SAMRÅDSUNDERLAG. Sävenäs avfallsanläggning, Renova AB

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Sävenäs avfallsanläggning, Renova AB Samrådsunderlag inför ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för Sävenäs avfallsanläggning, Göteborgs Stad. Göteborg

2 Innehållsförteckning Underlag till samråd enligt miljöbalken 6 kap Bakgrund Renova Verksamheten på Sävenäs Syftet med ändringstillståndet Administrativa uppgifter Områdesbeskrivning Lokalisering Markförhållanden Detaljplaner, översiktsplaner m.m Beskrivning av verksamheten Avfallskraftvärmeverket Sorteringsanläggning och återvinningscentral Anläggningen för farligt avfall Planerade ändringar av verksamheten Föreslagna ändringar och motivering av ändringarna Förutsedda miljökonsekvenser Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Restprodukter Transporter och buller Lukt Hushållning med naturresurser Fortsatt arbete med ansökan

3 UNDERLAG TILL SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 1. Bakgrund 1.1 Renova Renovakoncernen ägs av tio kommuner i Västsverige. Vårt uppdrag är att tillsammans med våra ägarkommuner ta ett långsiktigt ansvar när det gäller avfall och återvinning. Vi ska leverera affärsmässig samhällsnytta och aktivt medverka till en långsiktigt hållbar utveckling i vår ägarregion. Koncernen består av moderbolaget Renova AB och dotterbolaget Renova Miljö AB. Moderbolaget är ägarkommunernas egen avfallsexpert och utför direkttilldelade uppdrag från dem. Dotterbolaget Renova Miljö AB verkar på en marknad och erbjuder helhetslösningar inom avfall och återvinning för företag, kommuner och annan offentlig verksamhet i vår ägarregion. Målet är att alltid kunna erbjuda marknadens bästa utbud av tjänster inom vår bransch, med miljö, kvalitet och kundservice i första rummet. Inom koncernen arbetar vi med: Insamling och transport av alla typer av avfall och återvinningsmaterial. Miljöriktig avfallsbehandling Servicetjänster för fastighetsägare och byggbransch Rådgivning och utbildning Renovas ägare är kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 1.2 Verksamheten på Sävenäs Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs togs i drift 1972 och har idag tillstånd att förbränna ton avfall per år. Förbränningsanläggningen är igång dygnet runt, året runt. Genom förbränning och rökgaskondensering levererades elektricitet och fjärrvärme som täcker cirka 5 % av göteborgarnas elbehov och cirka 30 % av fjärrvärmebehovet. Omkring 25 % av det avfall som förbränns kommer med stortransporter via någon av bolagets regionala omlastningsstationer. Omlastningen av avfallet medför att antalet fordonsrörelser kan begränsas. 1.3 Syftet med ändringstillståndet För att möta dagens och morgondagens behov av en miljöriktig avfallshantering i regionen finns ett behov att ändra det idag gällande tillståndet (fastställt av Miljööverdomstolen med slutliga villkor meddelade ). Ändringen avser en ökning av maximalt årlig mängd från till ton avfall, vissa justeringar avseende förbränning av farligt avfall och möjlighet till samråd med tillsynsmyndighet kring hantering av restprodukter. Huvudsyftet med tillståndsansökan är att skapa förutsättningar att optimalt nyttja den befintliga förbränningskapaciteten till energiutvinning av avfall och att möjliggöra optimal hantering av de restprodukter som uppstår vid förbränningen. 3

4 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Renova AB Adress: Box 156, Göteborg Kontaktperson: Katarina Pettersson Telefon: E-post: Organisationsnummer: Fastighet: Sävenäs 168:5 Kommun: Göteborgs kommun Län: Västra Götalands län 3 Områdesbeskrivning 3.1 Lokalisering Sävenäs avfallskraftvärmeverk ligger på von Utfallsgatan i Sävenäs industriområde i mycket nära anslutning till E20 och stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Vidare är Sävenäsanläggningen omgiven av industrier samt gränsar till järnvägens rangerbangård. Bild 1 Flygfoto över Sävenäs avfallsanläggning 4

