska rikta sina utvecklingssatser. En övergripande utvecklingsstrategi är viktig för det regionala och mellankommunala perspektivet. Utvecklingsstrategin är främst formulerad utifrån medborgardialogen, men även övriga underlag har legat till grund. Det är utvecklingsstrategin som sedan i sin tur har legat till grund vid formulering av ställningstaganden. Utvecklingsstrategin visar var i kommunen större utbyggnader av bebyggelsen främst bör ske, vilka transportsamband som är viktigast, samt områden viktiga för kommunens gröna strukturer (natur och rekreation). Teckenförklaring till karta 1 Utvecklingsområde - Område där utvecklingsinsatser särskilt bör främjas (vid sidan av kärnor, noder och viktiga funktioner). Används både avseende bebyggelseutveckling och transporter/teknisk försörjning. Utvecklingsstråk - Stråk där man vill främja bebyggelseutvecklingen, t.ex. för att skapa eller utveckla en sammanhängande miljö, eller förbättra förutsättningarna för en god kollektivtrafik. Viktig funktion - Anläggning eller plats som är av stor betydelse för service, teknisk försörjning, idrott, friluftsliv eller turism. Exempelvis större institutioner, handelscentra, arenor och angöringspunkter till naturoch rekreationsområden.

21 Samrådshandling Sida 21 av Befolkning och hälsa Flens kommun har idag invånare (mars 2017). Befolkningen har ökat de senaste åren med ca 200 personer/år. Det finns ännu inget uttalat tillväxtmål för kommen. En uppskattad procentsats utifrån de senaste årens befolkningstillväxt är att kommunen under en längre tid kan fortsätta att växa med cirka 1,5 % /år. Flens kommun är som de flesta kommuner i samma storlek beroende av sina grannkommuner och grannlän, vad gäller arbetstillfällen, kommunikationer, utbildningsmöjligheter och bostadsmarknad. Därför har Flens kommun också formats av de låg- och högkonjunkturer som har passerat under årens lopp. Det har inneburit att den tunga tillverkningsindustri som tidigare präglade kommunen och dess tätorter inte längre är den dominerande arbetsgivaren. Istället har småindustri och besöksnäring vuxit under de senaste åren. Ställningstagande: Flens kommun ska arbeta för att ha en kommunal servicenivå som motiverar boende, pendlare och företagare att rekommendera Flens kommun som bostadsort, arbetsgivare och besöksmål. Diagrammet visar den faktiska befolkningsutvecklingen under de senaste åren (blå linje). Med prickar synt SCB s prognoser för kommunen.

22 Samrådshandling Sida 22 av Folkhälsa God och jämlik folkhälsa är en viktig aspekt i ett socialt hållbart samhälle. Befolkningens hälsotillstånd är kopplat till många interrelaterade variabler på olika nivåer (från övergripande samhälleliga strukturer, via kontextbundna livsvillkor, individens levnadsvanor och sociala relationer till individens enskilda förutsättningar - se figur 1). Då flera av dessa variabler direkt eller indirekt ingår i planeringsprocesser är folkhälsoperspektivet centralt också i den fysiska planeringen. Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer. Bild från SKL/Folkhälsa efter Dahlgren och Whitehead 1991 I folkhälsoarbetet är det centralt att insatser utformas både för att behandla/åtgärda förekommande hälsoproblem, men framför allt för att främja hälsa (stärka friskfaktorer) och förebygga ohälsa (minska riskfaktorer), på såväl för individ som på grupp och samhällsnivå. I ett långsiktigt planarbete är det särskilt hälsofrämjande och förebyggande insatser som bör prioriteras. I praktiken handlar folkhälsoperspektiv i lokal planering om att forma och utveckla samhällen som ger befolkningen förutsättningar för ett hälsosamt liv på lika villkor. Hur, var, för vem och varför byggande av bostäder, verksamheter, transportsystem och annan markanvändning planeras, lokaliseras och utformas, har direkt påverkan på människors förutsättningar och hälsa. Därmed kan planeringen också genomföras på sätt som främjar jämlik hälsa och motverkar såväl fysiska som sociala riskfaktorer. Konkret bidrar fysisk planering till att skapa attraktiva och tillgängliga miljöer, som främjar fysisk aktivitet och rörelse samt underlättar kommunikationen mellan hem, skola, arbetsliv, näringsliv och socialt umgänge. Bebyggelseutveckling sker med ett varierat utbud och utformning av bostäder samt tillgång till natur-, kultur- och rekreationsvärden. Ställningstaganden: Flens kommun ska främja god och jämlik folkhälsa genom att främja insatser som är hälsofrämjande och/eller förebygger hälsorisker. Fysisk planering i Flens kommuns utgår från ett folkhälsoperspektiv som prioriterar god jämlik hälsa för alla i befolkningen samt fysisk och social hållbarhet.

23 Samrådshandling Sida 23 av 139 Jämlik god hälsa ska i Flens kommuns planerings- och bebyggelseutveckling stärkas genom att befolkningsgruppers erfarenheter, kunskap och synpunkter tas tillvara i processen. Detta ska i sin tur bidra till ökad trygghetsupplevelse, bättre fysisk hälsa, ökad tillgänglighet, och hållbara fysiska och sociala miljöer. Jämställdhet Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. I samhällsplaneringen grundläggs många av vardagens villkor. Kvinnor och män lever i många fall olika vardagsliv med skilda förutsättningar och förflyttningsmönster. Män och kvinnor kan således ha olika behov och intressen. Därför är både mäns och kvinnors deltagande i de processer som formar samhällsutvecklingen viktigt. När beslut om markanvändning, bebyggelse och transporter fattas, finns möjligheterna att skapa ett mer jämställt samhälle. En jämställd samhällsplanering behöver utgå från representation (vilka som är med och har formellt och informellt inflytande), resurser (vilka som äger och använder) och realia som handlar om de normer, värderingar och utgångspunkter som styr och dominerar processen. Ställningstagande: I Flens kommun ska kvinnors och mäns, flickors och pojkars vardagsliv främjas av en jämställd samhällsplanering. Barnperspektiv I FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Varje barn har också rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikel 12 I beslut om markanvändning, bebyggelse, infrastruktur och rumslig utveckling grundläggs många av de villkor som styr barns liv. Barns och ungas perspektiv ska därför vara en naturlig del i samhällsbyggandet och barn ska ges möjlighet till inflytande i den fysiska planeringen. Ställningstagande: I Flens kommun ska barn inkluderas i samråd om fysiska planeringen, genom att de ges möjlighet att delta. Integration För att få ett samhälle där förståelse råder behöver människor mötas i sin vardag. Möten sker när människors vägar korsas eller när de besöker samma platser. Vardagliga möten kan bli fler om samhällsplaneringen långsiktigt använder sig av platsens struktur och uppbyggnad för att öka människors rörlighet och överlappningar av rörelsemönster. Placering av funktioner som lockar olika människor till samma plats skapar vardagliga möten där individerna får möjlighet att förstå varandra och lära känna olika sidor av samhället. Ställningstagande: För att främja integration i vardagen ska Flens kommun med fysisk planering skapa utrymme för mötesplatser på offentliga platser, förhindra barriärer, ha bra kommunikationer, värna attraktiva platser/kulturminnen och skapa trygghet. Tillgänglighet Ur ett kommunalt planeringsperspektiv är det centralt att offentliga platser och rum, områden för bostäder och verksamheter, naturmiljö och transportsystem mm, är och upplevs vara, tillgängliga för alla - oavsett funktionsnedsättning, ålder, kön, och olika sociala tillhörigheter. Kommunen bör därför ta ansvar för att förutsättningar finns för likvärdiga villkor när det gäller människors möjligheter att ta del av samhällsservice, verksamheter, offentligt liv, aktiviteter, rekreation mm.

24 Samrådshandling Sida 24 av 139 Ställningstagande: Den fysiska planeringen ska borga för att likvärdiga villkor skapas när det gäller tillgänglighet för alla i gemensamt använda rum i Flens kommun. Vid planering av ny bebyggelse och utformning av allmänna platser ska tillgängligheten utgöra en viktig del. Trygghet Den upplevda tryggheten i ett bostadsområde och dess närmiljö är en väldigt viktig faktor som påverkar människor på flera sätt. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra tryggheten på platser i den offentliga miljön som upplevs som otrygga. I samarbete med polisen har flera trygghetsvandringar genomförts de senaste åren. Åtgärder som vidtagits är bland annat undanröjning av buskage, förbättrad belysning och klottersanering. Ställningstagande: Flens kommun arbetar med trygghet genom att samarbeta och samverka samt åtgärda brister i den fysiska miljön.

25 2. Vi bygger trivsamma livsmiljöer Boendemiljön är viktig för oss alla. Valet av boende hänger ihop med vilket skede i livet familjen befinner sig i. Valmöjligheterna i Flens kommun är många och kommunen arbetar ständigt med att kunna erbjuda det som efterfrågas. Med blandning och mångfald i bebyggelsen skapar vi orter som är levande, dessutom bidrar blandningen till minskat transportberoende. För att locka fler invånare till kommunen behöver vi kunna erbjuda en livsmiljö som ger förutsättningar för ett liv som är aktivt och socialt gott. I översiktsplanen delar vi upp bebyggelsen på stadsbygd och landsbygd. Stadsbygden innefattar tätorter med en befolkning på mer än sexhundra invånare, medan landsbygd är samhällen med mindre än sexhundra fastboende. Offentlig och kommersiell service samt kollektivtrafik koncentreras till stadsbygden; Flens stad, Hälleforsnäs, Malmköping och Sparreholm. På landsbygden utgör Mellösa och Bettna viktiga serviceorter där det satsas på nya bostäder och arbetsplatser som kan stärka befintlig service och kollektivtrafik. I stråken mellan stadsbygden och serviceorterna finns flera viktiga landsbygdscentrum, så som Skebokvarn och Vadsbro, där ny bebyggelse kan tillkomma för att stärka befintlig kollektivtrafik. På landsbygden finns även områden för fritidshusbebyggelse samt flera områden som utgör bybebyggelse. I nära anslutning till dessa områden finns höga landskapsvärden och här är det istället landskapet som styr bebyggelseutvecklingen.

27 Samrådshandling Sida 27 av Stadsbygd I Flens kommun finns ett varierat utbud av orter i olika storlek, varje ort med sina platsspecifika förutsättningar. Stadsbebyggelse och stadsliknande bebyggelse inom orter används i huvudsak för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet. Stadsbygden innehåller även trafik- och parkeringsytor, parker och fritidsanläggningar. Kommunens äldsta bebyggelsehistoria är direkt knuten till jordbrukets utveckling. Under medeltiden lades grunden för den nuvarande bebyggelsestrukturen på landsbygden. Vid tiden för när järnvägarna byggdes, växte industrialismen fram och flera av kommunens orter uppstod. En hållbar kommun förutsätter ett välfungerande samspel mellan stad och landsbygd. Varken den ena eller den andra klarar en isolerad tillvaro. Stad och land fyller olika funktioner vilket gör att de på olika sätt kompletterar varandra. Landsbygden förser staden med arbetskraft, mat, råvaror, energi och rekreationsmöjligheter. Staden tillför landsbygden kultur, offentlig och privat service, utbildningsmöjligheter samt fungerar som handels- och mötesplats. Landsbygden behöver stadens efterfrågan på dess tjänster och varor men även dess utbud. Markanvändningen inom stadsbygden är inte statisk, utan orterna förändras även om förändringen sker i förhållandevis långsam takt. Inom flera områden har kommunen gjort stora investeringar i gator, vatten och avlopp, parker med mera. Att utnyttja investeringarna så effektivt som möjligt är viktigt för att uppnå målen om en hållbar utveckling. Sökandet efter sin boendemiljö handlar idag mer om att förverkliga sina drömmar än någonting annat. Tillgång till bostad har stor betydelse för hälsan och att därför kunna erbjuda bostäder i olika former och lägen som passar allas ekonomi är viktigt för kommunen. Ställningstaganden: Flens kommun arbetar för att bidra till hållbar utveckling genom att stärka de olika kommundelarna förverkligas Flens kommuns vision. I visionen lyfts orternas särprägel fram som en av kommunens stoltheter. Flens kommun ska spara resurser och bidrar till en hållbar utveckling genom att lokalisera utbyggnadsområden i nära anslutning till befintlig infrastruktur. Genom effektiva lösningar och smarta val av material minskar belastningen på omgivningen. Flens kommun strävar efter blandning av bebyggelse genom att kommunen i bostadsplanering tar hänsyn till olika gruppers behov och möjligheter till eget boende. Flens kommun har arbetat med ortsutveckling sedan 2009 och arbetet har haft flera positiva effekter. Ortsutveckling har bl a bidragit till att: fler ortsbor har engagerat sig för sin orts utveckling nya idéer och lösningar har fötts och genomförts vi-känsla på orterna har förbättrats genom gemensamt arbete och gemensamma mål samarbetet mellan kommunen och ortens föreningar, näringsliv och invånare har förbättrats gemensam kraftsamling har gett större effekt, 1+1=3

28 Samrådshandling Sida 28 av Flens stad Flen, staden mellan sjöarna, är en attraktiv och naturskön mötesplats i hjärtat av Sörmland. Vår historia, vårt kulturarv och mångfalden är tillgångar för stadens utveckling. Vi som bor i Flens stad engagerar oss och påverkar stadens framtid. Vi är stolta över vår stad! (Flens stads vision, antagen av Kommunfullmäktige 2015) Samhället Flen växte fram i och med att Västra Stambanan öppnades 1862 och blev en järnvägsknutpunkt 1877 då TGOJ-banan kom till. I och med det utvecklades en handels- och marknadsplats i anslutning till stationen. Flera stora industrietableringar följde och idag är det mest kända företaget GB Glace-Bolaget som har såväl fabrik som huvudlager på orten blev Flen stad och är sedan 1971 centralort i Flens Kommun. Ortens utvecklingspotential Flen-staden mellan sjöarna är namnet på den fördjupning av översiktsplan som beskriver stadens utvecklingspotential, som antogs av kommunfullmäktige Flen har många smultronställen som lyftas fram och beskrivs i den fördjupade översiktsplanen. Stadskärnan lyfts fram på ett särskilt sätt. Genom en positiv utveckling av stadsmiljön, förtätning av stadskärnan samt en framtida planreserv för bostäder och verksamheter rustas Flen för att växa och utvecklas. Några av fördjupningens viktigaste uppgifter är att ange i vilken riktning Flen skall utvecklas samt att skapa handlingsberedskap och markreserver för framtiden. Fördjupningen är därför långsiktig och har en tidshorisont satt till med utblick mot Fördjupningen beskriver nuläget ur olika aspekter och ett önskat läge vid planperiodens slut. Innehållet i fördjupningen är utformat för att uppnå följande mål: God planberedskap. En stark stadskärna. En grönare stad. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer. Ökad tillgänglighet för alla grupper i samhället. Bra lokalisering utifrån klimat och hållbarhet. Ställningstaganden: I Flen ska utveckling av staden ske genom förtätning enligt fördjupning av översiktsplan. Genom att framhäva smultronställen, utveckla stadskärnan och skapa möjligheter för nyetableringar utmed riksvägarna skapas möjligheter för staden att utvecklas hållbart.

30 Samrådshandling Sida 30 av Hälleforsnäs Sprungen ur vår stolta historia finns här en framgångsrik grundskola med plats för alla barn. Vi utvecklar tillsammans en kreativ ort med ett internationellt kulturliv. Här finns ett rikt näringsliv och blomstrande handel i historiska och levande miljöer. Vi gör vår unikt varierande natur tillgänglig för alla. Bra kommunikationer gör det lätt för omvärlden att ta sig till och från Hälleforsnäs. (Hälleforsnäs vision, antagen av Kommunfullmäktige 2012) Hälleforsnäs är kommunens tredje största tätort. Omgivningarna innehåller stora, kuperade skogsområden med flera sjöar. Hälleforsnäs har sitt ursprung i vattenkraft och järnhantering. Redan i mitten av 1600-talet startades en masugn med kanongjuteri vid "Hälleforsen". I samband med att järnvägen kom hit 1877 och stationen lades nära gården Näs, fick stationen och orten sitt namn: Hälleforsnäs. Sedan bruket avvecklats i början på 2000-talet, har en del lokaler sanerats och renoverats och inrymmer nu verksamheter med riktade åt besöksnäringen så som Turistbyrå, Gjuterimuseum, Konstgalleri och Outletbutik. Här finns även en permanent Bandyutställning som speglar den framgångsrika bandyepoken för Brukets Blå. För att Hälleforsnäs ska bli mer attraktivt att bo i och flytta till behöver den allmänna och sociala servicen utvecklas på orten. Ur ett socialt perspektiv är det bra med blandad bostadsbebyggelse i samhället. Det gör att attraktiva boenden, med äganderätt eller bostadsrätt i strandnära eller pendlingsnära lägen är bra att satsa på. Ortens utvecklingspotential Hälleforsnäs är en av två orter i kommunen som har tågstopp, vilket medför att orten ur ett hållbarhetsperspektiv har möjligheter att utvecklas. I Hälleforsnäs finns möglighet till förtätning (B1-B2) inom den ursprungliga byggnadsplanen från 1943, främst för friliggande bostadshus. Utmed Kärrgatan (B3) finns outnyttjade byggrätter för flerbostadshus i en detaljplan från Ny bebyggelse skulle kunna tillkomma norr om Bruksdammen (B4 - Lovisetorp, Hagstugan). Det strandnära läget gör områdena särskilt attraktiva för bostäder. I nära anslutning finns områden som är viktiga för friluftslivet och det angränsande myrområdet är en viktig fågellokal. Detta behöver den fortsatta planeringen särskilt ta hänsyn till vid en fördjupning alternativt i ett planprogram. Innan en detaljplan kan tas fram krävs även bättre vetskap om hur tillfart ska ske och hur samband med övriga orten, samt hur områdena ansluts till VA. Även ett norr om Tallsjön (B5 - Risinge) i anslutning till badplatsen skulle kunna vara attraktivt för utveckling, här behöver området gestaltas och utredas så att hänsyn tas till riksintresset för naturvård, samt huruvida området kan ansluts till VA. Inom Bruksområdet (V1) finns potential för att utveckla handel och andra verksamheter som kan locka både besökare och invånare till orten. Ställningstaganden: I Hälleforsnäs ska utveckling av orten ske genom förtätning enligt gällande stadsplan och uppförande av ny bebyggelse i strandnära lägen. Genom att framhäva stationsområdet och stärka kopplingen mellan stationen, bruksområdet och ortens centrala delar skapas möjligheter för orten att utvecklas hållbart.

32 Samrådshandling Sida 32 av Malmköping I Malmköping är vi stolta över vår unika boendemiljö, handel och kultur. Mötesplats Malmköping är en naturlig plats för upplevelser, både för boende och besökare. Tillsammans får vi allt att bli möjligt, lokala initiativ uppmuntras och får växa. (Malmköpings vision, antagen av Kommunfullmäktige 2010) Malmköping är kommunens näst största tätort. Omgivningarna präglas av en mäktig, skogbevuxen grusås och av kuperad, öppen jordbruksmark. Orten (köpingen på grusåsen) grundades när Södermanlands regementes övningsplats anlades på en tallbevuxen hed vid Malma by. Regementet fanns i köpingen mellan 1774 och Än idag sätter militärtiden sin prägel på tätorten genom välbevarade byggnader, den fortfarande obebyggda exercisheden, gatumönster och trädplanteringar. Malmköping har även stora värden som pittoresk service- och handelsort med intressant historia. En stor del av orten är utvald som riksintresse för kulturmiljövården. Ortens utvecklingspotential Möjligheterna att utveckla Malmköping med ny bebyggelse är begränsade av bland annat topografin, värdefulla kultur- och naturmiljöer, sjöar, lågt belägna områden och av förbifarten. Flera av de begränsande faktorerna har samtidigt stor betydelse för ortens karaktär och värden, inte bara som boendeort utan även som besöksmål. Utmed förbifartens norra del (V2-V3 - Grinda) finns ett område lämpligt för verksamheter i skyltläge. Fördjupade studier behöver göras i form av ett planprogram för att utreda bland annat arkeologi, geoteknik, VA och kraftledning. Detta område berörs till viss del av riksintresse för både naturvård och kulturmiljövård. Vid eventuell vidare planläggning behöver hänsyn tas så att riksintressenas värden inte påverkas negativt. (Se kapitlet Vi värnar vårt sörmländska landskap.) Att förtäta i centrala Malmköping ska ske med beaktande av riksintresset för kulturmiljö samt vattenskyddsområdet som omfattar stora delar av köpingen. Flera fornlämningar har även påträffats i nära anslutning till och inom tätorten. I Malmköping finns små möjligheter till förtätning (B1-B3 i kartan) i gällande detaljplaner inom befintlig bostadsbebyggelse. Utifrån en fördjupning av översiktsplan från 2007 har kommunen upprättat en detaljplan för ett större område norr om Malmköping (B3-B5 - Malmakvarn) som utgör en naturlig fortsättning av orten. Avsikten med denna utbyggnad är att skapa en attraktiv boendemiljö i nära anslutning till ortens centrala delar och i naturskönt sjönära läge. I fördjupningen av översiktsplan för Malmakvarn beskrivs hus området ska gestaltas. I ortens sydöstra del finns flera områden som skulle kunna lämpa sig bra för en utveckling av orten. En naturlig utbyggnad av orten skulle kunna ske i anslutning till Bjurängen (B6 Bjurängen) som även skulle kunna knytas samman med ett område närmare genomfartsvägen (B7 Kilholmen). Ett större område i anslutning till befintligt verksamhetsområde (B8 - Stora Mötet) skulle kunna skapa möjligheter till såväl bostäder som verksamheter. En fördjupning alternativt ett planprogram krävs för att få bättre vetskap om bland annat arkeologi, geoteknik och hur området ansluts till VA på ett bra sätt. Runt Hosjön finns redan bebyggda områden (B9 Hosjö/Solvik) i nära anslutning till köpingen. Här skulle bebyggelsen kunna kompletteras med ett fåtal bostäder i attraktiva lägen nära vattnet. Tillskottet av bostäder här skulle stödja den kommersiella och offentliga service som finns idag, då nåbarheten till samhället blir god samt närheten till centrum gynnar befintlig kommersiell service. Inför fortsatt planläggning är det viktigt att den eventuellt tillkommande bebyggelsen gestaltas och förses med teknisk försörjning på ett sådant sätt att naturvärdena i området kan bibehållas så långt som möjligt. Ställningstaganden: I Malmköping ska utveckling av orten ske med hänsyn till platsens naturoch kulturmiljövärden. Genom förtätning och varsam utbyggnad med omsorgsfullt placerad och utformad bebyggelse skapas möjligheter för orten att utvecklas samtidigt som köpingens karaktär behålls oförändrad och förstärks. En utvecklings- och bevarandeplan behöver tas fram.

34 Samrådshandling Sida 34 av Sparreholm Vårt läge sporrar och utmanar. Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. antagen av Kommunfullmäktige 2012) Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. (Sparreholm vision, Sparreholm har vuxit fram kring järnvägsstationen vid Västra stambanan och har ett fantastiskt läge vid en vik av Båven. Omgivningarna är självklart präglade av närheten till Båven, men här finns även en kuperad jordbruksbygd med vidsträckta och ekbevuxna hagmarker. Två större herrgårdar omedelbart norr om Sparreholm har också satt sin prägel på landskapet. Ortens utvecklingspotential Sparreholm utgör en attraktiv bostadsort med nära till naturen, kollektivtrafik och service. Det finns dessutom tekniska förutsättningar och kommunalt markinnehav som möjliggör ett förhållandevis stort bostadsbyggande i tätorten. Inom kvarteret Kapellet (B1) finns byggklar mark för ett antal bostäder. Norr om orten planeras ett område för främst bostadsbebyggelse (B2 - Hyltinge Strand), området har studerats i ett planprogram och detaljplanering pågår vilket gör att trolig utbyggnad sker inom fem år. Hänsyn tas i pågående planarbetet till jordbruksmarkens värden och närheten till samtliga riksintressen i anslutning till området. Utmed Båvens strand i nordöstra delen av orten finns ett stort område som tidigare använts för industriändamål (B3 Sågverksområdet). Områdets läge nära vattnet gör det mycket attraktivt för bostäder, den tidigare verksamhetens påverkan medför vissa begränsningar av vad området kan komma att användas för i framtiden. Utredningar pågår, där resultatet är avgörande för den framtida markoch vatten användningen i området. Önskvärt från såväl kommunens som ortens invånare är att platsen används på ett sådant sätt att ortens attraktivitet stärks, för både boende, turister som näringslivsverksamheter. Det samma gäller för Hästön (Tur1), som på grund av sitt läge skulle lämpa sig bra för till exempel camping och tillhörande turismverksamheter. Utmed Landsvägsgatan (B4 - Dammbrogärdet) finns plats för blandad bebyggelse där såväl nya bostäder som icke störande verksamheter kan byggas. Fördjupade studier behöver göras för att utreda bland annat väganslutning, geoteknik, VA och kraftledningar. I ett längre perspektiv kan även ett större område söder om orten bli aktuellt för utveckling av Sparreholm (B5 Bogordsgärde). Trolig utbyggnad här kan först bli aktuellt efter en utbyggnad av Hyltinge Strand, samt utifrån vad utredningarna för Sågverksområdet visar. Eventuell lokalisering av nya verksamheter kanske i form av en företagsby skulle kunna vara lämpligt i direkt anslutning till rondellen där väg 53 och 57 möts (V1 Norrgården). Vidare utredningar behöver dock göras för att säkerställa platsens lämplighet för denna typ av bebyggelse. Ställningstaganden: I Sparreholm ska utveckling av orten ske genom att skapa utrymme för bostadsbebyggelse, arbetsplatser och ytterligare service. Genom att stärka ortens centrum med hänsyn till eventuellt framtida tågstopp utvecklas orten som bostadsort och besöksmål. Ortens omgivande naturoch kulturmiljövärden bidrar till ortens attraktivitet och ska värnas när ny bebyggelse tillkommer.

36 Samrådshandling Sida 36 av 139 Flygbild över Sparreholm

37 Samrådshandling Sida 37 av Landsbygd I Flens kommun finns en vacker landsbygd, som ger mycket goda möjligheter till boenden med höga kvaliteter. Kommunen är också positiv till ett ökat boende på landsbygden. Landsbygdens naturoch kulturlandskap är ett värdefullt arv som vi måste handskas varsamt med. Landsbygden är ett resultat av de naturgeografiska förutsättningarna tillsammans med människans verksamheter på en plats, genom historien fram till dagens användning. På landsbygden möts många olika slags värden kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Begreppet landsbygd används i olika skalor, från den lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som det ursprungliga eller naturgivna. Landsbygden är landskapet som omger våra orter och städer. Landskapet tillhör alla och är ett levande arkiv, ovärderligt för att vi ska kunna förstå och förklara vår historia. Våra äldsta förfäder har gett oss ett landskap som är mycket rikt på olika typer av fornlämningar som exempelvis boplatser, gravar och gravfält, fornborgar runstenar och hålvägar. Bebyggelsen på landsbygden är oftast väl anpassad till landskapet och utformad efter lokala byggnadstraditioner. Husen är på så sätt en självklar del av den landskapsbild vi värdesätter idag. Därför bör vi dra lärdom av äldre byggnaders placering och låta varje ny byggnad liksom om- och tillbyggnader inspireras av traditionerna i omgivningen. Om husen får en placering i samklang med omgivningen och fångar upp de viktigaste delarna av det traditionella husets utformning, återstår stor frihet i detaljutformningen. Ställningstaganden: Flens kommun ska vårda och värna landsbygden genom att ställa krav på hur nya byggnader placeras och utformas. Förändringar på landsbygden ska ske med hänsyn till landskapsbilden, till eventuella natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden samt till eventuella störnings- och säkerhetsrisker.

38 Samrådshandling Sida 38 av Bettna Bettna är navet för ett gott och tryggt liv mellan stad och landsbygd. Vi delar kunskaper och utvecklas tillsammans. Här är alla synliga och har ett gemensamt ansvar för varandra och bygden. Här finns lättillgänglig information om den goda servicen för alla. Här finns en engagerad samverkan mellan boende, företag och föreningar som skapar en stark Bettna anda (Bettna vision, antagen av Kommunfullmäktige 2014) Bettna ligger i en fornminnesrik gammal odlingsbygd mellan sjöarna Yngaren och Långhalsen. Samhället växte fram kring stationen vid TGOJ-banan med början på 1870-talet. Kring Bettna finns ett öppet, svagt kuperat åker- och beteslandskap. Ortens utvecklingspotential Bettna är omgiven av kommunens bästa åkermark och möjligheterna att bygga bostäder i framtiden begränsas även av TGOJ-banan (barriär- och bullereffekter), riksväg 52 och väg 221. Dessutom innebär terrängens lutning och lågt belägna partier med dåliga grundläggningsförhållanden begränsningar för framtida bostadsbebyggelse. I gällande detaljplaner finns byggrätter (B1) för ett marginellt tillskott av nya bostäder. Uppskattningsvis ca 10 stycken villor, var av kommunen är ägare till mark som kan komma inrymma 3 villor. Kommunen äger mark vid Åkravägen-Valstavägen (B2) som skulle kunna vara lämplig för bostadsbebyggelse. Detaljplanering pågår i området som tar hänsyn till avståndet till järnvägen. Ytterligare platser för bostadsbebyggelse skulle, om efterfrågan finns och om inverkan på jordbruksmarken endast blir marginell, kunna tillkomma utmed Oppundavägen (B3) och Skenalavägen (B4). Att tillåta ny bebyggelse på landsbygden runt Bettna skulle stärka ortens betydelse som serviceort och ger förutsättningar för en levande landsbygd. Att ha tillgång till såväl service som platser för arbete är viktigt för ortens framtid. Inom befintliga industrifastigheter finns ytterligare utrymme för utveckling av verksamheter. Ställningstaganden: I Bettna ska utveckling ske med hänsyn till den värdefulla jordbruksmarken som omger orten. Genom att tillåta ny bebyggelse runt Bettna stärks ortens betydelse som serviceort och en hållbar utveckling av landsbygden skapas.

40 Samrådshandling Sida 40 av Mellösa Mellösa har vuxit fram kring järnvägsstationen och utgör idag en viktig servisort för den kringliggande landsbygden. Omgivningarna är omväxlande och kuperade med ungefär lika delar öppen jordbruksmark och skog. Vid Mellösa kyrka finns en välbevarad, tät bybildning och cirka fem kilometer från kyrkbyn ligger statsministerns representationsbostad Harpsund. Ortens utvecklingspotential Det finns attraktiva lägen för nya bostäder inom Hasselbacken (B1a-b)i tätortens sydöstra del. Området är sedan 1992 detaljplanelagt med 45 gruppbyggda småhus. Sedan 2015 har ny detaljplan för området tagits fram som omfattar 20 tomter av dessa. Kommunen har tomter på Hasselbacken ute till försäljning och flera tomter har bebyggts de senaste åren. I övrigt finns vissa förtätningsmöjligheter i den norra delen av orten. Ett område norr om Granvägen (B2 a) har 2008 detaljplanelagts med fem friliggande bostadshus. Ytterligare bebyggelse skulle eventuellt kunna tillkomma även i anslutning till Domarbacken (B2b). Skulle efterfrågan på bostäder på orten öka finns ett större område (Östra Marieberg, B3) norr om Hasselbacken och öster om Kärrängsvägen som skulle kunna skapa möjligheter för både bostäder och verksamheter. En fördjupning alternativt ett planprogram krävs för att få bättre vetskap om bland annat arkeologi, geoteknik och hur området ansluts till VA på ett bra sätt. På sikt bör Harpsundsvägens plankorsning med TGOJ-banan ersättas av planskild förbindelse i lämpligt läge. Ställningstaganden: I Mellösa ska utveckling av orten ske genom att skapa utrymme för bostäder, arbetsplatser och ytterligare service. Genom att tillåta ny bebyggelse i nära anslutning till befintlig stärks Mellösas betydelse som serviceort och en hållbar utveckling av landsbygden skapas. Flygbild över Mellösasjön och Hasselbacken där försäljning och byggnation av flera bostäder pågår.

42 Samrådshandling Sida 42 av Skebokvarn Det är gott att leva och bo i Skebo. (Skebokvarns vision, antagen av Kommunfullmäktige 2016) Skebokvarn fick sin järnvägsstation vid stambanan först på 1890-talet och därefter växte ett mindre samhälle fram på båda sidor om järnvägen. Tätorten ligger i Helgesta socken vid en mindre vik av Båven, omgiven av öppen jordbruksmark och skog. Ortens utvecklingspotential Möjligheter till ny bebyggelse för förtätning av orten finns enligt gällande detaljplaner. Norr om detta landsbygdscentrum finns ett område som detaljplanerades för några år sen och ger möjlighet till bostäder i parhus och/eller friliggande hus i anslutning till en ekoenhet (B1 - Änggärdet). Hittills har ett parhus uppförts. Det är inte troligt att mer omfattande bebyggelse kommer till i Skebokvarn under den tid översiktsplanen ska överblicka. Väster om Gammelgården (B2 Töversta, Gammelgården) finns 9 obebyggda tomter i privat ägo som avstyckades från Gammelgården på 1940-talet. Om det uppstår intresse att bebygga tomterna behöver lämpligheten utredas och området detaljplaneläggas. Idag finns drygt kvadratmeter detaljplanerat (V1 Gäversnäs) för verksamheter i Skebokvarn. Inga nya områden för industrier finns utpekade i anslutning till orten. Ställningstagande: I Skebokvarn kan ändrad användning av mark och vatten inom och i anslutning till orten prövas genom detaljplaneläggning. Bild från kanotuthyrningen i Skebokvarn.

