1 Höganäs utgångspunkter för energiarbetet... 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Höganäs utgångspunkter för energiarbetet... 1"

Transkript

1 Sammanfattning Höganäs bedriver en energiintensiv produktion där energiprodukter används för olika ändamål. Leveranssäker, konkurrenskraftig och stabil tillgång till energi är nödvändig. I vissa sammanhang används energi som råvara, i andra fall för drift av processer, maskiner och hjälpsystem. Inom produktionen används tekniska gaser och vätskor i betydande omfattning och kallas för media. Höganäs arbetar kontinuerligt med energieffektivisering inklusive energiintegration baserat på ett certifierat energiledningssystem. Företaget försöker i första hand minska sin användning av energi genom energieffektivisering och processintegration, i andra hand söker man tillämpningar och avsättning för den spillvärme som uppstår. Framtiden på energimarknaderna är mycket svår att förutse och utgör en betydande osäkerhet för den energiintensiva industrin. Energianläggningar av olika slag för produktion av elkraft, bränslen och processråvaror för sitt interna behov kan på längre sikt bli aktuellt beroende på prisutveckling, tillgång och teknikutveckling. Höganäs är den producent av metallpulver som har högst effektivitet och lägst miljöpåverkan. Ambitionen är att vara bäst i branschen. Vid sökt produktion krävs, trots effektiviseringar, en större användning av energi och media än i nuläget. Elenergi köps i första hand från elnätet och andelen förnyelsebar el beror därmed av mixen i det svenska elnätet. En utbyggnad av reservkraftanläggningar och egen elproduktion i mindre skala är tänkbar. Naturgas utgör bästa tillgängliga teknik, BAT, vid stålproduktion. Naturgas är det dominerande bränslet på industriområdet och används huvudsakligen som bränsle i produktionsugnar, men också som råvara för vätgastillverkning. Vid sökt produktion krävs ökad kapacitet för leverans av naturgas. Detta kan ske genom att nätägaren förlägger nya ledningar till industriområdet och/eller genom leverans av naturgas i flytande form (LNG) via hamnen eller via lastbilstransport. Användning av LNG kräver att man på industriområdet etablerar en anläggning med lagringstankar och förångare. Även produktionen av vätgas, kvävgas och tryckluft kommer att behöva expanderas. Behovet av kylvatten och kommunalt vatten förväntas öka baserat på ökande produktionsvolymer och eventuella energianläggningar. Tillkommande produkter inom pilotproduktion kommer också att ställa nya krav på media. Till exempel är det troligt att argon tidigare använt som skyddsgas återintroduceras. Även syrgas kan komma att finna en ökande användning. Möjligen kan ett ökat inslag av våta processer ge upphov till nya anläggningar för hantering av processvatten. I takt med att produktionen expanderas och eventuellt nya anläggningar etableras behöver den interna infrastrukturen för samtliga energislag och media förstärkas. Mindre volymer biogas från det kommunala reningsverket bidrar till företagets produktion av vätgas. Detta är för närvarande den enda användning av förnyelsebara bränslen som förekommer inom Höganäs Sweden AB. Av tekniskt tänkbara biobränslen är det bara uppgraderad biogas från rötning eller termisk förgasning som är av långsiktigt intresse för Höganäs. Tillgänglighet på marknaden saknas emellertid och tekniken är ännu outvecklad. Om det framöver blir kommersiellt rimligt att ersätta delar av naturgasanvändningen med produktion av förnyelsebar gas från biomassa så avser företaget att försöka medverka till att en sådan anläggning kommer till stånd, i Höganäs eller på annan plats. Återvunnen energi används i betydande omfattning i anläggningarna och sedan lång tid har spillvärme via internt fjärrvärmenät även använts för uppvärmning och varmvatten i kontor, personalutrymmen och produktionslokaler. Sedan 2005 har återvinningen av spillvärme från rökgaser och ugnsprocesser byggts ut avsevärt och överskottet levereras som hetvatten till Höganäs Fjärrvärme där spillvärme står för den absoluta merparten av energileveransen.

2 Innehåll 1 Höganäs utgångspunkter för energiarbetet Energiarbetet inom Höganäs Sweden AB Bakgrund och förutsättningar Energieffektivisering Arbetsuppgifter och ansvar inom energiarbetet Forskning och utveckling Uppföljning och energimätning Energiåtervinning och energiintegration Processintegration Energiåtervinning som hetvatten/fjärrvärme Återvinning av lokalvärme Energiintegration med omgivande samhälle Framtidsperspektiv och tillkommande anläggningar Användning och produktion av energi och media Elkraft Användning av elkraft Reservkraft Förnyelsebar el och kompletterande elproduktion Naturgas Användning av naturgas Reservbränsle Infrastruktur Förnyelsebara bränslen Tillgång, tekniska begränsningar och möjligheter Användning av biogas från rötning Termisk förgasning av biomassa och restprodukter Fjärrvärme och hetvatten Gasol Dieselolja Vätgas Användning av vätgas Produktion och infrastruktur... 20

3 4.8 Luftgaser Användning av kvävgas Produktion och infrastruktur för kvävgas Argon Syrgas Tryckluft Användning av tryckluft Produktion och infrastruktur Vattensystem Kommunalt vatten Havsvatten Strategi för energiplanering och energianvändning vid sökt produktion Utgångspunkter Förutsättningar för investeringar Exempel på pågående arbete Figurförteckning Tabellförteckning... 29