5 I anslutning till industriområdet ligger bostäder. Närmast belägna bostadsområden är Utby och Torpa som ligger cirka 400 m från anläggningarna. Även Fräntorp och Sävedalen på andra sidan E20 ligger fågelvägen relativt nära anläggningen. Anläggningen, mer detaljerat sorteringsanläggningen och återvinningscentralen, gränsar till Säveån som är ett Natura område. Bild 2 Sävenäs avfallskraftvärmeverk, i bakgrunden syns närmaste bostadsområde i Utby 3.2 Markförhållanden Anläggningen byggdes i början på 1970-talet. Inga tidigare markundersökningar har genomförts på området. Statusrapport kommer att upprättas och bifogas i samband med att ansökan om ändringstillstånd lämnas in till Mark- och miljödomstolen. 3.3 Detaljplaner, översiktsplaner m.m. Enligt Göteborgs översiktsplan (Göteborgs kommun 2009) ligger anläggningen inom ett område för verksamheter. Den planerade verksamheten bedöms stämma väl överens med intentioner och bestämmelser i gällande översiktsplan och inte strida mot någon detaljplan eller områdesbestämmelser. Säveån och dess strandbankar är klassat som ett Natura 2000-område och längs ån finns promenadstigar. Den utökade verksamheten bedöms inte påverka naturmiljön kring Säveån eller friluftslivet i området. 5

6 4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Avfallskraftvärmeverket Avfallet transporteras till anläggningen med lastbil och går via avfallsvågen till anläggningens tömningshall där det töms i avfallsbunkern. Avfallet lagras i förbränningsanläggningens avfallsbunker och förbränns efterhand i någon av de fyra avfallspannorna panna 1, panna 4, panna 5 och panna 7. För varje panna finns separat rökgasreningslinje. Det vatten som kondenseras ur processen renas i någon av verkets tre vattenreningslinjer innan det släpps till Göta älv. Till anläggningen finns en ångturbin med generator och mottryckskondensor för att kunna utvinna energi i form av elektricitet och fjärrvärme. Avfallskraftvärmeverket tar emot risk- och sekretessavfall till panna 4 och 5 dit avfallet direktinmatas. Även animaliska biprodukter förbränns i anläggningen. Vid avfallskraftvärmeverket finns även en destruktionsugn, den så kallade specialugnen som främst används för vissa typer av biologiskt avfall. Invägning och registrering av det material som går till specialugnen sker i anslutning till ugnen då avfallet inkommer Förbränning Avfall kommer in till anläggningen via våghusets avfallsvåg och dirigeras till tömningshallen där avfallet töms i den m 3 stora avfallsbunkern (1), se figur 1. Upparbetat grovavfall från sorteringsanläggningen (se avsnitt 4.2) kommer via en bandgång till bunkern där det blandas med det övriga avfallet före förbränning. Två avfallskranar, matar ugnarna med avfall via en påfyllnadstratt (2) och en inmatare (3) som doserar avfallet in i ugnen. Avfallet förs ut på ugnens roster (4) där det mekaniskt matas fram under förbränningsprocessen. Den utbrända slaggen faller ner i ett vattenfyllt slaggsläckningstråg varifrån den transporteras till slaggbunkern (8). För att uppnå en effektiv förbränning blåses luft in i eldstaden på två nivåer (5a och 5b), primärluft som tas från avfallsbunkern och sekundärluft som utgörs av luft från slaggbunkern och återförd rökgas. Rökgasåterföring sker dels för att höja verkningsgraden och dels för att minska bildandet av främst kväveoxider. Även ammoniak tillsätts i eldstaden och för att minska bildning av kväveoxider (gäller ej panna 7). De bildade rökgaserna passerar genom en ångpanna (7) där vatten, i ett slutet system, förångas för att sedan kondenseras och därmed utvinns energi. Figur 1 Processbeskrivning förbränning 6

