2
|
|
- Julia Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 2
3 3
4 4
5 5
6 Men det finns en stor överlappning mellan dessa former av etik eftersom många handlingar som människor utför gentemot naturen/människor påverkar andra människor/naturen Etisk teori är att systematiskt studera etik ur såväl individuellt som samhälleligt perspektiv. Hur bör jag leva? Hur bör ett gott samhälle se ut? 6
7 Inom miljöetiken studerar man hur människan och samhället förhåller sig till naturen, ekosystem, växter och andra djur. En del miljöetiska teorier som håller på att växa sig starkare idag ifrågasätter människans rätt att bruka naturen, dess organismer och resurser, för egen vinning och utan hänsyn till annat än mänskliga behov. Miljö och djurrättsrörelsen växer, ni har kanske hört talas om djupekologi, Gaia hypotesen och ekofeminism? Miljöetiken är visserligen en ung disciplin, men etiska diskussioner om synen på och förhållandet till naturen är mycket gamla. En teori som vunnit gehör är Lynn White s kritik av kristendomen som ansvarig för västerländsk miljöförstörelse. Frågan är om den är korrekt? Jag kommer att börja i antiken och medeltiden för att ge er en djupare förståelse av västerländsk natursyn. White, L., The Historical Roots of Our Ecological Crisis, Science, 55: ; reprinted in Schmidtz and Willott Environmental Ethics: What Really Matters, What Really Works, New York: Oxford University Press. 7
8 Vad som är viktigt att förstå är att dagens dominerande västerländska natursyn är relativt ny och att den alltid har utmanats. Mellan talen sker ett paradigmskifte där en dominerande metafor för världsalltet, samhället och människan organismen byts ut mot en ny maskinen. Denna övergång sker genom komplexa processer, en mängd olika förändringar i samhälle, miljö och tänkande, vetenskap och vardagsliv, samverkar så att vissa idéer kommer att bli allt mer utbredda och etablerade. Det finns dock en stor mångfald av natursyner innan 1600 talet och även en mångfald av tolkningar inom kristendomen, där en del förespråkar social jämställdhet och respekt och vördnad inför naturen, andra hierarkiska samhället och herravälde över naturen. Man ska också känna till att andra religioner och kulturer så långt tillbaka som jägare och samlare har orsakat miljöförstörelse, utrotning av andra arter, avskogning och jorderosion, det värsta exemplet är påskön som ni kanske känner till, där människorna lyckades skapa sin egen undergång genom att förstöra de resurser de var beroende av. 8
9 Organismtanken genomsyrar allt, såväl synen på kroppen samhället och universum. Finns en rad olika synsätt inom detta som konkurrerar med varandra. Vissa för att rättfärdiga existerande samhällsordning (teleologisk syn, allt har sin plats i universum). Platons världssjäl: natur och materia som kvinnligt, idéer som manliga. Naturen är mäktigare än människan men underställd Gud. Aristoteles dualism: Enligt Aristoteles är dualismen aktivt/passiv och man/kvinna gällande. Kvinnan ses som en stympad man. En kvinnlig jord befruktas av manlig säd från himlen (inverteradegyptisk egyptisk mytologi med Geb (mannen) och Nut, kvinnan. Romerska stoiker: Cicero: jorden som ett levande väsen och kropp, jordens livmoder. Gnosticismen i Alexandria: Gnosticismen har en androgyn och jämställd syn på naturen som balans mellan kvinnliga och manliga principer. I de gnostiska kyrkorna har kvinnor en likvärdig ställning. Pastorala bilder: Pastoralismen hyllar den välvilliga modern och är under renässansen en längtanfrån staden tillbaka till landet. Romantiserar. Naturen som välvillig och passiv, tillgodoser mannens behov och kan därför införlivas med mekanismen. Radikala rörelser: bygemenskap och utopiska revolutionära rörelser med panteistiska och vitalistiska synsätt. Vissa idéer återkommer under tal. Dessa religiösa grupper var bondekollektiv som var jämlika och agrarkommunistiska. I vissa fall slogs de ner av kyrka, stat eller föll sönder inifrån. Vissa områden hade starka bondekollektiv tex tyska riket på 1600 talet. 9
10 10
11 Vet ni varför man talar om guldådror? 1500 talet debatt om gruvbrytning. Människans hunger efter metaller kom att representera: Girighet, lusta, vrede grymhet. Många tänkare vänder sig mot gruvbrytningen av etiska skäl. Motargument fördes också fram: Senare förvandlas modern till en illvillig styvmor som undanhåller rättmätiga arv i sitt inre tal: häxan blir en symbol för den vilda naturen och oordning, lättja. En majoritet av offren i häxprocesserna var kvinnor från lägre klasser. Häxan symboliserar personlig animism och naturmagi. 11
