EKONOMISTYRNINGSPOLICY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISTYRNINGSPOLICY"

Transkript

1 1 (17) Antagen av kommunfullmäktige den 23 april Reviderad av förvaltningschefsgruppen den 13 juni EKONOMISTYRNINGSPOLICY Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i Kommunallagen. Där framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Av Kommunallagen framgår vidare att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (Undantag: Synnerliga skäl). Detta balanskrav ska ses som en miniminivå för en resultatnivå för kommunerna. Fortsättningsvis stadgas bland annat att kommunfullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska även tillämpa lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål och lagen om god ekonomisk hushållning utvecklar kommunen successivt verksamhetsstyrningen. Kommunfullmäktiges mål framgår i kommunens övergripande styrkort, se kapitel 2, där styrmodellen kallad GPS (Gemensam Process för Styrning) beskrivs mer ingående. För att förtydliga det ekonomiska ansvaret kopplat till befogenheterna har nedanstående ekonomistyrningsprinciper utarbetats. Där fastslås regler och principer som syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Kommunens ekonomiska process framgår av bilaga 1. Eventuella framtida justeringar i kapitel 1 Ansvarsfördelning arbetssätt ska alltid beslutas av kommunfullmäktige. I kapitel 2 Verksamhetsstyrning GPS - Gemensam Process för Styrning kan förändringar beslutas av förvaltningschefsgruppen. I kapitel 3 Ekonomistyrningsregler-/principer kan förändringar beslutas av ekonomidirektör, undantaget förändringar av betydande karaktär då kommunfullmäktige ska ta beslut om förändringen. Angränsande policys, reglementen och regler avseende ekonomi, bl. a. för interna tjänster, investeringar, finansverksamhet, intern styrning och kontroll, finns tillgängliga på intranätet.

2 2 (17) 1 ANSVARSFÖRDELNING - ARBETSSÄTT 1.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige har det samlade ansvaret och styr alla kommunens nämnder och övriga verksamheter. Den centrala styrningen gentemot nämnderna sker bland annat via fullmäktiges antagande av budget. Örnsköldsviks kommun använder sig av mål- och ramstyrning. Kommunfullmäktige fastställer i juni budget för nästkommande år (undantag valår). I budgeten ingår direktiv till nämnderna enligt majoritetens skrivelse samt eventuella resultatmål för nästkommande år utifrån de övergripande målen. I budgeten tilldelas nämnderna skattemedel (ram) som ekonomiskt reglerar nämndernas omfattning på verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar även om investeringsanslag. Utifrån fastställd budget får kommunfullmäktige uppföljning under budgetåret i form av tertialuppföljningar samt en utvärdering i samband med bokslutet. Kommunfullmäktige delges även det framtida ekonomiska läget (budgetår + ytterligare två år) vid tre tillfällen per år (februari, maj, september). Kommunfullmäktige har rätten att under året omdisponera medel för/mellan nämnderna. 1.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Detta görs genom att under året ha uppsikt över verksamheten så att den utförs så optimalt och effektivt som möjligt inom beviljade resurser. För att uppnå detta kräver kommunstyrelsen in löpande uppföljning (tertial- samt månadsuppföljningar). Tertialuppföljningarna innehåller periodutfall samt helårsprognos och är mer omfattande med uppdelning på verksamheter. Dessutom görs prognoser för förvaltningsorganisationens styrkort.

3 3 (17) Månadsuppföljningarna innehåller periodutfall samt helårsprognos totalt för nämnden. Utvärdering görs i samband med bokslut. Kommunstyrelsen ska, om beslutad budget inte bedöms uppnås, till kommunfullmäktige föreslå åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Kommunstyrelsen kan under budgetåret omdisponera skattemedel mellan nämnder där det avser frågor av mindre omfattning eller av teknisk karaktär. Kommunstyrelsen kan delegera detta ansvar till arbetsutskott eller ekonomidirektör. Omdisponering av skattemedel mellan nämnderna av betydande omfattning ska alltid beslutas av kommunfullmäktige. Ekonomiberedningen fungerar i ekonomiärenden (budget, tertialuppföljningar och bokslut) som kommunstyrelsens utskott. 1.3 Nämnds ansvar Nämnd ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med av kommunfullmäktige fastställda mål och direktiv samt gällande lagstiftning och regler i övrigt. Nämnd ansvarar för att verksamheten drivs inom den av kommunfullmäktige fastställda budgeten. Vid en konflikt mellan ekonomi och verksamhet är det främst ekonomin som utgör gränsen för verksamhetens omfattning. Nämnd är skyldig att vidta åtgärder vid befarat/prognostiserat underskott mot budget. Om den beslutade budgeten visar sig otillräcklig ska nämnd i första hand vidta åtgärder för att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade ram och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Nämnd ska rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan för budget, uppföljning och bokslut, samt minst därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen. Nämnd för med sig hela över-/underskottet till nästkommande år. Hur mycket som får ianspråktas/ska inarbetas under budgetåret beslutas av kommunfullmäktige via resultatmål. Vid slutet av varje mandatperiod görs en utvärdering av nämndernas totala medel (ackumulerat över- /underskott). Nämnd ska upprätta internt regelverk för resultatöverföring avseende både drift- och investeringsverksamheten. För att öka

