Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2011 Ett samarbetsprojekt mellan Växjö kommun och Landstinget Kronoberg

Transkript

1 Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2011 Ett samarbetsprojekt mellan Växjö kommun och Landstinget Kronoberg Tre av projektledarna i Hälsotrampare Kronoberg: Jörgen Gustavsson, Pär Wallin och Annelie Lageson 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte med projektet... 4 Beskrivning av genomförandet... 5 Resultat... 6 Fortsättning

3 Sammanfattning Under 2011 samarbetade Växjö kommun och Landstinget Kronberg i projektet Hälsotrampare Kronoberg. Syftet var att stimulera medarbetare inom Landstinget Kronoberg och Växjö kommun att oftare cykla till och från arbetet. Målet var att alla deltagare skulle få en ökad upplevelse av god hälsa men även att minska utsläpp från trafiken. För de deltagare som genomförde konditionstest var målet en mätbar förbättrad kondition. För Växjö kommun var målet även att frigöra fler tillgängliga parkeringsplatser i staden. Totalt började 146 personer cykla i projektet. De åtog sig att cykla minst 2 km enkel väg någonstans i transportkedjan både till och från arbetet under tre dagar i veckan. Deltagarna fick utrustning (cykelhjälm, cykeldator och reflexväst) och anmälningsavgift till cykelkampanjen SydostTrampar. De fick fylla i en hälsoenkät i början och slutet av projektet samt erbjudande om att genomföra ett konditionstest vid samma tidpunkter. Under sex veckor på våren och ytterligare sex på hösten noterade de sina cykelresor på SydostTrampar. De som genomförde registreringen genom SydostTrampar både vår och höst var tillsammans 130 personer (66 i landstinget och 64 i kommunen). I landstinget svarade 53 personer på båda hälsoenkäterna och i Växjö kommun var det 37 personer som svarade på båda. Drygt 90 % av dem som svarade på enkäterna upplevde hela projektet med utrustning, information och registrering som mycket bra eller bra. I landstinget svarade 57 % att de hade genomfört projektet som de hade planerat och 34 % svarade att de delvis hade genomfört som planerat. För Växjö kommun var siffrorna 60 % respektive 38 %. Antalet med egen upplevelse av mycket bra eller bra hälsa ändrade sig inte i landstinget medan det däremot i kommunen ökade med 13 %. Egen upplevelse av god kondition var på våren 36 % i landstinget och 38 % i kommunen. På hösten var siffrorna 71 % respektive 68 %. Hos dem som genomförde konditionstestet uppmättes förbättringar i syreupptagningsförmågan så att fler hade en hög eller mycket hög förmåga på hösten, både i landstinget och i kommunen. I landstinget uppger färre på hösten att de upplever trötthet flera gånger i veckan och också mindre stress. Sjukfrånvaron mättes bland deltagarna från Växjö kommun och den sjönk med nästan en dag under projekttiden jämfört med motsvarande period året innan. De 130 deltagarna cyklade uppskattningsvis km (4 varv runt jorden) under projektets sju månader. Totalt var 112 deltagare vid projektstarten helt och hållet vanebilister. Deras cykling motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med nästa 30 ton och en besparing för deltagarna på totalt kr jämfört om de hade åkt bil. Besparingen per deltagare är på drygt kr. Under projektets tid frigjordes dessutom 106 parkeringsplatser i kommun vilket motsvarar norra Stortorgets p-platser. Projektet visar på positiva effekter både för individen och miljön genom denna typ av satsning. Växjö kommun planerar därför att genomföra projektet Hälsotrampare även Dessutom söker kommunen samarbete med andra arbetsgivare som också vill erbjuda sina anställda att bli en Hälsotrampare. Landstinget Kronoberg planerar att erbjuda alla sina medarbetare att delta i cykelkampanjen SydostTrampar samt att kunna köpa en cykeldator till ett reducerat pris. 3

4 Inledning Ett gemensamt cykelprojekt utvecklades efter flera olika diskussioner mellan landstinget och länets kommuner om hälsoarbete för våra medarbetare. I projektet Hälsotrampare Kronoberg samverkar Växjö kommun och Landstinget Kronoberg, medan övriga tillfrågade kommuner i länet valde att avstå. Hälsotrampare Kronoberg handlar främst om att förbättra hälsan för projektdeltagarna samt att minska utsläppen av koldioxid. Det är också ett samhällsekonomiskt projekt då det också minskar parkeringsbehovet och biltrafiken i Växjö stad. Att välja cykeln framför bilen innebär minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet vilket har stora hälsoeffekter. Projektet är därmed i linje med arbetet i riktning mot hållbar utveckling, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hälsotrampare Kronoberg har inspirerats av andra liknande projekt. Främst har landstinget i Uppsala län inspirerat via sin systematiska ansats att erbjuda anställda att välja cykel och kollektivtrafik i större grad. Resultatet visade att sjukfrånvaron sjönk med i genomsnitt 6 dagar per anställd/år (2003). Det visade också att 88 % av deltagarna planerade att fortsatta att cykla samt att landstinget kunde minska sin parkeringsyta 1. Miljöenheten i Landstinget Kronoberg genomförde under vintern en enkätundersökning hos ca 20 % av landstingets ca medarbetare för att undersöka transportvanor inom tjänsten, men även till och från arbetet. Syftet var att kartlägga vanor och hitta möjliga förändringsprocesser för att minska bilåkandet och därmed minska koldioxidutsläppen och hälsan främjas för den enskilde. Detta tillsammans med andra diskussioner om hälsofrämjande insatser för medarbetare bidrog till att hälsotramparprojektet genomfördes. Växjö kommun har som mål att minska sina egna och kommuninnevånares utsläpp från trafiken samt också öka andelen cyklister och förbättra folkhälsan via mer fysiskt aktiva. Projektet Hälsotrampare bidrar till samtliga mål. Dessa organisationer slog ihop arbetet i ett gemensamt projekt med skild budget och ansvar men med samarbete kring det praktiska upplägget. Växjö kommuns samarbete med Trafikverket bidrog till att de stöttade projektet ekonomiskt. Syfte med projektet Syftet med projektet var att stimulera medarbetare inom Landstinget Kronoberg och Växjö kommun att börja cykla till och från arbetet. Målet var att alla deltagare skulle få en ökad upplevelse av god hälsa men även att minska utsläpp från trafiken. För de deltagare som genomförde konditionstest var målet en mätbar förbättrad kondition. För Växjö kommun var målet även att frigöra fler tillgängliga parkeringsplatser i staden aspx 4

5 Beskrivning av genomförandet För att hitta deltagare till Hälsotrampare Kronoberg spreds information internt om projektet via de båda organisationernas interna hemsida och via nätverket hälsoinspiratörer. Anmälningen gjordes via respektive intranät. Genom en kort webbenkät valdes lämpliga deltagare ut. Kravet var att man var vanebilist till arbetet men att man egentligen skulle kunna cykla någonstans i transportkedjan både till och från arbetet med minst 2 km enkel väg. En gemensam upphandling av utrustning till deltagarna genomfördes av upphandlingsavdelningen i landstinget. Genom samarbete med Trafikverket kunde projektet beställa 4 Hövdinghjälmar för testning av en ny typ av hjälmar med inbygg airbagteknik 2. Dessa hjälmar försenades och levererades först i november, efter egentliga projekttiden. Deltagarna fick fylla i en hälsoenkät samt boka tid för en konditionstest. Kommunhälsan och Friskvård- och hälsoenheten i Landstinget Kronoberg ansvarade för denna del. Vid konditionstestet överlämnades utrustningen som bestod av cykelhjälm, cykeldator och reflexväst. Deltagarna fyllde också i ett kontrakt för sin medverkan i projektet. Två gemensamma informationstillfällen genomfördes vid projektstarten, tillsammans med SydostTrampar. Detta är en webbaserad cykeltävling arrangerad av Energikontoret Sydost och Korpen Småland. Syftet var att informera om projektet samt hur registreringen skulle gå till. Hjälp med montering av cykeldator genomfördes vid samma tillfälle. Projekttiden var 28 mars 30 oktober. För att delta i projektet förband sig deltagaren att använda cykeln minst 3 ggr/veckan. Registreringen genom SydostTrampar startade 25 april och pågick under sex veckor. På hemsidan kunde deltagarna se hur mycket de hade cyklat totalt under perioden och få återkoppling av besparade kg CO2, kalorier samt i kronor. Deltagarna var indelade i lag med 4-15 deltagare i varje lag där alla kunde se varandras statistik på cyklade km o s v. I Växjö kommun var det 7 lag indelade efter var deltagarna bodde och i Landstinget Kronoberg 12 lag indelade efter var de arbetade. Deltagarna noterade förutom resorna till och från arbetet också resor i tjänst med cykel samt även fritidsresor med cykel. Varje vecka var det utlottning av priser till lag som medverkade i lagtävlingen. Totalt var det 146 deltagare varav 74 från Växjö kommun och 72 från Landstinget Kronoberg som började cykla i projektet. Efter semestern fortsatte projektet med sex nya veckor med start av registrering via SydostTrampar den 5 september. Ett informationstillfälle ordnades under höstens inledning för att informera om vårens cyklade resultat och peppa igång för höstens cykling. Samtidigt informerades om mat och rörelse för bättre ork i vardagen av folkhälsosamordnare från Landstinget. Då presenterade också en av cykelbutikerna i Växjö olika vinterutrustning för cykling Deltagarna fortsatte att cykla till den sista oktober då projektet var färdigt och övergick i utvärderingsfasen. Deltagarna fyllde i hälsoenkäter och gjorde konditionstester för att se ev. förändringar. Sjukfrånvaron undersöktes bland Växjö kommuns deltagare för att se ev. förändringar

6 Kostnader för projektet Kostnaderna för projektet har varit inköp av utrustning till deltagarna, kostnader i samband med informationstillfällen samt lönekostnader för personal som har drivit projektet. Kostnader för utrustning (cykelhjälm, cykeldator och reflexväst med projektets logga på) har varit 311 kr per deltagare = kr. Kostnader för tre informationstillfällen: hyra, fika och utlottning av priser: = kr. Kostnader för anmälan till SydostTrampar var för landstinget 120: -/deltagare och för kommunen något lägre då alla anställda erbjöds att vara med i SydostTrampar (totalt var det 343 deltagare i kommunen). = kr Projektledare, folkhälsosamordnare, informatörer, hälsotester: 200h + 100h + 20h + 50h = uppskattas till cirka 370 h inom kommunen. En bedömning är att det gick åt ca 220 h för samarbetspartnern men med en något annorlunda fördelning av tidsåtgången. Totalt innebär detta cirka 590 h, och med en lönekostnad på kr/månad + lönekostnadspåslag blir personalkostnaderna kr. Totalkostnaden för projektet var cirka kr Övrigt Växjö kommun Förutom sju lag för hälsotrampare i kommunen var det ytterligare 38 lag i SydostTrampar. Extra priser lottades varje vecka ut internt bland lag i kommunen. Övrigt Landstinget Kronoberg Parallellt med projektet