Reglementen för regionstyrelsen och nämnder

Transkript

1 Reglementen för regionstyrelsen och nämnder Gäller fr.o.m. 1 januari 2015

2 Reglementen för Landstingsstyrelsen Hållbarhetsnämnden, Hälso- och sjukvårdsnämnden Kultur- och kompetensnämnden Enligt 6 kap. 32 kommunallagen ska fullmäktige utfärda reglemente med närmare föreskrifter om en nämnds verksamhet och arbetsformer. Reglementets uppbyggnad Reglementet inleds med bestämmelser om nämndernas verksamhet, Avdelning 1, som omfattar reglemente med kommentarer. Bestämmelser om nämndens arbetsformer, Avdelning 2, är gemensam och likalydande för samtliga nämnder.

3 Reglementen INNEHÅLL Sid AVDELNING I REGLEMENTE MED KOMMENTARER Landstingsstyrelsen 3 Hållbarhetsnämnden 12 Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 Kultur- och kompetensnämnden 18 AVDELNING II NÄMNDENS ARBETSFORMER MED KOMMENTARER Nämndens arbetsformer 21 Nämndens arbetsformer kommentarer 24 2

4 AVDELNING 1 REGLEMENTE FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN Utöver det som föreskrivs om landstingsstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. LANDSTINGSSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Ledningsfunktionen 1 Landtingsstyrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Landstingsstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av landstingets ekonomi och verksamheter. 2 I landstingsstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl. a. utvecklingen av den kommunala demokratin personalpolitiken informationsverksamheten arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet arbetet med att effektivisera administrationen utveckling av informationssystem och kommunikation utveckling av brukarinflytande Styrfunktionen 3 I landstingsstyrelsens styrfunktion ingår att leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi efterlevs och att landstingets löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder och hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som landstinget helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på 3

5 övriga förhållanden av betydelse för landstinget tillvarata landstingets intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande sammanträden i de företag som landstinget helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Ekonomisk förvaltning 4 Landstingsstyrelsen ska ha hand om landstingets medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. Landstingsstyrelsen ska ha hand om egendomsförvaltningen av lös egendom endast inom styrelsens verksamhetsområden. Landstingsstyrelsen ska även tillse att landstingets behov av försäkringsskydd är tillgodosett handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden. ansvara för konstnärlig miljögestaltning i landstingets lokaler. Personalpolitiken 5 Landstingsstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl. a. att med bindande verkan för landstinget genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess arbetstagare förhandla på landstingets vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområde besluta om stridsåtgärder inom arbetsmarknadspolitiken avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess arbetstagare lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130). Övrig förvaltning 6 Uppgifter enligt speciallagstiftning Styrelsen ansvara för de uppgifter om regionalt tillväxtarbete som anges i 5 och 6 i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Ansvara för ersättning enligt nationella taxan vad gäller läkare och sjukgymnaster. 4

6 Ansvara för hälsovalsmodellen enligt lagen om valfrihetssystem. Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglemente. Landstingsstyrelsen är registeransvarig för de personuppgifter som styrelsen för i sin verksamhet och förfogar över. Landstingsstyrelsen är krisledningsnämnd. Landstingsstyrelsen ska ha uppsikt över landstingets verksamheter som bedrivs i kommunala företag som avses i 3 kap KL enligt följande: X-Trafik AB Folktandvården Gävleborg AB. ALMI Företagspartner Gävle Dala AB 7 Övrig verksamhet Landstingsstyrelsen har vidare hand om landstingets centrala informationsverksamhet landstingets anslagstavla reformering av landstingsstyrelsens regelbestånd och utformning av fullmäktiges handlingar de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. Delegering från landstingsfullmäktige 8 Landstingsstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit avge yttrande som ankommer på fullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Landstingsstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige Landstingsstyrelsen har därutöver beslutanderätten i alla ärenden i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Landstingsstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Landstingsstyrelsen, eller den som landstingsstyrelsen utser, ska till varje fullmäktigesammanträde avge en rapport över viktiga nyheter, iakttagelser, problem, 5

7 utmaningar och ställningstaganden inom landstingets olika verksamheter som hänt sedan förra sammanträdet. Sammansättning 10 Landstingsstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare. KOMMENTARER TILL REGLEMENTE FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER ledningsfunktionen 1-2 Bestämmelserna är ett utflöde av 6 kap 1 och 2 kommunallagen. Bestämmelsen i 2 anger exempel på de viktigaste områdena. Landstingsstyrelsen har lednings- och samordningsansvaret för uppföljningen av ekonomin och landstingets verksamheter. Bestämmelsen grundar sig på betydelsen av resultatuppföljningen och utvärderingen i en mer målstyrd verksamhet. Landstingsstyrelsens samordnande och ledande funktion vad gäller regelreformering grundar sig på rapporten Regelreformering Ds 1991:32. I rapporten påpekas bl. a. att nya styr- och ledningsformer förutsätter regelreformering. Vid olika förändringar i verksamheten bör man alltid samtidigt beakta möjligheterna till regelreformering för att få bättre regelekonomi. Varje nämnd har ansvaret för att ett förenklingsarbete bedrivs inom den egna verksamheten, men landstingsstyrelsen ska ha det övergripande ansvaret. I det övergripande ansvaret kan ligga att vara sambandspunkt, kontakt och uppsamlare av initiativ samt bedöma vad som lämpligen bör göras (Ds 1991:32 s 83-84). Bestämmelsen om brukarinflytande har sin grund i uttalanden i kommunallagspropositionen (prop. 1990/91:117 s 19). I rapporten Vidga brukarinflytandet (Ds 1991:18) behandlas bl. a. olika förslag till åtgärder för att vidareutveckla brukarinflytandet. Landstingsstyrelsen har ett övergripande ansvar för arbetet med denna fråga. Varje nämnd har däremot ansvaret för hur brukarinflytande kan utvecklas och att finna former för dessa (6 kap 8 kommunallagen). Styrfunktionen 3 Bestämmelsen ger landstingsstyrelsen nödvändiga instrument för att kunna utöva ledningsfunktionen enligt 1 och 2. Av ordalydelsen framgår att bestämmelsen inte ger landstingsstyrelsen befogenheter att besluta om mål för andra nämnders verksamhet. De övergripande mål som åsyftas i bestämmelsen faller under fullmäktiges exklusiva beslutsområde (prop. 1990/91:117 s 158). Någon i kommunallagen föreskriven rätt för landstingsstyrelsen att inhämta upplysningar från de kommunala företagen finns inte. Fullmäktige måste i bolagsordning eller avtal se till att landstingsstyrelsen kan få de upplysningar från 6

8 de kommunala företagen som behövs för att landstingsstyrelsen ska kunna fullgöra sitt tillsynsansvar. Ekonomisk förvaltning 4 Bestämmelsen behandlar ekonomisk förvaltning. Enligt 6 kap 4 p 2 kommunallagen åligger det landstingsstyrelsen att ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Begreppet ekonomisk förvaltning omfattar både medelsförvaltning och egendomsförvaltning. Landstingsstyrelsens ansvar för konstnärlig miljögestaltning innebär att styrelsen ansvarar för inköp, placering och vård av landstingets konst. Den interna konstverksamheten ska tillhandahålla konstnärlig miljögestaltning i de lokaler där landstingets olika verksamheter bedrivs. Konsten är till för patienter, anhöriga och andra besökare, men också för de medarbetare som vistas i lokalerna. Medelsförvaltning När det gäller medelsförvaltning finns särskilda regler för landstingets medelsplacering i 8 kap 2-3 kommunallagen som hjälpmedel för denna uppgift. Enligt 2 ska landstinget förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. I 3 åläggs fullmäktige att meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Begreppet medelsförvaltning omfattar både placering av medel och upplåning av medel (1990/91; KU s 75). Landstingsstyrelsens uppgift att handha medelsförvaltningen avser således både placering av medel och upplåning av medel. Beträffande upplåning av medel ligger den principiella beslutanderätten på fullmäktige. Placering av medel är en förvaltningsuppgift där beslutanderätten automatiskt tillkommer landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen kan med stöd av reglerna för nämnddelegering delegera beslutanderätten i placeringsfrågor till t.ex. en anställd. Övrig ekonomisk förvaltning Under ekonomisk förvaltning har förts donationsförvaltningen. Om donator har föreskrivit annat om förvaltningen gäller donators föreskrifter i stället för vad som anges i reglementet. Enligt 6 kap 5 kommunallagen kan egendomsförvaltningen helt eller delvis läggas på annan nämnd än styrelsen. Förvaltningen av den lösa egendomen ansvarar respektive nämnd för. Personalpolitiken 5 Samlad personalfunktion I reglementets 2 har landstingsstyrelsens övergripande ansvar för landstingets personalpolitik slagits fast. Förhandlingar och kollektivavtal 7

9 Till de principiella befogenheterna hör att beträffande samtliga landstingets arbetstagare förhandla och träffa kollektivavtal, såvida inte fullmäktige beslutat annat. Förhandlingsbefogenheten omfattar förhandlingar enligt gällande lagstiftning eller särskilda förhandlingsordningar utom förhandlingar i frågor som avses i och 38 medbestämmandelagen. Sistnämnda typer av förhandlingar hänförs till respektive nämnds verksamhetsområde och ska föras vid den nämnden. Detta följer av 3 kap 13 kommunallagen. Befogenhetsfördelning landstingsstyrelse/verksamhetsansvarig nämnd Förhandlingsbefogenheten tillkommer landstingsstyrelsen medan däremot den verksamhetsansvariga nämnden har att tillämpa avtal eller andra bestämmelser i personalfrågor, givetvis med beaktande av de generella föreskrifter som landstingsstyrelsen kan ha utfärdat. Det är naturligt att landstingsstyrelsen som på landstingets vägnar sluter kollektivavtal m.m. också centralt i landstinget handhar tolkningen av avtalsbestämmelser och andra bestämmelser som avser förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess arbetstagare. Om tvist med arbetstagarorganisation eller arbetstagare inte föreligger i en tillämpningsfråga, gäller detta endast i frågor som för avgörande hänskjutits från verksamhetsansvarig nämnd. De föreskrifter som landstingsstyrelsen utfärdar är bindande för den verksamhetsansvariga nämnden. Kommunala delegationslagar Enligt den särskilda kommunala delegationslagen (SFS 1954:130) kan landstinget lämna uppdrag till Sveriges Kommuner och Landsting att med bindande verkan för landstinget genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställningsvillkoren för landstingets arbetstagare. (jfr 3 kap 11 kommunallagen). SPECIALREGLERADE UPPGIFTER 6 Om landstingsstyrelsen ska ha hand om specialreglerade uppgifter ska uppgifterna anges i reglementet. I 5 lag om regionalt utvecklingsansvar anges landstingets uppgifter inom ramen för regionalt tillväxtarbete. Bestämmelsen ger landstinget i uppgift att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och att samordna genomförandet av strategin. Landstinget har därmed ett övergripande ansvar för strategin. Landstinget genomför själv de delar som berör landstingets verksamhet. Uppgiften motsvarar de uppgifter samverkansorganen har enligt 3 1 och 2 lagen om samverkansorgan i länen. Statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och andra aktörer, har var och en för sig eller gemensamt, ett medansvar för genomförandet av strategin. Strategins innehåll m.m. regleras inte i lagen. Ytterligare bestämmelser om detta finns i förordningen om regionalt tillväxtarbete. Landstinget har vidare i uppgift att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Uppgiften avser att hantera statliga medel och inte att 8

10 landstingen själva bedriver en egen stödgivning gentemot enskilda företag. Landstinget har också i uppgift att följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Enligt 6 lag om regionalt utvecklingsansvar får landstingen utföra vissa uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. I lagen om läkarvårdsersättning finns det särskilda bestämmelser om landstingens inflytande över privatpraktiserande läkares yrkesverksamhet inom primärvården och övrig öppen hälso- och sjukvård, om samverkans- och vårdavtal, om läkarvårdsersättning och om patientavgifter. Ett motsvarande system finns för privata sjukgymnaster enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik. Landstingsfullmäktige beslutade 168/09 att införa -Hälsoval Gävleborg - enligt lagen om valfrihetssystem. Det är enligt 5 hälso- och sjukvårdslagen obligatoriskt för landstingen inom primärvården. Vårdvalssystem inom primärvården innebär att landstinget dels har rollen som finansiär och beställare av vårdtjänster, dels rollen som producent eller utförare av tjänsterna i konkurrens med externa aktörer. Det är därför lämpligt att landstingsstyrelsen får rollen som finansiär och att hälso- och sjukvårdsnämnden får rollen som utförare. Av 8 andra stycket arkivlagen följer att landstingsstyrelsen är arkivmyndighet om inte fullmäktige har utsett någon annan nämnd till arkivmyndighet. Enligt 2 i lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). ÖVRIG VERKSAMHET 7 I kommunallagen regleras inte vem som har ansvaret för informationsverksamheten. Vilket organ inom landstinget - landstingsstyrelsen eller någon annan nämnd - som ska ha hand om denna uppgift måste därför fullmäktige bestämma (prop. 1990:117 s 196). Varje nämnd har vidare ett ansvar att lämna information om sin verksamhet. Det är en uppgift för varje nämnd att verka för regelreformering och regelförenkling inom sitt verksamhetsområde. Varje landsting måste anordna en anslagstavla där tillkännagivande av landstingsfullmäktiges sammanträden och justering av protokoll ska göras. Tillsynen över anslagstavlan bör höra till landstingsstyrelsens ansvarsområde. 8 I bestämmelsen anges vilka grupper av ärenden fullmäktige delegerar till landstingsstyrelsen med stöd av 3 kap 10 kommunallagen. Följande regler gäller om fördelningen mellan fullmäktiges exklusive be- 9

11 slutsområde och det som kan delegeras till landstingsstyrelsen och övriga nämnder. I 3 kap 9 kommunallagen regleras fullmäktiges beslutskompetens. Innebörden av bestämmelsen är att fullmäktige beslutar i alla ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för landstinget. Av propositionen (1990/91:117 s 45 och 157) framgår att fullmäktiges beslutskompetens i huvudsak gäller beslut av mera grundläggande natur eller av mera generell räckvidd. Det ska vara fråga om avgöranden där det politiska momentet, allmänt sett, är dominerande. Den uppräkning som görs i paragrafen är exempel på sådana betydelsefulla ärenden. Den är inte uttömmande. Av paragrafens andra stycke följer att fullmäktige förbehållits ytterligare beslut enligt kommunallagen eller annan lag. Ett exempel på sådana andra frågor är att beslut om att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag ska fattas av fullmäktige (3 kap.16 kommunallagen). I 3 kap 10 kommunallagen regleras möjligheten för fullmäktige att delegera ärenden eller ärendegrupper till styrelsen eller övriga nämnder. Ärendegrupper som anges i 3 kap 9 kommunallagen eller uppgifter som enligt annan författning ankommer på fullmäktige får dock inte delegeras till nämnderna. Det gäller bl.a. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt ärenden om mål och riktlinjer för verksamheten och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Bestämmelsen i 3 kap 9 kommunallagen reglerar inte enbart gränsen för vad som kan delegeras till nämnderna och vad som tillhör fullmäktiges exklusive beslutsområde. Den klargör tillsammans med 3 kap 13 kommunallagen också beslutanderätten mellan fullmäktige och nämnderna. Av 3 kap 13 kommunallagen följer att nämnderna har en självständig beslutanderätt inom ramen för den förvaltande verksamheten, t.ex. inom egendoms- och medelsförvaltningen och inom personalområdet. Bestämmelsen om delegering av frågor om upplåning skiljer inte på kortsiktig och långsiktig upplåning. Den förutsätter att fullmäktige i budgeten eller i anslagsbeslutet anger graden av lånefinansiering. Delegeringsuppdraget ska vidare ske inom de ramar fullmäktige angivit i riktlinjer i treårsplanen med stöd av 8 kap 5 kommunallagen och i föreskrifterna om medelsförvaltning som fullmäktige dragit upp enligt 8 kap 3 kommunallaen. Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Föreskriften i första stycket motsvarar bestämmelsen i 6 kap 7 kommunallagen som markerar nämndernas ansvar för verksamheten. Hur styrelsen konkret ska se till att den får den information den behöver för att fortlöpande kunna kontrollera verksamheten bestämmer den själv. Kontrollformerna kan ske genom t ex rapporter, informationsmöten och besök på institutioner. Verksamhetskontrollen avser inte enbart fullmäktiges mål och riktlinjer för 10

12 verksamheten och de föreskrifter som kan finnas för verksamheten i lagstiftning utan också sådant som hänger samman med ekonomi, budgetering och annat som är föremål för revisorernas granskning. Möjligheterna till ökad delegering ställer större krav på verksamhetsredovisningar. Både beträffande fullmäktigedelegering (3 kap 10 första stycket kommunallagen) och finansbemyndigande (3 kap 12 kommunallagen) ska nämnderna enligt 3 kap 15 redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag. Avförarbetena (prop.1990/91:117 s 48 och 160) framgår att syftet med rapporteringsskyldigheten är att ge fullmäktige ett uppföljningsinstrument. Regeln får särskild betydelse i ett målstyrt system. Återredovisningen har betydelse som underlag för hur fullmäktige kan utöva sin styrning av verksamheten. Av specialmotiveringen (prop. 1990/91:117 s 160) följer att rapporteringen avser en redovisning av hur fullmäktiges beslut om verksamheten som sådan har efterlevts och inte någon traditionell anmälan av hur enskilda ärenden handlagts. Bestämmelsen i 3 kap 15 kommunallagen ställer inte något krav på formerna för redovisningen. Det ankommer på fullmäktige att besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Här ingår också hur ofta redovisningen ska äga rum. Denna rapporteringsskyldighet måste hållas isär från årsredovisningen i 8 kap KL även om den handlar om en form av begränsad förvaltningsredovisning. Rapporterna bör ske regelmässigt. Uppföljningen kan ske på olika sätt. Man kan göra delårsbokslut eller tertialbokslut. Härigenom får man en ekonomisk uppföljning som kan kompletteras med en verksamhetsmässig. Sammansättning 10 Enligt 6 kap 9 kommunallagen bestämmer landstinget självt antalet ledamöter och ersättare i nämnderna. I landstingsstyrelsen får antalet ledamöter inte vara mindre än fem. Antalet ersättare bör vara lik stort som antalet ledamöter. Eftersom landstinget följer huvudregeln i 6 kap 12 första stycket kommunallagen, d.v.s. mandatperioden börjar den 1 januari året efter valet, behöver inte mandatperioden skrivas in i reglementet. 11

13 REGLEMENTE FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Nämndens verksamhet 1 Nämnden ansvara för de uppgifter om regionalt tillväxtarbete som anges i 7 i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Nämnden ansvarar för kollektivtrafikfrågor folkhälsofrågor landstingets insatser i det regionala miljöarbetet Nämnden ska ha uppsikt över landstingets verksamheter som bedrivs i kommunala företag som avses i 3 kap kommunallagen enligt följande: Tåg i Bergslagen AB 2 Nämnden ansvarar för information till allmänheten om den egna verksamheten reformering av nämndens regelbestånd de personuppgifter som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över Ekonomisk förvaltning 3 Nämnden ska ha hand om egendomsförvaltningen av lös egendom inom nämndens verksamhetsområde Delegering från landstingsfullmäktige 4 Nämnden har beslutanderätten i alla ärenden i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 12

14 Sammansättning 6 Nämnden består av 13 ledamöter och 9 ersättare. Mandattid 7 Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 13

15 KOMMENTARER TILL REGLEMENTET FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN Nämndens verksamhet 1 I 7 lag om regionalt utvecklingsansvar för vissa län regleras landstingens uppgift att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur på samma sätt som de kommunala samverkansorganen gör enligt lag om samverkansorgan. Den närmare innebörden av uppgiften regleras bl.a. i förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Med stöd av lag om kollektivtrafik har landstinget och kommunerna i länet kommit överens om att landstinget ska bära ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. I de län där landstinget ensamt bär ansvaret för den regionala kollektivtrafiken är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet. 2 Varje nämnd har ett ansvar att lämna information om sin verksamhet samt verka för regelreformering och regelförenkling inom sitt verksamhetsområde. Ekonomisk förvaltning 3 Enligt 6 kap. 4 p 2 kommunallagen åligger det landstingsstyrelsen att ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Begreppet ekonomisk förvaltning omfattar både medelsförvaltning och egendomsförvaltning. Egendomsförvaltningen kan enligt 6 kap. 5 kommunallagen helt eller delvis läggas på en annan nämnd än styrelsen. Delegering från landstingsfullmäktige 4 Fullmäktige får delegera alla ärenden till nämnderna i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. I övrigt hänvisas till kommentaren till landstingsstyrelsens reglemente om delegering från landstingsfullmäktige. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Föreskriften i första stycket motsvarar bestämmelsen i 6 kap. 7 kommunallagen som markerar nämndernas ansvar för verksamheten. Med tanke på nämndernas ökade befogenheter i ett målstyrt system är det motiverat att i reglemente markera nämndernas ansvar för verksamheten. Hur nämnden konkret ska se till att den får den information den behöver för att fortlöpande kunna kontrollera verksamheten bestämmer den själv. Kontrollformerna kan ske genom t ex rapporter, informationsmöten och inspektioner på institutioner. Verksamhetskontrollen avser inte enbart fullmäktiges mål och riktlinjer för verksamheten och de föreskrifter som kan finnas för verksamheten i lagstiftning utan också sådant som hänger samman med ekonomi, budgetering och annat som är föremål för revisorernas granskning. 14

16 Möjligheterna till ökad delegering ställer större krav på verksamhetsredovisningar. Både beträffande fullmäktigedelegering (3 kap. 10 första stycket kommunallagen) och finansbemyndigande (3 kap. 12 kommunallagen) ska nämnderna enligt 3 kap. 15 kommunallagen redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag. Av förarbetena till kommunallagen framgår att syftet med rapporteringsskyldigheten är att ge fullmäktige ett uppföljningsinstrument. Regeln får särskild betydelse i ett målstyrt system. Återredovisningen har betydelse som underlag för hur fullmäktige kan utöva sin styrning av verksamheten. Av specialmotiveringen följer att rapporteringen avser en redovisning av hur fullmäktiges beslut om verksamheten som sådan har efterlevts och inte någon traditionell anmälan av hur enskilda ärenden handlagts. Bestämmelsen i 3 kap. 15 kommunallagen ställer inte något krav på formerna för redovisningen. Det ankommer på fullmäktige att besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Här ingår också hur ofta redovisningen ska äga rum. Denna rapporteringsskyldighet måste hållas isär från årsredovisningen i 8 kap. kommunallagen även om den handlar om en form av begränsad förvaltningsredovisning. Rapporterna bör ske regelmässigt. Uppföljningen kan ske på olika sätt. Man kan göra delårsbokslut eller tertialbokslut. Härigenom får man en ekonomisk uppföljning som kan kompletteras med en verksamhetsmässig. Sammansättning 6 Fullmäktige bestämmer enligt 6 kap. 9 kommunallagen antalet ledamöter och ersättare. Om nyvalda fullmäktige ändrar antalet ledamöter eller ersättare får reglementet ändras efterhand. Mandattid 7 Enligt 6 kap. 13 kommunallagen bestämmer fullmäktige mandattiden för andra nämnder än styrelsen. Nämnden får samma mandattid som landstingsstyrelsen. 15

17 REGLEMENTE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Nämndens verksamhet 1 Nämnden är hälso- och sjukvårdsnämnd för landstingets hälso- och sjukvård. Nämnden ska följa verksamheten vid Bollnäs sjukhus. 2 Nämnden ansvarar för information till allmänheten om den egna verksamheten reformering av nämndens regelbestånd de personuppgifter som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över Ekonomisk förvaltning 3 Nämnden ska ha hand om egendomsförvaltningen av lös egendom inom nämndens verksamhetsområde Delegering från landstingsfullmäktige 4 Nämnden har beslutanderätten i alla ärenden i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Sammansättning 6 Nämnden består av 13 ledamöter och 9 ersättare. Mandattid 7 Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 16

18 KOMMENTARER TILL REGLEMENTET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Nämndens verksamhet 1 Enligt 10 hälso- och sjukvårdslagen ska ledningen av landstingets hälso- och sjukvård utövas av en eller flera nämnder. Landstingsfullmäktige har beslutat att hälso- och sjukvården ska ledas av hälso- och sjukvårdsnämnden. 2-7 se kommentarerna under Hållbarhetsnämnden 17

19 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH KOMPETENSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Nämndens verksamhet 1 Nämnden ansvarar för landstingets folkhögskolor: Bollnäs, Forsa och Västerbergs folkhögskola verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag till folkrörelsernas och föreningslivets länsorganisationer enligt de regler som nämnden fastställer landstingets kulturverksamhet inkl. regional biblioteksverksamhet fördelningen av statliga medel till regional kulturverksamhet enligt kultursamverkansmodellen Nämnden ska ha uppsikt över landstingets verksamheter som bedrivs i kommunala företag som avses i 3 kap kommunallagen enligt följande: Stiftelsen Länsmuseet Gävleborg Stiftelsen Hälsinglands Museum Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län 2 Nämnden ansvarar för information till allmänheten om den egna verksamheten reformering av nämndens regelbestånd de personuppgifter som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över Ekonomisk förvaltning 3 Nämnden ska ha hand om egendomsförvaltningen av lös egendom inom nämndens verksamhetsområde Delegering från landstingsfullmäktige 4 Nämnden har beslutanderätten i alla ärenden i den mån det inte anges i kommunallagen eller någon annan författning att ett ärende ska avgöras av fullmäktige. Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. 18

20 Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Sammansättning 6 Nämnden består av 13 ledamöter och 9 ersättare. Mandattid 7 Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet 19

21 KOMMENTARER TILL REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH KOMPETENSNÄMNDEN Nämndens verksamhet 1 Enligt 6 Förordningen om statsbidrag till folkbildningen ska en folkhögskola som erhåller statsbidrag ha en ansvarig styrelse. Förordningen gör ingen skillnad mellan skolor med landsting som huvudman eller övriga skolor. Bestämmelsen innebär ingen skyldighet med en fristående styrelse för en folkhögskola, utan styrelsens uppgifter kan utövas av någon av landstingets nämnder. Enligt 1 lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet får ett landsting fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om 1. en regional kulturplan har upprättats av landstinget, och 2. kulturplanen överensstämmer med de föreskrifter som regeringen meddelar. Enligt 11 bibliotekslagen ska varje landsting bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Enligt samma lag 17 ska landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Enligt 6 kap. 1 andra stycket kommunallagen ska landstingsstyrelsen ha uppsikt över verksamheter som bedrivs i kommunala företag och kommunalförbund som landstinget är medlem i. Att landstingsstyrelsen har denna övergripande uppsiktsskyldighet hindrar inte att en annan nämnd kan ha den mer direkta uppsikten över ett kommunalt företag inom sitt verksamhetsområde. 2-7 se kommentarerna under Hållbarhetsnämnden 20

22 AVDELNING II NÄMNDENS ARBETSFORMER MED KOMMENTARER NÄMNDENS ARBETSFORMER Ersättarnas tjänstgöring 1 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdet och har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. Inkallande av ersättare 2 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid nämndens kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 3 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträdena 21

23 Tidpunkt 4 Nämnden ska för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Kallelse 5 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet i god tid före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Offentliga sammanträden 6 Nämnderna får, dock inte Patientnämnden, hålla offentliga nämndsammanträden. Beslutsfattande på distans 7 Nämnden får besluta att ledamöter får delta i sammanträden på distans, om detta sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Justering av protokoll 8 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 9 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Om nämnden beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. Särskilt yttrande 22

24 10 Ledamot som vill lämna ett särskilt yttrande till protokollet ska anmäla detta innan sammanträdet avslutas och lämnas inom de tidsfrister som gäller för skriftlig reservation. Delgivning 11 Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 12 Ordningen för undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i nämndens namn beslutas av nämnden. Fullmäktiges presidium-närvarorätt i styrelsen 13 Fullmäktiges presidium får närvara och yttra sig i de fall styrelsen inte beslutat om öppna sammaträden även om någon i presidiet inte är ledamot eller ersättare i styrelsen. Insynsplats i styrelsen 14 Förtroendevald som av fullmäktige tilldelats särskilt uppdrag som minoritetsföreträdare får vid styrelsens sammanträden närvara, delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i protokollet. Närvarorätt gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. 23

25 NÄMNDENS ARBETSFORMER - KOMMENTARER Ersättarnas tjänstgöring 1 Enligt 6 kap 10 kommunallagen ska fullmäktige besluta om ersättarnas tjänstgöring. Första stycket överensstämmer med vad som gäller för fullmäktige. Bestämmelsen innebär att ordinarie ledamot har företräde till att delta i ett sammanträde framför en ersättare. En ledamot som kommer för sent till ett sammanträde har därför rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in. Detta regleras i andra stycket. I tredje stycket regleras den ordning i vilken ersättarna ska tjänstgöra. Enligt 6 kap 9 andra stycket kommunallagen ska fullmäktige om inte ersättarna väljs proportionellt bestämma i vilken ordning ersättarna ska tjänstgöra. Om ersättarna har utsetts vid proportionellt val gäller särskilda regler i lagen om proportionellt valsätt. Bestämmelsen om ersättarens företräde i fjärde stycket motsvarar vad som gäller för fullmäktige i 5 kap 13 andra stycket kommunallagen. Om en sådan ordning leder till partiväxling gäller att en ersättare som kommer för sent till sammanträdet men som står före tjänstgörande ersättare i turordning får träda in. Femte stycket mosvarar vad som gäller för fullmäktige. Om ersättare finns närvarande får en nämnd inte sammanträda med luckor även om en ersättare från annat parti eller motsatta blocket måste inkallas. För att undvika partiväxling föreskrivs i sjätte stycket en regel som gör det tillåtet för en ledamot eller en ersättare att tjänstgöra växelvis. Detta innebär att en ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv åter får tjänstgöra när hindret inte längre finns. Bestämmelsen gäller om ersättarens inträde leder till partiväxling och får endast tillämpas vid ett tillfälle under ett sammanträde. Den lagstadgade närvarorätten för icke tjänstgörande ersättare regleras i 6 kap 11 kommunallagen. Enligt paragrafen följer vidare att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. Det regleras i sjunde stycket. Inkallande av ersättare 2 Formerna för inkallande av ersättare regleras inte i kommunallagen. Ersättare för ordföranden 3 I 6 kap 16 kommunallagen föreskrivs att fullmäktige ska meddela föreskrifter om vem som ska fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra. I första stycket har den till levnadsåldern äldste 24

26 ledamoten tillagts uppgiften att alltid fungera som tillfällig ordförande när samtliga i presidiet är hindrade att sköta ordförandeskapet. I andra stycket regleras vad som gäller om ordförande på grund av sjukdom eller dylikt är hindrad att sköta uppdraget som ordföranden en längre tid. Bestämmelsen avser att förhindra att den politiska ledningen i styrelsen ändras. Styrelsen får utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättarens uppgifter omfattar inte bara de uppgifter som ordföranden har vid sammanträdena med styrelsen utan också de, som ordföranden har att sköta mellan sammanträdena. Sammanträdena 4-5 I första hand anges ordförandens ansvar för att kallelse utfärdas. I praktiken ombesörjer normalt en anställd uppgiften på ordförandens ansvar. Detta behöver inte regleras i reglementet. 6 Landstingsfullmäktige beslutade i 117/2001 att tillåta offentliga sammanträden utom för Patientnämnden. Det är lämpligt att föra in detta i reglementet. Enligt 6 kap. 19 kommunallagen gäller följande: En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga om fullmäktige har medgett detta. En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden 1 som avser myndighetsutövning, eller 2 i vilken det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas avsekretess enligt offentlighet- och sekretesslagen. Av motiven till bestämmelsen framgår att det är fullmäktige som ska ta ställning till frågan om en nämnd ska medges att hålla offentliga nämndsammanträden. Skälen för detta är främst två. Det ena är att frågan berör nämndernas verksamhetsformer och att den är av så principiell beskaffenhet att fullmäktige bör besluta i frågan. Det andra är att det i fullmäktige ges en möjlighet till en öppen politisk debatt om lämpligheten av att en viss nämnd ges rätten att öppna sina sammaträden. När fullmäktige väl har medgivit offentlighet ligger det på nämnden i sista hand att avgöra vilka ärenden som kan handläggas vid ett offentligt sammanträde. 7 Det anges inte i lagstiftningen vilka tekniska lösningar som ska användas vid distansdeltagande. Kommunallagen slår fast några grundläggande krav. Ett av dessa är att deltagare som inte befinner sig i samma lokal är anslutna till varandra med både bild och ljud. Att deltagarna både kan se och höra varandra tydligt innebär till att börja med att deltagarna enkelt kan identifiera varandra på ett betryggande sätt, vilket är nödvändigt av flera skäl. Vid omröstning måste det även säkerställas att det är ledamöterna och inga andra som deltar i omröstningen. Justering av protokoll 8 25

27 I fråga om nämndernas protokoll hänvisas i kommunallagen till motsvarande regler för fullmäktige. Enligt första stycket ska utöver ordföranden en ledamot justera protokollet. Inget hindrar att man utser en ersättare för den som utses som justerare. En omedelbar justering får inte leda till oklarheter om innehållet i beslutet. I normalfallet ska paragrafen redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. Bestämmelsen är dock utformad som en böra -regel för att i vissa fall medge att paragrafen läses upp innan styrelsen justerar den. Reservation 9 Regeln i kommunallagen om när en skriftlig motivering för en reservation ska lämnas finns inte i gällande kommunallag. Därför har en föreskrift tagits in om detta i första stycket. Bestämmelsen i andra stycket klargör vad som gäller för sådan motivering, när nämnden beslutar att omedelbart justera en paragraf. Särskilt yttrande 10 Formerna för att avge särskilt yttrande regleras inte i kommunallagen. De tidsfrister som gäller för skriftlig reservation bör även gälla för särskilt yttrande. Delgivning 11 Enligt 6 kap 31 kommunallagen sker delgivning med nämndens ordförande eller med den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar. Bestämmelsen innebär att nämnden själv kan besluta vem som utöver ordförande är behörig att ta emot delgivning. Undertecknande av handlingar 12 Formerna för undertecknande av handlingar regleras inte i kommunallagen. Närvarorätt i styrelsen 13 Fullmäktige får enligt 4 kap. 23 kommunallagen besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Genom närvarorätt ges presidiet framför allt möjlighet att samordna och bevaka de principiellt viktiga ärendena som ska avgöras av fullmäktige. 26