4 4 (17) möjligheterna att parera oförutsedda händelser under budgetåret bör nämnd sträva efter att avsätta ett centralt medelsutrymme. Uppföljning av investeringar sker i samband med tertialuppföljningar/bokslut och preliminär slutredovisning av färdiga projekt ska ske i omedelbar anslutning till ianspråktagande. 1.4 Förvaltningarnas ansvar Kommunledningsförvaltningens huvuduppgift är att ge den politiska ledningen beslutsunderlag och svara för lednings- och utvecklingsarbete inom de områden kommunledningen har ett särskilt ansvar för. Därutöver ska kommunledningsförvaltningen utveckla principer för ledning och styrning av kommunen. Förvaltningschef ansvarar för verkställande och uppföljning av den löpande verksamheten. Förvaltningschef ansvarar för att ta fram beslutsunderlag till nämnd. Vid befarade underskott ansvarar förvaltningschef inom sitt ansvarsområde för att vidta åtgärder för att uppnå balans och, om förutsättningarna i budgeten inte längre stämmer eller kan följas, att till nämnd ta fram förslag till omprioriteringar och åtgärder för att nå budget i balans. Förvaltningschef ansvarar för att förvaltningen optimerar sina resurser i medborgarens tjänst. Det innebär att arbeta med kommunens bästa för ögonen och undvika suboptimeringar och stuprörstänkande både inom förvaltningen och mellan förvaltningarna. Förvaltningschef ansvarar vidare för att lämna underlag till kommunledningens analyser och rapporter enligt lämnade anvisningar. Ingen förvaltning/avdelning får genomföra förändringar/besparingar som påverkar en annan förvaltning/avdelning utan att en dialog har förts där de ekonomiska konsekvenserna för helheten tas fram som beslutsunderlag. Förvaltningschef ansvarar för att beslutsunderlaget tas fram och presenteras till rätt beslutsnivå. Avdelningschef/enhetschef ansvarar på respektive nivå för att verksamheten bedrivs inom av nämnd fastställd inriktning och budget samt att suboptimering och stuprörstänkande undviks. Verksamheten ska följas upp regelbundet och avvikelser åtgärdas. Avdelningschef/enhetschef ansvarar för att återrapportering sker till närmsta chef. Detta gäller både positiva och negativa avvikelser.

5 5 (17) Övriga i förvaltningen som är ekonomiskt ansvariga skall av närmast delegerande chef ha fått en genomgång av vilka kostnader/intäkter som ingår i ansvaret samt vad som händer med den avvikelse som uppstår mot årsbudgeten. En grundprincip vid delegering av ansvar är att ansvar och befogenhet ska följas åt. Ansvar ska endast utkrävas för åtgärder och områden som ekonomiskt ansvarig också kan påverka. Koncernlednings- och förvaltningschefsgruppen svarar för att optimal koncernnytta och effektivitet eftersträvas.

6 6 (17) 2 VERKSAMHETSSTYRNING GPS (Gemensam Process för Styrning) Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt mål som beslutas i samband med fastställande av budget och gäller för en mandatperiod i taget. För att styra verksamheten mot kommunfullmäktiges vision och mål har förvaltningsorganisationen arbetat fram ett kommunövergripande styrkort bestående av ett antal framgångsfaktorer sorterade i fem perspektiv; medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. GPS Övergripande styrkort Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass att leva och arbeta i och att besöka En trygg och säker kommun En öppen och tillgänglig kommun En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare En aktiv part i byggande av framtidens region Medborgarnytta Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen Medborgarna ska uppleva trygghet Effektiv verksamhet Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser Hög tillgänglighet Engagerade medarbetare En klimatsmart kommun En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi Nämndsmål Attraktiv arbetsgivare Jämställda arbetsplatser med mångfald Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö Ekonomi i balans Positivt resultat Strategiska investeringar God ekonomistyrning Utveckling och förnyelse Kreativ miljö Regional utveckling Attraktivare och mer hållbar livsmiljö Starkt företagsklimat Förutom styrkortet som gäller hela kommunen har varje förvaltning ett motsvarande styrkort där också nämndsmålen ingår. Respektive framgångsfaktor betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg per framgångsfaktor genereras betyg per perspektiv. Betygen åskådliggörs med olika färger. För att ha underlag till betygsättningen av framgångsfaktorerna används mått och måltal. Dessa anges i verksamhetsplanen och ska sedan följas upp i tertialuppföljningar och i årsbokslutet. För kommunen totalt inne-