12 Agricola ville främja gruvdriften genom att upphäva de gamla restriktionerna mot gruvbrytning. Han skrev det första verket om modern gruvbrytning 12
13 Tillsammans kommer den mekanistiska världssynen att skapa kulturella sanktioner för ny teknik och gruvbrytning, utdikning, skogsavverkning och stubbrytning mm tal präglas av övergång från bondekontroll av resurser för självförsörjning (efter feodalism) till förkapitalism/förindustrialisering och profit. Befolkningstillväxt, svält, miljöpåverkan, digerdöd avskogning pga gruvbrytning och skeppsbyggen. Övergången till att se naturen som död materia och en maskin istället för organism möjliggör storskalig exploatering av naturresurser. Mekanismen växer fram i Frankrike mot bakgrund av oordning i samhälle, religion och kosmologi i slutet av 1500 talet. Reformationen, socialt uppror, ockulta och anarkistiska grupper som Rosenkreutzarna, ifrågasättande av kristendomen leder till kris för vissa vetenskapsmän. Gassendi, Descartes, senare Hobbes (Leviathan), tar den antika atomteorin och för in den i ett kristet sammanhang, de avfärdar Aristoteles och nytolkar Demokritos. Vill ha en lösning på visshetens problem (det behövs ordning och säker kunskap). Organism avfärdas och världen betraktas som en passiv mekanism som materia utan själ. Materia som bara kan sättas i rörelse utifrån, inte inifrån. Naturen består av atomer som är passiva och overksamma, rörelse och förändring kommer utifrån. Samtida med Gassendi och Descartes är Francis Bacon som arbetar i England. Han utvecklardenmekanistiska metoden: sönderdelaett ett problem i dess beståndsdelar, isolera det från omgivningen, lös varje delproblem för sig. Det är vetenskapsmannens plikt att besegra naturen/kvinnan och med sitt förnuft bringa ordning i kaoset. Francis Bacon är förespråkar för den vetenskapliga metoden och hans Atlantis är ett rike där naturen modifieras artificiellt, laboratorier byggs för att efterlika naturen och manipulera den för förståelse och kontroll. Makt och ordning är nyckelbegrepp. 13
14 fader till den moderna vetenskapen, uppfann den induktiva metoden, dvs emipriska undersökningar. Karriär framförallt under tidigt 1600 tal. Stort inflytande i dåtida brittiska samhället. Kombinerade idén om framåtskridande och utveckling med patriarkalt tänkande och synen på naturen som en maskin som kunde förstås med vetenskapens hjälp. Fortfarande i organisk och sexualiserad språkdräkt. Samtida med häxprocesserna och arbetade som kungens justitiekansler och väckte därmed åtal i några. Språk från rättssal och tortyr: så visar sig också naturen tydligare när hon utsätts för prövningar och obehag från konsten än när hon lämnas ifred han ville med den vetenskapliga metodens hjälp avtvinga naturen hennes hemligheter. Idéer om ordning och makt får spridning. Barockens trädgårdar, från slutet av 1500 talet in på 1700 talet, så kan man se hur den här synen slår igenom, geometrin och matematiken besegrar naturen. Ordning råder. 14
15 Versailles trädgårdar: Ludwig XIV föds 20 år efter Bacon och under hans livstid blir versaille Europas centrum tal utvecklas trädgårdarna är Versailles Frankrikes huvudstad och maktcentrum. 15
16 Dominerande idéer inom kristendom som kombineras med mekanismen 16
17 Betoningen kommer att ligga på Guds intellekt och ordningen. 17
18 Detta fungerar väl ihop med en tradition där naturen ska domineras, förvandlas till trädgård och förvaltas rationellt enligt nya vetenskapliga metoder som växer fram inom bl.a jordbruket. Guds intellekt har tänkt ut en perfekt maskin. Efter franska revolutionen 1789, och Napoleons krig i början av 1800 talet, kommer en motreaktion mot den påtvingade upplysningen, romantiken ser människan som liten i förhållande till naturens krafter, naturen är besjälad igen. De teleologiska idéerna inom biologin utmanas av Darwin. 18
19 Något har gått förlorat, medeltidsromantik men man kan inte återvända till den andlighet som fanns, vetenskapen står i vägen. Man söker en ny andlighet i naturen. Panteismen återkommer bland romantikens filosofer. Caspar David Friedrich Efter franska revolutionen 1789, och Napoleons krig i början av 1800 talet, kommer en motreaktion mot den påtvingade upplysningen, romantiken ser människan som liten i förhållande till naturens krafter, naturen är besjälad igen. 19
20 20
21 Det kommer en ny utmaning från andra hållet, innifrån vetenskapen. Men mot teleologin står svårigheten att säga vad en uggla har för syfte, evolutionsbiologin, ateismen, naturligt som inte är gott: naturkatastrofer, parasiter. Naturen är vad den är, varken god eller dålig. Darwin utmanade det teleologiska, men det mekaniska klarade sig ganska bra. Bikupa två minuter för att fundera kring frågan. Vad anser de? Hur är det med slump och mutation, ifrågasätter det idén om passiv overksam materia, om att rörelse bara kommer utifrån? Mekanisk = utan vilja, j, spontanitet. Det finns frågetecken kring kombinationen av teleologi och mekanism, men inledningsvis kunde de assimileras. Mekanism= Naturen består av atomiska partiklar som är passiva och overksamma, rörelse och förändring kommer utifrån. Vilka senare teorier utmanar mekanismen? Relativitetsteorin, kvantteorin (rörelse är inte kontinuerligt utan sker språngvis, som vågrörelser och partiklar beroende på sammanhanget. Bohms process. Processorienterat synsätt ersätter mekaniken. Ny termodynamik av Ilya Prigogine. Kaosteorin. Den holistiska metoden och metafysiken inom fysiken. 21
22 Sammanfattning 22
23 23
24 Den dominerande synen är antropocentrisk. Vissa antropocentriker anser att även andra varelser kan ha egenvärde men då har människor betydligt högre egenvärde, så att människors intressen och välbefinnande kommer i första rummet och rättfärdigar exploatering av andra arter (svag antropocentrism). Detta går tillbaka till Aristoteles (for the sake of man), Immanuel Kant ( grymhet mot djur skapar grymhet mpt människor dålig karaktär) 24
25 Idéer om privat egendom och ägande av naturresurser kommer att bli avgörande. 25
26 26
27 Frågan är om utilitarism och dygdetik kan utgöra en miljöetisk grund? Utilitarism: Bentham 1789 och Singer 1992) Pleasure ges egenvärde och smärta ickevärde, dvs en individ har inte egenvärde utan tillstånd är i centrum. Djurs lidande vägs lika mot människors, fast ofta har människors välbefinnande företräde. Singer (är utilitarisk men icke antropocentriker) kallar antropocentrism för speciesism lika orättfärdigt som rasism och sexism. Som etisk teorier befinner sig utilitarismen inom humanetiken och ger svar på vad som är rätt handlande gentemot andra människor. Det är dock avgörande för hur vi brukar naturresurser eftersom det föreskriver hur samhället bör organiseras. Utgångspunkten är naturens nyttovärde och människors behov. 27
28 28
29 Dygdetik tar fasta på moraliska regler som i sig har egenvärde. Om ett djur har egenvärde får detta inte behandlas illa, vi har en moralisk plikt gentemot djur med egenvärde (Regan). Djur med egenvärde är ett livssubjekt (medvetande, önskningar, tro, motiv, minne, identitet ) Här kan det gå över i biocentrism, enligt vilken varje levande varelse har en plats i naturen och ett egenvärde (men det betyder inte att HIV måste få förverkligas. Ekocentriker och djurrättsaktivister kan komma i konflikt här. Det är möjligt att djurrättsaktivism inte fungerar som en miljöetik (läs mer i Stanford). upplyst antropocentrism anser att det räcker med människans egenvärde för att argumentera för att bevara naturen för människors välbefinnande. Men den dominerande etiken idag är Hållbar utveckling, som etablerades genom Brundtlandrapporten 1988 och Riokonferensen
30 Dagens norm! Bikupa: Vilken etik kan ni finna i citatet? Vad är oklart? Beror på betydelsen av behov: flera etiska tolkningar är möjliga. Vilken livsstil avses? En av grundprinciperna går att urskilja: rättvisa mellan och inom generationer 30
31 Detta är en genuint ny etik, aldrig tidigare har man i västvärlden (men på annat håll) tänkt att moraliska skyldigheter sträcker sig in i framtiden, flera generationer framåt. I och med dessa förändringar uppkommer frågan om rättvis fördelning av naturresurser och därmed ett fokus på fattigdom och skillnaden mellan och inom länder. När resurserna inte längre är obegränsade kan evig tillväxt inte längre lösa problematiken. Men vilka slutsatser som dras av principerna varierar: det finns såväl stark som svag tolkning av HU etiken, och huruvida andra djur än människor tillerkänns något som helst egenvärde varierar också. vissa förespråkar interdependens, dvs ömsesidigt beroende och att naturen måste skyddas för att inte människor skall skadas. Det är dock människors behov som står i centrum. Betydelsen av grundläggande behov varierar och kan betyda samma livskvalitet som vi har (starkare) eller behov för överlevnad (svagare). 31
32 Detta är en genuint ny etik, aldrig tidigare har man i västvärlden (men på annat håll) tänkt att moraliska skyldigheter sträcker sig in i framtiden, flera generationer framåt. I och med dessa förändringar uppkommer frågan om rättvis fördelning av naturresurser och därmed ett fokus på fattigdom och skillnaden mellan och inom länder. När resurserna inte längre är obegränsade kan evig tillväxt inte längre lösa problematiken. Men vilka slutsatser som dras av principerna varierar: det finns såväl stark som svag tolkning av HU etiken, och huruvida andra djur än människor tillerkänns något som helst egenvärde varierar också. vissa förespråkar interdependens, dvs ömsesidigt beroende och att naturen måste skyddas för att inte människor skall skadas. Det är dock människors behov som står i centrum. Betydelsen av grundläggande behov varierar och kan betyda samma livskvalitet som vi har (starkare) eller behov för överlevnad (svagare). 32
33 Utmaningen från 1970 talet är ett ifrågasättande av människans moraliska överlägsenhet, samt försök att rationellt argumentera för egenvärde hos naturen Kan man vara antropocentrisk på ett nytt sätt? Om vi inte kan kliva ut ur oss själva, kan vi då ändra synen på oss själva? Hur många betraktar sig själva som djur? Som del i ekosystem? Som fristående från naturen? Vidare utmanas natur/kulturdualismen av modern ekologi och samhällsvetenskap som ser dynamiska processer inom socioekologiska och sociotekniska system. Är jag kultur eller natur? 33
34 USA, Australien och Norge är de tre länder där de första miljöetiska debatterna förs, samtidigt. 34
35 Precis som inom antropocentrism finns en mångfald icke antropocentriska perspektiv, skillnaden ligger i huruvida egenvärdeoch moraliska skyldigheter gäller förandraänmänniskor människor. Moralisk ställning = närnågotharegenvärde något har det också moralisk ställning. Vissa djurrättsaktivister (Tom Regan) menar att djur med någon form av medvetenhet och kan erfara lidande har egenvärde/moralisk ställning. Därtill finns frågan om moralisk signifikans, dvs om de som har moralisk ställning har lika värde eller om människor har ett högre värde? Har flera arter som har egenvärde ett lika högt så eller finns en hierarki dem emellan? (stark eller svag utformning av bio/ekocentrism) Många biocentriker och ekocentriker vilar på deontologiska (och teleologiska) argument för att säga att det finns ett syfte med organismer och ekosystem, t.o.m. att bevarandet av biosfären som den överlägsna deontologiska principen nästan i religiösa termer. Deontologin har utmanats och Brennan argumenterar att det är frånvaron av syfte (de finns inte för vår nytta) som ger andra arter egenvärde. De är ontologiska andra, oberoende av människan. 35
36 Till exempel landetiken. Där spelar individen mindre roll och bevarandet av ekosystem och biologisk mångfald kommer före. Djupekologin hör hemma i detta fält 36
37 Bilden är inte till för att läsa utan för att kolla på efteråt om man är intresserad. Nyckelbegrepp inom djupekologin är biosfärisk egalitarianism, relationell världsbild, det ekologiska Självet, identifiering med naturen. Kritiserades från flera håll och har nyanserats på senare år, är idag uttryckligen pluralistiskt och har en plattform med 8 punkter som djupa tänkare kan enas kring. 37
38 Kritiserar djupekologin för att ignorera maktrelationer mellan människor och rådande orättvisor samt att inte erkänna andra varelser som genuina andra, oberoende av mänskliga intressen och syften. Det finns en rad olika inriktningar: materialistiska (hur arbetsfördelning, roller, samhällsstrukturer, politisk och ekonomisk makt och kulturella symboler skapar och vidmakthåller exploatering och förtryck som är specifik och föränderlig i tid och rum), andra spirituella (kvinnor står biologiskt och andligt närmare naturen) men de delar en gemensam analys av miljökrisen som sammanlänkad med maktrelationer mellan människor. Partriarkala kulturer vilar på sexism, rasism, klass exploatering och ekologisk förstörelse. 38
39 Antropocentriskt perspektiv men med förvaltartanke. Ifrågasätter kapitalismen och maktcentralisering som en megamaskin. Som på levellers tid, dvs de fria bondekollektiven under medeltiden. 39
40 Det finns fortfarande ganska ont om empiriska studier av sambandet mellan attityder/etik och beteende. Men utifrån ett idéhistoriskt perspektiv blir idéer som legitimerar beteenden politiskt centrala. Avslutningsvis är alltså miljöetiken ett spännande och relativt nytt forskningsområde som har gamla anor. De representationer av naturen och vår relation till den som finns idag har historiska rötter 40
41 Tänk på Avatar, ett av de senaste exemplen där naturen har en inneboende kvinnlig själ och allt är levande och förbundet i en enhetligt organism. Mot den visdomen ställs människor som är giriga, hatiska och våldsamma, och som vill ha makt och kontroll. Det är väldigt likt den kritik som fördes fram av medeltida tänkare mot gruvbrytningen. Vi lever fortfarande i en kultur där språk och symboler fortsätter att gestalta naturen som kvinnlig och den moderna civilisationen som manlig. Frågan är hur länge till vi kommer göra denna uppdelning? 41
SINGER KAP 10 Tuesday, 13 November 2012
SINGER KAP 10 MILJÖETIK Miljöetik-debatten Exempel Klimatförändringarna Diskussion DEBATTEN En debatt om värde/moralisk ställning: Antropocentrism: endast människor har moralisk ställning Sentientism:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merStudievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet
Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merNATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram
NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merKristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg
Kristen miljöetik Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg Vad är miljöetik? Del av etiken som handlar om värderingar av miljö och natur samt normer för handlingar i relation
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET
Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merPraktisk etik 4! livsval och livsslut
Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merEtt nytt sätt att se världen på
Ett nytt sätt att se världen på. 1650 1800. Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Feodalism Kunskapsmonopol Europeisk organisation Vad händer? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merF i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta
Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären
Läs merEventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merEtik, försiktighet och hållbar utveckling
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merKontraktsteorin. Föreläsning
Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merLärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!
GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs mer9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta
Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs mer- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs merLÄRJUNGASKAP & EKONOMI. Vad har Bibeln att säga om pengar?
LÄRJUNGASKAP & EKONOMI Vad har Bibeln att säga om pengar? Matt 28:18-20 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merVad är anarkism? en introduktion
Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merAndlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över
Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta
Läs merHinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.
Hinduismen Film Hinduismens rötter Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen har ingen grundare utan är istället resultatet av att många olika religioner
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:
Läs merFunktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merHinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar.
Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. En mångskiftande religion Hinduismen är en mångskiftande religion
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs mer3 Hur ska vi uppfatta naturen?
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin
Läs merFrankrike 1780-talet KRIS
Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime
Läs mer6. Samhällsfördragsteorin
6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med
Läs merInstuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merEtik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande
Läs merReligionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merEtiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se
Etiska aspekter på fiskars eventuella smärtupplevelser petra.andersson@chalmers.se Lite varningar Det här är inte naturvetenskap. En beskrivning av fiskars nervsystem etc ger inte svar på frågan om fiskar
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs mer