4

5 1 Höganäs utgångspunkter för energiarbetet För Höganäs affärsverksamhet är leveranssäker, konkurrenskraftig och stabil tillgång till energi nödvändig. En hållbar utveckling av affären förutsätter en effektiv användning av energi och på längre sikt en övergång till förnyelsebara energislag. Höganäs arbetar kontinuerligt med effektivisering av energianvändningen enligt interna mål. En effektivare användning av energi ökar konkurrenskraften, minskar de finansiella riskerna och bidrar till en bättre miljö. Kommersiella avtal på energimarknaderna görs med hänsyn till leveranssäkerhet och konkurrenskraft. Långa samarbeten med energileverantörer föredras. Höganäs bevakar utvecklingen på energiområdet för att finna hållbara och förnyelsebara alternativ till sin energiförsörjning. Ambitionen är att ligga i utvecklingens framkant och en övergång görs när det är tekniskt och kommersiellt möjligt. Höganäs söker också aktivt samarbeten kring energiråvaror, energiproduktion och energiintegration med omgivande samhälle. Vid lokalisering av nya processer, produkter och ökande produktionsvolymer beaktas tillgång till konkurrenskraftig och förnyelsebar energi. Företaget är den producent av metallpulver som har högst effektivitet och lägst miljöpåverkan. Ambitionen är att vara bäst i branschen. 2 Energiarbetet inom Höganäs Sweden AB 2.1 Bakgrund och förutsättningar Höganäs bedriver en energiintensiv produktion där energiprodukter används för många ändamål. I vissa sammanhang används energi som råvara, i andra fall för drift av processer, maskiner och hjälpsystem. Kostnaden för energi utgör en betydande andel av företagets produktionsomkostnader. Avbrott i energileveranser betyder omedelbart störningar i produktionen. Konsekvensen av sådana avbrott är höjd energiförbrukning i samband med återstart av diverse processer med mera. Inom produktionen används tekniska gaser och vätskor och kallas sammanfattande för media. Mediaförsörjningen omfattar bla vätgas, kvävgas, tryckluft, kylvatten och hetvatten. För produktion och/eller cirkulation av media krävs energi och det är ibland svårt eller rent av meningslöst att skilja användningen av media från användningen av energi. På grund av denna starka koppling används ofta samma metoder och synsätt för media som för primärenergi. Omsättningen av energi i kombination med att ett flertal betydelsefulla processteg sker vid höga temperaturer medför oundvikligen att det uppstår restenergi/spillvärme, ofta i form av varma gaser eller varmt vatten. I första hand försöker man minimera uppkomsten av spillvärme och i andra hand se till att den tas till vara och kommer till nytta. Eftersom få processer bedrivs vid temperaturer under 750 C finns dock begränsad avsättning för spillvärme internt inom företaget. Detta har inneburit att företaget även söker extern avsättning för denna energi. Detta diskuteras vidare i avsnitt 3 nedan. 2.2 Energieffektivisering Effektivisering av processer och anläggningar har i olika former bedrivits under decennier. Särskilt i samband med ombyggnader och nyinvesteringar har steg tagits mot lägre energianvändning per producerad enhet. Höganäs har sedan starten 2004 medverkat i energimyndighetens Program För Energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE, lag 2004:1196). Medverkan har inneburit omfattande energikartläggningar, identifiering och genomförande av åtgärder samt införande av energiledningssystem. Höganäs har sedan 2006 ett av tredje part certifierat energiledningssystem. I enlighet med kraven i PFE innehåller ledningssystemet särskilda rutiner för inköp av energikrävande utrustning, nyprojektering och ändringar samt för underhåll av energikrävande utrustning. Sida 1 av 29

6 I Figur 1 nedan visas den specifika energianvändningen per producerat ton i anläggningarna under perioden 1990 till Under denna period har den specifika energianvändningen minskat med mer än 35 %. Samtidigt är det viktigt att notera att det under samma period skett en ökande efterfrågan och produktion av produkter som kräver mer energi per ton vid produktion och energieffektiviseringen egentligen varit större än 35 %. kwh/ton Figur 1 Specifik energianvändning (kwh/producerat ton) för anläggningarna i Höganäs under åren Figur 1 visar tydligt effekten av det strukturerade arbetet sedan 2005/2006 med en kraftigare och mer konsekvent sänkning av energianvändningen per ton. Under perioden har den specifika energianvändningen minskat med över 20 %. Detta motsvarar ca 100 GWh/år lägre energianvändning baserat på produktionen under Även under den här perioden har förskjutningen mot mer högpresterande och energikrävande produkter fortsatt. Huvuddelen av energieffektiviseringen som genomförts ligger i tillverkningsprocessen även om besparingar också gjorts i mediasystem och hjälpsystem. Besparingarna har uppnåtts genom en kombination av tekniska åtgärder, förbättrade rutiner för drift och underhåll samt processoptimering. Även ett ökande anläggningsutnyttjande och förbättringar vid nyinvesteringar och nya anläggningar har spelat en roll. I Figur 2 och Figur 3 visas exempel på hur energieffektiviseringen fortskridit de senaste åren för två av anläggningarna i Höganäs. I figur 2 visas hur naturgasanvändningen per ton glödgat material i pulververket utvecklats under åren , det vill säga sedan starten av PFE. Naturgasförbrukningen per ton har minskat med över 25 %. Resultatet har uppnåtts genom en kombination av injustering av utrustning, processoptimering samt genom optimering av råmaterialet. Sida 2 av 29

7 60 Naturgasförbrukning (Nm 3 /ton) År Figur 2 Specifik naturgasanvändning (Nm 3 naturgas/producerat ton) vid produktion i järnpulververket I Figur 3 visas hur elanvändningen per ton i järnsvampverket utvecklats under motsvarande period. Även här har förbättringar åstadkommits och den specifika energianvändningen har minskat med över 20 %. Effektiviseringen har åstadkommits genom åtgärder på ett antal utrustningar där varvtalsreglering av fläktar och driftstidsstyrning spelat en betydande roll Elförbrukning (kwh/ton) År Figur 3 Specifik elanvändning (kwh el/producerat ton) vid produktion i järnsvampverket under Sida 3 av 29

8 De senaste årens energieffektivisering har inneburit att det blir allt svårare att finna möjligheter till ytterligare förbättringar. Även om möjlighet till ytterligare förbättringar i rutiner, delsystem och processoptimering troligen finns så blir möjligheterna allt mindre. Fortsatt sänkning av specifik energianvändning kräver i ökande utsträckning processutveckling och nyinvesteringar. Införande av sådan ny teknik är i regel möjligt enbart i samband med större kapacitetsökningar. Mot bakgrund av detta är möjligheten att expandera produktionen i Höganäs avgörande för möjligheten till långsiktigt betydande energieffektivisering. 2.3 Arbetsuppgifter och ansvar inom energiarbetet Arbetet med energi och planering av energiarbetet ligger i linjen och inom specialistfunktioner i företaget. Ansvar och rutiner är förankrade i ledningssystemet vilket beskrivs i kapitel TB12 Verksamhetsstyrning. Oaktat att både organisation och ledningssystem utvecklas och anpassas över tiden finns det ett antal centrala arbetsuppgifter inom energiarbetet som alltid måste utföras. Det handlar om allt från målsättning, ansvar och uppföljning till olika rutiner för drift, underhåll och bemanning. Arbetet med att identifiera möjligheter till energieffektivisering är givetvis centralt. Utöver olika metoder att tillvarata personalens kunskap och idéer i det dagliga arbetet kan energikartläggning vara ett effektivt sätt att fånga upp ytterligare idéer, framför allt på systemnivå. Kartläggningar avseende hela produktionen är meningsfulla att genomföra med tre till fyra års mellanrum. Därvid tillämpas energibalanser över alla enheter och delprocesser för att bedöma hur energi används, med vilken verkningsgrad och hur energi lämnar anläggningarna. Därutöver är det ibland motiverat att genomföra detaljerade kartläggningar av delsystem såsom vissa mediasystem, belysning, kontor m.m. som kanske får begränsad uppmärksamhet vid en kartläggning av alla större energianvändare. Höganäs är marknadsledande i en nischbransch där det saknas officiella riktmärken för energieffektivitet. Det saknas därmed möjlighet att enkelt via så kallad riktmärkning jämföra sig med andra. För enskilda processenheter kan sådana jämförelser göras ibland, men då med förutsättningen att man tar hänsyn till de stora skillnaderna i produktens kvalitet och utformning. Företaget har i sin Projekthandbok riktlinjer för hur man säkerställer att ledningssystemets alla krav uppfylls i samband med projekt. Hänsyn till energianvändningen tas redan i ett tidigt skede av utformningen och krav på energieffektivitet införlivas i anbudsförfaranden. LCC (Life Cycle Cost)-analys används som verktyg för att bedöma optimal design och bästa alternativ vid inköp av utrustning. Företaget upprätthåller rutiner för att introduktion och utbildning av alla nyanställda inkluderar energiaspekter. Grundläggande utbildning i energi ges till alla anställda och repeteras med viss regelbundenhet. Befattningshavare med energiansvar eller ansvar för drift, underhåll, konstruktion, utveckling etc ges fördjupad utbildning med avseende på energiledningssystemet och viktiga tekniska aspekter. All energianvändning mäts och följs upp på månadsbasis samtidigt som annan teknisk och ekonomisk information inom produktionen. Höganäs anser att det arbetssätt som man följer och har integrerat i sitt ledningssystem uppfyller tillämpliga delar av Reference Document on Best Available Techniques for Energy Efficiency, som publicerades av Europeiska kommissionen, IPPC-byrån i februari Sida 4 av 29

9 2.4 Forskning och utveckling Vid utveckling av nya produkter och processer tas vid designfasen hänsyn till såväl lägsta totala kostnad och energiförbrukning som till miljöpåverkan. Även vid fortsatt utveckling av befintliga processer och processutrustning tas energihänsyn. Målet är en högre effektivitet totalt sett, inte alltid en lägre energianvändning lokalt i metallpulverproduktionen. En lägsta total energiförbrukning kan innebära att energiförbrukning vid tillverkning av materialet ökar, men att energibesparingar för slutprodukten medför att den totala energibesparingen blir betydande. Målet är således att uppnå en effektivare slutprodukt eller en total effektivisering genom produktens användning. 2.5 Uppföljning och energimätning All energianvändning mäts primärt på månadsbasis. Detta är tillräckligt bra med hänsyn till ekonomisk uppföljning och uppföljning av nyckeltal. Det finns dessutom ett antal energimätare anslutna till processövervakningssystem då informationen anses betydelsefull för processtyrningen. En början till ett samordnat system för mätning av energi med högre upplösning där energianvändningen i vissa enheter kan följas timme för timme har etablerats. Detta har vid några tillfällen visat sig vara värdefullt. Driftsledare har kunnat få omedelbar återkoppling på om mindre justeringar i processen leder till högre eller lägre energianvändning sett till hela systemet. Denna typ av information drunknar annars lätt i alla händelser från en hel månads drift eller också ser man inte helhetseffekten när man följer förbrukningen på en enskild enhet. Höganäs har som ambition att på sikt ansluta alla energimätare och större förbrukare till ett övergripande energimätsystem. 3 Energiåtervinning och energiintegration Med en betydande omsättning av energi i ett antal olika processer uppstår oundvikligen sekundära energiflöden i form av varma produkter, heta gaser, kylvatten, etc. Kvaliteten, exergin, i dessa energiflöden är alltid lägre än i primärenergin. Detta är en oundviklig följd av termodynamikens lagar. En effektivare process innebär i regel att storleken på de sekundära energiflödena minskas. Dessutom finns ibland möjligheter att använda energin i anslutande eller kringliggande processer och därigenom minska användningen av primärenergi. Med processintegration avses när man designar hela avsnitt med kopplade flöden av råvaror och produkter till varandra för att minimera behovet av energi (och råvaror). Inom produktionen i Höganäs finns flera goda exempel på hur detta har gjorts, både vid nybyggnation och som förbättringar i efterhand. Även med en väl designad process uppstår emellertid sekundära energiflöden. Eftersom de av olika skäl inte kan användas i sin egen process kallas de ibland för restenergi eller spillvärme. Denna energi behöver då överföras i en form som tillåtera att energin effektivt kan utyttjas av en annan förbrukare. Detta är syftet med energiåtervinning. Genom att använda restenergi från andra processer uppstår ett ömsesidigt beroende, anläggningarna integreras på energisidan. Sådan energiintegration är i grunden positiv med hänsyn till energianvändning och miljöpåverkan, men kan leda till tekniska låsningar som inte alltid är önskvärda. Som ett sista eller rent av högsta - steg i energiintegration kan restenergi som inte finner avsättning inom företaget distribueras till externa parter och omgivande samhälle. På samma sätt som ovan kan detta leda till sänkt primärenergianvändning, minskad miljöpåverkan och ekonomiska besparingar men också till beroenden och låsningar. Med ökande avstånd från industriområdet ökar också investeringarna, underhållskostnaderna och energiförlusterna vilket innebär att den ekonomiska risken ökar. Sida 5 av 29