44 Samrådshandling Sida 44 av Vadsbro Vadsbro har vuxit fram kring järnvägsstationen vid TGOJ-banan. Vadsbro är omgivet av en gammal jordbruksbygd, som särskilt kring Blacksta kyrka innehåller ett stort antal fornlämningar av skilda slag. Ortens utvecklingspotential Byggrätter finns enligt gällande detaljplaner som möjliggör förtätning inom och i direkt anslutning till orten. Det är inte troligt att mer omfattande bebyggelse kommer till i Vadsbro under den tid översiktsplanen ska överblicka. Vid eventuell förtätning av Vadbro ska hänsyn tas till det vattenskyddsområdet som omfattar stora delar av orten. Ställningstaganden: I Vadsbro kan ändrad användning av mark och vatten inom och i anslutning till orten prövas genom detaljplaneläggning. Bild på Vadsbro stationshus.

46 Samrådshandling Sida 46 av Bebyggelseutveckling på landsbygden Flens kommun har en stor andel landsbygd samt ett antal mindre samhällen som har karaktären av byar på landet. Bebyggelseutvecklingen kan och bör ske på olika sätt beroende på om det är på den rena landsbygden eller i anslutning till bebyggelse som utvecklingen skall ske. Skebokvarn, Vadsbro och Dunker är exempel på byar runt vilka ett tillskott av bebyggelse skulle kunna medföra ett ökat underlag till befintlig service och kollektivtrafik. För att främja en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden bör kommunen därmed se positivt på en utveckling inom och kring dessa samhällen. Enstaka hus kan tillkomma som komplement till den befintliga bebyggelsestrukturen utan att föregås av planläggning medan större tillskott bör föregås av detaljplaneläggning. Genom en medveten planering kan Flens kommun bidra till att skapa förutsättningar för en levande landsbygd även utanför befintliga bystrukturer. För att göra detta måste landsbygdens potential som såväl produktions- som rekreationsresurs tillvaratas. Vidare måste kommunen arbeta för att stärka de upplevelsevärden som finns på landsbygden samt bidra till att landsbygdens roll som kulturbärare stärks. Tillväxt på landsbygden bör ske under sådana former och på ett sådant sätt att befintlig service stärks och att det går att anordna hållbara transporter. Det är också av stor vikt att tillväxten inte försämrar eller försvårar möjligheterna att på ett rationellt sätt bedriva jordoch skogsbruk. Förändringar i klimatet kan i framtiden komma att innebära att markens avkastning blir lägre och därför bör bebyggelse i första hand inte ske på sådan mark. Ställningstaganden: Flens kommun ska möjliggöra bebyggelseutveckling på landsbygden genom Hänsyn till befintlig bebyggelse och infrastruktur Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och på ett sådant sätt att god tillgång till infrastruktur i form av befintliga vägar, bredband och kollektivtrafik finns. Nya fastigheter skall ges tillräckligt stor area för att, på ett för landskapet anpassat sätt, kunna inrymma de byggnader som behövs för att tillgodose nuvarande och framtida behov. Fastigheter mindre än 1500 kvadratmeter bör ej medges. Nya fastigheter eller ny bebyggelse inom befintliga fastigheter skall också planeras så att god tillgång på dricksvatten av god kvalitet finns samt att det inom fastigheten finns möjlighet att anlägga avloppsanläggning. Hänsyn till jordoch skogsbruk Nya fastigheter bör planeras och placeras på ett sådant sätt att de inte förhindrar eller försvårar rationellt jordoch skogsbruk. Den mest värdefulla jordbruksmarken bör helt undantas från ny bebyggelse. För att underlätta generationsskiften på landsbygden bör tillkommande bebyggelse i och i anslutning till gårdar och andra produktionsenheter medges, om det kan ske utan att strukturen och landskapsbilden tar skada. Hänsyn till naturvärden och kulturvärden Flens kommun har en rik och mångfacetterad landsbygd med storslagen natur och värdefulla kulturmiljöer. Runt de större godsen och gårdarna finns på flera håll bevarade torpmiljöer och lokalt förankrade bebyggelsetraditioner. Dessa bör tas tillvara i samband med ny bebyggelse och stor hänsyn bör tas till anpassning. I de känsligaste lägena, bland annat de som omfattas av riksintressen eller olika typer av skydd är det extra viktigt att stor hänsyn tas till de värdekärnor som redovisas i kapitlet Vi värnar vårt Sörmländska landskap. Hänsyn till friluftslivet Flens kommun är rikt på områden som är av stort intresse för friluftslivet och omfattas till viss del av riksintresse för friluftslivet. Den stora tillgången till sjöar och stränder erbjuder ett varierat landskap som inbjuder till att röra sig på såväl land som vatten. På många ställen sammanfaller dessa områden med välbevarade landskapsrum och kulturmiljöer såsom bevarade ängs- och betesmarker med betydelse för den biologiska mångfalden. Dessa områden är särskilt värdefulla att bevara och utveckla. Tillsammans ger de en stor utvecklingspotential för besöksnäringen som kan fungera som ett bra komplement till de areella näringarna på landsbygden vilket i sin tur skapar förutsättningar för människor att bo och verka där.

47 Samrådshandling Sida 47 av 139 Hänsyn till näringslivet På landsbygden finns många en- eller fåmansföretag. I Flens kommun finns även goda förutsättningar för ökande företagsamhet inom turism och det rörliga friluftslivet. Flen har även en stor potential vad gäller utvecklingen av företag inom matförädling och lokal matproduktion. Även jordoch skogsbruket genererar arbetstillfällen och det medför behov av att möjliggöra bostadsbyggande även utanför tidigare bebyggda stråk. Nya tekniker medger möjligheter för människor att arbeta på distans eller att helt bedriva sina verksamheter via internet. Landsbygden lämpar sig väl för företagande där man kan sköta större delen av arbetet i anslutning till sin bostad. En förutsättning för det är dock att det finns god tillgång till bredbandstjänster på landsbygden vilket kommunen arbetar för i bredbandsutvecklingen Fritidshus och fritidshusområden I Flens kommun finns 25 detaljplanelagda fritidshusområden. Gränsen mellan fritids- och permanentboende har dock allt mer kommit att suddas ut och så gott som samtliga fritidshusområden i kommunen har ägare som bosatt sig permanent i sina fritidshus. En tydlig trend är att antalet permanentboende i fritidshusområden ökar hela tiden och detta är särskilt tydligt i områden nära tätorter med tillgång till service. Andra faktorer som bidrar till ökat permanentboende är generösa byggrätter i detaljplan, läge nära natur och vatten, kostnadsläget samt hög standard när det gäller vägar och VA. Med dagens lagstiftning finns det inte någon möjlighet att hindra en fastighetsägare från att bosätta sig permanent i sitt fritidshus och kommunen måste därför planera för att möta en förändring i såväl nyttjandet som de krav på tillgång till service som det kan föra med sig. En utveckling mot permanentboenden i fritidshusområden kan innebära både för- och nackdelar. Bland fördelarna för kommunen kan nämnas att utbudet av bostäder i attraktiva lägen ökar utan att kommunen behöver göra direkta investeringar i form av detaljplaner och vägar samt att underlaget för kollektivtrafikförsörjning på landsbygden också ökar. Bland nackdelarna kan nämnas risk för sanitära problem när vattenförbrukningen ökar och hushållen har enskilda avlopp samt bostäder som inte uppfyller de krav på tillgänglighet och energihushållning som ställs på åretruntbostäder. Beslut har fattats av kommunen att bygga ut det kommunala VA-nätet till ett antal fritidshusområden fram till 2028 (se VA-plan, 2015: antagen av kommunfullmäktige). Detta beslut är fattat dels för att förbättra för fastighetsägarna men även för att belastningarna på miljön minskar när många små avloppsanläggningar försvinner. Detta kan i sin tur leda till ytterligare ökad permanent bosättning. Det innebär dock en kostnad för fastighetsägarna och därmed kan också önskemål om utökade byggrätter komma. Ställningstaganden: Flens kommun ska möjliggöra en kontrollerad omvandling och utveckling av fritidshusområden genom att Bygga ut det kommunala VA-nätet enligt VA-planen Främja samfällighetsanläggningar i fritidshusområden Fritidshus som byggs med större byggnadsarea än 70 kvadratmeter ska byggas med permanenthusstandard för tillgänglighet och energihushållning med mera. Kommunen ska i övrigt vara restriktiv när det gäller rena bostadsområden på perifera platser som saknar anknytning till verksamheter på landsbygden. Detta eftersom det för med sig ett ökat resande och resursutnyttjande och därmed inte kan bedömas som ett långsiktigt hållbart boendealternativ. I sammanhanget ska kommunen även ta ställning till de många så kallade omvandlingsområden som finns inom kommunen. För de fritidshusområden som ligger så att kollektivtrafik och service inte utan svårigheter kan ordnas ska kommunen vara restriktiv i frågan om utökning av byggrätter för att möjliggöra permanentboende. En permanentning av sådana områden innebär, förutom att de är kostnadskrävande för kommunen, att utbudet av enklare fritidshus i regionen minskar. Det kan därmed inte uteslutas att ökad efterfrågan på oexploaterad mark för uppförande av ny fritidshusbebyggelse uppkommer.

48 Samrådshandling Sida 48 av Sammanhållen bebyggelse Det finns områden på landsbygden som inte har en detaljplan eller områdesbestämmelse, men där bebyggelsen ändå är relativt tät. I plan- och bygglagen kallar man den typen av områden för sammanhållen bebyggelse. Begreppet sammanhållen bebyggelse syftar till att visa på områden där det är viktigt att bevaka rättmätiga granneintressen i en annars i princip oreglerad situation. Syftet med indelningen är även att säkerställa en kontrollerad utbyggnad av områden där ett tryck på ny bebyggelse verkar finnas och där det därmed finns risk för att konflikter och olägenheter ska kunna uppkomma. Inom områden med sammanhållen bebyggelse krävs bygglov i motsvarande omfattning som inom ett detaljplanelagt område. Även om man utför bygglovsbefriade åtgärder kan det innebära att dessa är anmälningspliktiga åtgärder, t ex ändring av eldstad och rökkanal. Alla byggnationer och åtgärder som görs på en byggnad ska alltid uppfylla våra lagar och regler för byggande. Kommunen kan reglera bebyggelsemiljöns utformning för ny sammanhållen bebyggelse med en detaljplan, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Sammanhållen bebyggelse ska enligt plan och bygglagen (PBL 2010:900) tolkas utifrån bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller som skiljs åt endast av en väg, gata eller mindre grönområde. Bebyggelse i detta sammanhang är inte enbart bostadshuset utan även komplementbyggnader och näringsbyggnader såsom butiker, industribyggnader och liknande. Även områden med ner till tre hus på två tomter kan utgöra sammanhållen bebyggelse om det handlar om en särskilt känslig miljö som till exempel är utpekad i kommunens översiktsplan eller kulturmiljöprogram. Sammanhållen bebyggelse kan även vara områden med särskilt stort bebyggelsetryck eller i särskilt behov av gemensamma anläggningar. Om en tomt ligger inom sammanhållen bebyggelse bedöms i varje enskilt fall. Sammanhållen bebyggelse utgörs i regel av 7-10 hus där tomterna gränsar till varandra eller skiljs åt av en väg, park eller liknande ytor. Men även områden med minst tre hus på två tomter kan utgöra en sammanhållen bebyggelse. Det är viktigt att ha med sig att sammanhållen bebyggelse är något som hela tiden förändras utifrån hur byggnader tillkommer. Ställningstaganden: Flens kommun ska genom nära dialog med fastighetsägare tillse att byggnation inom sammanhållen bebyggelse sker på ett sådant sätt att risk för konflikter mellan grannar och olägenheter minskas. Flens kommun skall bevaka utvecklingen inom områden med sammanhållen bebyggelse och vid behov medverka till att områden detaljplaneläggs för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling.

49 Samrådshandling Sida 49 av Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Bostäder Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) syftar till att långsiktigt stimulera den lokala utvecklingen genom åtgärder som bidrar till exempelvis sysselsättning och ökat serviceunderlag. Genom att skapa möjligheter till utveckling av det lokala näringslivet och attraktiva bostäder samt underlätta bygglovsprövning i utpekade områden. Under 2010 startade kommunen ett projekt för att särskilt studera kommunens möjligheter till områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Projektet resulterade i utpekandet av 4 områden för vidare studier; Hälleforsnäs (Bruksdammen och Tallsjön), Malmköping (Hosjön, Östersjön och Malmaån), Sparreholm (Båven inkl. Skarvnäsviken), samt Hedenlunda konferensanläggning (Hedenlundasjön). LIS-projekt avslutades 2013 efter Länsstyreslens beslut om utökat strandskydd kring Båven samt att översiktsplanen från 2007 aktualitets prövades samma år, med avsikten att genomfört arbete skulle ligga till grund för översiktsplanen. Orternas utvecklingspotential beskrivs i föregående avsnitt och Stadsbygden, där mycket av utvecklingen sker i de strandnära lägena. De flesta orterna i Flens kommun ligger i direkt anslutning till sjöar och har naturliga eller tänkbara utbyggnadsområden inom mark där strandskydd råder. Detta gäller också flera av de större fritidshusområdena i kommunen där många redan i dagsläget är omvandlingsområden. Möjligheter till sjönära boende är en viktig del i kommunens strävan efter att bredda utbudet av attraktiva bostadsområden, men behöver inte för det vara LIS. Flens kommun ser därför i dagsläget inget behov att peka ut särskilda områden för LIS för bostäder i anslutning till eller utanför orterna. Detta får dock inte hindra utbyggnad på andra platser på landsbygden i kommunen, då de flesta områden som kan vara aktuella för nya bostäder troligen ligger i direkt anslutning till redan bebyggda områden och därmed kommer att utgöra komplement till redan befintlig byggnation. Kommunens principiella inställning är att strandskyddet inte får hindra en sammanhållen och måttfullt planerad utvidgning av bebyggelse eller verksamheter. Dock måste i varje enskilt fall särskild hänsyn tas till strandskyddets syften så att stränder med höga värden för biologisk mångfald eller med intresse för friluftslivet undantas från utvidgad bebyggelse. Fortsatt planering skall bygga på kunskap från naturinventeringar inom strandområden som kan komma att beröras av utveckling. Dessutom skall ambitionen i planeringen vara att förbättra allmänhetens tillträde till respektive strandområde och bevara skyddsvärda miljöer för växt- och djurliv. Att kunna möjliggöra utveckling av näringslivet i strandnära lägen är minst lika viktigt för kommunen som boendet, inte minst för att bibehålla en levande landsbygd där många verksamheter likt övrig bebyggelse ofta ligger i strandnära lägen. Som det tidigare LIS-projektet pekade ut en av kommunens många konferensanläggningar i strandnära lägen, behöver vidare studier göras för att fastställa vilka platser som utifrån sin verksamhet kan vara aktuella för LIS. Det är i de strandnära lägena många av kommunens turistmål finns och möjligheter att kunna utveckla dessa är mycket viktigt, detta redovisas i nästa kapitel, Vi skapar platser för utveckling. Generellt strandskydd gäller för land- och vattenområde inom 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd för hav, insjöar och vattendrag. Kring Båven råder på många håll utökat strandskydd till 300 meter enligt Länsstyrelsens beslut Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtlivet. Inom strandskyddsområdet får man inte uppföra eller väsentligt ändra byggnader, gräva, utföra anläggningar eller vidta andra åtgärder som påverkar djur- och växtlivet. Från förbudet finns vissa undantag och om det finns särskilda skäl, kan dispens lämnas från förbuden i lagtexten. Ställningstaganden: Flens kommun ska värna strandskyddet genom att i varje enskilt fall ta hänsyn till dess syfte. Stränder med höga värden för biologisk mångfald eller med intresse för friluftslivet ska undantas från utvidgad tätortsbebyggelse. Flens kommun ska genom noga avvägd lokaliseringsprövning möjliggöra för utbyggnad med bostäder i strandnära lägen som ansluter till redan befintliga strukturer i form av service, kollektivtrafik och andra bostäder.

50 Samrådshandling Sida 50 av Samhällsservice I samhällsservice inbegrips dels skola och barnomsorg, dels omsorg om äldre och andra personer med vårdbehov. Med samhällsservice avses den dagliga, icke-kommersiella, servicen. Att skapa utrymme i orter för samhällsservice bygger på långsiktighet och är av betydelse inte bara för brukarna utan även för omgivningen. Samhällsservicen är några av de viktigaste beståndsdelarna i samhället och är viktiga målpunkter för alla invånare. En god och stimulerande inomhus- och utomhusmiljö ger förutsättningar för fysisk aktivitet och daglig utevistelse. Detta är viktigt för att ge möjligheter till en hälsosam livsstil oavsett ålder Förskola & skola När städer och orter växer och många ska samsas om utrymmen måste barnens rätt att ta plats värnas. Flens kommuns pedagogiska verksamheter stimulerar barnens lärande och utveckling, genom att arbeta med språk, kultur, miljö och jämställdhet. Byggnaderna och utemiljöerna ska spegla och förstärka den pedagogiska verksamheten. Genom ombyggnationer skapas nya lärmiljöer som svara för dagens behov. Nya byggnader ska göras flexibla så det blir enkelt att anpassa dem till växande och krympande barn- och elevantal över årskurserna. Ställningstaganden: Flens kommun jobbar för att skapa förutsättningar för skolutveckling genom lärmiljöer att trivas i skapas möjlighet för en kreativ utbildningsverksamhet och en stimulerande arbetsmiljö för barn, elever och medarbetare. Utemiljöer Barn och unga spenderar mycket tid på förskolan, i skolan och på fritids, därför är det viktigt att miljön är så inspirerande som möjligt. Utemiljön vid förskolor och skolor ska ge goda förutsättningar för motorisk och kognitiv utveckling hos barnen samt förbättrad allmän hälsa, exempelvis skydd mot UV-ljus, stärkt immunförsvar och kondition. Det är viktigt att se och förstå betydelsen av utformning, förvaltning och utveckling av dessa miljöer. Utemiljön är viktig för barns lek, lärande och hälsa, det är där de tränar motorik och utvecklar sina sociala och kreativa förmågor. Utemiljöer för barn bör utmana dem både intellektuellt och kroppsligt. Dessutom måste de erbjuda barn trygghet och ro. Utemiljön bör också stimulera till samarbete och kreativitet. En bra och välplanerade skolgård inspirerar även personalen i deras pedagogiska arbete. En stimulerande utemiljö lockar till spontana aktiviteter. Placering Det har många fördelar om man kan redan tidigt i planeringstadiet för nya bostadsområden, innan det är bestämt var bostadshusen ska ligga, diskuterar var skolgården ska vara. Det är bättre om man kan behålla befintlig vegetation och höjdvariation och använda de i utformning och gestaltning av skolgården. Vid placering av friytor för lek bör särskilt tas hänsyn till friytans storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet (Boverket, 2015). Det är viktigt att tänka på byggnadens placering och höjd. De avgör vilka delar av tomten som ska vara i skugga och därmed blir mindre använda. Byggnader bör placeras på tomten på ett sätt att få en säker och rumsligt utvecklingsbar lekmiljö, ett bra trafiksystem, ett bra lokalklimat på gården samt en fungerande avvattning. Det är bättre att planera de friytorna så att de ligger öster om byggnaden för att ha morgonsol. Växter i sydväst ger solskydd för barn som leker mitt på dagen. Storlek Enligt boverket är det viktigt att det finns tillräckligt friyta som är lämplig för lek och utevistelse och möjlighet att utforska, skapa och kunna sätta spår i sin omgivning i en skolgård men det kan tolkas helt olika av olika kommuner. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 kvadratmeter för att en skolgård ska kunna upprätthålla nödvändiga lekkvaliteter oavsett antal barn.

51 Samrådshandling Sida 51 av 139 I Lund är rekommendationen ca 45 m2/barn och i Malmö ca 30 m2/ barn. Utbildningsförvaltning i Haninge kommun rekommenderar riktvärden ca 60 m2/barn för en förskolegård, m2/ barn för årskurs F-6 och m2/ barn för årskurs 7-9. Buller Både buller och luft bör ha så goda värden som möjligt. Gestaltning av gården är väldig avgörande för att ha en bra ljudkvalitet. Enligt Boverket är det önskvärt med en högsta ljudnivå på 50 dba ekvivalentnivå dagvärde på delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. Resten av ytor ska ha högst 55 dba. Utformning En bra förskole- eller skolgård som kan främja lek bör uppfylla några kriterier. Den bör vara uppdelad i flera olika rum av olika storlek och med olika utformning. Dessutom måste barn ha tillgång till naturområde och löst lekmaterial som kottar, pinnar, löv och stenar. Barn i olika ålder har olika behov. Det är bra om man kan ta hänsyn till barnens behov i olika ålder vid gestaltning av en skolgård eftersom barnens ålder påverkar sättet de leker. Jämställda utemiljöer Barn har rätt till en jämställd utevistelse på sin skolgård. Forskning både från Sverige och Norge visar att flickor och pojkar har olika önskemål för sin lek. De använder samma miljö fast på olika sätt. Utformning av en skolgård är avgörande för hur barn kan använda den och den kan bidra till en jämställd miljö. På en skolgård bör finnas en eller flera ytor med öppen karaktär som kan användas för aktiva lekar. Skolgårdens storlek har stor effekt på hur mycket barn är aktiva. Ju större skolgård eleverna har, mer aktiva är flickorna, och ju mindre skolgård de har desto mer dominerande bli pojkarnas lek. Tillgänglighet Alla barn oavsett förutsättningar måste kunna använda och vara delaktiga i utemiljön på skolgårdar. De ska kunna ta sig fram på gården, orientera sig och känner sig trygga. Det är viktigt att planera för goda och säkra gång- och cykelvägar. Barnen måste kunna ta sig mellan bostaden och skolan på ett enkelt och självständigt sätt. Kommunen strävar efter en förskole- och skolverksamhet som är nära bostaden och ligger med god tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Runt skolor ska det minst finnas bra gång- och cykelvägar, om inte bilfria zoner eller gångfartszoner är möjliga. På så sätt bidrar trafiksituationen runt skolorna till elevernas trygghet/säkerhet och gör det möjligt för eleverna att själva gå och cykla till skolan. Tomten ska kunna angöras av olika typer av fordon. Det bör finnas yta för parkering, uppställning, förråd och sophantering. Leveranser av mat ska kunna ske på ett säkert och tillgängligt sätt.

53 Samrådshandling Sida 53 av Stöd och omsorg Av olika skäl kan människor någon gång i livet behöva stöd i sitt dagliga liv. Ofta kan det stödet vara skillnaden mellan en funktionsnedsättning och ett funktionshinder. Det kan handla om vård, omsorg och stöd till äldre och/eller personer med funktionsnedsättning. Äldre människor och personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man ska kunna åldras i trygghet och med bibehållen värdighet. Den omgivande miljön är central för att förhindra att åldersmässiga, medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar inte blir ett funktionshinder. Därför är det viktigt att det finns olika typer av boenden som tillgodoser olika behov. I Flens kommun ska man kunna åldras i trygghet och med värdighet. Socialnämnden har tagit fram en plan över kommande behoven inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning. Planen beskriver behoven med perspektivet 2030 och ska konkretiseras under närmast kommande åren för få fram ett underlag för politiska beslut om kommande lokal- och verksamhetsförändringar inom verksamhetsområdet. Intill de befintliga boendena är utbyggnadsmöjligheterna mycket begränsade och nya detaljplaner är ett måste för att kunna tillgodose kommande behov. Vid lokalisering av ny bebyggelse för stöd och omsorg behöver bland annat hänsyn tas till tillgänglighet och närhet till service för att tillmötesgå de särskilda behov som de olika typerna av boenden kräver. Gällande detaljplaner ger vissa möjligheter att tillgodose behovet av särskilda boenden inom idag byggklar mark. Kommande behov Kommunen bedömer att de två gruppboenden i Flen vid Salstagatan och Snickarvägen- som nyligen byggts, kommer att täcka handikappomsorgens behov fram till Då prognoser angående demografin visar att kommunens äldre ökar kan man med stor sannolikhet förutse att ytterligare behov inom äldreomsorgen uppstår kring Socialförvaltningen startade 2014 ett arbete kring framtidens äldreboenden, med syfte att studera gruppbostadsfrågan och boende för personer med psykiska funktionshinder utifrån ett äldreperspektiv. Ställningstaganden: Flens kommun ska skapa fler servicebostäder, bostäder lämpliga för seniorer och trygghetsboenden, genom att samarbeta över förvaltningsgränser och tillsammans med kommunens bostads- och fastighetsbolag samt privata aktörer. Flens kommun ska arbeta för att alla människor ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, genom att ge råd och stöd för den som är orolig för sin egen eller andras sociala livssituation. Kommunala serviceboenden Särskilt boende är ett samlingsnamn för boende med tillgång till sjuksköterska som är aktuellt när behov av vård och omsorg är så omfattande att det är svårt att få i hemmet eller när personen inte längre känner sig trygg i det egna hemmet. Det största antalet lägenheter är omvårdnadsboenden, där personer behöver omvårdnadspersonal dygnet runt. Ett antal platser inom dessa lägenheter är avsedda för personer med behov av specialiserad vård och omsorg på grund av demenssjukdom. I Flens stad finns fem gruppbostäder som i varje gruppbostad disponerar 1-6 lägenheter, vilka erbjuder personer med funktionsnedsättning från hela kommunen en bra boendemiljö. I dessa gruppbostäder har de boende egen lägenhet och får stöttning av personal som finns på plats dygnet runt. Det finns även tillgång till sjuksköterska. Boende för personer med psykiska funktionshinder finns på tre platser i sammanlagt 16 rum/lägenheter. Boendestöd finns att tillgå utifrån det egna behovet, antingen vid ett antal tillfällen under dagtid eller med fast bemanning den största delen av dygnet. Där det enbart är rum behöver standarden förändras till lägenhetsboende vilket innebär att befintliga byggnader kan behöva byggas om alternativt byggas nytt på annan plats. Behovet av lägenheter kommer att utredas i kommande projekt.

54 Samrådshandling Sida 54 av 139 Trygghetsboende Trygghetsbostäder har en hög tillgänglighetsnivå. Husen har hiss, badrummen är anpassade för den som har svårt att röra sig, det finns inga eller låga trösklar i bostaden och ingången är lättåtkomlig med bil. De boende har tillgång till gemensamma lokaler som inbjuder till umgänge med andra boende. I dagsläget finns trygghetsboenden i Flen och Bettna. Seniorbostäder Någon entydig definition av seniorbostäder eller seniorboende finns inte men det är dock viktigt att fastställa att det inte är detsamma som trygghetsboende. Seniorbostäder finns både som hyres- och bostadsrätter och vänder sig oftast till personer som är 55 år eller äldre. Seniorboenden samlade i hyreshus kan innefatta gemensamma lokaler för social samvaro och lägenheterna kan även ha en hög tillgänglighet. Medan seniorboenden i villor är placerade i marknivå, utan trappor, i ett våningsplan med tillgång till mindre trädgård, som även kan vara gemensam för ett antal hus. Boendet passar den som inte vill lägga tid och kraft på bostadsskötsel eller renovering och som vill bo bekvämt - länge! Tillgänglighet i bostäderna innebär bland annat att husen har hiss, badrummen är anpassade för den som har svårt att röra sig, det finns inga eller låga trösklar i bostaden och ingången är lättåtkomlig med bil. Alla boende ska lätt kunna ta sig in och ut ur sina bostäder Kulturaktiveter och mötesplatser Flens kommun har mycket att erbjuda dig i form av musik, konst, film, teater, litteratur eller dans. Många av aktiviteterna initieras och anordnas av det rika föreningsliv som finns i hela Flens kommun. Kommunen driver ett antal konstgallerier och anordnar föreläsningar och litteraturkvällar året om. Kommunen arbetar med att ta fram en kulturplan som förväntas antas av kommunfullmäktige under Den kan komma att påverka ställningstagandena i översiktsplanen. Ställningstaganden: Flens kommun ska verka för att många invånare enkelt ska kunna nå kulturaktiveter och mötesplatser genom att lokalisera dessa typer av verksamheter i centrala lägen i orter och byar. Bibliotek Huvudbiblioteket finns i centrala Flen och heter Mötesplatsen Flens bibliotek. I Bettna, Hälleforsnäs, Malmköping och Sparreholm finns våra filialbibliotek. På alla bibliotek finns böcker, ljudböcker och tidskrifter för utlåning. Det finns även möjligheter att använda datorer och göra utskrifter. Biblioteken erbjuder talböcker, lättlästa böcker och böcker med stor stil. I bibliotekens lokaler anordnars författarkvällar, musikframträdanden och andra aktiviteter. Konst Flens kommun har en kommunal utställningslokal för konst. Konstgalleriet Hälleforsnäs finns i det gamla bruksområdet i Hälleforsnäs. Här visas periodiska utställningar året runt med samtida konst. Aktivitetshuset Skjortan I den gamla skjortfabriken växer ett aktivitetshus fram. En social och global mötesplats i Flen där alla kan känna sig välkomna. Här skapas generations- och kulturöverbryggande möten och ger alla som vill möjlighet till social samvaro, bildning, utveckling och meningsfull fritid Fritid- och sportanläggningar Fritidens miljö har stor inverkan på den psykiska och fysiska hälsan hos människor i alla åldrar. Tillgång och tillgänglighet till miljöer och anläggningar för fysisk aktivitet är också avgörande för om man är fysiskt aktiv eller inte. Fysisk aktivitet som friluftsliv, motionsidrott, promenader, trädgårdsskötsel, bärplockning, fiske och jakt är mycket viktig som egenvård och förebyggande vård. Regelbunden fysisk aktivitet ökar prestationsförmågan hos alla människor, främjar hälsan generellt och motverkar att en mängd skilda sjukdomar uppkommer. I Flens kommun finns ett stort antal anläggningar för både inomhus- och utomhusaktiviteter, inom och i nära anslutning till kommunens tätorter. Ägare av dessa är kommunen, föreningar och i några fall privata aktörer.

55 Samrådshandling Sida 55 av 139 Ställningstaganden: Flens kommun ska säkerställa människors tillgång och möjligheter till fysisk aktivitet genom att tillhandahålla, underhålla och utveckla anläggningar för både inomhusaktivitet och utomhusaktiveter. Jämlik, god hälsa ska främjas genom att utrymme och möjligheter ges för fysisk aktivitet, fritidssysselsättningar och friluftsliv i hela kommunen och inom eller direkt anslutning till orterna i kommunen, samt att tillgänglighet till dessa områden är god för alla individer och sociala grupper. Simhall I Flens simhall finns en 25-meters bassäng med 6 banor, undervisningsbassäng, djungelbadet för barn 0 (noll) till cirka 8 år, solarier och bubbelbad. Sporthallar I Flens kommun finns fyra fullstora sporthallar. A-hallen på Hammarvallen i Flen, Malmköpings sporthall, Ekbackens skolas sporthall i Sparreholm och Bruksskolans sporthall i Hälleforsnäs. Ishallen GB-hallen Flens ishall ligger inom Hammarvallens idrottsplatsområde i Flen. Förutom träningar och matcher arrangeras t.ex. mässor och personalfester i hallen. Ishallen utnyttjas också av skolverksamheten. Gymnastiksalar Gymnastiksalarna till uthyrning är fler till antalet. I Flen är det Söderskolan och Lötenskolan som har egna gymnastiksalar. I Malmköping finns en gymnastiksal i samma byggnad som sporthallen samt en klassisk regementsidrottshall Lägerhyddan. Dessutom gymnastiksalarna i Bettna och Mellösa som ligger på skolområdet samt de mindre salarna bordtennislokalen, spinningrummet och brottningslokalen på Hammarvallen. Fotbollsplaner Kommunens gräsplaner - De kommunala fotbollsplanerna finns på Hammarvallen i Flen. A-plan med läktare där även kommunens friidrottsarena finns. B- och C-plan samt D-planen. Den sistnämnda ligger bakom simhallen. Övriga fotbollsplaner i kommunen drivs av de lokala föreningarna som erhåller driftstöd av kommunen. Motionsspår och näridrottsplatser I Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar anges att kommunen ska satsa på att anlägga fler näridrottsplatser samt upplysta motionsspår.

56 Samrådshandling Sida 56 av Miljö, hälsa och säkerhet I orter och städer likt på landsbygden kan det finnas störnings- och säkerhetsrisker. Det kan vara buller från vägar och järnväg, lukt och ljud från de verksamheter som finns i de boendes dirketta närmiljö, hög radonavgång från marken, risk för översvämning och så vidare. Därför är det viktigt att i översiktsplanen ta hänsyn till olika risker Föroreningar Vi människor använder, tillverkar och fraktar en mängd produkter som är skadliga för vår hälsa. Det handlar om produkter som innehåller giftiga kemikalier, olja, plast, radioaktiva ämnen med mera. Dessa ämnen sprid sedan genom luft, vatten och i marken vilket kan få stora konsekvenser för såväl människor som djur- och växtlivet. Förorenade områden Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. På ett sådant område överskrider halterna av en förorening den lokala bakgrundshalten av ett ämne. Begreppet förorenat område omfattar deponier, mark, grundvatten eller sediment. I kommunen finns flera förorenade områden som orsakats av ett eller flera lokala utsläpp från industrier och verksamheter. Det handlar om exempelvis sågverk, verkstads-, elektronik-, livsmedels- och färgindustrier, bensinstationer, bilverkstäder, deponier, skjutbanor, täkter samt avloppsreningsverk. I kommunen finns ca 200 potentiellt förorenade områden. En del av dessa objekt är riskklassade och kommunen arbetar för att de objekt som fått riskklass 1 och 2 ska utredas vidare för att kunna bedöma förekomsten av föroreningar, spridningsrisk och behov av åtgärder. De övriga inventerade objekten i riskklass 3 och 4 (eller de som enbart är identifierade och placerade i branschklass) utreds i samband med t.ex. påträffande av förorening eller vid exploatering. Förorenade bottensediment har identifierats i Gårdsjön, Bruksån och Mellösasjön. Framtida grävningar i sedimenten bör endast ske med stor försiktighet efter tillstånd från tillsynsmyndigheten. Föroreningarna i Bruksån och Mellösasjön härrör i huvudsak från äldre verksamhet vid Hälleforsnäs Bruk. Föroreningarna bedöms med tiden komma att överlagras av icke förorenade sediment. Gårdsjön tar dels emot renat avloppsvatten från avloppsreningsverket i Flen och dels orenat avloppsvatten vid eventuell bräddning av ledningsnätet. Uppgifter om föroreningarna i Bruksån och Mellösasjön finns i förstudien till saneringsprojektet Rena Bruket och beträffande Gårdsjön i rapporten Gårdsjön badbar? En förstudie (2001). Ställningstaganden: Flens kommun ska arbeta för att potentiellt förorenade områden ska minska genom att utreda och vid behov åtgärda dessa områden. Flens kommun ska senast i samband med planläggning, bygglov eller miljöprövning beakta potentiellt förorenade områden genom att tillse att dessa områden utreds och vid behov åtgärdas. Framtida användning av marken och resultatet av utredningar ska ligga till grund för eventuella åtgärder.

