perfekt storm P2P Finans Nya affärsmodeller i digitaliserad finansbransch Det är lite av en Thomas von Koch, EQT

Transkript

1 En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationer Digital uppstickare: P2P Anders Nyrén om: Industrivärden, kvotering, konjunkturen och EU Nya affärsmodeller i digitaliserad finansbransch Det är lite av en Tema: Finans perfekt storm Thomas von Koch, EQT EU granskar rörlig ersättning [s.38] Nya Skandia [s.14] Så funkar finanshjärnan [s.30]

2 Ledare Anders Lundin Facebookgenerationens finansmarknad Ingen människa är en ö, heter det. Samma sak kan sägas om finansmarknaden, den hänger intimt samman med andra delar av ekonomin och samhället. Megatrenderna som sveper över världen, påverkar också den finansiella sektorn. Det är uppenbart när vi inför höstens nummer av Agenda har intervjuat finansmarknadens aktörer, tittat på nya finansmodeller och ägarstrukturer. Den första och kanske viktigaste trenden, digitaliseringen, har ju pågått ett tag och fortsätter att i grunden omstrukturera den finansiella sektorn. En finansmodell som möjliggjorts av digitaliseringen är P2P där människor lånar direkt från varandra. Även storföretagens kapital har sökt sig till branschen, till exempel sökmotorjätten Google som investerat 125 miljoner dollar i lånesajten Lending Club. Trustbuddys vd Jens GlasØ (s. 10) kallar P2P banktjänster för Facebookgenerationen. Och även om finansieringsformen idag mest är ett komplement kan den kanske på sikt på allvar utmana existerande och väletablerade system i bank- och finanssektorn. En annan konsekvens av digitaliseringen är att det snarare är matematiker och programmerare än ekonomer som idag utvecklar branschen, ett exempel på det är entreprenörsföretaget Tink (s. 35). Men det finns andra, mindre uppenbara, samband mellan megatrenderna i världen och finansbranschen. Klimathotet har fått marknaden för katastrofobligationer att växa med 25 procent per år sedan 2011 (s. 18). Med sommarens skogsbrand i Västmanland i färskt minne är det knappast någon som blir förvånad över det. En tredje stark internationell trend som påverkar branschen är ett ökat fokus på socialt ansvarstagande i olika former. Exempel på det är Tomas von Koch, som sedan i våras regerar på EQT och som menar att det är dags för Private Equity-branschen att bevisa att den bidrar till samhällsnyttan. (s.20) Ett annat tecken är att skattebetalare och konsumenter idag är mer upprörda än tidigare när de anser att internationella storföretag inte betalar tillräckligt med skatt (s. 46). Möjligen är det då en klen tröst att sättet att fatta beslut och bedöma risk i finansbranschen tycks vara någorlunda beständigt. Enligt hjärnforskaren Katarina Gospic fungerar i alla fall vår hjärna på samma sätt som för år sedan men vi kan påverka hur vi använder den (s. 30). Läs tidningen i din surfplatta. Skanna koden. foto: tobias ohls Anders Lundin Ansvarig utgivare anders.lundin@se.pwc.com Eller sök på Agenda+. 2 Agenda

3 Innehåll [s. 4] Anders Nyrén, Industrivärden Näringslivets tungviktare om långsiktiga ägare och svenska styrelser. [s. 10] P2P växande finansmodell Banktjänster för Facebookgenerationen. [s. 14] Ömsesidiga Skandia Bengt-Åke Fagerman om att ha 1,4 miljoner ägare. [s. 17] Pensioner under förändring Pensionsbolagen anpassar sig till ökad konsumentmakt och nya regler. [s. 20] Tronskifte i EQT Thomas von Koch om värderingsbubbla, samhällsnytta och styrelser. [s. 25] Nischade aktörer Digitaliseringen av finanssektorn bäddar för nya affärsmodeller. [s. 38] Rörlig ersättning Nya EU-regler ger färre rörliga ersättningar i finansbranschen. [s. 40] Vassare styrelser Så ska nordiska styrelser klara global konkurrens. i varje nummer: Ledare [2] Notiser [12, 29] Skrifter [42] Redovisning [44] Skatt [46] Krönika [48] foto martin kjellberg [30] För att kunna hantera stressen är det viktigt att bygga strategier och metoder Katarina Gospic, hjärnforskare och medicine doktor vid Karolinska Institutet. [18] [38] [34] [4] foto collector, istockphoto, peter jönsson Prenumerera utan kostnad! Vill du ha en egen prenumeration av Agenda? PwC:s tidning Agenda utkommer tre gånger per år. Du får den kostnadsfritt. Mejla till agenda@se.pwc.com. Agenda finns även som app till din surfplatta. Använd QR-koden bredvid och ladda ned Agenda+. PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med medarbetare på 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. Redaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Katarina Forsberg, katarina.k.forsberg@se.pwc. com, tel Produktion: Appelberg Publishing, Projektledare: Cecilia Vinell och Louise Bodén, Appelberg Grafisk form: Magdalena Taubert, Appelberg Omslagsfoto: Johanna Berglund Tryckeri: Trydells Utgivning: Tre gånger per år Upplaga: Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com Agenda 3