7 4.1.2 Rökgasrening Rökgaserna leds vidare först till ett elektrofilter, se (1) figur 2 där stoft avskiljs till 99% och därefter till den våta rökgasreningen via en ekonomiser (3) där rökgasen avger värme till fjärrvärmenätet. Den våta reningen består av ett surskrubbersteg (4a) där saltsyra, fluorvätesyra, kvicksilver och andra metaller från rökgaserna löses i vatten. Efter detta leds gaserna till en svavelskrubber (4b) där svavel avskiljs. Svavlet kommer sedan att ingå i det gipsslam som transporteras till deponi. Både surskrubbern och svavelskrubben är försedda med ADIOXfyllkroppar för dioxinavskiljning (gäller ej panna7). Rökgaserna från panna 7 passerar därefter ett vått elfilter (4c) där resterande stoftpartiklar avskiljs innan rökgaserna kyls av i ett kondenseringsteg (4d) och värme kan utvinnas. För att avskilja kväveoxider samt dioxiner leds rökgaserna från panna 7 genom en katalysator (5d) som ett sista reningssteg innan utsläpp till luften. Rökgaserna från övriga linjer passerar efter svavelskrubbern ett kondenseringssteg och ett spärrfilter där eventuella svaveldioxider, dioxiner och tungmetaller fastnar innan rökgaserna, via emissionsmätning (7) och skorstenen, lämnar anläggningen. Reducering av kväveoxider från rökgaser från panna 1, 4 och 5 görs med hjälp av SNCR-system med rökgasåterföring. Figur 2 Processbeskrivning rökgasrening Utsläpp till luft Emissioner från avfallskraftvärmeverket avges till luft via en 126 m hög skorsten De emissioner till luft som kontinuerligt mäts, registreras och redovisas är CO 2, stoft, TOC, NO x och CO. Tillsynsmyndigheten har medgett undantag för kontinuerlig mätning av SO 2 och HCl, dock ingår de ändå i rapporteringen i miljödator. Utöver de kontinuerligt uppmätta parametrarna utförs minst två mätningar årligen för att kontrollera halterna av dioxiner och furaner, N 2 O, HF, SO 2 och HCl samt vissa metaller och metallföreningar i rökgasen. 7

8 4.1.3 Vattenrening Anläggningen har tre vattenreningslinjer, se figur 3, som renar det utkondenserade vattnet genom neutralisering (1), fällning och sulfidstabilisering (2) samt flockning och sedimentering (3). Därefter har linjerna ett och två ett sandfilter medan linje tre har påsfilter och kolfilter. Det slam som bildas i sedimenteringstanken blandas med stoft från elektrofiltren och spärrfiltren (4) till ett stabiliserat avfall, så kallad bambergkaka, vilken deponeras. Ett med vattenreningen integrerat gipssystem låter sulfatvatten, från svavelavskiljningen, reagera med kalciuminnehållande neutraliserat vatten från vattenreningen och bilda gips (5a). Gipset avvattnas på ett vakuumbandfilter (5b) innan det transporteras till deponi. Figur 3 Processbeskrivning vattenrening Utsläpp till vatten Utsläpp av renat kondensatvatten från AKV Sävenäs går via en 5 km lång ledning i Säveån som mynnar i Göta älv. Dagvatten från ytor runt förbränningen leds till gulmarkerade brunnar som är försedda med insatser för hantering av oljespill innan vattnet leds vidare till spillvattennätet. En del brunnar, vars vatten löper större risk att utsättas för oljeutsläpp, är försedda med oljeavskiljare. Innan utgående renat kondensat leds ut till recipient provtas detta för analys vid externt ackrediterat lab. Temperatur och ph avläses kontinuerligt på bildskärm i kontrollrummet. De parametrar som analyseras för att kontrollera utgående vatten är suspenderande ämnen, sulfat, klorid, kväve, arsenik, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, tallium, zink och dioxin. Anläggningen tar ut vatten från närbelägna Säveån för kylning av fjärrvärme och processvatten via sex kyltorn. Vattnet förs därefter tillbaka till Säveån, förutom det som ångas av i processen. Uttaget av vatten är styrt av ett antal villkor i gällande tillstånd samt Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Hantering av restprodukter Vid förbränningen uppkommer restprodukter vilka består tre olika typer av avfall. Den största mängden restprodukt som uppkommer är så kallad slagg eller bottenaska. Genom blandning av slammet från vattenreningen och stoftet från rökgasreningen uppstår en stabiliserad restprodukt, så kallad bambergkaka. För att undvika utsläpp av svaveldioxid renas rökgaserna genom våt svavelrening varvid ett gipsslam bildas. Bambergkakan och gipsslammet deponeras medan slaggen sorteras på Tagene och återvinns. Sortering av slagg innebär att metallskrot sorteras ut för återvinning av järnskrot och andra 8

9 metaller i avfallet. Kvar blir ett så kallat slaggrus som bland annat kan användas som bärlagermaterial vid konstruktioner Fjärrvärme och el Vid avfallskraftvärmeverket finns en ångturbin med generator och mottryckskondensor för att kunna utvinna energin från avfallet i form av elektricitet och fjärrvärme. Anläggningen har även absorbtionsvärmepumpar som kyler rökgaserna och genom den utkondenserade värmeenergin återvinner och producerar ytterligare fjärrvärme. Total produktion 2016 uppgick till 1,5 TWh värme och 250 GWh el. Energiutbytet för hela anläggningen var 3,37 MWh/ton avfall år 2015 och 3,28 MWh/ton år Det minskade energiutbytet har främst att göra med förändringar i avfallets sammansättning Avfallstyper och transporter I avfallskraftvärmeverket förbränns både hushållsavfall och verksamhetsavfall. Hushållsavfallet levereras antingen direkt till avfallskraftvärmeverket alternativt via omlastning på någon av Renovas omlastningsstationer som är utplacerade runtom i ägarkommunerna. På omlastningsstationerna omlastas avfallet till större och effektivare transporter. Detta är en viktig logistisk åtgärd för att minimera mängden transporter till och från Sävenäs avfallskraftvärmeverk samt för att kunna styra transporterna mer effektivt och undvika utsatta passager i rusningstid. Avfallet kan även köras direkt in från sorteringsanläggningar eller från mellanlager. Merparten av det avfall som förbränns kommer från regionen men i perioder tas även utländskt avfall emot på anläggningen. 4.2 Sorteringsanläggning och återvinningscentral Det avfall som skall hanteras på sorteringsanläggningen vägs in och lämnas i en separat bunker. Avfallet lyfts från bunkern upp på ett observationsband där man manuellt, med hjälp av en plockkran, sorterar ut obrännbart och annat material som ej är önskvärt att förbränna. Större föremål klipps med en grovsax i mindre bitar för att kunna hanteras vidare. Materialet krossas därefter i en hammarkvarn och transporteras till bunkern i förbränningsanläggningen via ett transportband. Sorteringsanläggningen vid Sävenäs används främst till krossning av impregnerat trä och olika typer av grovavfall. Hela sorteringsanläggningen är inbyggd för att undvika miljöpåverkan på omgivningen. På Sävenäs återvinningscentral kör avfallslämnarna in och sorterar avfallet själva i väl markerade containrar. Avfallslämnarna är främst hushåll men även en del verksamheter kan lämna mindre mängder avfall. Avfallet körs sedan till lämplig behandlingsanläggning för vidare bearbetning. Inkommet farligt avfall förvaras i en låst container. Merparten av det farliga avfallet transportas till Renovas egen anläggning för farligt avfall på andra sidan gatan. Större mängder av farligt avfall och elektronikskrot, än vad som anses uppkomma i ett normalt hushåll, hänvisas till anläggningen för farligt avfall. Dagvatten från återvinningscentralens yta leds via en oljeavskiljare och därefter till Säveån. 4.3 Anläggningen för farligt avfall På anläggningen för farligt avfall sker mellanlagring, omlastning och förbehandling av farligt avfall inför förbränning på Sävenäs avfallskraftvärmeverk. Verksamheten bedrivs inomhus och omfattar även omlastning samt förbehandling av elektronikavfall och batterier. Avfallet samlas in på miljöstationer, återvinningscentraler och företag. Företag kan även lämna in avfall direkt vid anläggningen. Utsorterat avfall som kan materialåtervinnas eller kräver annan behandling skickas iväg till extern mottagare. Dagvatten som uppkommer på omkringliggande ytor provtas i en brunn innan oljeavskiljare. Därifrån leds vattnet till dagvattennätet som mynnar i Säveån. 9

10 5 Planerade ändringar av verksamheten Tillståndet behöver ändras i tre olika delar. Två av ändringarna hänför sig till de tillståndsgivna mängderna för verksamheten. Den tredje ändringen innebär ökad delegation för tillsynsmyndigheten. Ändringar av tillståndet omfattar inga ändringar av villkoren för verksamheten. 5.1 Föreslagna ändringar och motivering av ändringarna Ökad årlig mängd avfall till förbränning Renova avser att ansöka om ett ändringstillstånd för verksamheten hos Mark- och miljödomstolen för att öka mängden avfall som får energiåtervinnas från ton per år till ton per år. Idag gällande tillstånd nyttjas i dagsläget väl och 2016 energiåtervanns ton. Även för 2017 väntas mängderna vara nära ton. Renova har genom ett strukturerat förbättringsarbete lyckats öka tillgängligheten i anläggningen vilket medger fler drifttimmar än tidigare och färre oplanerade stopp. Det är också möjligt att genomföra mindre ombyggnader i några av de befintliga pannorna så att högre effekt kan uppnås. Förbättringarna och förändringarna ovan möjliggör att med befintlig infrastruktur energiåtervinna mer avfall. Energiinnehållet i avfallet varierar över tid och är svårt att förutse. På senare tid har dock en minskning av värmevärdet skett vilket gör att avfallskraftvärmeverket har kapacitet att förbränna större mängd avfall. Redan en marginell förändring på 0,1 MWh/ton (såsom skett mellan 2015 och 2016) innebär en ökning med ca årston vid oförändrad produktion av värme och el. Renova har under senare år därtill sett en kraftig ökning av avfallsmängderna i regionen kopplat till den tillväxt och de stora infrastrukturprojekt som pågår. Detta skapar ökat behov av avfallsbehandlingskapacitet, bland annat i form av energiåtervinning. Detta behov väntas öka framgent till följd av fortsatt befolkningsökning och fortsatta satsningar på hållbar utveckling i regionen Ändring av tillstånd för förbränning av farligt avfall Ansökan om ändringstillstånd omfattar även fler typer av farligt avfall än vad som anges i dagens tillstånd samt förändring av tillståndet avseende förbränning av farligt avfall för att vid behov tillåta andra mängder. Verksamheten vid Sävenäs har avancerad reningsutrustning som väl hanterar de föroreningar som kan uppstå vid förbränning av olika typer av farligt avfall. Under senare år har särskilt hanteringen av impregnerat trä och olika fraktioner som innehåller oljeföroreningar ökat. Hanteringen har inte medfört förhöjda utsläppsnivåer. Anläggningen har således god kapacitet att hantera den nu sökta mängden farligt avfall. Detta är särskilt viktigt då regionen växer och mer komplexa avfallsslag uppstår i samhället vilka bör omhändertas på ett miljöriktigt och säkert sätt. I dagsläget skickas en del av det avfall som Renova tar emot vidare för extern hantering. Om det är lämpligt bör sådant avfall energiåtervinnas vid Sävenäs istället. En ändring av tillståndet möjliggör lokal energiåtervinning och begränsar onödiga transporter Delegation till tillsynsmyndigheten avseende villkor 25 Bolaget avser slutligen att ansöka om att utökad delegation lämnas till tillsynsmyndigheten att vid behov tillåta annan hantering av flygaska och slam från vattenrening än vad som föreskrivs i villkor 25. I detta villkor föreskrivs att Flygaska och slam från vattenrening skall blandas till en produkt i sådana proportioner att stabilisering uppnås. I framtiden kan ändrade förutsättningar såsom ändringar i lagstiftningen eller nya möjligheter till ökad återvinning göra att detta inte är den mest lämpade hanteringen ur miljösynpunkt. 10

11 Renova undersöker för tillfället möjligheten att utvinna zink ur flygaskan från avfallsförbränningen. Detta skulle kunna ske genom att uppföra en anläggning för utlakning och separation av en zink ur flygaskan. En sådan återvinning av metaller ur askan begränsas idag av villkor 25. Med beaktande av det ovan anförda är det lämpligt att tillsynsmyndigheten genom delegation ges möjlighet att vid behov tillåta annan hantering än vad som anges i villkor 25. Motsvarande möjlighet finns redan idag för rening av utsläpp till luft och vatten. 6 Förutsedda miljökonsekvenser Till följd av ändringarna bedöms i detta skede nedanstående miljökonsekvenser vara de viktigaste i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkter under samråden och eventuella ändringar som följer därav kan dock innebära att ytterligare aspekter tillkommer. Bedömningen av nedanstående miljökonsekvenser är preliminär. 6.1 Utsläpp till luft Emissioner till luft går ut via avfallskraftvärmeverkets skorsten. En ökning av mängden avfall till förbränning kommer göra att rökgasmängden ökar proportionellt med mängdökningen dock kommer inte halterna i rökgaserna att öka. Vid den senaste tillståndsansökan angavs förväntade utsläpp till luft vid förbränning av ton avfall per år. Även vid en uppskalning av dagens faktiska utsläpp till ton avfall per år ser man dock att de totala utsläppen avseende i princip alla parametrar kommer att hålla sig inom bedömda utsläpp vid tidigare prövning. Tillstånd MKB Framtida Förbränning [ton] Kväveoxider [ton] 206** * Stoft [ton] 26,8** 4,5 0,9 0,4 0,8* Svaveldioxid [ton] 134** 41 5,7 5,9 9,2* Arsenik [kg] 1300** * Bly [kg] 1300** * Kadmium [kg] 130** 7,1 2,0 1,3 2,3* Kvicksilver [kg] 80** 1,6 4,4 18** 10,6* *) Antas proportionell mot förbränd mängd, beräknad ur totalt för perioden **) Baseras på haltvillkor i tillstånd eller Fo (2013:253) om förbränning avfall samt på rökgasmängd uppräknad från 2015 till tillståndsgiven mängd avfall. I och med den planerade ökningen skulle utsläppen av fossil koldioxid till luft från Sävenäs öka, men den ökade el- och fjärrvärmeproduktionen ersätter samtidigt fossila utsläpp från annan energiproduktion. Inte heller förändringen i tillståndet avseende farligt avfall till förbränning väntas påverka utsläppen till luft eftersom anläggningen klarar att med god reningseffekt behandla det farliga avfall som tas emot idag. Om nya sorters farligt avfall ska tas emot görs detta som tidigare i samråd med tillsynsmyndigheten. 6.2 Utsläpp till vatten Det renade kondensatvattnet pumpas via egen ledning förlagd i Säveån ut i Göta älv. Utloppet är beläget under vattenytan. Vid den senaste tillståndsansökan beräknades förväntade utsläpp till vatten vid förbränning av ton avfall per år. Även vid en uppskalning av dagens faktiska utsläpp till ton avfall per år ser man dock att de totala utsläppen avseende i princip alla parametrar kommer att hålla sig inom bedömda utsläpp vid tidigare prövning. 11

12 Förbränning [ton] Tillstånd MKB Framtida Flöde [1000 m 3 ] Ansats * Kväve [ton] * Bly [kg] 2,3** 0,7 0,2 0,1 0,2* Koppar [kg] 11,5** 2,3 0,7 0,4 0,7* Zink [kg] 46** 11 3,3 2,1 2,6* Kvicksilver [kg] 1,15** 0,1 0,1 0,1 0,1* Dioxin [mg] 23** 3,9 1,9 1,8 1,8* Susp [ton] 4,6** 3,3 1,7 2,7 2,0* *) Antas proportionell mot förbränd mängd, beräknad ur totalt för perioden **) Baseras på haltvillkor i tillstånd samt flöde enligt MKB 2005 Sedan senaste tillståndsansökan gjordes har nya bedömningsgrunder för ytvatten trätt i kraft. Ansökan kommer att innehålla en utredning av det renade kondensatvattnets påverkan på ytvattenstatus för Göta älv. De villkor och andra krav som finns för uttag av kylvatten från Säveån innehålls idag med god marginal. En ökad avfallsmängd bedöms innebära ett något ökat behov av Säveåvatten för kylning, dock utan att därmed överstiga villkor eller andra krav. 6.3 Restprodukter I och med en ökning av mängden avfall till förbränning kommer även mängden restprodukter att öka proportionellt mot mängdökningen. Det innebär något ökade mängder av slagg, rökgasreningsrester och gipsslam från svavelreningen. 6.4 Transporter och buller Den utökade verksamheten på Sävenäs bedöms inte ge upphov till bullerökning utom sådant buller som är hänförligt till att antalet transporter till och från anläggningen kommer att öka något. Antalet transporter bedöms dock inte öka proportionellt med mängdökningen. Längs anslutande större vägar såsom E20, bedöms det ökade antalet transporter till och från Sävenäs inte påverka vägtrafikbullret. 6.5 Lukt Hantering av avfall på Sävenäs avfallskraftvärmeverk sker i allt väsentligt inomhus. Luft från de lokaler där avfall med risk för lukt hanteras används som förbränningsluft. Det undertryck som därmed skapas reducerar risken för att störande lukt uppstår i omgivningen. Risken för lukt från verksamheten bedöms inte öka till följd av föreslagna ändringar. 6.6 Hushållning med naturresurser Den planerade utökningen av verksamheten innebär att ytterligare ca MWh värme och ca MWh el kan produceras på anläggningen. Till följd av ökade mängder avfall till förbränning kommer förbrukningen av kemikalier till vattenrening och rökgasrening att öka något. Sorteringen av restprodukter från anläggningen möjliggör en ökad återanvändning av massor och ersätter därmed i förlängningen råvaruresurser som grus och berg. Vid slaggsorteringen återvinns dessutom cirka ton metaller varje år i form av främst järn, aluminium och koppar. 12

13 7 Fortsatt arbete med ansökan Efter samråd med myndigheter planeras ett samråd/informationsmöte med närboende och andra berörda. Renova avser efter samrådet att sammanställa de synpunkter som framförts inom ramen för samrådet. För att synpunkterna skall kunna beaktas i det fortsatta arbetet med ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen, bör synpunkterna lämnas senast den 24 mars Ansökan avses preliminärt att lämnas in till mark- och miljödomstolen före sommaren Synpunkterna kan skickas per mail till katarina.pettersson@renova.se eller skriftligen till Renova AB, att. Katarina Pettersson, Box 156, Göteborg. 13