5/2009. Tema: Studieavgifter. In English Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet

Transkript

1 5/2009 Tema: Studieavgifter In English Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet

2 LEDARE Universitetsnytt Från tanke till handling i översynsprojektet Översynsprojektet har nu gått in i fas tre, åtgärdsfasen. Jag har givit cheferna i förvaltningen direktiv om att genomföra åtgärder inom 15 prioriterade områden, i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten i administrationen på alla nivåer inom universitetet. Åtgärderna kan grupperas i fem områden: Administrativa processer av olika slag tar mycket tid, särskilt vid institutionerna. Fakturahanteringen tar exempelvis i genomsnitt 1,5 timmar per faktura. Likaså är löneadministrationen omfattande. Här handlar det om att öka effektiviteten, bland annat genom att minska antalet moment i processerna, omfördela vissa moment till central nivå och öka digitaliseringen. Det gäller också att säkerställa att IT verkligen rationaliserar det administrativa arbetet. Studieadministrationen är av naturliga skäl ett stort område vid Stockholms universitet, särskilt vid institutionerna, vilket hänger samman med att vi har landets största utbildning med över studenter. Det är läge att nu införa mer av direktrapportering för studenterna på webben. Studenterna ska också framöver i större utsträckning kunna få information på nätet, genom en studieadministrativ handbok. IT-verksamheten vid universitetet är alltför diversifierad med en mängd olika lösningar vid institutionerna. Det finns till exempel 39 olika system för att skicka och ta emot e-post. Detta innebär en onödigt dyr IT-verksamhet. Samordningen och enhetligheten måste öka. Dessutom ska IT-servicen och -supporten till institutionerna bli bättre och snabbare. Relevant och korrekt information inom samtliga administrativa områden ska tillhandahållas på ett samlat och lättillgänglig sätt. Arbetet med planer för jämställdhet, miljö med mera ska centraliseras och förenklas. Förutsättningarna för det administrativa arbetet vid institutionerna ska förbättras. Omfattningen på det administrativa arbetet och komplexiteten i uppgifterna har ökat under senare år. Det är svårt för många institutioner att upprätthålla hög kompetens i alla olika uppgifter. Modeller för gemensam administration ska prövas. Det kommer sannolikt främst att handla om samarbeten i olika former mellan institutioner. Denna tredje genomförandefas är på många sätt den kritiska fasen. Nu ska vi gå från tanke till handling. För att verkligen kunna åstadkomma de förändringar som vi föresatt oss, i synnerhet på institutionsnivå, krävs att alla berörda gemensamt fokuserar på målsättningarna, har ett gott samarbete på alla nivåer och att vi kavlar upp ärmarna och enträget arbetar i de riktningar som nu har lagts fast. En alldeles central målsättning med översynsprojektet och de åtgärder vi nu vidtar är att underlätta för prefekter och dekaner att vara chefer. Det ger i sin tur goda förutsättningar för universitetet att bedriva utbildning och forskning på högsta nivå. Ann-Caroline Nordström, förvaltningschef fc@adm.su.se StockholmS UniverSitetS vision År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Tema: Studieavgifter Studieavgifter ställer nya krav 3 Tidskrävande arbete med många ansökningar 5 Avgifter en internationell trend 6 Ingen risk för våra masterprogram 7 Utbildning HSV föreslår nytt system för utvärdering 8 Inget generellt förbud mot niqab 9 Fler sökande till våren 9 Nystart för ekonomalumner 10 Nationell konferens vid universitetet 11 Forskning Från EU-forskning till globala aktörer 12 Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet 13 Elinor Ostrom får ekonomipriset 14 Bioteknikföretag mötte forskare och studenter 15 Strindberg i nygammal dräkt 16 Arbetsplats Uppdragsutbildning i juridik organiseras om 18 Direktiv klara för Översynsprojektet 18 Fler kvinnliga professorer och doktorer 20 Brittiskt riskkapital 21 Pedagoger invigde nya lokaler miljoner till Stressforskningsinstitutet 23 Tovetorp firade 40 år 24 Arbete med Norra länken vid Frescati 25 Namn och nytt 26 Samtalet Foreign Students Wary of Tuition Fees 28 In English 30 Mitt universitet: Linus Hasselström Som en vandring på Ikea 32 Omslagsbild: Några av alla masterstudenter som sökt sig till Stockholms universitet i höst. Foto: Orasis Foto/MÅ Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är nummer är exemplar. Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, Stockholm, fax Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn Grafisk form och layout: B Adolfsson Design / Anna L Andrén Foto: Orasis Foto/Mia Åkermark (MÅ) och Georgios Athanasiadis (GA) Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2009 ISSN Nästa nummer kommer ut 11 december, manusstopp 20 november.

3 TEMA: STUDIEAVGIFTER Studieavgifter ställer nya krav och skapar möjligheter 2011 införs avgifter för utomeuropeiska studenter. en arbetsgrupp vid universitetet samordnar förberedelserna. Sannolikt leder avgifter till ett minskat söktryck. men det ställer också universitetet inför flera strategiska utmaningar, bland annat på marknadsföring. Regeringen vill införa avgifter för utomeuropeiska högskolestudenter. Det aviserade alliansen i höstens budgetproposition. Förslaget ruckar på en gammal käpphäst, att högre utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri. Forskningsminister Tobias Krantz har motiverat förslaget med att de senaste decenniernas ökande söktryck från utländska studenter kostar för mycket och att utvecklingen urholkar högskolans finansiering. En anmälningsavgift är tänkt att avskräcka oseriösa ansökningar och därmed minska regeringen, föreslår en anmälningsavgift på hundra euro. Studieavgifterna ska i sin tur ge universiteten full kostnadstäckning och nivån bestäms av respektive lärosäte - regeringen räknar med att studieavgiften i genomsnitt kommer att vara runt kronor per år. En proposition med mer detaljerade anvisningar, bland annat tidplan, avgiftsnivåer och undantag, presenteras enligt Utbildningsdepartementet i november. Regeringen kommer då också att föreslå två nya stipenuniversitetens arbetsbelastning. I år mottog svenska högskolor och universitet nära ansökningar från utomeuropeiska studenter endast bereddes plats. I korthet innebär förslaget att både anmälningsavgifter och studieavgifter införs, sannolikt från och med Avgifterna ska gälla för studenter utanför EESländerna och Schweiz i praktiken utomeuropéer. Nivån på avgifterna är ännu inte bestämd. VHS, Verket för högskoleservice, som under sommaren har utrett frågan åt u Universitetsnytt 5/2009 3

4 TEMA: STUDIEAVGIFTER dieprogram. Dels ett program för studenter från svenska biståndsländer, där stipendierna ska täcka både avgifter och levnadskostnader, dels ett program för duktiga studenter från övriga länder med stipendier som täcker studieavgifterna. För Stockholms universitets del är det söktrycket till framför allt masterprogram som kommer att påverkas när avgifter införs, åtminstone inledningsvis, tror Åke Nagrelius, senior advisor vid Studentavdelningen och ordförande i universitetets nybildade arbetsgrupp. De flesta program får kortsiktigt ett minskat antal sökande. Men på lång sikt kan det bli annorlunda, eftersom det blir mer legitimt att aktivt rekrytera. Hittills har marknadsföring av universitetet skett lite vid sidan av. Fler free movers Antalet utländska studenter vid Stockholms universitet har ökat stadigt under talet. Särskilt stor är ökningen av studenter som söker sig hit på egen hand, så kalllade free movers, från länder utanför EESområdet. Enligt Högskoleverket har antalet studenter i denna kategori ökat från 180 till 646 mellan läsåren 2002/03 och 2007/08. Universitetet kommer nu också att ta fram egen statistik. Anna-Karin Orsmark vid Planeringsenheten ska, i samband med kommande årsredovisning, begära in uppskattningar av antalet free movers från respektive fakultetsnämnd. Mer än två år återstår innan avgifter är en realitet, och ännu finns ingen detaljerad proposition, men en arbetsgrupp har redan bildats vid Stockholms universitet. Syftet är att följa utvecklingen och att samordna insatserna inom universitetet. Gruppen består av Åke Nagrelius, Anna-Karin Orsmark samt Paul Parker vid Kommunikationsenheten. I sitt arbete kommer de att försöka dra nytta av erfarenheter från andra länder, exempelvis Danmark som införde studieavgifter 2006 (se artikel intill). En av gruppens första uppgifter blir att, så snart propositionen formellt antagits av riksdagen senare i höst, sprida informationen. Ytterligare en uppgift är att fungera som stöd till institutionerna. Arbetsgruppen kommer, utifrån direktiv från regering och myndigheter, att utforma interna anvisningar för universitetet. Hur ska exempelvis de administrativa utgifterna för ett nytt antagningssystem fördelas? Eventuellt kommer gruppen också att ta fram en gemensam policy. Det är viktigt att klargöra vilka frågor som bör avgöras centralt av universitetsledningen och vilka beslut som bäst fattas hos fakulteterna eller på institutionsnivå, säger Åke Nagrelius. Utökad marknadsföring är ett strategiskt viktigt område som aktualisera med införandet av studieavgifter. Viss marknadsföring av svenska universitet kommer, som idag, troligtvis att ske nationellt, men väsentligen kommer marknadsföringen att ske lokalt vid respektive lärosäte. Det blir ett utsökt tillfälle att utöka samarbetet inom marknadsföring med KTH och KI, säger Åke Nagrelius. Ökade krav på universitetet Införande av studieavgifter innebär också att relationen mellan universitetet och student förändras. Betalande studenter kommer rimligen att ställa mer krav än idag. Det kan exempelvis gälla krav på bostad. Hur ska universitetet arbeta för att erbjuda bostäder? Det blir en strategisk fråga för universitetet på central nivå hur det ska gå till praktiskt, säger Åke Nagrelius. De flesta bedömare tror att avgifter kommer att minska söktrycket det är också ett av syftena med förslaget. Åke Nagrelius tror att studieavgifter samtidigt kan öka universitetets status och i slutändan leda till fler studenter. Studieavgifter kan göra det mer attraktivt för till exempel amerikanska universitet att ingå utbytesavtal med oss. Hur den totala ekonomiska ekvationen kommer att se ut för universitetet och institutionerna är för tidigt att säga. På plussidan finns exempelvis intäkter från avgifterna och besparingar när ett sänkt söktryck minskar institutionernas arbetsbelastning. På minussidan finns bland annat nya administrativa kostnader och i viss mån ökade utgifter för marknadsföring. När studieavgifter införs försvinner dessutom det statliga stödet för de utomeuropeiska studenterna. För Stockholms universitet handlar det om 7,2 miljoner kronor per år. Länge var det oklart vad som skulle hända med dessa resurser, som på nationell nivå uppgår till 500 miljoner kronor totalt. Regeringen har nu lovat att summan från och med 2012 ska återföras till universitetssektorn. Men fortfarande återstår stora osäkerheter var pengarna slutligen hamnar, konstaterar universitetets rektor Kåre Bremer i sin blogg: En gissning är att de kommer att användas i det tilltänkta kvalitetsrelaterade resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Men det dröjer ett antal år innan det är dags för studieavgifter och ny resurstilldelning, ännu längre innan de strategiska forskningsområdena är uppbyggda. Mycket kan hända på vägen. n TExT: HENRIK LUNDSTRÖM FOTO: ORASIS FOTO/MÅ Utländska studenter om studieavgifter SUnil DUwal från nepal läser en master i hydrology, hydrogeology and water resources. om studieavgifter införs måste jag söka stipendier. avgifterna tillsammans med de höga levnadskostnaderna skulle göra att studenter från u-länder inte har råd att komma till Sverige. nurgül ozbek är från turkiet och läser en master i international Strategic management. innan hon bestämde sig för Sverige funderade hon noga och jämförde flera olika faktorer, bland annat studieavgifter. Jag tror inte att jag skulle tagit ett så radikalt beslut som att studera här om det var avgifter. hon tror dock att vissa studenter har en privatekonomisk situation som gör att de kan betala avgifter. men antalet studenter som har råd att betala är färre än de som vill gå den här utbildningen. 4 Universitetsnytt 5/2009

5 TEMA: STUDIEAVGIFTER april. Under en till ett par veckor får hon hjälp med arbetet att göra bedömningen av till exempel en amanuens. Det kan vara svårt att sålla bland antagningarna, säger studievägledaren Maria Damberg. Tidskrävande arbete med många ansökningar Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi har totalt cirka 35 utländska studenter som under hösten påbörjat studier där. Ungefär hälften är utbytesstudenter, varav de flesta via Erasmus, och andra halvan masterstudenter. Sett över några års tid har antalet utländska studenter ökat något. Studenterna kommer från många olika länder. I år har man bland annat studenter från Nepal, Island, Tyskland, Eritrea, Bulgarien, Norge, Tyskland, Frankrike. Studievägledaren Maria Damberg arbetar med studievägledning, antagningsärenden och examensfrågor av de utländska studenterna (men även av de svenska studenterna). Maria Damberg berättar att det brukar vara en överraskning när antagningsstatistiken kommer. Ett masterprogram med fem internationella platser kan ha nästan 400 sökande. Institutionen har sex masterprogram för internationella studenter och de som är miljöinriktade får flest sökande. Totalt fanns uppåt 700 sökande till programmen i våras och av alla dessa antogs till slut 17 studenter varav 9 nu studerar vid institutionen. När den grundläggande behörighetskontrollen av ansökningarna är gjorda kan Maria Damberg och hennes kolleger gå in i NyA och kontrollera den särskilda behörigheten. Det brukar ske i början-mitten av Mer resurser behövs En ansökan i taget gås igenom. En del studenter har skickat in 40 dokument och andra 10, så det är ett tidskrävande arbete. Även om man inte behöver läsa alla dokument för att kunna göra en bedömning av behörighet så kan det vara svårt att sålla, säger Maria Damberg. Slutbedömningen av vilka som ska antas eller reservplaceras gör hon sedan i samråd med huvudlärarna för respektive masterprogram. Jag misstänker att många av oss som gör bedömningar på institutionsnivå inte har vana av att läsa utländska betyg och det tar ofta tid att förstå i vilken omfattning studenter har läst ett ämne i sin Bachelor. Dessutom är det ett tidskrävande arbete som ska göras av få personer, snabbt och korrekt. Jag tror att vi på alla instanser som har med internationella ansökningar att göra skulle behöva mer resurser i form av expertis och personal, säger Maria Damberg. Vid institutionen har man ännu inte hunnit diskutera förslaget om att införa anmälnings- och studieavgifter för icke-europeiska studenter. Ur min synvinkel som sitter och gör en stor del av antagningsarbetet så hoppas jag att en del av pengarna som kommer in från de utländska studenterna hamnar vid institutioner som själva står för stor del av handläggningen. Vi behöver ofta anlita någon extra resurs som hjälper med handläggningsarbetet, då jag som studievägledare samtidigt som bedömningen ska göras har fullt upp inför 15 april då det är sista ansökningsdag till höstterminen, säger Maria Damberg. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ amarachi igboegwu från USa läser en master i internationell och jämförande pedagogik. hon skulle ha studerat i USa om det var avgifter i Sverige. eller försökt att komma hit på ett utbytesprogram istället. Sara mejia är från brasilien och läser en master i globalization, environment and Social change. hon har tidigare varit utbytesstudent i Sverige och hade nog även kommit hit om det vore studieavgifter, om de inte var för höga då hade hon troligen sökt sig till england. Förut jobbade hon med att marknadsföra svensk utbildning i brasilien på en mässa. intresset för Sverige var litet, det enda som lockade verkade vara att det är gratis att studera här. om avgifter införs tror jag Sverige fortfarande kan vara intressant, om inte avgiften blir lika hög som i england, irland, USa eller Spanien. Sedan kan även kravet från migrationsverket att kunna uppvisa att du har tillräckligt med pengar att leva på för att få uppehållstillstånd ställa till problem för dem som planerar längre studievistelser i Sverige, tillägger hon. Universitetsnytt 5/2009 5

6 TEMA: STUDIEAVGIFTER Avgifter en internationell trend allt fler länder i europa inför avgifter för utländska studenter. erfarenheterna varierar dock mellan länderna. Det är helt klart en trend att tillämpa studieavgifter för studenter utanför EU var det femton länder inom EU som hade studieavgifter. Nu har antalet länder stigit till över tjugo, säger Torsten Kälvemark, numera pensionerad från Högskoleverket och egen konsult som under flera decennier sysslat med att utveckla högre utbildning. Nyligen deltog Torsten Kälvemark på ett seminarium i Stockholm arrangerat av den europeiska samarbetsorganisation ACA, där finansiering av internationella studenter diskuterades. De senaste decenniernas kostsamma satsning på högre utbildning kombinerat med en större rörlighet är en orsak till att frågan är aktuell på många håll. De senaste årens globala ekonomiska kris är ytterligare en faktor. Exempelvis anser sig Irland i finanskrisens spår vara tvunget att från och med 2010 återinföra studieavgifter, något man avskaffade under 1990-talet. Fram tills för bara några år sedan var Nordens högskolor och universitet avgiftsfria införde Danmark avgifter för utomeuropeiska studenter, Sverige har nyss beslutat att göra det och i Finland pågår en sådan diskussion. Nyligen föreslog OECD att Island bör införa avgifter som ett sätt att motverka effekterna av de ekonomiska neddragningar som är nödvändiga. Vilka erfarenheter finns då i de länder som har avgifter? I Storbritannien infördes avgifter för studenter utanför EU, overseas fee, redan Det ledde till ett minskat antal studenter ur denna kategori. Men marknadsföring och en snabb antagningsprocess har fått upp antalet utländska studenter igen och vissa i Storbritannien argumenterar för att rätt avgifter faktiskt kan bidra till att locka internationella studenter. Study Destination Sweden, en organisation som marknadsför svensk högre utbildning och som ägs gemensamt av Svenska Institutet och trettio svenska lärosäten, bland annat Stockholms universitet, har i två aktuella rapporter jämfört systemen i Nederländerna och Danmark. Båda länderna, som i likhet med Sverige är relativt små, införde nyligen fullkostnadsavgifter. Men deras erfarenheter skiljer sig åt. Nedgång i Danmark I Danmark har man sedan 2006 noterat en rejäl nedgång i antalet utom europeiska studenter, fyrtio procent totalt och bland masters studenter ännu större nedgång, femtiofem procent. Avgifterna infördes emellertid med kort varsel, och beslut om marknadsföring av Danmark togs först efter att avgifter införts. Nu diskuterar den danska regeringen nya stipendieprogram för att dels locka utomeuropeiska studenter till danska universitet, dels få dem att stanna i Danmark och arbeta efter examen. Nederländerna har delvis en annan erfarenhet. Avgifter med full kostnadstäckning infördes Sedan dess har antalet utländska studenter ökat stadigt med femton procent per år, utan att man märkt någon tydlig effekt på antalet utomeuropiska studenter. Enligt rapporten från Study Destination Sweden har Nederländerna dels haft en nationell strategi att locka internationella studenter, bland annat med särskilda kontor i tio länder, dels givit enskilda lärosäten frihet att skapa sina egna antagningsregler. Dessutom har Nederländerna ett flexibelt stipendiesystem. Några övergripande slutsatser som Study Destination Sweden drar från jämförelsen är att avgifter leder till färre okvalificerade ansökningar men att det också innebär ökade krav från studenterna på exempelvis mottagning och bostäder. Organisationen konstaterar också att en snabb antagningsprocess är ett viktigt konkurrensmedel, liksom en antagning som är anpassad för utländska studenter. n TExT: HENRIK LUNDSTRÖM Avgifter för utomeuropeiska studenter Enligt Study Destination Sweden varierar avgifterna i Danmark för utomeuropeiska studenter mellan och euro per år. En BA från Roskilde universitet kostar exempelvis euro per år. I Nederländerna kan avgifterna variera från euro per år till euro per år. Exempelvis kostar en MA från universitetet i Leiden euro per år. En majoritet av EU-länderna har någon form av avgift för studenter som kommer utanför EU/EES-området. Bland länder som inte har sådana avgifter finns Norge, Tyskland, Frankrike och Tjeckien. christine hammond är från kanada och läser en master i ecosystems, governance and globalization. Ja, jag skulle ha kommit till Sverige även om det vore studieavgifter. Det beror på att det enbart finns några få program med den här inriktningen i världen och att det här troligtvis är det bästa. men om avgiften vore skyhög skulle det inte vara möjligt för mig att studera här. en anmälningsavgift på kronor tycker hon kan vara rimligt. Det är en relativt liten summa jämfört med vad det kostar att komma hit och studera. i kanada kan studieavgiften vara motsvarande kronor per termin. men samtidigt är levnadskostnaderna lägre, tillägger hon. touhidi Shawkat från bangladesh läser en master i internationell och jämförande pedagogik. Den främsta orsaken till att hon bestämde sig för Sverige är att det är gratis utbildning här. om studieavgifter införs tror hon att de studenter som funderar på att åka till Sverige kommer att fundera mer på avgifterna och vilka andra alternativ som finns. De kan då komma att välja andra länder att åka till istället Sverige som alltid ansetts exceptionellt och mer intressant att studera i. 6 Universitetsnytt 5/2009

7 TEMA: STUDIEAVGIFTER Ingen risk för våra masterprogram Företagsekonomiska institutionen är den institution vid universitetet som har flest utländska studenter. Det är framförallt institutionens masterutbildningar som lockar. Tre fjärdedelar av de cirka 250 studenter som idag är registrerade på fem masterprogram har annan nationalitet än svensk siffran inkluderar alltså även EU-medborgare. Efter en första central gallring vid VHS, hanteras ansökningarna av institutionens antagningskommitté. Kommittén har ett digert arbete, framför allt med att göra en rättvis bedömning av sökande från hela världen med betyg och meriter som inte är direkt jämförbara. Första året masterutbildningarna arrangerades, 2007, kom cirka 400 skriftliga ansökningar. Sedan ansökningsförfarandet förra året digitaliserades, genom studera.nu, har arbetsbelastningen ökat väsentligt för antagningskommittén, konstaterar Stefan Ekdahl, byrådirektör för masterprogrammen. Med en anmälningsavgift för utomeuropeiska studenter på cirka tusen kronor Höstens Orientation day för utländska studenter lockade rekordmånga. tror han att söktrycket och därmed arbetsbelastningen vid institutionen kommer att minska. Väldigt många som söker idag för att det är lätt kommer inte att ansöka om det finns en anmälningsavgift. Stefan Ekdahl tror dock inte att antalet sökande kommer att minska i sådan omfatt- ning att framtiden för utbildningarna på något sätt skulle vara hotad. Andelen sökande från länder inom EU är så pass stor att jag på intet sätt ser masterprogrammen som hotade. Jag tror att vi även i framtiden kommer att ha betydligt fler sökande än det finns platser. n TExT: HENRIK LUNDSTRÖM FOTO: ORASIS FOTO/MÅ Stämma2009 Var finns läraren i salen eller på skärmen? Universitetslärarstämma november Aula Magna, Stockholm Universitetslärarstämma 2009: Var finns läraren - i salen eller på skärmen? Välkommen på en dag om universitetslärarrollen i förändring. Programmet består av tre teman: 1. Hur går lärandet till? (Universitetspedagogiskt, samhälleligt och biologiskt perspektiv) 2. Hur går undervisningen till? (Tekniska möjligheter, den akademiska seminarieformen och professionsutbildningens utmaningar ) 3. Vad behöver vi fundera på? (Akademisk hederlighet, upphovsrätt och arbetstid) Medverkande: Madeleine Abrandt-Dahlgren, Peter Bauhn, Annika Blekemo, Kåre Bremer, Anneli Carlsson, Elinor Edvardsson Stiwne, Anna Götlind, Martin Ingvar, Klas-Herman Lundgren, Millan Lundgren, Jan- Martin Löwendahl, Staffan Selander, Sverker Sörlin och Ulf Wickbom. Läs mer om programmet och anmäl dig på Antalet platser är begränsat. Arrangör: Sveriges universitetslärarförbund Universitetsnytt 5/2009 7

8 UTBILDNING HSV föreslår nytt system för utvärdering tre kvalitetsindikatorer och tre graderingssteg. Det är huvuddragen i högskoleverkets förslag till ny utbildningsutvärdering. I september presenterade Högskoleverket (HSV) ett förslag till nytt system för utbildningsvärdering. Systemet ska bygga på 2007 års examensordning som i sin tur delvis bygger på europeiska överenskommelser inom ramen för Bolognaprocessen. De nya utvärderingarna blir därmed en del av en europeisk kvalitetssyn som innefattar begrepp som lärandemål, lärcentrerad undervisningsplanering och ett tydligt studentcentrerat perspektiv. Utvärderingarna ska vara uppbyggda på tre kvalitetsindikatorer: Lärandemål och examination, Läranderesultat samt Studenternas erfarenheter och inflytande. Indikatorn lärandemål och examination har tre bedömningsgrunder. Den första handlar om överensstämmelsen mellan utbildningens lärandemål och högskoleförordningens examensbeskrivningar, huruvida lärandemålen är formulerade så de är möjliga att examinera samt om betygskriterierna är kända i förväg av studenterna. Utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden är den andra bedömningsgrunden. Här bedöms de överförbara (generiska) förmågor som utbildningen ger för att studenten ska kunna komma in på arbetsmarknaden samt utbildningens samverkan med arbetsmarknaden. Under den tredje bedömningsgrunden samlade lärarresurser bedöms lärarnas kompetens avseende vetenskaplighet och högskolepedagogisk kompetens. Till detta knyts den tid som är direkt avsatt för utbildningen. Indikator två läranderesultat ska innehålla granskningar av studenternas självständiga arbeten. Den tredje indikatorn fokuserar på studenters erfarenheter och inflytande. Flera länder använder sig redan av sådana enkäter och HSV föreslår att någon utländsk modell ska anpassas för svenska förhållanden. Alumnenkäter ska även användas för att ta reda på studenters erfarenheter. Gradering i tre steg Högskoleverket föreslår en graderad bedömning av utbildningarna med tre steg: Utmärkt god kvalitet, Godtagbar kvalitet och Ej godtagbar kvalitet. En utbildning Utformning av bedömningskriterier och viktningsprinciper utmärkt god kvalitet Självvärderingar Platsbesök Peer review med bedömning godtagbar kvalitet Resultat till regeringen Kvalitetspeng Förslaget till ny utvärderingsprocess. som får omdömet Ej godtagbar kvalitet bör få sitt examenstillstånd ifrågasatt och eventuellt återkallat, enligt HSV. Metoden för examensrättsprövningar omnämns däremot inte i regeringsuppdraget. HSV kommer dock att se över dessa så att de i framtiden bygger på samma logik och därmed ansluter till de nya utbildningsutvärderingarna. För att förenkla och kvalitetssäkra arbetet med utvärderingsprocessen ska HSV vidare utveckla ett webbaserat utvärderingsstöd som lärosäten ska använda för att skicka in självvärderingar och annan dokumentation. Det är i grunden rätt tänkt med en sammanhållen kedja mellan lärandemål, examination och bedömning, säger universitetets prorektor Lena Gerholm som anser att universitetet är väl rustat att möta det nya utvecklingssystemet genom att tidigt ha infört Bolognamodellen. Men det blir rivstart redan 1 januari Den som vill förbereda sig bör se över ej godtagbar kvalitet/ ifrågasättande godkänd Uppföljning indragen examensrätt lärandemålen så att dessa täcks av högskoleförordningens examensbeskrivningar. Ett tips är att också överväga att föra in inslag i utbildningen som fokuserar på samverkan med arbetsmarknaden. Men mycket arbete återstår till exempel med att utröna indikatorer på kvalitet i de självständiga arbetena, säger hon. n TExT: PER LARSSON FIGUR: HSV Håll dig uppdaterad! På måndagar går ett utskick ut med aktuella notiser från universitetets webbplats. Kontakta redaktionen på info@su.se om du vill ha utskicket. 8 Universitetsnytt 5/2009

9 UTBILDNING Inget generellt förbud mot niqab i lärarutbildningen Omdiskuterat klädesplagg. Frågan om studenter ska tillåtas bära den heltäckande klädseln niqab i lärarutbildningen har diskuterats aktivt den senaste tiden. Stockholms universitet har gjort bedömningen att universitetet inte generellt kan förbjuda bärande av niqab i lärarutbildningen. Universitetet ska bereda alla personer likvärdiga möjligheter till utbildning, och diskriminering får inte förekomma, men att bära niqab kan skapa svårigheter i vissa moment. Till exempel kan det medföra svårigheter i samband med examination, eftersom studenterna måste kunna identifieras. Det gäller alla utbildningar och är i sig inget olösligt problem. När det gäller lärarutbildningen kan problem också uppstå i samband med examinationer och kommunikativt samspel med elever under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n. Därför är det nödvändigt att studenter som börjar på lärarutbildningen får information om när bärandet av niqab kan utgöra hinder för att exempelvis uppnå vissa kursmål och krav. Utbildningen ska också innehålla bearbetning och problematisering av all form av klädsel och konsekvenser kopplat till värdegrund, lagstiftning kring likabehandling och förebildsskapande. Riktlinjer för detta togs fram i en utredning som gjordes 2007 vid dåvarande Lärarhögskolan. Hittills har det handlat om sammanlagt två studenter hos oss, men frågan är förstås principiellt viktig, säger Anders Gustavsson som är ordförande i Lärarutbildningsnämnden och vice rektor vid Stockholms universitet. Diskussionen om heltäckande klädsel i lärarutbildningen ställs på sin spets i och med att lärarstudenterna gör verksamhetsförlagd utbildning ute i skolverksamheter. Verksamheten ställs då inför att acceptera eller inte acceptera en students bärande av niqab. Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet har gått ut och önskat ett gemensamt regelverk på området. Utbildningsminister Jan Björklund tydliggjorde i sitt svar att frågan måste lösas genom befogenheter till chefer, rektorer och lärare i skolväsendet att fatta beslut. Vi följer utvecklingen på området och funderar över om det finns anledning att ytterligare tydliggöra de riktlinjer vi redan har, säger Anders Gustavsson. Förvaltningschefen vid Stockholms universitet har nu givit Studentavdelningen i uppdrag att titta närmare på frågan. n TExT: CECILIA PARKERT FOTO: STEVE EWANS/FLICKR Fler sökande till universitetet inför våren Verket för högskoleservice (VHS) har sammanställt statistiken över webbanmälningarna till landets lärosäten. Stockholms universitet har, i jämförelse med inför våren 2009, ökat antalet ansökningar med 13 procent och befäster därmed ställningen som Sveriges mest sökta lärosäte. Trenden med ett högre söktryck till Stockholms universitet fortsätter. Vi har också ökat vårt utbud av kurser och program sedan förra våren, säger Peter Wretling, avdelningsdirektör vid universitetets antagningsenhet. 67 procent av dem som anmälde intresse för att läsa vid Stockholms universitet hade universitetet som sitt förstahandsval. De mest sökta programmen vid universitetet är Juristprogrammet med sökande, varav i första hand; Socionomprogrammet med sökande, varav 958 i första hand; Civilekonomprogrammet med 2 944, varav i första hand samt Psykologprogrammet med sökande, 751 i första hand. 13 procent fler sökte till våren 2010 än till förra vårterminen. Ansökningarna till Lärarprogrammet har ökat med nästan 900 personer jämfört med för ett år sedan sökte, i jämförelse med inför vårterminen 2009; en ökning med 38 procent. De mest sökta kurserna vid Stockholms universitet är: Företagsekonomi I (1 845 sökande), Psykologi I (1 840), Kriminologi I (1 457), Juridisk introduktionskurs (1 077), Internationella relationer I (1 019), Nationalekonomi I (965) och Engelska I (929). n TExT: MARIA ERLANDSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ Universitetsnytt 5/2009 9

10 UTBILDNING Nystart för ekonomalumner bli din egen vinnare! Det var temat för kvällen vid Företagsekonomiska institutionens homecoming Day den 1 oktober. Närmare ett hundratal alumner och nuvarande studenter hade samlats tillsammans med medarbetare vid Företagsekonomiska institutionen för en kväll med mingel, middag och en inspirerande föreläsning med kartläsaren, coachen och livsnjutaren Tina Thörner. Kvällen inleddes med ett välkomnande från Marina Mourad som nyligen tagit över som ansvarig för institutionens alumnnätverk. Marina presenterade den nysatsning som nu görs på alumnföreningen och visade även upp den relanserade webbplatsen för föreningen. Därefter tog Tina Thörner vid. Under en knapp timme fängslade hon publiken med en föreläsning om att våga tro på sig själv, att nå toppen och bli en vinnare. Tina gav många levande exempel och liknelser från sin egen vardag och publiken fick insikt i att små saker kan göra stor skillnad. Likaså belyste Tina vikten av uppmuntran och att ha en positiv grundinställning. Kvällen fortsatte med en buffé på temat skördefest. Under middagen bjöds det även på musik, tal och spontana uppträdanden. Nya kontakter knöts under kvällen samtidigt med återseenden med tidigare studiekamrater, lärare och andra medarbetare inom institutionen. Det var roligt att se att alumnerna uppskattar att återknyta kontakten med varandra och institutionen, säger Marina Mourad, ansvarig för alumnnätverket. Det blev en mycket lyckad och uppskattad kväll! Homecoming Day var det andra evenemanget på kort tid som arrangerades för institutionens tidigare studenter efter några år av mindre aktivitet inom alumnnätverket. Företagsekonomiska institutionen satsar nu på att öka engagemanget inom föreningen och fler aktiviteter följer framöver. Bland annat har nyhetsbrevet Alumni-news startats med fortlöpande information om aktuella händelser vid institutionen och inbjudningar till olika evenemang. Därtill har även ett antal samarbeten initierats mellan Ekonomernas Karriärcenter och enskilda alumner, exempelvis för rekrytering till praktikplatser och extrajobb. Det är viktigt att hålla kontakten med alumnerna eftersom de är våra ambassadörer ute i arbetslivet. De kan ge oss värdefull feedback om hur våra utbildningar uppfattas i näringslivet/organisationer, med andra ord de levandegör vårt varumärke. Dessutom vill vi hålla kontakten med alumnerna då de kan vidareutbilda sig genom oss, exempelvis genom vårt EMBA-pro- Tina Thörner talade om hur man når toppen. gram eller uppdragsutbildning för företag. Alumnföreningen är också en utmärkt plattform för att nätverka, alumnerna sinsemellan, exempelvis när det gäller arbete och förmedla kontakter av olika slag, säger Marina Mourad. n TExT OCH FOTO: KATARINA CARLéN u Alumngrupper vid universitetet Vid Stockholms universitet finns i dag cirka alumner varav de flesta är medlemmar i någon av de 27 olika ämnesgrupper som finns etablerade. Institutionen för socialt arbete-socialhögskolan, Institutionen för biologisk grundutbildning samt Företagsekonomiska institutionen är några av de grupper som varit mest aktiva under året. Universitetet har en central alumnkoordinator, Philip Malmgren (se bilden sidan 11) vid Kommunikationsenheten, som kan hjälpa till att starta alumngrupper samt ge förslag på verksamhet. Det är enkelt att starta en ny ämnes- grupp inom Stockholms universitets alumnnätverk men det finns några saker som behöver diskuteras innan gruppen etableras. Framför allt ska en ansvarig alumnkoordinator vid institutionen utses, sedan är det förstås bra om man har idéer kring medlemskap, verksamhet och marknadsföring, säger Philip Malmgren. Vill du veta mer om alumnnätverket kan du gå in på alumnportalen, www. su.se/alumn, eller kontakta Philip Malmgren på info@alumn.su.se eller telefon Checklista för uppstart av alumnverksamhet Kontakta Stockholms universitets alumnkoordinator Philip Malmgren och meddela att en ny alumngrupp är på gång att bildas. Bestäm kriterier för medlemskap. Bestämt hur alumngruppen ska organiseras. Utse en alumngruppsansvarig vid institutionen. Bestäm hur nätverket ska marknadsföras till en början. Bestäm vilken typ av information som ska spridas till alumnerna, i vilken form, hur ofta och vem som ansvarar för att det sker. Gör en (enkel) verksamhetsplan. 10 Universitetsnytt 5/2009

11 UTBILDNING Alumnkonferens vid universitetet Varje år hålls en konferens med fokus på alumnverksamhet för samtliga lärosäten i Sverige. Syftet med konferensen är att främja erfarenhetsutbyte och nätverkande samt att ge inspiration för att utveckla alumnverksamheten. Den 8 9 oktober arrangerades denna konferens vid Stockholms universitet i samverkan med KTH, KI och Södertörns högskola. Ett femtiotal personer från landets olika lärosäten deltog och dessutom fanns tre utställare på plats. Konferensen tog upp frågor som strategi och segmentering för alumnverksamhet, samarbetsformer mellan lärosäten samt hur man kan lyfta fram goda exempel på samverkan och internationell alumnverksamhet. Alumnkonferensen inleddes med att universitetets rektor Kåre Bremer hälsade deltagarna välkomna. Sedan talade Anders Parment vid Företagsekonomiska institutionen kring hur man arbetar med målgrupper. En annan programpunkt, Retorik räddar mingelstunden, fokuserade på kommunikation och följdes upp med just mingel och middag. Dag två ägnades främst åt gruppdiskussioner kring frågor om fundraising, sociala medier, internationella alumner och interna processer. Konferensen blev ett lyckat möte där alumnkoordinatorer från lärosäten runtom i landet fick en chans att lära känna varandra bättre och diskutera gemensamma frågor, säger alumnkoordinator Philip Malmgren (bilden) vid Kommunikationsenheten och den som ansvarade för arrangemanget från universitetets sida. Utifrån de diskussioner och erfarenheter som utbyttes går det, enligt Philip Malmgren, att dra slutsatsen att även om alumnverksamheten vid landets lärosäten kommit olika långt och arbetar efter lite olika förutsättningar, så står vi inför liknande utmaningar och möjligheter. Utvecklingen på kommunikationsområdet går dessutom fort, nya kanaler och sociala forum ställer krav på ett engagerat koordinatorskap vid lärosätena. Sammantaget var alumnkonferensen ett tillfälle till reflektion, diskussion och inte minst kontaktskapande som förhoppningsvis kan driva på alumnarbetet ytterligare, säger Philip Malmgren. Nästa års konferens ordnas vid Örebro universitet. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ Paul lär elever att se skönheten i matteproblem Många anser att nivån på matematikkunskaperna i viss mån avgör hur framgångsrika vi blir som nation. Men hur väcker man en tonårings intresse för matematik? Ja, inte genom att tala om hur viktig matematik är. Då bara gäspar eleven. Istället måste man göra matte kul. Presentera intellektuella utmaningar. Det gör Paul Vaderlind. Han är lärare och forskare vid Matematiska institutionen. Kanske kan man också se honom som ambassadör för matematikämnet i Stockholms grund- och gymnasieskolor. En dag i veckan tillbringar han vid Danderyds matematikgymnasium. Därutöver reser han runt bland Stockholms skolor och försöker sprida entusiasm bland lärare och elever. Jag försöker fånga eleverna genom att inte diskutera matematik utan genom att resonera kring problemlösningar. På så sätt kan man lära ungdomar att tänka. Man kan också få eleverna att se skönheten i ett matematiskt problem. Paul och de andra lärarna vid Matematiska institutionen ser det som en del av tredje uppgiften att besöka grund- och gymnasieskolor. Mellan fem och tio besök per lärare och år blir det. Men tyvärr är det alltid samma lärare som ringer och ber Paul eller någon av hans kollegor att komma. Paul skulle vilja nå även de skolor som inte ringer. Det är där han behövs bäst. För år efter år klagar företrädare för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar över att matematikkunskaperna bland studenterna sjunker. Det håller Paul med om. Han ser också hur ämneskunskaperna och intresset för att fortbilda sig sjunker bland lärarna. Mest aktiv är Paul vid Danderyds gymnasium, där han sedan 15 år tillbaka går som barn i huset. Där är alla elever mattebegåvningar och det ät lätt att entusiasmera. Även om det finns enstaka matematikklasser vid andra skolor är Danderyd landets enda gymnasium med ett matematikprogram. Det tycker Paul inte är tillräckligt. Det finns massor av mattebegåvningar i landet. Vi är inte sämre rustade än Kina eller Ryssland. Problemet är att vi inte tar hand om våra talanger. Samtliga elever från Danderyds gymnasium går vidare till högre utbildning, inte nödvändigtvis i matematik, och var tredje doktorerar. Men även bland doktoranderna i matematik finns samma problem: systemet förmår inte ta hand om dem och ordna jobb i akademin. I vilken ålder är det mest lämpligt att väcka matematikintresset? årsåldern är lämpligt. Flickorna kan vara tidigare men tappar inte sällan intresset för matematik i tonåren. Men har man lyckats fånga intresset tidigt så sitter det kvar. Alla ska inte bli matematiker, men alla ska tycka att det är kul med matte. n TExT: THOMAS HELDMARK FOTO: PRIVAT Universitetsnytt 5/

12 FORSKNING Från EU-forskning till globala aktörer Jonas tallberg har intervjuat regeringschefer om hur eu-ordförandeskapet fungerar. nu har han bytt spår och forskar om internationella och icke-statliga organisationer. Statsvetarprofessorn Jonas Tallberg är troligen den svenske forskare som vet mest om hur ett ordförandeskap i EU fungerar. Han ansvarade för en antologi om det svenska ordförandeskapet 2001 och har även skrivit en monografi om ordförandeskapens inflytande i EU-förhandlingar i allmänhet. Som en fortsättning på denna forskning fick han anslag för ett projekt om förhandlingsmakt i Europeiska rådet, EU:s toppmöten, där han intervjuade dåvarande och tidigare statsministrar, regeringschefer, utrikesministrar och topptjänstemän i EU om deras erfarenheter. Det blev trettiotalet intervjuer med namn som John Major, Felipe González, Javier Solana, Jacques Delors, Wim Kok och Göran Persson. När resultaten var färdiga fick de stor internationell uppmärksamhet. Men från att ha ägnat sig åt EU har Jonas Tallberg de senaste åren vidgat sitt forskningsfokus. Nu studerar han internationella organisationer i allmänhet och framför allt den växande rollen för transnationella aktörer, som NGO:s, sociala rörelser och multinationella företag, i globalt beslutsfattande. Under 2007 låg Jonas Tallberg bakom ansökningar som drog in två stora forskningsanslag till Stockholms universitet. Ett var via Europeiska Forskningsrådets (ERC:s) första utlysning av Starting Independent Researcher Grant för forskning om effektivitet och legitimitet i internationella organisationer under fem års tid (Transaccess). Tillsammans med statsvetare i Lund fick även en grupp forskare vid Statsvetenskapliga institutionen i Stockholm ett programanslag från Riksbankens Jubileumsfond för forskning om demokrati bortom nationalstaten (Transdemos). Programmet ska pågå i sex år. Inom Transaccess ligger fokus på att studera hur, varför och med vilka konsekvenser som vissa internationella organisationer öppnat upp sig för transnationella aktörer, medan andra inte gjort det. FN:s miljöprogram UNEP och Världsbanken tillhör de organisationer som är mest öppna för Jonas Tallberg behåller kopplingen till EU-forskningen genom SNS Demokratiråd. samarbete. Nato och Internationella valutafonden, IMF, är extremer åt andra hållet, där möjligheterna till deltagande och inflytande för transnationella aktörer är ytterst begränsade. Inom ramen för Transdemos studerar man om och hur internationella organisationer kan göras mer demokratiska. Bakgrunden är bilden att internationella organisationer lider av demokratiska underskott när allt fler beslut som nu fattas på internationell nivå, utan att demokratiska mekanismer som deltagande och ansvarsutkrävande har följt med. Särskilt undersöker forskarna om ett ökat deltagande av transnationella aktörer i beslutsfattandet skulle kunna bidra till en demokratisering av internationella organisationer. Stor forskningsmiljö Eftersom den forskning som finansieras via de två olika stöden går in i varandra har man skapat en gemensam forskningsmiljö kring dessa frågor. I Stockholm deltar tolv forskare och i Lund åtta. Nyligen har tre nya doktorander och två postdocs anställts inom forskningsmiljön, alla rekryterade i internationell konkurrens. I forskningsmiljöns internationella nätverk ingår forskare vid bland annat London School of Economics, Princeton samt universiteten i Bremen och Berlin. De forskningsområden vi studerar står högt på den internationella forskningsdagordningen, säger Jonas Tallberg. Vi är inte de enda som studerar dessa frågor, men vill vara de mest systematiska och nydanande. Med en så stor och ung forskargrupp har vi goda förutsättningar. Men Jonas Tallberg har inte släppt EUforskningen helt. Förra året utsågs han till ordförande på en treårsperiod för det demokratiråd som Studieförbundet näringsliv och samhället (SNS) har. Under denna period fokuserar rådet på EU-forskning. I våras kom det första årets rapport som handlade om hur EU påverkats av östutvidgningen. Nästa år blir det en rapport om europeiseringen av Sverige, till vilken även kollegan Åsa Vifell vid Statsvetenskapliga institutionen bidrar. Det har då gått 15 år sedan Sverige blev medlem i EU. Rådets avsikt är att kartlägga EU-medlemskapets politiska konsekvenser i form av effekter på statsskick, förvaltning, partipolitik och välfärdspolitik i Sverige. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO / MÅ 12 Universitetsnytt 5/2009

13 FORSKNING Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet Flera forskare vid universitetet är på olika sätt engagerade som experter under det svenska ordförandeskapet. Sedan den 1 juli och året ut är Sverige ordförande i EU. Det innebär bland annat att den svenska regeringen leder arbetet i EU:s ministerråd och företräder EU som organisation internationellt i olika frågor. Dessutom ordnas cirka 90 EU-möten i Sverige. Flera forskare vid Stockholms universitet är engagerade som experter vid mötena under det svenska ordförandeskapet. Stockholm Centre for commercial law deltar, tillsammans med Justitiedepartementet, i planeringen av en konferens som berör frågan om en eventuell European contract law. Professor Jan Kleineman är moderator för den första dagen och gör även själv ett inlägg för den svenska delegationen. Ett annat område det hålls flera möten på hög nivå inom är IT, kommunikation och information. Ett toppmöte äger rum i Visby 9 10 november. Bland dem som har en framträdande roll vid detta möte finns Jan Rosén, professor i civilrätt och medlem av regeringens IT-råd. Karin Wallin-Norman som disputerade i juridik i våras biträder på uppdrag från Justitiedepartementet ordförandeskapet med EU-samordning inför och vid en internationell diplomatkonferens inom UNIDROIT (Internationella institutet för privaträttsunifikation). Hon är vice ordförande vid de möten och den skriftväxling som pågått sedan i somras. En annan jurist som engagerats är doktoranden Johan Axhamn som är ämnessakkunnig vid Justitiedepartementet under ordförandeskapet. Inom ramen för de pågående ACTA-förhandlingarna (Anti- Counterfeiting Trade Agreement) mellan bland andra EU, USA och Japan, som syftar till att minska piratkopiering och upphovsrättsintrång, är Johan Axhamn för Sveriges del ansvarig för de delar som rör upphovsrättsintrång över Internet. Underlag till klimatförhandlingar Även forskare inom andra områden än juridiken är engagerade i olika expertroller. I våras fick klimatprofessorerna Örjan Gustafsson och Henning Rodhe, tillsammans med en kollega i Lund, uppdrag från Miljödepartementet att skriva ett vetenskapligt underlag om utsläppen av sotpartiklar (black carbon). Underlaget skulle användas i mötena i en av EU:s expertgrupper för att ta fram EU:s ståndpunkt i kommande klimatförhandlingar. Svante Bodin vid Miljödepartementet, som är ordförande i gruppen och som även var ordförande i gruppen i våras under det tjeckiska ordförandeskapet, säger att vetenskapliga underlag som detta är oerhört viktiga. Men även om uppgifterna om sotpartiklar i vissa avseenden var väldokumenterade så var det svårt att föra in diskussionen om hur dessa utsläpp ska kunna begränsas i den legala struktur som finns inom klimatkonventionen (UNFCCC)och dess Kyotoprotokoll, fortsätter han. Dokumentet fyllde en viktig funktion inom den diskussion som då pågick. Men även om denna typ av dokument sedan inte finns med i de fortsatta diskussionerna så kan de användas som bakgrund åt svenska förhandlare inte minst för att kunna syna om andras argument bygger på korrekt vetenskaplig grund, säger Svante Bodin. Flera forskare vid Stockholm Resilience Centre ansvarade för att ta fram ett vetenskapligt underlag till ett högnivåmöte i Strömstad för miljöministrarna i början av september och var engagerade i ett vetenskapligt förmöte. De var också inblandade i arbetet med att utveckla och genomföra ett seminarium om havets ekosystemtjänster i Naturvårdsverkets regi. Dessutom ingick Lisen Schultz i den svenska delegationen vid ett globalt möte vid FN:s miljörgan UNEP i Nairobi angående inrättandet av en vetenskaplig panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster motsvarande FN:s klimatpanel. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ Det svenska EU-ordförandeskapet har engagerat forskare inom bland annat juridik och på klimatområdet. Höstens öppna föreläsningar om EU Sedan 30 år tillbaka ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Höstens serie med föreläsningar går under rubriken Sverige, Europa, Världen om EU i vardag och toppolitik och består av sju föreläsningar på tisdagskvällar i Södra huset, Hörsal 2, klockan Hittills har föreläsningarna bland annat handlat om EU:s politik och hur krishanteringen fungerar, om Sverige och euron samt EU som fredsprojekt. De föreläsningar som återstår handlar om jämställdhet (10 november) och säkerhetspolitik (17 november). Universitetsnytt 5/

14 FORSKNING Elinor Ostrom vid Stockholm Resilience Centre får ekonomipriset Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 till Elinor Ostrom, Indiana University, för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter och Oliver E Williamson, University of California, för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser. Elinor Ostrom blir därmed den första kvinnan som får ekonomipriset. Hon har i sin forskning visat hur gemensamma tillgångar kan förvaltas framgångsrikt av föreningar av brukare. Baserat på ett stort antal studier av gemensamt förvaltade fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter finner Ostrom att resultaten ofta är bättre än vad gängse teori förutspår. För att hantera konflikter har brukarna utvecklat sofistikerade mekanismer för beslutsfattande och efterlevnad av regler, och Ostrom visar vad som utmärker framgångsrika brukarföreningar. Ellinor Ostrom ingår i styrelsen för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Detta är det enda internationella styrelseuppdrag hon har av denna karaktär. Elinor Ostrom medverkar regelbundet i forskningen och undervisningen vid centret. Andreas Duit, statsvetare vid Stockholms universitet, var 2004 verksam som gästforskare vid The Workshop for Policy Analysis and Political Theory vid Indiana University där Elinor Ostrom är forskningsledare. The Workshop är en fantastisk forskningsmiljö som samlar framstående forskare i olika discipliner från hela världen. Elinor Ostrom är en ständigt intresserad och initierad deltagare i debatter och seminarier och har också ett starkt engagemang i miljöoch utvecklingsfrågor, säger Andreas Duit från Seattle där han idag är gästforskare. Ekonomipriset till Elinor Ostrom är högst välförtjänt men också banbrytande på flera sätt, enligt honom. Att Ostrom, som är professor i statsvetenskap och inte ekonomi, tilldelas priset är en tydlig indikation på en allt starkare förståelse av att marknader och samhälle är långt mer sammanlänkande än vad som tidigare antagits. n TExT: PER LARSSON FOTO: J. LOKRANTz/AzOTE Elinor Ostrom vid en föreläsning i Stockholm. Sandstubbar och progg på Forskardagarna Den 7 8 oktober var det dags för årets upplaga av Forskardagarna. Det var elfte året som Stockholms universitet bjöd in allmänheten till populärvetenskapliga föreläsningar av forskare som disputerat det senaste året. Som vanligt var det ett brett spektrum av ämnen som avhandlades, alltifrån kollektiva självmord över progg till fiskarten sandstubbe och hur diamanter kan förbättra cancerbehandling. Totalt var det närmare 60 forskare som höll föredrag. Totalt besökte cirka personer Forskardagarna, de flesta av dem var gymnasielever från cirka 36 skolor. Liksom tidigare år kunde gymnasieklasserna även besöka flera institutioner för att få inblick i hur det är att studera där. Bland de institutioner som erbjöd studiebesök var Psykologiska institutionen, Institutionen för tillämpad miljövetenskap samt Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi där besökarna bland annat gjorde ett studiebesök i islabbet. Nytt för i år var att arrangemanget flyttat från Aula Magna till Södra huset. En annan nyhet var att det nu även hölls föreläsningar om hur det är att studera vid Stockholms universitet och att det gick att chatta om utbildning med studievägledare via universitetets webbplats. Som vanligt, faktiskt, är vi mycket nöjda med evenemanget, säger årets projektledare Jonas Åblad. Flytten till Södra huset var enbart positiv. Besökarna kom närmare verksamheten och fick möta studenternas och forskarnas vardag vid Stockholms universitet. Många elever uppskattade det. Den andra nyheten, föreläsningarna om hur det är att plugga, visade sig vara bland de mest populära inslagen. Inga andra lokaler fylldes så snabbt inför föreläsningarna. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ 14 Universitetsnytt 5/2009

15 FORSKNING Moa Waara var en av studenterna som sökte examensarbete. Bioteknikföretag mötte forskare och studenter I samband med Forskardagarnas första dag den 7 oktober anordnades Stockholm University s Biotech Link 09 i Geovetenskapens hus. Här kunde läkemedels- och bioteknikföretag träffa forskare och studenter inom naturvetenskap vid universitetet. Till skillnad från de flesta andra mässor var det inte företagen som presenterade sig själva. Istället stod forskargrupper och studenter som sökte examensjobb vid ståbord och posters som företagsrepresentanterna fick gå runt till. Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi hade fyra montrar där man bland annat presenterade forskning om biomarkörer för stress och individuell strålkänslighet samt om resistenta bakterier. Studenten Sara Skiöld var en av dem som stod i montern om biomarkörer. För henne var det första gången på en sådan här mässa: Det är en jättebra idé att företagen får inblick i vad vi forskar om, sade hon. Några bord bort stod Hans Adolfsson, professor i organisk kemi, och talade om sin forskning om nya metoder för framtagning av läkemedel baserade på katalys med en representant för GE Health. Och ytterligare en bit bort svarade Sven Hovmöller, professor i strukturkemi, på frågor från Astras representant om att en ny metod för att samla in tredimensionella bilder även fungerar på membranproteiner. Efter en timme med kontaktskapande vid borden var det dags för paneldebatt under rubriken Hur kan samverkan förbättras i Stockholmsregionen incitament och kul- tur med forskare och företrädare för läkemedelsföretag. Och efter debatten blev det mingel igen. Moa Waara, masterstudent i analytisk kemi, var en av de studenter inom kemi och biologi som tog chansen att möta företag i jakten på examensarbete. Hon hade förberett sig noga och hade cv med sig och samtalade med flera företagsrepresentanter. Har du ett kort? och Är det dig man ska höra av sig till? var återkommande fraser när hon mötte potentiella arbetsgivare. Arrangemanget var väldigt givande, det var en unik chans att få träffa representanter från ens potentiella framtida arbetsgivare. Jag hoppas att det blir fler sådana här träffar i framtiden och jag skulle uppmana alla berörda studenter att gå dit. Sen hänger det ju också på att man förbereder sig och tänker igenom hur man bäst presenterar sig själv på kort tid, säger Moa Waara efteråt. Johanna Pettersson vid Institutionen för biologisk grundutbildning var också ute efter ett examensjobb, och tyckte det här var ett bra initiativ. Sådana här tillställningar behövs det mer av, enligt henne. Ungefär 80 personer deltog i arrangemanget. Vi har sett i utvärderingarna att framför allt företagsrepresentanterna var nöjda med formen och tyckte det var ett bra initiativ. För att förbättra oss tänker vi i framtiden nischa oss ännu mer genom att jobba med ett mindre antal institutioner och på så sätt enklare kunna matcha med rätt företagsrepresentant, säger en av arrangörerna, Maria Ljunggren vid Näringslivssektionen vid universtietet. n TExT OCH FOTO: PER LARSSON Gymnasielever om Forskardagarna: PariSa hashemi, vallentuna gymnasium, tyckte föredragen var intressanta. Jag har fått inblick i hur universitetet fungerar och då kan jag förbereda mig bättre. gena reshetnikov, nt-gymnasiet i Jakobsberg, lyssnade på föreläsningar om immunförsvaret och om istiden. Det är många nya saker jag fått veta här. robert ÖSterman, Samgymnasiet i Jakobsberg, lyssnade bland annat på föreläsningar om koagulation och filmcensur. Jag tycker det har varit bra. men kanske borde man ha kunnat få mer information om olika ämnen vid utbildningsinformationen. Universitetsnytt 5/

16 Hans Söderström, Per Stam, Camilla Kretz och August själv. Strindberg i nygammal dräkt Titelsidan i originalmanuskriptet till dramat Karl XII. Strindberg försåg ofta manuskripten med dekorativa titelsidor. om tre år, 2012, är det 100 år sedan august Strindberg dog. till dess ska august Strindbergs Samlade verk ha kommit ut. Under 1910-talet gavs den första samlade utgåvan av Strindbergs skrifter ut. Efter flera decennier av diskussioner om att ge ut en ny edition, bland annat för att kunna ta hänsyn till de originalmanuskript som kommit fram sedan den första utgivningen, startade Strindbergssällskapet 1979 arbetet med en ny textkritisk utgåva med Lars Dahlbäck som huvudredaktör kom de första textvolymerna ut. Arbetsuppgiften var dock alltför omfattande för en ideell förening och 1986 överfördes huvudmannaskapet till Stockholms universitet. August Strindbergs Samlade Verk ska möta höga vetenskapliga krav på textetablering och kommentar, samtidigt som Strindbergs texter ska göras tillgängliga för allmänheten. Man vänder sig till både forskare och vanliga läsare. Arbetet involverar ett stort antal forskare som är experter på Strindbergs verk. De engageras som delredaktörer för enskilda verk eller tillfrågas för att kontrollera detaljuppgifter. Under åren har fler än 50 forskare anlitats av utgivningen. Redaktionen på tre personer sitter i F-huset i Södra huset i Frescati. Det är huvudredaktören Per Stam och biträdande huvudredaktörerna Camilla Kretz och Hans Söderström.* I oktober 2009 hade 65 textvolymer och 21 textkritiska kommentarer publicerats. När utgåvan är färdig ska den innehålla alla verk som Strindberg fullbordade: romaner, noveller, dramer, dikter, essäer, tidningsartiklar med mera (dock ej Strindbergs brev som redan finns utgivna). Det innebär 72 volymer i bokform (en textvolym kan innehålla flera verk) och lika många separata textkritiska kommentarer, med bland annat beskrivningar av vilka textförlagor som använts och redovisning av varianter. Publicering på Internet År 2011 räknar redaktionen med att alla textvolymer lämnats till förlaget. Sedan återstår att färdigställa resterande textkritiska kommentarer samt att göra ett register över hela utgivningen. I utgåvan ska Strindbergs texter återges som han skrev dem, det vill säga utan tryckfel, censur eller andra ändringar gjorda av förlaget. Strindbergs eget språk ska användas i ordformer, meningsbyggnad och interpunktion. I textvolymerna redogörs även för verkens tillkomst och mottagande. Här finns dessutom ordförklaringar och ett stort bildmaterial (ibland även samtida kartor). Strindbergsprojektet har hela tiden samarbetat med ett förlag som givit ut textvolymerna, sedan 1986 Norstedts. Littera- turbanken, som tillgängliggör svenska klassiker på nätet, lägger också ut samtliga textvolymer på internet. De textkritiska kommentarerna publiceras endast på internet via Litteraturbanken. Dessutom finns både ordkonkordans och ordförklaringar tillgängliga på internet via Språkbanken vid Göteborgs universitet. Kommersiella förlag vill inte alltid lagerhålla böcker men genom att lägga ut texterna på nätet görs de tillgängliga på ett annat sätt, säger Hans Söderström. Redaktionen hjälper och stödjer delredaktörerna i deras arbete med det enskilda verket, vilket brukar kräva minst ett års arbete. Texterna behandlas enligt de vetenskapliga redigeringsprinciper som utformats vid utgivningens början. Dessutom moderniseras stavningen. När delredaktörernas manuskript kommer in till redaktionen vidtar ett tidskrävande utvärderingsarbete. Redaktionen, vars medlemmar också har varit delredaktörer för flera delar i Samlade Verk, gör noggranna kontroller av texterna mot Strindbergs originalmanuskript och andra förlagor, kontrollerar fakta i kommentarerna osv. Textvolymens sättning sker däremot externt. Den textkritiska kommentaren genomgår ett liknande redigerings- och kontrollarbete. 16 Universitetsnytt 5/2009

17 Författare med spännvidd Hans Söderström säger att det arbete man gör till stor del är osynligt och ansvarsfullt det som görs nu kommer under många år att ligga till grund för det man skriver om August Strindberg. Det som fascinerar mest med Strindberg är spännvidden i det han skrev, säger Camilla Kretz. Han rör sig över praktiskt taget alla ämnen, påpekar hon, och då alltid med en egen och ofta kontroversiell uppfattning. Många av hans verk är fortfarande i högsta grad levande och angelägna. Hans Söderström lyfter fram Strindbergs språk: Han förnyade och moderniserade svenskan i Röda rummet och fortsatte sedan med det. Strindberg gick flera kliv framför andra samtida författare. Genom att nu ta bort sådant som förlagen ändrat i Strindbergs texter, som till exempel kommateringen, så blir det mer liv i texterna, lägger Hans Söderström till. Vi låter Strindberg framträda så autentiskt som möjligt. Vi brukar skämtsamt jämföra med hur musikinspelningar remastras : Strindberg återges troget utifrån originalmanuskripten: bättre, mustigare, kraftfullare jämfört med de äldre utgåvorna, säger Per Stam. På frågan om vad han upptäckt om August Strindberg under arbetets gång framhåller Per Stam att Strindberg alltid går in i olika faser och ämnen med full kraft. Hans Söderström betonar det mångfacetterade. Jag har sett fler av hans facetter än vad jag visste fanns tidigare. n TExT: PER LARSSON BILDER: ORASIS FOTO/MÅ OCH STRINDBERGSPROJEKTET * Se notis på sidan 23 om redaktörskapet. Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk startade 1979 och har sedan 1986 drivits i Stockholms universitets regi. Utgivningen ska innehålla alla arbeten som Strindberg fullbordade. Det handlar om romaner, noveller, dramer, dikter, essäer och tidningsartiklar; sammanlagt omkring 150 verk, som publiceras i 72 volymer. Här finns kända romaner som Röda rummet och Tjänstekvinnans son och dramer som Fröken Julie och Ett drömspel men också artiklar om teater, konst, språk- och naturvetenskap. Strindbergsprojektets huvudfinansiärer är Vetenskapsrådet och Statens kulturråd, samt från 2009 Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Ett särskilt engångsanslag har beviljats av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. En sida ur Ockulta Dagboken, där Strindberg skriver om sin och hustrun Harriets bröllopsnatt. Vissa detaljer var så intima att Strindberg strök över dem, vilket gäckat forskarna. Universitetsnytt 5/

18 ARBETSPLATS Uppdragsutbildning i juridik organiseras om Riksrevisionen har vid ett par tillfällen senaste åren riktat kritik mot Stiftelsen Fakultetskurser vid Stockholms universitet. Fakultetskurser erbjuder i samarbete med Juridiska institutionen fortbildning för yrkesverksamma jurister och andra yrkesgrupper, som i sitt arbete har användning för juridiska kunskaper. Vid en granskning 2007 kritiserade Riksrevisionen hur avtalet mellan stiftelsen och Juridiska institutionen var utformat. Det fick till följd att institutionen träffade ett nytt samarbetsavtal med stiftelsen. Men även detta kritiserades för brister och oklarheter i en skrivelse från Riksrevisionen till universitetet i januari i år. Där hävdas bland annat att universitetet inte redovisar samtliga intäkter och kostnader från uppdragsutbildningen, vil- ket inte överensstämmer med god redovisningssed för avgiftsfinansierad verksamhet vid en myndighet. I ett svar till Riksrevisionen från rektor Kåre Bremer och universitetsstyrelsens ordförande Sten Heckscher medger de att avtalet mellan institutionen och stiftelsen borde vara tydligare. De skriver att universitetet det närmaste året ska avveckla samarbetet med stiftelsen och omorganisera det sätt uppdragsutbildningen bedrivs på vid Juridiska institutionen. Juridiska fakultetens dekanus Said Mahmoudi har nu tagit fram ett förslag till hur Stiftelsen Fakultetskurser kan ersättas med en ny centrumbildning, som grundas på den så kallade Vinnovamodellen. Det innebär en slags joint venture mellan Stockholms uni- versitet, en ekonomisk förening bestående av lärarna på Juridicum och en tredje part en förening bestående av näringslivsrepresentanter. Fakulteten hoppas kunna diskutera avtalet med universitetets ledning i november. Ambitionen är att kunna fortsätta verksamheten och behålla personalen utan något avbrott, men allt hänger på hur de tilltänkta parterna ställer sig till det föreslagna avtalet. Min förhoppning är att en framgångsrik och eftertraktad verksamhet som har varit ett bra exempel på samverkan av universitetets forskare med omgivande samhället ska kunna fortsätta inom en ny organisation som har beprövats med mycket goda resultat vid flera andra lärosäten, säger Said Mahmoudi. n TExT: PER LARSSON Direktiv klara för Översynsprojektet För drygt ett år sedan beslutade rektor om att dra igång Översynsprojektet med syftet att öka effektiviteten och kvaliteten i universitetets administration. Efter att arbets- grupper inventerat de administrativa processerna inom universitetet och förslag lämnats till åtgärder så gav förvaltningschef Ann-Caroline Nordström i slutet av september direktiv till cheferna i förvaltningen om att genomföra åtgärder inom 15 prioriterade områden. n TExT: PER LARSSON FAKtURAHANtERING Ekonomiavdelningen ska till i januari analysera fakturahanteringsprocessen. Förslag till åtgärder ska sedan tas fram för att minska hanteringstiden. UPPHANDlING Tekniska avdelningen ska under hösten förbättra informationen rörande upphandling och befintliga ramavtal. löpande löneadministration Personalavdelningen ska till juni 2010 digitalisera det löpande löneadministrativa arbetet. DIREKtRAPPoRtERING INoM StUDIEADMINIStRAtIoNEN Studentavdelningen ska senast i januari föreslå vilka administrativa rutiner som studenterna bör utföra genom direktrapportering, till exempel via LADOK på webben. StUDIEINFoRMAtIoN Studentavdelningen ska till augusti 2010 ta fram en webbaserad studieadministrativ handbok. ANtAGNING Studentavdelningen ska till januari ha analyserat antagningsprocessen. 18 Universitetsnytt 5/2009 SCHEMAläGGNING Planeringsenheten ska, tillsammans med Avdelningen för IT och media, analysera schemaläggningsprocessen inklusive lokalbokningen och föreslå åtgärder för att minska hanteringstiden. SU-ARbEtSPlAtSEN Avdelningen för IT och media ska under hösten utveckla och förbättra bland annat marknadsföring av SU-arbetsplatsen. It-SUPPoRtFUNKtIoNEN Avdelningen för IT och media ska till i januari förbättra IT-supportfunktionen. SERVERDRIFt Avdelningen för IT och media ska till i januari vidta åtgärder för att minska antalet e-postsystem, servrar och skapa större samordning i serverdriften. KoPIERINGS- och UtSKRIFtS- VERKSAMHEtEN Avdelningen för IT och media ska till januari förändra kopierings- och utskriftstjänsterna för att sänka kostnaderna. WEbbREDAKtÖRSARbEtE Kommunikationsenheten ska till januari ta fram en processbeskrivning av hur webbredaktörsarbetet vid institutionerna ska gå till. Med utgångspunkt i denna ska anledningarna till det omfattande institutionsarbetet och förslag till åtgärder för att minska arbetstiden tas fram. INFoRMAtIoN och StÖD Flera förvaltningsenheter ska till januari sammanställa material som ska göras tillgängligt för institutionerna, främst på webben. Det rör sig till exempel om lagar och förordningar, riktlinjer, kalendarier och dokumentmallar. Behovet av expertstöd och utbildningsinsatser för administratörer ska även ses över. Kommunikationsenheten får även i uppdrag att inom ramen för Webb 2010 presentera en ny enhetlig webbstruktur för att informera om centrala stödfunktioner och översiktligt presentera förvaltningsenheternas arbetsområden. En prefektingång ska även övervägas. PlANARbEtE Planeringsenheten ska till januari revidera systemet för universitetets handlingsplaner. GEMENSAM ADMINIStRAtIoN Personalavdelningen, Ekonomiavdelningen och Studentavdelningen ska till januari ta fram förslag till organisation för kompetensförsörjning till institutionerna, främst de små. Se även ledaren på sidan 2.

19 ARBETSPLATS Behöver du fokus på din forskning? En ledande roll under en världskongress sätter din verksamhet i fokus Som arrangör kan du påverka innehållet, genomförande och kvaliteten. Det vidgar ditt internationella nätverk och ökar möjligheten till större internationellt samarbete. Och med Stockholm som arena kan du känna dig trygg i vetskapen om att dina internationella kollegor kommer att trivas. Boka ett möte med oss på Congress Stockholm, så berättar vi mer om hur vi kan stödja din vision om en framtida kongress i Stockholm. Congress Stockholm Tel info@congresstockholm.se Universitetsnytt 5/

20 ARBETSPLATS Fler kvinnliga professorer och doktorer Ekonomiprofessor Per Krusell höll installationsföreläsningen (överst). Nya professorer inom humaniora. Fredag den 25 september var det dags för årets installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus. I år var det flera kvinnliga professorer som installerades än tidigare år. Av de 33 nya professorer som rektor anställt eller befordrat det senaste året var 13 stycken, eller 39 procent, kvinnor. De senaste två åren har den siffran varit 33 respektive 17 procent. Och bland de 19 nya gästprofessorerna var 7 kvinnor (gästprofessorer installeras inte, däremot bjuds de in till högtiden). Vid högtiden promoverades 132 nya doktorer av de 246 som disputerade under läsåret 2008/09. Av de nya doktorerna var kvinnorna i majoritet, 154 av 246. Åtta nya hedersdoktorer promoverades, bland dem författaren och professorn Cecilia Lindqvist och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg. Åtta jubeldoktorer, som fick sin doktorsgrad för 50 år sedan, promoverades även. Två lärare, Henry Montgomery och Ingmar Borgström, och en institution, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, fick ta emot pris för sina pedagogiska insatser. I år delade universitetet även ut en guldmedalj, till direktör Björn Wolrath som under en många år stött Stockholms universitet på olika sätt. Ceremonin i Blå hallen varvades med musik av en brassensemble från Kungliga Musikhögskolan, orgelmusik samt sång av Emilia Feldt och Luthando Qave från Operahögskolan och Stockholms Studentsångare. Efter ceremonin var det bankett i Gyllene salen och sedan var det åter dags att gå till Blå hallen, där det blev dans till Mats Engströms orkester. Cirka personer var anmälda till ceremonin och det var knappt 685 sittande gäster vid banketten. Bland de mer kända gästerna fanns utbildningsminister Jan Björklund, landshövding Per Unckel och universitetskansler Anders Flodström. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO Björn Wolrath, här i samspråk med juridikprofessor Claes Sandgren, fick ta emot universitetets guldmedalj. Och sedan blev det dans Universitetsnytt 5/2009