58 Samrådshandling Sida 58 av 139 Luft föroreningar Flens kommun är medlem i Östra Sveriges luftvårdsförbund, som verkar för en bra luftmiljö i regionen genom att bland annat undersöka spridningen av luftföroreningar och hur de påverkar hälsa och miljö. Mätningar genomförs för att kontrollera att gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft inte överskrids. Luften vi andas förorenas av t.ex. utsläpp från motorfordonstrafik, uppvärmning, industriprocesser och i viss mån även från jordbruk och djurhållning. Vissa luftföroreningar är gränsöverskridande och kommer från utsläpp i andra länder. De förorenande utsläppen består av giftiga och/eller klimatpåverkande gaser, stoft och partiklar i fast eller flytande form. I många fall ger utsläppen dessutom besvärande lukt. Luftföroreningarna ökar risken för cancer och luftvägssjukdomar. De bidrar även till att mark och vatten försuras samt påverkar växtlighet, byggnader och kulturföremål negativt. Dessutom påverkar marknära ozon växande grödor. Regeringen har fastställt miljökvalitetsnormer för utomhusluften. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön och får inte överstigas. I luftkvalitetsförordningen finns det miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De luftföroreningskartor som är framtagna på uppdrag av luftvårdsförbundet visar på att halterna av luftföroreningar är förhållandevis små i hela Flens kommun. Vägtrafikens och industriers påverkan på luftkvaliteten är begränsad och risken för att någon av miljökvalitetsnormerna ska överskridas till följd av sådana luftutsläpp betraktas som mycket liten. Det som har mest negativ påverkan på utomhusluften är istället dåligt fungerande fastbränsleeldning (vedeldning) i tätbebyggda områden. Ställningstaganden: Flens kommun ska arbeta aktivt för att minska utsläppen av luftföroreningar, genom att beakta miljökvalitetsnormer för luft vid planering, planläggning och tillståndsgivning samt genom att formulera lokala hälsoföreskrifter, underlätta för hållbart resande och fossilfria transporter, förespråka förnyelsebar energi för uppvärmning. Flens kommun ska regelbundet bevaka och följa upp luftkaliten i kommunens orter, genom samarbete med Östra Sveriges luftvårdsförbund. Transporter med farligt gods Farligt gods är samlingsnamnet för ämnen som kan skada människor, miljö, egendom eller annat gods om det inte hanteras rätt under transporter. Exempel på farligt gods är ämnen och varor som kan vara explosiva, brandfarliga, giftiga, frätande, smittförande eller radioaktiva. Dagligen transporteras stora mängder farligt gods på vägar och järnvägar genom kommunen. Som exempel på farligt gods kan nämnas bensin, diesel, gasol, svavelsyra, arsenik, fyrverkerier och vattenförorenade ämnen. Vid transporter av farligt gods bidrar säkerheten på infrastrukturen, hållbara förpackningar och tankar, utbildad personal samt säkerhetsutrustning till att genomföra en säker transport. Länsstyrelsen beslutar om vilka vägar som rekommenderas för transporter med farligt gods. Efter samråd med berörda myndigheter beslutar länsstyrelsen om vilka vägar som rekommenderas för transporter av farligt gods. Större vägar, som i huvudsak används för genomfartstrafik, pekas ut som primära transportleder. Sekundära transportleder är främst avsedda för lokala transporter till och från det primära nätet och leverantörer eller mottagare av farligt gods. I Flens kommun har länsstyrelsen rekommenderat riksvägarna 52, 55 och 57 samt väg 221 som primära transportleder och väg 687 och 668 som sekundära transportleder. Kommunen har en plats för tillfällig uppställning av fordon med farligt gods vid Talja Norra industriområde i Flen. Viktiga parametarar i bedömning och val av markanvändning i anslutning till farligt godsleder är persontäthet, exploateringsgrad, ålderssammansättning, rörelseförmåga, språk och lokalkänndom samt medvetenhet om olyckor med mera. Olika platsspecifika förutsättningar och risker har stor betydelse vid val av markanvändning. Hänsyn bör tas till mängd och typ av farligt gods hastigheter som godset fraktas med topografi och vindriktningar eventuella hinder som kan skada till exempel tankar trafiklösningar byggnaders brandklassning

60 Samrådshandling Sida 60 av 139 Sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska inträffa är låg, men om olyckan ändå inträffar kan följderna medföra allvarliga konsekvenser. Något fullgott skydd går inte att uppnå men avståndet från en olycka har stor betydelse för skadeutfallet. Därför finns riktlinjer för vilket skyddsavstånd som ska beaktas vid förändringar i markoch vattenanvändningen nära transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen i Södermanlands län har tillsammans med kommunala planerare och brandingenjörer arbetat fram riktlinjer och förslag till rutiner, för att säkerställa lämplig markanvändning utmed farligt godsleder. Ställningstagande: Flens kommun ska arbeta för att primära transportleder för farligt gods skall dras utanför tätorterna där så är möjligt. Inom tätbebyggda områden ska konsekvenserna minskas genom att särskilda åtgärder vidtas vid planläggning och tillståndprövning för att skydda såväl människor, djur, vatten och natur. Flens kommun ska vid planläggning och annan tillståndsprövning studera följderna av eventuella olyckor med transporter av farligt gods utifrån Länsstyrelsens riktlinjer för bebyggelse intill farligt gods leder Miljöstörningar Orsaken till miljöstörningar är många och uppstår av både mänsklig påverkan genom till exempel jordbruk, skogsbruk, industrier, transporter och gruvdrift eller av oförutsedda händelser som översvämningar och extrem torka. Konsekvenserna av en miljöstörning varierar och är en följdverkan av såväl planerade som oplanerade händelser. Detta avsnitt behandlar buller, vibrationer, elektromagnetiska fält samt störningar från lantbruk och djurhållning. Buller Buller är den miljöstörning som berör flest människor. Bullrets inverkan på människor varierar från individ till individ. Den vanligaste definitionen på buller är allt icke önskat ljud. I Flens kommun är de mest betydande bullerkällorna väg- och järnvägstrafik, industrier (tillverkningsprocess, materialhantering, fläktar med mera), täkter samt skjutbanor. Ofta, men långt ifrån alltid, är det ljudnivån som är avgörande för om människor känner sig störda av buller. Andra viktiga faktorer är bullrets karaktär, bullrets varaktighet, tid på Vägledning om miljöstörningar finns hos en rad olika myndigheter, beroende på vad för miljöstörning det handlar om, t.ex. Naturvårdsverket, Boverket, Trafikverket, Strålskyddsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. dygnet samt i vilken miljö bullret förekommer. Normalt buller i våra tätorter ger sällan eller aldrig hörselskador, men buller kan orsaka sömnstörningar, stress, koncentrationsproblem och psykiska besvär.

62 Samrådshandling Sida 62 av 139 Ökad trafik, inflyttning till tätorter samt en vilja att förtäta innebär en stor utmaning i att begränsa exponeringen från bullerkällor. Det går att skapa bra ljudmiljöer i tätbebyggda områden samtidigt som det är viktigt att skydda de tysta områden som finns kvar. Ställningstaganden: Flens kommun ska verka för en god ljudmiljö såväl utomhus som inomhus, genom rätt planering och anpassad bebyggelse, samt att bullerdämpande åtgärder vidtas där det är möjligt utmed järnvägar, vägsystem och andra bullerstörande verksamheter. Vibrationer Vibrationer är vågrörelser i mark och byggnader som kan uppstå kring vägar, järnvägar, byggnadsarbeten och dylikt. Människor som utsätts för kraftiga vibrationer kan drabbas av sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och allmän trötthet. På byggnader kan vibrationer i vissa fall leda till skador i form av sättningar och spruckna fasader. Problemen är störst i områden med lösa jordar. Ställningstaganden: Flens kommun ska ta hänsyn till vibrationer från järnvägar och vägar, genom att beakta detta vid planläggning och bygglovgivning. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält bildas kring kraftledningar och transformatorer. Magnetfältens utbredning ökar med strömstyrkan, men minskar snabbt med avståndet från källan. Det finns misstankar om ett samband mellan starka magnetfält och cancer, men idag saknas allmänna råd eller gränsvärden för allmänhetens exponering. Eskilstuna kommun har avsatt ett område intill kommungränsen väster om Stålbåga som en mastfri zon. Där tillåts inte några master/torn för uppsättning av antenner till radiofrekventa och elektromagnetiska fält. Flens kommun har avsatt ett motsvarande område söder om kommungränsen mot Eskilstuna. Ställningstaganden: Flens kommun ska begränsa exponeringen av magnetiska fält, genom att nya kraftledningar och elektriska anläggningar placeras och utformas enligt Svenska myndigheters (bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten) råd och rekommendationer. Lantbruk och djurhållning Djurhållning bidrar till levande landsbygd och tätorter och är ett trevligt inslag i landskapet. Men djurhållning kan ge upphov till störningar i form av lukt (hantering av gödsel, ventilationsluft från stallar och vissa fodertyper), problem med flugor samt buller i form av fläktljud, som behöver hanteras. Även transporter av djur, foder, spannmål med mera kan upplevas som störande för omkringboende. Djurhållning och hästhållning i synnerhet kan orsaka allergiproblem, vilket behöver beaktas vid planering. I nuläget finns det ca lantbruk med över 30 djurenheter (observera att djurenheter definieras annorlunda i miljöbalken jämfört med annan lagstiftning.), varav 5 tillståndspliktiga och ca 10 anmälningspliktiga enligt miljöbalkens regler. I övrigt finns ett stort antal gårdar under 30 djurenheter med varierad inriktning, där hästgårdarna dominerar. Det finns även ett fåtal spannmålsgårdar i kommunen. Hästnäringen har en stark ställning så väl i länet som i kommunen. Hästhållning sker, i motsats till annan djurhållning, inte längre enbart traditionellt på landsbygden, utan i allt större utsträckning i eller i närheten av tätorter. Denna utveckling ställer stora krav på bedömningar inför detaljplanering och bygglovgivning. Hästhållningen berör även andra allmänna intressen som t.ex. tillgången till rekreationsområden och säkerställandet av goda och sunda livsmiljöer. Ställningstaganden:

63 Samrådshandling Sida 63 av 139 Flens kommun ska vid planläggning, bygglovgivning och tillståndsprövning beakta lantbrukets/djurhållningens påverkan på omgivningen samt anpassa avståndet mellan djurstall/rasthagar och bebyggelse, genom att ta hänsyn till risk för olägenhet och lokala förutsättningar Klimat Förändrat klimat innebär konsekvenser som ökade nederbördsmängder, stigande havsnivåer och värmeböljor, vilket i sin tur kan leda till t.ex. översvämningar och skred. Klimatanpassning innebär att vidta åtgärder som mildrar eller hindrar allvarliga effekter av klimatförändringarna. Ställningstaganden: Flens kommun ska så långt det är möjligt bidra till att motverka klimatförändringarna, genom god planering och t.ex. minskat utsläpp av växthusgaser. Flens kommun ska vara beredd på effekterna av klimatförändringarna, genom olika förebyggande åtgärder. För närvarande pågår arbete med ett förslag till energi- och klimatplan. Den första delen som ska innehålla strategier uppskattas vara klar sommaren Temperaturer Flens kommun ligger i en klimatzon som kallas kalltempererad. Trots namnet så är klimatet ganska milt, med en årsmedeltemperatur på mellan +6 7 grader Celsius (C). Vegetationsperioden, antal dygn med en medeltemperatur över +5 grader C, är i genomsnitt dygn i kommunen. Antalet klara dagar per år är i genomsnitt mellan 40 och 50, medan antalet soltimmar är ungefär per år. Översvämning Översvämning är det samma som att vatten täcker ytor utanför normala gränser för sjöar, vattendrag och hav. Detta kan skapa en mängd olika problem som exempelvis skador på byggnader och vägar, stora skador på mark och växande gröda i jordbruket samt problem i vatten- och avloppsnätet med försämrad dricksvattenkvalitet och bräddningar av orenat avloppsvatten som följd. Översvämningar kan också bidra till att miljöfarliga ämnen sprids med vattnet. Lokalt i tätorterna kan skyfall leda till att dagvattensystemet inte hinner transportera bort vattnet och lågt belägna områden i tätorterna blir tillfälligt översvämmade. Orsaken till översvämningar kan vara kraftiga regn, häftig snösmältning och dammbrott. Långsiktiga trender pekar mot förändringar i vårt klimat, som bland annat innebär ökad årsnederbörd och ökat antal tillfällen med intensiva skyfall. Flens kommun har låtit genomföra översvämningskartering för Sparreholms tätort (2008) och Flens tätort (2011). Karteringarna visar vilka områden som kan komma att översvämmas vid så kallade 100-årsregn. Ställningstaganden: Länsstyrelsen har tagit fram en del rapporter som berör förändrat klimat och klimatanpassning som ska beaktas i den fysiska planeringen. Bland annat rapport 2016:3 Riskbild Södermanland, som beskriver extrema vädersituationer i nutid och framtida klimatscenarier, samt en regional handlingsplan för klimatanpassning (rapport 2014:15) med åtgärdsförslag. Flens kommun ska begränsa konsekvenserna vid höga flöden, genom att göra en riskanalys och vidta åtgärder i de fall översvämningshotad mark kommer att användas till annat än vad som rekommenderas. Dammar Idag finns 14 dammar i Flens kommun, varav luckorna för vattenreglering är borttagna i en av dammarna. Risken för större skador eller bestående översvämningar vid eventuellt dammbrott bedöms som förhållandevis liten i kommunen. Huvuddelen av dammarna har till exempel låg dämningshöjd.

64 Samrådshandling Sida 64 av 139 Skredrisk En kommuntäckande kartläggning av områden med risk för skred genomfördes i tre steg under 1990-talet. Det första steget innebar att Statens Geotekniska institut valde ut riskområden i en förstudie. I steg två gjorde Bohusgeo AB en översiktlig skredriskkartering på uppdrag av Statens Räddningsverk. Den översiktliga karteringen friklassade flera områden som pekats ut i förstudien och redovisade områden där detaljerade utredningar av stabiliteten bör göras. I steg tre genomfördes en detaljerad undersökning, som koncentrerades till redan bebyggda områden. Totalt omfattade den detaljerade undersökningen drygt 50 fastigheter i Flen, Malmköping, Mellösa, Sparreholm, Bettna och Vadsbro. I slutredovisningen anges att endast en bebyggd fastighet, Kapseln 3 i Flen med slamlagret vid reningsverket, finns inom område med konstaterad skredrisk. Ställningstagande: Flens kommun ska i samband med detaljplanering och bygglovprövning beakta skredrisker, genom att utföra geotekniska undersökningar när behov föreligger.

65 3. Vi skapar platser för utveckling Flen är en kommun med många möjligheter, läget i Sörmland, det attraktiva boendet med närhet till service och natur, ett rikt näringsliv och ett aktivt och engagerat föreningsliv. Flens kommun driver sin egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. De som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Tillsammans gör vårt arbete skillnad!

67 Samrådshandling Sida 67 av Näringsliv och arbetsmarknad Kommuninvånarnas tillgång till arbetstillfällen har mycket stor betydelse för kommunens framtid och är en av de viktigaste förutsättningarna för en positiv befolkningsutveckling. Kommunen prioriterar såväl fler arbetsplatser i kommunen som bättre tillgång till en vidgad regional arbetsmarknad. För att kommunen ska kunna uppnå detta krävs satsningar på bland annat bättre infrastruktur och kommunikationer, fler attraktiva boendealternativ, höjd utbildningsnivå, mer differentierad arbetsmarknad, förbättrad stadsbild i tätorterna och en god kommunal service. Vattenkraft, råvaror som malm och timmer samt goda transportvägar var grunden för de tidigaste industrierna i Flens kommun. Järnvägarna och tekniska framsteg medförde att industrier kunde startas oberoende av om råvaror eller vattenkraft fanns på platsen. En mängd nya tillverkningsföretag grundades efter järnvägens tillkomst, men utvecklingen i Flensbygden var ganska långsam. Först på 1940-talet kom utvecklingen i nivå med riket. Sedan dess har Flens kommun procentuellt sett fler sysselsatta inom tillverkningsindustrin än riksgenomsnittet. Därmed har kommunen påverkats kraftigt av strukturrationaliseringar med minskat antal arbetsplatser som följd. Detta återspeglas också i kommunens befolkningsutveckling. Numera är det andra förutsättningar som gäller för näringslivet. Men läget mitt i Södermanland är fortfarande utmärkt. På två timmar nås mer än en tredjedel av Sveriges befolkning, det vill säga mer än tre miljoner människor! Man når i princip alla stora städer i Mälardalen på mindre än 90 minuter med både bil och tåg! Men även Linköping och Norrköping finns inom räckhåll. Så kan t.ex. rikstäckande distribution av varor knappast genomföras mera effektivt och till lägre kostnad än just härifrån. Kommunfullmäktige uppdrag - arbeta fram en näringslivsstrategi Kommunen intensifierar sitt engagemang i näringslivsfrågorna och ska än mer aktivt bidra till goda förutsättningar för näringslivet. Arbetet ska ha sin förankring i den övergripande kommunplaneringen och syfta till att främja ett dynamiskt näringsliv i Flens kommun. Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Flens kommun. För att ange riktningen för hur näringslivsarbetet ska utformas framåt ges kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en näringslivsstrategi i dialog med näringslivet. Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut om Strategisk plan Näringslivsstrategin ska uttrycka Flens kommuns vilja och ambitioner att i samverkan med näringslivet utveckla företagsklimatet och skapa goda förutsättningar för ett hållbart näringsliv. Ställningstaganden: Flens kommun ska arbeta fram en näringslivsstrategi i dialog med näringslivet. Strategin ska antas av kommunfullmäktige i aug Fakta om Flen som näringslivskommun Drygt 1000 företag i kommunen - Volvo, Unilever, Migrationsverket de största De flesta småföretagare - jord/lantbruk, verkstadsindustri, dagligvaruhandel, hantverkare Besöksnäringen - många nya småföretag Nyföretagandet ökar, 69 nya företag 2016, varav 46 AB, ökning med 4,5% sedan 2014 Företagsetableringar - Fabriken i Sparreholm, Flens Byggelement ökar, Jürss mejeri flytt till Hälleforsnäs Knappt 11% öppet arbetslösa dec - 16, prognosen är att det minskar något Kompetensbrist inom tekniska yrken, byggbranschen har också brist, brist på utbildade lastbilschaufförer ÖP - arbetet och TURÖP-projektet leder till bättre planberedskap Nöjd Kund Index - idag 69 - mål är 75 Sv näringsliv företagsklimat - plats 228, mål - bättre än Lokalisering av nya verksamheter Typen av verksamhet och dess storlek är avgörande för valet av lokalisering. Olika typer av verksamheter har olika behov och kräver således olika förutsättningar. Industri, handel och småföretagande. Den fysiska planeringen i Sverige har under en lång tid delat upp tätorter och städer i särskilda områden för olika funktioner, till exempel bostäder i ett område, handel i ett annat och industri i ett tredje. Det viktigaste motivet har då varit att undvika störningar för de boende. Verksamheter som är störande eller medför risker ska självklart vara

68 Samrådshandling Sida 68 av 139 åtskilda från bostäder. Däremot finns många slag av verksamheter som med fördel kan integreras med bostäder. Informationssamhällets arbetsplatser är till exempel mindre störande än vad industrier och verkstäder var förr. Ställningstaganden: Flens kommun ska åstadkomma hög och långsiktig planberedskap för olika slag av verksamheter genom att detaljplanera mark i attraktiva lägen utmed starka transportstråk, där höga estetiska krav ska ställas på utformning av byggnader och tomtmark. Framtida större industrietableringar ska i första hand ske i anslutning till redan befintliga industriområden utan för Flen, Hälleforsnäs, Malmköping och Sparreholm (utpekat på kartor) för att på ett ekonomist hållbart sätt utnyttja nedlagda resurser så som infrastruktur (vägar, elnät m.m.). Miljöfarlig verksamhet Med miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Verksamheter kan även utgöra risker genom hantering, transporter och förvaring av farliga kemikalier eller ämnen. För att undvika att skador och olägenheter uppkommer är många verksamheter och åtgärder reglerade i miljölagstiftningen. En del verksamheter och åtgärder kräver tillstånd eller att en anmälan görs till tillsynsmyndigheten. Ställningstaganden: Flens kommun ska inför prövning av lämplig plats för miljöfarlig verksamhet tillämpa miljöbalkens allmänna hänsynsregler, genom att välja plats så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för miljön och människors hälsa, s.k. lokaliseringsprincipen Verksamheter och besöksnäring i strandnära lägen Det finns ett starkt samband mellan den fysiska miljön, markoch vattenanvändning och turismens samt verksamheter utvecklingsförutsättningar, i synnerhet nära sjöar och vattendrag i en landsbygdskommun som Flen. Det är framför allt det vackra och omväxlande naturoch kulturlandskapet med många sjöar som ger de grundläggande förutsättningarna för turismen. För ökad utveckling av och nyetablering av verksamheter inom besöksnäringen har kommunen tittat på sambanden mellan verksamheter och vatten. I bedömningarna har även andra allmänna intressen behöver beaktats, så som friluftsliv. Friluftsliv är dock även en del av turism och besöksnäringen. Ställningstaganden: Flens kommun ska till utställningskedet av översiktsplanen ha studerat möjligheterna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen kopplat till näringsliv, verksamheter och besöksnäringen.

69 Samrådshandling Sida 69 av Transportinfrastruktur Flens kommun är en flerkärnig landsbygdskommun där det är nödvändigt att skapa goda förutsättningar för transporter mellan, genom och till och från kommunens orter. Genom att aktivt arbeta med infrastruktur, trafiksäkerhet och goda livsmiljöer kan kommunens gator och vägar bli tryggare, säkrare och miljövänligare. En ambition och målsättning för att kunna skapa en trivsam och attraktiv kommun att leva, bo och verka i. En väl utbyggd transportinfrastruktur och väl fungerande kommunikationer är avgörande för kommunens möjligheter att ta del av den pågående regionförstoringen. Bostads- och arbetsmarknaderna växer och blir allt mer integrerade i Stockholm-Mälardalen. Transportsystemet utgör en grundförutsättning för Flens kommuns möjligheter för att aktivt kunna skapa goda förutsättningar för både ökad arbetspendling, godstransporter men även skapa attraktivitet för fler företagsetableringar i kommunen. Tillgänglig Infrastruktur och goda kommunikationer ger kommuninvånarna tillgång till ett större utbud av utbildning, nöjen och kultur. Förbättrad infrastruktur bidrar dessutom till att förbättra kollektivtrafikens konkurrensmöjligheter och till att minska riskerna för olyckor i trafiken. En trafikplan bör tas fram och revideras årligen, där bland annat infrastruktur, kollektivtrafik boendemiljö och strategisk planering ingår. I samhällsbyggnadsnämndens plan för 2017 ingår att ta fram en Trafikplan som är kommuntäckande, samt innehåller gång- och cykelvägar, gåfart m.m. Trafikplanen bör belysa såväl sambanden mellan orterna, som inom orterna och till och från specifika målpunkter i anslutning till orterna, exempelvis badplatser, idrottsplatser, kollektivtrafikhållplatser och så vidare. Målet med Trafikplanen är att kommunens resurser skall fördelas och förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Planen ska visa på kommunens utvecklingsbehov av transportsamband ska klargöras och bör ha en planeringshorisont om minst 5 år. Genom en långsiktigt god planering ökar möjligheterna för kommunen att få del av de statliga medlen. Den så kallade treårsplanen är kommunens möjlighet att genom planering och prioritering ansöka om medfinansiering för åtgärder inom transportinfrastrukturen. Ansökningar om medfinansiering görs på årsbasis och behandlas under hösten varje år hos Regionförbundet som prioriterar ansökningarna inför tilldelningen från Trafikverket Vägar Ett väl fungerande vägnät är en förutsättning för ett expansivt och levande näringsliv. Både pendling av arbetskraft och transport av varor och gods är beroende av en genomtänk infrastruktur. Vissa vägsträckor i kommunen behöver skyndsamt ses över för att skapa en mycket bättre transportinfrastruktur både lokalt och regionalt. Riksväg 55 är och ska vara en prioriterad vägsträcka i Flens kommun, både som lokal vägsträcka men även som ett viktigt regionalt transportstråk mellan Stockholm - mälardalsregionen och södra Sverige. o Förbifart Flen (väg 55) bör skyndsamt färdigställas för att både ge förutsättningar för en trafikeffektiv regional länsväg och samtidigt öppna upp möjligheterna för en stadsutveckling söderut inom Flens stad. Motiven för en förbifart kan kopplas till både buller- och boendemiiljöproblem samt bristande trafiksäkerhet genom tätbebyggt område. o Dunker- Strängnäs (E20) Sträckan mellan Dunker och anslutningen till E20 strax utanför Strängnäs är en viktig länk till att få ett sammanhållet regionalt transportsystem. Behovet av transporter i Flens stad ökar tack vare befolkningsutvecklingen, och en ny anslutning mellan Orrö (Bolmängsgatan) och Slottsängen (Drottninggatan) skulle avlasta den redan tungt belastade Norra och Södra Kungsgatan Väg 221 mellan Flen och Bettna utgör en viktig förbindelse söderut och med en tydlig koppling mot Nyköping, flygplatsen Skavsta, samt även framtida Ostlänken. Väg 686 mellan Hälleforsnäs och Bäckåsen är ett viktigt lokalt och regionalt transportstråk med en tydlig koppling mot Eskilstuna via väg 53 och Söderut mot Malmköping.

71 Samrådshandling Sida 71 av 139 Väginfrastruktur Statlig/kommunal/ kopplat till omvandling av fritidsområden Flera av kommunens fritidshusområden har pekats ut som tänkbara omvandlingsområden för permanentboende. Här finns behov av att se över det vägnät som finns i kommunen i anslutning till tänkbara områden för att skapa attraktiva lösningar. Statlig/ kommunala vägar Väg 647 (Vadsbro Sköldinge) väg 662 (Flen Forssa - Årdala), väg 862 (söder om sjön Dunkern), väg 664/665 (förbi Helgesta kyrkby) och väg 658 (Stäringe Spånga) behöver genomgå ett mer omfattande underhåll för att få nödvändig standard. Ställningstagande: Flens kommun ska skapa förutsättningar för ett vägnät som ombesörjer behov av såväl personoch godstransporter inom kommunen men även underlätta för genomfartstrafik genom kommunen Kollektivtrafik Med kollektivtrafik menas persontransporttjänster som erbjuds allmänheten. Kollektivtrafik kan inte begränsas till en viss personkrets utan ska vara tillgängligt för alla, utan diskriminering. I allmänhet tas en biljettavgift ut för resor med kollektivtrafik men resorna kan även vara subventionerade av skattemedel eller avgiftsfria. De vanligaste kollektiva färdmedlen i Flen kommun är buss och tåg. Även taxi, flyg och sjötrafik kan betraktas som kollektivtrafik under vissa omständigheter (t.ex. färdtjänst). Buss Sörmlandstrafiken har regelbunden busstrafik till och från kommunens samtliga tätorter anpassat utifrån den beställning som görs av kommunen varje år. Dock ser kommunen en ökad efterfrågan och behov av fler turer även kopplad till andra tider än just vardagar mellan kl Ur ett regionalt perspektiv behöver Flens kommun också arbeta med den busstrafik som är knuten till våra grannkommuner. I dagsläget finns det arbetspendling åt samtliga väderstreck och trenden är att den kommer på sikt att öka. Tillgången till arbetspendling med buss skapar de förutsättningarna för en kommun att locka kommuninvånare att pendla och bosätta sig i, och även utveckla näringslivet på sikt i kommunen. Ställningstagande: Flens kommun ska bidra till att andelen kollektivtrafikresor ökar genom att skapa en attraktiv och väl utbyggd kollektivtrafik i kommunen. Järnväg Järnvägen är en otroligt viktig framgångsfaktor för arbetspendling, utbildning och fritidsresor. Ett robust järnvägsnät och en god trafikförsörjning ger förutsättningar till att göra Flens kommun både attraktiv som pendlingsort men också som boendeort. Att kunna ta tåget från Flen och Hälleforsnäs är av stor vikt för kommunens attraktionskraft och ger möjligheter att försörja kommunen med arbetskraft och kompetens. Lika viktigt är det för kommunens invånare att kunna ta tåget inom arbetsmarknadsregionen. Arbetspendling sker redan idag med grannkommuner och med angränsande arbetsmarknadsregioner. De viktigaste kopplingarna är framöver Stockholm och Mälardalsregionen samt Norra Östergötland. TGOJ Sträckan Oxelösund- Flen, Flen- Eskilstuna Flens kommun genomkorsas av Västra stambanan i öst-västlig riktning (Stockholm-Göteborg) och av TGOJ-banan i nord-sydlig riktning (Oxelösund-Sala). I dagsläget har Flens station 12 avgångar i vardera riktningen på linjen Hallsberg Stockholm samt 12 avgångar i vardera riktningen på linjen Norrköping Sala. Hälleforsnäs station har 11 avgångar i vardera riktningen på linjen Norrköping Sala.

72 Samrådshandling Sida 72 av 139 Ställningstaganden: Flens kommun ska skapa förutsättningar för goda kommunikationer både som inpendlingskommun och som boendeort med goda pendlingsmöjligheter. Flens kommun ska arbeta för att möjliggöra för en stadsutveckling där tågtrafikens barriärseffekter minimeras.

73 Samrådshandling Sida 73 av 139 Plankorsning Järnvägen har genom sin infrastruktur många gånger en barriäreffekt som påverkar både planering och exploatering, framför allt där det finns plankorsningar. Kommunen ser det därför nödvändigt att på flera håll i kommunen se över möjligheterna att bygga om dessa till planskilda korsningar för att kunna skapa förutsättningar för stadsutveckling och god säkerhet. En planskild korsning vid Variaövergången i Flen (Salstagatan-västra stambanan) har under en längre tid påtalats som ytterst viktig. Den lyfts fram i Staden mellan sjöarna fördjupning av översiktsplan och diskussioner har förts med Trafikverket. Övriga exempel på plankorsningar som bör ses över är väg/järnvägskorsningarna i Hälleforsnäs och Mellösa. Flyg Närmaste flygplats är Stockholm-Skavsta, som ligger strax norr om Nyköping. Sett till antalet passagerare per år är Skavsta numera Sveriges tredje största flygplats. Kopplingen till Skavsta behöver stärkas genom att säkerställa goda förbindelser för både gods och persontransporter. Goda förbindelser ger också en framtida koppling till den planerade Ostlänken som troligen kommer att angöra Skavsta. (TGOJ) Ställningstagande: Flens kommun ska arbeta för ett tydligt transportstråk mellan kommunen och Skavsta flygplats tillika snabbspårjärnvägen Ostlänken Gång- och cykelvägar Ett vägnät som skapar goda livsmiljöer och en tillgänglighet både till vardagsresmål och fritidsresmål, ger möjligheter att attrahera och motivera en ökad användning av både gång- och cykel som alternativ till bilresandet. Detta bör ske där det är möjligt och avstånden eller geografin inte utgör ett hinder. Ställningstagande. Flens kommun ska aktivt skapa möjligheter att kunna välja gång- och cykel istället för bil, både vid vardagsoch fritidsresor med fokus på tätortsnära gång- och cykelvägar. Avstånd mellan orter i kommunen. Flen - Hälleforsnäs 13,5 Km Flen - Skebokvarn 8,5 Km Flen - Malmköping 15,2 Km Flen - Mellösa 6 Km Flen - Bettna 20,3 Km Flen - Sparreholm 15,8 Km Flen - Orrhammar 6,5 Km Malmköping - Sparreholm 9,8 Km Malmköping - Fornbo 3,7 Km (Avstånden angivna och mätta från en centrumpunkt i respektive ort) Tätortsnära Att knyta ihop orterna i kommunen har varit en del i cykelstrategin som tagits fram för Sörmland. Samtidigt så har den tätortsnära fått stå tillbaka. Avstånden mellan tätorterna gör att projekten ofta blir komplicerade och ofta bortprioriterade i investeringsplanerna. Därför förordas istället att man tittar vidare på den tätortsnära cyklingen där avstånden är kortare och ofta investeringsprocessen kan vara smidigare. Det är också viktigt att kommunen inventerar och knyter samman olika delar av till exempel cykelvägarna för att få ett sammanhängande cykelvägnät. Detta gäller framför allt i Flen, Malmköping, Hälleforsnäs och Sparreholm. I kommunens handlingsplan för lokala miljömål (antagen av kommunfullmäktige ) finns uppdrag till KS att ta fram en plan för gång- och cykelbanor i tätorterna och utanför tätorterna. I uppdraget (från kommunstyrelsen ) om att ta fram översiktsplanen ingick som underlag ett cykelprogram/plan. Arbetet med detta underlag pågår och skall utgöra en del av översiktsplanen. Cykelleder och turism Flens kommun har både vandringsleder, cykelleder samt ridleder inom sin kommun. Dessa behöver kopplas till det befintliga gång- och cykelnätet, men också lyftas med när det planeras för nya vägar för att få ett sammanhållet kopplingsnät mellan olika vägar.

74 Samrådshandling Sida 74 av Teknisk försörjning Ett samhälle kräver teknisk försörjning för att fungera. Inom begreppet teknisk försörjning ryms energifrågor som vindkraft, el och fjärrvärme samt vatten, dagvatten, avloppsrening och informationsteknik (IT och bredband). Kommunen arbetar för en effektivisering av energianvändandet och ett ökat kretsloppstänkande för samtliga områden inom teknisk försörjning. Kommunens vattenförsörjning ska säkras och dagvattenhanteringen förändras. För att uppnå klimatmålen behöver en större andel såväl privatpersoner som verksamheter använda flödande energi och/eller biobränsle Vatten- och avloppsförsörjning Flens kommun är i ett övergripande sammanhang en del i Norra Östersjöns vattendistrikt. Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Mälarens vattenvårdsförbund bedriver omfattande övervakning av sjöar och vattendrag inom sina respektive områden. Flens kommun är medlem i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. En väl fungerande vatten- och avloppsförsörjning är en grundläggande förutsättning för ett hållbart samhälle. Det strategiska arbetet med VA-försörjning utgår från kommunens VA-plan som antogs Ändamålsenliga och tillförlitliga VA-anläggningar säkerställer att såväl hälso- som miljörisker minimeras. Vattenfrågorna är gränsöverskridande och behöver hanteras gemensamt med aktörer utanför kommunen. Flens kommun samverkar med Katrineholms och Vingåkers kommuner i det gemensamma driftsbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB. Huvudman för kommunens VA-verksamhet är Flen Vatten och Avfall AB. Med utgångspunkt från VA-policyns kriterier har kommunen i VA-planen listat och tidsatt de mest prioriterade områdena för VA-utbyggnad. För bebyggelse i väntan på planerad VA-utbyggnad informeras fastighetsägare vid förfrågningar om avlopp, bygglov/förhandsbesked, om de planer och riktlinjer som finns för området. Ställningstaganden: Flens kommun ska genom strategisk VA-planering skapa förutsättningar för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet inom VA-området. Vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten skall hanteras på ett sätt som är långsiktigt hållbart för de boende, den aktuella platsen och dess miljö. Dricksvatten Dricksvatten ska finnas av god kvalitet och tillräcklig mängd både nu och i framtiden för alla invånare. Dricksvattendirektivet är ett övergripande mål som innebär att allt dricksvatten ska vara hälsosamt, säkert och skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar. Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Flens kommun har fyra kommunala vattentäkter för vattenförsörjning, en ytvattentäkt i Båven som förser Flens vattenverk med råvatten, samt grundvattentäkt i Bettna, Malmköping och Vadsbro. Utredning om reserv för vattenförsörjning pågår. Kommunfullmäktige i Flens- respektive Katrineholms kommuner har beslutat att bygga en överföringsledning för dricksvatten från Katrineholm till Flen. Utöver detta finns ett tjugotal större vattentäkter för fritidshusområden, kursgårdar, idrottsanläggningar och tätare bebyggelse. Dessa kommer att minska i antal när VAutbyggnad sker till flera av fritidshusområdena. Eftersom en stor del av kommunens befolkning bor på landsbygden finns även ett större antal enskilda brunnar (2016 ca st enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU). Ställningstaganden: Flens kommun ska prioritera dricksvatten vid eventuell intressekonflikt mellan dricksvattenförsörjning och andra intressen. Genom att fastställa aktuella vattenskyddsområden och föreskrifter för de kommunala vattentäkterna ges dessa ett direkt skydd, vilket skapar bättre möjligheter till hänsynstagande vid kommunal planering och i beslut som rör verksamhet inom vattenskyddsområden.

75 Samrådshandling Sida 75 av 139 Avloppshantering Nationella mål för avloppsrening beträffande reduktion av klart angivna ämnen styr avloppsreningen i alla landets kommuner. För kommunens anläggningar gäller klart definierade utsläppskrav beträffande syreförbrukande ämnen, fosfor, kväve, tungmetaller och petroleum. Begränsningsvärden bestäms av tillsynsmyndigheten. I Flens kommun finns fem kommunala reningsverk för omhändertagande av avloppsvatten som ligger i Flen, Malmköping, Sparreholm, Bettna och Vadsbro. För både Flens- och Malmköpingsverket gäller att krav på kväverening kan komma ifråga. I kommunen finns även ett stort antal enskilda avloppsanläggningar, vilka dock kommer att minska i antal när VA-utbyggnad sker. Vissa områden är dock i dagsläget inte aktuella för kommunal anslutning inom överskådlig framtid. Varianter av godkänt avlopp är: Kommunalt vatten och avlopp inom verksamhetsområde Kommunalt vatten och avlopp utanför verksamhetsområde Enskilt avlopp för en fastighet Enskilt avlopp för flera fastigheter Ställningstaganden: Flens kommun ska se på avloppsvatten som en resurs, genom att ha en reningsteknik som ger god sanitär rening i kombination med att näringsämnen återförs till kretsloppet. Målsättningen ska vara att ett minimum av både bakterier och näringsämnen når våra recipienter. Genom att näringsämnen sorteras bort redan vid källan och återförs till odlad mark uppnås minimala utsläpp av näringsämnen. Flens kommun ska se till att bristfälliga avloppsanläggningar förbättras, genom en plan för inventering av enskilda avlopp. Förbättring av dåliga enskilda anläggningar behövs för att minska miljöbelastningen av näringsämnen och spridning av smittämnen. Dagvatten Dagvatten är regn-, smält-, dränerings- och spolvatten från gator, tak, gårdar och grönytor. Byggnader samt asfalterade och sten täckta ytor hindrar vattnet från att infiltreras i marken och leder till översvämningar om det inte tas om hand. Traditionellt sett leds dagvattnet till sjöar och vattendrag med hjälp av separata ledningar och/eller diken. Dagvattenfrågan blir allt viktigare i ett klimat i förändring. Ökande nederbördsmängder skärper kraven på fungerande avvattning och avledning av nederbörd. Det finns framförallt tre problem med dagvattenhanteringen. Det kommunala avloppsnätet består till 10-15% av kombinerade dag- och spillvattenledningar, bortledning av dagvatten leder till att grundvattennivån i marken sänks samt kan dagvatten vara förorenat vilket påverkar sjöar och vattendrag negativt. Ställningstaganden: Flens kommun ska skapa förutsättningar att lösa dagvattenhanteringen i samband med kommunal planering, genom att ta fram en dagvattenpolicy och en handlingsplan för dagvattenhanteringen. Ett samlat förhållningssätt avseende dagvattenkvalitét och behandling av dagvatten är en förutsättning för hållbar hanteringen av dagvattenfrågorna Avfallshantering En välplanerad avfallshantering är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling. En ökning av antalet invånare resulterar i större avfallsmängder vilket kan leda till fler transporter vid insamling av avfall. Avfallshantering kräver utrymme och det är viktigt att i planering av såväl nya bostäder som verksamheter ta hänsyn till detta så att framkomligheten för fordonen som fraktar avfallet inte försvåras. Boende ska på ett enkelt och smidigt sätt kunna sortera sitt hushållsavfall vilket också är en viktig del att ta hänsyn till i framtida planering.

76 Samrådshandling Sida 76 av 139 Avfallsmängderna ökar ständigt och om ökningen fortsätter i samma takt som hittills kommer mängderna ökat med 50 % till år Samtidigt ökar medvetenheten om behovet av åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall. Det är generellt sett mer lönsamt och resurseffektivt att förebygga avfall än att återanvända, återvinna, energi återvinna eller deponera. Genom att förebygga uppkomsten av avfall sparas energi och material som behövs för att tillverka nya produkter. EU har beslutat om en avfallshierarki, en avfallstrappa, som styr hur avfallet ska tas omhand i samtliga medlemsländer (se bild). Målet är att i första hand förebygga uppkomsten av avfall och i andra hand att ta till vara på de resurser som finns i avfallet så långt som möjligt. Kommunen har ett övergripande ansvar för omhändertagande av hushållsavfall. Sörmland Vatten och Avfall AB sköter, på uppdrag av Flen Vatten och Avfall AB (som ägs av Flens kommun), all administration och drift av renhållningsverksamheten. Flens kommun beslutade 2013 att införa matavfallsinsamling. Matavfallet läggs i en särskild grön påse som läggs i samma kärl som det övriga avfallet. Påsarna sorteras sedan maskinellt genom optisk avläsning i en sorteringsanläggning. Av innehållet i de gröna påsarna framställs sedan biogas. Ställningstaganden: Flens kommun arbetar aktivt med avfallshantering genom att fortlöpande arbeta med målen i avfallsplanen. Flens kommun ska lokalisera nya återvinningsstationer så att dessa lätt kan nås på gångavstånd av de boende. Genom att placera stationerna i anslutning till matvaruaffärer nås många boende oavsett om de bor centralt eller på landsbygden. Renhållningsordning Kommunen har skyldighet att ha en renhållningsordning. Den består av en avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen och är styrande för avfallshanteringen. Avfallsplan Syftet med en avfallsplan är att minska mängden avfall och dess farlighet genom konkreta mål och åtgärder. Kommunens avfallsplan ska i sin helhet ses över vart fjärde år och revideras vid behov. EU-direktiv, nationell avfallsplan, nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål och lokala miljömål ligger till grund vid revidering av avfallsplanen. Fokus i avfallsplanen ligger på att förebygga uppkomsten av avfall samt se till att det avfall som ändå uppstår återanvänds, återvinns eller behandlas på bästa sätt. Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder som på kort och lång sikt strävar efter en hållbar avfallshantering. Just nu finns en avfallsplan för som tagits fram av Sörmland Vatten och Avfall AB tillsammans med Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Kommunfullmäktige ska under 2017 besluta om ny avfallsplan för

77 Samrådshandling Sida 77 av 139 Föreskrifter om avfallshantering Föreskrifterna innehåller bestämmelser om insamling och hantering av hushållsavfall. Föreskrifter om avfallshantering beslutas av kommunfullmäktige. Revidering av föreskrifter görs vid behov. Farligt avfall Farligt avfall har egenskaper som är farliga för människors hälsa och miljö. Det kan till exempel vara frätande, giftigt eller cancerframkallande. Det är därför viktigt att farligt avfall hanteras rätt och inte hamnar tillsammans med hushållsavfallet utan kommer till särskild behandling. Det farliga avfallet från hushåll kan utan kostnad lämnas på återvinningscentralen vid Frutorp. Företag och verksamheter med farligt avfall betalar enligt separat prislista Förnybara energikällor El och värme produceras från flera olika energikällor. Man skiljer vanligtvis på förnybara energikällor och ändliga resurser. Varje energikälla har fördelar och nackdelar, i samhällets energiförsörjning är det viktigt att nå en balans mellan konkurrenskraft, försörjningstrygghet samt miljö och klimat. Ingen enskild energikälla är perfekt ur alla dessa tre synvinklar. Ställningstaganden: Flens kommun utarbetar för närvarande med ett förslag till energi- och klimatplan. Den första delen som ska innehålla strategier uppskattas vara klar sommaren Flens kommun är positiv till förnyelsebara energikällor, men förutsätter att platser för vindkraftverk eller vattenturbiner ska vara lämpliga med hänsyn till andra intressen. Särskilt viktigt är att undvika negativ påverkan på landskapsbilden, på natur- eller kulturvärden, samt negativa effekter för närboende. Energi- och klimatrådgivning finns att få hos kommunen. Rådgivningen är en kostnadsfri och kommersiellt oberoende tjänst. Innan du sätter igång att installera en anläggning för fossilfri energi bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov eller miljöanmälan för åtgärden på din fastighet. Vattenkraft Vattenkraft betraktas som förnyelsebar energi, men en kraftverksanläggning kan medföra skador på naturmiljön och utgöra vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Såväl yt- som grundvatten kan användas för energiutvinning. Ur rinnande vatten kan elkraft utvinnas med hjälp av vattenkraftsanläggningar. Ur såväl sjövatten som grundvatten kan värme utvinnas med hjälp av värmepumpsanläggningar. Ny etablering av vattenkraftanläggningar i kommunen bedöms inte som trolig. Däremot kan renovering av enstaka anläggningar bli aktuell. I Flens kommun finns två vattenkraftanläggningar i Nyköpingsåns vattensystem, Smedstorp, nedre och Åkfors. Warbro kvarns vattenkraftanläggning ligger utanför kommunen, men kan beröra vattennivåerna i kommunen. I övrigt finns ett antal mindre dammar i kommunen som kan användas för småskalig produktion av el. Vindkraft Vindkraften är en viktig energikälla för att uppnå Sveriges mål om förnybar energi. Riksdagen har därför antagit en planeringsram till år 2020 om 30 TWh årlig produktion av vindel, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Vindkraft är en förnybar energikälla, som innebär att man skapar elektricitet med hjälp av vinden. Elenergin utvinns med hjälp av vindsnurror (vindkraftverk). Den numera vanligaste höjden på vindkraftverk är 150 meter för kroppen och 50 meter för bladen. Från mark till yttersta blad blir de en totalhöjd på 200 meter. Betydligt mindre vindkraftverk finns för andvändning utanför elnätet på enskilda fastigheter. För att ett vindkraftsverk ska kunna generera elektricitet måste det blåsa minst 4 m/s. Vid 13 m/s uppnås maxeffekten som oftast ligger på 2,5 MW. Börjar det blåsa för mycket - över 25 m/s - stängs vindkraftverken av för att förhindra slitage. Tillgången på vindenergi är den enskilt viktigaste faktorn för lokalisering av vindkraftsanläggningar. Skillnaden mellan bra och dåliga vindlägen är mycket stor. Närheten till elnätet och elnätets kapacitet är därutöver en viktig faktor när det gäller att välja plats. Vindkraftverk utgör en ny typ av industriell arkitektur som till skillnad från många andra element i landskapet avviker i form och i höjdskala. Genom sin storlek och rotorbladens ständiga rörelse blir de

78 Samrådshandling Sida 78 av 139 visuellt dominerande inslag i landskapsbilden ofta över stora arealer. Utvecklingen går mot allt större och högre verk och tidigare orörda eller lågt exploaterade områden med goda vindförutsättningar har blivit föremål för etableringsintresse. Landskap fria från buller och andra störningar kan vara en bristvara såväl i städer och tätorter som på landsbygden. Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Landsbygden har stor betydelse för Flens kommuns medborgare och är en viktig del av kommunens identitet. Om vindkraftverk etableras på ett okänsligt sätt, finns det risk för att historiska värden och affektionsvärden skadas liksom andra miljökvaliteter som till exempel tystnad. Samtidigt kan vindkraften i sig ge upphov till en positiv utveckling av våra landskap. Vindkraften är en förnybar energikälla som i ett större perspektiv skapar förutsättningar för att landskapets värden kan bestå. Den kan också bidra till lokal tillväxt och arbetstillfällen som ger möjlighet till fortsatt förvaltning av landskapet och utgöra en möjlighet till ekonomisk och social samverkan mellan markägare som vill satsa på vindkraft och minska energikostnader. Värmepumpar och bergvärme Ett stort antal värmepumpsanläggningar har installerats, framför allt i form av bergvärmeanläggningar dels vid nybyggnader och dels som ersättning för oljeeldning. Värmepumpsanläggningar kan, beroende på typ av köldmedium påverka ozonskiktet eller klimatet vid läckage. Köldbärare (i ledningar i sjö eller i mark) kan skada yteller grundvatten vid läckage. Viss fortsatt installation av värmepumpsanläggningar kan förväntas. Solenergi Solstrålningen kan användas för att generera både värme och elektricitet. För att generera solvärme används solfångare. Alla byggnader och anläggningar med varmvattenbehov under sommaren kan tjäna på att nyttja solfångare, mest intressant är det när värmebehoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Solceller genererar elektricitet och är främst intressanta där elbehoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Alla byggnader med elbehov under sommaren är bra tillämpningsområden där byggnadsintegrerade solceller kan anslutnas till elnätet Ledningar ovan och under marken Ledningar som försörjer samhället med el, tele/bredband, värme, vatten och avlopp finns både ovan och under marken. I tätbebyggda områden finns den största delen av ledningarna under marken, medan ledningarna finns ovan mark på mer glest bebyggda områden och landsbygden. Ställningstaganden: Flens kommun arbetar för att ledningar ska så långt som möjligt samordnas med redan ianspråktagna korridorer (kraftledningar, vägar, järnvägar) i landskapen, genom att värna stora opåverkade områden samt att viktiga områden för naturvård och kulturmiljövård skall så långt möjligt undvikas. Flens kommun ska med hänsyn till risken för förorening av grundvattnet undvika att tillstånd till berg eller jordvärme inte lämnas inom det yttre skyddsområdet kring vattentäkterna i kommunen. Kraftledningar Befintliga kraftledningar över 40 kv framgår av karta 15 - Miljöstörningar. I dagsläget har inte Vattenfall några planer på att bygga nya ledningar i kommunen. Arbete pågår under våren 2017 med att kablifiera befintliga 40 kv-ledningar intill sjön Orrhammaren i nordvästra delen av Flens stad samt i Bolmängsgatans förlängning mot väster. Omläggning från luftledning till jordförlagd kabel kommer också att ske på vissa sträckor när mellanspänningsnätets (= 10 kv) friledningar isoleras. Var och när detta sker är inte fastlagt idag. Rekommendationer om minsta avstånd mellan kraftledningar och ny bebyggelse finns hos Elsäkerhetsverket samt strålsäkerhetsmyndigheten.

79 Samrådshandling Sida 79 av 139 Bredband Sverige står inför ett teknikskifte där det pratas om trådlöst och fiber. Flen är en kommun med stor andel landsbygd med flera mindre orter. Då är det extra viktigt att man satsar på en teknik som är hållbar och robust. Fiber är den enda teknik som är klassad som framtidssäker. Fiberteknik bygger på ljusets hastighet. Fibern är inte känslig för väder och vind eller avstånd. Det blir garanterat en snabb och säker anslutning och man behöver inte längre fundera på antenner, paraboler och trådlösa begränsningar. En fiberkabel skapar inga elektromagnetiska fält eller kan störa annan utrustning. När en bostad är fiberansluten är den en attraktiv bostad. De som idag letar efter en bostad vill ha nyckelfärdiga bostäder där el, vatten, avlopp och fiber är självklarheter. Fibern gör att avstånden suddas ut. Det spelar längre inte någon roll om man bor centralt i tätort eller ute på landsbygden, man har tillgång till samma tjänster, kvalité och möjligheter när fiberanslutning är möjligt. Möjligheten att driva företag och distansstudier ökar när man får tillgång till fiber. En levande landsbygd är idag behov av att det finns fiber så att människor kan bo och verka i landsbygden. Ställningstaganden: Flens kommun har som mål att 100 procent av befolkningen ska ha möjlighet till minst 100 Mbit år 2020 via bredband, detta görs möjligt genom ett samarbetsavtal med IP-Only som tecknats för att bygga ut fiber till landsbygden. Fjärrvärme Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och distribution av värme, inom ett visst geografiskt område. Jämfört med småskaligare alternativ är värmeproduktion i ett fjärrvärmeverk mer effektivt och förbrukar därför en mindre mängd bränsle, vilket innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Värmen produceras i en central produktionsanläggning och fördelas genom ett rörsystem till konsumenterna, flerbostadshus, lokaler eller småhus. I Flens kommun finns fjärrvärme att tillgå i Flens stad samt i Malmköping. Ställningstaganden: Flens kommun ska aktivt veka för att optimal energi- och resursanvändning vid planläggning och byggprojekt genom att ansluta ny bebyggelse områden till befintliga eller planerade fjärrvärmenät Riksintresse för energidistribution Vissa ledningar och transformatorstationer i Södermanlands län är utpekade som riksintresse men det finns inga geografiska avgränsningar för dessa områden. Ställningstaganden: Flens kommun ska värna riksintressena genom att varje förändring skall prövas mot bakgrund av motiven för att området utvalts som riksintresse.

80

81 Samrådshandling Sida 81 av Vi värnar vårt sörmländska landskap Flens vision och översiktsplanens mål innebär att kommunen medvetet ska arbeta med satsningar på landsbygden för att stärka attraktionskraften utifrån dess värden. Landsbygden ska fortsätta att utvecklas för att erbjuda ett varierat och inspirerande sätt att leva på i attraktiva livsmiljöer. Natur-, kultur- och rekreationsvärdena är centrala för livskvaliteten i vardagen. Kommunens strävan är att ha ett ledande turismlandskap med ett brett utbud av upplevelser med fokus på aktivitet, gemenskap och livskvalitet.

83 Samrådshandling Sida 83 av Flens kommuns landskap Landskapet i Flens kommun är kuperat och mycket varierat. Den omväxlande och vackra naturen i Flens kommun är en stor tillgång och bidrar till mervärden för attraktiva livsmiljöer, rekreation och för besöksnäring. Vatten- och naturtillgångarna i kommunen har stor betydelse för både invånare och besökare. Tillgångarna ger möjligheter till bad, friluftsliv och rekreation. Dessutom har sjöar och vattendrag stor betydelse för hur vi upplever naturoch kulturlandskapet. Utseendet hos dagens landskap bär överallt spår av mänskliga aktiviteter. För att se och förstå landskapets naturoch kulturvärden underlättar det att anknyta till det geologiska underlaget och landskapets utveckling efter den senaste istiden. Geologin bestämmer de stora landformerna och utgör tillsammans med klimat och vattentillgång grunden för växtlighet och odling. Särskilt karaktäristiskt för Flens kommun är de många sjöarna, sprickdalarna, flera åsbildningar samt variationen mellan öppna och skogbevuxna områden. Terrängen har legat under högsta kustlinjen och den karakteriseras av ett mosaikartat landskap med stora detaljvariationer. De karakteristiska sprickdalslandskapen består av områden med kalt berg omväxlande med lerslättsområden. Trakter med kalt berg domineras av hällmarkstallskogar. På sandiga marker växer främst hedartade tallskogar. Lerslättsområdena är till stora delar uppodlade och utgörs av åkermark. De lerslättsområden som inte odlats täcks av granskog, oftast svagt ängsartade lågörttyper, eller av ädellövskog som oftast är dungar av ek med ett gräs- och örtrikt fältskikt. Björk är ett karakteristiskt inslag i landskapet. Mindre myrstråk, med mest fattigkärr, förekommer allmänt i barrskogsområdena. Flens kommun arbetar utifrån lokala miljömål för att bidra till hållbar utveckling och värna det sjörika sörmländska landskapet. Genom att värna om naturoch kulturmiljöer förvaltas viktiga värden in i framtiden Gröna och blå samband Kommunen hyser många sjöar och myrmarker, sammanhängande skogsmarker med hällmarkstall- och blandskog längsmed bergsryggarna och åker- och betesmarker i dalgångarna. Skogsmarkerna är mosaikartade med en blandning av relativt ostörd skog och produktionsskog, med inslag av ädellövskog främst vid sjöar och vattendrag. Gröna och blå samband visar på områden som skapar ekologiska sammanhang och utgör förutsättningar för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, så som värden för friluftslivet. En analys av vilka gröna samband som finns i Flens kommun har genomförts som en del i att uppdatera kommunens naturvårdsprogram. (Lite arbete kvarstår med naturvårdsprogrammet och förhoppningen är att det kommer att bli färdigt under 2017.) Underlag för analysen har varit en rapport från Länsstyrelsen i Södermanlands län, Strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län, där det framgår att Sverige har ett internationellt ansvar att bevara vissa skogstyper. I framtagandet av de gröna sambanden har utgångpunkten varit att se var dessa skogstyper har geografiska möjligheter till spridning och utbyte av ekologiska värden med varandra. I Flen finns det ett flertal tydliga blå samband genom kommunens yta, som rinner i ostsydostlig riktning och där flertalet av flödena rinner ut i sjön Båven. Hela Flens kommun ligger inom Nyköpingsåns avrinningsområde. Längsmed de blå sambanden finns det grön struktur för landlevande arter som lever i närheten av och sprids längsmed dessa vattenmiljöer.

84 Samrådshandling Sida 84 av 139 Kartor med de kommunövergripande gröna och blå sambanden. De stora gröna områdena på kartan visar områden där det finns rikt med mosaikartade landskap med betesmarker och ädellövskog. De blåa linjerna visar de övergripande blå sambanden i Flens kommun. 1. Grönt samband mellan Riksintresse Malmaåsen och Riksintresse Båven, genom att Malmaåsen bildar ett naturligt grönstråk däremellan, med en fortsättning i nordvästlig riktning mot Mälarmården. 2. Grönt samband genom Riksintresse för naturvården: Hälleforsgången, stråket korsar Malmaåsen i nordostlig riktning mot Mälarmården. 3. Ett långt grönt samband mellan Båven och Hälleforsgången, som binder samman viktiga värdekärnor med ädellövskog och mosaikartade landskap med betesmarker. 4. Ett långt, grönt samband som binder samman viktiga värdekärnor med ädellövträd och skogsområden med ädellövträd, många av områdena med en nära anknytning till vattenmiljöer i Nyköpingsåns avrinningsområde samt i direkt anknytning till Nyköpingsån. 5. Ett grönt samband som binder samman värdekärnor av ädellövskog i Flen, genom en del av Katrineholms kommun, längsmed sjön Valdemaren och dess utlopp söderut, och sedan vidare i sydostlig riktning mot Vadsbro. 6. Binder samman värdekärna vid Näsby i ostnordostlig riktning genom kommunen mot Stäringe och Kulsta.

85 Samrådshandling Sida 85 av Vårt vatten och dess användning Vatten uppträder i ett kretslopp och transporteras mellan olika magasin som atmosfären, grundvatten, sjöar, vattendrag och havet. Vatten är grunden för allt liv och har många användningsområden. Vi använder vatten bland annat i hushåll, jordbruk och industri, för friluftsliv och rekreation, transporter, energiproduktion, värmeförsörjning, bevattning och som mottagare av avloppsvatten. Totalt finns närmare 200 sjöar i Flens kommun, cirka 170 av sjöarna är större än en hektar. De största sjöarna (Båven, Långhalsen och Yngaren) sträcker sig över flera kommuner. Den största sjön som helt ligger inom Flens kommuns gränser är Uren med en yta på drygt 7 kvadratkilometer. Sjötyperna varierar kraftigt från näringsrika, övergödda slättsjöar i jordbrukslandskapet till näringsfattiga, försurade eller försurningskänsliga skogssjöar. De flesta sjöarna ingår i Nyköpingsåns avrinningsområde, men sjöar i kommunens norra del ingår i Eskilstunas avrinningsområde. Dessutom ingår bland annat sjön Eklången i Råckstaåns avrinningsområde. De längsta vattendragen i kommunen är Malmaån mellan sjöarna Björken och Västersjön med en längd av ca 13 kilometer och den 11 kilometer långa Hälleforsnäsån mellan Bruksdammen och Mellösasjön. Största vattenflödet finns troligen i Åkeforsåns utlopp till Yngaren i kommunens sydvästligaste del. Ställningstaganden: Flens kommun ska säkerställa vattenkvalitet genom att årligen ta prover på vatten och införa eventuella åtgärder som krävs för att förbättra eller bibehålla god vattenkvalitet. Vattenkvalité Vattenkvaliteten påverkas dels av naturliga processer (exempelvis landhöjning och variationer i klimatet) och dels av människans verksamhet (till exempel tillförsel av försurande och gödande ämnen). Det är många skilda intressen som vill använda vatten på olika sätt. Därmed är också nyttjandekonflikter vanliga. Utgångspunkten är att inget vatten får försämras. Därför strävar Flens kommun efter att vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin ska uppnå god ekologisk status senast 2021, i enlighet med Vattenmyndighetens åtgärdsplan. Ytvatten Vattenmyndigheten har klassat 23 sjöar och 23 vattendrag i Flens kommun utifrån ekologisk status. I så gott som samtliga fall där ett ytvatten inte bedömts ha god ekologisk status, har klassningen gjorts på grund av övergödning. Övergödningen orsakas av för höga värden av fosfor och kväve, och kan medföra kraftig algblomning, bortträngning av arter och syrefattiga bottnar. Nedfall från luften, utläckage från jordoch skogsbruksmark och utsläpp av avloppsvatten är några viktiga bidragande orsaker till övergödning. Statusklassning (2014) Ekologisk status Sjöar Vattendrag God 5 3 Måttlig 9 20 Otillfredsställande 8 Dålig 1 Samtliga sjöar och vattendrag i Sverige bedöms vara påverkade av kvicksilvernedfall från luften. Halten kvicksilver i fisk bedöms överskrida EU:s gränsvärden. Detta är inget unikt för Flens kommun utan ett nationellt problem. Grundvatten Vattenförvaltningen har identifierat 26 grundvattenförekomster i Flens kommun. Samtliga har god kvantitativ och god kemisk status Däremot finns risk för försämring av såväl kvantitativ som kemisk status. Grundvattentillgångar i anslutning till vägar kan påverkas dels av vägsalt och dels av eventuella olyckor med utläckage av bränsle eller skadlig last.

86 Samrådshandling Sida 86 av 139 Läckande värmepumpar, infiltrerat avloppsvatten eller markföroreningar kan också skada grundvattnet liksom spridning av växtskyddsmedel. Uppgifter om förorenade områden finns i länsstyrelsens EBH-databas. Täktverksamhet kan medföra ökad exponering för förorening av grundvattnet. Exploatering kan medföra risk för sänkning av grundvattennivån liksom kraftiga uttag av grundvatten. Våtmarker Våtmarker är ett samlingsnamn på ett stort antal naturtyper som utgör gränszoner mellan land och vatten. Flera olika definitioner används, men gemensamt är att till våtmarker räknas områden som är grunt vattentäckta eller där vatten finns strax under markytan. I begreppet ingår bland annat grunda sjöar, myrområden och sumpskogar. En fungerande våtmark minskar mängden kväve och fosfor i det vatten som rinner genom den. Dessutom har våtmarker värden som är viktiga för den biologiska mångfalden. Arealen våtmark i Flens kommun är förhållandevis liten. Några större områden med våtmarker i kommunen bör lyftas fram. Det är Hedmossen norr om Malmköping, våtmarksstränder öster om Bergasjö, en myr vid Bruksdammen, strandängskomplex vid Lagmansö och en mosse vid Tolsjön. De vanligaste våtmarkerna är olika typer av mossar och strandängar. Vattenskyddsområden Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. (7 kap 21 MB) I Flens kommun finns fastställda vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter för tre kommunala vattenverk (Bettna, Malmköping och Vadsbro). Dessutom finns fastställda vattenskyddsområden för fem fritidshusområden (Ängstugan, Lövåsen, Hasselö, Hagen och Forsa). Samtliga avser grundvattentäkter och är beslutade med stöd av den äldre, numera upphävda vattenlagen. Kommunen har uppdragit åt Flens Vatten och Avfall AB att se över och ett förslag till revidering av vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter för de tre kommunala vattentäkterna. Detta behöver beaktas vid åtgärder inom berörda områden. Vattenreglering Reglering av naturliga flöden och vattenstånd kan ha olika syften. Ett syfte kan vara energiutvinning (vattenkraftverk) där fallhöjder utnyttjas och vatten lagras i magasin (dammar) för ett jämnare utnyttjande. Ett annat syfte är sänkning av vattennivåer för att utvinna jordbruksmark. Detta har varit vanligt i Södermanland och även i Flens kommun. Reglering kan också syfta till att utjämna variationer i vattenstånd genom tappning respektive uppdämning. Flertalet sjöar och vattendrag i Flens kommun är mer eller mindre påverkade av vattenreglering. Domar och beslut om vattenreglering är som regel utfärdade med stöd av äldre lagstiftning. Regleringen av sjön Båven sker jämlikt en stämmodom från 1941 rörande ålfiske. Miljödomstolen har 2008 beslutat att stämmodomen ska gälla. Vattendomen innebär att det vid torra somrar kan bli mycket lågt vattenstånd i Båven. Länsstyrelsen har 1992 redovisat en utredning om ändrad vattenhushållning i Båven. En arbetsgrupp inom ett projekt Hållbara Båven, initierat av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, har föreslagit de tre berörda kommunerna att en ansökan om ny vattendom görs. Ansökan ska avse en vattendom som beaktar såväl jordbrukets som naturvårdens och friluftslivets intressen. Någon ansökan om vattendom har ännu inte inlämnats. Regleringen av vatten inom Nyköpingsåns vattensystem samordnas och övervakas av regleringskommittén inom Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Regelbunden avläsning av vattenstånd görs bland annat i Båven (Sibro) Gårdsjön, Långhalsen, Mellösasjön, Orrhammaren, Vadsbrosjön och Yngaren. Resultaten redovisas på vattenvårdsförbundets hemsida. Yrkesfiske och vattenbruk Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. (3 kap 5 MB) I kommunen bedrivs inte vattenbruk. Yrkesmässigt fiske kan förekomma i mindre omfattning. Inga områden av riksintresse har pekats ut.

87 Samrådshandling Sida 87 av Areella näringar Areella näringar är ett samlingsbegrepp för näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Enligt miljöbalken är jordoch skogsbruk näringar av nationell betydelse. Jord- och skogsbruk är den viktigaste näringen på landsbygden och har avgörande betydelse för en fortsatt levande landsbygd. Många traditionella lantbruksföretag har kompletterat sin verksamhet inom eller utanför gården med exempelvis entreprenadarbeten, snöröjning, hantverk, gårdsbutiker och småskalig verksamhet inom besöksnäringen. Ett väl fungerande jordbruk med fortsatt djurhållning är en förutsättning för att vårt öppna landskap ska bibehållas i framtiden. Vårt brukade landskap ger möjligheter till närproducerade produkter. Att säkra och stärka produktionen i framtiden är viktigt för kommande generationer. Sett över en längre tid har antalet jordbruksföretag och antalet sysselsatta i jordbruket som helhet minskat kraftigt. Samtidigt går trenden mot allt större enheter. Under de senaste 15 åren har trenden varit särskilt tydlig inom mjölkproduktionen, där antalet företag liksom antalet mjölkkor minskar. Däremot har produktionen av köttdjur ökat något, samtidigt som svin- och kycklingproduktion har fått ökad betydelse. Även antalet får och lamm ökar. Hästhållningen expanderar kraftigt i både kommunen och länet. Spannmålsproduktionen, liksom den odlade arealen, minskar något. Ställningstaganden: Flens kommuns långsiktiga mål är att det öppna jordbrukslandskapet bibehålls, genom att jordoch skogsbruksmarkens förmåga att producera livsmedel, biomassa och virke värnas, att den biologiska mångfalden stärks samt att näringsläckage från jordoch skogsbruksmark minskar. Ängs- och betesmarker Flens kommun hyser många värdefulla miljöer av ängs- och betesmarker samt ädellövskog. Dessa är områden som Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara på lång sikt. Våra ängs- och hagmarker är viktiga på flera sätt. De har en extremt stor mångfald av växt- och djurarter, varav många är hotade, samt stora kulturhistoriska värden. Här finns också mycket stora skönhetsvärden. Äldre betesmarker har dessutom betydelse som kunskaps- och genbanker och är därmed värdefulla forsknings- och studieobjekt. Ängs- och hagmarkerna har mycket stora värden och bör därför vårdas och hävdas så långt det är möjligt. Några av de mest värdefulla områdena har sådana kvalitéer att de på sikt bör skyddas som naturreservat. Jordbruk Hela Sveriges befolkning ökade kraftigt under 1800-talet och omfattande åtgärder behövdes för att befolkningen skulle kunna försörjas. Skiftesreformer ledde till att byar splittrades för att varje gård skulle få sin jord i en sammanhängande enhet. Tyngre lerjordar odlades upp och åkerarealen utökades genom att sjöar sänktes och våtmarker dikades ut. Kommunens viktigaste åkerområden finns i söder kring Bettna och kring Båven. I övriga delar av kommunen med magrare jordar har djurhållning varit en förutsättning för jordbruket. Betande boskap har skapat vackra och värdefulla ängs- och hagmarker inom hela kommunen. På flera ställen är hagmarkerna bevuxna med ek och andra ädellövträd. Teknisk utveckling och ökade krav på rationella brukningsformer har medfört att gårdar slagits samman, att torpställen omvandlas till rena bostäder utan koppling till jordbruk, att antalet mjölkkor minskar samt att svårbrukade åkrar liksom ängar och hagmarker växer igen eller skogsplanteras. På senare tid har antalet hästar i kommunen ökat kraftigt och hästen håller på att ta över nötkreaturens roll som främsta vårdare av det öppna landskapet. Trots utvecklingen under 1900-talet, brukar dagens bonde i stort sett samma åkrar som på medeltiden. Och - många gårdar och mindre byar ligger kvar på samma platser som i förhistorisk tid. Det är jordbruk och betande djur som under årtusenden skapat det kulturlandskap vi idag skattar så högt. Odlingslandskapet innehåller även stora naturvärden med bland annat betydelse för den biologiska mångfalden. Äldre fodermarker, som ängar och naturbetesmarker av olika slag, småvatten och våtmarker, stenmurar, alléer,

89 Samrådshandling Sida 89 av 139 åkerholmar och odlingsrösen är exempel på viktiga livsmiljöer för växt- och djursamhällen. En stor del av landets så kallade rödlistade växt- och djurarter är knutna till ängar och naturbetesmarker. Jordbruket genomgår en ständig strukturrationalisering och det är inte självklart att landskapet kan hållas öppet i alla delar av kommunen i framtiden. Redan idag krävs insatser i form av bland annat EU-stöd för att hålla ängs- och hagmarker betade. Om beteshävden går förlorad, förändras livsmiljöerna och känsliga arter löper risk att försvinna. Ställningstaganden: Flens kommun ska säkerställa framtida matproduktion och försörjning genom att endast tillåta att jordbruksmark tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen om detta inte kan tillgodoses på annan mark på ett tillfredställande sätt. Skogsbruk Skogsmarken utgör hela 49 % av kommunens areal och ägs till största delen av privatpersoner. Skogarna i kommunen är generellt sett starkt kulturpåverkade och sedan lång tid brukade för att producera skogsråvaror till industrin. De vanligaste skogstyperna i kommunen är granskog av grästyp och tallskog av blåbärstyp, men normalt sett är ingen av skogstyperna helt homogen. Fördelningen mellan trädslag är 46 % gran, 44 % tall och 10 % löv. Andelen ädellövträd ligger under 1 %. Lövskogarna i kommunen är nästan uteslutande igenvuxna ängar eller betesmarker. Örtrik ädellövskog finns i huvudsak i anslutning till de stora gårdarna. De enda naturskogarna är naturreservaten Jaktstuguskogen och Åtorpsskogen. Skogsbruket kan komma i konflikt med kulturmiljövårdens, naturvårdens och friluftslivets intressen. I och med att stora delar av kommunen är av riksintresse för naturvård och friluftsliv är gröna/naturvårdsinriktade skogsbruksplaner viktiga instrument i arbetet med att tillgodose olika intressen. Enligt skogsvårdslagen ska skogsbruket ta hänsyn till naturvården och andra allmänna intressen. Strategi för formellt skydd av skog Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tagit fram en strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län (nr 2006:7). Syftet med strategin är att snabbt åstadkomma ett långsiktigt skydd för de biologiskt mest värdefulla skogarna i länet. Strategin ska främst användas av länsstyrelsen och skogsstyrelsen, men riktar sig även till bland annat kommunerna och skogsbrukets aktörer. En stor del av Flens kommun ingår i den värdetrakt som benämns Centrala Södermanlands sjölandskap. Där anges under rubriken Bevarandemål och strategi: Formellt och frivilligt skydd av värdekärnor. Naturvårdshänsyn vid skogliga åtgärder så att bestånd av ek, lind och hassel bibehålls. Skötsel av lövmiljöer utifrån artinnehåll och historik. Kommunens norra delar ingår i Mälarmårdens barrskogar. Där är bevarandemålen inriktade på gynnsamma förutsättningar för tall och de arter som är knutna till denna livsmiljö. Ställningstaganden: Flens kommun ska skydda även skogsnäringen ska så långt möjligt från åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Enligt Skogsvårdslagen ska målet om god avkastning från skogsmarken värderas lika med målet om bibehållen biologisk mångfald. Råvarutillgångar grus och berg Naturgrus är en ändlig resurs. Grusåsarna bildades av det material isälvarna förde med sig när inlandsisen smälte. Åsarna är en viktig del av naturoch kulturlandskapet och har även stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Under lång tid har vi hämtat grus och sand från täkter i åsarna. Materialet använder vi till fyllnadsmaterial vid byggande (t ex av vägar, hus och ledningar under jord), vid betongproduktion och vid rening av vatten.

90 Samrådshandling Sida 90 av 139 Både nationella och regionala miljömål innebär att samhällets behov av material måste tillgodoses på annat sätt än genom uttag av naturgrus. Det handlar såväl om att i betydligt högre grad än idag återanvända schaktmassor från byggverksamhet som att ersätta grus med bergkross. Naturgrus ska enbart användas där grus och sand inte kan ersättas med annat material. Länsstyrelsen tog under 2006 fram ett underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län (Rapport 2006:6). Flens kommun anser att grusåsar måste skyddas mot exploatering som begränsar möjligheterna till nuvarande och framtida uttag av grundvatten. Dessutom är åsarna värdefulla inslag i landskapet. Därför bör uttag av naturgrus så långt möjligt ersättas av i första hand återvunnet material, i andra hand bergkross eller i tredje hand av morän. Lämplig plats för hantering och mellanlagring av överskottsmassor och återvunnet material kan vara en välbelägen, men nedlagd grustäkt. Kommunen har för avsikt att göra en särskild utredning för att peka ut en sådan plats. Avsikten är att en krossbergsinventering ska göras inom kommunen. I avvaktan på en sådan inventering får ansökningar om bergtäkt prövas från fall till fall. Då skall utgångspunkten vara att undvika områden med betydelse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Dessutom ska verksamheten lokaliseras med betryggande avstånd till närboende. Ställningstaganden: Flens kommun ska arbeta för att skydda ändliga naturresurser genom att förespråka och endast i undantagsfall använda dessa resurser.

91 Samrådshandling Sida 91 av Friluftsliv i skog, mark och på vatten Naturen är grunden för friluftslivet. Skogar, sjöar och vattendrag ger kommuninvånare och besökare stora möjligheter till friluftsliv och rekreation i natursköna områden. Friluftsliv är något som alla ska ha möjlighet att utöva. Naturliga förutsättningar för friluftsliv och annan fysisk aktivitet kompletteras med anläggningar för idrott, bad- och båtplatser och med särskilda leder för vandring, cykling och ridning. Friluftslivet använder vägar och stigar intill flera orter för att få sammanhängande promenadrundor. Anläggningar för idrott och motion finns såväl inom kommunens orter som utanför orterna. Ställningstaganden: Flens kommun ska säkra områden för friluftaktiviteter genom att värna om möjligheterna till att utöva fysisk aktivitet nära hemmet vid frågor om ändrad markanvändning. Kommande planering bör inriktas på att säkra närströvområden intill tätorterna och att värna om övriga möjligheter att utöva fysisk aktivitet i natur och i anläggningar. Tätortsnära natur Tätorternas grönområden och skog och mark intill tätorterna har särskilt stor betydelse för människors möjligheter att vara fysiskt aktiva. Den tätortsnära naturen är betydelsefull efterson ju närmare människor har till parker och natur, desto oftare tar de sig dit. Tillgång till tätortsnära natur är grundläggande för vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Den tätortsnära naturen är inte bara värdefull för friluftslivet utan också för bevarandet av den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden. Såväl landområden som sjöar och vattendrag är betydelsefulla för friluftslivet. Allemansrätten Allemansrätten ger oss möjligheter att ta oss fram över andras markoch vattenområden utanför tätorterna och att vistas tillfälligt där. Men - med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, ägare till mark och vatten samt mot andra människor ute i naturen. Anläggningar utanför bebyggelseområden Utanför tätorterna finns bland annat golfbanan vid Norrtorp, landsbygdsföreningarnas idrottsplatser, skjutbanor och ridanläggningar. Naturturism Naturturism omfattar människors aktiviteter när de vistas i naturområden utanför sin vanliga omgivning. Människor kan ha olika motiv för att utöva naturturism, exempelvis naturupplevelse, avkoppling, socialt umgänge, fysiskt aktivitet. Ofta förekommer flera motiv samtidigt. Det finns också ett stort antal olika aktiviteter som kan omfattas av begreppet naturturism, där några av de vanligaste är olika former av vandring, skidåkning, utomhusbad, fritidsfiske och naturstudier. Naturturism och friluftlivet är nära sammankopplade och har betydelse för folkhälsa, integration, kultur och fritid, naturvård, samhällsplanering och regional utveckling. Då naturturism sker i naturen blir den i de flesta fall direkt beroende av ett hållbart nyttjande av våra naturresurser. Ett till naturturismen näraliggande begrepp är ekoturism som kan sägas vara en normativ form av naturturism där bl.a. hållbarhet, lärande och värdeskapande är nyckelord. Vandra längs Sörmlandsleden Sörmlandsleden är en nära 100 mil lång och föreningsdriven vandringsled genom länet. Leden passerar genom kommunens norra delar och har en särskild anslutning till Flen. I anslutning till leden finns bland annat parkeringsmöjligheter, vindskydd för övernattning, grillplatser och torrtoaletter. Sörmlandsleden har egen hemsida och är väl dokumenterad i olika skrifter. Cykla utmed Näckrosleden Genom länet slingrar sig en sammanlagt 70 mil lång skyltad cykelled. I första hand har lugna och vackra vägar valts för ledens sträckning. Flens kommun berörs av ledens på sträckorna Husby-Oppunda-Vadsbro-Sköldinge, samt Vadsbro-Flen-Mellösa-Granhed-Hälleforsnäs-Flassbro-Grinda-Malmköping-Dunker-Ånhammar.

92 Samrådshandling Sida 92 av 139 Ridning i Sörmland Ridled Sörmland består av totalt 50 mil stigar och vägar där ryttare och hästar erbjuds övernattning på gårdar utmed leden. I några strövområden kan konflikter uppstå mellan ridning och övrigt friluftsliv. Där bör särskilda vägar/stigar avsättas för ridning. Ridled Sörmland behöver en delvis ändrad sträckning när området nordväst om Hammarvallen i Flen bebyggs. En av ledens delar går väster om Flen mot Gryts Gård i Blacksta och vidare mot Tolfta Gård i Katrineholms kommun. Utomhusbad Var du än befinner dig inom kommunen finns det alltid en badplats nära till hands. Inom Flens kommungräns finns närmare 200 sjöar och den största sjön är Båven. Du kan bada i många av våra sjöar och det finns åtta allmänna badplatser för vilka kommunen ansvarar för skötseln. I Malmköping, Hosjöbadet, hittar du kommunens hundbad. Fritidsfiske Fiskevattnen är i stor utsträckning privatägda och fisket bedrivs (eller arrenderas ut) av markägare och fiskevårdsföreningar. En förstudie om förutsättningarna för ökad besöksnäring i och kring Båven, har 2014 överlämnats till kommunstyrelsens arbetsutskott. Förstudien visar att det finns potential för en samordnad och utökad besöksnäring i Båvenområdet. Däremot har det varit svårt att engagera markoch vattenägare för att införa exempelvis gemensamt fiskekort. Kanotleder Sjöar och vattendrag i kommunen erbjuder utmärkta förutsättningar för paddling. Kanotpaddling är en populär fritidsaktivitet och lockar bland annat utländska besökare. Småbåtshamnar I kommunal regi finns två småbåtshamnar, i Flen (Gårdsjön) och i Skebokvarn (Båven). Fler småbåtshamnar finns i Sparreholm och Skebokvarn, vilka drivs av lokala båtklubbar. I flera av fritidshusområdena finns även platser för småbåtar. Vinteraktiviteter Vintertid förvandlas landskapet i Flen och nya möjligheter till aktiveter uppstår. Vintern bjuder på perfekta tillfällen att hitta på och prova på nya aktiviteter ute i naturen. Aktiviteterna är dock mycket beroende av väder och vind. Vintertid fungerar sommarens kanotvatten som populära leder för långfärdsskridsko. Flera småsjöar i Dunkerskogarna fryser mycket tidigt och när den riktiga vintern kommer finns möjlighet till många och långa turer på Båven. Flera andra sjöar inbjuder också till åkning. Skidspår iordningställs vid god snötillgång på Hammarvallen och ett milspår i skogen bakom Slottsängens äldreboende. Malmabacken i Malmköping som drivs av Malmköpings alpina skidklubb är kommunens enda skidbacke.

94 Samrådshandling Sida 94 av Riksintresse för friluftslivet Med friluftsliv menas vistelse utomhus i naturoch kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Två områden inom Flens kommun är utvalda som riksintressanta för friluftslivet. De två områdena är hela sjön Båven med omgivningar, som också är riksintresse för naturvården, och ett mindre område norr om Mora Gård i kommunens nordöstra del. Det mindre området ingår i riksintresset inom Åkers Bergslag. Ställningstaganden: Flens kommun ska värna riksintressena för friluftsliv genom att varje förändring skall prövas mot bakgrund av motiven för att området utvalts som riksintresse och av att även enstaka byggnad eller enstaka åtgärd kan skada riksintresset. Åkers bergslag Flen nr F1. (Riksintresse friluftslivet - FD06, 3 kap. 6 MB) Delområdet i Flens kommun ingår i ett större kuperat och sjörikt område i Gnesta och Strängnäs kommuner med rikt växt- och djurliv samt många fornlämningar och kulturminnen från äldre gruvhantering. Området är en del av den så kallade Mälarmården och genomkorsas av Sörmlandsleden. Berggrunden i området är delvis malmförande och har varit upphov till den historiska bergshanteringen i området. Barrskog är den helt dominerade naturtypen inom området, för det mesta talldominerad. Odlad mark finns i liten utsträckning men historiskt har mer mark varit ianspråktagen för odling och bete. Floran är på vissa platser kalkpåverkad samt rik och har på sina håll inslag av ovanliga arter. Fågellivet består av både sjö- och våtmarksfåglar. Inom Åkers bergslag finns ett stort antal utflyktsmål av såväl naturvetenskapligt som kulturhistorisk och social karaktär. Inom området finns även partier med omväxlande landskapsbild och stora skönhetsvärden. Friluftsaktiviteter som området nyttjas för är: naturoch kulturupplevelser, vandring, strövande, promenader, skidoch skridskoåkning, bad, kanot, fritidsfiske, bär- och svampplockning, orientering, fågelskådning, övernattning/tältning, ridning. Viktigta värdebärare Områdets karaktär av skogsmård med vildmarkskänsla. Sjöarnas möjligheter till kanotning, bad och fiske. Allemansrättsligt tillgängliga stränder. Områdets potential för att utveckla värdena för friluftslivet. Näckrosleden och Sörmlandsleden passerar genom området. Att tänka på Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningar av ingrepp i miljön. Småskalig exploatering som byggnation av enstaka hus och etablering av mindre verksamheter utgör inget hinder så länge jordoch skogsbruk kan skötas normalt. Syftet med riksintresset är att förhindra storskalig exploatering.

95 Samrådshandling Sida 95 av 139 Båven - Båvenområdet Flen nr F2. (Riksintresse friluftslivet - FD12 Båven, 3 kap. 6 MB) Båven är en näringsfattig klarvattensjö med artrik fiskfauna, bland annat finns här den akut hotade malen. I och kring sjön finns ett särpräglat fågelliv med ovanligt många häckande par fiskgjuse och storlom samt utrotningshotade rovfågelarter. Kring sjön finns ett omväxlande odlingslandskap varvat med berg- och skogsområden. Odlingslandskapet har lång kontinuitet med kuperade åkrar, skogsdungar, äldre vägar och stora arealer naturbetesmark. Kring slott och herresäten finns alléer, parker och ekbackar. Sjöns omgivningar innehåller ett stort antal våtmarker och såväl på fastlandet som på öarna i sjön finns talrika nyckelbiotoper med skyddsvärd fauna och flora. Båvenområdets utbud av naturupplevelser och läget på dagsutflyktsavstånd för många människor gör det till ett eftertraktat mål för olika friluftsaktiviteter. Området används såväl sommar som vinter för friluftsaktiviteter så som: naturoch kulturupplevelser, vandring, strövande, promenader, cykling, skidoch skridskoåkning, bad, båtliv, kanot, fritidsfiske, bär- och svampplockning, fågelskådning, övernattning/tältning. För friluftslivet är Båven en centralpunkt i östra Svealand med Mälardalens tätorter. Upphörd eller minskad jordbruksdrift eller betesdrift, skogsplantering på jordbruksmark, utsläpp av avlopp, omfattande bebyggelse, stora kraftledningar, oförsiktig skogsavverkning, vattengrumling, överfiske, båtsport, alltför hög näringstillförsel, okänsligt friluftsliv. Viktiga värdebärare Många fågelarter har sina häcknings- och rastplatser inom området. Fågelskyddsområden inom cirka 100 öar och landområden. Den höga vattenkvaliten med opåverkade öar och närområden. Rik fiskfauna med värdefulla fiskarter. Omväxlande hagmarkslandskap i anslutning till vidsträckta barrskogsområden karaktäriserar sjöns omgivningar. Sammanhängande strandskogar av olika slag med allt från ren alskog, blandskog till ren barrblandskog. Att tänka på Båvenområdet är av riksintresse för såväl naturvård (Flen nr N27) som kulturmiljö (Flen nr K15) som friluftsliv (Flen nr N2). Inom riksintresseområdet för friluftsliv finns åtta Natura 2000-områden (Flen nr N25, N28, N31, N33, N34, N38, N39, N41 ). Inom området finns 13 naturreservat. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningar av ingrepp i miljön. Småskalig exploatering som byggnation av enstaka hus och etablering av mindre verksamheter utgör inget hinder så länge jordoch skogsbruk kan skötas normalt. Syftet med riksintresset är att förhindra storskalig exploatering.

96 Samrådshandling Sida 96 av Naturmiljöer vår fantastiska natur Var man än befinner sig i Flens kommun så är naturen aldrig långt borta. Kommunen har omkring 200 sjöar och erbjuder ett mångfacetterat landskap som sträcker sig från hagmarker till stora skogar och från porlande bäckar till öppen sjö. Det varierande landskapet inbjuder till vistelse i skog och mark och utgör ett ovärderligt arv som vi fått att förvalta för kommande generationer. Det gör naturen till en viktig tillgång för kommunen, invånarna och besökare såväl nu som i framtiden. Att förvalta dessa områden för framtiden kräver att de dels får det skydd som krävs för att bevara känsliga biotoper, inrymma levnadsmiljöer för växt- och djurlivet men också att de med varsamhet kan utvecklas och förädlas. Kommunen har i den fysiska planeringen en viktig roll när det gäller att ta hänsyn till naturvärden, värna det öppna landskapet, bevara värdefulla naturområden och bevara befintliga våtmarker och småvatten. Kommunen har också möjlighet att skydda naturvärden genom att bilda kommunala naturreservat. Inom kommunen finns det många områden som berörs av olika typer av naturskydd, som riksintressen, Natura2000-områden, naturreservat, skogliga biotopområden m.m. Kommunen har i samband med översiktsplanearbetet uppdaterat Naturvårdsprogrammet för Flens kommun. Programmet utgör ett viktigt underlagsmaterial för Översiktsplanen och är även tänkt att fungera som stöd för handläggning av ärenden inom områden som beskrivs nedan. Formellt beslut om det nya Naturvårdsprogrammet kommer att fattas under Värdefulla naturområden Naturen i Flens kommun är varierad och har såväl stora biologiska värden som stora skönhetsvärden. Det gör naturen till en viktig tillgång för kommunen, invånarna och besökare. Naturen är viktigt, inte bara på det lokala planet, utan det finns även flera naturområden i kommunen som är särskilt värdefulla i ett större sammanhang på grund av att de utgör viktiga värdebärare i olika sammanhang. Det kan vara områden som bland annat: - består av unika/sällsynta geologiska formationer eller innehåller unik/sällsynt berggrund eller jordart, - tydligt visar viktiga skeden i naturoch kulturlandskapets utveckling, - innehåller sällsynta naturtyper, - är särskilt ostörda eller opåverkade, - hyser unika, hotade eller sårbara arter (djur, fåglar, fiskar, insekter, träd, växter med mera), - har mycket rikt djureller växtliv. För de platser som omfattas av särskilt stora värden (riksintressen, Natura 2000, ekologiskt särskilt känsliga o s v) bör tillkommande exploateringar i form av bebyggelse, vägombyggnader eller andra typer av åtgärder som riskerar att negativt påverka miljön föregås av särskilda utredningar. Där måste hänsyn tas i varje ärende, som kan komma att påverka landskapet, utifrån platsens förutsättningar och risken för skadlig påverkan på naturoch kulturmiljövärdet särskilt studeras. (I tabellen på nästa sida ingår riksintresseområden, Natura 2000-områden och naturreservat med länsnummer. De presenteras mer utförligt under avsnittet om riksintresseområden.) Ställningstaganden: Flens kommun ska bidra till att bevara och utveckla naturvärden genom att i nära samarbete med markägare verka för en långsiktigt hållbar förädling av naturområden med särskilt höga värden. Flens kommun ska förvalta bilologisk mångfald genom att vårda, bevara och skydda värdefulla naturområden, till exempel genom att inrätta nya naturreservat.

98 Samrådshandling Sida 98 av 139 Flen nr Skyddade naturoch vattenområden i Flen riks naturvård (NRO 04-XXX) SE0220XXX natura2000, NVR 20XXXXX) Mellösa socken N1 Bruksdammen Riks. naturvård (NRO ) N2 Hälleforsgången Riks. naturvård (NRO ) N3 Harpsund-Ön Natura 2000 (SE ) N4 Kramnäs - Holmtorp Riks. naturvård (NRO ) N5 Holmtorp Natura 2000 (SE ) Lilla Malma socken N6 Fållökna Naturreservat (NVR ) N7 Rosmossen Natura 2000 (SE ) N8 Rosmossen Naturreservat (NVR ) Dunkers socken N9 Malmaåsen Riks. Naturvård (NRO ) N10 Malma Naturreservat (NVR ) N11 Malmaåsen Natura 2000 (SE ) N12 Malmköpings naturreservat Naturreservat (NVR ) N13 Hedmossen Riks. naturvård (NRO ) N14 Högstensmon - Rikestamon Riks. naturvård (NRO ) N15 Misteln - Ånhammar - Dunkern Riks. naturvård (NRO ) N16 Ånhammarsnäset Natura 2000 (SE ) N17 Moradalen - Lindsvedsmon - Byringeåsen Riks. naturvård (NRO ) N18 Mora Hage Natura 2000 (SE ) N19 Stenbryggan Horsbetslet Riks. naturvård (NRO ) Hyltinge socken N20 Henaredalen Natura 2000 (SE ) N21 Henaredalen Naturreservat (NVR ) N22 Lyftinge - Stora Råstock Riks. naturvård (NRO ) N23 Långdunker Riks. naturvård (NRO ) N24 Hyltingeravinen Natura 2000 (SE ) N25 Sparreholms ekhagar Natura 2000 (SE ) N26 Sparreholms ekhagar Naturvårdsområde (NVR )

99 Samrådshandling Sida 99 av 139 Hyltinge, Forssa, Helgesta, Årdala socknar N27 Båven Riks. naturvård (NRO ) N28 Båven Natura 2000 (SE ) N29 Aspö Naturreservat (NVR ) N30 Bålbergsudden Naturreservat (NVR ) N31 Båvenöarna Natura 2000 (SE ) N32 Båvenöarna Naturreservat (NVR ) N33 Hornskogen Natura 2000 (SE ) N34 Jacktstuguskogen Natura 2000 (SE ) N35 Jackstuguskogen Naturreservat (NVR ) N36 Kråkholmen Naturreservat (NVR ) N37 Rockelstaåsen Naturreservat (NVR ) N38 Sibro Natura 2000 (SE ) N39 Skedevi Natura 2000 (SE ) N40 Svalängsskogen Naturreservat (NVR ) N41 Tuna Natura 2000 (SE ) Blacksta socken N42 Marsjön Natura 2000 (SE ) Flens socken N43 Stenhammar Riks. Naturvård (NRO ) N44 Stenhammar Naturreservat (NVR ) N45 Stavåsen Natura 2000 (SE ) N46 Stenhammars Kohage Natura 2000 (SE ) N47 Åtorpsskogen Natura 2000 (SE ) N48 Åtorpskogen Naturreservat (NVR ) Bettna socken N49 Tolmon - Åkforsån Riks. naturvård (NRO ) N50 Brunnstaåsen Naturreservat (NVR ) Vadsbro socken N51 Veckla äng Natura 2000 (SE )

100 Samrådshandling Sida 100 av 139 Stora opåverkade områden Stora opåverkade områden är beteckningen för sådana markoch vattenområden som inte alls eller i endast obetydlig omfattning är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Nästan hela kommunen är på något sätt påverkad av verksamheter eller anläggningar. Det finns ändå några större sammanhängande områden som kan anses vara mindre påverkade. Karta 7.4 pekar ut sex stycken områden som kommunen anser utgör Större opåverkade områden. Här kan man uppleva ett landskap med ingen eller mycket liten påverkan av järnvägar, större vägar, större kraftledningar, tätorter/större bebyggelsegrupper, täkter, tippar, master eller andra typer av störande verksamheter. De vägar som finns i dessa områden följer till största delen ursprungliga vägdragningar och är oftast smala och väl anpassade till det omgivande landskapet. I dessa områden finns också möjligheter att njuta av naturlig tystnad med endast skogens egna ljud som störningskälla. Enligt Miljöbalkens 3 kapitlets 2 skall sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada områdenas karaktär. Syftet med bestämmelserna är att i första hand styra etableringen av nya störande anläggningar och verksamheter till redan påverkade områden eller till redan ianspråktagna korridorer i landskapet. På så sätt undviks att landskapet och orörd natur splittras upp ännu mer. Kommunen behåller också en större handlingsfrihet för framtiden och ger kommande generationer tillgång till sammanhängande områden med orörd natur. Redovisningen av dessa områden innebär inte några hinder för pågående markanvändning utan avsikten är istället att väga in behovet av att skydda områdena vid prövning av nya åtgärder enligt nedanstående rekommendationer. Rekommendationer: Inom områden som utpekats som Större opåverkade områden bör större anläggningar och verksamheter så långt möjligt undvikas i utpekade områden, som kan: - medföra begränsningar i den framtida handlingsfriheten, - ha betydande inverkan på landskapsbilden, - ge upphov till avgörande störningar eller - fragmentera (= dela upp) I redovisningen av större opåverkade områden ingår inte Båvenområdet, då Båven och den angränsande naturen där skyddas genom riksintressen för friluftslivet, riksintresset för naturvården och Natura2000- området för Båven och Båvenöarna. Naturreservat Länsstyrelsen eller kommunen kan förklara mark eller vattenområden som naturreservat. Reservat får bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Dessutom får reservat bildas för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. Alla naturreservat har en skötselplan och föreskrifter som reglerar vad som är tillåtet i reservatet. När ett naturreservat bildas, fastställs dessa föreskrifter för skydd och skötsel av reservatet. Ägaren till mark- eller vattenområdet ersätts för det intrång reservatet innebär. I Flens kommun finns 16 naturreservat som Länsstyrelsen beslutat om samt ett kommunalt naturreservat, Trumslagarskogen i centrala Malmköping. Kommunen har en pågående process för att inrätta ytterligare tre: hassellunden vid Malmkvarnsområdet, bäckravinen vid Malmakvarn samt Nybbleskogen i nära anslutning till Flens stad. Naturminnen Ett särpräglat naturföremål får förklaras som naturminne om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. I kommunen finns två naturminnen; ett enträd vid Ekeby i Dunker och en ask vid Rockelstad. Biotopskydd Generellt biotopskydd gäller för alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar med en areal om högst 0,5 hektar. I särskilda beslut får mindre mark- eller vattenområden, som utgör livsmiljö för hotade djureller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda, förklaras som biotopskyddsområde. Dessutom får Skogsstyrelsen förklara särskilt skyddsvärda områden i skogsmark som biotopskyddsområden. Inom biotopskyddsområdena får naturmiljön inte skadas.

101 Samrådshandling Sida 101 av 139 Djur och växtskyddsområden Hotade djur- och växtarter kan fridlysas med stöd av Miljöbalkens regler (7 kap 12 och 8 kap 1 och 2 ). Om det behövs ytterligare skydd kan länsstyrelsen eller kommunen införa särskilda föreskrifter för att värna om djur- och växtarter. I Flens kommun finns ett flertal fågelskyddsområden, främst i Båven, som bland annat innebär tillträdesförbud under häckningstid. Naturvårdsavtal Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal mellan Skogsstyrelsen och respektive markägare. Syftet med avtalen är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Avtalen är normalt 50-åriga och ger markägaren ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som följer av avtalen. I Flens kommun finns totalt 14 områden med naturvårdsavtal. Flera områden ligger i nära anslutning till varandra Riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat Områden av riksintresse för naturvården ska representera svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Inom varje naturgeografisk region har Naturvårdsverket valt ut de bästa exemplen. I Flens kommun finns fjorton områden av riksintresse för naturvården. För samtliga gäller följande rekommendationer: * Varje förändring skall prövas mot bakgrund av motiven för att området utvalts som riksintresse och av att även enstaka byggnad eller enstaka åtgärd kan skada riksintresset. * Särskild hänsyn skall tas till naturmiljön vid lokalisering av bebyggelse och andra anläggningar. Om inget anges, har kommunen inga avsikter att ändra markanvändningen inom riksintresse och Natura 2000 områdena. Ställningstaganden: Flens kommun ska värna riksintressena för naturvård och Natura-2000 genom att varje förändring skall prövas mot bakgrund av motiven för att området utvalts som riksintresse och av att även enstaka byggnad eller enstaka åtgärd kan skada riksintresset. Vid tillståndsprövningar inom område av riksintresse skall remiss skickas till Länsstyrelsen för inhämtande av synpunkter. Bruksdammen Mångformigt myrkomplex Flen nr N1. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Mångformigt myrkomplex med höga botaniska och ornitologiska värden. Bruksdammen var tidigare vattenmagasin för driften vid Hälleforsnäs bruk. Idag har dammen tömts på vatten och uppvisar nu en provkarta på olika våtmarkstyper och en intressant mosaik av blöta vitmossekärr och öppna vattenytor. Myrområdet är en viktig lokal för såväl häckande som rastande fåglar. Dammens omgivningar är viktiga för friluftslivet och Sörmlandsleden korsar kärrområdet. Syftet med riksintresset: Att bevara fattigkärren och de olika våtmarkstyperna samt fågellokalen vid Bruksdammen. Viktiga värdebärare Botaniska och ornitologiska värden. Våtmarkstyper och vitmossekärr. Häckande och rastande fåglar. Friluftsliv Sörmlandsleden. Att tänka på Ändring av dammens reglering kan påverka växt och djurlivet. Omfattande avverkning eller exploatering i skogsområdena kring myren. Markavvattning och dikning kan torka ut och skada myren.

102 Samrådshandling Sida 102 av 139 Hälleforsgången Diabasgång Flen nr N2. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Hälleforsgången består av en mörkfärgad diabas med inslag av listformade, ljusa kristaller. Diabasgången är den mäktigaste i hela landet och sträcker sig från sjön Öljaren i Julita till Malmköping. Bredden varierar från cirka en halv till nära två kilometer. Syftet med riksintresset: Att bevara en av landets största homogena diabasgångar. Viktiga värdebärare Listformade, ljusa kristaller. Mäktigast i Sverige. Att tänka på Större påverkan på berggrunden som till exempel stora täkter, bergskärningar, bebyggelse, kraftledningar, skogsavverkning, markavvattning och dikning. Särskild tillståndsprövning krävs för eventuella täkter. Harpsund-Ön Trädklädd betesmark Flen nr N3. (Natura SE ) På betesmarken växer stora, delvis ihåliga ekar med många rödlistade arter, som rödbrun blekspik (en lav), brun nållav och bålgeting. Naturtyperna växlar och består av fuktängar med blåtåtel eller starr, högörtängar, öppna svagt välvda mossar med kärr och gungflyn samt trädklädda betesmarker. Grova träd har uppnått en ålder och grovlek som gör dem intressanta som livsrum för olika arter lavar, mossor, svampar, insekter och andra djur. Den hotade skalbaggen läderbagge finns i de stora mulmbildande ekarna (mulm = brun snusliknande substans bestående av finfördelat trämjöl uppblandat med fragment av döda djur, spillning och fågelborester med mera). Syftet med Natura 2000-området: Att bibehålla de prioriterade bevarandevärdena, de öppna och trädklädda betesmarkerna med dess artrika hagmarksflora och äldre ekar. Arten läderbagge har också den ett prioriterat bevarandevärde. Viktiga värdebärare Öppen hagmark med ett glest trädskikt dominerat av grova äldre lövträd Artrik flora karaktäriserad av betesgynnade arter. Stora bestånd av läderbagge Att tänka på Minskat eller upphört bete kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning av mulmbärande ekar. Bebyggelse eller annan exploatering som innebär att hela eller delar av hagen måste tas ur drift kan negativt påverka biotopen genom biotopfragmentering. Tillskottsutfordring, gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter kan förändra växtförutsättningarna. Avverkning av värdefulla träd och buskar i annat än naturvårdande syfte. Minskat antal mulmbärande hålträd. Svag rekrytering av jätteträd. Alla dessa aspekter påverkar negativt riksintressets värden. Dikning eller andra åtgärder som kan förändra hydrologin i området. Påverkan på fuktängen vid eventuellt dikesrensning i form av upplag av grävmassor och körskador på marken. Detta kan negativt inverka på såväl hagens biotop som förutsättningar för djurlivet. Kramnäs, Holmtorp - Odlingslandskap Flen nr N4. (Riksintresse Naturvård - NRO 04-05) Flen nr N5. (Natura SE ) Representativt odlingslandskap med lång kontinuitet. Starkt kuperade naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora. Området ingår i Natura Ingående naturtyper och arter enligt habitatdirektivet är trädklädda

103 Samrådshandling Sida 103 av 139 betesmarker, artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ och läderbagge (Osmoderma eremita). Platsen är en god representant för trädbevuxna betesmarker där ek är det dominerande trädslaget. Rödlistade arter och signalarter av lavar har noterats, som knappnålslavar, gulpudrad spiklav och rödbrun blekspik samt bland insekter spår av läderbagge. Hagmarken har en flora som vittnar om en lång kontinuitet av betesdrift och ogödslade förhållanden. Ur botanisk synpunkt är förekomsten av den hotade finnögontrösten särskilt viktig. Växten finns endast på en begränsad yta, vilket gör beståndet mycket sårbart. Syftet med riksintresset: Att bevara det representativa odlingslandskapet och den art- och individrika floran. Syftet med Natura 2000-området: Att bibehålla bevarandevärdena de öppna och de trädklädda betesmarkerna, beståndet med äldre ekar samt förekomsten av läderbagge och finnögontröst. Viktiga värdebärare Naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora. Trädklädda betesmarker, Silikatgräsmarker, Fuktängar. Rödlistade arter och signalarter har noterats inom området. Att tänka på Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Deponering av jord, sten, grus eller annat material som medför minskning av den betade arealen kan negativt påverka biotopen. Upphörd hävd. Avverkning av grova lövträd, på sikt nyrekrytering av lövträd och ökat graninslag. Alla dessa aspekter påverkar negativt riksintressets värden. Igenväxning med främst en, (men även av andra buskar och sly) kan negativt påverka speciellt runt ekar som riskerar att dö av ljusbrist. Exploatering för bebyggelse, väg eller annat ändamål kan negativt påverka biotopen genom biotopfragmentering. Tillförsel av näringsämnen och gifter kan påverka riksintresset negativt. Brist på lämpligt substrat i form av grova solexponerade mulmträd, genom överväxning och utskuggning. Avverkning eller bortstädning av hålträd och brist på nyrekrytering / kontinuitet av ekar. Fållökna Flen nr N6 (NRV ) Naturreservatet utgörs av den måttligt kuperade ön Lagnö och några holmar i sjön Nedingen. Sjön har en mycket oregelbunden strandlinje med ett flertal uddar och vikar. I öster finns ett strandparti med det cirka 30 meter höga Uvberget. Mellan huvudön och fastlandet i öster finns en sankmark. I de centrala delarna av Lagnö finns granskog. Lövträd finner man i norr och söder. På öns västra sida finns en liten sandstrand. Syftet med naturreservatet: Det övergripande syftet med naturreservatet är skydda ett mindre land- och vattenområde i sjön Nedingen för friluftsliv. Viktiga värdebärare Födosökningsplats för fiskgjuse Att tänka på anläggningstekniska åtgärder kan skada området Rosmossen Ås Flen nr N7. (Natura SE ) Området består av en flerskiktad gammal granskog. Trädskiktet domineras av olikåldriga granar med inslag av tall, asp och björk. Flera av de större granarna uppvisar en ålder av år. Mängden död ved är riklig och består av både stående och liggande träd i olika nedbrytningsstadier. Fläckvisa partier finns med väldigt mycket död ved. Med

104 Samrådshandling Sida 104 av 139 naturtypen västlig taiga avses naturlig gammal skog av gran, tall, blandskog, triviallövskog samt nyligen brända områden eller yngre efterträdande stadier efter bränder. Hela området är sedan 2001 biotopskyddat och ingår som en mindre del i ett blivande naturreservat. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och länet. Syftet med detta område är att bevara de livsmiljöer som är knutna till bergsbranten samt till den naturskogsliknande barrskogen med sin riklighet av död ved och inslag av gamla träd. Viktiga värdebärare Livsmiljöer som är knutna till bergsbranten Naturskogsliknande barrskog med rikligt av död ved och inslag av gamla träd. Att tänka på Avlägsnande av död ved eller torrträd, vilket ger en minskning av viktiga substrat för lavar, svampar, insekter och mossor förändrar livsmiljöerna. Körning med skogsbruksmaskiner eller andra fordon i området så att markytan skadas påverkar starkt naturskogen. Anläggning av vägar (även skogsbilvägar), järnvägar, kraftledningsgator eller andra ingrepp som riskerar att förändra hydrologin i marken eller att fragmentera beståndet av västlig taiga. All form av exploatering som bebyggelse, master etc. Naturreservat Rosmossen Flen nr 8 (NVR ) Rosmossens naturreservat skyddas främst för sin gamla barrskog, delvis i en mosaik av produktiv mark, bergspartier och våtmarker.med sitt läge med Sörmlandsleden passerande genom reservatet har området också ett högt värde för det rörliga friluftslivet. Hela reservatet består av i huvudsak produktiv skogsmark med inslag av skogsimpediment i form av berg och myr motsvarande ca 10 % av arealen. Syftet med naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara ett genuint barrskogsområde av Mälarmårdskaraktär. Viktiga värdebärare Gammal barrskog i mosaik med produktiv mark och bergspartier högt värde för det rörliga friluftslivet Områdets värdefulla livsmiljöer för skyddsvärda arter Att tänka på Avlägsnande av död ved eller torrträd, vilket ger en minskning av viktiga substrat för lavar, svampar, insekter och mossor förändrar livsmiljöerna. Körning med skogsbruksmaskiner eller andra fordon i området så att markytan skadas påverkar starkt naturskogen. Anläggning av vägar (även skogsbilvägar), järnvägar, kraftledningsgator eller andra ingrepp som riskerar att förändra hydrologin i marken eller att fragmentera beståndet av västlig taiga. All form av exploatering som bebyggelse, master etc. Malmaåsen Långsträckt ås Flen nr N9. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Flen nr N10 (NVR ) Flen nr N11. (Natura SE ) Malmaåsen är det tio kilometer långa partiet av Strömsholmsåsen mellan Malmköping och Mortorp. Åsen är stor och välbevarad med ursprungliga drag. Den är av vetenskapligt intresse samt av stor betydelse för landskapsbilden och friluftslivet. Inom området för riksintresset finns även ett Natura 2000-område utpekat samt två naturreservat har bildats för mindre delar.

105 Samrådshandling Sida 105 av 139 Natura-2000 området Malma utgör även ett naturreservat med samman namn. Området består av en åsbildning bevuxen med gammal skog. Centralt har i åsen bildats en åsgrav, där det förutom gran växer en del lövträd. Död ved förekommer allmänt. I övrigt är blandbarrskog förhärskande skogstyp utom på sandryggarna där det växer stora grova tallar. Många intressanta svampar är funna i området. Ingående naturtyp enligt habitatdirektivet är åbarrskog. Syftet med riksintresset: Syftet är att bevara den i stora delar opåverkade ås strukturen med kvarvarande primärdrag. Syftet med naturreservatet: Syftet är att skydda och vårda ett mycket framträdande parti av Strömsholmsåsen. Det är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för den i området förekommande naturtypen så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och i länet. Viktiga värdebärare Att naturskogen fortsätter att åldras och att alla substrat och strukturer lämnas orörda samt att skogens naturliga dynamik inte rubbas av exploateringar eller skogliga ingrepp. Eventuella täkter kontrolleras genom tillståndsprövning. Åsens södra del Plevnahöjden skall skyddas i detaljplan. Att tänka på Hotet från skogsbruket eller annan exploatering som kan göra intrång i området närmast Malmköping. Idag bedöms sannolikheten för att områdes skulle skadas mycket litet eftersom området är naturreservat med fastställd skötselplan, som ligger i linje med målen för Natura 2000-områdets bevarandeplan. Ingrepp som grustäkter, schakter, fyllningar, bebyggelse, körskador och moderna former av markberedning kan skada riksintresset. Malmköpings naturreservat Flen nr N12 (NVR ) Livsnödvändiga miljöer och strukturer för sällsynta och hänsynskrävande arter i området, framför allt gamla träd av tall och gran, samt död ved av olika kvalitéer och exponering, ska finnas. Syftet är också att utveckla och stärka naturvärdena i delar av reservatet med yngre och likåldriga bestånd, samt att bevara och skydda ett parti av en rullstensås med dess kvartärgeologiska värden och landskapsvärden och bevara och utveckla ett för friluftslivet värdefullt tätortsnära naturområde. Syftet ska nås genom att området undantas från skogsbruk och övrig exploatering. Syftet med naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara ett område med skyddsvärd skog med dess flora och fauna. Viktiga värdebärare Att naturskogen fortsätter att åldras och att alla substrat och strukturer lämnas orörda samt att skogens naturliga dynamik inte rubbas av exploateringar eller skogliga ingrepp. Eventuella täkter kontrolleras genom tillståndsprövning. Åsens södra del Plevnahöjden skall skyddas i detaljplan. Att tänka på Hotet från skogsbruket eller annan exploatering som kan göra intrång i området närmast Malmköping. Idag bedöms sannolikheten för att områdes skulle skadas mycket litet då området är naturreservat med fastställd skötselplan, som ligger i linje med målen för Natura 2000-områdets bevarandeplan. Ingrepp som grustäkter, schakter, fyllningar, bebyggelse, körskador och moderna former av markberedning kan skada naturreservatet. Hedmossen - Myrkoplex Flen nr N13. (Riksintresse Naturvård - NRO )

106 Samrådshandling Sida 106 av 139 Hedmossen är ett myrkomplex som består av svagt välvda mossar, topogena kärr, sumpskogar samt tjärnar. Tjärnarna har ett humöst vatten och omges av lågvassar. I de öppna, torvtäckta delarna finns en mycket karaktäristisk mossevegetation med ljung, tuvull, kallgräs, vitag och flera arter sileshår samt mer ovanliga arter finns brunag, tuvsäv och strandlummer. Mossen är en omtyckt spelplats för orrar och det finns också häckande trana. I området finns en sällsynt dagfjärilfauna med den i Sörmland nu mycket sällsynta svavelgula höfjärilen. Syftet med riksintresset: Syftet med riksintresset är att bevar ett av Sörmlands största myrkomplex med stor mångformighet och stora botaniska, ornitologiska och entomologiska värden. Viktiga värdebärare Botaniska och ornitologiska värden. Våtmarkstyper och mossvegetation Häckande och rastande fåglar. Friluftsliv Sörmlandsleden. Att tänka på Ändring av dammens reglering kan påverka växt och djurlivet. Omfattande avverkning eller exploatering i skogsområdena kring myren kan skada myren. Markavvattning och dikning kan torka ut och skada myren. Högstensmon, Rikestamon del av ås Flen nr N14. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Högstensmon ingår i Badelundaåsens sträckning och är en mäktig åsbildning med strandvallar, klapperstensfält och strandhak. Inom Flens kommun från gården Bygget, där åsen efter avbrottet vid Dunkern på nytt framträder, går den i fortsättningen som en 500 bred och ca 20 meter mäktig åsbildning fram till Högsten och Hedmossen och vidare norrut genom Eskilstuna kommun. Åsen, som lokalt benämns Högstensmon, övertvärar här höjdpartierna i Mälarmården. Den är här starkt omformad av svallning. På flera ställen förekommer strandvallar, klapperstensfält, strandhak och andra strandbildningar. Längs östra sidan förekommer delvis vidsträckta anhopningar av stora block, vilket är typiskt för flera av de stora åsarna i denna del av länet. Syftet med riksintresset: Syftet är att bevara den relativt opåverkade landskapsbilden med stark växlande utformning inom skilda terrängsavsnitt och höjdlägen - den breda dalgången, bergiga höjdpartier, förkastningsbrant och slättområde. Viktiga värdebärare Unika geologiska formationer Isälvsavlagringar Att tänka på Ingrepp i åsen i form av grustäkter, schaktningar, utfyllnader eller andra markskador kan skada riksintresset. Eventuella täkter kontrolleras genom tillståndsprövning. Misteln, Ånhammar, Dunker Jord- och skogsbrukslandskap Flen nr N15. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Dunkern är en klarvattensjö där vattenståndet inte har förändrats i modern tid. I sjön finns ishavsrelikten Mysis relicta (ett glacialrelikt kräftdjur) och kring sjön finns ett jordbruks- och skogslandskap med lång kontinuitet. Till jordbrukslandskapet hör välhävdade ängar och naturbetesmarker i stor omfattning med art- och individrika växt- och djursamhällen. Syftet med riksintresset: Att bevara de relativt opåverkade sjöarna Dunkern och Misteln samt den angränsande landskapsbilden. Viktiga värdebärare Art- och individrika växt- och djursamhällen förekommer i stor omfattning i ängar och naturbetesmarker.

107 Samrådshandling Sida 107 av 139 Gamla och grova ekar utgör biotop för läderbagge. Stora bestånd av gammal gran utgör biotop för knärot Att tänka på Dikning och annan form av vattenreglering kan skada såväl Dunkern som angränsande våtmarker. Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Inplantering av gran eller energiskog riskerar skada riksintresset Ånhammarsnäset Flen nr N16. (Natura SE ) Den största delen av området är en vacker udde i sjön Dunkern och är en populär plats för vandring och naturstudier. Karaktären på Ånhammars-Näset är mycket varierande med särskild flora av kärlväxter. De gamla ihåliga ekarna utgör lämpliga boplatser för lavar, insekter och fåglar. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara ett varierat landskap med såväl naturliga, öppna gräsmarker som trädklädda hagmarker och naturskogsartade skogsmiljöer rika på död ved. Viktiga värdebärare Art- och individrika växt- och djursamhällen förekommer i stor omfattning i ängar och naturbetesmarker. Gamla och grova ekar utgör biotop för läderbagge. Att tänka på Dikning och annan form av vattenreglering kan skada området Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Moradalen, Lindsvedsmon, Byringeåsen, Mora Hage Markerad sprickdal Flen nr N17. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Mellan sjöarna Dunkern och Magsjön går en väl markerad sprickdal. Framträdande isälvsavlagringar finns dels på östra sidan (Byringeåsen) och dels på västra sidan, där Lindsvedsmon följer dalgången närmast sjön Dunkern. Längs dalgångens botten rinner Kräftbäcken, ett mindre vattendrag som är oreglerat och har ett meandrande lopp. Kring Morasjön i dalgångens övre del finns ett öppet och omväxlande kulturlandskap, bland annat med spår av ädellövskog, och en värdefull betesmark. Hagmarken vid Morasjön ingår i Natura Syftet med riksintresset: Syftet är att bevara ett bra exempel på ett omväxlande och säreget landskap med sprickdalar, åsar, isälvsterrasser, strandbildningar och odikat vattendrag. Moradalen representerar dessutom ett ålderdomligt och intressant kulturlandskap med lång odlingshistorisk kontinuitet. Viktiga värdebärare Art- och individrika växt- och djursamhällen förekommer i stor omfattning i ängar och naturbetesmarker. Isälvsavlagringar Att tänka på Tillskottsutfordring, gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter kan förändra växtförutsättningarna. Uträtning av meandrande vattendrag kan medföra ökade kväveläckage Mora hage Flen nr N18. (Natura SE ) Mora Hage består av ingående naturtyper enligt habitatdirektivet är artrika silikatgräsmarker, fuktängar med blåtåtel eller starr och artrika stagg-gräsmarker. Betesmarken hävdas med får och/eller kreatur och är välhävdad. Gamla björkar samt lågor och högstubbar av björk är viktiga för vedinsekter och svampar. Inom området finns rik förekomst av arten finnögontröst.

108 Samrådshandling Sida 108 av 139 Syftet med Natura 2000-området: Att bevara de tre naturtyperna: silikatgräsmark, starrgräsmark samt fuktäng. Viktiga värdebärare Art- och individrika växt- och djursamhällen förekommer i stor omfattning i ängar och naturbetesmarker. Att tänka på Tillskottsutfordring, gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter kan förändra växtförutsättningarna. Stenbryggan Horsbetslet - Stenbrygga Flen nr N19. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Stenbryggan är en så kallad naturlig stenbro av urgranit, som bildar en cirka 10 meter lång valvbåge mellan två bergklackar. Naturliga broar är mycket sällsynta i världen och har i de flesta fall bildats genom floderosion i sedimentära bergarter. Horsbetslet är unikt i Sverige och torde ha få motsvarigheter i världen. Den har uppkommit som ett resultat av bergartens struktur och den senaste landisens eroderande verkan och slutligen utformats genom frostsprängning och vågornas bearbetning under det skede, då området låg i strandzonen. Syftet med Riksintresset: Att bevara den ovanlig geologiska formationen. Viktiga värdebärare Geologiska formationer Stenbryggan Horsbetslet Att tänka på Avverkning i närheten av stenbryggan samt framdragning av nya vägar kan genom vibrationer skad den geologiska formationen Henaredalen Kulturpräglad dalgång Flen nr N20. (Natura SE ) Henardalen är ett botaniskt och zoologiskt intressant område med underbar vår- och försommarblomning. Området består av örtrika näringsrika granskogar, trädklädda betesmarker, lövsumpskogar, artrika torra-friska låglandsgräsmarker samt högörtängar. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är är att bevara en kulturpräglad dalgång med fornlämningar, variationsrik lövträdsvegetation och en för trakten artrik och ovanlig äng- och lundflora. Viktiga värdebärare En kulturpräglad dalgång med fornlämningar Artrik och ovanlig ängs- och lundflora. Fornlämningar Att tänka på Tillskottsutfordring, gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter kan förändra växtförutsättningarna. Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Dikning och annan form av vattenreglering kan skada området.

109 Samrådshandling Sida 109 av 139 Naturreservatet Henaredalen Flen nr N21 (Naturreservat - NVR ) Området, som är beläget mellan sjöarna Henaren och Västersjön, omfattar dels den s.k. Henaredalen, dels Skansberget med fast fornlämning. Området är bevuxet med en blandskog med stora mängder hasselbuketter. Rikt fågelliv och flera intressanta växter, örter och svampar återfinns i området. Jordmånen är en väl bevattnad, något lerhaltig mull, vilken i högre terräng övergår i mer grovkorniga fraktioner av morän och vittringsgrus. Fågellivet i Henaredalen är mycket rikt och bland årligen häckande arter märks gärdsmyg, nötkråka och härmsångare. Syftet med Naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att skydda det ca 17 hektar stora botaniskt intressanta lundområdet som ligger i anslutning till sjön Henarens utloppsbäck. Viktiga värdebärare Fuktiga hävdade betesmarker Hasselängar Att tänka på Tillskottsutfordring, gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter kan förändra växtförutsättningarna. Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Lyftinge, Stora Råstock - Odlingslandskap Flen nr N22. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Representativt odlingslandskap med lång kontinuitet med mycket art- och individrik flora. På St Råstock återfinns en av länets mest värdefulla naturbetesmarker. I den s k Kambolhagen finns en ovanligt rik förekomst av hävdgynnade växter. Syftet med Riksintresset: Syftet är att bevara det representativa landskapet med dess omväxlande flora. Viktiga värdebärare Art- och individrik flora. Naturbetesmarker Att tänka på Tillskottsutfordring, gödsling med handelsgödselmedel eller insåning av vallväxter kan förändra växtförutsättningarna. Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Exploatering för bebyggelse, väg eller annat ändamål kan negativt påverka biotopen genom biotopfragmentering. Båven Klarvatten sjö omgiven av kulturlandskap Denna del av översiktsplanen (Flen N23 till Flen N41)är tänkt att ersätta den tidigare Båvenplanen. Tidigare omfattades området av en fördjupning av översiktplan (Båvenplanen) framtagen av Flens kommun, Gnesta och Nyköpings kommun i samverkan. Båvenplanen har dock beslutats som inaktuell av Flen och Gnesta, samt Nyköping som upphävt planen. Här nedan beskrivs Båven och dess angränsande miljöer utifrån riksintressen och Natura områden, samt de naturreservat som sammanfaller med Natura 2000-områden. Långdunker Odlingslandskap inklusive ravin Flen nr N23. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Odlingslandskap i herrgårdsmiljö med lång kontinuitet. Stor förekomst av naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora samt mindre arealer äng. Området var bebott redan under bronsåldern och eventuellt tidigare. Långdunker som är en herrgård på en höjd i Lillsjön norr om Sparreholms samhälle, har tidigare tillsammans med

110 Samrådshandling Sida 110 av 139 ekhagarna tillhört Sparreholms slotts ägor. Vid Långdunker finns ett kärr med rikt fågelliv och en å som slingrar sig fram längs med åkermarken mellan Lillsjön och Torparviken i Båven. Syftet med Riksintresset: Syftet är att bevara det representativa odlingslandskapet i herrgårdsmiljö med lång kontinuitet kring Lyftinge, Sparreholm och Ramsberg. Viktiga värdebärare Sparreholms ekhagar är Södermanlands läns största sammanhängande område med betade ädellövhagmarker - med delvis mycket lång kontinuitet i skötseln. Området är botaniskt intressant på grund av storleken, mångfalden av olika lövträdsarter samt på grund av den rika vårfloran i området. Från zoologisk synpunkt är området intressant på grund av lövträdsrikedomen och förekomsten av gamla och hålrika träd vilket gynnar ett stort antal fågel- och insektsarter. Att tänka på Området ligger inom utökat strandskyddat område (300 meter). Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Tillförsel av näringsämnen och gifter kan utarma lav- och svampfloran på grövre träd. Bebyggelse, skogsplantering, dikning och täkter kan negativt påverka biotopen. Hyltinge ravinen Flen nr N24 (Natura 2000 SE ) Områdets värden är knutna till en äldre naturlig ädellövskog. Ett stort antal rödlistade arter av lavar, svampar och insekter förekommer i lövskogsområdet. I ädellövskogen finns också ett rikt djurliv. Ingående naturtyper och arter enligt habitatdirektivet är ädellövskog i branter, lövsumpskog, lövskog och läderbagge (Osmoderma eremita). Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området förekommande naturtyperna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och i länet. Viktiga värdebärare Naturlig äldre lövskog Mulmbildande träd Att tänka på Avlägsnande av död ved eller torrträd, vilket ger en minskning av viktiga substrat för lavar, svampar, insekter och mossor förändrar livsmiljöerna. Körning med skogsbruksmaskiner eller andra fordon i området så att markytan skadas påverkar starkt naturskogen. Beskuggning och för tidigt åldrande av grova ädellövträd. Svag föryngring av ädla lövträd, särskilt ek. Dikning som förändrar områdets hydrologi. Biotopfragmentering Sparreholms ekhagar Flen nr N25 (Natura SE ) Flen nr N26 (Naturreservat - NVR ) Sparreholms ekhagar ligger på norra sidan av sjön Båven öster om Sparreholm slott. Hagarna består till övervägande delen av ett parkliknande landskap där ädellövträden dominerar - främst ek men även lind, lönn, ask och alm är relativt vanliga. Smärre förekomster av bok, avenbok och fågelbär kompletterar artlistan så att samtliga ädellövträd finns representerade i området. De många ihåliga ekarna är viktiga för många arter. Lunglav är ett exempel på lavar i området och läderbagge är en av många sällsynta insekter här. Sparreholms ekhagar har nyligen restaurerats och är i

111 Samrådshandling Sida 111 av 139 mycket gott skick. Floran i området är rik, mångfalden av biotoper och det stora inslaget av gamla lövträd gör att fågelfaunan är rik. Särskilt hålbyggnade arter gynnas. Området är förhållandevis kuperat från fuktiga låglänta sänkor till markerade bergspartier. Mest framträdande är det s k Tempelberget som höjer sig ca 50 meter över Båvens yta. Från Tempelberget som fått sitt namn av att det här har funnits en mindre lusthusbyggnad, har man vidsträckt utsikt över området och omgivningarna. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara det stora beståndet av gamla, riktigt grova ekar och även många andra skyddsvärda träd. Dessa utgör miljöer för många organismgrupper med flera ovanliga arter framför allt inom lav- svamp- och insektssamhällen. Syftet med naturreservatet: Att bevara och vårda ett stort sammanhängande område med ädellövhagmarker och ädellövskogsbestånd med dess skiftande biotoper. Viktiga värdebärare Sparreholms ekhagar är Södermanlands läns största sammanhängande område med betade ädellövhagmarker - med delvis mycket lång kontinuitet i skötseln. Området är botaniskt intressant på grund av storleken, mångfalden av olika lövträdsarter samt på grund av den rika vårfloran i området. Från zoologisk synpunkt är området intressant på grund av lövträdsrikedomen och förekomsten av gamla och hålrika träd vilket gynnar ett stort antal fågel- och insektsarter. Att tänka på Området ligger inom utökat strandskyddat område (300 meter). Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Tillförsel av näringsämnen och gifter kan utarma lav- och svampfloran på grövre träd. Bebyggelse, skogsplantering, dikning och täkter kan negativt påverka biotopen. Båven-området Flen nr N27. (Riksintresse Naturvård - NRO ) Inom riksintresseområdet har hitintills 8 naturreservat avsatts. Dessa är Jaktstuguskogen, Kråkholmen, Mindre del av Sparreholms ekhagar, (Större delen av detta reservat ligger inom riksintresset Långdunker), Rockelstaåsen, Bålbergsudden, Aspö, Dagnäsön och Båvenöarna Fågelskyddsområden för ca 100 öar och landområden vid Båven. Delar av sjön Båven är Natura 2000-objekt. Syftet med riksintresset: Båven är en näringsfattig klarvattensjö med artrik fiskfauna, bl.a. finns den akut hotade malen. Särpräglat fågelliv med ovanligt många häckande par fiskgjuse och storlom samt utrotningshotade rovfågelarter. Kring sjön finns ett omväxlande odlingslandskap varvat med berg och skogsområden. Odlingslandskapet har lång kontinuitet med kuperade åkrar, skogsdungar, äldre vägar och stora arealer naturbetesmark.odlingslandskapet har lång kontinuitet med kuperade åkrar, skogsdungar, äldre vägar och stora arealer naturbetesmark. Kring slott och herresäten finns alléer, parker och ekbackar. Sjöns omgivningar innehåller ett stort antal våtmarker och såväl på fastlandet som på öarna i sjön finns talrika nyckelbiotoper med skyddsvärd fauna och flora. I första hand har det varit landskapsbildsvärdena, det särpräglade djurlivet och den höga vattenkvaliteten, som varit avgörande för klassificeringen av sjön som ett område av riksintresse. Viktiga värdebärare djup sprickdalssjö med näringsfattigt och klart vatten. stora bestånd av gammal och grov skog som delvis är på väg att utvecklas mot ett naturskogsstadium. centralt häcknings- och födosöksområde för Båvens särpräglade och störningskänsliga fågelfauna. artrik fiskfauna med bl a gädda, abborre, gös, ål, sik och siklöja, gärs, nors och lake samt bestånd av den fridlysta malen. Genom sitt läge i centrala delen av Båven är de skarpt markerade skogklädda öarna med sina orörda stränder av stor betydelse för landskapsbilden och friluftslivet.

112 Samrådshandling Sida 112 av 139 Att tänka på ovarsam vattenreglering kan allvarligt skada möjligheterna för malen att fortplanta sig övergödning kan kraftigt försämra vattenkvaliteten och därigenom skada riksintresset en kraftig ökning av friluftslivet kan störa häckningskänsliga fågelarter såsom glada, pilgrimsfalk, berguv och fiskgjuse minskad betesdrift kan förändra livsvillkoren för botaniskt värdefulla arter. ovarsam exploatering av strandlinjen riskerar att negativt påverka riksintresset Båven Flen nr N28 (Natura SE ) Natura 2000-området Båven - Bevarandeplanen för Båven - är ett rådgivande dokument som beskriver sjöns naturvärden och dess tillstånd vad beträffar vattenkvalitét samt växt- och djurliv. I planen beskrivs de hot som kan innebära att sjöns status försämras ytterligare och förslag på åtgärder och uppföljning som om de utförs, kan öka möjligheterna för sjön att återfå de kvaliteter som riskerar att gå förlorade. Öar där produktion kopplat till jordoch skogsbruk ännu förekommer, ingår inte i Natura 2000-området. Inte heller ingår tomtmark ovan högsta vattenstånd på öarna eller längs stränderna. Sjön är en av de viktigaste lokalerna för fiskätande fåglar i de centrala delarna av Svealand. Populationer av storlom och fiskgjuse är bland de största i Sverige. Även fiskfaunan är unik. Den mycket sällsynta malen lever i flertalet delar av sjön. Andra fiskar som finns är vithavssik, siklöja och nors. Floran och vegetationen runt sjön visar hög diversitet och nästan alla naturtyper i vår del av landet finns representerade. Syftet med Natura-2000 området: Syftet är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de för Båven aktuella naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden inom den biogeografiska regionen. Aspö Flen nr N29( NVR ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO På tre platser inom naturreservatet har åkerbruk bedrivits. I övrigt består området av skogsmark med olikåldrig blandskog, hällmarkspartier och i den centrala delen finns ett mindre alkärr. Trädvegetationen domineras av gran men även inslag av björk, tall, al, enstaka ek, asp och lönn förekommer. På de öppna och fuktigare partierna finns en rik örtflora med inslag av bland annat skogsknipprot, kovall och viol. Här finns också ett artrikt fågelliv med bl a häckande sjöfågel. Berggrunden inom området består främst av gnejs. Syftet med naturreservatet: Syftet är att bevara ett område med rik flora. Området är även lämpligt som frilufts- och strövområde för allmänheten. Viktiga värdebärare Örtrik flora Att tänka på Igenväxning av sly kan minska örtförekomsten Bålbergsudden Flen nr N30 (NVR ,) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Syftet med naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara ett stort lund- och lövängsområde av ursprunglig beskaffenhet. Viktiga värdebärare Naturligt utvecklad lundmiljö efter 100-års träda grova ekar, hassel och lind Att tänka på Skogsbruk eller ingrepp i naturen kan riskera att påtagligt skada området.

113 Samrådshandling Sida 113 av 139 Båvenöarna Flen nr N31(Natura SE ) Flen nr N32 (Naturreservat Båvenöarna - NVR ,) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Båvenöarna är ett stort naturreservat med 15 öar och skär mitt i sjön Båven. Sjön är delvis en utpräglad sprickdalssjö. Tydliga djuprännor går genom reservatet. En djupsänka sträcker sig från Gullfjärden upp mot Fiön och Älgön. Djupet uppgår här till mer än 20 meter. En annan utpräglad djupränna går längs nordöstra reservatsgränsen mellan öarna och Hyltingelandet. Vattendjupet är också här på flera ställen mer än 20 meter och kulminerar i ett bäcken mellan Älgön och Aspön inom vilket man finner Båvens största djup 48 meter - cirka 300 meter norr om Älgön. Sprickdalsmönstret präglar också öarnas form. Till större delen är dessa bergiga. Samtliga större öar är bevuxna med barrskog. Här dominerar tallen. Skogen är för det mesta en bra bit över 100 år. Längs stränderna förekommer ett större inslag av lövträd, främst al. I området finns ett flertal bebodda fiskgjusebon samt häckningsplatser för storlom. Naturreservatet ingår i det Europeiska nätverket (Natura 2000) av värdefulla naturområden. Delar av Båvenöarna naturreservat är fågelskyddsområde. Fågelskyddsområdet har beträdningsförbud 1 april - 31 juli. Natura 2000-området Båven - Bevarandeplanen för Båven - är ett rådgivande dokument som beskriver sjöns naturvärden och dess tillstånd vad beträffar vattenkvalitét samt växt- och djurliv. I planen beskrivs de hot som kan innebära att sjöns status försämras ytterligare och förslag på åtgärder och uppföljning som om de utförs, kan öka möjligheterna för sjön att återfå de kvaliteter som riskerar att gå förlorade. Öar där produktion kopplat till jordoch skogsbruk ännu förekommer, ingår inte i Natura 2000-området. Inte heller ingår tomtmark ovan högsta vattenstånd på öarna eller längs stränderna. Syftet med naturreservatet: Syftet med reservatet är bl a att det skall vara ett område som kan utnyttjas för naturstudier och upplevelser i orörda miljöer. För att undvika störningar eller skador på vegetationen, floran och faunan skall åtgärder kunna vidtagas för att kanalisera friluftslivet. Syftet med Natura-2000 området: Syftet är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de för Båven aktuella naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden inom den biogeografiska regionen. Viktiga värdebärare Från geomorfologiska och limnologiska synpunkter är området betydelsefullt som exempel på en djup sprickdalssjö med näringsfattigt och klart vatten. Från vegetationssynpunkt är flera av öarna intressanta på grund av förekomsten av stora bestånd av gammal och grov skog som delvis är på väg att utvecklas mot ett naturskogsstadium. Från zoologiska synpunkter är reservatet av stor betydelse som ett centralt häcknings- och födosöksområde för Båvens särpräglade och störningskänsliga fägelfauna. Inom reservatet förekommer en artrik fiskfauna med bl a gädda, abborre, gös, ål, sik och siklöja, gärs, nors och lake samt bestånd av den i övriga delar av landet sällsynta och genom särskilt beslut fridlysta malen. Genom sitt läge i centrala delen av Båven är de skarpt markerade skogklädda öarna med sina orörda stränder av stor betydelse för landskapsbilden och friluftslivet. Att tänka på Skogen och den övriga vegetationen- skall lämnas för fri utveckling. Några anordningar för det rörliga friluftslivet finns f n inte på öarna. Om det visar sig nödvändigt för att undvika markskador eller nedskräpning kan enklare anordningar iordningställas. Hornskogen Flen nr N33 (Natura SE ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Hornskogen är en gammal, olikåldrig, grandominerad barrskog på isälvssediment. Den har tidigare betats men efter det att betet upphört har skogen fått utvecklas någorlunda fritt. Skogen är delvis grov och gammal och det har bildats en del död ved som nu ligger som vindfällen och lågor. Nedblåsta träd har ofta fått ligga kvar varför man i

114 Samrådshandling Sida 114 av 139 skogen har en viss lågakontinuitet. Den örtrika granskogen på Ådön uppvisar en mosaik av olika växtsamhällen och innehåller närmare 150 arter kärlväxter samt några mindre vanliga växter. Svampfloran är unik med ovanliga arter. Natura-2000områdets förslag till bevarandeplan anger att området bör skyddas som naturreservat och hela Hornskogen bör då ingå i reservatet och att området skall vara skyddat senast Detta har ännu inte genomförts. Syftet med Natura 2000-området: Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för den i området förekommande naturtypen så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och i länet. Med gynnsam bevarandestatus menas i detta fall att skogens naturvärden är oförändrat höga. Viktiga värdebärare omfattande lundflora i örtrik granskog hög förekomst av skuggtoleranta arter i fuktstråk lågakontinuitet i gammal barrskog Att tänka på Avverkning eller andra skogsbruksåtgärder som ökar tillväxten av höga gräs och instrålningen av solljus till marken kan allvarligt skada biotopen. Vägdragningar eller annan exploatering som medför hydrologiska störningar i området kan negativt påverka biotopen. Omfattande stormfällningar av ett stort antal träd, kan medföra att hyggesvegetation tränger ut den skyddsvärda örtfloran kan skada biotopen. Ökad försurning på grund av ett alltför sparsamt lövinslag, vilket i sin tur kan leda till en minskad biologisk markaktivitet och försämrad näringsomsättning, vilket på sikt kan utarma den örtrika floran. Omfattande bökningar av vildsvin kan innebära att flera av de ovanliga svamparnas mycel tillintetgörs eller reduceras. Jaktstuguskogen Flen nr N34 och (Natura SE )Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Flen nr N35 (Naturreservat Jaktstuguskogen NVR ,) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Jaktstuguskogen är ett av landets äldsta naturreservat, bildat redan 1919 på begäran av dåvarande ägaren till Rockelsta gods, Eric von Rosen. Naturreservatet utvidgades Reservatet karakteriseras av gammal orörd, flerskiktad barrblandskog med en ålder av uppemot 150 år. Skogen är rik på torrträd, vindfällen och så kallade lågor av multnande stammar. I området finns en liten tjärn och en jaktstuga från seklets början. Topografin är omväxlande med bergiga torra partier och lägre fuktiga stråk. Fågellivet är rikt med bland annat flera hackspettsarter. I området finns flera intressanta mossor som till exempel grön sköldmossa, rörsvepemossa och kammossa. Bland lavar kan gammelgranslav och renlav nämnas. Intressanta skalbaggar som noterats från området är norshornsbaggen Sinodendron cylindricum. Syftet med naturreservatet: Att bevara ett opåverkat skogsområde för att man skall kunna följa vegetationens och faunans utveckling under orörda förhållanden. Viktiga värdebärare Gammelskogens alla strukturer och funktioner finns och mängden död ved ökar med tiden. Fin kontinuitet i tillförsel och nedbrytning av död ved. Artrik flora av vedlevande svampar. Jaktstugusjöns dystrofa miljö med ett begränsat fiskbestånd av gädda, abborre och vitfisk, och kanske även rudor. Floran är förhållandevis artrik och på grunt vatten vid stränderna kan man hitta sprängört, dyblad, vattenblink, hästsvans, vattenbläddra, dvärgbläddra, stor andmat och gäddnate. Öppen, delvis tuvig myr med björnmosstuvor och vitmossflak. Att tänka på Lång skoglig kontinuitet är viktig för svårspridda arter av insekter, spindeldjur, landsnäckor och vissa lavar, mossor och svampar. Grova träd med kraftiga kronor är potentiella boplatser för rovfåglar.

115 Samrådshandling Sida 115 av 139 I naturtypen får ej förekomma skogliga åtgärder som avverkning eller förberedelser till avverkning, gallring, plockhuggning, dikning, plantering eller markberedning. Enstaka skogliga ingrepp kan i undantagsfall tillåtas för att gynna rödlistade arter. I områden med störningskänsliga djurarter skall organiserat friluftsliv som kan inverka negativt på t.ex. häckningsresultat, undvikas. Opåverkade hydrologiska förhållanden. Torrträd får ej fällas. Död ved som vindfällen, lågor, grenar, kvistar och stubbrester får ej flyttas eller bortföras. Byggandet av skogsbilvägar eller andra ingrepp som fragmenterar bestånden av västlig taiga i området får ej utföras. Kråkholmen Flen nr N36 (Naturreservat - NVR ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Naturreservatet Kråkholmen utgörs av en del av en rullstensås. Åsen går ut som en udde ut i sjön Båven. Sjön, till ytan länets största, ligger i centrala Södermanland. Båvenområdet övertväras i syd-nordlig riktning av två grusåsar, varav den ena omfattar Kråkholmen. Syftet med naturreservatet: Att skydda en del av en ås mot bebyggelse och grustäkt. Viktiga värdebärare Häckningsplats för fågel Att tänka på Ingrepp i åsen riskerar att skada naturreservatet Rockelstaåsen Flen nr N37 (Naturreservat - NVR )Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Rockelstaåsen avsattes som naturreservat redan år Reservatet utgörs av ett antal åsryggar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. De är delvis trädbevuxna med framförallt tall. I fältskiktet hittar man arter som kruståtel, lingon, blåbär och vitsippa. Åsryggarna är värda att bevara då de är iögonfallande och utgör ett värdefullt inslag i landskapet. I området får skogsbruk bedrivas Syftet med naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara ett antal märkliga och betydelsefulla grusåsar. Viktiga värdebärare Naturliga åsformationer Att tänka på Ovarsam körning med skogsmaskiner riskerar att skada reservatet Sibro Flen nr N38 (Natura SE ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Området utgörs av en ca 330 meter lång sträcka av Nyköpingsån från Båvens utlopp mot Lidsjön. Östra strandkanten nedströms ån utgörs av åkermark medan västra sidan domineras av blandskog. I vattendraget finns sex stycken arter av stormusslor varav två är sällsynta och rödlistade, tjockskalig målarmussla och flat dammussla. Övriga arter är äkta målarmussla, spetsig målarmussla, allmän dammussla och större dammussla. Fynd av större dammussla och äkta målarmussla är ganska ovanliga i Sverige men arterna är inte rödlistade. Den dominerande arten i Sibro är spetsig målarmussla. Habitatarterna stensimpa, nissöga, mal och utter förekommer också inom området men är i dags läget inte anmälda enligt habitatdirektivet för Sibro. Syftet med Natura-2000 området: Bevarandesyftet för Natura 2000-området Sibro är att en gynnsam miljö bibehålls och skapas för den utpekade arten tjockskalig målarmussla så att den kan finnas kvar i livskraftiga bestånd.

116 Samrådshandling Sida 116 av 139 Viktiga värdebärare Naturlig miljö för tjockskalig målarmussla Oligotrof vattenmiljö med tillräcklig mäng värdfiskar ger goda förutsättningar för reproduktion av arten Att tänka på Ån nedströms kulturmiljön ska så långt som möjligt ha naturliga strand- och kantzoner. Eventuell reglering av vattendrag ska ske med naturvårdsanpassning. Ingen påverkan av främmande ämnen eller bekämpningsmedel. Dikningar inklusive underhållsdikningar och muddringar ska i första hand undvikas eller utföras på ett för arten skonsamt sätt. Lämpliga bottnar med rätt struktur ska finnas på rätt platser avseende jordarter, djup, kornstorlek för tjockskalig målarmussla och dess värdarter. Skedevi Flen nr N39 (Natura SE ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Skedevi är ett mångformigt område som bildar en halvö i sjön Båven. Hagmarken är svagt kuperad och block förekommer glest några är mycket stora. Bara klippor förekommer främst vid sjökanten. De betade delarna ligger på den egentliga halvön, Ugglan, som i väster gränsar till den del av Båven som kallas Hornsundsjön. Grova ekar, mäktiga block och stora öppna gräsytor karakteriserar hagmarksområdet. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara den komplexa naturmiljö som förekommer på halvön Ugglan i sjön Båven och den angränsande våtmarken. Här förekommer trädklädd betesmark, ädellövskog, lövsumpskog och kärr. Viktiga värdebärare Trädklädda betesmarker Lövsumpskog Svagt välvda mossar med artrik flora Att tänka på Arealen öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn ska bibehållas. Igenväxningen ska inte fortskrida. Trädkontinuitet och inslag av gamla träd. Ersättningsträd till de äldre bör utses. Fortsatt hävd i form av bete med tillräckligt djurantal. Det ska vara väl avbetat vid vegetationsperiodens slut. Svalängsskogen Flen nr N40 (NVR ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO Svalängsskogens naturreservat innehåller värdefull barrskog med lång historia. Området har innan det kom i gården Svalängens ägor använts som utmarksbete åt gården Oppebys djur. Skogsbetet upphörde troligen någon gång på talet och har satt sin prägel på området. Skogen är olikåldrig och de äldsta träden är omkring 120 år. Granen dominerar, men med ett stort inslag av tall, en del björk, asp, al, rönn, ek och enstaka hassel. I mosstäcket växer här och var den lilla orkidén knärot. I området har flera sällsynta och ovanliga svampar hittats, exempelvis bombmurkla, fyrflikig jordstjärna och luddticka. Bombmurklan är en marklevande vårsvamp som är ca 5-10 cm stor. Den har ett mycket speciellt utseende och med sin chokladbruna färg och geléaktiga fruktkroppar är den svår att förväxla med andra arter. De flesta platser där bombmurklan i dag växer utgörs av äldre granskog på näringsrik och väldränerad mark med lång kontinuitet av skog. Oftast är skogen präglad av tidigare skogsbete i kombination med mindre plockhuggning. Syftet med naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara en för naturvården skyddsvärd barrblandskog på sandig mark med dess biologiska mångfald, strukturer som gamla träd, död ved och sandig mark ska förekomma i för livsmiljöerna gynnsamt tillstånd. Den rika marksvampfloran ska bevaras. Viktiga värdebärare

117 Samrådshandling Sida 117 av 139 Naturliga åsformationer artrik flora Att tänka på Ovarsam körning med skogsmaskiner riskerar att skada reservatet Ingrepp i åsen riskerar att skada reservatet Tuna Flen nr N41 (Natura SE ) Området ligger inom riksintresse för naturvård Båven - NRO I området Tuna finns ett antal grova ekar och hamlade gamla lindar spridda över ett mindre område. I ett par av dessa ekar har man funnit läderbagge, vilket är det främsta bevarandevärdet i området. Förekomst av lavspik. Prioriterat är att de stora ekarna och lindarna i området hålls friställda så att de lever så länge som möjligt och kan hysa läderbagge under en lång tid framöver. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området. Viktiga värdebärare gamla och grova lindar och ekar hamlade äldre träd Att tänka på igenväxning kan allvarligt skada biotopen minskad mängd mulmbärande träd kan allvarligt skada biotopen biotopfragmentering kan ha negativ inverkan på området Marsjön Flen nr N42 (Natura SE ) Marsjön är ett långsmalt våtmarksområde beläget i det kuperade skogslandskapet norr om sjön Långhalsen. Våtmarken har uppstått genom att Marsjön efter den senaste istiden långsamt vuxit igen. Tillrinningsområdet är snävt avgränsat till sprickdalen där våtmarken är belägen. I söder avgränsas området främst av åsmaterial och i norr av berg. Norr om Marsjön sluttar skogen brant ned mot våtmarken och även söder om sjön är lutningen ned mot den igenvuxna sjön bitvis ganska stark. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara sjön samt hela den mångfald av olika myrtyper som finns i området: sumpskog, trädklädd mosse, öppen mosse, fattigkärr och gungflyn samt de växtsamhällen och djur som är knutna till dessa miljöer. Viktiga värdebärare Trädfria vitmossemattor kring sjöarna stora inslag av praktvitmossa, rubinvitmossa, rostvitmossa och klubbvitmossa samt, nere i höljorna, även drågvitmossa. gamla och döda träd i och i anslutning till myrmarken. Att tänka på Utbredning av vass kan skada biotopen Kväveläckage påverkar biotopen negativt Avverkning utan trädzon mot mosskanten kan allvarligt skada biotopen Stenhammar Flen nr N43 (Riksintresse Naturvård - NRO ) Flen nr 44 (NVR ) Stenhammar-området med dess typiskt sörmländska slottsmiljö, har lång ädellövkontinuitet med framför allt ek i skogar och lundar. Dessa ädellövområden har delvis naturskogskaraktär. Mot dessa biotoper kontrasterar

118 Samrådshandling Sida 118 av 139 svårtillgänglig blockrik barrskog. Örtrikedomen är stor på många ställen. Fågellivet i lövskogar, lundar och hagmarker är rikt. Området och framför allt slottsmiljön har stor betydelse för friluftslivet. Syftet med riksintresset: Syftet är att bevara området med dess typiskt sörmländska slottsmiljö, som har lång ädellövkontinuitet med framför allt ek i skogar och lundar Syftet med Naturreservatet: Syftet är att bevara och vårda ett stort sammanhängande mosaiklandskap som består av blockiga moränryggar med barrnaturskog, ädellövhagmarker, hassellund, öppna naturbetesmarker, betad strandäng samt vattenområden med strandmiljöer och grunda vikar. Syftet är även att bevara ett för Sörmland typiskt herrgårdslandskap av högt kulturhistoriskt värde. Viktiga värdebärare Mångformigheten hos landskapet den höga kontinuiteten i ädellövträd skarpt kontrasterande naturtyper fågelbeståndet i de gamla ekskogarna Att tänka på omfattande avverkning av äldre ädellövträd kan skada områdets värden bebyggelseexploatering kan riskera att fragmentera området på ett olämpligt sätt användande av konstgödsel kan negativt påverka floran Stavåsen (Lidaviken) Flen nr N45 (Natura SE ) Vid Lidaviken finns ett ek-lind-bestånd med delvis mycket grova ekar som vuxit upp i ett mer eller mindre öppet hagmarkslandskap. Större delen av detta landskap har vuxit igen eller ersatts av skogsplanteringar av i huvudsak gran. Ek-lindbeståndet är kvarlämnat och genom rikedomen på hassel vuxit igen till en lund. Genom att terrängen är bergig och blockrikedomen stor har igenväxning skett fläckvis. Minst igenvuxen är den gamla hagen utmed en gammal körväg som går i kanten av området. Flera av ekarna i vägkanten bildar en ensidig allé. I närheten finns också en stensättning och en gammal källargrund. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara det omfattande bestånder av grova ekar i det naturliga haglandskapet. Viktiga värdebärare Mulmbärande jätteträd Betesbunden kärlväxtflora Epifyter på jätteträd Att tänka på Upphörd eller minskad betesdrift kan negativt påverka biotopen genom igenväxning och beskuggning. Deponering av jord, sten, grus eller annat material som medför minskning av den betade arealen kan negativt påverka biotopen. Upphörd hävd. Avverkning av grova lövträd, på sikt nyrekrytering av lövträd och ökat graninslag. Alla dessa aspekter påverkar negativt riksintressets värden. Urglesning av hasselbestånd gynnar biotopen Stenhammars kohage Flen nr N46 (Natura SE ) Stenhammarskogen består av två barrskogsklädda höjder i norr, en lövängsrest med ek och asp i söder och en ekdominerad lövskog med inslag av asp, ask, och någon enstaka lönn, däremellan. Gnejs är förhärskande bergart och morän den vanligaste jordarten. Området är i delar starkt kuperat och den branta nordsluttningen mot Stavsundet är

119 Samrådshandling Sida 119 av 139 både rik och storblockig med tjocka mossfällar på blocken. De högsta partierna höjer sig 20 m över sjön Valdemarens yta. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att skydda och vårda ett för regionen värdefullt ädellövskogsområde. Syftet är också att bevara den äldre barrskogen och det djur- och växtliv som finns där. Viktiga värdebärare Ekdominerad lövskog Västlig Taiga Ädellövskog Att tänka på Det är viktigt att tillse att åldersfördelning mellan träden bibehålls så att generationsglapp inte uppstår Död ved; grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m. av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier ska finnas i området Skogstypens naturvärden utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik vilket omfattar störningar, som t.ex. självgallring, avdöende grenverk, stormfällningar och insektsangrepp. Åtorpsskogen Flen nr N47 (Natura SE ) Flen nr N48 (NVR ) Åtorpskogen är en grandominerad äldre barrnaturskog på frisk mark med partier av hällmark och lövsumpskog. Terrängen är småkuperad med ett litet hällmarksområde i den centrala delen. Mot norr sluttar terrängen brant och på många håll reser sig flyttblock och fält av grovblockig morän över skogsmarkens golv. Större delen av området är i det närmaste opåverkat av modernt skogsbruk. Grova gammelgranar i stora bestånd omgiven av djup mossa, vilken väller över stenar, gamla stubbar och halvförmultnade lågor ger karaktär av trollskog. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är att bevara områdets grandominerade äldre barrnaturskog med partier av hällmark och lövsumpskog, samt förekomsten av grön sköldmossa. Syftet med Naturreservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara en variationsrik skog med dess växt- och djurliv. Även friluftsliv ska kunna bedrivas i hela reservatet och besökare ska kunna se och uppleva områdets typiska livsmiljöer och arter. Viktiga värdebärare Taiga Lövsumpskog Grön sköldmossa Att tänka på All form av exploatering som t.ex. bebyggelse, uppsättning av master m.m kan allvarligt skada området Alla former av produktionsinriktat skogsbruk i eller i direkt anslutning till området, som ex. avverkning eller förberedelser till avverkning, gallring, plockhuggning, dikning, plantering eller markberedning kan allvarligt skada området Minskad tillgång på död ved av lämpliga trädslag och av rätt dimensioner försvårar tillväxten av grön sköldmossa Tolmon - Åkforsån Flen nr N49 (Riksintresse Naturvård - NRO ) Tolmon är genom sin storlek, mångformighet och relativa orördhet ett av Mellansveriges mäktigaste åslandskap. Påtaglig är även den kontinuerliga övergången som kan spåras till nutida vattendraget Åkforsån med dess speciella djurliv och kringliggande naturbetesmarker med art- och individrika växtsamhällen. Tolmon består av stora åsbildningar sydöst om Eriksberg. Genom sin storlek, mångformighet och relativa orördhet är Tolmon ett av

120 Samrådshandling Sida 120 av 139 Mellansveriges mäktigaste åslandskap. Sydväst om Tolmon sträcker sig en bred uppodlad dalgång mellan Eriksbergssjön och Yngaren. Längs dalgången flyter Åkforsån med ett lugnt slingrande lopp. Åkforsån är i sin nedre del omgiven av lövskogar och naturbetesmarker. Syftet med Riksintresset: Syftet är att bevara den primärt opåverkade åsformatione med omgivande kulturlandskap. Viktiga värdebärare Fortsatt naturvårdsinriktad betesdrift på naturbetesmarkerna bör eftersträvas Den primärt opåverkade åsformationen Att tänka på Täkter, utfyllnader, körskador och markberedning, schaktningar, bebyggelse, upphört eller minskat betesutnyttjande, tillförsel av näringsämnen och gifter, skogsodling eller energiskogsodling på naturbetesmarkerna kan allvarligt skada området. Brunnstaåsen Flen nr N50 (NRV ) Syftet med Naturareservatet: Syftet med naturreservatet är att bevara en märklig och betydelsefull grusås. Viktiga värdebärare Naturliga åsformationer artrik flora Att tänka på Ovarsam körning med skogsmaskiner riskerar att skada reservatet Ingrepp i åsen riskerar att skada reservatet Veckla äng Flen nr N51 (Natura SE ) Veckla äng är en av mycket få kvarvarande slåtterängar i Sverige där höet skördas manuellt. Blomrika slåttermarker har mycket stor betydelse för många organismer som är knutna till odlingslandskapet, inte minst för slåttergynnade kärlväxter och många insekter, i synnerhet fjärilar och vildbin. Dagens mycket små arealer artrika slåttermarker är förmodligen en starkt bidragande orsak till att många fjärilar minskat katastrofalt. Syftet med Natura 2000-området: Syftet är bevarandet av en slåtteräng med dess rika förekomster av slåttergynnade arter. Viktiga värdebärare Hävdgynnade arter i grässvålen är bland annat jungfru Marie nycklar, nattviol, svinrot, ängsvädd, ängsskallra och äkta höskallra. Att tänka på På sikt utgör upphörd hävd det största hotet mot naturtypen. All form av exploateringar och grävarbeten är generella hot mot naturvärdena i slåtterängar. Tillskottsutfordring som kan ge lokal kväveanrikning till nackdel för känslig flora.

122 Samrådshandling Sida 122 av Övriga naturvärden I Flens kommun finns naturen alltid nära med både sjöar, betesmarker och skogar vilket är en tillgång för både invånare och besökare. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden och som har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade arter. Skogsstyrelsen har gjort inventeringar sedan 1990 och har hittills funnit mer än 300 nyckelbiotoper i Flens kommun. Ädellövskog Skogsvårdslagens 22 och 23 innehåller bestämmelser till skydd för ädellövskog. Kortfattat är ädellövskog skogsbestånd om minst 0,5 hektar, som till minst 50% utgörs av ädla lövträd. Till ädla lövträd räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Under perioden inventerade länsstyrelsen ädellövskog i länet. Inom Flens kommun finns över 200 objekt redovisade i inventeringen. Sumpskog Sumpskog omfattar all trädbärande blöt mark, där träden i moget stadium har en medelhöjd av minst tre meter och den så kallade krontäckningsgraden är minst 30%. I slutet av 1990-talet inventerade Skogsstyrelsen förekomsten av sumpskog i länet och i Flens kommun har över 700 objekt registrerats. Ekologiskt särskilt känsliga områden Enligt Miljöbalken 3 kap 3 ska markoch vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synvinkel skyddas så lång möjligt mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det är främst tre typer av områden som avses: Områden som är hårt belastade av miljöföroreningar och därför känsliga för ytterligare ingrepp. Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma förutsättningar för återväxt. Områden som inrymmer hotade eller sällsynta växt- och djurarter. Följande områdestyper har valts ut som ekologiskt särskilt känsliga i Flens kommun: 1. De värdefullaste bestånden av ädellövskog (klass 1 och 2 i länsstyrelsens inventering) 2. Naturskogsbestånd (Åtorpsskogen och Jaktstuguskogen) 3. Ängs- och hagmarker med lång obruten hävd och som är opåverkade av handelsgödsel 4. Nyckelbiotoper i skogsmark 5. De mest värdefulla våtmarkerna (klass 1 och 2 i länsstyrelsens inventering) 6. Rast- och häckningslokaler för fåglar 7. Försurade och försurningskänsliga sjöar (se även ÖP:s avsnitt 7.8.5) 8. Övergödda sjöar (se även avsnitt 7.8.6) 9. Sjöar med förorenade bottensediment 10. Försurningskänsliga områden - Mälarmården Områdestyperna 1-6 har även stor betydelse för den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald Begreppet biologisk mångfald omfattar alla variationer och allt samspel mellan växter, djur och deras omgivningar. Det finns flera goda skäl att bevara den biologiska mångfalden. Om en art försvinner, kan det få skadliga återverkningar på andra arter. Fungerande ekosystem utför ekologiska tjänster (t ex nedbrytning av näringsämnen i jorden och fixering av koldioxid i skogarna), som vi ofta tar för givna. Vi människor har också etiska och moraliska skäl att bevara biologisk mångfald. Trots det är hoten mot den biologiska mångfalden många och stora.

123 Samrådshandling Sida 123 av Kulturmiljöer - vårt gemensamma kulturarv Kulturmiljöns framväxt och utveckling vilar på samspelet mellan människa och natur. I det sörmländska landskapet följde människorna i spåren av landhöjningen. Det är i förståelsen av samverkan mellan natur och människa som kulturlandskapets utveckling kan förklaras. Kulturmiljön består av landskapet så som det formats av människans verksamheter, idéer och aktiviteter och omfattar markanvändning, utnyttjande av naturresurser, historiska lämningar och bebyggelse med mera. Tillsammans med ortnamn, traditioner, sägner, samhällsskick, idévärld och ekonomiska strukturer bildar de fysiska lämningarna vårt gemensamma kulturarv. I beskrivningen av kulturmiljöer i Flen behandlas ortnamn, fornlämningar, kyrkor och byggnadsminnen som alla är lagskyddade genom Kulturmiljölagen. Ett avsnitt tar upp kommunens 12 Riksintresseområden för kulturmiljövården, som är beslutade av Riksantikvarieämbetet enligt MB. Det är miljöer av nationellt intresse och har ett starkt skydd. Vid sidan om dessa uppmärksammas 27 kulturmiljöer i Flen. I anslutning till arbetet med den nya översiktsplanen pågår arbetet med ett kulturmiljöprogram för Flens kommun. I kulturmiljöprogrammet kommer det finnas beskrivningar och förklaringar samt riktlinjer för hur kulturmiljövårdens intressens ska tillgodoses att fördjupas och preciseras. Kulturarvet med våra kulturmiljöer är i ständig förändring och utveckling. För att ta tillvara och främja att våra kulturhistoriska miljöer används och utvecklas på bästa sätt är det viktigt att känna till deras historia och särdrag. Genom att odla marken, beta hagar och använda byggnader lever våra kulturhistoriska miljöer vidare. Ställningstagande: Flens kommun arbetar för närvarande med att ta fram ett kulturmiljöprogram för kommunen, arbetet förväntas vara klart under våren Värdefulla kulturmiljöer I Flens kommun finns många värdefulla kulturmiljöer utöver de som länsstyrelsen pekat ut som riksintresseområden för kulturmiljövården. Kulturmiljöerna är av olika karaktär och speglar olika historier. Gemensamt för dem är att de är en viktig resurs att ta tillvara i utvecklingen av Flens kommun. Miljöerna presenteras från norr till söder efter socken. I Flen bildar socknarna alltjämt tydliga bygder med olika karaktär och många av dem är livaktiga landsorter med en stark gemenskap. Ofta ligger centrum vid kyrkan och skolan eller i ett äldre stationssamhälle. Kulturmiljöerna beskrivs som områden av olika karaktär enligt samma indelning som riksintresseområdena. Miljötyperna berättar i grova drag vilka lämningar som finns i området men också hur de fungerar och vilka de viktigaste karaktärsdragen är. I Flens kulturmiljöprogram fördjupas beskrivningar och rekommendationer för respektive miljö. (I tabellen ingår riksintresseområden med länsnummer. De presenteras mer utförligt under avsnittet om riksintresseområden.) Flen nr Kulturmiljö i Flen (Rik länsnr) Miljötyp Mellösa sn K1 Hälleforsnäs Brukssamhälle K2 Harpsund (D 34) Herrgårdslandskap K3 Vik-Ramsbäck Odlingslandskap, gårdar och byar K4 Mellösa kyrkby (D 35) Kyrkby K5 Flenmo-Hökärr (D 32) Odlingslandskap med byar och gårdar K6 Skiringe-Stocktorp-Stockäng Herrgårdslandskap K7 Yxtaholm Herrgårdsmiljö K8 Kramnäs kvarn Kvarnmiljö Lilla Malma sn K9 Sundby-Grinda-Fräkentorp Odlingslandskap, herrgårdar och bergsbruk K10 Malmköping (D 31) Småstadsmiljö, regementsort, fornlämningsmiljö Dunkers sn K11 Röhl Händö Dunkers station Herrgårdslandskap med stationssamhälle

124 Samrådshandling Sida 124 av 139 K25 Oppeby-Berga-Frändesta-gamla Odlingslandskap med byar, äldre vägar och vägen fornlämningsmiljöer K26 Rockelsta Herrgårdslandskap Vadsbro sn K27 Lagmansö (D 38) Herrgårdslandskap K28 Hedenlunda Herrgårdslandskap, äldre vägar och fornlämningar K29 Forssa sn K30 K12 Stålboga Bruksmiljö med stationssamhälle K13 Knaperhäll-Mora-Björndammen Gruvområden, bergsbruk, herrgård och vägmiljöer K14 Dunker (Vadsbro-Ånhammar D 30) Herrgårdslandskap, fornlämningsmiljö, kyrkomiljö Hyltinge sn K15 Sparreholm (D 33) Herrgårdslandskap K16 Sparreholm Stationssamhälle K17 Överby-Frönäs-Torp Odlingslandskap, gårdar och fornlämningar K18 Jälund-Sörby mm. (D 36) Odlingslandskap med byar, fornlämningsmiljö Flens sn K19 Stenhammar Slottslandskap K20 Flens stad, del av Stationssamhälle K21 Flens ka Kyrkomiljön K22 Hornsund Mälby-Gäversnäs- Skedevi Herrgårdslandskap Helgesta sn K23 Helgesta-Ådö Odlingslandskap, kyrkomiljö, militärboställe K24 Helgesta-Stavtorp-Skogshall Vägmiljö med torpbebyggelse Vadsbro-Veckla-Berga- Däntersta Malstanäs-Sofielund-Forssa- Malsna Odlingslandskap med sockenkyrka och fornlämningar Odlingslandskap med herrgårdar väster om Uren. Byar och gårdar vid Forssa kyrkomiljö öster om Uren. Fornlämningsmiljö. Blacksta sn K31 Blackstaby mm. (D 39) Odlingslandskap med byar, fornlämningsmiljö K32 Gryt-Tuvekärr-Stäringe Odlingslandskap med herrgårdar, vägmiljö och fornlämningmiljöer Årdala sn K33 Vibyholm-Årdala m m. (D 37) Slottslandskap, fornlämningsmiljö K34 Simora-Mälby-Sibro Odlingslandskap med gårdar och torp Bettna sn K35 Ekenä-Gripensnäs-Ålspånga- Herrgårdslandskap Sjövik K36 Bettna socken med Skaresta- Sittuna-Viby Odlingslandskap med kyrkomiljö, herrgårdar, byar, äldre vägar och fornlämningsmiljöer K37 Tolmon (del av Eriksberg) (D 29) Väg inom Flens kn (Herrgårdslandskap i Katrineholm) K38 Broby Herrgårdslandskap K39 Åkerö (D 40) Herrgårdslandskap Ortnamn Ortnamnen är en viktig del av vårt kulturarv, de hjälper oss att lokalisera platser och företeelser och är dessutom våra äldsta skriftliga källor. De berättar om natur, kultur, vägar, personer, religion, tidig industri och kan visa hur landskapet koloniserats. Namn som slutar på by och sta har sitt ursprung i järnålder medan Smedstorp berättar om järnhantering och Malmköping visar på framväxten av en köping under 1800-talet.

125 Samrådshandling Sida 125 av 139 Ortnamnen är skyddade i lag genom Kulturmiljölagen, KML 1 kap. 4, som anger att det är viktigt att tänka på god ortnamnssed. Det betyder att i första hand ska etablerade namn användas och vid namngivning är det lämpligt att utgå från platsen och lokal tradition. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar I Flens kommun finns 1751 fornlämningar och 1598 övriga kulturhistoriska lämningar. De är registrerade i Fornminnesregistret vid Riksantikvarieämbetet. Fornlämningarna speglar mänsklig närvaro och verksamhet från stenålder fram till 1800-talet. Spår från stenålder består av boplatser och fyndplatser för stenyxor, bl. a. på Malmköpingsåsen. Bosättningar under bronsålder och järnålder märks genom mer än 1200 gravar i form av rösen och stensättningar. Från senare delen av järnålder med vikingatid finns det mer än 200 gravfält, ett 70-tal högar, mer än 50 fornborgar utmed vattenfarleder och färdvägar samt 18 runristningar. Fornlämningarna från vikingatid ligger invid de historiska byarna och tillsammans med ortnamnen som går tillbaks till järnålder visar de hur dagens bygd tog form. Bild på Röse på Hyltingeö Bild på Runsten vid Fyrby Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen, KML 2 kap. Vid byggnation eller schaktning är den som bygger skyldig att i god tid ta reda på om fornlämning berörs. Målet är att fornlämningar ska undvikas och sparas för framtida generationer. Länsstyrelsen ger vägledning och beslutar om borttagning av fornlämningar.

127 Samrådshandling Sida 127 av 139 År 2014 kom en ny kulturmiljölag Gruppen övriga kulturhistoriska lämningar avser en rad olika lämningar som torp och kolbottnar med mera. År 2014 fick vi en ny kulturmiljölag där den största förändringen är att det infördes en tidsgräns som säger att en rad lämningar som tidigare klassats som övriga kulturhistoriska lämningar utgör fornlämning om de är äldre än Det innebär att torp, kvarnar och gruvor som är varaktigt övergivna ska klassas som fornlämning om de anlagts före Merparten av de övriga kulturhistoriska lämningarna har inget egentligt lagskydd men kan vara av stor betydelse på det lokala planet genom att de berättar om äldre tiders seder och bruk. De är många gånger spännande platser som är värda att vårda. Kyrkor I Flen finns 12 kyrkor som tillsammans med omgivande kyrkogårdar bildar värdefulla kyrkomiljöer och sockencentrum som speglar bygdens framväxt. Med undantag av Hälleforsnäs kyrka, uppförd 1965, så går de tillbaks till och 1200-talen. De är de äldsta byggnaderna vi har. De visar på den äldsta administrativa indelningen av socknar med kyrkan som bygdecentrum. Än idag är kyrkorna med omgivning av kyrkby, bygdegårdar och livaktiga småskolor bygdens nav i stora delar av Flen. Bild på Blacksta kyrka Bild på interiör Vadsbro Kyrka Byggnadsår Övrigt Bettna kyrka Klockstapel 1644, Stiglucka Blacksta kyrka Klockstapel Dunkers kyrka Gravkapell Flens kyrka Forssa kyrka Klockstapel 1738, Stiglucka Helgesta kyrka Klockstapel 1641, Stiglucka Hyltinge kyrka Lewenhauptska och Wachtmeisters gravkor Hälleforsnäs kyrka kap. KML gäller dock ej KML 4 kap. 2 tillståndsplikt Lilla Malma kyrka Klockstapel 1684, Stiglucka Mellösa kyrka Gravkapell Vadsbro kyrka Klockstapel Årdala kyrka Stiglucka 1927 Byggnadsåret anger när de uppfördes, sedan dess har merparten byggts om i omgångar och förändrats.

128 Samrådshandling Sida 128 av 139 Kyrkor med kyrkotomter och begravningsplatser skyddas enligt kulturmiljölagen, KML, 4 kap. och gäller alla kyrkor uppförda före Vid arbeten inom dess gäller tillståndsplikt enligt 4 kap. 3. Bild på Flens kyrka Bild på Dunkers kyrka Byggnadsminnen och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse I Flen finns tre statliga byggnadsminnen och sju byggnadsminnen, enligt Kulturmiljölagen. Byggnadsminnena är byggnader som har mycket höga kulturhistoriska värden, är märkliga eller som representerar en historisk epok eller särskild funktion. De statliga byggnadsminnena har pekats ut av staten, beslutats av Riksantikvarieämbetet, ägs och förvaltas av staten. De lyder under Förordningen om statliga byggnadsminnen. Övriga byggnadsminnen har pekats ut och fått skyddsföreskrifter av länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen, 3 kap. KML. I Flen ägs och förvaltas de av enskilda personer. Vid sidan om dessa byggnader omfattas Skoga på Storgatan 10 i Flen av anmälningsplikt enligt länsstyrelsens beslut, KML 3 kap. 6. Det innebär att de ska anmäla om och när de utför förändringar i byggnaden. Det finns också mer än 200 byggnader som skyddats med stöd i plan- och bygglagen av Flens kommun i samband med detaljplanearbeten. Det är byggnader som har stor betydelse för kulturmiljön på det lokala planet. De speglar byggnadstraditioner och olika arkitekturhistoriska epoker samtidigt som de är viktiga inslag i miljön, såväl i jordbrukslandskapet som i stadsmiljön. Genom plan- och bygglagen kan de ha skyddsföreskrifter, varsamhetsbestämmelser och/ eller rivningsförbud. Genom dessa åtgärder är det möjligt att bevara kulturhistoriskt intressant bebyggelse för framtida generationer. Byggnadsminne Beskrivning Bogårdens Komministerbostad Komministerbostad, uppförd , m fl. byggnader. Harpsunds herrgård (SBM) Statsministerns representationsbostad. Herrgård, talen. Hällefors bruk, Stora Huset Corps de logi Lekstuga , uthus Stamhemmanet 1, Orresta gård, Flen Huvudbyggnad och flygelbyggnader från Malmköpings tingshus 1788 Flens stationshus 1892 Perrongtak vid Flens station (SBM) 1892 Helgesta gård, Von Rosens jaktstuga 1909 Ådö kaptensboställe (SBM) Kaptensboställe från 1746, m. fl. byggnader, från talet. Åkerö säteri i Bettna Corps de logi och två flyglar från (SBM statligt byggnadsminne)

129 Samrådshandling Sida 129 av 139 Bild på Harpsund, SBM Bild på BM Hällefors bruk, stora huset, Skyddsföreskrift och rivningsförbud Riksintresseområden för kulturmiljövården I Flens kommun finns 12 riksintresseområden för kulturmiljövården. De är utpekade och beslutade av Riksantikvarieämbetet i samråd med Länsstyrelsen, enligt Miljöbalken, MB, 3 kap. 6. Målet är att hushålla med våra gemensamma resurser och ta tillvara värdefulla kulturmiljöer som är av allmänt intresse. De ska inte påverkas eller förändras på ett sådant sätt att deras värden riskerar att gå förlorade. Riksintresseområdena representerar olika typer av miljöer, de kan avse ett litet geografiskt område där det är möjligt att uppleva en sammanhållen miljö från en epok, de kan också spegla stora landskapsavsnitt med en komplex väv av historiska lämningar och berättelser. Av Flens riksintressanta miljöer avser sex utpräglade herrgårdslandskap, där Vibyholm kallas för slottslandskap då det är uppfört som ett kungligt slott. Tre områden är odlingslandskap och övriga representerar en kyrkby, en småstad/regementsort, vägmiljöer och i flera fall ingår fornlämningsmiljöer. För riksintresseområden gäller, enligt MB, att det inte får ske förändringar som innebär påtaglig skada på riksintresset. Varje förändring ska prövas mot motivet för att området pekats ut som riksintresse. Även mindre förändringar kan skada ett riksintresse. Vid lokalisering och utformning av nya byggnader ska hänsyn tas till kulturmiljöns och riksintressets värden. Vid förändringar i riksintresseområden och värdefulla kulturmiljöer är det viktigt att anpassa och utforma nya inslag, t.ex. ny bebyggelse på ett sådant sätt att kulturmiljöernas prägel och karaktär inte går förlorad eller förändras så att de blir svåra att uppleva. Målet är att såväl riksintresseområden som andra kulturmiljöer ska utvecklas och brukas. Under varje riksintresseområde listas de viktigaste värdena i punktform och några punkter som det är viktigt att tänka på. Ställningstaganden: Flens kommun ska värna riksintressena för kulturmiljövården genom att varje förändring skall prövas mot bakgrund av motiven för att området utvalts som riksintresse och av att även enstaka byggnad eller enstaka åtgärd kan skada riksintresset.

131 Samrådshandling Sida 131 av 139 Riksintresseområde för kulturmiljövården i Flens kommun Flen nr Namn (länsnr) Miljötyp K2 Harpsund (D 34) Herrgårdslandskap K4 Mellösa kyrkby (D 35) Kyrkby K5 Flenmo-Hökärr (D 32) Odlingslandskap med byar och gårdar K10 Malmköping (D 31) Småstadsmiljö, Regementsort, Fornlämningsmiljö K14 Dunker (Vadsbro-Ånhammar D 30) Herrgårdslandskap, Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö K15 Sparreholm (D 33) Herrgårdslandskap K18 Jälund-Sörby mm. (D 36) Odlingslandskap med byar, Fornlämningsmiljö K27 Lagmansö (D 38) Herrgårdslandskap K31 Blackstaby mm. (D 39) Odlingslandskap med byar, Fornlämningsmiljö K33 Vibyholm-Årdala m m. (D 37) Slottslandskap, Fornlämningsmiljö K37 Tolmon (del av Eriksberg) (D 29) Väg inom Flens kn (Herrgårdslandskap i Katrineholm) K39 Åkerö (D 40) Herrgårdslandskap Nummerserien omfattar både riksintresseområden och övriga kulturmiljöer i Flen. Harpsund - Hedersbostad åt Sveriges statsminister, herrgårdslandskap Flen nr K2. (Riksintresse kulturmiljövård - D 34) Representationsbostad för statsministern i Harpsunds herrgårds uppförd under och 20-talen som en mönsteranläggning med corps de logi i 1700-talsstil med omgivande trädgård. I miljön ingår nationalromantiskt präglade ekonomihus och tjänstebostäder samt arbetarbostaden Nygård, uppförd enligt 1700-talets karolinska stilideal. Harpsund har även ett personhistoriskt intresse genom C A Wikander, en känd industriman i början av 1900-talet som skapade herrgårdsmiljön och skänkte de n till staten som hedersbostad för landets statsminister. Harpsund är namnet på den by som avhystes när säteriet Axelsberg bildades på 1600-talet. I området är det möjligt att uppleva hur markanvändning och bebyggelse avspeglar godsets organisation. Viktiga värdebärare Herrgårdsmiljön med samtliga byggnader Nygårds arbetarbostad och ekonomihusens placering Det öppna, storskaliga odlingslandskapet utan bebyggelse Att tänka på Herrgårdsmiljöns bebyggelsestruktur och karaktär ska underhållas så att dess karaktär består. Nya byggnader ska underordnas befintlig bebyggelses struktur och utformning. Den öppna inägomarken ska brukas på ett sådant sätt att dess öppna karaktär består med vyer ut över Harpsundssjön. Landskapsbilden ska skyddas. Mellösa kyrkby - Kyrkby med sockenkyrka Flen nr K4. (Riksintresse kulturmiljövård - D 35) Kyrkby med kyrkomiljö som visar på socknens centrala, administrativa funktioner. Kyrka från 1200-talet omgiven av Mellösa kyrkby, en av Södermanlands bäst välbevarade byar, trots viss utflyttning vid laga skifte Till kyrkomiljön hör sockenstuga, kyrkstall och tre generationers skolbyggnader som delvis är i bruk. Kyrkan på kyrkhöjden omges av kyrkbyn som ligger utmed en slingrande bygata. I byn finns ett 30-tal hus med olika funktioner, varav många bevarat sin karaktär från och 1800-talen. Byggnaderna visar på byggelsestrukturen hos en terränganpassad, oskiftad klungby delvis omgiven av öppen åkermark. Viktiga värdebärare Tätt liggande bebyggelse med både boningshus och ekonomibyggnader vid en smal bygata Bebyggelsens ålderdomliga karaktär präglad av talen Kyrkomiljön med sockenstuga och kyrkstall Tre generationers skolhus

132 Samrådshandling Sida 132 av 139 Den öppna åkermarken invid byn är viktig för förståelsen av byns försörjning Att tänka på Kyrkomiljön ska inte förändras. Bebyggelsestruktur och bebyggelsens karaktär avseende placering, skala och materialval, t.ex. kulörer ska bevaras. Den täta bebyggelsemiljön är känslig för förändringar. Ny bebyggelse, tillbyggnader och andra förändringar underordnas befintlig bebyggelsestruktur och utformning. Den öppna åkermarken runt byn ska behålla sin öppna karaktär så att det går att uppleva mötet mellan den täta kyrkbyn och jordbruksmarken. Flenmo-Hökärr - Odlingslandskap och fornlämningsmiljö Flen nr K5. (Riksintresse kulturmiljövård - D 32) Område som koloniserats under äldre stenålder utmed Litorinahavets kust och som återkoloniserats under medeltid. I området har det påträffats stenyxor och boplatser från såväl äldre som yngre stenålder, bland annat från Vråkulturen. Odlingslandskapet är småbrutet med ålderdomliga drag och präglas idag av betesdrift. Genom området går slingrande grusvägar som binder samman byar och gårdar där bebyggelsen utgör en provkarta på sörmländsk byggnadstradition från 1700-talet och framåt. I området finns flera välbevarade bebyggelsemiljöer som Flenmons by, Forstorps tvillingsstuga och Mälby f.d. prästgård. Viktiga värdebärare Boplatser från äldre och yngre stenålder Torp-namn med medeltida ursprung Ålderdomliga, terränganpassade grusvägar Småbrutet odlingslandskap och hävdad hagmark Småskalig bebyggelse som är placerad i sluttningar och på avsatser i terrängen invid skogskanten Flenmo by, Forstorps tvillingstuga Att tänka på Fornlämningsmiljöerna bevaras enligt KML. Det småbrutna odlingslandskapet med betade hagmarker brukas så att dess öppna karaktär består. Landskapsbilden ska skyddas. De terränganpassade vägarna bör behålla sin slingrande karaktär med grusbeläggning och kurvor. Bebyggelsens placering i landskapet och skala samt materialval bör vara utgångspunkt vid eventuella tillbyggnationer och nybyggnationer. Malmköping - Regementes- och handelsort Flen nr K10. (Riksintresse kulturmiljövård - D 31) Malmköping är en stadsplanerad regementes- och handelsort anlagd invid landsvägen och Lilla Malma medeltida sockencentrum med Lilla Malma by. I Malmköping finns välbevarade regementsbyggnader och militära anläggningar i anslutning till excercisfältet Malma hed och Plevnahöjden. Malmköpings betydelse som handelsort speglas genom gatunät och bebyggelsestruktur med rötter i 1790-talet. I Malmköping finns tingshus, rådhus och äldre trähusbebyggelse från 1800-tal och tidigt 1900-tal. Utmed gamla landsvägen finns flera välbevarade hantverksgårdar med bebyggelse från och 1800-talen. I början av 1900-talet anlades en järnväg som idag är en uppskattad museijärnväg. Under tidigt 1900-tal, efter regementet lagts ner tillkom en ny stadsplan för villabebyggelse som uppfördes under 1900-talets första hälft över delar av excercisfältet och i riktning mot järnvägen. Till denna tid hör även Zig-Zag-fabriken utmed landsvägen.

133 Samrådshandling Sida 133 av 139 Bild på militärförläggningen har byggts om till vårdcentral och inspirerat intilliggande radhuslänga. Bild utmed landsvägen genom Malmköping finns det kvar bebyggelse som bevarat sin form av hantverksgård med långa längor utmed tomgränsen. Viktiga värdebärare Lilla Malma medeltida kyrka, hembygdsgården Lilla Malma by Excercisheden och Plevnahöjden Bebyggelse som speglar militärtiden Gatunät och småskalig trähusbebyggelse, bl.a. hantverksgårdar från tiden som viktig handelsort Landsvägen och dess omgivning av bebyggelse tätt inpå Museijärnvägen Att tänka på Stenåldersboplatserna i området bevaras enligt KML. Miljön kring hembygdsgården, Lilla Malma by, och Lilla Malma kyrka ska hållas samman. Excercishedens öppna karaktär måste bevaras. Äldre militärbyggnader ska användas på ett sådant sätt att deras karaktär består och underhålls Bebyggelsens struktur, färgsättning och materialval ska vara vägledande vid förändringar i bebyggelsen. Vadsbro-Ekensholm i Dunker - Herrgårdslandskap med fornlämningsmiljö Flen nr K14. (Riksintresse kulturmiljövård - D 30) (Riksintresseområdet fortsätter i Gnesta kn) Herrgårdslandskap format av Ekensholm och Vadsbro, säteribildningar under 1600-talet samt Dunkershall ett gods bildat efter Laga skifte. Till miljön hör avhysta bytomter med tillhörande bygravfält som visar på landskapet före godsbildningarnas tid. Området domineras av öppen åkermark, slingrande ålderdomliga vägsträckningar och få bebyggelseplatser i herrgårdarnas närmiljö. Till godsen hör en rad byggnader som speglar storgodsdriftens förändringar från torpsystem till statsystemet. Huvudbyggnaden vid Ekensholm uppfördes i klassisk italiensk stil med framträdande joniska kolonnader. Den äldre huvudbyggnaden och ett ridstall bildar flyglar. Huvudbyggnaden är ovanlig och representerar stora arkitekturhistoriska värden. Till Ekensholm hör ladugård och arbetarbostäder vid Ökna samt Tallbackens statarlängor. Vadsbro huvudbyggnad är uppförd i början av 1900-talet i en äldre stil. I området ligger Dunkers kyrka med skola och levande sockencentrum. I området finns en rad fornlämningar från stenålder, bronsålder och järnålder som visar hur området successivt koloniserades allt eftersom landhöjningen fortgick. Viktiga värdebärare Herrgårdsbebyggelsen vid Ekensholm, Vadsbo och Dunkershall. Öppet odlingslandskap som speglar storgodsdriften Äldre terränganpassad vägsträckning. Fornlämningarna och utblickar mellan dessa så att sambandet mellan dem kan förstås.

134 Samrådshandling Sida 134 av 139 Att tänka på Herrgårdsanläggningarnas bebyggelsestruktur och enskilda byggnader ska underhållas så att deras karaktär består. Odlingslandskapet ska brukas så att det öppna landskapet med långa utblickar bibehålls. Landskapsbilden ska skyddas. Fornlämningarna skyddas genom KML. Sparreholm - Herrgårdslandskap Flen nr K15. (Riksintresse kulturmiljövård - D 33) Sparreholm och Långdunker är herrgårdar omgivna av ett storslaget godslandskap med arrendegårdar och torp. I miljön ingår Hyltinge kyrkomiljö, äldre vägsträckningar kantade av alléer, hagmarker präglade av ädellövskog och öppet odlingslandskap som speglar storgodsdriften. Fornlämningar från yngre stenålder, bronsålder och järnålder visar på områdets kontinuitet bakåt i tiden. Sparreholm är ett 1600-talssäteri med en herrgårdsanläggning uppförd under 1700-talets andra hälft som genomgått en omfattande ombyggnation Långdunkers huvudbyggnad har bevarat sitt utseende från den tid byggnaden uppfördes på 1700-talet med Carl Hårlemans herrgårdsbyggnader som förebild. (Carl Hårleman var en av 1700-talets mest tongivande arkitekter). Båda herrgårdarna har typisk placering på ett framträdande läge invid vattnet med allér som leder fram till anläggningen, vid Sparreholm finns en dubbel lindallé. Huvudbyggnaderna omges av trädgårdar och parker. Till herrgårdsmiljöerna hör ett rikt byggnadsbestånd med påkostade ekonomigårdar med stora ladugårdar och intilliggande statarbostäder samt arbetarbostäder. Under 1800-talet uppfördes flera skolbyggnader, bland annat Sprengportenska skolan, i närheten av Hyltinge kyrka. Till godsen har även hört ett stort antal arrendegårdar som Lyftinge och Ramsberg, den senare i nationalromantisk stil. I brytzonen mellan den öppna åkermarken och skogsmarken ligger ett stort antal torp, som alltjämt bebos. Odlingslandskapet är storskaligt med vida utblickar där herrgårdsanläggningarna med tillhörande alléer bildar landmärken. Utmed Båvens strand och Malmköpingsåsen dominerar gammal ekskog. Vid Sparreholm bedrivs idag en omfattande hästverksamhet. Viktiga värdebärare Herrgårdsbebyggelsen vid Långdunker och Sparreholm Beteslandskapet med ädelövskog Det öppna odlingslandskapet med enstaka arrendegårdar och torp i skogskanterna Äldre vägsträckningar kantade av alléer Bebyggelse som berättar om herrgårdarnas drift och verksamhet, t.ex. Ramsbergs arrendegård Att tänka på Herrgårdarnas bebyggelsestruktur med huvudbyggnader, ekonomibyggnader, torp och arbetarbostäder från olika tidsskeden ska underhållas så att de finns kvar och kan berätta om godsens drift och organisation. Byggnadernas exteriör underhålls så att deras karaktär kan bestå. All bebyggelse behandlas med stor varsamhet. Förändringar i godsmiljön ska ske med stor försiktighet. Eventuella nybyggnader måste underordna sig befintlig bebyggelse och anpassas i stil, skala och material. Ny bebyggelse placeras med hänsyn till mangårdarnas omgivning och på ett sådant sätt att det öppna odlingslandskapet består. Det öppna odlingslandskapet är bärande för förståelsen av godsens olika drift och upplevelsen av godsens olika delar. Landskapsbilden ska skyddas. Äldre vägsträckningar kantade av alléer ska underhållas och bibehålla sin terränganpassade karaktär. Fornlämningarna skyddas genom KML.

135 Samrådshandling Sida 135 av 139 Bild på Långdunkers ladugård som landmärke Bild på Sparreholms allé Jälund-Sörby mm - Odlingslandskap med fornlämningsmiljö Flen nr K18. (Riksintresse kulturmiljövård - D 36) (Riksintresseområdet fortsätter i Gnesta kn) Småbrutet odlingslandskap på Hyltingeö med oskiftad bybebyggelse, gårdar och fornlämningsmiljö från bronsålder och järnålder. Ovanligt många ensamliggande eller i små grupper liggande rösen och stensättningar samt två gravhägnader, en vallanläggning, en fornborg och ett gravfält, alla belägna i skogsmarken. Fornlämningarna visar på en sammanhållen bygd under bronsålder och äldre järnålder. Odlingslandskapet är småbrutet och betesmarken rymmer många fossila spår som troligen speglar odling under järnålder och medeltid. I området finns Sörby, en oskiftad by med välbevarad bystruktur och äldre mangårdshus, (Jälunds by ligger i Gnesta kommun) på ursprunglig plats mitt i åkermarken. Stora Överby har välbevarad bebyggelse från och 1900-talen och Saxäng är en mindre herrgårdsanläggning uppförd under 1910-talet. Gårdar och byar binds samman av ett ålderdomligt terränganpassat vägnät. Viktiga värdebärare Fornlämningarna i skogsmarken Hävdat, småbrutet odlingslandskap Ålderdomliga odlingsspår i den hävdade betesmarken Sörby oskiftade by och Stora Överby med respektive bebyggelsestruktur och placering mitt i åkermarken (och Jälunds by i Gnesta kommun) Terränganpassade vägsträckningar med äldre karaktär Att tänka på Fornlämningarna bevaras enligt KML. Åkermarken odlas så att det öppna landskapet består. Hagmarken bör betas så att det är möjligt att uppleva områdets ålderdomliga odlingsspår. Landskapsbilden ska skyddas. Den äldre bybebyggelsen underhålls med stor varsamhet. Nytillskott till befintlig bebyggelse underordnas befintlig bebyggelse. De äldre vägsträckningarna ska behålla sin terränganpassade karaktär och vägbeläggning. Lagmansö - Herrgårdslandskap Flen nr K27. (Riksintresse kulturmiljövård - D 38) Storskaligt herrgårdslandskap med Lagmansö herrgård. Beteslandskap präglat av ädellövskog, allékantade vägar och öppen åkermark. Flera ekar har avsevärd ålder och står som solitärträd i åkermarken. Herrgårdsbebyggelse består av en huvudbyggnad från 1659 flankerad av fyra flyglar uppförda under 1700-talet, på terrasser ner mot sjön. Till miljön hör orangeri, växthus, magasin och en fyrlängad ladugård. Bebyggelsen representerar stora arkitekturhistoriska värden. All bebyggelse på Lagmansö är koncentrerad till herrgårdsanläggningen med underlydande gårdar på långt avstånd utan visuell kontakt med godset. Lagmansö har rötter i en medeltida sätesgård belägen ensam på en ö. I

136 Samrådshandling Sida 136 av 139 området finns ett yngre järnåldergravfält som visar att sätesgården föregåtts av en förhistorisk bosättning och en fornborg, Lagmansö skans, med utblick över den forna vattenfarleden. Viktiga värdebärare Herrgårdsanläggningens byggnader Beteslandskapet med solitär ekar och ädelövskog Det öppna odlingslandskapet utan bebyggelse Slingrande allékantade vägar Lagmansö skans Att tänka på Lagmansö bebyggelsestruktur med mangårdsbebygelse, ekonomibyggnader och arbetarbostäder koncentrerade till ett område inom godset ska bestå. Byggnaderna underhålls. Odlingslandskapet och de lövträdsdominerade hagmarkerna brukas så att den öppna karaktären består. Eventuell ny bebyggelse får inte placeras i det öppna odlingslandskapet. Landskapsbilden ska skyddas. Allékantande vägar ska underhållas och bibehålla sin slingrande terränganpassade karaktär. Blackstaby - Odlingslandskap och fornlämningsmiljö. Flen nr K31. (Riksintresse kulturmiljövård - D 39) Fornlämningsmiljö som berättar om en rik stormannabygd under yngre järnålder invid en strategisk knutpunkt där färdvägar och farleder möttes. Vattenfarled utmed Långhalsen bevakad av fornborgar med siktlinjer dem emellan och en färdväg kantad av runstenar mellan Husby-Oppunda och Vadsbro. Bygravfält som visar på kontinuitet i området från äldre järnålder till yngre järnålder. Vid Blackstaby finns en storhög, Kung Blackes hög som visar på bygdens centrum under järnålder. Välbevarad kyrkomiljö med kyrka från 1100-talet, sockenmagasin och skola invid Blacksta by. Gårdarna i Blacksta har brukats av självägande bönder och flera byar, Hovby, Bjudby, Kulsta och Fyrby är till stora delar oskiftade och uppvisar välbevarad bystruktur. Bebyggelsen domineras av mangårdsbyggnader från slutet av 1800-talet och ekonomibyggnader från 1900-talet. I området finns flera äldre kulturhistoriskt intressanta byggnader, bl.a. vid Fyrby. De täta bymiljöerna bildar landmärken i det öppna odlingslandskapet. Den öppna odlingsmarken gör det möjligt att uppleva fornlämningarnas samband med varandra och de historiska byarna. Viktiga värdebärare Fornlämningarna och utblickar mellan dessa Höggravfält och runstenar som visar på en vikingatida stormannaklass Den ålderdomliga vägsträckningen med runstenar och gravfält tätt inpå vägen Bebyggelsens läge i oskiftade byar omgivna av öppen åkermark Bild på Vägsträckning med runinskrift Bild på Fyrby, ålderdomlig mangårdsbyggnad. Att tänka på Fornlämningarna bevaras enligt KML. Områdets höggravfält och runstenar bör betas och vårdas så att de kan upplevas.

137 Samrådshandling Sida 137 av 139 Den gamla landsvägen med runstenar ska underhållas på ett sådant sätt att fornlämningarnas samband med vägen är tydligt och så att vägens karaktär består. De oskiftade byarnas bebyggelsestruktur och roll som landmärken ska vidmakthållas. Ny bebyggelse placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och utformas med hänsyn till denna när det gäller skala, material och färgsättning. Landskapsbilden ska skyddas. Vibyholm-Årdala m m - Slottslandskap med fornlämningsmiljö Flen nr K33. (Riksintresse kulturmiljövård - D 37) Vidbyholms slottsmiljö med odlingslandskap format av storgodsdrift från 1600-talet till idag. Fornlämningsmiljöer från bronsålder till medeltid som visar på bebyggelsens utveckling. Vibyholms slott anlades av Karl IX:s änka drottning Kristina mitt i hertigdömet Södermanland på ett framträdande läge på en holme i Båven. Det uppfördes på 1620-talet som ett överdådigt renässansslott. Runt år 1800 fick slottet sitt nuvarande utseende i klassicistisk stil. Till slottsmiljön hör park, arbetarbostäder, ekonomigård och vägar med alléer samt broar till slottsholmen. Odlingslandskapet domineras av stora åkrar omgivna av ängs- och hagmarker med ekar. Det visar på 1800-talets långt genomförda stordrift med nedlagda gårdar, enstaka utgårdar, stor andel statare och ett antal små torp. Till miljön hör ekonomibyggnader, arbetarbostäder, torp från och 1800-talet, tegel- och kalkugnar samt Skälby mejeri och inspektorsbostad vid Skälbynäs. På avstånd från slottet ligger Årdala sockencentrum med medeltida kyrka, ålderdomshem, kyrkstall och Sigridslunds skola från I området finns rösen från bronsålder och flera stora gravfält från äldre och yngre järnålder med högar, stensättningar, domarringar och resta stenar. Utmed åsen finns rester av den äldre landsvägen som går tillbaks till järnålder och passerar genom flera av områdets gravfält. På öar i Båven finns två fornborgar som överblickar Vibyholm. Viby och Näsby övergivna bytomter och Skälby visar på bebyggelse och ägande i området före 1600-talets godsbildning. Viktiga värdebärare Slottsmiljö med park på ö i Båven med allékantade tillfartsvägar och ekonomigård. Storskaligt odlingslandskap och med enstaka utgårdar och torp i skogsbrynen som visar på godsets drift med statare. Betesmark med ädellövskog och äldre landsväg på åsen Sockencentrum med medeltida kyrka och närliggande Sigfridslunds skola Fornlämningsmiljöer från bronsålder till medeltid och deras inbördes sammanhang som visar på bebyggelseutvecklingen och hur marken tagits i anspråk fram till godsets avhysning av byar. Att tänka på Slottslandskapet bebyggelsestruktur med huvudgården, torp och statarbostäder från olika tidsskeden ska underhållas så att de finns kvar och kan berätta om godsets drift och organisation. All bebyggelse bör behandlas med stor varsamhet. Eventuella nybyggnationer ska underordna sig befintlig bebyggelse och anpassas i stil, skala och material. Ny bebyggelse placeras med hänsyn till befintlig bebyggelse och på ett sådant sätt att det öppna odlingslandskapet består. Det öppna odlingslandskapet är bärande för förståelsen av godsets drift och upplevelsen av godsens olika delar. Landskapsbilden ska skyddas. Äldre vägsträckningar kantade av alléer ska underhållas. Fornlämningarna skyddas genom KML. Tolmon - Vägmiljö inom Flens kommun Flen nr K37. (Riksintresse kulturmiljövård - D 29) (del av Eriksberg i Katrineholm ett herrgårdslandskap) Ålderdomlig vägsträckning utmed den ås som binder samman Nyköping med Katrineholm. Landsväg med belägg i 1600-talets kartor. Viktiga värdebärare Vägsträckningen på åsen Att tänka på Vägen ska behålla sin smala karaktär och beläggning av grus.

138 Samrådshandling Sida 138 av 139 Åkerö - Herrgårdslandskap Flen nr K39. (Riksintresse kulturmiljövård - D 40) Herrgårdslandskap på Åkerö med en av Sveriges bäst bevarade rokokoherrgårdar från 1700-talets mitt, planerad av CG Tessin och Carl Hårleman. Till den arkitekturhistoriskt intressanta huvudbyggnad hör flyglar, inspektorsbyggnad, arbetarbostäder med trädgård och park där moderträdet till Tessins Åkeröäpplet fortfarande står kvar. Bebyggelsen är koncentrerad till herrgårdsmiljön och den intilliggande ekonomigården. Herrgården har ett typiskt läge på en udde i sjön Yngaren och har föregåtts av en medeltida sätesgård omgiven av vallgrav. Sedan 1845 har ön landförbindelse via en vägbank och bro. Genom det herrgårdspräglade odlingslandskapet med stora, öppna åkrar går en allékantad tillfartsväg. Viktiga värdebärare Herrgårdsmiljöns byggnader Det öppna odlingslandskapet med bebyggelsen koncentrerad till ett läge Allékantad tillfartsväg Att tänka på Herrgårdsmiljön bebyggelse, park och trädgård underhålls med varsamhet så att dess karaktär består. Förändringar i godsmiljön ska ske med stor försiktighet. Eventuella nybyggnader måste underordna sig befintlig bebyggelse och anpassas i stil, skala och material. Ny bebyggelse placeras med hänsyn till huvudgårdens omgivning och på ett sådant sätt att det öppna odlingslandskapet består. Det öppna odlingslandskapet är bärande för förståelsen av godsens olika drift och upplevelsen av godsens olika delar. Landskapsbilden ska skyddas. Den allékantade tillfartsvägen ska underhållas och behålla sin terränganpassade karaktär. Bild på Åkerö från vattnet Bild på vägen till Åkerö Övriga kulturmiljöer Inom Flens kommun finns en rad olika kulturhistoriska lämningar och byggnader som behandlats i olika sammanhang. Forskare har beskrivit fornlämningar från olika tidsepoker. I samband med ängs- och hagmarksinventeringar har kulturlandskapet beskrivits, många gånger med detaljrika beskrivningar av kulturhistoriska lämningar. Trafikverket har inventerat kulturhistoriskt intressanta vägmiljöer och alléer. Det finns även äldre väginventeringar utförda av Sörmlands museum. Herrgårdsmiljöer men också andra bebyggelsemiljöer har behandlats i en rad olika sammanhang, från konsthistoriska böcker till inventering av prästgårdar. Dessa inventeringar och färder genom Flens kommun visar att det finns kulturhistoriskt intressanta platser och byggnader utanför de utpekade kulturmiljöerna. I Flens kulturmiljöprogram kommer flera enskilda miljöer att omnämnas. En utgångspunkt kan dock vara att de går att inordna i de preciserade miljötyper som återfinns i Flen och att de fungerar på ett liknande sätt och bör visas hänsyn utifrån sina kvaliteter.

Visa mer