10 Höganäs har som övergripande strategi att i första hand minimera uppkomsten av restenergi genom processintegration och effektiva processer. Den spillvärme som oundvikligen uppstår ska där så är möjligt återvinnas och nyttiggöras. Det finns dock få termiska processer inom företaget som drivs vid temperaturer under 750 C vilket begränsar avsättningen av spillvärme internt i företaget. Detta har inneburit att man även söker extern avsättning för restenergi där det varit ekonomiskt rimligt. Höganäs har sedan decennier använt spillvärme i betydande omfattning internt på industriområdet. Höganäs har också levererat till andra företag i anslutning till företagets lokalisering. Sedan 2006 levereras även spillvärme till Höganäs Fjärrvärme för vidare distribution i tätorten, ett första steg i energiintegration med omgivande samhälle. Under 2012 har Höganäs även inlett ett samarbete med det lokala avloppsreningsverket där en dubbelriktad energiintegration skett med företagets vätgasproduktion. Nedan ges några exempel på processintegration, energiåtervinning och energiintegration på verksamhetsområdet i Höganäs. 3.1 Processintegration Inom järnsvampverket i Höganäs genomförs reduktion av järnslig i fast fas. Processen ger upphov till stora volymer heta gaser som cirkuleras i processen. Primärt innebär tunnelugnskonceptet i sig en effektiv återvinning av energi i processen då rökgaser från processen används för att förvärma inkommande råmaterial. I slutet av tunnelugnarna måste materialet kylas ner vilket sker genom cirkulation av luft. Från tunnelugn 3 och 4 transporteras denna uppvärmda luft till råmaterialhanteringen i andra änden av fabriken där den används för att torka råmaterialen, dvs järnslig och reduktionsblandning. Detta innebär att primärenergianvändningen för torkning av råmaterialen är näst intill försumbar. Efter tömning av tunnelugnsvagnarna avskiljs resterna av reduktionsblandningen. Ur denna separeras den kolrika returkoksen ut och återförs som råmaterial till reduktionsblandningen Företagets produktion av vätgas sker genom ångreformering av naturgas. I denna process reagerar naturgas med vattenånga vid högt tryck och temperatur under bildning av vätgas i en gasbladning av biprodukter och oreagerat. I den efterföljande separationsprocessen renframställs vätgasen emedan resterande gaser tillsammans med en del av vätgasen samlas upp till en sk restgas. Denna restgas är energirik och används sedan som bränsle och står för cirka 75 procent av processens energibehov. Det totala energibehovet i processen har dessutom minskats ytterligare genom värmeväxling mellan inkommande och utgående gasflöden. I Pulververket och Distaloyverket sker glödgning och diffusionslegering av metallpulver genom upphettning i reducerande atmosfär. Den reducerande atmosfären är brännbar och facklas normalt av säkerhetsskäl. På de större ugnarna har man installerat särskild utrustning för återföring av huvuddelen av denna gas som förbränns i ugnarna och därigenom minskar behovet av naturgas. Ytterligare möjligheter till processintegration undersöks regelbundet. För processintegration utgör emellertid frånvaron av termiska processer vid temperaturer under 750 C en kraftig begränsning av möjligheterna. Sida 6 av 29

11 3.2 Energiåtervinning som hetvatten/fjärrvärme I dagsläget återvinns värme från alla de större produktionsenheterna i Höganäs. I Svampverket produceras hetvatten direkt i tunnelugnarnas kylzoner. Dessutom produceras hetvatten genom kylning av rökgaserna från tunnelugnarna. I järnpulververket kyls rökgaserna från samtliga bandugnar genom produktion av hetvatten. Även i Distaloyverket produceras hetvatten genom kylning av rökgaserna från bandugnar. I samtliga fall håller hetvattnet en temperatur på C. Hetvattnet från alla dessa anläggningar pumpas till den fjärrvärmecentral som finns på industriområdet varefter avkylt vatten, cirka C, pumpas tillbaka till respektive anläggning. Normalt anpassas produktionen av hetvatten till aktuellt kyl-eller värmebehov. Parallellt finns ett distributionssystem (internt fjärrvärmesystem), på industriområdet som värms med det producerade hetvattnet. I fjärrvärmecentralen värmeväxlas vatten med producerat hetvatten och pumpas ut till i stort sett alla byggnader på industriområdet. Här används det för uppvärmning av varmvatten i duschanläggningar, kontor och i vissa processer samt för uppvärmning av lokaler via radiatorkretsar, ventilationssystem och så kallade aerotemprar. Avkylt vatten pumpas tillbaka till fjärrvärmecentralen där det åter värms upp. Överskott på energi levereras till Höganäs Fjärrvärme som distribuerar värme till tätorten Höganäs. I anslutning till vätgasproduktionen uppstår också spillvärme i form av överskottsånga och heta gaser som behöver kylas. Sedan 2012 omhändertas en del av detta som 90 C-vatten som pumpas till kommunens avloppsreningsverk och används för uppvärmning av processer och lokaler där. 3.3 Återvinning av lokalvärme Inom industriområdet i Höganäs finns ett antal byggnader av varierande ålder, status och användningsområde. I samtliga byggnader som utgör arbetsplatser finns installerat ventilationssystem för tillförsel av friskluft. I produktionslokalerna med ugnar finns normalt utöver behovet av frisk luft - också ett behov av att även ventilera ut värme från processerna. I flertalet lokaler finns värmeåtervinning av frånluften installerad för uppvärmning av tilluften. I vissa lokaler används återluft delar av dygnet för att reducera värmebehovet. Värmebehov därutöver tillförs från det interna fjärrvärmesystemet. I processerna förekommer ett stort antal utrustningar som kräver undertryck eller utsug av luft i kontakt med pulverprodukten. Dessa luftflöden filtreras för att återföra produkten till flödet och för att minska stoftutsläppen. I många fall återförs denna varma luft direkt till produktionslokalen vilket minskar behovet av att värma upp tilluft. Efterhand som byggnaderna underhålls kommer äldre ventilationssystemen att moderniseras och värmeåtervinningen från ventilationsluften kommer att öka. 3.4 Energiintegration med omgivande samhälle För att öka utnyttjandet av restvärme utöver vad som är möjligt inom den egna verksamheten har Höganäs inlett samarbete med externa verksamheter. Höganäs Fjärrvärme etablerades med kommunen som huvudägare. Avsikten var att baserat på spillvärme från Höganäs erbjudan fjärrvärme i tätorten. Utbyggnaden av ett fjärrvärmenät gjordes huvudsakligen under parallellt med att Höganäs byggde ut sin produktion av hetvatten. Fjärrvärmenätet i tätorten togs i drift under 2006 och därefter har antalet kunder ökat. I nuläget levereras energi till 136 större fastigheter i kommunen och 78 villor. Energiomsättningen är ca 55 GWh/år och cirka procent av energileveransen till kunderna är spillvärme. Sida 7 av 29

12 Etableringen av fjärrvärme baserat på spillvärme har gett miljöfördelar. Enligt beräkningar från Höganäs Fjärrvärme har utsläppen av CO 2 i kommunen minskat med ton/år. Därutöver har elanvändningen minskat med 2600 MWh/år (motsvarande 100 elvärmda villor). Dessutom har utsläppen av kväveoxider minskat med åtta ton per år, utsläppen av stoft med 1 ton/år och utsläppen av svavel med ett halvt ton/år baserat på att man ersatt andra förbränningsanläggningar. Mellan det kommunala reningsverket och företagets vätgasproduktion finns ett dubbelriktat samarbete. I anslutning till den avsides belägna vätgasproduktion finns tillgång till spillvärme som det inte varit ekonomiskt rimligt att leverera till fjärrvärmenätet och som därför har kylts bort med havsvatten. Det kommunala avloppsreningsverket ligger betydligt närmare. I behandling av avloppsvattnet uppstår en rötgas/biogas som biprodukt. Denna har man inom reningsverket använt för att värma sina lokaler och processer. Därutöver har man även använt elenergi för uppvärmning av lokalerna. Tekniskt är utgångspunkten för samarbetet enkel. Genom att avloppsreningsverket får tillgång till spillvärme från Höganäs kan man dels minska sina inköp av elenergi och dessutom frigörs rötgasen som inte längre behövs. Värmevärdet på denna icke uppgraderade biogas motsvarar ganska väl den restgas som omhändertas och förbränns i vätgasproduktionen. Genom att blanda in rötgasen i restgasen kan behovet av naturgas i vätgasproduktionen minskas ytterligare. Under 2012 genomfördes de investeringar som var nödvändiga och under hösten driftsattes de nya systemen. Biogasleveransen uppgår tilldrygt 2 GWh/år och spillvärmeleveransen till ca 0,75 GWh/år. Besparingarna i primärenergi motsvarar ca 2 GWh/år naturgas och 0,3 GWh/år elenergi. Utsläppen av CO 2 från naturgasanvändning minskar med ca 400 ton/år. Ambitionen i samarbetet är en ökande biogasproduktion som gynnar båda parter. 3.5 Framtidsperspektiv och tillkommande anläggningar Höganäs är den dominerande energianvändaren i närområdet. Man har därför också ett särskilt ansvar för att söka efter möjligheter till energisamarbeten med externa parter. Utöver de framgångsrika samarbeten som diskuterats ovan har även andra diskussioner och förstudier genomfört som dock ännu inte har lett till något praktiskt genomförande. Företaget har en positiv grundsyn till energisamarbeten och är beredd att se över möjligheterna. När det är kommersiellt möjligt och har en långsiktighet är man också beredd att medverka. Ökande produktionsvolymer och tillkommande anläggningar kommer även om de är effektivare än befintliga att innebära tillkommande volymer spillvärme. Vid alla nyinvesteringar kommer möjligheter att utnyttja spillvärme och/eller öka spillvärmeleveransen externt att undersökas. Om det är kommersiellt och tekniskt möjligt kommer sådana möjligheter att utnyttjas. Vid energiintegration med omgivande samhälle förändras systemgränserna för vad som är effektiv energianvändning. När spillvärme funnit användning hos externa parter behöver det inte alltid vara samhällsekonomiskt rätt att minska användningen av primärenergi i företagets processer. Vidare innebär en betydande extern återanvändning av energi att det emellanåt kan bli oklart hur man bör räkna energianvändningen per producerat ton. I nuläget finns ingenting som styr i annan riktning än lägsta möjliga inköp av primärenergi. Inte heller finns någon anledning att i nuläget ifrågasätta definitioner av nyckeltal. Man ska dock inte utesluta att sådana problemställningar kan uppkomma i framtiden. Sida 8 av 29

13 4 Användning och produktion av energi och media I Figur 4 nedan ges en schematisk bild av material- och energiflöden, exklusive fordonsbränslen, till och från anläggningarna i Höganäs. Detta ger en övergripande bild av aktuella storleksrodningar. Notera att processernas råmaterial genomgår en kemisk förändring med energiomsättning varför energiflöden in och ut inte balanseras. Höganäs bedömer att den inbördes relationen mellan olika flöden inte kommer att förändras på ett avgörande sätt vid sökt produktion. Företaget försöker primärt minska sin användning av energi genom energieffektivisering och processintegration och i andra hand söker man tillämpningar och avsättning för oundviklig spillvärme. Detta innebär att man följer teknikutvecklingen inom områden som energilagring, energiproduktion från spillvärme med mera. Några exempel på tänkbara tillämpningar av spillvärme, som egen elproduktion, ges nedan. Figur 4. Schematisk bild av material- och primärenergiflöden till och spillvärmeförluster och exporterad energi (fjärrvärme) från anläggningarna i Höganäs exklusive fordonsbränslen. För drift av processer, utrustning och fordon används inom industriområdet el, naturgas, biogas, gasol, dieselolja. Dessutom produceras och/eller cirkuleras vätgas, kvävgas, färskvatten, havsvatten, hetvatten och tryckluft inom industriområdet. I det följande ges en översiktlig beskrivning av användning och tekniska system. Enstaka processer använder även andra media, till exempel aceton, men detta beskrivs inte vidare i detta avsnitt då det inte rör sig om gemensamma och distribuerade system. Utvecklingen av nya produkter och processer förväntas medföra en ökande användning av argon och eventuellt andra luftgaser. Framtiden på energimarknaderna är mycket svår att förutse och utgör en betydande osäkerhet för den energiintensiva industrin. Höganäs kommer att överväga behovet av energianläggningar av olika slag för produktion av elkraft, bränslen och processråvaror för sitt interna behov. För att kunna öka användningen av förnyelsebar energi kan det bli nödvändigt att Sida 9 av 29

14 uppföra anläggningar för energiomvandling eller för förädling av biobränslen till en för processerna användbar form. Basen kan vara tillgängliga förutsättningar på industriområdet, samarbete med närliggande verksamheter eller tillkommande råmaterialflöden. I förekommande fall kommer spillvärme att anslutas till fjärrvärmenätet om det är tekniskt och kommersiellt möjligt. 4.1 Elkraft Användning av elkraft Elektrisk kraft används inom samtliga processer på industriområdet. Tillämpningarna omfattar framför allt motordrifter men även vissa processer (några bandugnar, tryckluftsproduktion och liknande) samt diverse hjälpsystem såsom ventilation, belysning, datorsystem med mera. I Tabell 1 nedan sammanfattas aktuell användningen tillsammans med en indikation vid sökt produktion uppdelat per huvudsaklig verksamhet/produktkategori. År (GWh/år) Vid sökt produktion (GWh/år) Svampverk 18,4 25,3 Pulververk 18,5 32,1 Distaloyverk 18,0 53,0 Tillsatsmaterial 2,5 4 Pilotproduktion 2,5 9,6 Media 7,1 22 Övrigt 6,0 9 Sammanlagt Tabell 1 Aktuell användning av elkraft per verksamhet och indikation vid sökt produktion [GWh/år]. Användningen av elenergi kommer vid sökt produktion att öka, i huvudsak direkt kopplat till produktionsvolymerna. Utvecklingen av produktionsvolymerna beskrivs närmare i andra avsnitt. Inom mediasystemen finns dock en mer olinjär koppling till volym som ger en proportionellt högre ökning av elanvändningen. I Figur 5 nedan visas hur användningen av elenergi under fördelas på olika typer av förbrukare (ugnar, fläktar, belysning etc) på industriområdet. Som framgår finns ingen enskilt helt dominerande användning på industriområdet. Nästan en tredjedel av elanvändningen är representerad i övrigt, som sammanfattar bla olika pulvertransportörer (skakar, eleveratorer, skruvar, mm), siktar, valsning, Pilot Center och PoP-center etc. Den gemensamma nämnaren för den absoluta majoriteten (> 80 %) är att det handlar om motordrifter. Sida 10 av 29

15 Krossar/kvarnar Ugnar Fläktar Pumpar Vätgasproduktion Ventilation Belysning Tryckluft Kontor/Byggnader Övrigt Figur 5 Elanvändning fördelat på olika typer av förbrukare (2012) Reservkraft Vid eventuellt elavbrott finns tre dieseldrivna reservkraftverk som säkerställer att man på ett säkert sätt kan stoppa pågående processer samt försörja säkerhetskritiska funktioner (till exempel nödbelysning). Reservkraftaggregat provkörs regelbundet för att säkerställa funktionen. Omfattningen av reservkraftsaggregat anpassas löpande till behovet och teknikvalet matchas mot totalkostnad och tillgängliga bränslen. Vid sökt produktion förväntas behovet av reservkraft ha ökat Förnyelsebar el och kompletterande elproduktion Höganäs bedriver en elintensiv produktion och elkraft köps i första hand från elnätet. Andelen förnyelsebar el i verksamheten beror därmed väsentligen av mixen på det svenska elnätet. Utöver ren reservkraftproduktion kan det bli aktuellt att komplettera inköpt elkraft med egen elproduktion i begränsad skala. Syftet är i första hand att i anslutning till koncernens forskning och utveckling demonstrera egna produkter och applikationer inom energiområdet, helst i kombination med att man utnyttjar speciellt gynnsamma förutsättningar på industriområdet. Företaget bedriver bland annat utveckling av material och produkter avsedda för kraftelektronik till förnyelsebar el (så som vindkraft, solenergi) och för effektiv energiomvandling (bränsleceller, små effektiva generatorer med mera). Även behov av att öka leveranssäkerheten eller säkra en del av elbehovet till konkurrenskraftiga priser kan motivera tillkommande elproduktion. Antingen sker detta i kombination med demonstration enligt ovan eller direkt ur de bränslen som finns på industriområdet genom till exempel gasmotor, gasturbiner eller motsvarande. Även i detta fall kan dock demonstration av egna Sida 11 av 29

16 produkter komma att inkluderas. Det är inte aktuellt att verka som kraftproducent på marknaden eller att producera el utöver det egna behovet. Eventuell termisk effekt understiger 20 MW. Nedan ges några exempel på tänkbara installationer för elproduktion tillsammans med kort motivation: Vindkraft bra vindläge, demonstration av produkter. Solenergi stora takytor i söderläge, demonstration av produkter. Bränsleceller tillgång till vätgas/naturgas, demonstration av produkter. Sterlingmotor utnyttja spillvärme eller bränsle, demonstration av produkt. El via ORC eller motsvarande öka spillvärmeutnyttjandet. Gasturbiner/gasmotorer/etc leveranssäkerhet, pris, demonstration. Utbyggnaden sker efter hand som behov av demonstration och lönsamhet utvecklas och detaljplaner medger. I de fall produktion av elkraft ger upphov till spillvärme undersöks om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt att ansluta denna till fjärrvärmeleveranserna. 4.2 Naturgas Användning av naturgas Behovet av bränsle inom industriområdet täcks i nuläget (2012) nästan uteslutande genom användning av naturgas. Naturgas används också som råvara för vätgastillverkning. Aktuell användning och en indikation vid sökt produktion ges uppdelat per verksamhet i Tabell 2 nedan. Tabellen innehåller också en uppskattning för maximal användning vid en eventuell kontinuerlig elproduktion. Naturgas skulle också kunna bli aktuellt som bränsle för reservkraft, fast då med betydligt blygsammare volymer. I dagsläget används naturgas endast för stationära ändamål, som bränsle och som råvara. Framöver skulle gas också kunna bli aktuellt som fordonsbränsle (truckar, arbetsmaskiner, bilar, lastbilar, fartyg, etc) givet att det finns tekniskt och kommersiellt attraktiva lösningar. Anläggning År (GWh/år) Vid sökt produktion (GWh/år) Svampverk Pulververk Distaloyverk 30,5 49 Vätgasproduktion Övrigt 1,5 2 Elproduktion 0 Maximalt 170 Totalt Tabell 1 Aktuell användning av naturgas och indikation vid sökt produktion per verksamhet [GWh/år]. Sida 12 av 29

17 4.2.2 Reservbränsle Det svenska naturgasnätet har endast en anslutning (via Danmark) till produktion av naturgas. Även om leveranssäkerheten hittills varit hög innebär denna omständighet en sårbarhet. Höganäs verksamheten är helt beroende av kontinuerlig leverans av naturgas. Då det inte varit möjligt för nätoperatörerna att få koncession för fler försörjningsledningar till landet måste investeringar i reservbränsle som back-up övervägas, särskilt som produktionen i de danska gasfälten avtar. Riskbedömningar görs kontinuerligt och vägs mot kostnaderna. Om risken bedöms som tillräckligt hög avser Höganäs att skaffa lagringstankar och andra tekniska installationer som krävs för att täcka bränslebehovet under leveransavbrott i naturgasförsörjningen. Ur teknisk synvinkel är flytande naturgas (LNG) att föredra som reservbränsle. I dagsläget är logistiken och de kommersiella förutsättningarna oklara men i takt med att LNG-terminaler i etableras södra Sverige kommer detta att klarna. Även andra omständigheter kan medföra ett behov av att etablera LNG på industriområdet, se vidare avsnitt 4.2.3, vilket kan innebära synergieffekter för detta alternativ. LNG som reservbränsle innebär inga nya miljökonsekvenser jämfört med naturgas via rörledning, utöver de tillkommande transporterna. Om LNG inte visar sig bli ett realistiskt alternativ som reservbränsle är gasol och olja de närmast tänkbara alternativen. Dessa bränslen har, utöver transporterna, en större miljöpåverkan än naturgas i form av utsläpp av CO 2, NO x och stoft och medför försämrad arbetsmiljö. Så långt rimligt kommer dessa alternativ att undvikas Infrastruktur Naturgas levereras till industriområdet i via det lokala 4-barsnätet som för närvarande ägs av EON Gas Sverige AB. På industriområdet finns ett internt, markförlagt, distributionsnät (4 bar(g)) som ansluter de olika anläggningarna. Detta interna rörledningsnät ägs av Höganäs och kommer att expanderas och anslutas till nya och befintliga enheter efter behov. Vid sökt produktion räcker inte kapaciteten i befintligt ledningsnät fram till industriområdet för att täcka behovet. För att klara försörjningen får förstärkta ledningar diskuteras med koncessionsinnehavaren (f.n. EON Gas Sverige AB) när befintlig kapacitet inte längre räcker. Som alternativ till nya ledningar kan naturgas även tas in i flytande form som LNG (Liquified Natural Gas). En kombination av naturgas i ledning och som LNG skulle både ge högre flexibilitet och en högre leveranssäkerhet vilket är betydelsefullt för verksamheten. Även affärsmässiga skäl kan motivera att naturgas i flytande form kompletterar eller ersätter naturgas från ledningsnätet. Flytande naturgas kan transporteras till industriområdet med fartyg till industrihamnen eller med lastbil på landsväg. Med denna intermittenta leverans krävs lagringstankar på industriområdet. Före användning måste den flytande produkten förgasas innan den kan distribueras i det befintliga ledningsnätet på industriområdet. Exakt lokalisering av mottagningsstation för LNG får baseras på den logistiklösning som kan bli aktuell och med hänsyn till säkerhetsavstånd till övriga verksamheter och grannar. Utrustningen bedöms rymmas inom en yta med 20 meters diameter. Därtill kommer skyddsavstånd till byggnader, kraftledningar, anläggningar, etc. Förångning av LNG görs via värmeväxlare där luft, havsvatten, kylvatten, spillvärme eller motsvarande tillför nödvändig energi. Typ av förångning bestäms av tillgängliga alternativ vid vald lokalisering. Vid inleverans från hamnen måste utrustningen med hänsyn till lossning m.m. placeras i anslutning till hamnområdet och anslutas till övrig infrastruktur via nya gasledningar till industriområdets centrala delar. Detta alternativ kräver en tillgänglig lagringsvolym i tankar, troligen minst m 3, för att ta emot ett mindre transportfartyg ungefär en till två gång per vecka. Beroende på fartygslogistiken kan volymen som krävs bli väsentligt större, kanske Sida 13 av 29

18 upp emot m 3 för att ta emot något större fartyg. I fallet med så stora tankar blir frekvensen för lossning låg, ca en gång per månad. Vid lastbilstransport placeras istället tankar och förångare med hänsyn till lämplig logistik från infarter med närhet till gasledningarna och annan media på området. I detta fall blir erforderlig tankvolym troligen m 3 eftersom lastbilar kan förväntas komma med högre frekvens, maximalt 5-6 bilar per dygn. Flera tänkbara placeringar finns inom industriområdet. Ett alternativ är längs norra delen av Bolagsvägen nära inkommande naturgasledning. Andra tänkbara placeringar är väster om HB-hallen nära nuvarande infarten till området eller norr om Fabrik 12 på tillgängliga öppna ytor nära de interna gasledningarna. Slutligen skulle man kunna tänka sig en placering i anslutning till vätgasproduktionen på invallningen. En möjlighet är också att ha en separat station för LNG till vätgasproduktionen i kombination med något av övriga alternativ. I Figur 6 nedan har ett antal tänkbara placeringar indikerats, men exakt placering kan avgöras först när logistik och eventuellt behov klargjorts. I figuren uppskattas även skyddsavstånd. Sida 14 av 29

19 Figur 6. Tänkbara placeringar av LNG-anliggning inklusive bedömda riskavstånd. Inre (röda) ringar anger skyddsavstånd inom anläggning, yttre blå ring ger avstånd till stor brandbelastning (50 m) och yttersta ringen till svårutrymda lokaler (100 m). Sida 15 av 29

20 4.3 Förnyelsebara bränslen Tillgång, tekniska begränsningar och möjligheter Naturgas är ett bränsle med betydande fördelar. Goda förbränningsegenskaper, låga utsläpp, litet slitage på utrustning, god styrbarhet och hög energieffektivitet är betydelsefull både för ekonomi och för miljö. Naturgas är dock ett fossilt bränsle. Med förhållandevis låga utsläpp av CO 2 per energienhet är naturgas det bästa fossila bränslet. Naturgas anses också vara BAT inom stålindustrin. Inte desto mindre krävs på sikt en övergång till förnyelsebar energi. I dagsläget används biogas från det kommunala reningsverket i vätgasproduktionen, se avsnitt Detta är för närvarande den enda användning av förnyelsebara bränslen som förekommer inom Höganäs Sweden AB. Stålindustrin har gemensamt låtit utreda vilka alternativa bränslen som kan fylla de behov som finns i branschen. En sammanfattning av rapporten bifogas som bilaga 1 till detta kapitel. Man bör notera att stålindustrins och Höganäs processer ställer särskilda krav på bränslen i form av hög flamtemperatur, renhet m.m. Fasta bränslen går över huvud taget inte att använda. Därtill kommer att ett användbart bränsle måste ha en kommersiellt rimlig prissättning. Av rapporten kan man dra slutsatsen att i nuläget är naturgas det bästa alternativet som finns tillgängligt. Bland förnyelsebara bränslen finns det ett fåtal som är tekniskt tänkbara, till exempel metanol, etanol, vissa biooljor och biogas. Både tillgång och pris är dock i nuläget allvarliga begränsningar. Här finns dessutom i flera fall en konkurrens från transportsektorn som innebär att kostnadsläget kommer att förbli högt. Vidare skulle en övergång (återgång) till flytande bränslen innebära andra miljöproblem. Utsläppen av stoft, NOx, svavel, PAH, etc skulle, även med betydande investeringar i reningsteknik, öka. Av tekniskt tänkbara biobränslen är det egentligen bara uppgraderad biogas från rötning eller termisk förgasning som är av långsiktigt intresse för Höganäs. Tekniskt är dessa bränslen lovande, men det finns begränsad tillgänglighet på marknaden och tekniken är ännu outvecklad Användning av biogas från rötning Sedan 2012 har Höganäs Sweden AB etablerat ett samarbete med avloppsreningsverket i Höganäs där den biogas (rötgas) som produceras inom reningsverket används inom vätgasproduktionen hos bolaget. I gengäld levereras spillvärme från vätgasproduktionen till reningsverket. Samarbetet leder till sänkt användning av primärenergi, till sänkta utsläpp av växthusgaser och till sänkta kostnader för båda parter. Samarbetet har beskrivits närmare i avsnitt 3.4. Höganäs och kommunen avser att utveckla samarbetet så att gasproduktionen optimeras och ökas så långt möjligt baserat på reningsverkets huvudprocess. Höganäs kommer att använda producerad biogas i första hand. Hur volymerna utvecklas framöver är oberoende av produktionen vid Höganäs. Tabell 3 nedan anger förbrukning av biogas år 2012 från tiden i drift omräknat till helår. Volymen vid sökt produktion är att betrakta som en förhoppning. Anläggning År 2012 (GWh/år) Vid sökt produktion (GWh/år) Reformer 2 2 GWh 2,5 GWh Tabell 3 Aktuell användning av biogas och indikation vid sökt produktion [GWh/år] Sida 16 av 29

21 Höganäs AB, Höganäs kommun och ett antal lantbrukare har under tillsammans utrett möjligheterna att producera större volymer biogas i närområdet. Det visar sig inte vara ekonomiskt försvarbart att etablera en ny produktion av biogas i kommunen baserat på tillgängliga substrat. Däremot skulle, under vissa förutsättningar, en utbyggd anläggning baserad huvudsakligen på gödsel och lokaliserad vid avloppsreningsverket kunna bli lönsam. Förutsättningen är att gasen kan avsättas som fordonsgas där prisnivån ligger flera gången högre än för naturgas. Höganäs skulle i det fallet kunna köpa de volymer som annars behöver facklas bort. Det skulle i så fall kunna resultera i en något högre användning av biogas än som anges i Tabell 3. Eftersom en utbyggd biogasproduktion bara är möjligt vid reningsverket kräver ett genomförande att Höganäs kommun aktivt engagerar sig i projektet. Vid tidpunkten för ansökan pågår diskussioner men det finns inga beslut Termisk förgasning av biomassa och restprodukter Termisk förgasning av biomassa och avfall i olika former är en teknik som genomgår en snabb teknisk utveckling. Förväntningarna är stora på tillämpningar för produktion av fordonsbränsle, kraftvärme, vätgas men också för produktion av förnyelsebart bränsle till industrin. Huruvida det i framtiden kommer att finnas förnyelsebar gas tillgänglig på gasnätet till konkurrenskraftiga priser återstår att se. Det utvecklas även koncept som möjliggör samtidig produktion av gasformigt bränsle och en förnyelsebar kolråvara. Med hänsyn till behoven av kolråvara för produktion av järnsvamp och andra reduktionsprocesser är detta en intressant möjlighet även om det i nuläget är oklart om sådan kolråvara kan användas i processen med bibehållen kvalitet och driftssäkerhet. Detta kräver i så fall processutveckling. Det är inte heller givet att den gas som produceras enkelt kan användas i företagets processer. I nuläget finns ingen förnyelsebar gas tillgänglig på marknaden till konkurrenskraftiga priser. Inte heller finns det någon tekniskt mogen och kommersiellt rimlig process tillgänglig för produktion av förnyelsebar gas till industrin. Det är inte heller givet att någon sådan kommer att utvecklas i den storlek som skulle vara aktuell för företagets behov. Höganäs följer utvecklingen både vad gäller marknaden för förnyelsebar gas och för tekniska anläggningskoncept för att se när/hur förutsättningarna förändras. Om det blir kommersiellt rimligt att ersätta delar av naturgasanvändningen med produktion av förnyelsebar gas från biomassa, restprodukter eller avfall så avser Höganäs att försöka medverka till att en sådan anläggning kommer till stånd, i Höganäs eller på annan plats. En anläggning avsedd enbart för anläggningarna i Höganäs skulle troligen dimensioneras för att ersätta en baslast, realistiskt ca MW bränslegas. Råvaran, cirka ton/år, måste transporteras till Höganäs och processen kommer kräva ökande användning av media (el, kylvatten, syrgas, etc). Genom att lokalisera en anläggning för förgasning av biomassa eventuellt med samtidig produktion av förnyelsebar kolråvara norr om nuvarande järnsvampverket skulle synergier kunna uppstå med märkbar sänkning av CO 2 -utsläppen som följd. Figur 7 nedan indikerar placering och ungefärliga utrymmesbehov för en anläggning för förgasning av ett fast biobränsle som täcker Höganäs basbehov av gas. Producerad gas skulle utöver användning som processbränsle även kunna användas, helt eller delvis, för produktion av vätgas eller för elproduktion såsom diskuterats ovan. Eventuell produktion av förnybar kolråvara skulle i första hand användas i processerna inom järnsvampverket och/eller i företagets processer i Höganäs Halmstadverken. Detta kommer i så fall medföra en minskning av mängden fossilt kol. Även om förgasning av biomassa som ersättning för naturgas kan ge sänkta CO 2 -utsläpp får man oundvikligen en ökad lokal miljöbelastning med avseende på buller, transporter, stoft, NOx, etc. Sida 17 av 29

Vår framtid. Håkan Persson Produktionschef Höganäs

Vår framtid. Håkan Persson Produktionschef Höganäs Vår framtid Håkan Persson Produktionschef Höganäs Vår framtid Vår framtid En bit av en bättre framtid skapas när en produkt eller process utvecklas med miljö- och energipåverkan i fokus Planerad utökning

Läs mer

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs - med naturgas till framtiden Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: cirka

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

Sammanfattning. Tillsatsmaterial Planerad utökning från: 1 000 till 2 000 ton ferrofosfor per år Nya produktionslinjer i befintliga lokaler

Sammanfattning. Tillsatsmaterial Planerad utökning från: 1 000 till 2 000 ton ferrofosfor per år Nya produktionslinjer i befintliga lokaler Sammanfattning Tillsatsmaterial såsom ferrofosfor och mangansulfid för användning i kundblandningar produceras i en separat enhet. Ferrofosfor produceras utgående från ferrofosforgranulat genom malning,

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet Vänersamarbetet - referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur 2/3 2012 Ingemar Gunnarsson

Läs mer

Energislukare eller energieffektiviserare?

Energislukare eller energieffektiviserare? Energislukare eller energieffektiviserare? Rottneros Bruk AB Rottneros fabriker Rottneros Vallvik Rockhammar Miranda Rottneros - Packaging Några fakta om Rottneros Omsättning cirka 3 miljarder SEK Tre

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin 2006-10-25 Agneta Persson WSP Environmental agneta.persson@wspgroup.se Hur väljer man den effektivaste utrustningen?

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation.

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. Sydtotal är ett ventilationsföretag som arbetar med helhetskoncept, från idé till efterservice.

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE Mål The Blue Move for Green Economy skall främja användningen av vätgas från förnybar energi genom att utveckla och öka kunskapen om affärsmodeller

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Kartläggning och analys Allmänna råd och Energianalys vid Ersboda mejeri i Umeå Per-Åke Franck (franc@cit.chalmers.se) CIT Industriell Energianalys AB Chalmers Teknikpark Göteborg

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

BESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA

BESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA BESLUT 1 (9) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA Slutliga villkor avseende energiförbrukning, utsläpp av kväveoxider och damning från verksamheten som Gyproc AB bedriver på

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer