Kan Mohammed lära sig svenska och modersmålet med tecken som stöd till talet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan Mohammed lära sig svenska och modersmålet med tecken som stöd till talet?"

Transkript

1 Kan Mohammed lära sig svenska och modersmålet med tecken som stöd till talet? Utveckling av ett arbetssätt för barn med tal- och språkavvikelser Projekt inom Kompetensfonden Förskoleverksamheten Rinkeby Stadsdelsförvaltning Marianne Lundgren

2 Förord I skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan står det i det avsnitt som rör barn i behov av särskilt stöd att kommunen bör sträva efter att barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta. Bland barn med särskilda behov är barn med tal- och språkavvikelser en stor grupp, från både förskola och skola påtalas att allt fler barn har svårigheter att kommunicera och behöver extra stöd och stimulans för en positiv tal- och språkutveckling. I Rinkeby är majoriteten av barn flerspråkiga och det finns mycket kunskap hos personal på våra förskolor hur ett andraspråk utvecklas och vilka krav det ställer på den pedagogiska verksamheten. Forskning har visat att flerspråkiga barn med språkstörning har förmåga att utveckla båda sina språk, däremot löper de risk att svårigheterna relateras till flerspråkigheten i sig och de får inte ett adekvat omhändertagande. Om inte barnet får tidigt stöd kan hon/han utöver svårigheterna att kommunicera, utveckla sekundära beteendeproblem som koncentrationssvårigheter och avskärmningstendenser. Syftet med vårt projekt har varit att öka förskolepersonalens kompetens att arbeta medvetet och systematiskt för att kunna ge barn med tal- och språksvårigheter stöd i den dagliga pedagogiska verksamheten, via individuellt utformade språkträningsprogram. Tecken som stöd har varit grunden i språkträningen och förskolan har under projekttiden byggt upp ett omfattande språkstimulerande material som använts på ett mycket strukturerat sätt. De fyra barn, med olika grad av tal- och språksvårigheter har inkluderats i en ordinarie barngrupp. Barnen har gjort stora framsteg, såväl i sin tal- och språkutveckling som i sin generella utveckling. Andra beteendeproblem har avklingat då barnet har ökat sin förmåga att kommunicera med omgivningen. Det har varit en klar fördel att inkludera barnen i en ordinarie grupp då övriga barn varit modeller när det gäller socialt samspel och i leksituationer. Föräldrarna har involverats i barnens utveckling och deras aktiva medverkan har i hög grad bidragit till de framsteg barnen gjort. Projektet blir nu en del av ordinarie verksamhet och kommer även att utgöra modell för arbetet med att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den ordinarie verksamheten samtidigt som vi ökar personalens kompetens att ta hand om barnen En ytterligare effekt av de erfarenheter vi gjort under projekttiden har varit att tecken som stöd även varit en tillgång för barn som uppvisat en normal flerspråkig utveckling. Hela förskolan kommer att engageras i ett projekt, i samarbete med Karlstads Universitet, med syfte att använda ett arbetssätt där man använder tecken som stöd som länk mellan modersmålet och det svenska språket. Annika Björklund Projektledare 1

3 Medverkande i föreliggande projekt är Projektledare Annika Björklund, Rinkeby Stadsdelsförvaltning Talpedagog Yvonne Sjöberg, Rinkeby Stadsdelsförvaltning Universitetsadjunkt/Logoped Marianne Lundgren, Estetisk-filosofisk fakultet/specialpedagogik, Karlstads universitet, Karlstad Personal vid avdelning Delfinen, Förskolenheten Fyrklövern Barn och föräldrar vid avdelning Delfinen, Förskolenheten Fyrklövern Förskolechef och biträdande förskolechef vid Förskoleenheten Fyrklövern För beställning av rapport kontakta 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Sammanfattande hållpunkter för projektets genomförande... 5 Bakgrund... 7 Genomförande... 7 Samarbete... 8 Forskningsresultat som påverkat projektets utformning och arbetssätt... 8 Flerspråkighet... 9 Språkstörning Flerspråkighet och språkstörning Ord Tecken som stöd till tal Föräldradelaktighet Nätverksuppbyggnad Förtestning Eftertestning Frågor till föräldrar kring barnets utveckling i modersmålet och svenska språket Utvärdering av enskild- och grupphandledning för avdelningens personal Fallbeskrivningar och åtgärdsprogram Diskussion Önskemål om fortsatta projekt Referenslitteratur och förslag på litteratur i anslutning till projektet Bilagor

5 Sammanfattning Den nya internationella handikappreformen har fört med sig förändringar på olika nivåer i samhället. En skola för alla innebär nya möjligheter för barn med språkstörning. Kommunerna ansvarar för alla barn när det gäller skolverksamhet, förskola/skola för barn med språkstörning är ett exempel på hur genomförandet av skolverksamheten kan se ut. Synen på barn med funktionshinder har skiftat från fokus på barnet till ett barnmiljöperspektiv. Omgivningens inställning ses som avgörande för barnens grad av välbefinnande och utvecklingsmöjligheter. Begreppen aktivitet och delaktighet är betydelsefulla och en förändring i synen på barn i behov av särskilt stöd har gått från ett medicinskt synsätt till ett synsätt som tar hänsyn till sociala faktorer. Ett primärt syfte i projektet var att ge personalen vid en förskoleavdelning verktyg för att kunna arbeta med barn med språkstörning. Språkliga åtgärdsprogram har upprättats för barnen och personalen har arbetat med tecken som stöd till talet på ett strukturerat sätt. Individuella anpassningar har gjorts utifrån barnens behov av språklig träning och detta har krävt en kontinuerlig ökad kunskap hos personalen när det gäller språkutveckling. Vid språkträningen har arbetet lagts på lexikal (ordförråd)utveckling då samtliga barn har mycket begränsad lexikal utveckling. Detta bör ses som en förutsättning för att en grammatisk och syntaktisk utveckling ska komma till stånd. Såväl modersmål som svenska har varit i fokus när det gäller lexikal utveckling och tecken som stöd har utgjort en länk mellan de båda språken. Logoped och talpedagog har givit kontinuerlig handledning till personalen som utfört den dagliga språkträningen och föräldrarna har varit mycket engagerade och haft stort inflytande när det gäller att bidra till lexikon på modersmålet. Ett ytterligare syfte kan därmed sägas ha kommit till stånd, föräldrarna har varit involverade och fått inflytande över barnets situation och därmed en ökad förståelse för barnets problematik. Ökade kunskaper om hur man kan bemöta barnet i olika situationer har erhållits i dialog med personal, logoped och talpedagog. Talpedagog och logoped har regelbundet besökt förskolan och möjlighet till informella samtal och frågestunder har uppstått på ett naturligare sätt. Nätverksträffar med barnets föräldrar och den äldre generationen har förekommit som ett naturligt inslag och varit värdefulla för en ömsesidig förståelse och klargörande kring barnets språkproblem. Det kan vara svårt för en förälder att förklara för sin föräldrageneration om orsaker till avvikelser i utvecklingen och logoped och talpedagog har varit ett stöd vid dessa tillfällen. Nätverksträffarna har alltid kompletterats med tolk för att inga språkliga missförstånd ska uppstå. I förskolegruppen som projektet omfattar har ingått fyra barn med konstaterad språkstörning samt 8 barn som kommit till avdelningen under projektets gång. Dessa barn har kommit från den kommunala kön och åldrarna har varierat från 2-5 års ålder och samtliga har mycket dåligt utvecklat språk på svenska. Vistelsetiden i Sverige har varierat från några månader till något längre tid. All barn har dock varit mycket hjälpta av den strukturerade språkliga miljö som verksamheten erbjudit samt att barngruppen innehållit något färre barn än normalt. De fyra barnen med språkstörning har en komplex språklig problematik med såväl språkförståelsebrister som lexikala och grammatiska begränsningar. Vid språklig bedömning av barnen i slutskedet av projektet framkommer att samtliga barn i gruppen har genomgått en betydande språklig förbättring, men att barnen med språkstörning har en långsammare utvecklingstakt beroende på de grundläggande faktorer som försvårar deras språkutveckling. Nedsatt auditivt arbetsminne, auditiva perceptuella svårigheter och dyspraktisk problematik är några av de dysfunktionella drag som framkommer vid språkbedömningar. Tecken som stöd 4