4 Hårda nypor & glädje Debatten kring Astrazeneca och Scania känns yrvaken, säger Anders Nyrén, vd för Industrivärden och styrelseordförande i Handelsbanken. Det bästa sättet är att skapa en bra lönsamhetsutveckling. Detta är vad långsiktigt aktivt ägande handlar om. Text Göran Lind Foto Peter Jönsson 4 Agenda

5 En av Sveriges mäktigaste? Anders Nyrén värjer sig lite för påståendet, jag går inte omkring och tänker så. Men det ligger onekligen något i det. Brommasonen som via Handelshögskolan, diverse vd - och ekonomichefsposter i bland andra OM, Securum och Skanska blev vd för Industrivärden 2001 och sitter idag i styrelserna för flera av Sveriges näringslivsklenoder: Handelsbanken och Sandvik (ordförande), SCA och Volvo. Själva idén med Industrivärden är ju att Agenda 5

6 vara en aktiv långsiktig ägare, en styrning som till stor del utövas genom styrelsearbetet. Ändå kan man som lekman undra hur han hinner med, hur han kan hålla sig uppdaterad i så många stora, komplexa och föränderliga verksamheter. I grund och botten måste man tycka att det är roligt, och ha förmågan att snabbt kunna ta till sig information. Jag jobbar mycket, exakt hur många timmar vet jag faktiskt inte. Det senare bekräftas om man läser vad som har skrivits om Anders Nyrén genom åren. Hårda nypor, engagerad, bra på att se komplexa sammanhang, löser problem snabbt och arbetsam. Han säger att han aldrig jobbar lördagar. Å andra sidan är han aldrig riktigt ledig, mobil och dator är alltid med. Men det är skillnad på styrelseuppdragen. Att vara ordförande kräver en mycket större insats än att vara ledamot. Du måste ha en kontinuerlig dialog med ledningen på ett helt annat sätt. Generellt sett har svenska styrelser utvecklats i en positiv riktning under 2000-talet, anser Anders Nyrén. Kompetensen har breddats, inte minst genom att andelen utländska ledamöter har ökat. Visst har kompetensen breddats, men kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresenterade i svenska börsbolagsstyrelser, knappt 25 procent. Frågan om kvotering är också ständigt aktuell, senast har socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven sagt att kvotering kan bli aktuell om de vinner valet. Diskussionen om kvinnlig representation är väldigt svensk. För mig är det en mångfaldsfråga, oberoende av kön. Över tiden kommer det också att ske en förändring. Med fler kvinnor i ledande ställning blir det också fler kvinnor i bolagens styrelser. Det är på väg att hända. Men det handlar också om äganderätten och ägarnas frihet att kunna tillsätta de personer man vill ha i en styrelse. Den principen är ett av Anders Nyréns argument i den omdebatterade frågan om Handelsbankens omdisponering av aktieinnehavet i SCA och Industrivärden, som enligt vissa kritiker var ett sätt att kringgå EU:s regelverk. Vi har inte kringgått EU:s regelverk. Vi har anpassat oss till det. Vi omdisponerade Handelsbankens existerade innehav i SCA och Industrivärden. I Tyskland är det vanligt att banker har direktägande, så är det inte i Sverige sedan banklagstiftningen ändrades i början av 40-talet. Men i grunden handlar detta om äganderätten, att fritt kunna disponera sina tillgångar för att maximera aktieägarvärdet. För Anders Nyrén är frågan också kopplad till den svenska ägarmodellen, med bland annat röststarka aktier och självreglering, som utgjort en stabil ägarbas och Anders Nyrén Vd för Industrivärden Ålder: 60 år Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan Familj: Fru och två barn Karriär: vd för OM International vice vd och finanschef i Securum direktör i Nordbanken vice vd och finanschef i Skanska. Från 2001 vd Industrivärden. Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken och Sandvik samt styrelseledamot i SCA, Volvo. Intressen: Golf, jakt, läsa böcker, musik, familj och vänner. 6 Agenda

7 Diskussionen om kvinnlig representation är väldigt svensk. För mig är det en mångfaldsfråga, oberoende av kön Agenda 7

8 8 Agenda

9 Konsumtionen av koppar är en bra indikator, den har en i stort sett parallell utveckling med inkomst per capita. Anders Nyrén om... Konjunkturen Finns en del positiva tecken i Europa, tillväxten börjar ta fart. Södra delen lider dock fortfarande av problemen med banksektorn och en solvenskris, som är långt ifrån löst. Det finns också en uppenbar deflationsrisk i euroområdet. USA är däremot tillbaka efter finanskrisen. Den amerikanska ekonomin är mycket mer flexibel. Ett politiskt system, en riksbank och en valuta gör återhämtningen lättare. Skifferoljan lyfter också den amerikanska ekonomin. Kinas tillväxt har gått ned en del de senaste åren, men ekonomin är mycket större idag och även en tillväxt på 6-7 procent är ett mycket stort bidrag till världsekonomin. kan ha bidragit till att många av Sveriges största exportföretag trots allt fortfarande är kvar i svenska händer. Debatten kring Scania och Astrazeneca känns en aning yrvaken, vi lever i en öppen ekonomi. Sverige har alltid mått bäst av det och det ingår i spelets regler att företag kan köpa andra företag eller bli uppköpta. Det man kan göra är att få fram fler långsiktiga aktiva svenska ägare. Då behöver man underlätta för kapitalbildning, bland annat genom att sänka skatten på kapitalinkomster. Industrivärden är med ett aktieinnehav på 83 miljarder Sveriges största investmentbolag näst efter Investor. Investeringar sker i stora och medelstora företag på de nordiska börserna. Av totalt runt 900 företag på börserna uppfyller runt 50 våra investeringskriterier och vi tittar närmare på cirka 20 företag varje år. Till de senaste större investeringarna hör ICA-gruppen och finska Kone. Under våren ökade Industrivärden också innehavet i lastbilstillverkaren Volvo, ett av innehaven som tillsammans med bland andra SCA, Sandvik och SSAB har stark koppling till det som Anders Nyrén ser som den viktigaste förändringen i den globala ekonomin: Välståndsutvecklingen i Asien tillsammans med urbaniseringsvågen är de enskilt viktigaste megatrenderna, och den efterfrågan på investeringsvaror som de för med sig. När den planar ut går man från en investeringsfas till en konsumtionsfas, men dit har man inte kommit än. Konsumtionen av koppar är en bra indikator, den har en i stort sett parallell utveckling med inkomst per capita. Så länge den pekar brant uppåt är ekonomin i en investeringsfas. I Industrivärdens enskilt största innehav Handelsbanken (25 procent av portföljen) är det istället i Nordeuropa som fokus ligger. Handelsbankens styrka är den decentraliserade organisationen. Vi har stora framgångar på den brittiska marknaden där affärsmodellen skiljer sig åt från de traditionella inhemska bankerna. Vi etablerar kontor efter samma modell i Holland. EU-samarbetet och euron Tror man måste bestämma sig för vad man vill, om man vill ha Europas förenta stater eller inte, det finns inget lagom som fungerar. Risken för bostadsbubbla Jag tror inte vi har en bostadsbubbla och egentligen har vi aldrig haft det i Sverige, inte ens i början av 1990-talet. Vi har aldrig haft en spekulationsmarknad på det sättet att man till exempel köper flera lägenheter för att tjäna pengar. Den prisuppgång vi ser i framför allt Stockholm beror ju på att det är en stark inflyttning och att det har byggts för lite. Det här är inget som man löser genom regleringar i banksystemet, det handlar om frågor som byggprocessen och hyresregleringen. Industrivärdens måluppfyllnad (totalavkastning långsiktigt högre än Stockholmsbörsen) Det stämmer att totalavkastningen just nu är som börsen på tio år sikt. Det är tillfälligt, om ett tag kommer vi ligga över igen. På 5, 15 och 20 års sikt överträffar vi börsen. På 15 års sikt har totalavkastningen varit 2 procent högre än börsen per år Agenda 9

10 De digitala P2P uppstickarna som utmanar bankerna Traditionella banker har fått konkurrens av nätföretag som förmedlar både lån och investeringsmöjligheter direkt mellan privatpersoner och företag. Finansmodellen som kallas P2P ger bättre villkor och omsätter redan mångmiljardbelopp. Text Monica Hedlund Foto trustbuddy Medan skuldkrisen härjat i Europa och många stora banker varit på fallrepet har en ny het lånemarknad vuxit fram vid sidan om. Den är helt digital och ger i de flesta fall låntagare lägre räntekostnader och investerare högre avkastning. Det största svenska lånebolaget heter Trustbuddy och är noterat på Stockholmsbörsen, First North. Bolaget lånade under 2011 ut 52,5 miljoner kronor och uppger att den beräknade lånevolymen för helåret 2014 blir 1,5 miljarder. Därmed har kreditstocken vuxit nästan trettio gånger på tre år. Enligt Trustbuddys vd och grundare, norrmannen Jens Glasø, är P2Plånebranschen i en explosiv utveckling. Vi presenterar något nytt för marknaden genom att göra det möjligt för människor att låna direkt av varandra, P2P, persontill-person. Därmed utmanar vi samtidigt existerande och väletablerade system i bank- och finanssektorn, säger han till Agenda. Företaget marknadsför sig med budskapet: Här kan du enkelt låna pengar snabbt. Du kan låna upp till kronor direkt och du får lånebeskedet inom femton minuter. Hittills har P2P-lån främst varit en finansieringsform för privatpersoner, små och medelstora företag. En del använder också kontakt Göran Engvall Tel: e-post: begreppet mikrolån, medan amerikaner ser lånen som en variant av en annan snabbt växande form för kapitalanskaffning, nämligen crowdfunding. Jens Glasø förklarar framgången med att P2P-branschen är en bransch som genomför genuina banktjänster för Facebookgenerationen, för människor som är vana vid att använda internet och länka sig direkt och dela erfarenheter med andra. På långivarsidan är det nog många som ser att de rika klarar att få tio procent i årlig avkastning. Genom att använda vår plattform kan alla få en sådan avkastning, säger han. Trustbuddys uttalade mål är att 10 Agenda

11 ge minst 12 procent i årlig avkastning. Men låntagarna lyckas inte alltid betala sina lån och ännu så länge omfattas de här företagen inte av någon statlig insättningsgaranti. Branschen kommer att bli reglerad och vi ser fram emot det. Vi vill stå under kontroll och har därför ansökt om att få koncession som kreditmarknadsbolag. I de flesta länder finns inga regler som är anpassade till P2P, men de är under utveckling. De kommer att bidra till att både långivares och låntagares intressen tas till vara, säger Jens Glasø. De som vill placera pengar kan även välja bland andra expansiva internationella sajter som Lending Club, Prosper och Zopa. Skulle då framtidens kapitalmarknad kunna bestå av en mängd transaktioner mellan privatpersoner och företag utan banker som mellanhänder? Hittills har i alla fall kundtillströmningen varit mycket kraftig och även storkapitalet har sökt sig till branschen. Bland andra sökmotorjätten Google vill inte riskera att missa det här tåget och investerade i höstas 125 miljoner dollar i den ledande amerikanska lånesajten Lending Club. För två år sedan lockade bolaget den tidigare vd:n och styrelseordföranden för investmentbanken Morgan Stanley, John Mack, till Lending Clubs styrelse. I april värderades bolaget till 25 miljarder kronor. I maj fick amerikanska Prosper in cirka 450 miljoner kronor i nytt riskkapital och värderades då till 4 miljarder kronor. Några ledande P2P-företag Lending Club: Startade som en Facebook-applikation i maj 2007 och är idag världens största P2P-lånebolag. Prosper: Är ett San Franciscoföretag som startade Genom en auktion erbjuder investerare lån till privatpersoner. Den som erbjuder bäst villkor vinner. ZopA: Är baserat i London och Europas största P2P-företag. Erbjuder lån på upp till cirka kronor. Sedan starten 2005 har Zopa lånat ut över 6 miljarder kronor. TrustbuddY: Numera svenska Trustbuddy startade i Norge 2009 och förmedlar korttidslån, eller så kallade PayDayLoans, i hela Europa. Trustbuddys vd Jens Glasø vill att branschen regleras för att både långivarnas och låntagarnas intressen ska kunna tas tillvara Agenda 11

12 Noterat Fler kvinnliga företagsledare Strategy& har i The 2013 Chief Executive Study särskilt tittat på utvecklingen av kvinnliga vd:ar i världens största noterade bolag. Kvinnor har blivit mer vanligt förekommande på vd-posten de senaste tio åren och med nuvarande trend förväntas en tredjedel av de tillträdande vd:arna vara kvinnor år Kvinnor rekryteras oftare utifrån än män och de blir också i högre grad fråntagna sin vd-post. Bland likheterna mellan män och kvinnor fann man yrkesmässig bakgrund och hur gammal man var när man tillträdde. Både män och kvinnor stannade fem år i rollen som vd. Läs mer på Läs mer i strategyand.pwc.com. Agenda+ Framgångsfaktorer i bilindustrin Ha fullständig kontroll på vilka marknader som växer och etablera företaget där, till exempel i Kina och Sydostasien. Se till att bygga servicetjänster kring bilen och arbeta outtröttligt med kundrelationen. Det är några av råden för att nå framgång i bilindustrin. I PwC:s rapport How to be No.1 Facing future challenges in the automotive industry lyfts också ett hållbart företagande fram som en grundförutsättning för att kunna verka i branschen. Läs mer på Digitalt mindset avgörande Digitaliseringen av mediamarknaden är tydlig. År 2018 kommer 55 procent av internetanvändningen att ske via mobila enheter och 33 procent av den totala annonseringen att vara digital. Det är några resultat från PwC:s globala prognos Global Entertainment and media Outlook För att nå lönsamhet hos den digitala konsumenten behöver företagen ett mindset som genomsyrar hela affärsstrategin. Branschen behöver komma närmare konsumenten och införa flexiblare affärsmodeller, säger Nicklas Kullberg som är branschledare för Entertainment and Media inom PwC Sverige. Internetannonseringen på den svenska marknaden väntas öka med en årlig tillväxttakt på 10,6 procent fram till år Det ger en topplacering i jämförelse med andra länder i Västeuropa. Bara Finland och Irland förväntas få en högre tillväxttakt. Läs mer på Nytt förslag för bolagsbeskattning Företagsskattekommitténs förslag om ett nytt system för bolagsbeskattning syftar till att minska den finansiella sårbarheten. Idag är det skattemässigt mer lönsamt att investera med lån än med eget kapital. Det är samhällsekonomiskt osunt enligt kommittén. Förslaget innebär att de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna slopas, vilket är bra. Samtidigt är det oprövat internationellt och tekniskt komplicerat. Vi ser också att det slår hårt mot vissa branscher, till exempel fastighetsbranschen som generellt får en högre beskattning. För några företag blir det en lägre beskattning, det beror helt på vilken blandning av eget och lånat kapital man har, säger Magnus Johnsson, ansvarig för skatteavdelningen på PwC i Sverige. Företagsskattekommittén föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 januari Läs mer på blogg.pwc.se/taxmatters. 12 Agenda

13 Nya regelverk och aktiva konsumenter men också naturkatastrofer och finanskrisens efterdyningar sätter press på försäkringsbranschen Agenda 13

14 Med kunderna Skandia ägs sedan årsskiftet av sina 1,4 miljoner kunder. En konkurrensfördel i bank- och försäkringsbranschen som fortfarande kämpar med att återfå allmänhetens förtroende, säger Skandias vd Bengt-Åke Fagerman. Text Moa Långbergs Foto istockphoto Vid årsskiftet ombildades Skandia från aktiebolag till ett ömsesidigt bolag. Köpeskillingen var 22,5 miljarder kronor när dotterbolaget Skandia Liv köpte moderbolaget Skandia av sydafrikanska försäkringsjätten Old Mutual. Det är en jätteförändring för oss internt men många av våra kunder är nog inte ens medvetna om vad som hänt, säger Bengt- Åke Fagerman, vd i Skandiakoncernen. Nästan personer röstade ändå i det val till fullmäktige som i förlängningen styr bolaget. Hela 80 procent av de röstande gjorde aktiva personval. Man kan jämföra med Telia Sonera som är ett av Stockholmsbörsens mest ägda bolag med ungefär en halv miljon aktieägare och med normalt runt 400 personer på bolagsstämman. Jag är glad över engagemanget från de nästan kunderna som röstade. Samtidigt har vi hela 1,4 miljoner ägare, så självklart finns potential att öka engagemanget ytterligare i framtiden. Det här är en långsiktig process, säger Bengt-Åke Fagerman. Även om man nu ser framåt och är redo att börja utnyttja den nya situation som bolaget befinner sig i är det viktigt att Bengt-Åke Fagerman ta med sig de lärdomar som tiden med Old Mutual fört med sig. Styrning och riskhantering är områden där Skandia dragit nytta av den expertis och erfarenhet som finns inom Old Mutual. Bengt-Åke Fagerman menar att det är möjligt att det kan ha med den anglosaxiska bolagskulturen att göra, som är något mer strikt och systematisk än den nordiska. Det negativa under tiden med Old Mutual var att vi återkommande behövde argumentera för vår svenska bankrörelse. Banken är en central del av vår framtida strategi och en viktig inkörsport till kunderna. Det är betydligt svårare att bygga långsiktiga relationer genom att enbart prata försäkringar. Det förstod aldrig Old Mutual, säger Bengt-Åke Fagerman. Bengt-Åke Fagerman är själv en gammal trotjänare inom Skandiakoncernen. Han började som säljare 1978 och har sedan dess arbetat på många olika delar av företaget. Han ser sin vandring till vd-posten som en bra grund till det arbete han bedriver idag och framhäver särskilt nyttan av sin tid som säljare där kundkontakten och affären stod i fokus. Jag har inte gjort någon blixtkarriär direkt. Min motivation har aldrig varit att klättra på karriärstegen utan snarare nyfikenhet och en vilja att vara med och utveckla Skandia som företag, säger Bengt- Åke Fagerman. Idag sitter företaget i en unik sits på den svenska marknaden. Den ständiga pressen att leverera vinster till ägarna som många företag upplever kan skapa intressekonflikter i verksamheten. Att vara kundstyrda gör däremot att kortsiktiga vinstintressen minskar. Vi ska inte slappna av och bli som en myndighet utan självklart ska vi hela tiden fokusera på att vi är ett vinstdrivande bolag. Fördelen nu är att våra kunder har samma tidsperspektiv som våra ägare eftersom det är samma personer, säger Bengt-Åke Fagerman. Hjärteprojektet för Bengt-Åke Fagerman just nu är att skapa en ny profil för Skandia på marknaden. Om man tidigare fick jobba hårt för att tvätta bort det dåliga rykte som förföljde bolaget efter Skandiaaffären i början av 2000-talet så har man nu återigen möjlighet att sticka ut bland konkurrenterna men denna gång på ett positivt sätt. Förtroendet för branschen är inte direkt på topp och det faktum att vi är kundstyrda kommer att vara en konkurrensfördel för oss. Vi skickar inte vinsterna till några andra än våra kunder och det tror jag att många kommer att sympatisera med, säger Bengt-Åke Fagerman. 14 Agenda

15 i förarsätet Vi ska inte slappna av och bli som en myndighet utan självklart ska vi hela tiden fokusera på att vi är ett vinstdrivande bolag. Bengt-Åke Fagerman, vd Skandia Skandia har 160 år i branschen Skandia ägs numera av sina kunder och har därmed 1,4 miljoner ägare. Skandia grundades 1855 och är idag en av Sveriges största oberoende bank- och försäkringskoncerner. Skandiaaffären, med bonusar och hyreskontrakt i attraktiva fastigheter till höga chefer, skadade bolagets rykte i början av 2000-talet köptes bolaget av Old Mutual och avnoterades samtidigt från börsen köpte dotterbolaget Skandia Liv loss den nordiska verksamheten för att göra den kundstyrd Agenda 15

16 Alltmer välinformerade konsumenter och nya regelverk att förhålla sig till. Det är utmaningen för pensionsbranschen i framtiden. Text Moa Långbergs foto istockphoto Max Matthiessen Max Matthiessen grundades 1889 och har idag över 400 anställda på 23 orter i Sverige. Omsättning 2013 var cirka miljoner kronor. 16 Agenda

17 Eget sparande allt viktigare för pensionen Morgan Sandström är ansvarig för försäkringsbranschen på PwC.Han menar att konsumenter idag är alltmer välinformerade och det är en situation som pensionsbolagen måste anpassa sig till. De företag som lyckas etablera en bra dialog med sina kunder kommer att ha en klar konkurrensfördel. I vår undersökning Insurance 2020 om framtiden för försäkringsindustrin kan vi konstatera att fler och fler konsumenter själva aktivt söker upp det de är intresserade av. Idag finns det mycket information tillgänglig och att ha ett positivt avtryck på nätet och särskilt sociala medier blir allt viktigare för företag, säger Morgan Sandström. För pensionsbranschen, liksom för övriga finansföretag, har tiden efter finanskrisen 2008 varit en period av förändringar i regelverken och villkoren på marknaden. På den svenska marknaden har omvandlingen av pensionssystemet från förmånsbestämt till premiestyrt sedan mitten av 1990-talet styrt utvecklingen. Och efterdyningarna av den akuta krisen känns ännu. Sveriges ekonomi går just nu på konstgjord andning. Förändringen av pensionssystemet har lett till att vi måste vänja oss vid att våra framtida pensionsutbetalningar kan komma att bli betydligt lägre än tidigare generationers. För den enskilda individen betyder det att det egna sparandet blir allt viktigare, säger Christoffer Folkebo, vd på Max Matthiessen. Christoffer Folkebo har varit vd på Max Matthiessen i tio år och sett bolaget gå från medarbetar ägande till att förstatligas under finanskrisen 2008, efter vidlyftiga affärer i moderbolaget Carnegie. Nu har man tagit sig igenom krisen och våren 2014 köpte den amerikanska risk- och försäkringsförmedlaren Willis 75 procent av aktierna. Under samma tid har rådgivningsverksamheten växt och omfattar nu 8 procent av svenskarnas pensionspengar, vilket motsvarar 200 miljarder kronor. Den samlade förmögenheten hos svenska medborgare, om man bortser från boendet, uppskattas idag till cirka miljarder kronor. Av dem är hälften placerade i något av pensionsbolagen. Man beräknar att två tredjedelar av det kapitalet är fast i en låst pensionsförsäkring. Flytträtt och demografiska utmaningar som kommer av att en minskande andel i arbetsför ålder ska betala notan i pensionssystemet är de största utmaningarna just nu i branschen. Jag tror att det behövs en fri flytträtt för att uppnå effektivitet. Då tvingas bolagen att leverera på Morgan Sandström Christoffer Folkebo ett helt annat sätt, säger Christoffer Folkebo. Morgan Sandström menar att utformningen av regelverk är en viktig framtidsfråga för branschen. Går utvecklingen i rätt riktning kan globala harmoniseringar av regler leda till ökade möjligheter utomlands även för svenska bolag. Flytträttsfrågan är bara en del av den bredare diskussionen om behovet av ökad transparens. Bolagen har varierande förutsättningar att hantera detta på ett bra sätt. Med ökande konsumentmakt kommer många företags produkter och villkor att utsättas för närmare granskning i framtiden, säger Morgan Sandström. I den globala undersökning bland vd:ar som PwC gör årligen har det visat sig att hälften av de tillfrågade såg finansiella regelverk som en kostnad medan en fjärdedel snarare såg regelverken som en möjlighet. Tuffare krav kan vara en möjlighet om det leder till att konkurrenterna tvekar inför att ge sig in på marknaden. Jag tror inte att svenskarna till fullo har insett hur stort det egna ansvaret för pensionen är. I framtiden kommer två personer som betalat in lika mycket premier under sitt arbetsliv att kunna ha helt olika inkomster att leva på som pensionärer, säger Christoffer Folkebo Agenda 17

18 Katastrofobligationer ger försäkringsbolagen möjlighet att tackla klimatkrisen. Kapitalmarknaden kan erbjuda den lösning som får branschen att andas ut. Text Moa Långbergs foto istockphoto Naturkatastrofer kostade den globala försäkringsbranschen 45 miljarder US dollar Den summan kommer med största sannolikhet att växa när effekterna av den globala uppvärmningen blir allt mer kännbara. Det uppskattar återförsäkringsjätten Swiss Re i en rapport som släpptes i februari i år. Problemet med att försäkra sig mot naturkatastrofer är kombinationen av låg sannolikhet att de inträffar och stor effekt och höga kostnader om de gör det. Det resulterar i höga premier. Genom att ge ut katastrofobligationer som knyts till specifika händelser, och därmed sprida ut riskerna, får försäkringsbolagen möjlighet att erbjuda vissa sorters försäkringar som annars hade blivit alltför dyra. Marknaden för katastrofobligationer har vuxit med uppemot 25 procent per år sedan 2011 och efterfrågan från investerare har de senaste åren varit stor. Ungefär 70 procent av de obligationer som ges ut idag är knutna till amerikanska risker, säger Robert Lindblom, vd på Entropics, ett kapitalförvaltningsbolag som är specialiserat på katastrofobligationer. För försäkringsbranschen är förebyggande arbete i samarbete med offentliga organ och riskminimering via kapitalmarknader båda viktiga punkter för att kunna hantera effekterna av natur katastrofer. Det är viktigt att det offentliga agerar långsiktigt och satsar på infrastrukturen i utsatta delar av landet. Annars kan vi stå inför stora kostnader, säger Staffan Moberg på branschorganisationen Svensk Försäkring. Stormen Gudrun kostade den svenska försäkringsbranschen ungefär 4 miljarder kronor. Några år tidigare ledde en storm i Danmark till att flera danska försäkringsbolag var nära konkurs. Den svenska försäkringsbranschen är i dagsläget beroende av förebyggande offentliga satsningar på infrastruktur men på längre sikt kan katastrofobligationer utgivna för den svenska marknaden bli aktuellt. Obligationerna kan täcka många olika kategorier av risk. Pandemier, orkaner, skogsbränder och jordbävningar är några exempel på risker som idag täcks av katastrofobligationer. För investerare är instrumentet framför allt intressant som diversifiering, på grund av sin låga korrelation med aktier och obligationer, säger Robert Lindblom. Klimathotet och ekonomin Enligt Sternrapporten kan kostnaderna för klimatförändringarna komma att uppgå till 20 procent av globala BNP i slutet av detta århundrade om inga åtgärder vidtas. 18 Agenda

19 Klimatkrisens försäkringar Agenda 19

20 Dubbla storleken mål för EQT Norra Europas största private equity-bolag vill bli ännu större framöver, bland annat genom geografisk expansion och kanske mindre, teknologiinriktade fonder. Men för stunden är det en möjlig värderingsbubbla som bekymrar nya vd:n Thomas von Koch. Text Jan LindroTH Foto Johanna Berglund I mars i år tog Thomas von Koch över som vd för EQT Holdings efter Conni Jonsson som fortsätter som arbetande styrelseordförande. Tronskiftet kommer efter 20 års stadig expansion då EQT har vuxit till norra Europas ledande private equitybolag, men ambitionerna stannar inte där. I en intervju med Agenda berättar Thomas von Koch om framtidsplanerna och marknadsläget. EQT är redan norra Europas största private equity-bolag. Hur mycket till ska ni växa de kommande 20 åren? Storlek och tillväxt är inte självändamål men EQT måste växa för att kunna attrahera de bästa talanger som finns. Vi måste kunna erbjuda breda karriärmöjligheter för att behålla de bästa. Vi strävar inte efter att finnas överallt eller vara störst, utan ambitionen är istället att vara den mest ansedda och eftertraktade private equity-firman. Om det går som vi hoppas så är vi bra mycket mer än dubbelt så stora om 20 år. Hur ser marknaden ut just nu? Det är ju mycket exits som gäller nu och inte minst börsnoteringar. Vi har ju gjort flera under det senaste året och det kan bli fler. På köpsidan ligger vi lågt och är selektiva. Det finns väldigt mycket kapital i omlopp, inte minst från USA, och räntorna är låga vilket gör att det är dyrt med förvärv nu. Det är lite av en perfekt storm och vi kan vara på väg mot en bubbla vad gäller värderingar som liknar den vi hade En sättning både på börsen och för företagsvärderingar är nog att vänta. Ni lanserade senast er Mid Market-fond, kommer det fler nya typer av fonder? Det kommer säkert nya initiativ under de närmaste åren. Vi har sniffat lite på fonder i tidiga faser inom venture capital och growth capital, och befintliga fonder har redan köpt en del snabbt växande internetbolag. Det är möjligt att vi också kommer att titta på mer startup-liknande fonder för Sverige och Tyskland. Ni expanderade österut för några år sedan. Hur har det gått? Det har varit blandat. Vi underskattade 20 Agenda