uppmärksammades vardagscyklingen i den interna motionskampanjen Hälsostegen, som genomförs vår och höst. Här hade alla medarbetare hade möjlighet att vinna priser. Resultat Deltagare från Växjö kommun Totalt var det 86 personer som anmälde intresse inom Växjö kommunen och 74 började och 64 genomförde projektet. Flytt, sjukdomar, tidsbrist etc. gjorde att några inte började och några inte slutförde projektet. Hälsoenkät Växjö kommun 40 fyllde i hälsoenkäten på våren och 37 på hösten, dvs. nästan 60 % svarade på båda. Ålderfördelningen var mellan 20 och drygt 60 år men 32 % var mellan 41 och 50 år. Vid projektstart hade 65 % 4 km eller mer enkel resa till arbetet. Deltagare med främst stillasittande arbete utgjorde 23 %. Svaren nedan är uppdelade på vårens och hösten enkäter: Av deltagarna var 18 % (av 40) fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag vid projektstart och 30 % (av 37) vid projektavslut. Av deltagarna var det 35 % (av 40) som använde cykel till att uträtta ärende förutom till och från arbete och under hösten var det 81 % (av 37) som använde cykel till ärende (18 av deltagarna var redan vanecyklister innan projektet började. Dessa kom med p g a en miss. Deras mätvärden är bara med i hälsoenkäten. I det övriga resultatet är de borttagna.) 6

7 Egen upplevelse av bra kondition hade 38 % (av 40) på våren och 68 % (av 37) på hösten. Trötthet upplevde 28 % (av 40) mer än en gång i veckan eller mer på våren, och på hösten var det 32 % (av 37). Antalet med upplevelse av mycket bra eller bra hälsa ökade med 13% mellan vår och höst. Svaren nedan är endast från de 37 som besvarade enkäten på hösten: Av deltagarna cyklade 60 % så som de hade planerat och 38 % delvis som planerat. Utrustningen upplevdes mycket bra av 54 % och bra av 40 %. Möjligheten till konditionstest upplevdes mycket bra av 51 % och bra av 40 %. Registreringen genom SydostTrampar upplevdes mycket bra av 43 % och bra av 51 %. Av deltagarna svarade 86 % att projektet hade motsvarat deras förväntningar och 13 % delvis. Konditionstest Växjö kommun 52 personer genomförde konditionstest på våren och av dessa genomförd 22 även på hösten, därav var 7 vanecyklister som inte räknas med i resultat. Alltså var det 15 som genomförde båda tester och var vanebilister innan projektet startade. Resultatet nedan gäller endast dessa 15 personer. Syreupptagningsförmågan, Max VO2 (l/min): På våren hade 40 % medel, och på hösten 33 %. (Vår 6/15, höst 5/15) På våren hade 47 % hög eller mycket hög, och på hösten 60 %. (Vår 7/15, höst 9/15) Testvärde (ml/kg/min) dvs. syreupptagningsförmåga per kg kroppsvikt: Fördelningen har flyttats upp på en högre nivå så att färre har lågt testvärde och fler har medelhög nivå. Konditionstal dvs. fysisk arbetsförmåga i förhållande till en vältränad person i samma ålder : Fördelningen har ändrats även här. Färre har konditionstal låg på hösten än på våren och flera har konditionstal medel på hösten än på våren. 12/15 har förbättrat sin kondition. Sjukfrånvaro Växjö kommun Sjukfrånvaron undersöktes bland Växjö kommuns deltagare (64). Resultatet visar att de hälsotrampare som vanligtvis åkte bil innan har minskat sin sjukfrånvaro med i snitt nästa en dag, från 2,9 dagar till 2,1 sjukdagar för perioden apriloktober 2010 jmf med För gruppen som redan är vanecyklister ligger sjukfrånvaron lägre med 1,1 sjukdag och visade ingen skillnad. Som jämförelse är sjukfrånvaron för Växjö kommunanställda för samma period 8,0 dagar för båda åren. I siffran inkluderas långtidsjukas sjukfrånvaro. En slutsats är att sjukfrånvaron minskas med en dag mindre i genomsnitt för Hälsotrampare. Vi ser också att den är ännu lägre för gruppen som redan är vanecyklister. Men det finns också andra faktorer som också kan påverka sjuktalen för samma period som inte visar sig i denna enkla undersökning. Besparingsmöjligheter för projektet har varit främst i form av lägre sjukfrånvaro uppmät hos Växjö kommuns anställda. Antag att det också gäller för alla deltagare så skulle det innebära 112 deltagare med drygt 1 dag mindre sjukfrånvaro. Det skulle i sin tur medföra en kostnadsminskning för arbetsgivaren med ca kr/år räknat på en medellön av kr i månaden. Om 70 % av deltagarna fortsätter att cykla, som erfarenheter från andra hälsotramparprojekt åren efter visar, så blir det en årlig besparing på ca kr. Alltså en payoff tid på drygt ett år för projektet. 7

8 Deltagare från Landstinget Kronoberg Det var 90 personer som anmälde sitt intresse. 73 av dessa valdes ut. Av dessa genomförde 72 registreringen under våren och 66 registreringen både vår och höst, dvs. 90 %. Hälsoenkät Landstinget Kronoberg 69 fyllde i hälsoenkäten på våren och 53 på hösten, dvs. 77 % svarade på båda. Ålderfördelningen var mellan 20 och drygt 60 år men 46 % var mellan 41 och 50 år. Vid projektstart hade 73 % 4 km eller mer enkel resa till arbetet. Deltagare med främst stående eller sittande arbete utgjorde 42 %. Svaren nedan är uppdelade på vårens och hösten enkäter: Av deltagarna var 9 % (6 personer av 69) fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag vid projektstart och 38 % (20 personer av 53) vid projektavslut. Cykla eller gå till arbetet gjorde 26 % (18 personer av 69) på våren och 74 % (39 personer av 53) på hösten. Egen upplevelse av mycket bra eller bra kondition hade 36 % (25 personer av 69) på våren och 71 % (38 personer av 53) på hösten. Egen upplevelse av trötthet flera gånger i veckan hade 44 % (30 personer av 69) på våren, och 20 % (10 personer av 53) på hösten. Egen upplevelse av stress flera gånger i veckan hade 25 % (17 personer av 69) på våren, och 12 % (6 personer av 53) på hösten. Antalet med upplevelse av mycket bra eller bra hälsa ändrade sig dock inte nämnvärt mellan vår och höst. Svaren nedan är endast från de 53 som besvarade enkäten på hösten: Av deltagarna cyklade 57 % så som de hade planerat och 34 % delvis som planerat. Utrustningen upplevdes mycket bra av 64 % och bra av 32 %. Möjligheten till konditionstest upplevdes mycket bra av 49 % och bra av 45 %. Registreringen genom SydostTrampar upplevdes mycket bra av 61 % och bra av 33 %. Konditionstest Landstinget Kronoberg 57 genomförde konditionstest på våren och av dessa genomförde 28 även på hösten. Resultatet nedan gäller endast dessa 28 personer. Syreupptagningsförmågan, Max VO2 (l/min): På våren hade 29,6 % medel, och på hösten 11,1 %. På våren hade 62,9 % hög eller mycket hög, och på hösten 85,1 %. Testvärde (ml/kg/min) dvs. syreupptagningsförmåga per kg kroppsvikt: Fördelningen har flyttats upp en nivå så att färre har lågt testvärde och fler har medel, färre har högt och fler har mycket högt. Konditionstal dvs. fysisk arbetsförmåga i förhållande till en vältränad person i samma ålder: Fördelningen har ändrats även här. Färre har konditionstal låg på hösten än på våren och flera har konditionstal mycket hög på hösten än på våren. Sjukfrånvaro Landstinget Kronoberg Landstinget valde att inte genomföra någon mätning av sjukfrånvaro. 8

9 Miljö Genom sammanställning av deltagarnas noterade resultat på SydostTrampars hemsidan visar det att de 130 deltagarna har cyklat km under totalt 12 veckors tid, till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden. Om man antar att de cyklade lika mycket hela projekttiden (28 mars - 30 okt) som de gjorde under registreringsperioderna har de totalt cyklat km. Från Växjö kommun var 18 av deltagarna redan innan projektet vanecyklister (åkte bil någon enstaka gång eller några per månad) och resultatet från dem är borttaget för att visa vad de deltagare som var vanebilister (dagligen, några dagar i veckan) innan projektet började. Dessa 18 kom med på grund av en informationsmiss och får ses som ambassadörer för nästa omgång hälsotrampare. Nedan följer resultatet för 112 hälsotrampare Kronoberg som åkte bil i huvudsak innan projektet började. Resultat från cyklingen och inmatningen till SydostTrampar Besparingar i CO2 Alla resor Bara arbetsresor kg CO kg CO2 Besparingar i kronor Teoretiska besparing alla resor Kr * Teoretiska besparing arbetsresor Kr * Förbrukning av kcal Antal kcal totalt Besparing i km Antal km alla resor Antal km arbetsresor Individuella besparingar: Alla resor Bara arbetsresor kcal km km km/deltagare 880 km/deltagare KG CO2 (alla cykelresor ersätter en bilresa) Alla resor Bara arbetsresor 260 kg CO2/deltagare 180 kg CO2/ deltagare Kronor teoretiskt (alla cykelresor ersätter en bilresa) Alla resor kr/ deltagare * Bara arbetsresor kr/ deltagare * Kalorier förbrukade per person alla resor kcal/deltagare (= 253 ostsmörgåsar/person) Antal färre parkerade bilar motsvarar Stortorgets norra parkering ( 106 bilar ) * Bygger på Konsumentverkets kostnadskalkyl för bilkostnad/km 3,8:-/ km 9

10 Fortsättning Växjö kommun En uppföljning av deltagarna planeras för att se om de cyklar lika mycket efter projekttidens slut året därpå. Några idéer för förbättring finns. Enkäten i samband med avslutningen visar på några detaljer i projektet. Inom Växjö kommun finns planer för att genomföra projektet även nästa år med nya deltagare internt och även andra arbetsgivare i kommun eller länet i samarbete. Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg fortsätter projektet 2012 genom att erbjuda alla medarbetare att delta i cykelkampanjen SydostTrampar. Detta kommer att ingå som en ny del i den friskvård som landstinget redan erbjuder sina medarbetare. Information kommer hälsoutvecklarna att sprida genom hemsidan och hälsoinspiratörerna. Informationsträffar kommer också att arrangeras. Planen är att landstinget står för deltagaravgiften till SydostTrampar. Arbetsplatserna får själva dela in sig i lag och anmäla sig till registreringen. Därmed kan varje lag följa hur det går och tävla med andra lag. För att kunna registrera cyklade km behöver varje deltagare en cykeldator. En upphandling av cykeldatorer kommer att genomföras och innebär då att landstingets medarbetare kan köpa sådana till ett lägre pris. I övrigt kommer varken hälsoenkäter eller cykeltester att erbjudas. Förhoppningen är att fler lämnar bilen hemma och att man kommer igång med att cykla mer till arbetet och på fritiden. Samarbetet mellan Landstinget Kronoberg och Växjö kommun upplevdes mycket positivt av dem som var engagerade och bidrog till projektet. Växjö kommun Pär Wallin, projektsamordnare Hållbart resande, Tekniska förvaltningen Jörgen Gustavsson, Folkhälsosamordnare, Kommunledningsförvaltningen Lena Bååt, Kommunhälsan, Kommunledningsförvaltningen Anna Södersten, Informatör, Kommunledningsförvaltningen Landstinget Kronoberg Annelie Lageson, hälsoutvecklare, Friskvård och hälsoenheten Sara Maripuu, processledare, Folkhälsoenheten Helen Penttilä, miljöchef Märit Johansson, HR-strateg För mer information om projektet Hälsotrampare Kronoberg kontakta i första hand Pär Wallin: par. wallin@vaxjo.se eller Annelie Lageson: annelie.lageson@ltkronoberg.se eller