6 till talet har gagnat samtliga barn och varit en tillgång även för de barn som uppvisar en typisk tvåspråkighetsutveckling. Sammanfattningsvis kan också sägas att projektet har visat klara fördelar med att ha en blandad barngrupp, där barn utan konstaterade språkstörningar ingår. Barnen har förvisso inte givit så mycket språklig stimulans till de barn som har språkstörning på grund av låga åldrar och korta vistelsetider i Sverige, men de har påverkat när det gäller socialt samspel och varit modeller i leksituationer. Samtliga barn med språkstörning har uppenbara svårigheter att interagera i lekar. Projektet har spridit kunskap om språkstörning och flerspråkighet i olika sammanhang. Detta har skett via föreläsningsverksamhet för personal i förskola/skola i Rinkeby med omnejd och ett flertal studiebesök har ägt rum vid språkavdelningen. En artikel om avdelning Delfinen kommer även att publiceras i Specialpedagogiska Institutets tidning Lika värde under Sammanfattande hållpunkter för projektets genomförande *Projektets syfte var att öka personalens kompetens när det gäller barns språkutveckling vid förskolan samt att förbättra barnens tal och språkutveckling via individuellt utformade språkträningsprogram. *Ett annat syfte var att göra föräldrarna delaktiga i barnens språkträning genom att utveckla barnens lexikon på modersmålet. Som länk mellan svenska språket och modersmålets lär man in tecken som stöd till talet. * Man har regelbundna föräldramöten där man informerar föräldrar om hur språkträning utformas. Syftet är att utvidga barnets nätverk genom att engagera övriga släktingar och bekanta runt barnet när det gäller deltagande i barnets språkutveckling. *Personalen bestod av två förskollärare, en barnskötare samt en ½ tid utvecklingspedagog som är teknisk support och även utformar språkträningsmaterial. Talpedagog kommer 1 ggr/veckan och logoped två ggr /månaden. *Språkträningsmaterialet innehåller material som befrämjar lexikal och syntaktisk utveckling. Tecken som stöd till talet är grundläggande i språkträningen och förskolan har en omfattande uppsättning av teckenböcker samt en stor mängd språkstimulerande material som används på ett mycket strukturerat sätt. Oralmotorisk träning har stor prioritet. Videodokumentation äger rum i största möjliga omfattning såväl när det gäller gruppsamling som individuella språkträningstillfällen. Dagböcker samt teckenböcker är utformade för att delge föräldrar och anhöriga kontinuerlig information om språkträningen samt möjlighet att komplettera språkträningen med motsvarande ord på modersmålet. *För närvarande finns 12 barn i förskolegruppen, varav 4 pojkar har en konstaterad språkstörning på båda språken. Dessa pojkar är i 4-årsåldern och har haft mångårig kontakt med talpedagog. Samtliga är födda i Sverige och har vistats mer än 2 år i svensk förskola. Barnen är i åldrarna 2-5 år. Samtliga barn kommer att erhålla språkträning såväl direkt som indirekt, även de barn som inte har konstaterad språkstörning, men ännu ej kommit igång med sin andraspråkutveckling. 5

7 *Barnen med språksvårigheter har svårigheter som består av såväl samspelssvårigheter som hyperaktivitet och avskärmningstendenser. *Språken som utgör modersmål är bl.a. turkiska, arabiska (olika dialekter), somaliska. Med modersmål avser vi i detta projekt det språk som barn lär sig först (förstaspråk) enligt definition i Nationalencyklopedin ( ) vilket beskrivs av Håkansson(2003) i boken Tvåspråkighet hos barn i Sverige. *Språkbedömningar på svenska har utförts av talpedagog samt i visa fall av logoped och består främst av Språkligt Impressivt Test (SIT) (Hellquist,1989) samt Stora Fonemtestet (Hellqvist, 1991). I ett fall har föräldrarna tillfrågats hur man uppfattar barnets hemspråk. I övriga fall har barnen bedömts av tvåspråkig förskolepersonal. Samtliga barn uppfattas ha ett mycket dåligt fungerande modersmål jämfört med jämnåriga barn och syskon. Under våren har barnen blivit bedömda med ett processbarhetstest enligt processbarhetsteorin(salameh) med material som erhållits från Språkens hus. Samtliga barn visar stora språkförståelseproblem och omfattande brister när det gäller syntaktisk och grammatisk utveckling. *Regelbundna dokumentationer görs via videodokumentation samt fotografering. Dessa visas för föräldrarna så fort tillfälle ges. *Projektet har påvisat en positiv utveckling när det gäller barnens utveckling såväl språkligt som socialt. Samtliga barn i förskolegruppen använder tecken som stöd till talet i mer eller mindre omfattning och de barn som ej har konstaterad språkstörning utvecklar språket på ett snabbt sätt i den språkligt positiva miljö som förskolan utgör. Samtliga barn har utvecklat en medvetenhet om språkväxling. Man är medveten om att man kan benämna samma objekt på olika sätt och att föräldrarna säger t.ex. boll på ett sätt, medan man vid förskolan använder ett annat ord. Tecken som stöd till talet är dock detsamma. *Samtliga språkbarn utvecklar sitt lexikon(ordförråd) och arbetar på ungefär samma nivåer med lexikal utveckling, enstaka tvåordssatser och signalfraser. Träning sker på både modersmål och svenska genom att personal läser de ord föräldrarna översätter i barnens ordböcker Barnen exponeras för ordbilder såväl i språkträningsmaterial som i lokalerna där man vistas. Tecken och ordbilder finns på möbler och på väggar och lokalerna är starkt påverkade av den språkliga medvetenhet som finns i miljön. *En stor vikt läggs vid språkträningsövningar som innehåller träning av auditiv perception och utveckling av arbetsminne. Material innehållande ljudband och bilder används rikligt. *Oralmotorisk träning prioriteras och då framför spegel för att ge visuellt stöd. Vad är specifikt för detta projekt? *Vi framhåller vikten av att barnen exponeras för både svenska och modersmål. *Betonar starkt vikten av att föräldrar och övrig släkt är delaktiga i språkträningen och att de informeras om vad som görs samt erhåller uppgifter att göra i hemmet. *Vi använder tecken som stöd till talet och betonar starkt att föräldrarna ska använda det i hemmet! 6

8 *Vi har en stark struktur i språkträningen som innebär att personalen vet vad man ska träna, hur man ska träna, varför man ska träna och att man har en klar målsättning med sitt språkträningsarbete. *Kontinuerlig handledning av talpedagog och logoped ges där man får dryfta sina funderingar och få stöd i sitt fortsatta arbete. *Barnen exponeras dagligen för språkträning, vilket blir en möjlighet när personalen får adekvat utbildning och blir stärkta i sitt arbete. *Forskning har visat att tvåspråkiga barn remitteras från BVC i signifikant mindre utsträckning och att remittering sker i högre utsträckning efter 5 års ålder. Man har även påvisat att flerspråkiga barn tenderar att utebli från logopedbehandlingar och det är därför en stark positiv effekt att personal får utbildning i språkträningsmodeller. De tvåspråkiga barnen har i signifikant högre utsträckning diagnosen grav språkstörning när diagnosen språkstörning har ställts. I detta projekt har stor vikt lagts vid att ta hänsyn till dessa forskningsresultat. *Att använda tecken som stöd till talet ger barnen ett visuellt stöd och innebär ett redskap för såväl förståelse som uttrycksförmåga. Bakgrund I Rinkeby finns 1200 flerspråkiga förskolebarn. Antal språk som talas är ca 43. Endast 20 barn har svenska som förstaspråk. Vid förskoleenheten Fyrklövern startade i september 2005 en avdelning för barn med språkstörning och flerspråkighet. Sammanlagda antalet barn vid enheten uppgår till 145 och vid avdelning Delfinen skrevs 12 barn in varav 4 barn med diagnostiserad språkproblematik. Genomförande Syftet med avdelningens tillkomst var att ett projekt skulle genomföras under ett år fram till augusti Under detta år skulle barnen vid avdelningen språktränas på ett regelbundet och strukturerat sätt med logoped och talpedagog som handledare. Personalen skulle få regelbunden handledning i de enskilda barnens behov av språkträning och sedan genomföra dessa insatser under samtliga dagar i veckan. Ett primärt inslag vid träningen var att tecken som stöd till talet skulle användas samt att barnen skulle tränas på såväl svenska som sitt modersmål. I samband med avdelningens start skulle ett omfattande språkotek byggas upp som innehåller material och teknisk utrustning som ska underlätta kontinuerlig materialtillverkning. Erfarenheter från projektet skulle delges andra verksamheter inom Rinkeby och detta skulle ske genom bl.a. föreläsningsverksamhet om språkstörning och studiebesök vid avdelningen. 7

9 Samarbete Samarbetet mellan ämnet Specialpedagogik, Karlstads universitet och Rinkeby stadsdelsnämnd har varit en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Handledande logoped arbetar som adjunkt vid institutionen för specialpedagogik, Karlstads universitet och har under många år arbetat med språkstörning och tecken som stöd för språkutveckling. Logoped har erfarenhet av handledande verksamhet inom området språkstörning och har en magisterexamen i ämnet specialpedagogik. Handledande talpedagog arbetar sedan 28 år med barn med flerspråkighet och språkstörning och har en gedigen erfarenhet av problemet. Den personal som arbetar på avdelningen har rekryterats utifrån erfarenhet och intresse. Personalen består av en barnskötare, två förskollärare samt en utvecklingspedagog som arbetar ½ tid med teknisk support och materialtillverkning. All personal är svensktalande, ett par har norska och finska som modersmål. Forskningsresultat som påverkat projektets utformning och arbetssätt Salameh(2002) har funnit följande i sin forskning som tagits i beaktande vid projektets genomförande: Språklig bedömning av flerspråkiga barn *båda språken måste bedömas *man bedömer det svagaste språket först *tänka på att testsituationen kan kännas främmande och påverka barnets förmåga att prestera *man kan göra flertalet informella bedömningar som möjliggör att se barnets utveckling *hur mycket exponeras barnet för svenska språket? *tänka på att acceptabla beteenden kan skilja sig åt i de olika länderna Ett barn är flerspråkigt om det lever i en flerspråkig miljö och regelbundet exponeras för två eller flera språk *ett barn har en språkstörning om barnets språkutveckling inte är vad man kan förvänta och ligger efter utvecklingen inom andra områden som motorik, icke-verbal,och socio-emotionell förmåga *när det gäller flerspråkighet och språkstörning så är det viktigt att skilja på bristande exponering för svenska och språkstörning *det är nödvändigt att göra en språkbedömning även av modersmålet Flerspråkiga barn med normal språkutveckling 8

10 *har hög grammatisk nivå i minst ett av sina språk- ingen språkstörning då detta ger effekt på båda språken *klarar en hög grammatisk nivå på svenska efter 2 år på svensk förskola, äldre barn oftast tidigare, kan göra en del fel innan de grammatiska strukturerna har etablerats *har få förenklingsprocesser på sitt modersmål och på svenska försvinner de till stor del efter två år i svensk förskola, framför allt processer som förändrar ordets struktur Flerspråkiga barn med språkstörning *har en låg grammatisk nivå i båda språken *tar betydligt längre tid än ca två år på svensk förskola för att nå höga grammatiska nivåer *använder betydligt fler förenklingsprocesser för uttalet på svenska och modersmålet *förenklingsprocesser som gäller uttalet kvarstår oftast längre än två år *klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande exponering på båda språken Kulturella fallgropar (van Kleel,1994) * att alltid vända oss till föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet *att koncentrera oss på interaktionen mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer *att stimulera barnet att tala mer, förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna *att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna ska anpassa sitt tal till små barn Flerspråkighet Den flerspråkiga språkutvecklingen tar ofta längre tid och det är inte rimligt att jämföra språkutvecklingen med enspråkiga svenska barn. Barnet kan te sig försenat, medan det har en normal flerspråkig språkutveckling. Flerspråkighet orsakar i sig inte någon språkstörning och det finns inte heller någon forskning som visar att flerspråkighet skulle vara skadligt för barn med språkstörning. Det finns således inte någon anledning att välja bort något språk eftersom en sådan åtgärd inte löser problemet. Man kan konstatera att om man tar bort ett språk så går inte utvecklingen fortare på språket som blir kvar. 9

11 Gisela Håkansson(2003) betonar i sin bok Tvåspråkighet hos barn i Sverige att man bör dela in begreppet tvåspråkighet i två delar, simultan och successiv tvåspråkighet. L1 =Language 1 äger rum före tre års ålder och innebär inlärning av ett eller flera språk. L2= Language 2 sker efter tre års ålder och lärs in efter att det första språket har etablerats. Åke Viberg(1996) har i en uppsats Håll samtalet i gång - om inlärning av ett andraspråk framhållit vår samtids omfattande in och utvandring eller migrationen mellan olika länder. Migrationen innebär att många barn lär in ett andraspråk samtidigt som man lär sitt förstaspråk. Alltså sker en simultan språkinlärning. Förstaspråksinlärning innebär inom forskningen barns inlärning av modersmålet till skillnad från andraspråksinlärning som är en sammanfattande term för all inlärning som sker efter att ett språk har etablerats, vilket kallas successiv språkinlärning Enligt Viberg har 25% av eleverna ett annat hemspråk än svenska. Håkansson(2003) talar om att det är allt vanligare att växa upp med ett språk hemma och ett språk utanför hemmet, vilket förekommer hos invandrarfamiljer med barn födda i Sverige och som börjar vid förskolan vid ca ett års ålder. Eftersom barnen börjar vid förskolan vid så tidig ålder bör man tala om simultan inlärning istället för successiv tvåspråkighetsinlärning. Språkstörning För att prata om språkstörning hos ett flerspråkigt barn så måste problematiken föreligga på båda språken. Man kan således inte vara språkstörd enbart på det ena språket. Orsaker till språkstörning är litet kända och skiljer sig mycket mellan olika individer. Språkstörning är en diagnos och diagnoskriterier för gränsdragning mellan grav och måttlig språkstörning är något oklara. Ors & Nettelbladt (2001) uppger att ca 1% av alla barn drabbas av grav språkstörning medan språkstörning förekommer hos betydligt fler barn. Siffran 10% hos 4-åringar med språkstörning förekommer i flertalet forskningsartiklar. Nedanstående klassificeringar av begreppet grav språkstörning är hämtat ur rapporten 2003:3 Barn med grav språkstörning av Svensson & Tuominen-Eriksson, Habiliteringen Norr, Barnoch ungdomshabiliteringen Mariedal, Vänersborg - En grav språkstörning förekommer när resultatet är två standardavvikelser eller mer på ett standardiserat språktest (Bishop & Edmundson,) Ju fler språkliga nivåer (uttal, grammatik, ordförråd, språkförståelse) som är drabbade desto gravare är störningen (Ors & Nettelbladt,) En grav språkstörning karaktäriseras av svåra fonologiska problem och dysgrammatism. Vissa aspekter av språkförståelsen är drabbad och pragmatiska svårigheter kan ingå.(sahlen, Reuterskiöld-Wagner, & Wigfors,) En grav språkstörning innebär problem med språkförståelse och /eller användning språkanvändning(pragmatik) samt problem med fonologi och grammatik (Bruce, & Sahlen,) En grav språkstörning orsakar barnet och dess familj problem i vardagen. Samspel med andra, skolarbete och yrkesliv påverkas (Bishop,) Att avgränsa språkstörning mot andra funktionshinder där språkstörning ingår är fortfarande svårt och brist på kunskap föreligger. På engelska används termerna Specific Language 10

12 Impairment(SLI), vilken utesluter andra funktionshinder. En vanlig definition på SLI har formulerats av Stark & Tallal(1984). - normal hörsel - en begåvningsnivå från performance test på minst 85 IQ(WISC ellerwppsi) - inga tydliga neurologiska fynd och inte skalltrauma eller epilepsi i anamnesen - inga svåra beteende - eller känslomässiga problem - inga tydliga perifera oralmotoriska svårigheter - en språkförsening på minst 12 månader under kronologisk respektive mental ålder uttryckt i performance IQ - det expressiva språket skall vara minst 12 månader under mental ålder uttryckt i performance IQ - det impressiva språket skall vara minst 6 månader under mental ålder uttryckt i performance IQ En språkstörning ändrar sig också under barnets utveckling och barnet uppvisar olika typer av språkliga problem under olika åldrar. Alltså kan en läs - och skrivproblematik i skolåren härledas till en språkstörning under förskoleåren. Barnet skulle med all sannolikhet redan tidigt kunna påverkas när det gäller kommande läs- och skrivproblem om adekvata insatser ges under förskoleåren. Ju fler språkliga komponenter som berörs vid en språklig problematik desto mer grav uppfattas språkstörningen. Barn som uppvisar uttalsavvikelser har oftast en lindrig språkstörning, medan barn med omfattande språksvårigheter beträffande fonologi, grammatik, lexikon och pragmatik har en grav språkstörning. Oftast kan det även förekomma koncentrations - och samspelssvårigheter och barnet kan i många fall få en annan diagnos trots att språkstörning är den primära problematiken och orsak till svårigheterna. Bruce (föreläsning 2006) har i sin forskning påvisat samband mellan olika neuropsykiatriska tillstånd och starka inslag av språkstörningsproblematik. Flerspråkighet och språkstörning Forskning som finns visar att barn med flerspråkighet och språkstörning klarar att utveckla två språk, men det tar längre tid. Den sena utvecklingen av ordförrådet är mycket typisk för barnet med språkstörning och det påverkar utvecklingen av andra delar i språkutvecklingen. Barnet behöver mer än 50 aktiva ord i sitt ordförråd för att kunna bygga upp ett grammatiskt system. Det föreligger alltså ett stort behov av att bygga upp barnets ordförråd för att påverka den språkliga utvecklingen. Detta har dominerat projektets utgångspunkt och i språkträningen har vi aktivt arbetat med barnens lexikala utveckling på både modersmål och svenska. När barnen utvecklat sitt ordförråd kan man förvänta sig en syntaktisk utveckling och stötta den med fortsatt språklig träning. Ord Ord är byggstenar i satser och fraser och kan således utformas antingen med teckenspråk eller talspråk. Ett ord kan definieras som bestående av två halvor, en omfattar ett innehåll som representerar kunskap. Den andra halvan är konventionellt bestämd och har ett arbiträrt (godtyckligt) innehåll. Ord har en intern struktur på olika nivåer; morfem, fonem och särdrag. 11

13 Detta gäller både det talade ordet och det tecknade ordet. Talspråkets fonem motsvaras av kirem i teckenspråket.(stokoe,1960). Johansson skriver i sin bok Språkutveckling hos handikappade barn 2 (1990) om att språkfärdighet bör ses som en helhet av tre ömsesidiga delar - innehåll, form och användning. Innehåll i språket och hos orden lärs in samtidigt som barnet är sig hantera verkligheten och få insikt för olika aspekter i verkligheten. Innehåll bygger på barnets kunskaper om verkligheten och detta ligger till grund för begreppsbildningen. Användningen betyder att språket och orden ska fungera enligt de sociala regler som gäller i lika situationer. Barnet måste ha en förståelse för nyttan och nöjet med att använda språk. För att innehållet ska bli åtkomligt för andra och för att användningen ska fungera på ett bra sätt måste barnet ha en form som delas av andra människor. Talet är den form som är effektivast, men andra alternativa former som t.ex. tecken som stöd till talet kan vara ett gott språkredskap om talet inte fungerar så bra. Gisela Håkansson skriver i sin bok Tvåspråkighet hos barn i Sverige (2003) om studier av ordförrådets utveckling. Man uppskattar att ett barn som börjar skolan har ett ordförråd på ord när det börjar skolan och att det sedan utvecklas med ca 3000 nya ord per år. Orden lärs in beroende på intresse och motivation och högstadieelever har ett ordförråd på ca ord. Tecken som stöd till tal Teckenkommunikation definieras på många olika sätt och benämns också som tecken som stöd till tal(tss) eller tecken till tal. Man benämner även teckenkommunikation som TAKK ( tecken som alternativ kommunikation)med teckenkommunikation avses att man tar lexikala former ur dövas teckenspråk och att man utför dem simultant med det talade språket. Man kan variera antal tecken i en mening och tecknen fogas in i den vanliga talspråkssyntaxen(johansson, 1987). Tecken används tillsammans med talet av samtliga parter i samtalet och underlättar såväl förståelse som förmåga att uttrycka sig. En förutsättning för att barnet ska lära sig att kommunicera via TAKK är att det befinner sig i en miljö där kommunikation stöds och uppmuntras: en både kommunikativ och tecknande miljö. Kliniska implikationer från forskning om flerspråkighet och språkstörning Eva-Kristina Salameh (2002) har genomfört forskning kring flerspråkighet och språkstörning och i denna kunnat påvisa att den största remissinstansen för tvåspråkiga och enspråkiga barn är Barnavårdscentralerna. Antal flerspråkiga barn som remitterades via BVC var mycket lägre jämfört med de enspråkiga barnen och dessa remitterades även oftare efter 5 års ålder. Betydligt färre flerspråkiga barn kom till bedömning vid logopedmottagning för bedömning. Andelen barn som fick diagnosen grav språkstörning var dubbelt så stor för de flerspråkiga barnen. Föräldrarna oro ökade ju gravare barnets språkstörning var. När man tittade på behandlingsinsatser med avseende på språkstörningen så framkom att behandlingen avslutades genom att barnet uteblev fyra gånger oftare hos flerspråkiga barn än de enspråkiga. Risken att avbryta behandlingen var allra högst hos gruppen tvåspråkiga barn med grav språkstörning, samtidigt som föräldrarnas oro var hög. Föräldrarna var alltså medvetna om barnets problem, men avbröt trots detta pågående logopedinsatser. Salameh anser att faktorer som kan hänföras till kulturell och /eller social bakgrund måste undersökas vidare (Salameh,2002). Salameh har också betonat att barn med språkstörning är mycket känsliga för bristande exponering på båda sina språk. Hon menar att detta tyder på sårbarhet för bristande exponering och att behov av kontinuerlig exponering för båda språken är nödvändig. Detta 12

14 gäller inte minst för barnens modersmål som gick kraftigt tillbaka i utvecklingen hos barn med grav språkstörning. Ovanstående kan initiera en diskussion om språkträningsinsatser skall äga rum i den sociala miljö där barnet vistas dagligen, t.ex. vid förskolan. Diskussion kan även föras om språkträning bör ske via handledande insatser till pedagoger av talpedagog och/eller logoped? Föräldradelaktighet En mycket viktig faktor vid projektets genomförande har varit att föräldrarna deltar på ett aktivt sätt. Dessa bidrar med ord på barnets modersmål genom att regelbundet förse barnens teckenpärm och svenska ord med översättning på respektive modersmål. Det är också av största vikt att föräldrarna tar del av de tecken som barnen lär sig för att använda i hemmet och se till att generalisering kan äga rum. En dagbok förs mellan hemmet och förskolan där man med enkla bilder förmedlar en enskild händelse under dagen och som ska initiera en berättelse från barnets sida och försök till dialog med föräldern. Denna dagbok blir också en händelsebok som hjälper barnet att sätta in händelser i en given tidsrymd. Vad som hänt dagen innan eller vad som hänt en längre tid tillbaka blir på detta sätt mycket mer konkret. Antal sidor motsvarar antal dagar och tiden konkretiseras på ett klart sätt. Föräldrarna har flera informella och formella föräldramöten med personalen för att informera sig om vad som händer vid förskolan och man kan vid dessa tillfällen ta del av videodokumentation av språkträningen. Man kan också låna hem videofilm där barnet och personal språktränar för att bättre sätta sig in i hur språkträningen utformas. Man kan vid dessa tillfällen komplettera träningen med ord på modersmålet och förstärka barnets modersmålsutveckling. Nätverksuppbyggnad Flera av barnen har en stor del av sina släktingar på nära håll. Det är därför viktigt att samtliga anhöriga och bekanta som är intresserad av barnets utveckling bereds möjlighet att informeras om språkträningen. Att använda tecken som stöd till talet är en inte helt igenom okontroversiell metod. Far- och morföräldrar har svårt att förstå användningen av tecken då barnen är hörande och det krävs mycket information och övertalning för att det ska accepteras. Detta gäller även flera av föräldrarna som uppfattar tecken som stöd till talet som en handikapp-etiketterande åtgärd och känner tveksamhet inför användningen. Språkträning är ett samarbete mellan många olika aktörer. Alla bidrar inte på samma sätt, men tillsammans blir de många tillfällen till inlärning av kunskaper, träning av färdigheter och framför allt kunskap om vikten att kunna kommunicera. Möjligheter till skapande av språkutveckling enligt ett interaktionistiskt tänkande innebär att barnet är subjektet som lär genom deltagande på många olika social arenor med olika roller och rollinnehavare. Förtestning Samtliga barn med konstaterad språkstörning har testats med ett språkförståelsetest, Språkligt Impressivt Test (SIT) (Hellqvist,1989) och ett fonemtest Stora Fonemtestet( Hellqvist,1991) i samband med förskolestart. Anledningen till att fonologisk testning utfördes är att diagnosen språkstörning i svensk logopedisk praxis också innebär uttalsstörning och inte bara 13

15 grammatisk. Dessutom finns intresse att bedöma barnens ordförråd och Stora Fonemtestet har använts i syfte att få en uppfattning om ordförrådet snarare än att bedöma uttalsbrister. När det gäller bedömning av barnens språkutveckling på modersmålet gjordes bedömningar utifrån föräldrarnas uppfattning samt formella bedömningar via tvåspråkig förskolepersonal. Barnen har samtliga, enligt föräldrarna, en mycket dålig utveckling på sitt modersmål, likaså en avsevärd språkförståelsebrist på modersmålet. Samtliga barn är kända av logoped och talpedagog under flera år. Ett av barnen har nyligen utretts under diagnosen lindrig utvecklingstörning, men befunnits ha en normalutvecklad begåvningsnivå. Samtliga barn har varit föremål för diskussioner om fortsatta utredningar på grund av sina avvikelser när det gäller språkutveckling och beteende. Eftertestning Barnen är testade på modersmål och svenska med ovanstående bedömningsmaterial samt bedömda i slutskedet av projektet med ett Processbarhetstest(Salameh), då det fanns önskemål om synpunkter om testets användbarhet och lämplighet för den här gruppen barn. Frågor till föräldrar kring barnets utveckling i modersmålet och svenska språket (Frågeställningarna är hämtade från Språkens hus(salameh). Vilket/vilka språk talas i hemmet? I samtliga fall talas hemspråket i hemmet, det är arabiska, turkiska, somaliska. Förstår barnet vad ni säger till henne/honom? De fyra pojkarna hade, enligt föräldrarna, stora svårigheter att förstå talat språk och ofta uppstod missförstånd i samband med uppmaningar vilket ledde till frustrationer hos båda parter. Talar barnet? Lite/inte alls? Ett av barnen talade inte alls vid inledningen av projektet, men kom igång med vissa ljud och tecken som gjorde att språket blev lättare att förstå för föräldrarna. De övriga tre barnen talade i måttlig omfattning med korta satser i telegramstil och omvänd ordföljd. Om barnet talar, vilket språk föredrar barnet att tala i hemmet? Samtliga barn tycktes föredra att tala svenska och besvarade ofta föräldrarnas frågor på hemspråket på svenska. Frågor kring modersmålet Har barnet svårt att uttala vissa bokstäver (ljud)? Sätter barnet ihop ord till meningar? Talar barnet bara med mycket korta meningar (1-2 ord?) 14

16 Kommer orden i rätt ordning i meningen? Hoppar barnet över ord i meningen? Förstår ni vad barnet säger? Har utomstående svårt att förstå barnet? Är barnet ängsligt för att tala? Är ni oroliga för barnets språkutveckling? Tycker ni att det är viktigt att barnet lär sig sitt modersmål? Svar När det gäller ovanstående frågor framkom att föräldrarna uppfattade att barnen hade svårigheter med såväl fonologi som grammatik och att det förelåg svårigheter att förstå barnet på hemspråket. Svårigheterna varierade hos barnen, men samtliga hade svårigheter av sådan art att utomstående hade svårt att uppfatta barnets tal. Ett av barnen uppvisade mutistiska inslag i samspel med utomstående och det kunde uppfattas som en medvetenhet om talsvårigheterna och viss talgenans. Samtliga föräldrar uppvisade oro för barnens tal- och språkutveckling i mer eller mindre hög grad och samtliga föräldrar önskade att barnen skulle tala svenska på ett fullgott sätt för att klara skolgången och kontakter i samhället. Frågor kring svenska språket Hur tycker ni att barnet behärskar svenska språket i relation till sitt modersmål? Tycker ni att det är viktigt att barnet lär sig svenska språket? Svar Föräldrarna uppfattade att barnen talade bättre svenska än hemspråk och man prioriterade barnets förutsättningar att lära sig svenska. Man såg dock hemspråket som viktigt, men om barnet skulle ha begränsningar att lära sig tala två språk så föredrog man att svenska språket utvecklades. Hur har ni uppfattat ert barns språkliga utveckling under det här projektets genomförande -När det gäller modersmålet? -När det gäller svenska språket? -När det gäller att använda språk och tecken som stöd till talet? -När det gäller ljud och bokstäver? -När det gäller ordförråd? -När det gäller att tala med flera ord i följd? Har ni funderingar kring arbetet med ert barns språkutveckling när det gäller tecken som stöd till talet? Hur uppfattar ni ert eget engagemang i projektet med att tillföra ord på modersmålet? 15

17 Vilken uppfattning har ni om projektet betydelse för ert barns språkliga utveckling? Svar I samtliga fall framkom mycket positiva responser på den utveckling av barnets språk som skett under projektets genomförande. Man upplevde att såväl hemspråk som svenska hade fått en ordentlig skjuts och att tecken som stöd är en ovärderlig tillgång för barnet när det gäller språkliga initiativ. Man har, som förälder, fått en inblick i och kunskap om språkutveckling som man tidigare inte hade. Man har blivit mer observant på barnets språkliga utveckling och kan bemöta barnet på ett bättre sätt. Man hade varit mer eller mindre kritisk till att använda tecken som stöd till talet, men när man uppfattade vilken betydelse det hade för barnets utveckling så kände man enbart en positiv inställning. Föräldrarna uppfattade sitt eget engagemang med att tillföra ord på hemspråket som enbart positivt och man blev även mer medveten om barnets uttal och svårigheter med ljudutvecklingen. Samtliga barn hade stora ljudsvårigheter på sitt hemspråk och det gällde även den syntaktiska utvecklingen. När det gäller projektets betydelse för barnets språkutveckling så framkommer ett samfällt önskemål om att arbetet kommer att fortsätta att bedrivas på det sätt som skett under projekttiden. Man framhåller, förutom den språkliga utvecklingen, att barnen är glada, sedda och bekräftade och att detta satt spår när det gäller social och beteendemässig utveckling. Samtliga barn har vid tidigare förskoleplaceringar vistats i större barngrupper och där haft en tendens att hamna utanför gruppen på grund av svårigheter att kommunicera med personal och övriga barn. Ett av barnen är också föremål för mer omfattande utredningar på grund av beteendeavvikelser, men i samband med språklig utveckling så har beteendet normaliserats och blivit mer förståeligt. Föräldrarna har även haft möjlighet att träffa varandra och dela oron för barnens bristande språkutveckling. I vissa fall har man kunnat stötta varandra och påverka inställningen till språkträningsarbetet, detta gäller främst att använda tecken som stöd till talet. Utvärdering av enskild- och grupphandledning för avdelningens personal Varför började du arbeta i språkprojektet? All personal som arbetar direkt med barnen vid avdelningen blev informerade och ombedda att delta i projektet. Talpedagog och förskolechef var de personer som stod för rekryteringen. Anledningen att man tillfrågades var i samtliga fall på grund av tidigare erfarenhet av barn med språkstörning samt erfarenhet av barn med särskilda behov. Man tyckte att arbetet i projektet lät spännande och utmanande. Man trodde sig kunna arbeta på ett flexibelt sätt och såg det som en utmaning och möjlighet att få lära sig mer om barn med särskilda behov. Hur har du uppfattat den information och introduktion du fått inför projektets genomförande? Man har en enhällig uppfattning om att det inte blev tillräcklig information om projektets uppläggning och hur man skulle arbeta. Ingen av de tre kände varandra sedan tidigare så detta blev en process i sig. Upptaktsmötet skedde i Malmö i samband med en tvådagarskonferens om tvåspråkighet och språkstörning med Eva-Kristina Salameh och den upplevdes som kunskapsgivande och värdefull. Därefter hade man tre veckor på sig att sätta sig in i språkträningsmaterial och inreda lokaler. Man önskar, så här i efterhand, att såväl logoped som talpedagog hade varit med under dessa tre veckor för att bistå med information och stöd. Man hade inte heller så mycket information om barnen som skulle börja vid avdelningen. En personal kände ett par av barnen sedan tidigare, men det rådde mycket olika uppfattning om barnens språksvårigheter bland tidigare personal vilket kändes förvirrande och svårt. 16

18 Hur har du uppfattat handledningstillfällena vad gäller sammankomsternas frekvens? Man har haft tillgång till logoped 2 ggr/månaden samt talpedagog 1ggr /vecka. Känner att detta känns tillräcklig, men att man i början hade svårt att ta vara på den kompetens dessa utgjorde. Man visste helt enkelt inte vad man skulle fråga om, denna insikt har kommit under slutskedet i projektet. Man uttrycker också behov av att ha mer handledning i början av projektet samt ökade möjligheter till gemensamma diskussioner om varandras ansvarsbarn Man önskar att man haft tillgång till en person som hade övergripande ansvar och kunde hjälpa till att knyta samman ordinarie verksamhet med den profilering som avdelning har. Hur har handledning runt det enskilda barnet fungerat? Handledningen har inte alltid varit entydig, det kunde komma lite olika information från logoped och talpedagog. Logopeden kunde även ändra sin inriktning i språkträningen utan att riktigt informera om vad som föranledde denna förändring. Överlag tycker man dock att det varit utvecklande och fungerat utmärkt! Barnen har varierat i dagsform vid de olika handledningstillfällena och det har ibland känts stressigt att hinna med och komma ihåg vad som kommit fram under handledningen. Barnpsykolog har stöttat personalen i deras arbete och varit samtalspartner. Man önskar även att föräldrarna varit mer informerade och införstådda om projektets syfte och innehåll i början. Ibland ställde föräldrarna frågor och krav som kändes svårt att svara upp till. Detta tycktes bero på att de ej förstått avdelningens arbetssätt och personalen kunde känna ett sviktande förtroende från någon enstaka förälder i början av projektet. Hur har grupphandledningen fungerat? (Föreläsningsverksamhet, diskussioner kring barnen) Grupphandledningen har bestått av föreläsningar om språkstörning, tvåspråkighet, tecken som stöd till talet, dyspraxi, gemensamma diskussioner kring barnens språkträning och utveckling samt diskussioner kring språkträningsmaterialet. Talpedagog har haft fortbildning i bedömningsmaterialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) vid flertalet tillfällen och man har arbetat praktiskt med detta material kring ett barn. Man upplever att en klar kompetenshöjning har ägt rum, även om man säger att nu förstår man hur komplext språkstörning kan vara och hur heterogen gruppen barn med språkstörning kan vara. Alltså har man i många fall flertalet frågetecken och fortsatt behov av kunskap och handledning. Har handledningens innehåll uppfyllt projektets mål och syfte? Såväl enskild handledning som grupphandledning bedöms ligga i linje med de mål och syften som projektet har. Man har utvecklat ökad kunskap om språkstörning, ser att barnen (såväl barnen med språkstörning som utan sådan) har utvecklat sitt tal och språk på ett mycket positivt sätt. Barnen är glada, frimodiga och mycket intresserade av att arbeta med språkträningsmaterialet. Man nyttjar språkträningsmaterialet till samtliga barn då barnen som inte har konstaterad språkstörning också vill delta i språkaktiviteterna. Att använda tecken som stöd till talet på såväl modersmål som svenska har varit en mycket lyckad satsning! Det framkommer hur viktigt det är att visualisera språket. Samtliga barn använder tecken och föräldrarna är mycket engagerade i språkträningen genom att det krävs att dessa skriver modersmålets ord i barnens språkträningsböcker. En simultan lexikal utveckling har ägt rum hos samtliga barn och detta poängteras även av föräldrarna som upplever detta mycket positivt. Hur värderar du din kunskapsutveckling när det gäller barn med flerspråkighet och språkstörning? 17

19 Samtliga upplever, som sagt, en ökad kunskapsutveckling när de gäller språkutveckling och språkstörning. Samtidigt som kunskapen har ökat har också frågeställningarna kring språkstörning ökat. Man inser att barnens språkstörning utkristalliseras på olika sätt och att språkstörningen påverkar HELA barnet och dess utveckling. Man uppfattar nu hur oerhört stor betydelse språket har för barnets kognitiva och generella utveckling. Man har tidigare förstått att den är stor, men inte så omfattande som man nu blivit varse. Man kan också konstatera hur stora svårigheter barnen som har språkstörning har att samspela och leka. Man har sett hur stort behov av vuxenstöd som föreligger. Man har kunnat konstatera att de fyra barnen med språkstörning mestadels tyr sig till varandra. Hur värderar du de enskilda barnens språkutveckling och generella utveckling? Ett samfällt intryck är att barnen har utvecklats oerhört mycket på den relativt korta tid som projektet har pågått. Från september fram till slutet av april när intervjuerna genomförs. Barnen har inte bara utvecklats socialt och känslomässigt, man kan också konstatera en ökad självkänsla och frimodighet. Barnen tar för sig på ett annat sätt och tar större plats på ett positivt sätt. Man säger ifrån och kan föra sin talan. Även personal på andra avdelningar som känner barnen sedan förut har reagerat på barnens utveckling. Naturligtvis spelar den lilla gruppen en stor roll, barnen har fått mer egen personaltid och man har tydligt markerat att man tar sig tid med barnen och försöker förstå kommunikation som är oklar. Barnantalet är i april månad 12 barn. De strukturerade språkträningstillfällena har utvecklat ökad koncentration och uthållighetsförmåga. Man påtalar att man ibland kan notera viss tillbakagång i barnens utveckling eller att barnen står stilla i utvecklingen, men detta kan ju bero på olika omständigheter, dels hos barnet eller inom familjen Hur värderar du föräldrakontakterna och föräldrarnas intresse för projektet? En av de mest positiva effekterna i projektet kommer från den nära föräldrakontakt som utvecklats mellan föräldrar och personal och det engagemang och intresse som föreligger hos föräldrarna. Man är mycket införstådd med projektets syfte och samtliga föräldrar och övriga släktingar uttrycker den stora positiva utveckling man kan se hos barnen. Man har deltagit i stora nätverksträffar med morföräldrar, farföräldrar och faster till mindre träffar beroende på hur barnets nätverk ser ut. Initialt framkom en negativ attityd till tecken som stöd till talet då man tyckte att det såg avvikande ut. Denna attityd har svängt i mer eller mindre hög grad och man använder och känner igen de tecken som barnen använder. Oavsett nätverkets storlek så berättar föräldrarna om kommentarer som man fått om den förändring och kommunikativa utveckling som barnet genomgått. Vilka eventuella förändringar skulle du ha önskat när det gäller projektets genomförande? En av de negativa faktorer som påverkat arbetet är att man inte kände varandra bättre innan barnen började vid avdelningen. Detta blev en parallell process samtidigt som man skulle sätta sig in i språkträningsmaterial och bekanta sig med barnen. Man uppfattar också att de ständiga inskolningar som förekommit vid avdelningen har försvårat gruppkonstellationer och att det blivit mer press på personalen att skola in nya barn samtidigt som man skulle försöka att se till att barnen med språkstörning fick sin dagliga språkträningsstund. Det har också varit sårbart om någon personal varit sjuk, då barnet ej erhållit någon enskild språkträning. Information om projektet borde ha utgått till all personal på förskolenheten så hade man undvikit synpunkter och missförstånd. Materialtillverkningen har tagit betydligt längre tid än förväntat och visst material är fortfarande inte färdigställt. Man framhåller dock att det är svårt att dra några generella slutsatser om vilka förändringar som skulle göras, man känner att projektet pågått alldeles för kort tid. 18

20 Fallbeskrivningar och åtgärdsprogram Namn; barn 1 Födelsedatum; Bedömningsdatum Barn 1 är 4;3 år och har haft långvarig kontakt med talpedagog på grund av sin avvikande och sena språkutveckling på såväl somaliska som svenska. Uppfattas ha stora språkförståelsebrister på båda språken och har fått hjälp av en teckenspråkskunnig personal på en annan förskoleavdelning vid tidigare placering. Barn 1 har börjat lite senare på avdelningen och det är talpedagog som uppfattar att hans placering på nuvarande avdelning är betydelsefull för den språkliga utvecklingen. Barn 1 har haft logopedkontakt och deltagit i språkgrupper. Har modersmålsstöd sedan flera år. Vid bedömning med Språkligt Impressivt Test försöker han medverka, men det förefaller ej som han förstår vad som förväntas av honom och bedömning är svår att utföra. När bedömning med stora Fonemtestet skall utföras föredrar han att peka på sig själv när han ser bilder på näsa, finger mun, ansikte etc. Barn 1 är en positiv och glad kille som man har lätt att tycka om. Han ger adekvat kontakt vid samspel, men har en tendens att vara flack och icke närvarande vid vissa tillfällen. Detta tycks mestadels bero på att han inte kan läsa situationen och att han inte riktigt förstår vare sig instruktioner eller situationen. Fadern har haft kontakt med talpedagog genom Lån- och lek verksamhet och har tidigt påtalat att han är bekymrad över pojkens språkproblem. Vid diskussion med logoped under hösten framkommer att fadern själv har haft en sen språkutveckling och att detta vållade hans mor mycket oro och honom själv dåligt självförtroende. Fadern har bott en längre tid i Sverige, men det är stundtals svårt att förstå hans svenska. Modern har varit i Sverige i drygt 5 år och kommer att påbörja utbildning i svenska språket inom kort. Man är alltså mycket medveten om den problematik som en avvikande språkutveckling medför. Barn 1 har yngre syskon med andra problem och familjen behöver mycket stöd för att hjälpa honom i utvecklingen, då deras vardag är fylld med andra krav och aktiviteter som tar tid. Aktuell tal- och språkbedömning december 2005 Barn 1 är nu 4;6 år och har under hösten regelbundet tränat somaliska och svenska genom att tillämpa övningar med lexikal utveckling i fokus. Språken länkas samman via tecken som stöd och han språktränar gärna länge och med stor uthållighet. Han har utvecklat sitt svenska lexikon och fadern har kompletterat det svenska lexikonet med somaliska motsvarigheter. Modern har nu påtalat att hon tycker att Barn 1 har utvecklat sin svenska, men att han är sämre på somaliska. Vi uppfattar att Barn 1 har en klar uppfattning när han växlar mellan de olika språken i sin språkträningsbok, men att han har svårare och är osäkrare med uttalet av de somaliska orden. Fadern är mycket angelägen att ta del av de språkliga aktiviteter som pågår vid förskolan och vill ha full delaktighet i vad som pågår. Barn 1 förefaller ha utvecklat en bättre språkförståelse 19

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Författare Malin Lundstedt Linda Olsson Handledare Lena Jensen www.hkr.se Abstrakt Bakgrund

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Att ha någon som bryr sig

Att ha någon som bryr sig FoU-rapport 2014:1 PUFF-enheten Vård- och omsorgskontoret Att ha någon som bryr sig En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro Elin Lundin Sammanfattning Syftet med denna deskriptiva

Läs mer

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Författare Maria Olausson och Eleonor Segerdorf Examensarbete

Läs mer

Att träna den auditiva uppmärksamheten hos barn med språkstörning

Att träna den auditiva uppmärksamheten hos barn med språkstörning Att träna den auditiva uppmärksamheten hos barn med språkstörning Ett försök med trådlös överföring av tal Ulrika Stenvall Institutionen för lingvistik Examensarbete 15 hp Talpedagogik LIS004 Specialutbildning

Läs mer

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga?

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? ett aktionsinriktat läsprojekt på gymnasienivå Eva-Karin Lindgren Masteroppgave i aksjonslæring (PFF3602) Institutt for pedagogikk og lærerutdanning Det samfunnsvitenskapelige

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Examensarbete i lärarutbildningen - 2007 Elever i behov av särskilt stöd En undersökning av hur skolpersonal reflekterar och definierar om begreppet

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Når vi fram? Hur ökar vi tillgängligheten av anpassade medier för målgruppen barn och unga med läshinder?

Når vi fram? Hur ökar vi tillgängligheten av anpassade medier för målgruppen barn och unga med läshinder? Når vi fram? Hur ökar vi tillgängligheten av anpassade medier för målgruppen barn och unga med läshinder? Maria Ehde Andersson Regional utveckling av biblioteksverksamhet 15 hp Högskolan i Borås Institutionen

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen

Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen Författare: Martin Westin, Jonatan Block, Eva Andersson, 2006. Tryck: 08-Tryck Tryckt med vegetabiliska färger på Dito

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna. Monica Hanefors. Nr: 2008: 2

Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna. Monica Hanefors. Nr: 2008: 2 Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna Monica Hanefors Nr: 2008: 2 Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2008:2 ISBN 978-91-89020-74-0

Läs mer

- Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp

- Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp ATT UTVECKLA AKK OCH SJÄLVBESTÄMMANDE HOS ELEVER MED FLERFUNKTIONSHINDER - Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp Maja Sigund Pilesjö Gudrun Einarsdottir Liselotte Lindbladh Team Munkhättan, Malmö,

Läs mer

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag?

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag? PER MAGNUS PERSSON/JOHNÉR Den här skriften vänder sig till personal och beslutsfattare med ansvar för demensvård i kommunerna. Den bygger på slutsatserna i en SBUrapport om demenssjukdomar. Syftet med

Läs mer

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Synsätt bemötande arbetssätt Ingrid Liljeroth Monica Naeser Bo Dahlin Projektet Waldorfskolor i Sverige Delrapport 6 Karlstads

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen 2014-02-06 Denna rapport är ett

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer