ERSÄTTNING AV R22 I NYA OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERSÄTTNING AV R22 I NYA OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR"

Transkript

1 Institutionen för Energiteknik PROJEKT: A2 ERSÄTTNING AV R22 I NYA OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR ENERGIEFFEKTIVITET, EKONOMI OCH MILJÖKONSEKVENSER Anders Johansson Per Lundqvist, Docent Inst. för Energiteknik, KTH

2 Ersättning av R22 i nya och befintliga anläggningar Energieffektivitet, ekonomi och miljökonsekvenser Inledning Från den första januari 2002 får vi ett förbud mot påfyllning av R22 i befintliga anläggningar i Sverige. Utfasningen av R22 inleddes i egentlig mening redan den första januari 1998 då nyinstallationsstoppet trädde i kraft. Sverige har alltså valt en, i ett internationellt perspektiv, tämligen offensiv väg vad gäller reglering och utfasning av ozonnedbrytande ämnen. R22 har traditionellt använts i en uppsjö applikationer, som villavärmepumpar, fjärrvärmepumpar, vätskekylare, reverserbara splitsystem etc, alla arbetande i olika temperaturintervall, med olika kretsutformningar och kringsystem, av användare med olika behov och önskningar. År 1998 stod HCFC-medier, i huvudsak R22, fortfarande för i runda tal 50% av den rapporterade fyllnadsmängden i kylmaskiner och värmepumpar i Sverige. Maskiner med R22 som arbetsmedium installerades fram till nyinstallationsstoppet 1998, och fram till dess tycks också väldigt få konverteringar av R22 anläggningar ha utförts. Det är först under senare delen av 1999 och under år 2000 som konverteringarna tycks ta fart. En fråga man då kan ställa sig är: Varför går det så trögt med utfasningen av R22, när det till synes gick så bra med R12? En del av svaret är att detta är ett i grunden annat problem än avvecklingen av R12. Ett problem som inte nödvändigtvis löses genom att man byter en kemikalie mot en annan. 100% 90% Andel fyllnadsmängd i anl. >10kg 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% HCFC HFC CFC 0% Figur 1 Fram till 1998 har det utförts få konverteringar av R22 anläggningar. Källa: SNV (2000) Studier inom projektet visar att det endast i undantagsfall är så att energieffektivitet och kapacitet bibehålls då endast ett köldmediebyte utförs vid en konvertering. Genom att vidga perspektivet och se till dels hela den installation i vilken t.ex. kylmaskinen är en del och dessutom se till brukarens behov och krav, och möjligheterna att påverka dessa, förbättras utsikterna att utföra en konvertering med bästa energieffektivitet, minsta möjliga miljöpåverkan och bäst totalekonomi för brukaren.

3 Den inledande formuleringen i projektbeskrivningen från 1997 löd / Konvertering från R22 till alternativa köldmedier är en problemkomplex som till stor del avviker från det som var fallet med CFC-medierna. För dessa medier har fokus legat på konverteringsteknik, oljor och materialkompatibilitet. Utvecklingen på dessa område är fortfarande dynamisk och en hel del intressant utveckling sker, inte minst på oljeområdet. När det gäller R22-avvecklingen kvarstår naturligtvis en stor del av det som gällde CFC-medierna, eftersom många av de ersättningsmedier som föreslagits är HFC-köldmedier eller blandningar därav, men för att förstå R22-problematiken måste vi vidga perspektivet / Redan i projektbeskrivningen visas det på att ersättningen av R22 i mångt och mycket är ett annat problem än ersättningen av R12. De, vid projektbeskrivningen, tillgängliga ersättningsmedierna hade egenskaper som gjorde att de inte utan vidare kunde användas utan att kylmaskinen eller värmepumpens egenskaper påverkas menligt. Det vidgade perspektivet innebar att maskinens roll och det system i vilket maskinen ingår måste tas i beaktande. Detta har visat sig vara en framkomlig och framgångsrik väg i arbetet med att ersätta R22 i befintliga anläggningar. Forskare och industrirepresentanter som arbetat med projektet Anders Johansson, doktorand, Inst. för Energiteknik, KTH Per Lundqvist, docent, Inst. för Energiteknik, KTH Birgitta Govén, Telia AB (senare Skanova AB) (Telia) Jerry Zetterqvist, Telia AB (senare Skanova AB) (Telia) Kenneth Weber, ETM Kylteknik AB (ETM) Karl-Olof Rydell, Rydell & Lembke AB (R&L) Christer Svanholm, Kylteknik i Kalmar AB (KIK) Klas Berglöf initialt, senare Gustav Hammarberg och Mats Blomqvist, AKA Kyla AB (AKA) Samarbete med deltagande företag I projektet har fem företag deltagit. Fyra av dessa har bidragit med eget arbete i projektet. Telia Skanova ETM Skanova är anläggningsägare. Skanova sköter också i storstadsområdena driften av sina installationer. I övriga landet råder lite olika förhållanden. Inom koncernen har det gått ut order om att man skall driva ett aktivt miljöarbete. Hos Skanova, tidigare Telia Nättjänster AB, har man hittills sett lokalkyla i telefonstationer som core-business eftersom tele- och datacomutrustningen i deras lokaler riskerar att fallera vid mer än 40 minuters driftstopp, vilket skulle kosta företaget miljonbelopp per minut. Driftsäkerheten är således viktig. I nya installationer väljs i allmänhet inte i första hand kompressorkyla, utan varianter på frikyla. Skanova har bidragit med eget arbete i form av konverteringar, mätningar, och feedback. ETM Kylteknik både bygger, renoverar och driver kyl- och värmepumpinstallationer. ETM har bidragit med eget arbete i form av konverteringar, mätningar, och feedback.

4 R&L KIK AKA Rydell & Lembke bygger kyl- och värmepumpinstallationer. R&L har bidragit med eget arbete i form av jämförande mätningar i sin verkstad, studiebesök och feedback. Kylteknik i Kalmar bygger och driver kyl- och värmepumpinstallationer. KIK har bidragit med eget arbete i form av studiebesök och feedback. AKA är i huvudsak grossist av kylmateriel, bygger också egna kylmaskiner och värmepumpar. AKA bidrog under projektets inledning med erfarenheter från det tidigare projektet rörande utfasning av CFC-medier, och erfarenheter från introduktionen av R407C på den svenska marknaden. Projektets syfte och mål Syftet med projektet som helhet har varit att klarlägga såväl tekniska, ekonomiska som miljömässiga konsekvenser av en övergång till nya klorfria köldmedier i stället för R22. Målet med projektet är tillräckligt noga kunna förutsäga energimässiga och praktiska konsekvenser av köldmedieval för olika anläggningskonfigurationer där man idag skulle välja R22 som köldmedium. Med tillräckligt menas här att kunskapen skall vara så stor att bästa köldmedievalet kan göras på grundval av de kunskaper som upparbetas i projektet. De tekniska och energimässiga konsekvenserna sätts i analysen i perspektiv till ekonomiska och miljömässiga faktorer. För att öka förståelsen och möjligheterna till mer generella bedömningar modelleras de uppmätta anläggningarna. Dessa modellstudier utgör grunden för mer generella förklaringsmodeller baserade på fysikaliskt rimliga ekvationer och samband. Detta arbete skulle innebära ett stort steg framåt då den systemtekniska kunskapen om zeotropa arbetsmedier är bristfälligt. Datormodelleringen och de generella förklaringsmodellerna används som analytiskt stöd och som ett sätt att sprida kunskaperna inom och utom den akademiska sfären. Projektets genomförande Projektet A2, Ersättning av R22 i nya och befintliga anläggningar, har drivits som ett problembaserat projekt. Det har inte funnits någon etablerad forskningsmetod att tillämpa eftersom detta är ett tvärvetenskapligt projekt. Under projektets gång har de konceptuella modellerna problematiserats och förfinats, men också blivit mer generella och övergripande. I och med de första provkonverteringarna tillsammans med Telia (numera Skanova) uppkommer ett antal frågeställningar i : Hur mycket ersättningsmedium skall man fylla i för att uppnå bästa möjliga prestanda (effekt och/eller effektivitet)? Kan man enkelt förklara varför t.ex. R417A ser ut att gå stabilt med mycket liten synbar överhettning? Erfarenheter utbyts med Karl-Olof Rydell på R&L, som tidigt gjort jämförande mätningar mellan R22, R417A, R407C, R404A och R290. R&L tillhandahåller projektet dessa mätningar. En datormodell börjar utarbetas för att studera inverkan av fyllnadsmängden i systemet. Datormodellen verifieras tidigt med mätningar på Institutionen för Energiteknik och med mätningar från R&L. Datormodellen/simuleringsverktyget förfinas och kompletteras under projektets fortsättning för att senare kunna anpassas för att studera och förklara fler fenomen.

5 Vid senare köldmediekonverteringar hos dåvarande Telia Nättjänster studeras kretsutformningens inverkan på oljeåterföringen då R22 byts mot R417A. Ett sk. TEL-projekt tar fram ett enkelt beslutsstöd för Telia. Stödet har vissa brister, men de ansvariga på Telia är på det hela taget nöjda ii. Problemen med en alltför snäv systemsyn blir uppenbara: Att bara se till olika köldmediers termodynamiska egenskaper ger inte ett bra resultat. Att enbart betrakta t.ex. vätskekylaren löser inte brukarens problem. Att systematisera anläggningar med utgångspunkt från köldmediet och kylmaskinen fungerar inte; man måste se till hela installationen, och man måste se till både köldmediernas termodynamik, installationens funktion och applikation, samt brukarens behov (verkligt eller uppfattat). Ett problem som tidigt uppdagats i samband med användandet av zeotropa arbetsmedier är förändringar i den cirkulerade sammansättningen. Effekter av sammansättningsförändringar har naturligtvis uppdagats inom projekt A2. För att närmare studera fenomenet utarbetades en datormodell baserad på en enkel läckagemodell beskriven i Kim och Didion (1995). Med utgångspunkt från denna, Refprop 6 iii, och den generella ekvationslösaren EES iv utvecklades en metod att mäta cirkulerad sammansättning i kylmaskiner och värmepumpar med zeotropa arbetsmedier, såsom R407C, R417A etc, utan att ta gas- eller vätskeprov. Metoden verifieras med experiment i en specialbyggd mätrigg på Avdelningen för Tillämpad Termodynamik och Kyltekniks laboratorium, men även med mätdata från Hill (1997) och ett examensarbete av Björn Olsson v. Arbetet redovisades på IIR konferensen i Sydney 1999, och är accepterat för publikation i International Journal of Refrigeration under vintern/våren Se Appendix B. Ett intressant konverteringsobjekt presenterades av Kenneth Weber (ETM) under vintern En bergvärmepump i storleksklassen 100kW med för korta borrhål konverterades från R22 till R134a. För att kompensera för kapacitetsförlusten och för att (i större utsträckning) möjliggöra kontinuerlig drift, försågs kompressorn med varvtalsreglering. Kompressorns varvtal tilläts öka med 20% från det tidigare fasta. Man kunde därmed kompensera något för den 40%-iga effektförlusten som annars erhållits. Något som redan före konverteringen enkelt kunde påvisas med datorverktyget. Under vårvintern 1999 hålls ett tvådagars seminarium i miljömanagement vid KTHs Centrum för Miljövetenskap. Varför tycks utfasningen av R22 gå så långsamt när utfasningen av R12 gick så enkelt? Frågan har ställts av flera, bl.a. Naturvårdsverket. Det står härvidlag klart att ersättningen av R22 i befintliga anläggningar i första hand inte är ett installatörsproblem, utan ett brukarproblem. De aktörer som framgångsrikast löser problemet på ett ekonomiskt och energieffektivt sätt har en vidare syn på t.ex. vätskekylaggregatets användning. De äger antingen installationerna själva (t.ex. Telia, Systembolaget) eller/och de har driftansvar för hela installationen (t.ex. ETM, Dalkia). För dem handlar det om att upprätthålla en funktion. Detta kan göras på flera sätt, bl.a. med konkurrerande teknologier som fjärrkyla och fjärrvärme. För dessa innebär en köldmediekonvertering princip att en maskins livslängd förlängs och ett tillfälle då man även kan komplettera installationen med delvis nya lösningar. I vissa fall är det endast ett sätt att tillfälligt rädda äldre utrustning; då handlar det ofta om att göra minsta möjliga ingrepp, varför ett köldmediealternativ som R417A kan locka.

6 En metod att systematisera anläggningar och installationer utvecklas. Det är viktigt ett brukarperspektiv väljs, eftersom det är de som måste fatta besluten och det är de som har ansvaret för installationen. Det är dessutom de, rimligen, som är stakeholders när det gäller besparingar vad gäller energi och miljö, men ytterst totalekonomi. Resultat Under projektets gång har man kunnat se, framförallt internationellt, hur fokus har förflyttats från arbetsmediet till en större systembetraktelse i samband med R22 ersättning. Detta kan tillexempel ses i hur vilka egenskaper som tycks setts som viktiga. Om man har ersättningen av R12 med R134a i minne, ser R407C ut som en mycket bra ersättare för R22 (och det är det också ibland). R407C har i princip samma molmassa som R22, nästan samma normalkokpunkt och en tillräckligt lik ångtryckskurva. Med R407C skulle man alltså kunna byta en kemikalie mot en annan. Det uppfattades av många som så att vissa av egenskaperna hos den zeotropa blandningen gav svårtydda beteenden i vissa typer av system. Att byta en kemikalie mot en annan för att få samma egenskaper hos anläggningen tycks alltså inte vara en framkomlig väg. (Ersättningen av R22 är med andra ord ett annat problem än ersättningen av R12 var.) På senare tid har fler och fler anammat synsättet att köldmediet är den femte maskinkomponenten i t.ex. ett vätskekylaggregat arbetsmediet och att denna vätskekylare är en del i ett större system vi. Andra ersättningsmedier med andra egenskaper (och andra tekniker) har därefter också blivit aktuella. Fokus har alltså flyttats från köldmediet till det större system i vilket maskinen ingår. Nedan ges ett exempel på detta (jfr. figur 2a-c). Q 2 Q 1 E el Figur 2a Ett traditionellt och ganska vanligt synsätt: Systemet begränsas till t.ex. kylmaskinen, eller rent av dess köldmediekrets.

7 Q inläckn. t behov Q 1 E el Figur 2b Systemperspektivet vidgas till att inkludera en större del av installationen i vilken t.ex. kylmaskinen är en del. Exempel: R22 R134a Kapacitetsminskning Effektivitetshöjning Q inläckn. Minska......eller komplettera t behov Värde Q 1 Global påverkan Beror av... Ökad/Minskad effektivitet El-mix Fall-till-fall E el Kostnad Figur 2c Genom att vidga systemperspektivet ytterligare till att inkludera brukarens krav och behov, ges fler möjliga lösningar, vilka kan leda till en för brukaren lyckad konvertering.

8 Exempel: Komfortkyla i kontorsfastighet I en kontorsfastighet i Stockholm tillhandahåller fastighetsägaren lokal- och komfortkyla till hyresgästerna. I installationen ingår det ett vätskekylaggregat vilket använder R22 som arbetsmedium. Fastighetsägaren har hört talas om nyianstallationsförbudet och det kommande påfyllnadsförbudet för R22, och därför beslutat sig för att göra något åt företagets köldmedieproblem. Det visar sig att trots de relativt korta årliga gångtiderna har man inte så stor överkapacitet i anläggningen under de varmaste sommardagarna. Vissa av hyresgästerna accepterar inte ett bortfall av lokalkyla, eftersom deras verksamhet till viss del är beroende av att temperaturen i lokalerna inte överstiger 24 C under mer än en timme. Inom företaget har man antagit en miljöpolicy om att man skall välja de mest miljövänliga, men samtidigt ekonomiskt fördelaktiga, lösningarna. Genom att anlägga tre olika systemsynsätt kan man nu komma till lite olika resultat vad gäller lämpliga åtgärder. Kylmaskinen/Köldmediekretsen (figur 2a) Om man bara ser till köldmediekretsen och önskar få en så energieffektiv maskin efter ett köldmediebyte som möjligt, utan att för den skull tappa kapacitet finns det väsentligen två alternativ: Byta ut arbetsmediet mot R407C eller R417A. Det förra leder i allmänhet till en liten effektivitets- och ofta kapacitetsminskning, och det senare till ungefär 20% kapacitetsförlust och liten effektivitetsminskning. Förutsatt att inga andra ingrepp görs, och att man fyller maskinen på samma sätt som den var med R22. Om man kan tänka sig att göra ingrepp i maskinens kretsutformning kan man till viss del kompensera för det eventuella effekt- och effektivitetsbortfallet. Att förse kompressorn med varvtalsstyrning, gör dels att man kan kapacitetsreglera maskinen neråt, lägre kyleffekt när behovet av kyla är lägre, men också att man till viss del kan kompensera för en kanske 20% kyleffektförlust 1. Installationen (figur 2b) Om man inkluderar hela installationen får man fler möjligheter. Genom att t.ex. komplettera installationen med ytterligare en kylmedelskylare, kan man sänka kylvattnets returtemperatur ytterligare. Den sänkta returtemperaturen leder till sänkt kondenseringstemperatur, vilket minskar effekt- och effektivitetsförlusten om man t.ex. väljer att byta ut R22 mot R417A eller R134a. Om det är möjligt kan man tänka sig att kyla kondensorn med vatten från returledningen i ett eventuellt fjärrkylanät, vilket skulle leda till sänkt kondenseringstemperatur. Ett vidgat systemperspektiv (figur 2c) För fastighetsägaren innebär installationen för lokal- och komfortkyla, dels ett värde i form av de intäkter som denna genererar (möjlighet att ta ut lite högre hyra etc), men också kostnader i form av avskrivningar och driftkostnader. Detta ger ytterligare möjligheter. Genom att byta ut R22 mot R134a räknar man med att förlora c:a 40% i kyleffekt, men man räknar med att COP 2 stiger med 15-25% genom att värmeväxlarnas ytor blir relativt sett större vilket ger ett lite mindre temperaturlyft 2. Kapacitetsförlusten kan sedan kompenseras på två sätt: Antingen 1 De flesta kompressorer klarar av att köras på 60 Hz istället för 50 Hz. Detta leder teoretiskt till en 20%-ig kapacitetshöjning. 2 Se Appendix A.

9 minskar man sitt kylbehov, genom att t.ex. montera markiser på den södervända fasaden, vilket automatiskt leder till minskat elenergibehov negawatt. Eller också investerar man i ett nytt mindre, kompletterande, vätskekylaggregat, vilket ger möjlighet att dels kapacitetsreglera installationens kyleffekt i tre fasta steg (40%, 60% och 40%+60%), men som sannolikt också leder till längre livslängd p.g.a. längre gångperioder. Ytterligare alternativ för fastighets- och anläggningsägaren är att man byter ut maskinen mot ett helt nytt vätskekylaggregat, ett modernt med t.ex. ammoniak eller propan som arbetsmedium och högre års-cop 2 än det gamla, eller att man väljer att ansluta sig till ett fjärrkylanät. Det är alltså inte självklart vad som ger störst miljövinst och bäst totalekonomi i det enskilda fallet. Den eventuella miljövinsten beror dels på hur man väljer att göra markiser, kompletterande maskin med högre års-cop 2 eller fjärrkyla men också på hur elektriciteten producerats (energimixen, CO 2 /kwh) och/eller hur fjärrkylan producerats. I det senare fallet kan ju fastighetsägaren resonera som så, att det inte är deras problem. Dvs, fjärrkylagenereringen ligger utanför företagets systemgräns. På samma sätt beror vilken lösning som uppfattas som ekonomiskt fördelaktig på hur man skriver av denna typ av utrustning inom företaget, hur stor intäkt man menar att funktionen genererar, elpriset etc; men också hur stor (ekonomisk) risk man uppfattar att t.ex. ett byte av arbetsmedium innebär (risk för framtida driftstopp t.ex.).?! Förklarande modell Verklighet Validering?? Förutspående modell Figur 3 Förklarande modeller kan ge svar på t.ex. varför vissa beteenden uppstår. Förutspående modeller ger (kanske) enklare och snabbare uppskattningar om t.ex. förväntad prestanda hos en anläggning efter en konvertering. Vetenskapliga och tekniska resultat Ett av projektets syften har varit att finna förklarande modeller för de beteenden som olika köldmedier uppvisar i en given anläggning. Det är emellertid viktigt att skilja på förklarande modeller och förutspående modeller, då de förra ofta blir svåra att använda till att förutsäga en given anläggnings beteende efter en konvertering. På samma sätt är ofta förutspående modeller tämligen dåliga på att förklara varför t.ex. utfallet av en konvertering från R22 till något alternativ blir som det blir. förutspående modeller utformas ofta utifrån erfarenhet och aspirerar sällan på att vara en riktig fysikalisk beskrivning vii. Förutspående modeller är emellertid något som ofta efterfrågas i branschen. Att utveckla en förutspående modell (t.ex. Telia chiller i figur 4) kan vara ett sätt att lättare finna frågor och genom dessa utveckla nya modeller nya förklarande modeller. Utifrån dessa förklarande modeller har sedan slutsatser kunnat dras;

10 slutsatser som bidrar till att förbättra förutsättningarna för konverteringar från R22 till något alternativt arbetsmedium (Jfr. figur 3). Att använda förklarande modeller till att försöka förutspå en given anläggnings exakta beteende efter t.ex. en köldmediekonvertering är svårt och ger sällan särskilt bra resultat. Därför har vi inom projektet avstått från detta, till förmån för att söka förstå de fenomen och principer som gör den förklarande modellen. Projektet har för projektets forskare lett till en större systemförståelse, både vad gäller sk. hårda system, så som kylmaskiner och värmepumpar liksom de system i vilka de återfinns, såväl som mjuka system, rörande t.ex. ledarskap och beslutsprocesser viii. Systematisering av installationer För att förenkla för beslutsfattare i frågor rörande ersättning av R22 i befintliga installationer, har en systematisering av dessa installationer utförts ix. Systematiseringen kan göras på flera sätt. Ett sätt skulle kunna vara att göra vad man skulle kunna kalla en statisk systematisering: Man skulle kunna försöka dela upp kylmaskiner och värmepumpar efter deras kretsutformning och annan hårdvara. För att utifrån detta sedan ge rekommendationer om lämpligt ersättningsmedium i varje enskilt fall. Denna statiska systematisering tar ett slags ner-ifrån-ochupp-perspektiv, då den utgår från arbetsmediet. Eftersom inget av de på marknaden tillgängliga ersättningsmedierna för R22 ger samma kapacitet och/eller effektivitet, alternativt uppvisar andra oönskade beteenden, kommer dessa således påverka hela det system i vilket kylmaskinen eller värmepumpen är en del. En sådan statisk systematisering får svårigheter att hantera kundens/brukaren/anläggningsägarens behov av kostnadseffektiv kyla/värme. Ett annat sätt att göra en systematisering är att göra en mer dynamisk systematisering. En sådan systematisering utgår i detta fall från kundens/brukaren/anläggningsägarens behov av kostnadseffektiv kyla/värme: Ett uppifrån-och-ner-perspektiv. Då är det inte alls säkert att en köldmediekonvertering utan vidare åtgärder ger en speciellt energieffektiv, miljövänlig eller kostnadseffektiv lösning. Beroende på var kunden är belägen kan andra lösningar vara betydligt mer attraktiva. Man kan dels tänka sig ett fullständigt byte av teknik; byta vätskekylaggregatet mot en fjärrkylainstallation. Eller, ett kapacitetssänkande (men effektivitetshöjande) byte av arbetsmedium i den gamla kylmaskinen, och en komplettering med en ny, modern, maskin med högre energieffektivitet än den gamla hade, o.s.v. Systematiseringen, beslutstödet, kommer således att kunna ge olika rekommendationer beroende på t.ex. brukarens uppfattade behov. Vissa typer av installationer, värmepumpar i synnerhet villavärmepumpar, är ur brukarperspektivet ganska komplicerade att konvertera. Inte för att de är speciellt tekniskt komplicerade att konvertera, utan för att de från början är dimensionerade för att täcka kanske 50% av det maximala värmeeffektbehovet, vilket leder till en energitäckning på c:a 75-85%. Då en konvertering leder till försämrade prestanda (förlorad effekt leder till sänkt energitäckning) måste t.ex. villaägaren (i allmänhet) komplettera denna förlust med en investering i spetskapacitet. Det ökade behovet av spetseffekt sänker års-cop påtagligt, och leder till ökade kostnader för den enskilde. Att då bara se till arbetsmediet löser inte brukarens problem. Ett beslutsstöd och en systematisering av installationer och återfinns i Appendix A.

11 Publicerade artiklar Under projektets gång har ett flertal artiklar publicerats både i internationella tidskrifter och konferenser så väl som seminarium. Datormjukvara har också producerats och distribuerats i huvudsak över Internet. Till detta kommer publikationer av material vid de årliga Klimat21- dagarna samt nyhetsbrev inom projektet. Brineprop är ett datorprogram som utvecklades för att fylla ett behov av dynamiskt tillgängliga köldbärardata i datormodeller inom projektet x. Nedan återfinns referenser till de reviewade artiklar som publicerats inom projektet: Johansson A. (1999), Replacement of Refrigerant R22 Energy Efficiency and Environmental Consequences, Contribution to seminar on environmental management at the Research School of Environmental Management at the Royal Institute of Technology Mars , Royal Institute of Technology, Stockholm Johansson A., Lundqvist P. (1998), Optimal Distribution of Condenser Area for Retrofits, Proceedings of the International Refrigeration Conference at Purdue University 1998, Purdue University, West Lafayette. Johansson A., Lundqvist P. (1999), In-Situ Measurement of Circulated Composition in Refrigeration and Heat Pump Systems Using Zeotropic Refrigerant Mixtures, Proceedings from the 20 th International Congress of Refrigeration, IIR/IIF, Sydney. Johansson A., Lundqvist P. (2001), A Method to Estimate the Circulated Composition in Refrigeration an Heat Pump Systems Using Zeotropic Refrigerant Mixtures, International Journal of Refrigeration, accepted for publication in vol.24, Elsevier Science Ltd. Lundqvist P. (1998), Pitfalls in Experimental and Analytical Evaluation of Zeotropic Refrigerant Alternatives, Emerging Trends in Refrigeration and Air-Conditioning, Pre-prints, Joint meeting of the International Institute of Refrigeration Sections B and E, New Delhi. Lundqvist P. (1999), R22 Retrofit: One Problem Many Solutions, Proceedings from the 20th International Congress of Refrigeration 1999, International Institute of Refrigeration (IIR/IIF), Sydney Lundqvist P. (1999), Estimation of Composition in Refrigeration and Heat Pump Systems Using Zeotropic Refrigerant Mixtures, Proceedings from the 20th International Congress of Refrigeration 1999, International Institute of Refrigeration (IIR/IIF), Sydney Artiklar under arbete För tillfället arbetas det inom projektet med ett antal artiklar: Ledarskap och beslutsprocesser kring beslut och upprättande av regelverk rörande ersättningen/utfasningen av R22. Varför fattades beslut när de gjordes? Varför tycks utfasningen av R22 gå så trögt? Vad skiljer ersättningen av R22 ifrån ersättningen av R12? xi Artikeln skrivs tillsammans med Fredrik Lagergren, doktorand på Inst. Energiteknik och Inst. för Industriell ekonomi och organisation på KTH. Artikeln avses att publiceras i Energy Policy alternativt Business Strategy and the Environment.

12 Strategies for R22 retrofits är titeln på en artikel där titeln väl beskriver innehållet. Artikeln avses att publiceras i International Journal of Refrigeration alternativt ASHRAE HVAC&R Research. Hur olika ersättningsköldmedier påverkar systemprestanda beroende på systemets ursprungliga dimensionering. Artikeln avses att publiceras i International Journal of Refrigeration. En artikel med beslutstöd att använda vid konvertering av installationer med R22 som arbetsmedium i kylmaskinen eller värmepumpen. Artikeln kommer att publiceras i lämplig svensk branschtidskrift. Internationell samverkan Refprop 6 Beta Brineprop EES (S.A. Klein; University of Wisconsin / F-Chart Software) Reviewer IJR Information spridning Konferens Purdue CMV seminarium [3] IIR Congress Sydney K21 MdH K21 IJR [2] BSE [1] SNV IJR IJR Validering KTH Mätningar Telia KTH Mätningar ETM? VP- / Kylmaskinmodell? Modellering Sammansättning Fyllnadsmängd Ytanv. Inverkan av ursprunglig dimensionering Entropi prod. Chiller Telia Kunskapsbildning Tekniska system Problemformulering / Litteraturstudie Tekniska och sociotekniska system Prob.f Figur 4 Timeline för projekt A2. [1] Business strategy and the environment; [2] International Journal of Refrigeration; [3] Centrum för miljövetenskap / Forskarskolan i Miljömanagement, KTH.

13 Kommunikation med Industrin Projektets arbete har presenterats under de årliga informationsmötena inom Klimat21 (Klimat21-dagarna). Doktoranden har vidare redovisat resultat på de årliga Industriseminarierna vid Institutionen för Energiteknik på KTH, samt i samband med Svenska Kyltekniska Föreningens Stockholmsektions sammankomster. Vid Kylspaning 2000 höll doktoranden ett 30 minuter långt föredrag med följande 40 minuter frågestund i ämnet, och en följande artikel att publicera i lämplig svensk branschtidskrift är under arbete för publikation under Doktoranden har även intervjuats av skandinaviska branschtidskrifter, och författat artiklar för publikation i dessa. Examina Det är avsikten att doktoranden under år 2001 skall avlägga teknologie doktorsexamen. Energi och miljöpåverkan I projektets titels andra del återfinns orden energieffektivitet, ekonomi och miljöeffekter, och projektet har en stark bäring på miljörelaterade frågor. Inte bara genom det att R22 skall ersättas av alternativa arbetsmedium med mindre direkt miljöpåverkan, utan också för att öka förutsättningarna för en lyckad konvertering hela systemet i vilket t.ex. kylmaskinen ingår ses över avseende kyl- alternativt värmebehov. Eftersom ett antal av de föreslagna substituten innebär en kapacitetssänkning kan detta vara nödvändigt; kapacitetssänkningen innebär emellertid ofta en effektivitetsökning. Det är vår bedömning att ett flertal intressenter anammat vårt synsätt. Ett exempel på detta, är att den stora internationella kyltekniska IKK-mässan delvis ändrar innehåll och byter namn till IKK: International Trade Fair for Refrigeration, Air Conditioning and Ventilation. Doktoranden har under projektets senare del konsulterats av Naturvårdsverket som sakkunnig i frågor rörande ersättningen av R22 i, i huvudsak, befintliga anläggningar. Industriell relevans Projektet har snarast en akut industriell relevans: Den första januari 2002 träder ett påfyllnadsstopp för R22 i kraft. I praktiken betyder detta ett användningsstopp för det befintliga arbetsmediet i många anläggningar varför dessa måste konverteras till antingen ett annat arbetsmedium, byggas om, alternativt bytas ut mot eller kompletteras med en ny, alternativt en annan teknologi för att uppfylla behovet av värme eller kyla. Det är viktigt att inte fokusera enbart på den enskilda maskinens arbetsmedium. Internationell samverkan Inom projektet har datormodeller spelat en central roll i kunskapsbildningen, utvecklingen av förklaringsmodeller. Den datormiljö man valt att arbeta i är en kommersiell programvara, Engineering Equation Solver (EES), som ursprungligen utvecklats av professor Sanford Klein vid University of Wisconsin i Madison. Då programvaran är i ständig utveckling har projektets deltagare tjänat som bollplank under programmets utveckling. Likaledes agerade projektets forskare beta-testare för programvaran Refprop 6 från NIST då det var nödvändigt att få tillgång till bästa möjliga köldmediedata.

14 Förutom deltagande i internationella konferenser och liknande, har projektets forskare (Anders Johansson och Per Lundqvist) varit reviewers för International Institute of Refrigeration s (IIR) tidskrift International Journal of Refrigeration. En effekt av projektets hemsida på Internet är att ett flertal, hittills, informella internationella kontakter knutits, t.ex. med EDF. Websidan har vid dags dato haft runt 1300 besökare sedan den sattes upp, med i snitt 30 besökare per vecka. Projektets relevans inom programmet I programskrivningens syfte och mål sägs att programmet syftar till att / Utreda inom vilka användningsområden som de olika medierna kommer att visa sig mest lämpande och hur vi ska uppnå största möjliga energibesparning, både genom förbättring på komponentnivå och på systemnivå / samt / ge underlag för implementering av energi-, miljö- och kostnadseffektiva lösningar. / Genom att inte fokusera på enbart köldmediet ökar möjligheterna till att uppnå precis detta. Att ersätta R22 i befintliga installationer är inte ett installatörsproblem utan ett brukarproblem. För att uppnå bästa möjliga resultat för brukaren, anläggningsägaren, måste systemperspektivet vara dennes och inte i första hand installatörens alternativt köldmediets, om utfallet av konverteringen skall leda till minsta miljöbelastning, största möjliga energieffektivitet och för brukaren kostnadseffektiva lösningar. Att konvertera en installation innebär alltså inte att man bara byter kylmaskinens arbetsmedium, det kan lika väl innebära att en investering i en ny/kompletterande maskin alternativt till någon konkurrerande teknologi, t.ex. fjärrkyla, för att uppnå bäst kostnadseffektivitet för brukaren xii. Det finns en internationell trend att vidga systemperspektivet från kylmaskinen till det större system i vilket den är en del.

15 Referenser Bertalanffy L.von (1968), General system theory, George Braziller Inc., New York Bivens D. et al (1996), Zeotropic Mixture Separation Analyses, Proceedings of the International Refrigeration Conference at Purdue University 1996, Purdue University, West Lafayette Checkland P. (1999), Systems thinking, systems practice, John Wiley & Sons Ltd, Chichester Churchman W. (1968), The systems approach, Dell Publishing Co. Inc., New York Gunningham N. et al (1999), Harnessing third parties as surrogate regulators: Achieving environmental outcomes by alternative means, Business Strategy and the Environment, vol.8, pp , John Wiley & Sons, New York Hill P. (1997), Kondensation av Zeotrop Köldmedieblandning i Tubpannekondensor och Utveckling av Tillförlitlig Provtagningsmetod för Köldmedium i Vätskefas (in English: Condensation of Zeotropic Refrigerant Mixture in a Tube-and-Shell Condenser and Development of a Reliable Sampling Method for Refrigerant in Liquid Phase), MSc thesis, Department of Energy Technology, The Royal Institute of Technology, Stockholm Hultén S., Östlund S. (1994), Miljöanpassning en drivkraft för industriell utveckling, Företag och marknader i förändring Dynamik i nätverk, ed. Mattson L-G and Hultén S., pp.44-60, Nerenius & Santérus Förlag, Stockholm Kim M., Didion D. (1995), Simulation of Isothermal and Adiabatic Leak Processes of Zeotropic Refrigerant Mixtures, HVAC&R Research vol.1 no.1, ASHRAE, Atlanta Klein S., Alvarado F. (2000), Engineering Equation Solver EES, Computer Software, F- Chart Software, Middleton McLinden M. et al (1998), NIST Standard Reference Database 23: Refprop 6.1, Computer software, U.S. Department of Commerce, Technology Administration, National Institute of Standards and Technology, Gaithersburg. Miser H., Quade E., ed. (1985), Handbook of systems analysis, John Wiley & Sons Inc., New York SNV (2000), Sammanställning av 1998 års rapportering av användningen av CFC/HCFC/HFC som köldmedier i Sverige, Internal report in Swedish, Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm

16 i Konvertering av vätskekylaggregat från R22 till R417A, R407C och R404A. ii TEL: Teknik Ekonomi Ledarskap. TEL är en projektkurs som ges för fjärde års teknologer på Industriell Ekonomi på KTH. iii McLinden et al (1998) iv EES; Engineering Equation Solver. Klein och Alvarado (2000) v Examensarbetet gjordes för Mitsubishi Electrics räkning under Mitsubishi jämförde R407C och R417A under verkliga driftbetingelser med en reverserbar luft-vatten-värmepump. Examensarbetet handleddes av bl.a. Anders Johansson. Mitsubishi Electric medger inte spridning av den fullständiga rapporten. vi De fyra första är kompressorn, kondensorn, expansionsorganet och förångaren. vii Uppskattade värden på värmegenomgångstal, förluster etc. viii Jfr. med t.ex.: Checkland (1999), Churchman (1968), Miser och Quade (1985), Bertalanffy (1968) ix Enligt t.ex. Kenneth Weber på ETM är detta en viktig distinktion, då anläggning bara syftar på t.ex. kylmaskinen, och installation syftar till hela systemet i vilket kylmaskinen är en del; distributionssystem i fastigheter etc. x Brineprop är en datormodul för beräkning av köldbärardata baserad på Åke Melinders arbete. (Se Melinder Å. editor, Thermophysical Properties of Liquid Secondary Refrigerants, International Institute of Refrigeration, Paris 1997). Brineprop är kopplat till den kommersiella programvaran EES från F-Chart Software, och levereras numera med EES installationsprogram. Brineprop som standalone finns att ladda ner från projektets hemsida. xi Jfr. med t.ex.: Gunningham (1999), Hultén och Östlund (1994), Nolin (1995), Strannegård (2000) xii Konvertera: Ombilda. Prismas lexikon, Retrofit: (1) To furnish (as a computer, aeroplane, or building) with new or modified parts or equipment not available or considered necessary at the time of manufacture. (2) To install (new or modified parts or equipment) in something previously manufactured or constructed. Encyclopaedia Britannica Online, 2000.

17 Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens kretsutformning, installationens kretsutformning, och värmeväxlarytornas relativa storlek. Meningen är att man skall söka göra den konvertering av installationen som leder till bäst energi- och kostnadseffektivitet för brukaren. Bäst energieffektivitet ger i allmänhet bäst resultat ur ett miljöperspektiv, men behöver inte ge det bästa resultatet ur ett, för brukaren, ekonomiskt perspektiv. Konvertering av en installation betyder att man (kanske) gör mer än bara byter köldmedium. Varför konverterar man installationer En anledningen för ägaren att konvertera installationen kan vara att t.ex. kylmaskinen läcker eller kan förmodas läcka. Med det kommande påfyllnadsstoppet har man två alternativ: Att vänta tills maskinen verkligen läckt ut så mycket av fyllnadsmängden att en konvertering blir av nöden tvungen, eller konvertera installationen nu för att slippa risken att få ett driftstopp i en kritisk situation senare. En annan anledning kan vara företagets miljöpolicy. Det finns exempel på fastighetsägare med policyn att de inte skall ha några potentiellt miljöfarliga kemikalier i sina installationer för komfortkyla. Dessa väljer i allmänhet att byta ut sina kylmaskiner mot fjärrkyla installationer. På detta sätt flyttar de ut de potentiellt miljöfarliga kemikalierna från sitt system till producenten av fjärrkylas system. Kemikalierna är inte längre deras problem. I dag (hösten 2000) kostar en köldmediekonvertering i en kommersiell installation, anläggningsägaren ungefär 1000 kr/kg-köldmedium för anläggningar upp till kg fyllning, och ungefär 700 kr/kg-köldmedium för maskiner med över kg fyllning. För maskiner med fyllning under 2 kg får konverteringen ett betydligt högre kg-pris. Förutsatt att det endast är köldmediet, och vid behov oljan, som byts ut inga andra ingrepp görs 1. Priset påverkas också utav vilken typ av installation det rör sig om och naturligtvis tillkommer arbetskostnaden. I köldmediekungörelsen sägs att det alternativ som ger minsta möjliga miljöpåverkan är det som skall väljas vid konstruktion och installation av värmepumpar och kylmaskiner. Detta är något som bör tillämpas även då gamla köldmedier skall fasas ut och befintliga installationer skall konverteras. Det alternativ som ger lägst miljöpåverkan kan vara en till den komperssordrivna förångningskylprocessen konkurrerande teknik. Det är viktigt att komma ihåg, att under de senaste åren har energieffektiviteten hos nya kylmaskiner och värmepumpar ofta ökat med 10-30%. En ny maskin ger således i allmänhet lägre driftkostnader än en gammal. 1 Vid ett köldmediebyte kan ibland expansionsventilen eller dess dysa behöva bytas. Eventuella torkfilter byts ut mot nya.

18 Systematisering av installationer och maskiner 1. Maskinens ålder Gamla maskiner Är det överhuvudtaget lönt att göra några ingrepp i maskinen? Är maskinen gammal (t.ex. mot slutet av dess tekniska eller ekonomiska livslängd) kan det alternativ som ger bäst totalekonomi vara att byta ut maskinen mot en ny; ny maskin eller annan teknik. Halvgamla maskiner Tillhör maskinen ett segmentet halvgamla maskiner (t.ex. kring mitten av sin tekniska eller ekonomiska livslängd) kan ett byte av arbetsmedium vara intressant. Genom att byta arbetsmedium i maskinen kan man förlänga maskinens livslängd några år resten av maskinens tekniska eller ekonomiska livslängd Nya maskiner Med maskiner som är installerade relativt nyligen kan man göra på två sätt: Antingen byter man arbetsmedium nu, i enlighet med företagets miljöpolicy eller för att slippa göra det senare när man kan befara att en konvertering blir dyrare på grund av större efterfrågan. Det andra alternativet är att vänta tills man ser ett tekniskt behov av att konvertera installationen, t.ex. för att maskinen faktiskt har tappat fyllning. Man kan naturligtvis tänka sig att man konverterar installationen i förebyggande syfte (jfr. Halvgamla maskiner). Skillnader mellan olika sorters ägare Det är viktigt att inse skillnaden mellan olika typer av anläggningsägare och deras förutsättningar. Förutsättningar att dels tekniskt förstå vad det hela rör sig om, samt deras olika ekonomiska förutsättningar. Det är stora skillnader mellan privatpersoner (t.ex. villaägare med en värmepump) och större företag. Det är också skillnad på företag vad gäller synen och behovet av slutprodukten (t.ex. lokalkyla), det interna tekniska kunnandet, företagets miljöpolicy, och vad företagets verksamhet. 2. Applikation Med applikation menas dels huruvida maskinen är en kylmaskin eller en värmepump, men också vilka (ofta outtalade) krav brukaren ställer på installationen. Olika verksamhet ställer olika krav på installationen, och därmed kylmaskinen och värmepumpen. De har olika krav driftekonomi, driftsäkerhet och investeringskostnad. Brukare med stora krav på driftsäkerhet är t.ex. Telia, OM-gruppen och Astra-Seneca. Ett bortfall av processkyla stoppar produktionen hos Astra-Seneca. Ett bortfall av kylning i datorhallar är oacceptabelt för t.ex. OM och Telia. Hos en ägare av kontorsfastigheter kan driftekonomin viktigare en absolut driftsäkerhet; även om kunder kan ha stora krav på driftsäkerhet i t.ex. kylning av datorhallar, kan man ibland acceptera ett bortfall av komfortkyla. För t.ex. villaägaren med en värmepump är i allmänhet investeringskostnaden styrande. Detta påverkar alltså vad som är att betrakta som maskinens applikation. 3. Maskinens dimensionering i applikationen Värmepumpar, i synnerhet villavärmepumpar, är vad gäller värmeeffekt dimensionerade att täcka knappt 50% av det maximala effektbehovet. Trots att man bara täcker halva effektbehovet får man 80-90% täckning av det årliga värmebehovet. Om man beslutar sig för att endast

19 göra ett byte av arbetsmedium 2 (vilket sannolikt är vad de flesta villavärmepumpägare kommer att välja, eftersom detta ger en rimligt låg investeringskostnad) kommer maskinen tappa antingen värmeeffekt och/eller energieffektivitet. När hela huset betraktas som ett system inses att detta leder till höjda årliga driftkostnader för brukaren eftersom det leder till antingen färre kwh värme per kwh tillförd elektricitet eller fler kwh tillförd spetskapacitet p.g.a. ett 5-40 procentigt värmeeffektbortfall. För kylmaskiner är situationen annorlunda. Kylmaskiner är i allmänhet mer eller mindre överdimensionerade i sin applikation, lite beroende på vad de används till % överdimensionering avseende maskinens kapacitet är inte ovanligt i lokal- och komfortkylasammanhang. Här kan sänkt kapacitet ofta accepteras, eftersom t.ex. många vätskekylaggregat har korta årliga gångtider. Hur stor kapacitetsförlust som accepteras varierar naturligtvis mellan olika installationer, och brukare och anläggningsägare. Alla de på marknaden tillgängliga ersättningsköldmedierna för R22-maskiner, resulterar i mer eller mindre kraftigt förändrad driftkarakteristik. Exakt hur de påverkar effekt, energieffektivitet etc beror på dels maskinens och installationens kretsutformning, men även hur dess värmeväxlarytor är dimensionerade. 4. Maskinens kretsutformning Om man beslutat sig för att utföra ett byte av kylmaskinens eller värmepumpens arbetsmedium kan man påverka utfallet av en köldmediekonvertering genom att ändra maskinens kretsutformning. De arbetsmedier som är behäftade med en stor strypförlust, t.ex. R417A och R404A, kan vinna mycket både vad gäller kapacitet och energieffektivitet om man bygger till en suggasvärmeväxlare. Suggasvärmeväxlaren leder i första hand till att kyleffekten ökar utan att mer av kondensorns area tas i anspråk för underkylning. Köldmedier med stor strypförlust har istället låg kompressionsförlust, vilket gör att den i allmänhet ökade överhettningen inte leder till någon större ökning vad gäller kompressorns effektbehov. Följden blir i det allmänna fallet att ankläggningens energieffektivitet ökar något. Att komplettera en vätskekylare i 30kW-klassen med en suggasvärmeväxlare kostar i storleksordningen 10kkr inklusive arbete (hösten 2000), lite beroende på ursprunglig kretsutformning. I figurerna A:1 och A:2 redovisas resultat från en simulering av en vanligt förekommande svensk bergvärmepump. När förlusterna (entropiproduktionen, S) vägs mot värmekapaciteten, Q1, ser man tydligt att hur förlusternas storlek och fördelning varierar med valet av ersättningsmedium i en given maskin. Man ser tydligt att R404A, R507A och R417A sannolikt skulle vinna i energieffektivitet på att man vid köldmediebytet installerar en suggasväxling (vilket kanske inte är så intressant att göra av detta skäl i just en värmepump). I vissa fall ser kanske förlusterna stora ut. Detta beror bl.a. på överlagrade fenomen, som att ökad kapacitet ger större temperaturdifferenser, vilket ger större förluster i värmeväxlarna, men det leder också till större tryckförhållande (temperaturlyft), vilket leder till större strypoch kompressionsförlust. Till detta kommer förluster kopplade till köldmediets eventuella temperaturglide. 2 Vilket inbegriper byte av torkfilter, och ibland olja och expansionsventil eller dysa.

20 1000 x (S/Q1) [W/kW,K] Flash Superheat Subcooling Evaporator De-Superheat Condensor Compression R22 R407C R417A R404A R507A R134a R290 Figur A:1 Ersättningsmediernas termodynamiska egenskaper gör att de olika förlusterna blir olika stora i en given maskin. I detta exempel har en vanlig svensk bergvärmepump simulerats. 100% 80% Loss Distribution 60% 40% Flash Superheat Subcooling Evaporator De-Superheat Condensor Compression 20% 0% R22 R407C R417A R404A R507A R134a R290 Figur A:2 Förlustfördelning. Förlusterna vägda mot den totala entropiproduktionen.

21 Figur A:3 Ytfördelning vid olika ytbelastning. I modellen hålls värmeväxlarytorna konstanta, belastningen varieras med kompressorns slagvolymflöde. Vänster: R22. Höger: R407C. Olämpliga val av ersättningsmedium avseende kretsutformning Maskinens kretsutformning påverkar även vissa arbetsmediers lämplighet som arbetsmedium i en given maskin. Av de på marknaden förekommande zeotropa köldmedieblandningarna är två direkt olämpliga att använda i två-stegsprocesser: R407C och R417A. Båda är behäftade med så stor temperaturglide att, de till detta kopplade fenomenen, kan leda till kraftigt försämrade prestanda rent av med haveririsk som följd. I dessa fall kan endast R134a, samt R404A och R507A i de fall kondenseringstemperaturen inte är för hög för något av dessa medier, rekommenderas som ersättningsköldmedier. Vid vissa kretsutformningar kan oljeåterföringen bli ett problem om vissa medier väljs som ersättare för R22. Kylmaskiner med långa sugledningar kan vara mindre lämpade att konverteras till R417A. Särskilt om systemet har stor oljefyllning relativt köldmediefyllningen. Risken är i det fallet att man inte får till baka tillräckligt med olja till kompressorn, utan att denna stannar i förångaren. Står maskinens kondensor, eller en receiver, kallt finns risken att oljan stannar i kondensorn, alternativt receivern. 5. Installationens kretsutformning Denna kan vara intressant att påverka för att kompensera för en kapacitetsförlust. När det gäller kylinstallationer rör det sig i huvudsak om att försöka sänka kondenseringstemperaturen. Denna sänks genom att kylmedlets returtemperatur sänks. Returtemperaturen kan sänkas genom att t.ex. ytterligare kylmedelskylare installeras. Man kan också välja att kyla maskinens kondensor med vatten från ett eventuellt fjärrkylanäts returledning eller i vissa fall sjövatten. Genom att sänka kondenseringstemperaturen upp till 10 C kan en stor del av ett kapacitetsbortfall, p.g.a. ett visst val av ersättningsmedium, kompenseras. 6. Värmeväxlarytornas relativa storlek Det är vanligt att en kylmaskin eller värmepump får högre energieffektivitet (COP) om man byter ut köldmediet till ett som ger lägre kapacitet (kyl-/värmeeffekt). Hur stor denna effektivitetsökning blir, om den alls uppkommer, beror på dels hur maskinens värmeväxlarytor ursprungligen var dimensionerade, och om man som ägare kan tänka sig att bygga om maskinen med t.ex. en suggasvärmeväxlare.

22 Man kan betrakta en maskin utifrån dess relativa storlek på de värmeväxlande ytorna. En maskin med små relativa värmeväxlarytor har hög yteffekt per m 2 få m 2 per kw. P.s.s. gäller det att en maskin med låg yteffekt per m 2 många m 2 per kw har stora relativa värmeväxlarytor. Stora ytor ger små temperaturdifferenser, och små ger stora differenser; t.ex. ingående-temperaturdifferenser. Vid maskinens ursprungliga dimensionering har värmeväxlarnas storlek (idealt) valts efter ekonomiska temperaturdifferenser för den uppskattade årliga gångtiden. (Det är emellertid långt ifrån säkert att så är fallet.) Den eventuella effektivitetsvinsten kommer av att en lägre ytbelastning kan ge mindre temperaturdifferenser mellan köldmedium och sekundärsidan av värmeväxlingen. Den mindre temperaturdifferensen leder i sin tur till ett mindre temperaturlyft från förångare till kondensor, vilket ger högre COP. Huruvida man verkligen får minskade temperaturdifferenser i värmeväxlarna beror på dessas relativa storlek, huruvida ersättningsmediet är behäftat med temperaturglide, systemets fyllnadsmängd, och överhettningens storlek. B C A Figur A:4 Med ursprungligen stora relativa värmeväxlarytor blir vinsten i effektivitet, COP, liten då maskinens kapacitet sänks. I figur A:4 ges en tolkning av en utebliven effektivitetsökning trots sänkt yteffekt. En maskin med relativt små värmeväxlare kan beskrivas med punkten A i figur A:4. Om man konverterar maskinen till ett arbetsmedium som resulterar i sänkt kyleffekt blir värmeväxlar ytornas relativa storlek större fler m 2 per kw. Vi har då rört oss ifrån punkten A till punkten B; COP ökar. Om maskinen från början haft stora värmeväxlarytor fler m 2 per kw hade vi kanske från början befunnit oss i punkten B. Om man då sänker yteffekten ytterligare hade vi rört oss till punkten C, och därmed inte vunnit något i ökad effektivitet, COP.

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

ERSÄTTNING AV R22 I NYA OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

ERSÄTTNING AV R22 I NYA OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR Institutionen för Energiteknik PROJEKT: A2 ERSÄTTNING AV R22 I NYA OCH BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR ENERGIEFFEKTIVITET, EKONOMI OCH MILJÖKONSEKVENSER Anders Johansson Per Lundqvist, Docent Inst. för Energiteknik,

Läs mer

ATT KONVERTERA R22-INSTALLATIONER

ATT KONVERTERA R22-INSTALLATIONER Institutionen för Energiteknik ATT KONVERTERA R22-INSTALLATIONER Anders Johansson, Civ.ing. Per Lundqvist, Docent Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm anders@thermo.kth.se

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar Doktorand: José Acuña (KTH) Projektledare: Prof. Björn Palm (KTH) Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning av kollektorer i borrhål för värmepumpar Bättre

Läs mer

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999) Bilaga 3 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 1 44 Stockholm Sammanfattning I projektet

Läs mer

Utnyttja konverteringen som ett steg i energieffektiviseringen. Klas Berglöf, ClimaCheck

Utnyttja konverteringen som ett steg i energieffektiviseringen. Klas Berglöf, ClimaCheck Utnyttja konverteringen som ett steg i energieffektiviseringen Klas Berglöf, ClimaCheck ClimaCheck 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning, energioptimering Besiktning, Service, felsökning. Bitzer

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Martin Forsén KTH, Inst. För Energiteknik Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Inom energimyndighetens ramforskningsprogram

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten

Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Möjlighet att styras och övervakas över Internet Ett teknologiskt

Läs mer

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat. Projekt. Forskningsprogram Effsys+ EP07 Kapacitetsreglering i värmepumpsystem Total kostnad kkr

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat. Projekt. Forskningsprogram Effsys+ EP07 Kapacitetsreglering i värmepumpsystem Total kostnad kkr Forskningsprogram Effsys+ EP07 Kapacitetsreglering i värmepumpsystem Total kostnad 1 136 kkr Universitet/Högskola/Företag KTH, Kungliga Tekniska Högskolan Projekt Tidplan, förväntade delrapporter Adress

Läs mer

Värmepump & kylaggregat i ett

Värmepump & kylaggregat i ett + + Värmepump & kyl i ett Den reversibla kylvärmepumpen ThermoCooler HP går att integrera i våra Envistar Flex-. Kylvärmepumpens alla delar finns inbyggda i en moduldel som placeras i luftbehandlingset.

Läs mer

Energieffektiva motordrifter

Energieffektiva motordrifter Energieffektiva motordrifter Energieffektiva motordrifter Ungefär 2/3 av all elförbrukning i EU går åt för att driva elektriska motorer. Potentialen för energieffektivisering i motordrifter är stor. Energieffektiva

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Lycka till med dina förstudier!

Lycka till med dina förstudier! Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering

Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering Sammanfattning av Slutrapport Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering Sammanfattning Samer Sawalha, Mazyar Karampour samer.sawalha@energy.kth.se mazyar.karampour@energy.kth.se

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Värmepump med R407C eller R134a?

Värmepump med R407C eller R134a? 2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2

Läs mer

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning

Läs mer

Livsviktig kyla på ett nytt sätt

Livsviktig kyla på ett nytt sätt Livsviktig kyla på ett nytt sätt Hemköp på Masthuggstorget, Göteborg Hemköp på Masthuggstorget med handlare Samir Cherif och personal var trötta på en kylanläggning som ideligen krånglade och inte höll

Läs mer

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. 2009-10-05 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Att: Registraturen Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. Följande synpunkter lämnas av branschorganisationen Kyl

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Kärnkraft och värmeböljor

Kärnkraft och värmeböljor Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas

Läs mer

ur ett certifierings-perspektiv Mats Blomkvist, Incert

ur ett certifierings-perspektiv Mats Blomkvist, Incert Köldmedium med lågt GWP-värde ur ett certifierings-perspektiv Mats Blomkvist, Incert Köldmedium med lågt GWP Varför köldmedium med lågt GWP? Vilka köldmedium har lågt GWP? Behöver man certifikat för gaser

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Värmepumpar Bergvärme Frånluft. Sänk. energikostnaden. Det värmer. Det perfekta inomhusklimatet till ditt hus.

Värmepumpar Bergvärme Frånluft. Sänk. energikostnaden. Det värmer. Det perfekta inomhusklimatet till ditt hus. Värmepumpar Bergvärme Frånluft Sänk energikostnaden. Det värmer. Det perfekta inomhusklimatet till ditt hus. - tryggt och enkelt sedan 1989 Inomhusklimat är ett nogrannt utvalt produktsortiment av marknadens

Läs mer

NÄSTA GENERATION AV VÄRMEPUMPS- OCH LUFTKONDITIONERINGSSYSTEM

NÄSTA GENERATION AV VÄRMEPUMPS- OCH LUFTKONDITIONERINGSSYSTEM w w w. d a i k i n. s e SYSTEMS NÄSTA GENERATION AV VÄRMEPUMPS- OCH LUFTKONDITIONERINGSSYSTEM Daikin presenterar nu senaste generationen av VRV, ett revolutionerande system för värmepumps- och luftkonditioneringsapplikationer.

Läs mer

Hydraul- & eldrifter; en jämförelse

Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Förstudie kring energieffektiviteten hos hydraul- respektive eldrifter i sågverksindustrin. Björn Lindgren Mönestam, Johannes Boo, Jonas Larsson Sammanfattning: Projektet

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Trender Forskning Teknik Debatt

Trender Forskning Teknik Debatt Trender Forskning Teknik Debatt Tid 7-8 april 2011 Plats Courtyard by Marriott Kungsholmen, Stockholm Arrangör Trender Forskning Teknik Debatt Dag 1 7 april 09.00 10.00 Registrering och kaffe 09.45 10.00

Läs mer

Den Energieffektiva butiken ett helhetsgrepp på energianvändning, ekonomi och miljökonsekvenser SAMMANFATTNING BAKGRUND RESULTAT Simuleringar

Den Energieffektiva butiken ett helhetsgrepp på energianvändning, ekonomi och miljökonsekvenser SAMMANFATTNING BAKGRUND RESULTAT Simuleringar Den Energieffektiva butiken ett helhetsgrepp på energianvändning, ekonomi och miljökonsekvenser Fas 2 inomhusklimat, parasitförluster och värmeåtervinning. SAMMANFATTNING I projektet den energieffektiva

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Den enklaste och effektivaste vätskekylaren i ett färdigt modulpaket

Den enklaste och effektivaste vätskekylaren i ett färdigt modulpaket Compact Chiller Unit Den enklaste och effektivaste vätskekylaren i ett färdigt modulpaket CCU separata aggregat CCU - styr Flexibla slangar Kraftmatning Manöver CCU-styr är baserat på BAS2 DUC. Specialprogram

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Daikin. Bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus

Daikin. Bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Daikin Bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt enkelt att alltid skapa bästa besparing för alla hus. Glöm krånglig

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Doktorand: José Acuna Projektledare: Prof. Björn Palm KTH handledare: Peter Hill Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning och installation

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar Effektivt uttnyttjande av energibrunnar Doktorand: José Acuna Projektledare: Prof. Björn Palm KTH handledare: Peter Hill Mål: Att ta fram rekommendationer för utformning och installation av kollektorer

Läs mer

F-gasförordningen och den kyltekniska spelplanen efter 2020

F-gasförordningen och den kyltekniska spelplanen efter 2020 F-gasförordningen och den kyltekniska spelplanen efter 2020 Agenda F-Gasförordningen Köldmedium - spelplanen HFC HFO Naturliga alternativ Mats Blomqvist, Kylma AB, 2015 Varför en ny F-gasförordning? F-gasförordningen

Läs mer

AQUASNAP JUNIOR ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP 30RA/30RH LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP

AQUASNAP JUNIOR ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP 30RA/30RH LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP AQUASNAP JUNIOR LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP 30RA/30RH ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP ALLA VIKTIGA KOMPONENTER FINNS REDAN INBYGGDA... Med Aquasnap Junior är vår redan så populära Aquasnap-produktfamilj

Läs mer

Brandfarliga köldmedier. Webinar - SKVP 13 mars Johan Landé

Brandfarliga köldmedier. Webinar - SKVP 13 mars Johan Landé Brandfarliga köldmedier Webinar - SKVP 13 mars 2019 Johan Landé Brandfarliga köldmediermöjligheter och utmaningar - - - - - Säkerhet miljö, person Direktiv Förordningar (EU-lagstiftning) Lagar Förordningar

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och

Läs mer

Denna guide-line har som syfte att underlätta valet av köldmedium i ett befintligt kylsystem avsett för kommersiell kyla.

Denna guide-line har som syfte att underlätta valet av köldmedium i ett befintligt kylsystem avsett för kommersiell kyla. Kylaggregat för kommersiell kyla version 2015.2 Denna guide-line har som syfte att underlätta valet av köldmedium i ett befintligt kylsystem avsett för kommersiell kyla. Det dominerande HFC köldmediet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

VRF SYSTEM AIRSTAGE V-III. VRF-system för uppvärmning eller kyla. Hög energibesparing Enkel styrning Enkel dimensionering och montage Ny design

VRF SYSTEM AIRSTAGE V-III. VRF-system för uppvärmning eller kyla. Hög energibesparing Enkel styrning Enkel dimensionering och montage Ny design VRF SYSTEM Hög energibesparing Enkel styrning Enkel dimensionering och montage Ny design AIRSTAGE V-III VRF-system för uppvärmning eller kyla VRF System 22,4 KW AJY072LALBH 33,5 KW AJY108LALBH 28,0 kw

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Nyhet! EcoCooler. Helt nya möjligheter med luftburen kyla

Nyhet! EcoCooler. Helt nya möjligheter med luftburen kyla Nyhet! EcoCooler Helt nya möjligheter med luftburen kyla IV Produkt IV Produkt utvecklar, tillverkar och säljer miljö- och energieffektiva luftbehandlingsaggregat. Detta har vi gjort sedan 1969. Produktutveckling

Läs mer

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning Två av de viktigaste faktorerna som påverkar inomhusluft är lufttemperaturen och luftfuktigheten, men att

Läs mer

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%

Läs mer

Miljö- och energiklassning av värmepumps- och. kylinstallationer

Miljö- och energiklassning av värmepumps- och. kylinstallationer Kungl. Tekniska Högskolan Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se Miljö- och energiklassning av värmepumps- och.......... kylinstallationer En

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig.

Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig. Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig. Att installera i bergvärme är en stor och bra affär både för plånboken och miljön, oavsett om du är på jakt efter ett nytt värmesystem

Läs mer

Föreningens handböcker och inom IIR blivit något av en standard för olika köldbärare

Föreningens handböcker och inom IIR blivit något av en standard för olika köldbärare Den energieffektiva butiken ett helhetsgrepp på energianvändning, ekonomi och miljökonsekvenser Fas 2 inomhusklimat, parasitförluster och värmeåtervinning. SAMMANFATTNING I projektet den energieffektiva

Läs mer

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag Bengt Bergsten CIT Energy Management 2013-02-07 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Målsättning 3 3 Förutsättningar 3 4

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP 769604-3863 Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 KALLELSETILLFÖRENINGSSTÄMMA MedlemmarnaiBRFHjälmaren Sköntorpkallashärmedtillordinarieföreningsstämma.

Läs mer

www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500

www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500 www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500 Höj temperaturen med 70 C Inverter LUFT/VATTEN INVERTER 70 C Mitsubishi Electrics nya, energieffektiva högtempererande

Läs mer

Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare

Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare En garanti för både miljö och ekonomi. Stefan Linde Market Manager Alfa Laval Värmeväxlarprestanda Alfa Laval Är värmeväxlarprestanda förhandlingsbart?

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten Ny effektiv och miljövänlig teknik sänker dina kostnader Ecodan ett komplett system I uteluften finns

Läs mer

HUR KAN KYLA ALSTRAS?

HUR KAN KYLA ALSTRAS? HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? HUR KAN KYLA ALSTRAS? Innehåll: Principer.

Läs mer

CH CH R 290 AIR TECH CONDITIONING

CH CH R 290 AIR TECH CONDITIONING TECH LINE AIR TECH CONDITIONING LINE CH CH R 290 H Bicold Engineering Srl har alltid tillverkat energieffektiva och miljövänliga produkter och efterlever Europadirektiv och standarder samt uppmärksammar

Läs mer

4-rörssystem med varvtalsstyrningsteknik EWYD-4Z. Luft-/vätskekyld Multifunktionell enhet

4-rörssystem med varvtalsstyrningsteknik EWYD-4Z. Luft-/vätskekyld Multifunktionell enhet 4-rörssystem med varvtalsstyrningsteknik EWYD-4Z Luft-/vätskekyld Multifunktionell enhet 2 För oberoende och simultan kyla och värme året runt Varför ska du välja EWYD-4Z från Daikin? 1 Bästa verkningsgrad

Läs mer

Kyltekniska Föreningen Malmö februari 2013

Kyltekniska Föreningen Malmö februari 2013 Kyltekniska Föreningen Malmö februari 2013 Per Jonasson Kyl & Värmepumpföretagen www.kvforetagen.se Kyl & Värmepumpföretagen Kyl & Värmepumpföretagen Branschförening Organiserar ca. 85% av kyl- och värmepumpbranschen

Läs mer

NR 8 2013. kylavarme.se. Indoor tar över serviceverksamhet från JCI. Energisnålt och miljövänligt. Koldioxid på frammarsch i England

NR 8 2013. kylavarme.se. Indoor tar över serviceverksamhet från JCI. Energisnålt och miljövänligt. Koldioxid på frammarsch i England NR 8 2013 kylavarme.se Energisnålt och miljövänligt Indoor tar över serviceverksamhet från JCI Koldioxid på frammarsch i England MILJÖVÄNLIGT och energieffektivt Ett nästan 10 år långt utvecklingsprojekt

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Minskningen för F-gaser skulle i det här sammanhanget behöva minskas med 70-78%.

Minskningen för F-gaser skulle i det här sammanhanget behöva minskas med 70-78%. Rapport från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, 4th Assessment Report) 2007 visade att industrialiserade länder måste minska sina utsläpp av växthusgaser med mellan 80-95% jämfört med 1990

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)

Läs mer

Sökande KTH, Kungliga Tekniska Högskolan

Sökande KTH, Kungliga Tekniska Högskolan ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Datum Dnr 1 (7) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer KTH, Kungliga Tekniska Högskolan 202100-3054 Institution/avdelning Postgiro/Bankgiro/Bankkonto Energiteknik,

Läs mer