7 7 (17) håller vissa av framgångsfaktorerna både uppgifter från förvaltningarna och uppföljning på centralt håll medan andra endast består av den ena delen. Där förvaltningarna ingår i uppföljningen viktas betyget ibland utifrån andel av totala skattemedel förutom i perspektivet attraktiv arbetsgivare där viktning sker utifrån antal årsarbetare. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav. Där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta s.k. balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Som komplement till styrkortsuppföljningen görs uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndsmålen i samband med årsbokslut. Utifrån dessa delar samt den finansiella analysen görs en bedömning om god ekonomisk hushållning uppnås. 2.1 Intern styrning och kontroll 2013 beslutade kommunstyrelsen om ett nytt reglemente för intern styrning och kontroll, med tillhörande tillämpningsanvisningar. Syftet med reglementet är att ge en översiktlig beskrivning för kommunens arbete med intern styrning och kontroll. Den interna styrningen och kontrollen har integrerats i kommunens styrmodell, GPS, för att vara en del av kommunens övriga styrning och en process som genomsyrar all verksamhet i kommunen. Nämndernas planering inför arbetet med intern styrning och kontroll återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan och uppföljningen av denna i nämndens verksamhetsberättelse. Riskhanteringen är en väsentlig del i processen och utgör grunden till intern styrning och kontroll. Utifrån verksamhetens uppgifter och mål genomförs därför en kartläggning via en risk- och väsentlighetsanalys. I analysen ingår det att identifiera och värdera tänkbara risker eller felkällor samt bedöma konsekvenser och hur riskerna kan kontrolleras. Riskanalysen ska genomföras inför den årliga verksamhetsplaneringen och dokumenteras av respektive förvaltning enligt kommunens reglemente för intern styrning och kontroll.

8 8 (17) 3 EKONOMISTYRNINGSREGLER/-PRINCIPER Med kommunens övergripande ekonomistyrningsregler/-principer som grund kan respektive nämnd fastställa nämndspecifika ekonomistyrningsregler/-principer. 3.1 Budgeteringsmetod Örnsköldsviks kommun använder sig av målstyrning och rambudgetering. Utifrån ekonomiskt läge och eventuellt budgetunderlag görs politiska prioriteringar där nämnderna tilldelas ram (skattemedel) för verksamheten. För att inte kommunens ekonomi ska äventyras är det av yttersta vikt att samtliga nämnder och styrelser tar sitt ansvar och håller sig inom de budgetanslag som beslutas av kommunfullmäktige. Vid befarade negativa budgetavvikelser måste åtgärder omedelbart sättas in som säkerställer kommunens budgeterade resultat. För att den kommunala verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt måste en ständig omprövning ske utifrån behov och ekonomi. 3.2 Anslagsbindning Driftbudget Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd skattemedel (ekonomisk ram) för att bedriva verksamheten. Skattemedlen är kopplade till direktiv och resultatmål. Skattemedlen fördelas sedan av respektive nämnd genom budgetering av kostnader och intäkter till ekonomiskt ansvariga inom förvaltningen. Att anslagsbindningen är per nämnd innebär att nämnden fritt kan flytta budgetbelopp från en verksamhet till en annan under innevarande budgetår. Förvaltningschef beslutar om förändringar utifrån nämndens beslutade prioriteringar och verksamhetens behov, undantaget förändringar av betydande karaktär då nämnden ska ta beslut om förändringen. Anser nämnden själv att förändringen mellan verksamheter är av betydande omfattning kan nämnden låta kommunfullmäktige fastställa denna förändring särskilt. Justeringar av nämndernas skattemedel under innevarande år bör i möjligaste mån undvikas.

9 9 (17) Investeringsbudget Anslagsbindningsnivån avseende investeringar är per projekt, som framgår av den specifikation som finns i kommunfullmäktigebudgeten. Detta innebär att nämnden ej kan flytta investeringsmedel mellan olika projekt utan särskilt beslut från kommunfullmäktige. Investeringar över 100 basbelopp ska alltid åtföljas av drift- och investeringskalkyler. Har detta underlag inte funnits med i budgethanteringen måste investeringsärendet ånyo upp till kommunfullmäktige för definitivt beslut. Prognostiseras enskilt investeringsprojekt överskrida budgeten med 10 procent måste nämnd lämna åtgärdsförslag till kommunfullmäktige. (Se även särskilda regler kring investeringar). 3.3 Över-/underskottshantering Beslutade regler om över-/underskottshantering innebär att hela över- /underskottet gentemot driftbudgeten följer med respektive nämnd/styrelse till nästkommande år. Syftet är bl.a. att: - Förtydliga nämndsansvaret för ekonomin. - Undvika köprusch i slutet av året då ekonomiskt ansvariga gör av med årsanslaget. - Administrativa fördelar (värderingssituationer undviks om vilka belopp som måste föras över till nästkommande år). - Rationella lösningar på lång sikt har större möjlighet att genomföras när man ser på ekonomin över en längre period än 1 år. Nämndernas hela över-/underskott läggs som en klumpsumma under respektive nämnd/styrelse. Hur mycket som får ianspråktas alternativt ska inarbetas under budgetåret beslutas av kommunfullmäktige via resultatmål. Överskott ska endast användas till åtgärder av engångskaraktär och inte till långsiktiga åtaganden som medför kostnadsökningar. Vid slutet av varje mandatperiod utvärderas nämndernas totala medel (ackumulerat över-/underskott). Nämnden redovisar vad återstående medel avses för, alternativt hur underskott ska elimineras. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella justeringar av de totala medlen. Nämnderna ska upprätta internt regelverk för hantering av över- /underskott. Det är upp till varje nämnd/styrelse att besluta om hur summan ska fördelas på olika verksamheter/enheter/ekonomiskt ansvariga. Det är av största vikt att nämnder/styrelser tydliggör för eko-

10 10 (17) nomiskt ansvariga vilka förutsättningar som gäller avseende över- /underskottshanteringen. Detta för att syftet med över- /underskottshantering skall få fullt genomslag, och att samtliga ekonomiskt ansvariga (avdelningschefer, enhetschefer, etc.) inom förvaltningen skall vara medvetna om de spelregler som gäller. När budgeten delas upp inom nämnden är det viktigt att närmast överordnad för en dialog med ekonomiskt ansvariga och går igenom vilka kostnader/intäkter som ingår i ansvaret samt vad som inträffar utifrån den avvikelse som uppstår mot årsbudgeten. Kommunledningsförvaltningen uppmanar förvaltningarna att till budgetanslagen successivt bygga in en koppling till prestationer och mål. Bedöms sedan t.ex. att ett över- eller underskott beror på luft, ej utförda prestationer, ej uppnådda mål, volymförändringar, etc., bör över-/underskottet som förs över reduceras med denna effekt. Av återstående rensad budgetavvikelse förordar kommunledningsförvaltningen att 100% av över-/underskottet ska följa med de ekonomiskt ansvariga till nästkommande år för att få en optimal styrningseffekt Resultatöverföring/resultatmål Resultatöverföringen avser den årliga begäran som respektive nämnd gör i samband med bokslutet vad gäller att ianspråkta överskott alternativt bortarbeta underskott under nästkommande år. Avviker nämndens begäran från resultatmålet i tidigare beslutad kommunfullmäktigebudget ska motiven anges. Det är slutligen kommunfullmäktige som beslutar om en eventuell förändring av resultatmålet Ombudgetering av investeringar Vad gäller anslag för investeringar som ännu ej ianspråktagits eller färdigställts kan ombudgetering begäras. Begäran om ombudgetering redovisas i samband med bokslutet. Det är viktigt att ta hänsyn till de kapitalkostnadseffekter som uppkommer vid ombudgetering samt i vilken omfattning planerade investeringar innevarande år förskjuts framåt i tiden. Det är slutligen kommunfullmäktige som beslutar om eventuell ombudgetering.

11 11 (17) 3.4 Personalkostnader Personalkostnader utgör cirka 2/3 av kommunens externa kostnader vilket gör regler och principer kring personalkostnader betydelsefulla. Utifrån detta är det extra viktigt att budgetering och uppföljning av personalkostnader håller hög kvalitet Löneindexering/löneavtal Skattemedlen räknas upp med förväntat löneavtal. Löneavtalseffekter som avviker från tilldelat löneindex innebär justerade skattemedel innevarande år och åren därefter. Utifrån tillgängligt lönekostnadsunderlag per nämnd tas särskild hänsyn till avtal gällande deltidsbrandmän och OB-tillägg (välfärdsförvaltningen). För budgeterade personalkostnader som ej ingår i lönekostnadsunderlaget, t.ex. vikarier och övertid, appliceras den procentsats per nämnd som blivit resultatet av löneavtalet Personalomkostnadspålägg (arbetsgivaravgifter) Personalomkostnadspålägg som förändras sent året före budgetåret hanteras på finansförvaltningen innevarande år. Det innebär att förvaltningarna inte behöver gå in och justera budgeterade summor på varje ekonomiskt ansvarig. Året efter justeras personalomkostnadspålägget och respektive nämnds skattemedel. 3.5 Övriga kostnader/intäkter Prisindexering I Ekonomiskt läge görs en indexering av skattemedlen utifrån förväntad prisökning (KPI) beräknad som kostnader (exklusive personalkostnader) minus intäkter. Denna indexering kan förändras av kommunfullmäktige i samband med budgetbeslut. Efter det att budgeten antagits görs inga justeringar av skattemedlen aktuellt budgetår. Det betyder att kostnadsökningar utöver index innebär ytterligare rationaliseringar. På motsvarande sätt innebär kostnadsökningar under index ett utrymme för respektive nämnd Kapitalkostnader Kapitalkostnader som uppkommer av investeringar finansieras av respektive nämnd. När de nominella kapitalkostnaderna successivt

12 12 (17) minskar påverkas ej skattemedlen, det vill säga uppkommet utrymme behålls. När hela eller en betydande del av investeringen utförts, aktiveras kapitalkostnaden på nästkommande tertial. En långsiktig internränta används för den skattefinansierade verksamheten (f n 5%). Vid en eventuell ändring av den långsiktiga internräntan justeras skattemedlen. För affärsmässig verksamhet används SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) årliga internränta. Det innebär att förändrad ränta antingen belastar eller tillgodoräknas den affärsmässiga verksamheten Interna tjänster/interndebiteringar Interna tjänster och interndebiteringar används för att styra verksamheten på ett önskvärt sätt. Förhållningssättet kring interna tjänster bör vara att sträva efter enkla modeller med så stor acceptans som möjligt av samtliga berörda. Nås ovanstående förhållningssätt ges större möjlighet för ansvarig att fokusera på sänkta externa kostnader alternativt höjda externa intäkter. Regler och prisjusteringar för interna tjänster som berör samtliga förvaltningar ska godkännas av förvaltningschefsgruppen (se Regler för beställare och leverantör av interna tjänster). Nämnd/förvaltning ska ej införa ny interndebitering eller höja priset utöver index för skattemedlen, utan samråd med motparten och eventuell överenskommelse om justering av skattemedlen. Överenskommelser avseende interndebiteringar bör vara genomförda i god tid före årsskiftet för att ingå i verksamhetsplaner och snabbt kunna debiteras ut i början av aktuellt budgetår Taxor/avgifter samt övriga externa intäkter Taxe- och avgiftsförändringar av betydande karaktär ska beslutas av kommunfullmäktige. Intäktsfinansiering via försäljning, avgifter och ersättningar kan vara ett alternativ till minskade kostnader och kan prövas för att mäta efterfrågan av vissa tjänster Riktade statsbidrag till nämnderna Nämnd/förvaltning svarar för att de riktade statsbidrag som finns inom verksamheten erhålls. I de fall riktade statsbidrag omvandlas till generellt statsbidrag erhåller nämnden skattemedelstillskott.

13 13 (17) 3.6 Övrigt Förändrade generella statsbidrag som leder till förändrade verksamhetskostnader När reformer, huvudmannaskapsförändring och dylikt påverkar de generella statsbidragen görs motsvarande justering för berörd nämnd/verksamhet. Kommunen kompenseras då med ett belopp i kronor per invånare för den kostnadsökning reformen innebär och därefter erhåller berörd nämnd motsvarande belopp i ökade skattemedel. Den faktiska kostnadsökningen per kommun kan givetvis avvika. Det är ansvarig nämnds uppgift att följa upp den faktiska kostnadsökningen Finansförvaltningen På finansförvaltningen (del av verksamhetens nettokostnad) bokförs samtliga pensionskostnader, avskrivningar samt gemensamma andra kostnader som inte belastar nämnderna. Dessutom bokförs skatteintäkter/statsbidrag samt finansiella kostnader/intäkter under finansförvaltningen.

14 14 (17) Bilaga 1 EKONOMISK PROCESS Huvuddragen i nuvarande ekonomiska process fastställdes 2004 (kf 7/2004). Utifrån den ekonomiska processen lägger kommunledningsförvaltningen ut en detaljerad tidplan för nästkommande år i oktober månad. Budget I samband med årsbokslutet och resultatöverföringar till nästkommande år presenterar kommunledningsförvaltningen i februari/mars det ekonomiska läget för kommande budgetår och en plan över ytterligare två år. Det ekonomiska läget delges kommunfullmäktige i mars. Utifrån ekonomiberedningens önskemål lägger kommunledningsförvaltningen upp arbetet med budgeten som sker under våren, detta arbete kan se olika ut mellan åren. I de fall ekonomiberedningen vill ha in ett budgetunderlag från nämnderna skickar kommunledningsförvaltningen ut anvisningar om vad som ska ingå. Det kan t.ex. vara verksamhetsbeskrivningar, demografisk utveckling, effekter GPS, betydande verksamhetsförändringar, jämförelser med andra kommuner och investeringsförslag. Vissa år bjuder ekonomiberedningen in nämnderna för att få information om aktuella frågor med betoning på ekonomi och tidpunkt för detta kan variera mellan åren. Parallellt pågår partiarbetet med att forma prioriteringar och direktiv till nämnderna. I samband med Tertialuppföljning, maj kompletteras förutsättningarna med resultatet de första fyra månaderna, en helårsprognos för innevarande år samt en prognos av förvaltningsorganisationens styrkort. Då redovisar kommunledningsförvaltningen också ett uppdaterat ekonomiskt läge för kommande budgetår och plan över ytterligare två år. Ekonomiberedningen träffas i slutet av maj för att lämna förslag till budget (resultat- och balansräkning, skattesats, investeringar, skatte-

15 15 (17) medel till nämnderna, eventuella resultatmål och direktiv) till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlar budgetförslaget i början av juni. Kommunfullmäktige fattar sedan beslut om budgeten i slutet av juni (undantag vid valår då det nyvalda kommunfullmäktige fastställer budgeten i november). I samband med Tertialuppföljning, september följs budgeten för nästkommande år och flerårsplanen upp då kommunledningsförvaltningen lämnar ytterligare en uppdatering av det ekonomiska läget. Uppdateringen skall i möjligaste mån inte innebära någon justering av budgeten utan ska egentligen ses som en första uppföljning av beslutad budget. Utifrån kommunledningsförvaltningens anvisningar arbetar nämnderna under hösten fram en verksamhetsplan inklusive en detaljerad nämndsbudget. Nämnden ska besluta om verksamhetsplanen senast i december. Verksamhetsplanen ska ha en nettokostnad som stämmer med kommunfullmäktiges junibeslut. Efter beslut i nämnden sammanställer kommunledningsförvaltningen alla verksamhetsplaner och dessa delges sedan kommunstyrelsen i januari (undantag vid valår då beslut om verksamhetsplan ska beslutas av nämnd senast i januari och delges kommunstyrelsen i februari). Nämnden avgör om någon av verksamhetsförändringarna i verksamhetsplanen är av så betydande karaktär att den bör gå vidare för beslut i kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Den/de verksamhetsförändringar som i så fall är aktuella ska rapporteras till kommunfullmäktige som separata ärenden. Nedläggning av skolor ska alltid beslutas av kommunfullmäktige. Den detaljerade nämndsbudgeten ska kommuniceras med förvaltningens ekonomiskt ansvariga och bör vara inrapporterad i ekonomisystemet före årsskiftet. Uppföljning under året Uppföljningen under året består av tertial- och månadsuppföljningar (mars-juni och augusti-november).

16 16 (17) Tertialuppföljning (delårsrapport + helårsprognos) Tertialbokslut ska genomföras januari-april (inofficiell delårsrapport) samt januari-augusti (delårsrapport). Tertialuppföljningarna innefattar hela kommunkoncernen. Utifrån tertialutfallen ska respektive nämnd upprätta helårsprognoser i maj respektive september. Materialet och kommentarerna ska vid tertialuppföljningarna vara betydligt mer omfattande än vid månadsuppföljningarna. Tertialuppföljningarna innehåller också uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort. Omfattningen framgår av kommunledningsförvaltningens anvisningar. Tertialuppföljningarna sammanställs sedan av kommunledningsförvaltningen och rapporteras vidare till ekonomiberedning, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Om tertialuppföljningarna visar på negativa budgetavvikelser under året, ska förvaltningschef ge nämnden åtgärdsförslag och nämnden snarast vidta åtgärder. Nämnden ska redovisa vidtagna åtgärder till kommunstyrelsen senast vid nästkommande rapporttillfälle. Månadsuppföljning Nämnderna ska i mars, april, juni, augusti, oktober och november lämna en månadsuppföljning till kommunstyrelsen. Månadsuppföljningen ska inte vara lika omfattande som tertialuppföljningen, och tas fram av ekonomiavdelningen såvida inte förvaltningschefen kräver mer av verksamhetsansvariga. Den ska bestå av ett utfall på föregående månader samt en helårsprognos för kostnader (därav personal) och intäkter. Prognosen ska ställas mot budgeten och betydande budgetavvikelser ska kommenteras. Månadsuppföljningen ska efter nämndens/arbetsutskottets behandling överlämnas till kommunledningsförvaltningen. Om inte politisk hantering skett svarar förvaltningschef för överlämnad uppföljning. Nämndernas samlade material sammanställs av kommunledningsförvaltningen och kompletteras med utfall och prognos för hela kommunen. Kommunstyrelsen får den sammanställda månadsuppföljningen direkt på mötet i början av nästkommande månad (till exempel nämndernas månadsuppföljning i mars behandlas i kommunstyrelsen i början av april). Om månadsuppföljningarna visar på negativa budgetavvikelser under året, ska förvaltningschef ge nämnden åtgärdsförslag,

17 17 (17) och nämnden snarast vidta åtgärder. Vidtagna åtgärder ska redovisas till kommunstyrelsen senast vid nästkommande rapporttillfälle. Årsbokslut Årsbokslutet innefattar hela verksamhetsåret och innehåller en utvärdering av ekonomi och verksamhet. (GPS inkl. uppföljning av kf-mål, avstämning av kf:s delmål, styrkort inklusive intern styrning och kontroll). En övergripande redogörelse över kommunens resultat lämnas muntligt till kommunfullmäktige redan i slutet av januari. Utifrån kommunledningsförvaltningens anvisningar arbetar nämnderna fram verksamhetsberättelser under februari. Ekonomiberedningen sammanträder om bokslutet i slutet av februari där en utvärdering av nämndernas resultat och måluppfyllelse görs. Nämndernas ackumulerade resultat följer i sin helhet med till nästkommande år i nämndens totala medel. Nämnderna lämnar förslag till resultatöverföringar och ekonomiberedningen gör utifrån det ekonomiska läget en bedömning av hur mycket av tidigare års underskott som ska arbetas tillbaka och hur mycket av ackumulerade överskott som får ianspråktas. Innebär nämndernas förslag en avvikelse mot fastställd kommunfullmäktigebudget ska motivet till avvikelsen anges. Vid slutet av varje mandatperiod ska en uppföljning göras av nämndernas totala medel (ackumulerat över-/underskott). Bokslutet för hela kommunkoncernen passerar kommunstyrelsen och fastställs sedan av kommunfullmäktige senast i slutet av april.

EKONOMISTYRNINGSPOLICY

EKONOMISTYRNINGSPOLICY EKONOMISTYRNINGSPOLICY Reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16 128 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-04-23 60 Innehåll 1 Inledning och syfte 3 2 Ansvarsfördelning 3 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3

Läs mer

Riktlinjer för budget och redovisning

Riktlinjer för budget och redovisning Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning

Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning Innehållsförteckning Inledning... 3 Styrning av ekonomi och verksamhet... 3 Resultatansvar... 4 Uppföljning av ekonomi

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning

Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning Stadsbyggnadskontoret ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kontoret bidrar till uppfyllelsen av de mål som fastställts i kommunfullmäktiges

Läs mer

POLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning

POLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning POLICY Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2018-02-26, 46 Diarienummer KS 2017/622 Giltighetstid Fr.o.m. 2018-03-15 och gäller

Läs mer

Policy för verksamhet- och ekonomistyrning

Policy för verksamhet- och ekonomistyrning Policy för verksamhet- och ekonomistyrning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-12-10 Mariestad Inledning... 3 Anslagsbindningsnivån... 4 Roller och ansvar... 5 Planeringsprocessen för ekonomi-

Läs mer

Styrmodell för Vingåkers kommun

Styrmodell för Vingåkers kommun Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun, 2016 Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun (Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15, 58) 1 INLEDNING... 2 2 MÅLSTYRNING HUVUDPRINCIPER... 2 3 BILD ÖVER STYRMODELLEN...

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse

Läs mer

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands

Läs mer

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR POLICY FÖR EKONOMISTYRNING Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-11 58 Detta dokument ersätter tidigare ekonomistyrprinciper antagna av kommunfullmäktige 2011-05-16. Dokumentansvarig: Ekonomichef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING

BESTÄMMELSER FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING Nummer: 01:3 Blad: (1) BESTÄMMELSER FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING A. Nämndernas verksamhet Nämnders och styrelsens ansvar 1 Nämnd och styrelse är ansvarig för att av Kommunfullmäktige i budget beslutad

Läs mer

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Datum 2017-01-30 Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Reglemente ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumenttyp Reglemente Fastställd/upprättad

Läs mer

Styrprinciper för Melleruds kommun

Styrprinciper för Melleruds kommun Ersätter KF 31/2004 Utbytt den Sign 1:1 Styrprinciper för Melleruds kommun Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Melleruds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska

Läs mer

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Dnr KS-2004-0379 Dpl 041 Postadress: Förvaltning/Kontor, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottnnggatan 32 Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-295070

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Reviderat 2016-06-20 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 budget, mål och uppföljning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Processbeskrivning året före

Läs mer

Planera, göra, studera och agera

Planera, göra, studera och agera 5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun

Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun 2012-01-20 reviderad KS 2012-10-02 KF 2012-10-24 2013-05-06 2014-02-04 2014-06-25 Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i kommunallagen. Där

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

RIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Direktiv budget 2018 DIREKTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Direktiv budget 2018 DIREKTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Karlsborgs kommun Direktiv budget 2018 Bakgrund I och med att Karlsborgs kommun från budget 2017 införde en ny budgetprocess, utgår direktiven nu ifrån ekonomikontoret. Observera att direktiven kan komma

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun

Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun 2015-11-02 Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx. Ersätter reglemente för planering, styrning och uppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden

Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden Eslövs kommun Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden 2011-2014 Inledning De ekonomiska styrprinciperna för Eslövs kommun syftar till att öka förutsättningarna för ett önskat kvalitativt och ekonomiskt

Läs mer

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning

RIKTLINJE. Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning RIKTLINJE Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunsstyrelsen Fastställd 2018-02-07, 37 Diarienummer KS 2017/600 Giltighetstid Fr.o.m. 2018-03-15

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR EKONOMISK STYRNING AV FÖRVALTNING OCH BOLAG

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR EKONOMISK STYRNING AV FÖRVALTNING OCH BOLAG Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR EKONOMISK STYRNING AV FÖRVALTNING OCH BOLAG ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2019-03-28, 44/2019 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-03-28

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Styrmodell för Varbergs kommun - Vision, mål och ramstyrning

Styrmodell för Varbergs kommun - Vision, mål och ramstyrning Antagen i kommunfullmäktige den 20 november 2012, 162 Styrmodell för Varbergs kommun - Vision, mål och ramstyrning Visionen Visionen kan jämföras med ledstjärna som ska vara styrande för kommunens utveckling

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242

Läs mer

Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt 1 (5) 3 Dnr 2017/00469 194 Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt s beslut 1 beslutar att lämna svar till revisionen angående kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt yttrande nedan.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-06-19 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2019/00417-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Annelie Pettersson Epost: annelie2.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119.

Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119. Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-22, 119. Detta reglemente fastställer ansvaret för den interna kontrollen, med utgångspunkt i kommunallagen och den

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun

Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun 2014-02-17 1(5) Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun Fastställdes av kommunfullmäktige 2013-12-18 313 Fastställda av kommunfullmäktige den 27 april 2000 103 att gälla från och med 1 maj 2000, med

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf Revisionsrapport Oktober 2005 Granskning av Delårsrapport Max Tolf Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga...2 1.3 Revisionsmetod...2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

I policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske.

I policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske. KOMMUNKONTORET 2004-01-20 1 Sundbybergs stads policy för intern kontroll Inledning Denna policy avser inte att reglera vad som är god intern kontroll. Varje nämnd ska utforma och utföra den egna kontrollen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget 1 (10) Kommunledningskontoret 2008-11-04 Dnr Ks2008-855 Stig Metodiusson Rev 2008-12-01 Kommunfullmäktige Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget FÖRSLAG TILL

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2009-2011 Överförmyndarnämnden Inledning 3 Verksamhetsidé 4 Verksamhet 5 Nöjda medborgare 5 Bra kvalitet 5 Medarbetare 6 Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 6 Delaktighet och inflytande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m

Antaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-15, 28 att gälla fr o m 2011-01-01 Kommunens organisation I kommunen finns kommunstyrelse och fyra nämnder, nämligen bygg- och räddningsnämnd,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomisk prognos Kommunstyrelsen

Ekonomisk prognos Kommunstyrelsen Ekonomisk prognos 2019 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk utveckling under året...4 Budgetavvikelse...4 Analys av avvikelse i förhållande till nämndens driftbudget...4 Analys

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Inklusive mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Inklusive mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning KS14-373 040 Målstyrningsprocess ekonomisk styrning Inklusive mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad: 2014-11-12

Läs mer

EKONOMIUTBILDNING. Förtroendevalda 2015-01-20. Kenneth Erlandsson, ekonomichef

EKONOMIUTBILDNING. Förtroendevalda 2015-01-20. Kenneth Erlandsson, ekonomichef EKONOMIUTBILDNING Förtroendevalda 2015-01-20 Kenneth Erlandsson, ekonomichef Vad styr oss? Riksdagen Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rådet för Kommunal Redovisning God redovisningssed Kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

tillämpningsanvisning

tillämpningsanvisning STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN DNR 109-2110/2010 SID 1 (10) 2010-11-01 tillämpningsanvisning regler för ekonomisk förvaltning RESULTATFONDER Bakgrund Tillämpningsanvisningen är ett förtydligade

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer