Utförlig projektbeskrivning
|
|
- Ola Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar i en del av Skånes kommuner medan det i andra finns ledig mark. Påverkar markvärdet/priset på mark upplevelsen av brist på mark? Samhället investerar stora summor i transportinfrastruktur, hur påverkar det markvärdet och hur använder vi investeringarna på bästa sätt? Flera kommuner har framfört önskemål om en fördjupad dialog om mark för företagsetableringar. Genom att studera relationen markanvändning och tillgång till befintlig och planerad transportinfrastruktur blir det möjligt att få en överblick över hur markanvändningen ser ut i dag och hur relationen markanvändning och transportinfrastruktur skulle kunna förbättras och effektiviseras. Arbetet kommer att ge de skånska kommunerna en regional överblick vilket är en viktig förutsättning för att rätt verksamheter och bostäder lokaliseras i rätt läge för bästa möjliga tillgänglighet och effektivt nyttjande av transportinfrastruktur och då särskilt kollektivtrafik. I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne finns flera mål och åtgärder med direkt koppling till ett arbete för en samsyn kring regional utveckling, fysisk planering och kommunernas översiktsplaner. Projektet Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur är ett sätt att arbeta vidare med och konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne. Arbetet kan också fungera som ett underlag till nästa utvecklingsprogram och vara en hjälp i arbetet med att överbrygga glappet mellan kommunernas översiktsplaner och det regionala utvecklingsprogrammet. Det finns även direkta kopplingar till Länsplan för regional transportinfrastruktur (RTI, ), Rese- och transportmöjligheterna har stor betydelse för människors tillgänglighet till arbetsplatser och företagens möjlighet att rekrytera arbetskraft. Företagsetags behov av arbetskraft kan bättre tillgodoses om tillgängligheten till arbetsplatser och pendlingsmöjligheter mellan bostad och arbetsplats förbättras. Sammanfattande projektbeskrivning Genom att studera relationen markanvändning och tillgång till befintlig och planerad transportinfrastruktur blir det möjligt att få en regional överblick över hur markanvändningen ser ut idag i relation till arbetsplatser respektive arbetskraftens behov av ny och befintlig transportinfrastruktur. Det ger kommunerna en regional överblick vilket är en förutsättning för att verksamheter och bostäder lokaliseras för bästa möjliga tillgänglighet och effektiva utnyttjande av transportinfrastruktur. Om verksamheter och bostäder lokaliseras med god tillgång till väg och järnväg finns det möjlighet att påverka person- och godstransporter och föra över trafik mellan olika transportslag samt avlasta där flaskhalsar uppstår. Med hjälp av inventering och kartläggning av markanvändning skapar projektet en regional överblick över var det finns mark tillgänglig för verksamhetsetableringar och bostäder. I västra Skåne upplevs det i en del kommuner att det råder det brist på mark. Med en regional överblick ges dessa kommuner en möjlighet att hänvisa till andra kommuner med potentiella lägen för etablering av olika typer av verksamheter. Det blir då viktigt att analysera olika
2 orters image och attraktionsvärden då efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter varierar kraftigt. Orter som idag inte anses attraktiva men som har en god tillgänglighet kan arbeta med image och attraktionskraft för att bli attraktiva som etableringsorter för företag och bostäder och därmed använda transportinfrastrukturen effektivare och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden totalt sett. Kartläggningen av markanvändningen i Skåne kommer att göras med utgångspunkten att Skåne är flerkärnigt. Hur ser förhållandet/samspelet ut mellan större och mindre tätorter och landsbygd? Vilka är för- och nackdelarna med flerkärnighet? Kan man i Skåne definiera olika kärnor efter funktion? Hur ser näringsliv och arbetsmarknad ut i Skåne? Har de skånska tätorterna olika regionala roller och funktioner? Hur använder vi mark och transportinfrastruktur på bästa sätt för att möjliggöra en robust/hållbar flerkärnig struktur med hög tillgänglighet och där olika typer av orter kan komplettera varandra? Arbetet är också ett viktigt kunskapsunderlag för att belysa olika orters roller och pendlingsrelationer mellan arbetsplatser och bostäder. Med överblick över tillgänglig mark i goda transportinfrastrukturlägen, gärna kollektivtrafiklägen, kan företagen välja lämplig mark för sina verksamheter och därmed också optimera sina transporter av såväl människor som gods, vilket i förlängningen torde minska transporterna och koldioxidutsläppen. Underlagsmaterial tas fram uppdelat i teman markanen hemsida kommer att utvecklas för att det material som tas fram ska vara tillgängligt på ett för målgruppen relevant och användbart sätt. Syfte med projektet Syftet är att skapa en regional samverkan för att få en överblick över Skånes markanvändning för verksamheter och bostäder, för att bättre kunna nyttja befintlig transportinfrastruktur. Rätt sak på rätt plats optimerar användandet av befintlig transportinfrastruktur. De diskussioner som förs och det kunskapsunderlag som tas fram syftar också till att fungera som underlag och hjälp i kommunernas framtida planering. Den gemensamma nyttan för de olika aktörer som ingår i projektet är en viktig aspekt i arbetet. Ett gemensamt kunskapsunderlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten kring frågor som rör till exempel investeringar och prioriteringar. Likaså är ett gemensamt kunskapsunderlag och en helhetssyn i Skåne en bra grund för ett framtida samarbete kring strategisk utvecklingsplanering med koppling till fysisk planering i Öresundsregionen och våra andra grannregioner. Projektets mål Förväntade resultat inom projekttiden: Tagit fram tre delrapporter. Hälften av projektets deltagare ska ha använt rapporterna i sitt arbete. Tagit fram femtio kartbilder. Utvecklat tre utvecklingsstrategier med koppling till fysiska strukturer, arbetsplatser och infrastruktur och hållbara transporter.
3 Kommunövergripande kunskapsbank för kommuner och företag om tillgänglig mark för verksamhetsetableringar och bostäder med goda pendlingsmöjligheter. Ökad samverkan över kommungränserna för att hitta optimal lokalisering för verksamheter och bostäder. Ett mer övergripande mål är att skapa en gemensam kunskapsbas utifrån material som finns i de skånska kommunerna, Region Skåne och andra instanser. Utifrån en gemensam kunskapsbas är det möjligt att göra analyser och skapa gemensamma strategier och bilder för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur man vill att Skånes utveckling utifrån olika orters förutsättningar, utvecklingsmöjligheter och lägesegenskaper. Det underlättar samspelet mellan näringslivsinstanser, bebyggelseplanering och transportinfrastruktur. Var man planerar olika funktioner har betydelse för hur väl de kommer att samspela och hur tillgängliga de blir. Att planera strategiskt för effektiva lösningar med hög tillgänglighet kan bidra till en regions konkurrenskraft och till att öka den kritiska massan. Projektets målgrupp Målgrupper för projektet är de skånska kommunerna, statliga verk, näringslivet samt trafikhuvudmän. Arbetet kan vara en hjälp att överbrygga glappet mellan kommunernas översiktsplaner och det regionala utvecklingsprogrammet. Arbetet är också en konkretisering av det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, och ett kunskapsunderlag inför arbetet med nästa regionala utvecklingsprogram, liksom i arbetet med den regionala transportinfrastrukturplanen (RTI). Med engagemang från näringslivsansvariga i kommunerna samt genom direktkontakt med företag för att inventera deras lokaliseringspreferenser når projektet ut till näringslivet. För näringslivet innebär markinventeringen ett underlag för att lokalisera rätt verksamhet på rätt plats med hänsyn till transportinfrastruktur och tillgång till arbetskraft, därmed ökar också individens tillgänglighet till en större arbetsmarknad och möjligheter till arbete. Projektorganisation Politisk styrgrupp Arbetsgrupp Skåne Referensgrupp Arbetsgrupp SSSV Arbetsgrupp Skåne NO Arbetsgrupp Skåne nordväst Arbetsgrupp SÖSK Den politiska styrgruppen består av ledamöterna i Regionala tillväxtnämndens presidium samt representanter från SSSV 1, Skåne NO 2, Skåne Nordväst 3 och SÖSK 4. 1 SSSV Samverkan Skåne Sydväst är ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
4 Arbetsgrupp Skåne består av tjänstemannarepresentanter från de fyra hörnen, Länsstyrelsen och Region Skåne. Arbetsgrupperna för SSSV, Skåne NO, Skåne nordväst och SÖSK består av tjänstemannarepresentanter från de olika kommunerna. Varje kommun väljer själv antal representanter och kompetenser efter resurstillgång och aktuell frågeställning. Utöver den politiska styrgruppen och de olika arbetsgrupperna kommer det att finnas en referensgrupp knuten till projektet med representanter från Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, universitet och högskolor, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Regionplaneoch trafikkontoret i Stockholm, LRF, Svensk handel, Göteborgsregionens kommunalförbund, Boverket, NUTEK, danska samarbetspartners m fl. Under projektets gång kan ytterligare samarbetspartners komma att knytas till projektet. Relevanta samarbetspartners söks efter den aktuella frågeställning som behandlas. Region Skåne, Enhet för regional utveckling, svarar för projektledning och projektsekretariat. Avrapportering sker från projektledningen till den politiska styrgruppen. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Den första delen av projektet kommer att inrikta sig på markanvändning. Bakgrunden är att det råder brist på mark för verksamhetsetableringar i delar av Skåne medan det i andra delar finns mark som bedöms som lämplig. Utifrån detta har ett stort antal kommuner framfört önskemål om en fördjupad regional dialog om markanvändning och möjlig verksamhetsetableringar i olika delar av Skåne. En kartläggning av markanvändningen i Skånes 33 kommuner kommer att genomföras. Genom att träffa tjänstemän som arbetar med bygg-, exploaterings- och näringslivsfrågor ska vi få en djupare inblick i hur tillgången på mark ser ut för både näringsliv, arbetsplatser och bostäder samt hur kommunerna strategiskt och konkret arbetar med markanvändning. Vi kommer även att tala med representanter för näringsliv och organisationer för att ta del av deras behov och preferenser vid etablering. Projektet ska utveckla metoder för effektiv markanvändning över kommungränser och i ett Skåneperspektiv. En regionalt övergripande inventering av mark har inte gjorts tidigare och planerad markanvändning/tillgänglig mark är något som i många fall redovisas otydligt i kommunernas översiktsplaner. Image och attraktionskraft har nära koppling till markanvändning. Genom inventering och kartläggning av markanvändning skapar projektet en regional överblick över var det finns mark tillgänglig för verksamhetsetableringar och bostäder. Det blir då viktigt att analysera olika orters image och attraktionsvärden då efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter varierar kraftigt. Orter som idag inte anses attraktiva men som har en god tillgänglighet kan arbeta med image och attraktionskraft för att bli attraktiva som etableringsorter för företag och bostäder och därmed förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden totalt sett. 2 Skåne NO - Skåne nordost är ett samarbete mellan kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. 3 Skåne nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. 4 SÖSK Sydöstra Skånes Samarbetskommitée är ett samarbete mellan kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad.
5 Skånes flerkärniga ortsstruktur är en viktig utgångspunkt i kartläggningen av markanvändningen. Att analysera hur förhållandet och samspelet ser ut mellan olika typer av orter. Vilka är för- och nackdelarna med flerkärnighet? Kan man i Skåne definiera olika kärnor efter funktion? Hur ser näringsliv och arbetsmarknad ut i Skåne? Har de skånska tätorterna olika regionala roller och funktioner? Hur använder vi mark och transportinfrastruktur på bästa sätt för att möjliggöra en robust och hållbar flerkärnig struktur med hög tillgänglighet och där olika typer av orter kan komplettera varandra? Arbetet är också ett viktigt kunskapsunderlag för att belysa olika orters roller och pendlingsrelationer mellan arbetsplatser och bostäder samt möjligheter att förbättra och utveckla samspelet, rollfördelning etc. Avsikten är att det material som tas fram inom projektet ska resultera i ett regionalt kunskapsunderlag som kommunerna kan använda i sin fysiska planering. I framtagandet av kunskapsunderlag är Geografiska informationssystem (GIS) ett viktigt verktyg. För att analysera data och underlagsmaterial kommer bland annat GIS att användas som ett verktyg. Allt material som används och analyseras har en regional detaljeringsgrad, för att kunna se regionala, funktionella samband och göra analyser som är av regionalt intresse över administrativa kommungränser. Där så är möjligt görs analyser på tätortsnivå. Materialet presenteras dels i rapportform och dels på Region Skånes hemsida. En kortversion av respektive rapport tas fram och översätts till engelska för att kunna tillmötesgå intresse för projektet från andra delar av Europa. De olika grupperna i projektorganisationen träffas två gånger per år. Därutöver planeras tvärsektoriella möten med enskilda kommuner, företag, organisationer etc. Parallellt med arbetet med att ta fram kunskapsunderlag följer arbetet att tillsammans med kommunerna föra strategiska diskussioner om Skånes framtida utveckling. Som underlag för diskussionerna används det kunskapsunderlag som arbetas fram. Kommunerna träffas två gånger per år för att i workshops diskutera vilken utveckling som är önskvärd, och hur man på bästa sätt kan arbeta för att nå dit. Diskussion för att utveckla gemensamma utvecklingsstrategier är en viktig del i arbetet. Projektet har ett kontinuerligt behov av konsulttjänster i de olika tematiska områdena. Konsulter kan erbjuda en expertkompetens som är nödvändig för projektets bredd. Expertkompetens kan vara svår att täcka med projektanställningar. Konsulter behöver anlitas för kvalificerat analysarbete såsom rumsliga analyser och förstudier kring ortsstrukturer, kvalificerade GIS-analyser på tätortsnivå samt för analys av ortstrukturer och fysiska kvaliteter kopplat till rumslig analys mellan Skånes tätorter. Sammanställningen av den fördjupade dialogen kring markanvändning kräver avancerade kartbearbetningar för att göra materialet jämförbart och regionalt överskådligt. Det finns också behov för en kvalificerad konsult för att bygga upp hemsidan. Vid workshops kommer konsult anlitas som processledare, det kan även finnas behov för konsult eller fördragshållare med expertkunskap vid dessa tillfällen. Det samma gäller för de seminarier som hålls vid varje rapportlansering. För att nå bästa möjliga resultat och långsiktiga effekter av projektet är det viktigt att föra diskussioner om ett fortsatt arbete och förankra projektet väl.
6 Metod Projektet avser att göra en analys över målgruppens behov av tillhandahållande av planeringsunderlag i olika former såsom kartbilder i webbformat, bilder för användande i publikationer, wms-information (web map services), wfs-information (web feature services), data i GIS-format och statistik. Analysen skall leda fram till en kravspecifikation för utvecklandet av ett webbaserat planeringsinformationssystem och genomförandet av detta utvecklingsarbete. Arbetet inleds med en behovsinventering, i form av en workshop tillsammans med målgruppen, där även en omvärldsanalys görs. Därefter tas ett förslag till lösning fram. Förslaget ligger som grund för utvecklingsarbetet vilket mynnar ut i en driftsatt lösning. Efter varje avslutad rapport (markanvändning, image och attraktionskraft samt flerkärnighet) anordnas ett seminarium, en rapportlansering där en bred publik bjuds in för att få en genomgång av rapporten och för att diskutera det material som presenteras. Resultatet av den fördjupade dialogen om markanvändning kommer att presenteras i en separat rapport samt på Region Skånes hemsida. Den fördjupade dialogen sker parallellt med arbetet att ta fram den delrapport som visar hur markanvändningen i Skåne ser ut idag. Resultatet från den fördjupade dialogen om markanvändning kommer att presenteras i rapportform. Dialogen sker parallellt med analysarbetet inom delrapporterna markanvändning, image och attraktionskraft samt flerkärnighet. Projektavgränsning Region Skåne är inte ett regionplaneorgan. Det här projektet ligger utanför Region Skånes ordinarie uppgifter. Enligt Plan- och bygglagen är all planering av mark och vatten kommunernas ansvar, det så kallade kommunala planmonopolet. Det här projektet ligger utöver lagstiftning och statliga uppdrag till Region Skåne. Det här projektet är ett nytt sätt att arbeta och något liknande har aldrig gjorts tidigare. Det är ett sätt att koppla det Regionala utvecklingsprogrammet till kommunernas fysiska planering. Region Skåne ser att det finns långsiktiga vinster med att etablera ett samarbete med Skånes kommuner för en effektivare markanvändning och effektivt nyttjande av infrastruktur för bästa möjliga tillgänglighet. Ordinarie personal inom enheten för regional utveckling kan endast avsätta begränsad tid för arbete i projektet, därutöver måste projektanställningar göras för dialog med kommunerna, sakfrågor och utveckling av hemsida. Koppling till det regionala näringslivet Till följd av att kommunerna får en regional överblick kring tillgänglig mark för näringsliv och bostäder möjliggörs optimering av verksamhetslokalisering i förhållande till transportinfrastruktur och kollektivtrafik. Kommunerna kan erbjuda näringslivet lämplig mark för etablering utifrån det enskilda företagets behov och förutsättningar även i andra kommuner. I förlängningen medför också rätt sak på rätt plats att företagens tillgång till arbetskraft underlättas. Genom att kunna erbjuda verksamheter rätt lokalisering oavsett kommungräns torde Skånes attraktionskraft för företagsetablering öka och antalet företag som etablerar sig i Skåne likaså. Med möjlighet att hänvisa företag till tillgänglig mark oberoende av kommungränser, behöver inte företag söka sig utanför Skånes gränser. Olika företags
7 behov av internationella kontakter och näringslivets behov av Skånes höga tillgänglighet till Europa, tack vare goda kommunikationer och närhet till Kastrup, kommer att belysas som en etableringsfaktor. Hur använder vi marken, som utifrån europeisk synvinkel har mycket hög tillgänglighet, på bästa sätt? Genom att få överblick över tillgänglig mark i goda transportinfrastrukturlägen/kollektivtrafiklägen kan företagen välja lämplig mark för sina verksamheter och därmed också optimera sina transporter av såväl människor som gods, vilket i förlängningen torde minska transporterna och koldioxidutsläppen. Kommunernas näringslivskontor kommer att involveras i arbetet genom att de bjuds in att delta i workshops och seminarier. Framförallt kommer de att involveras i den del av projektet där en kartläggning av markanvändningen i Skåne ska genomföras. Då kommer vi att besöka samtliga Skånes 33 kommuner och träffa kommunernas respresentanter för näringsliv, fysisk planering samt exploatering för att få inblick i hur tillgången till mark ser ut för näringsliv och bostäder. I en sådan dialog spelar kommunernas näringslivskontor en nyckelroll. Utöver detta vill vi träffa kommunernas näringslivs- och exploateringschefer för att få mer kunskap om hur de resonerar vid företagsetableringar. Projektet har dessutom koppling till näringslivet via de representanter från näringslivet som deltar i referensgruppen. Koppling till andra projekt/insatser Det finns en styrka i att projektet Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur finns på samma avdelning som projeketet ÖRIB (Öresundsregionens Infrastruktur och Byudvikling). Det innebär att det finns en naturlig koppling med gemensamma möten, avrapportering om hur de arbetar samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte och naturligtvis materialutbyte. ÖRIB II avlutas i maj 2008 men det planeras för en fortsättning, ett ÖRIB III som kommer att verka under namnet IBU Öresund (Infrastruktur och Byudvikling i Öresund). IBU Öresund blir ett paraplyprojekt för ÖRIB III, projektet Öresundssamarbete kring Öresundsregionen som transportknutpunkt samt projektet Fehmarn-Bält och HH-förbindelsen. Kopplingar finns även till "Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS i Lund" som beviljats medel från Regionalt strukturfondsprogram. Detta projekt syftar till att inventera behovet av mark för olika verksamheter som kan behöva utökas beroende på synergieffekter vid etablering av stora internationella forskningsanläggningar. Resultatspridning Information och resultat kommer att presenteras och spridas genom seminarier, workshops, tryckta rapporter och på Region Skånes hemsida. Resultaten av arbetet sprids genom deltagarna i projektet, framför allt av kommunerna. Kunskapsspridning till andra organisationer sker även genom det breda deltagandet i referensgruppen, men också genom att Region Skåne i olika sammanhang bjuds in att presentera projektet. Efterhand som rapporterna blir klara kommer de att skickas ut till kommuner och andra berörda aktörer och intressenter. Beräknad upplaga för varje rapport är 2000 exemplar.
8 Information och material läggs också kontinuerligt ut på Region Skånes hemsida och förhoppningen är att det material som tas fram i projektet kommer att få större spridning där än vad som annars hade varit möjligt. Samtliga kartor som tas fram kommer att kunna laddas ner från hemsidan och användas av kommuner och andra aktörer. Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig avstämning sker under arbetets gång med de deltagande aktörerna i projektets olika arbetsgrupper. I slutet av projektet kommer också en utvärdering i form av en intervjuundersökning (telefonintervjuer) att genomföras dels med de deltagande aktörerna, men också med andra berörda aktörer som på olika sätt har kommit i kontakt med det material som tagits fram inom ramen för projektet. Detta för att få en uppfattning om hur materialet används, och för att kunna göra eventuella förbättringar i framtida samarbete. Riskanalys Oförutsedda händelser som förlust av personal på grund av till exempel sjukdom, föräldraledighet eller uppsägning kan innebära att tidplanen inte går att följa. Projektet avser därför att ha fyra projektanställda för att möjliggöra hög arbetsproduktivitet och minskad sårbarhet. Det kan finnas svårigheter att få fram tillräckligt bra material från kommunerna för att kunna göra analyser. Projektet ska därför ha kompetens och resurser för att kunna tolka och göra materialet från kommunerna jämförbart.
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Burlövs kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Malmö stad 2018
Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Lunds kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Landskrona stad 2017
Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsamheten 2017 Skåne län
Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Höganäs kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Tomelilla kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Helsingborgs stad 2017
Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merVälkomna till vårens Geodataseminarium
Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt
Läs merFöretagsklimatet i Kristianstads kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merAntalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013
FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter
Läs merDet sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257
AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över
Läs merFöretagsamheten 2018 Skåne län
Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merAntalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358
SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse
Läs merFöretagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm
Läs merBJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän
BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med
Läs merAntalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270
DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merVad är KOLL på LÄKEMEDEL?
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad
Läs merFöretagsklimatet i Skåne län 2019
Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8
Läs merFöretagsamheten Skåne län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merSkånes vattenförsörjning
Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består
Läs merFöretagsklimat Ranking Malmö
Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga
Läs merAktuellt inom integrationsområdet november 2015
Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Fördelningsnycklar Arbetsmarknad 34% Arbetslösa 34% Omsättning 33%
Läs merRegionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018
Regionalt samarbete för säkert vatten Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Vattenbrist i Skåne Uppmärksammades 1930-40 talen Vombverket (1949) Vombsjön Ringsjöverket (1963)
Läs merAntalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683
NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september
Läs merArbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
Läs merRegionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merSkånegemensam geodatainsamling
Skånegemensam geodatainsamling Nuvarande avtal Ny gemensam upphandling? 2018-06-05, GDSS Enkät under juni 2016, Intresse och omfattning av flygbilder, laserskanning och stråkvisa snedbilder 30 av 33 st.
Läs merRegion Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk
Region Skånes arbete med Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Flerkärnig ortstruktur Sysselsättningsgrad 2010 Strukturbild för Skåne sedan 2005 Arena för dialogen
Läs merSkåne fortsätter att växa
TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Maj 2013 Analyser: Joakim Skanby, Therese Andersson & My-Linda Lorentsson Kartlayout:
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKommunledningskonferens
De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merPRIO Hur gick det i Skåne?
PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-01-22 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Läs merÖverblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten
Läs merBarns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Läs merSamarbete om dricksvatten i Skåne
Samarbete om dricksvatten i Skåne Behövs en regional dricksvattenstrategi? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån? Finns vattenskyddsområden där det behövs i din kommun? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån?
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merLåga grundvattennivåer
Låga grundvattennivåer (enligt SMHI, 2 okt) Grönt = normal nivå Gult = under normal nivå Rött = mycket under Nya riksintressen i Skåne för dricksvattenanläggningar Vombverket (Vombsjön + Vombfältet) Ringsjöverket
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-10-26 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merMalmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merSTRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne
STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur
Läs merTillgänglighet Regionala kärnor
TemaBLAD: Tillgänglighet Regionala kärnor Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Tillgänglighet Regionala kärnor December 2012 Analyser: DanielsonDosk Kartlayout: Johanna Hellsten Textbearbetning: Johanna Hellsten,
Läs merPlaneringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning
Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
Läs merRanking av företagsklimatet 2014
Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar
Läs merStatistik för Skånes inkvartering
Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...
Läs merFlyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se
Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som
Läs merInsatser för nyanlända ungdomar
Insatser för nyanlända ungdomar Länsstyrelsen 18 april Mehran Najafi Carolina Gianola Ökad efterfrågan / Fler nyanmälda jobb Förutsättningar Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och
Läs merfoto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering
foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre
Läs merProducerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.
Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november
Läs merFoto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars
Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2019-04-09 1 (16) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Läs merKEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner
Lund 2018-02-28 Sammanfattning av: KEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner KEFUs uppdrag och sammanfattningens
Läs merNytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling
Läs merBilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen
April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på
Läs merValkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114
Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut
Läs merCopyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne
Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5
Läs merVä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merKEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner
Lund 2018-02-28 Sammanfattning av: KEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner KEFUs uppdrag och sammanfattningens
Läs merLBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund
Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun
Läs merSvalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd
n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs
Läs merSvalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort
n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs
Läs merNäringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och
Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.
Läs merNäringsliv Skåne. Foto: Magnus Palmér. Ungas inträde på arbetsmarknaden
Näringsliv Skåne Foto: Magnus Palmér Ungas inträde på arbetsmarknaden 1 Varför? Region Skåne ser mycket allvarligt på den senaste tidens höga ungdomsarbetslöshets siffror i regionen. De senaste två åren
Läs merRamavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE
Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola
Läs mer