Kyrkoblad Arbrå-UndersviksFörsamling Jul och Nyår 2012

Transkript

1 Kyrkoblad Arbrå-UndersviksFörsamling Jul och Nyår 2012 Foto: Monika Zetterlund

2 Hälsning från kyrkoherden Kära församlingsbor och övriga läsare! Just den här dagen har jag personligen upplevt som enormt stressig. Jag hade varit borta på konferens några dagar och detta bidrog till att det hade hopats arbetsuppgifter, som bara måste utföras just i dag. Jag visste mig inte någon levande råd hur jag skulle få ihop det tidsmässigt. Känner ni igen den situationen? Till råga på allt blev jag väckt av katten klockan halv fyra i morse. Han var sällskapssjuk och trots att han är ett mycket klokt djur så kan han inte klockan. Det var svårt att somna om så jag tog fram en papperslapp och skrev upp allt som jag inte fick glömma bort att göra på jobbet under dagen. Stressen fanns kvar när jag nådde kontoret. Då fick jag plötsligt syn på en katalog med namnet Tänkvärda presenter som låg på ett av skrivborden på pastorsexpeditionen. I katalogen fanns färgbilder på olika presentböcker med visdomsord och även en del av böckernas innehåll visades i katalogen. Så fick jag i en av böckerna syn på orden: Jäkta inte och oroa dig inte. Du är bara här på en kort visit. Se till att stanna upp och lukta på blommorna. Detta är ett citat av Walter Hagen. Vad klokt uttryckt! Jag tog verkligen till mig de orden utom detta att lukta på blommorna, vilket ju kan stöta på vissa hinder så här års åtminstone utomhus. Vad vill jag säga er med detta? Jo, jag vill ge de orden vidare till er inför advent, jul och nyår. Släpp en massa måsten! Njut av årstiden och helgerna! Släpp åtminstone en del av allt jäkt och alla måsten som säger att julen måste var si och så och kosta en massa pengar. Julklappar kan köpas för pengar och vi vet ju att prylar de går ofta sönder, blir utslitna eller omoderna. Att slösa kärlek, omtanke och gemenskap på sina medmänniskor är däremot gratis! Släpp de måsten som får dig att tro att du är den enda som firar jul ensam (ifall ensamheten är ofrivillig). Släpp alla måsten på att behöva fira jul med den eller den ifall du hellre vill ha en jul i lugn och ro ensam i ditt hem. Julen är den fina högtid då vi får minnas hur Gud gav oss den finaste gåvan av alla sin egen son som föddes under enklast tänkbara förhållanden, i ett stall med lukt av djur och djurspillning. Redan som nyfödd blev han en flykting undan våld och dödshot. Gud kom till oss som ett litet barn, vilket fick även de mäktigaste och mest hårdkokta vuxna att falla på knä i glädje och vördnad.

3 Tappa inte bort julens innersta budskap i julbrådskan! Tappa inte bort din själ i allt det ytliga runtom kring dig, som pockar på din uppmärksamhet! Gud välsigne dig! Lisbet Magnusson Lisbet Magnusson Kyrkoherde Körernas julkonserter Arbrå kyrkokör håller sin traditionella julkonsert i Arbrå kyrka söndagen den16 december kl I Underviks kyrka sjunger Undersvikskören in julen den 23 december kl Välkomna! Konfirmander I skrivande stund (fredag 16/11) håller jag på att göra klart inför konfirmandlägret. I eftermiddag åker vi till Stiftsgården i Undersvik. Höstlägret är bara på ett dygn, sen åker vi lite längre bort på vårkanten och stannar borta tre dygn. I år är det elva konfirmander och, glädjande nog, fyra konfirmandfaddrar. Skolarbetet i 9:an hindrar dock som oftast medverkan under veckoläsningen liksom de faddrar som går på gymnasiet inte hinner till Arbrå förrän på slutet av undervisningspasset. Men på lägren kan alla vara med vilket betyder mycket både för konfirmanderna och för faddrarna. Emma Fockström och jag är konfirmandledare och ansvariga för gruppen. Nu ser vi fram emot ett, förhoppningsvis spännande och roligt lägerdygn. Helge B. Berg

4 Trivselträffen. En viktig diakonal verksamhet som församlingen driver är trivselträffen. Verksamheten har pågått sedan nästan 20 år då den hade sin början på Kompassen nere i Arbrå. Nu träffas och handarbetar c:a 12 damer varje måndag i sockenstugan. Verksamheten leds av Lizzy Hansson och Lillemor Berg. Tidigare fanns det ett flertal syföreningar ute i byarna men sedan dessa minskat i omfattning samlas man numera i sockenstugan. Här framställer flitiga händer främst stickade alster som vantar, tröjor, filtar mössor och strumpor som skänks vidare till Erikshjälpen i Bollnäs. Sedan vidarebefordras det till Lettland, främst till familjer, barnhem och kvinnofängelser där behovet är stort och det bevisligen röner stor uppskattning. Trivselträffen är inte bara till glädje för behövande utan är också en fin social mötesplats för deltagarna. Förutom all flit så fikar man och ibland läser någon ur en bok och inte minst så samtalar man under arbetets gång. Nya deltagare hälsas välkomna. Måndagar är det som gäller. Bakom sina ledare Lillemor och Lizzy sitter från vänster: Barbro, Elsie, Märta, Ingegärd, Karin, Doris, Marta, Anna-Lisa och Ingegerd. Text och foto: KES

5 Katastrofhjälp just nu från Arbrå-Undersviks församling Det finns många motiv till att engagera sig i globala rättvisefrågor. Oavsett vilka skäl du har är du varmt välkommen att vara med och förändra! Varför har då Svenska kyrkan ett så stort internationellt arbete? Jo, Svenska kyrkan kämpar för en rättvis värld utan hunger, fattigdom och förtryck tillsammans med kyrkor och organisationer över hela världen. Överallt arbetar människor för att påverka och förändra sina liv. Vi arbetar för mat och vatten åt alla, landsbygdsutveckling, stöd till kyrkor så att de kan fungera i sina samhällen, mikrolån och sparande liksom försoning och religionsdialog, men också rättvis handel, katastrofinsatser, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Arbetet finansieras till stor del av pengar som samlas in i Sverige. Gåvor från församlingar, enskilda givare och föreningar bär mycket av arbetet för en rättvisare värld. Anslag från Sida och EU är en annan viktig intäkt. Bistånd är viktigt, men löser inte alla problem. Orättvisor som hindrar människor att leva på ett värdigt sätt måste bort. Samtidigt som alla ska kunna försörja sig nu, måste jordens resurser räcka till kommande generationer. Svenska kyrkans internationella arbete stöder lokala kyrkor och organisationer genom samarbete i internationella kyrkliga nätverk. Det är ett effektivt sätt att arbeta för en bestående förändring. Under decennier utövade Svenska kyrkan tillsammans med andra samfund påtryckningar på svenska staten att uppfylla sitt 1 % -mål för biståndsbudgeten. Ett rimligt antagande vore därför att Svenska kyrkans stift och församlingar skulle besluta att avsätta minst denna procentsats ur sin budget internationellt biståndsarbete. Uppsala stift har för sin egen del sedan många år avsatt 1 % av stiftsavgiften till internationellt arbete genom anslag till bl.a. Zimbabwefonden. Arbrå-Undersviks församling har i sin budget för 2012 avsatt kronor för internationellt biståndsarbete. Detta utgör 1 % av församlingens budgetomslutning enligt Svenska kyrkans målsättning. Av detta har kronor utbetalats till Zimbabwefonden i samband med biskop Ragnar Persenius 60-års dag.

6 Efter samråd med kyrkokansliets internationella avdelning har kyrkorådet beslutat att resterande kronor i sin helhet skall gå till de katastrofinsatser som just nu är aktuella innebärande att kyrkokansliets internationella avdelning får fördela dessa medel där man anser att behoven är som störst. Här är några katastrofinsatser som är aktuella för stöd just nu: Afrikas horn (Etiopien, Kenya och Somalia) - Tack vare stort gensvar och många gåvor har Svenska kyrkan kunnat genomföra omfattande insatser för de som drabbats av svält på grund av torkan på Afrikas horn. Nu fortsätter vi med långsiktigt stöd, inte minst till barnen som fortfarande bor i flyktingläger. Burkina Faso - Stöd till dem som drabbats av den svåra matbristen i Sahelområdet. Svenska kyrkan stöder matutdelning särskilt till utsatta grupper som gravida, barn och äldre. Colombia - Många års interna konflikter gör att var tionde invånare lever på flykt, ibland i extrem fattigdom. Svenska kyrkan stöder självförsörjningsprojekt för internflyktingar, information om minor till barn och unga, juridiskt stöd till människorättsorganisationer m.m. Framför allt går vårt stöd till de värst våldsdrabbade regionerna Chocó i väst och Arauca i nordost. Djibouti - Stöd till invånarna i ett flyktingläger i södra Djibouti. Människor här kommer främst från Somalia men också från Eritrea och Etiopien. Svenska kyrkan stöder skolor, projekt som ska ge inkomster och insatser för att skydda barn. Kina - Sedan maj i år har Kina drabbats av våldsamma regn. I flera regioner har floder svämmat över och jordskred har orsakat stora förluster, både ekonomiska och mänskliga. Miljontals kineser har påverkats av översvämningarna. Mauretanien - stöd till flyktingar i lägret Mbere i sydöstra Mauretanien. De flesta här har flytt undan konflikter i Mali. Andra är internflyktingar som flytt undan svält från andra delar av det torkdrabbade Sahel-området. Svenska kyrkan ger stöd med mat, tält, sjukvård m.m. Pakistan - Landet drabbades av svåra översvämningar under september Sudan och Sydsudan - Ett år efter Sydsudans självständighet har konflikter i gränsområdet lett till en akut flyktingkris i gränsområdet

7 mellan de båda länderna. Svenska kyrkan stöder bland annat flyktingar i Jonglei i Sydsudan och familjer som flytt till Etiopien och Kenya. Med hälsningar Ulf Arbinger Kyrkorådsledamot Dop I dopet blir barnet upptagen i Kristi kyrka. Tanken bakom den långa vita dopklänningen är att klänningen omfamnar hela människan och att barnet ska kunna växa i sin tro. I kyrkans symbolspråk står den vita färgen för glädje och renhet. I Arbrå-Undersviks församling finns det tre stycken dopklänningar att låna vid dop. Vigsel Nu för tiden är det inte så ofta som bruden använder brudkrona till sin prydnad, därför är kanske inte alla medvetna om att det finns möjlighet att låna brudkrona. I Arbrå-Undersviks församling finns det både gamla allmogekronor och nyare mindre brudkronor att välja bland. Text och foto: Monika Zetterlund

8 Medarbetare Eva Thalin är kantor och ledare för kyrkokören i Arbrå Undersviks församling. Eva bor med sin man Sune i Bollnäs sedan sju år tillbaka. Där trivs hon jättebra. De tre barnen är utflugna för länge sen, och det finns sju barnbarn som Eva skulle vilja ägna mer tid åt. Mitt största intresse är förstås musik, som ju också är mitt arbete. Det är en förmån att ha sin hobby som arbete, säger Eva. Eva började arbeta åt församlingen redan 1982 med att vikariera på somrarna. Dessförinnan jobbade Eva som pianolärare på Bollnäs Folkhögskolas musiklinje i 13 år blev Eva fast anställd först på halvtid, den andra halvan jobbade hon som lärare på estetiska programmet på Torsbergsskolan. Fram till 1997 var Eva ledare både för kyrkokören och för GE-klaven. Nu är Eva kantor och ledare för kyrkokören på heltid. Förutom att spela i Kyrkan vid högmässor, andakter bröllop och begravningar samt öva med och leda kyrkokören innebär arbetet att man hela tiden måste ligga steget före med planeringen. Musiker ska kontaktas och särskild tid för övning med solister och musiker måste avsättas. Sedan i början av september har Eva varit upp till Ljusdal för att övat med Ljusdalsbygdens Kammarorkester som spelade när Arbrå Kyrkokör och Färila Sångkör framförde Requiem av Karl Jenkins i Färila kyrka samt i Arbrå kyrka den tionde och elfte november. Eva tycker att kyrkoårets indelning gör att det blir ett mycket omväxlande och charmigt arbete och det är roligt att gå till jobbet varje dag säger hon.

9 Requiem av Karl Jenkins. Den som besökte Arbrå kyrka den 11 november fick lyssna till detta musikverk för kör och orkester. Konserten var ett samarbete mellan Arbrå kyrkokör och 100-årsfirande Färila sångkör tillsammans med Ljusdalsbygdens kammarorkester. Konserten framfördes förutom i Arbrå även i Färila den 10 november. Ett Requiem är en dödsmässa och Jenkins har förutom de traditionella satserna som ska ingå även lagt in fem japanska haiku poem som förtjänstfullt framfördes av solister ur körerna. En välfylld kyrka fick höra musik med stor spännvidd och med fina musikaliska insatser. Dirigerade gjorde Eva Thalin som tillsammans med Ann-Christin Svedman från Färila tidigare kantor i vår församling hade gjort körinstuderingarna. Foto: Kerstin Hall På gång under julen: 9 december 2 advent Arbrå kyrka kl 11 Luciamässa med Luciakröning Ungdomskören. Drama. Erika Banck, Helge Berg, därefter glögg och pepparkakor på Ungdomsgården 9 december Ängslunda kl Luciatablå. Erika Banck, Helge Berg 24 december Arbrå kyrka kl 22. Ekumenisk julgudstjänst. Thomas Jonsson, Eva Thalin. Julkören

10 Tro och religion ingen privatsak. Som tur är råder det religionsfrihet i Sverige. Det är något som vi skall vara rädda om, det är ingen självklarhet om vi blickar ut i världen. Tvärtom, drygt två tredjedelar av jordens befolkning lever i länder där man inte fritt kan uttrycka sin tro, i alla fall inte om man har en annan tro än majoriteten/landets officiella tro (vilket ju också kan inkludera en ateistisk tro). Religionsfriheten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt FNdeklarationen om de mänskliga fri- och rättigheterna. Samtidigt, religions- och övertygelsefriheten har två sidor som är lika viktiga: dels rätten att tro, att inte tro och rätten att byta tro/konvertera; men också rätten att utöva en religion eller att avstå från att utöva någon religion. Men rätten att avstå från en tro och från utövandet av en religiös tro får aldrig leda till att alla religiösa uttryck suddas ut från samhället eller att man skall slippa se människor ge uttryck för sin tro, vilket en del verka tro och tycka i dagens Sverige. Staten må vara, och bör vara sekulär (inte ta ställning i religiösa spörsmål), men inte samhället. Att säga att vem som helst får tro bara det inte syns eller hörs är inte ett uttryck för religionsfrihet utan är ett sätt att kväva religionsfriheten. Ty det går inte att lämna sin tro hemma så fort man går ut genom ytterdörren. För en troende människa är just tron en av de mest grundläggande drag i vem man är, det skulle vara lättare att lämna kvar sina armar eller ben hemma än att lämna kvar tro och relationen med Gud. Min tro och min relation med Gud definierar vem jag är; är en del av vem jag är. Därför måste tron få synas i samhället, vara med och påverka samhället om vi är för religionsfrihet. I annat fall är det enbart friheten från religion som räknas, inte friheten till en religiös tro. Herrens broder, den helige S:t Jakob frågar: vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: Gå i frid,håll er varma och ät er mätta, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. (Jak 2:14-17) Tron kan inte bara levas innanför hemmets fyra väggar, inte ens om man utsträcker trons sfär till att även omfatta kyrkor och kapell utan måste få uttryckas öppet ute i samhället. Annars kvävs tron (och den troende stympas). Som kristna är vi kallade att leva i världen fast inte av världen. Vi är kallade att synliggöra vår tro i världen, peka på att det finns ett alternativ till världens väg, kallade att vittna om vår Herre Jesus Kristus och vad han betyder för oss i våra liv. Tron måste få synas, också i samhället, tron måste levas i allt vi gör och är så att våra liv blir vittnesbörd om den levande Herren.

11 Som sagt, staten måste vara sekulär för att säkra religionsfriheten. Samtidigt som samhället måste bejaka religiöst utövande, utlevanden och uttryck för att säkra religionsfriheten. En religiös livstolkning (likaväl som en icke-religiös sådan) måste få synas och beredas plats i skolor och på arbetsplatser, på torg, i föreningar och i medier om vi menar allvar med att vi är för religionsfrihet. Som S:t Paulus skriver Den rättfärdige skall leva genom tron.(rom 1:17) Leva hela livet, också i det offentliga rummet. Så skäms inte för evangeliet (Rom 1:16) utan låt livet bli ett vittnesbörd om det. Helge B. Berg Info från barn och ungdomsverksamheten: 1: advent, 2 dec familjegudstjänst i Arbrå kyrka kl Välkommen hela familjen att sjunga adventsånger,titta på barnens ljus utställning, juniorerna år 3 spelar upp ett drama och vi avslutar med fika i kyrkan. Söndag 9 dec: Luciamässa i Arbrå kyrka kl Luciakröning och tablå av barn och ungdomsverksamhetens kör, luciaspel av konfirmanderna, avslutning för alla grupper med skinkmacka, glögg, must och fiskdamm på kyrkans ungdomsgård efter mässan. Välkommen! Vi önskar er alla en God Jul och Gott Nytt År så ses vi igen v Åsa och Rose-marie Tack! Utbildnings- och Inspirationsdagen den 23 augusti samt Öppet Hus dagen den 15 september hör till 2012 års höjdpunkter i vår församling. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla som på olika sätt medverkade till att göra dessa speciella händelser så lyckade. Tack till personal, förtroendevalda, kyrkvärdar, körmedlemmar, korvgrillare och alla ni många frivilliga samt till er som kom och deltog med er närvaro. Tack också till stiftsadjunkt Thomas Nordin samt kontraktsprost Lars Nilsson. Lisbet Magnusson, Kyrkoherde KYRKOBLADET UTGES AV ARBRÅ-UNDERSVIKS FÖRSAMLING ANSVARIG UTGIVARE: LISBET MAGNUSSON REDAKTÖRER: MARGARETA JONSSON OCH KARL-ERIC SETTERBRANT

12 Kontakta församlingen Pastorsexpeditionen Expeditionstid säkrast Måndag-Onsdag-Fredag kl Telefon: Telefax: Medarbetare E-post: Kyrkoherde: Lisbet Magnusson E-post: Komminister: Helge B Berg E-post: helge.berg@svenskakyrkan.se Barn-och ungdom: Åsa Malm och Rose-Marie Persson Emma Fockström, ungdomsledare Erica Barck, körledare barn o ungdomskör Kantor, körledare Arbrå kyrkokör: Eva Thalin E-post: eva.thalin@svenskakyrkan.se Kantor, körledare Undersviks Kyrkokör Marie-Lousie Nilsson: Kyrkvaktmästare: Hemsida:

13