Problematiken kring dold och anonym pant i bostadsrätt The problems associated with hidden and anonymous pledge of tenant-owned apartments

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Problematiken kring dold och anonym pant i bostadsrätt The problems associated with hidden and anonymous pledge of tenant-owned apartments"

Transkript

1 Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap Problematiken kring dold och anonym pant i bostadsrätt The problems associated with hidden and anonymous pledge of tenant-owned apartments Jennie Fasth Sara Karlsson VT 2012 Handledare: Per Henning Grauers

2 Sammanfattning Detta arbete har till syfte att belysa problematiken med dold och anonym pant i bostadsrätt. Bostadsrätter räknas enligt lag som lös egendom. Delar av pantsättningsförfarandet regleras i 31 Skuldebrevslagen. Formkraven i 31 SkbrL är enkla. Vid pantsättning ska bostadsrättsföreningen denuntieras av panthavaren eller pantsättaren. Underrättelsen kan göras muntligt men även telefax och e-post godtas. Vad som krävs av ett meddelande för att det ska uppfylla denuntiationskravet är oklart. En annan viktig fråga är hur denuntiationen bör mottas av föreningen. Vad som krävs för att en underrättelse till rätt person och i riktig form ska anses fullbordad blir således svår att fastställa. Eftersom det är fritt för varje bostadsrättsförening att sköta uppgifterna i lägenhetsförteckningen och detta oftast görs av en lekmannastyrelse utan juridiska kvalifikationer så finns det möjligheter att denuntiationer som rent juridiskt inte är godtagbara ändå antecknas. Även större företag som Riksbyggen och HSB saknar tvingande regler för de anslutna bostadsrättsföreningarna när det kommer till pantsättning. Vid så kallad anonym pant finns en denuntiation till bostadsrättsföreningen om pant i bostadsrätten, samt en anteckning i lägenhetsförteckningen. Informationen om panthavaren är dock så ofullständig att denne inte kan identifieras. Vid en framtida försäljning blir det således omöjligt för köparen att lösa eller överta panten då panthavaren inte kan identifieras. Det förekommer även att styrelsen i en bostadsrättsförening blir denuntierad om en gjord pantsättning men låter bli att anteckna detta. Det medför inte att pantsättningen blir ogiltig, men panträtten blir inte synlig för tredje man. Detta kan leda till att en förvärvare av bostadsrätten efter köpet finner att egendomen är belastad med en dold panträtt. De danska andelslägenheterna kan ses som besläktade med de svenska bostadsrätterna. Vi har därför valt att se på den danska modellen för pantsättning i andelslägenheter för att sedan jämföra med det svenska utifrån riskerna med uppkomsten av dold och anonym pant. Det framgår tydligt i såväl litteratur som utredningar att dagens pantsättningssystem i bostadsrätter är bristfällig. Förslag på lösning är bland annat ett bostadsrättsregister som ska förbättra och avhjälpa de påtalade bristerna. Den slutsats vi kan dra utifrån studerat material är att det finns goda möjligheter att avhjälpa problemen med uppkomst av dold och anonym pant i bostadsrätt. Vi anser dock inte att de presenterade lösningarna fungerar fullt ut. Istället presenterar vi en egen lösning i ett de lege ferenda-avsnitt.

3 Abstract This study aims to highlight the problem of hidden and anonymous pledge in tenant-owned apartments. Tenant-owned apartment legally counts as movable property. Parts of the pledging procedure are regulated in 31 of the Swedish statute of promissory note. Form requirements in 31 are simple. The pledge to the housing association is made by a notification by assignment by the pledgee or the pledgor. The notification may be made verbally, but fax and are also accepted. What is required of a message for it to meet the demand of the notification by is unclear. Another important issue is how the notification should be received by the housing association. It becomes difficult to establish what s required for a notification to be considered complete in terms of proper form and who s receiving it. Since it is free for each housing association to manage data in an apartment-list, and this is usually done by a lay-advisory-board without legal qualifications, there is a chance that the notification which legally is not eligible is yet registered. Even larger companies like Riksbyggen and HSB lack binding rules for the connected housing associations when it comes to pledging. The so-called anonymous pledge is a notification to the housing association regarding deposit of the apartment, and a note in the apartment-list. The information about the pledgee is so incomplete that it can t be identified. For future sales this will make it impossible for the buyer to resolve or take over the pledge when the pledgee can t be identified. It also may occur that the board of a housing association becomes notified of a pledge but fail to note this. It does not make the pledge invalid, but the pledge will not be visible to third parties. This can lead to the acquirer, after the purchase, finds that the apartment is encumbered with a hidden pledge. The Danish share accommodation apartments can be viewed as akin to the Swedish tenantowned apartment. We have therefore chosen to look at the Danish model for pledging the condominium and then compare with the Swedish model for tenant-owned apartments, based on the risks associated with the emergence of hidden and anonymous pledge. It is clear in both the literature reports that today's pledge system in tenant-owned apartments is deficient. Suggested solutions include a housing registry to improve and remedy those deficiencies.

4 The conclusion we can draw from studying materials is that there is ample opportunity to rectify the problems with the emergence of hidden and anonymous pledge. We do not however believe that the presented solutions are fully functional. Instead, we present our own solution in a de lege ferenda chapter.

5 Förord Vi vill i detta förord tacka de som hjälpt oss under uppsatsskrivandets gång. Först och främst vill vi tacka vår handledare Per Henning Grauers som guidat oss och gett oss nyttiga tips och råd. Vi vill även tacka vår lärare Lars Tegelberg som gav oss idén till ämnesvalet och som bidragit med sin expertis inom området. Vidare vill vi tacka Mats Lindbäck (Bostadsrätterna f.d. SBC), Fredrik Meurke (chef för överlåtelse och pantförskrivning vid Riksbyggen servicecenter) samt Jonna Silow (fastighetsjurist vid HSB) som tagit sig tid att besvara våra frågor. Vi vill även tacka Anna Bolmström (informationsenheten på Riksdagsförvaltningen) för hjälpen med material rörande bostadsrättsregistret och Robert Holley som tagit sig tid att granska vår abstract. Sist men inte minst vill vi tacka personalen på Lunds juridiska fakultets bibliotek som hjälpt oss hitta den litteratur vi behövt för att färdigställa vår uppsats.

6 Förkortningar ABL Andelsboligloven BBR Bygnings- og Boligregistret BRL Bostadsrättslagen (1991:614) CU Civilutskottets betänkande Ds Departementsserien av offentliga utredningar Föreningslagen Lag om 1987:667 ekonomiska föreningar HB Handelsbalken HD Högsta domstolen NJA Nytt juridiskt arkiv PresL Preskriptionslag (1981:130) Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna SBC Sveriges bostadsrättscentrum AB (numera Bostadsrätterna) SkbrL Skuldebrevslagen (1936:81) SOU Statens offentliga utredningar TL Tinglysningsloven UB Utsökningsbalken (1981:774)

7 1 Innehållsförteckning 2 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Avgränsning Metod Disposition Rättslig bakgrund Handelsbalken 10 kap Skuldebrevslagen (1936:81) Löpande skuldebrev Enkla skuldebrev Panträtt Pant i bostadsrätt Pantsättningsproblemen Denuntiation Hantering av underrättelse Föreningens bedömningar Anonym pant Dold pant Det danska systemet Andelsbolig Överlåtelse av andelslägenhet Bygnings- og Boligregistret Pant i andelslägenhet Tre tidigare utredningar angående förslag om bostadsrättsregister samt civilutskottets betänkande Bostadsrättsregister (SOU 1998:80) Utdrag ur en sammanfattning av projektgruppens rapport Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter (Ds 2007:12) Civilutskottets betänkande 2008/09:CU Rutiner hos Riksbyggen och HSB Riksbyggen HSB Analys Förslag till bostadsrättsregister... 20

8 8.1.1 Dold pant Anonym pant Andelslägenheter Det danska och det svenska pantsättningssystemet Slutsats De lege ferenda Källor... 25

9 2 Inledning 2.1 Bakgrund Idag finns det ca bostadsrättslägenheter i Sverige enligt Sveriges bostadscentrum AB, numera kallad Bostadsrätterna (muntlig källa SBC). Bostadsrätter har oftast ett högt ekonomiskt värde, men eftersom de i lagens mening anses som lös egendom, blir de gällande lagrummen (1990: 931) Köplagen (KöpL), (1991:614) Bostadsrättslagen (BRL) samt (1936:81) Skuldebrevslagen (SkbrL). Precis som fast egendom, pantsätts även bostadsrätter. Uppskattningsvis är hälften av alla bostadsrätter pantsatta. 1 Eftersom bostadsrätter betraktas som lös egendom, krävs enbart en denuntiation (underrättelse) enligt 31 SkbrL, för att en pant i bostadsrätt ska anses få sakrättsligt skydd. Med 1971 års bostadsrättslag infördes en plikt för bostadsrättsföreningen att anteckna all underrättelse om pantsättning i föreningens lägenhetsförteckning, detta regleras idag i 9:10 3st. BRL. De obligationsrättsliga och sakrättsliga frågorna är emellertid inte reglerade i BRL. Gällande rätt i dessa frågor har i stället framtagits genom rättspraxis och doktrin. Några särskilda formföreskrifter för pantsättning av en bostadsrätt finns således inte i BRL. Även formkrav på denuntiationens utformning saknas. Bostadsrättsföreningen har ingen skyldighet att ta reda på underrättelsens innebörd, innehållet i denuntiationen bör därför vara så tydligt att bostadsrättsföreningen inte kan missförstå dess avsikt. Vad detta exakt innebär har diskuterats flitigt i olika litteratur. Det framgår dock att det finns skäl för att införa formkrav då denuntiationens sakrättsliga effekt i praktiken kan hindras pga. svårigheter att bevisa att denuntiationen skett på erforderligt sätt. En annan viktig fråga är hur denuntiationen ska mottas av föreningen för att få effekt. Eftersom det är fritt för varje bostadsrättsförening att sköta uppgifterna i lägenhetsförteckningen och detta oftast görs av en lekmannastyrelse utan juridiska kvalifikationer, kan detta ge upphov till olika problem. Vid så kallad anonym pant finns en denuntiation till bostadsrättsföreningen om pant i bostadsrätten, samt en anteckning i lägenhetsförteckningen. 1 Ds 2007:12, Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter, s 20. 1

10 Informationen om panthavaren är dock så ofullständig att denne inte kan identifieras. Vid en framtida försäljning blir det således omöjligt för köparen att lösa eller överta panten om panthavaren inte kan identifieras. Den mänskliga faktorn och brist på rutin kan även medföra att den denuntierade panten aldrig skrivs in i lägenhetsförteckningen och blir därmed dold vid framtida förvärv. Godtrosförvärv utsläcker inte pant och fordringar som skyddas av panträtt preskriberas dessutom inte enligt 11 Preskriptionslagen. Det finns i nuläget inte några lösningar men däremot förslag på hur pantsättning i bostadsrätt skulle kunna förbättras. Vi kommer i detta arbete att se närmare på nämnda förslag samt jämföra med det danska pantsättningssystemet av andelslägenheter. 2.2 Syfte Syftet med undersökningen är att belysa de problem som kan uppstå utifrån denuntiationsprincipen och dess avsaknad av formkrav vid pantsättning av bostadsrätter samt de konsekvenser som kan uppstå. Vi kommer även att presentera eventuella lösningar på problemen vad beträffar dold och anonym pant. 2.3 Frågeställning Kan man förhindra uppkomsten av dold och anonym pant i bostadsrätt? 2.4 Avgränsning Denna undersökning kommer att behandla pant i lös egendom med avgränsning till bostadsrätt vad gäller dold och anonym pant. För att begränsa arbetets omfattning, kommer undersökningen att fokusera på denuntiationens inverkan och eventuella brister på formkrav samt hantering av denuntiationer hos bostadsrättsföreningarna. För att på bästa sätt analysera förslagen om ett publikt register för bostadsrätter, har vi även valt att jämföra med det danska pantsättningsförfarandet. Här har vi avgränsat oss till andelslägenheter då dessa påminner om de svenska bostadsrätterna. För att få en bild av hur rutinerna ser ut vid pantsättning valde vi även att kontakta två av Sveriges största bostadsorganisationer, Riksbyggen och HSB, i frågan om det fanns eventuella regler eller krav på de anslutna bostadsrättsföreningarna. 2.5 Metod Rättsvetenskaplig metod används vid vetenskapliga studier av juridik. Syftet med rättsvetenskap är att utröna gällande rätt genom att granska, förstå och analysera lagrummens innebörd och ändamål. Detta ska vidare hjälpa till att skapa en djupare insikt om rättsreglernas tillämpning och hur den påverkar samhället. 2

11 Vi har valt att bygga vårt arbete på de rättsregler som är relevanta för vårt ämne samt komplettera med förarbeten, rättsfall, utredningar, intervjuer och litteratur. Vi har även använt oss av komparativ metod i syfte att jämföra olika rättsordningarna. 2.6 Disposition Uppsatsen disponeras på följande sätt. I kapitel tre ges en översikt över pantsättning av bostadsrätt och dess grunder i skuldebrevslagen. Vidare, i kapitel fyra, redogörs för denuntiationens rättsverkan och bakgrund. Vi kommer även att ge en djupare redogörelse för dold och anonym pant samt de konsekvenser som dessa får. I ett därpå följande kapitel, presenteras det danska systemet för pantsättning av andelslägenheter samt en kort förklaring av benämningen andelsbolig. I kapitel sex sammanfattar vi utredningar och kopplingar till ett bostadsrättsregister. Därefter genomförs en analys av inhämtat material som avslutas med ett de lege ferenda-avsnitt. 3 Rättslig bakgrund 3.1 Handelsbalken 10 kap De grundläggande bestämmelserna för handpant finns i 10:1 HB. Med handpant avses all egendom som inte definieras eller jämställs med fast egendom. Därmed omfattas inte bara lösöre utan även egendom och rättigheter som ej lämpar sig för besittningsbyte för att uppnå sakrättsligt skydd. 2 Det finns inga formkrav i lagrummet för hur en giltig handpant ska upplåtas, endast en rekommendation, att det bör göras skriftligen samt bevittnas. 3 För att en giltig handpant ska uppstå krävs dock att ägaren ingår ett pantavtal gällande egendomen samt att den fordran som panträtten ska verka som säkerhet för, går att identifiera. Den pantsatta egendomen måste således identifieras som den rätta enligt pantavtalet. Vidare ska ett relevant sakrättsmoment användas för att pantsättningen ska få sakrättsligt skydd. Sakrättsligt skydd kan uppnås på tre olika sätt vid pantsättning av handpant, beroende på vilken typ av egendom som pantsättningen avser. 2 Walin, Panträtt, s A a s 86. 3

12 1. Traditionsprincipen, vilken innebär att panthavaren tar egendomen i besittning. 2. Denuntiationsprincipen, som betyder att någon utomstående ansvarar för att pantsättningen meddelas. 3. Registreringsprincipen som fullföljs genom att pantsättningen antecknas i ett register Skuldebrevslagen (1936:81) Lagen reglerar enkla och löpande skuldebrev, men är även avsedd att användas analogt för fordringar i allmänhet vare sig det finns ett utställt skuldebrev eller ej. Reglerna behandlar främst de rättsliga följderna vid överlåtelse av skuldebrev och relationen mellan gäldenär och ny borgenär. Vid penninglån upprättas ett skuldebrev som bevis på fordringen. Ett skuldebrev är en ensidig förbindelse för gäldenären att fullgöra en viss prestation. Borgenären har å andra sidan inga förpliktelser. Detta skiljer skuldebrev från kontrakt, som är ett ömsesidigt avtal två parter emellan. Två olika typer av skuldebrev behandlas i skuldebrevslagen, löpande och enkla Löpande skuldebrev Löpande skuldebrev är avsedda att enkelt kunna överlåtas till ny borgenär. Rättsreglerna är utformade så att den som innehar ett löpande skuldebrev ska kunna förlita sig på att skuldebrevet ger den fordran som presenteras i dess innehåll. Denna garanti till betalning beror på den utsläckta invändningsrätt som drabbar gäldenären då det löpande skuldebrevet överlåts till ny gäldenär. Till skillnad från ett enkelt skuldebrev kan inte gäldenären göra sådana invändningar mot den nya borgenären efter att överlåtelse skett. Exempel på invändningar kan vara att varan är defekt och att han därför inte vill betala. Det är denna oinskränkta rätt till betalning som skiljer ett löpande skuldebrev mot ett enkelt skuldebrev. En förutsättning för att denna invändningsrätt ska släckas ut är att den nya ägaren av skuldebrevet är i god tro. 6 Överlåtelsen av ett löpande skuldebrev får verkan mot överlåtarens borgenärer först efter det att skuldebrevet har traderats till den nya ägaren 22 SkbrL Enkla skuldebrev Ett enkelt skuldebrev fungerar endast som bevismedel för att en fordring föreligger. Reglerna om enkla skuldebrev anses även vara analogt tillämpliga på andra enkla fordringar, både muntliga och skriftliga, trots att det för dessa inte har utställts något skuldebrev. 7 Precis som med löpande skuldebrev kan även enkla skuldebrev överlåtas till ny borgenär. 4 Millqvist, Sakrättens grunder En lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom, s Agell & Malmström, Civilrätt, s A a s Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s

13 En skillnad är dock att gäldenären enligt 27 SkbrL, har samma invändningsrätt mot den nya borgenären som mot den gamla. När den nuvarande borgenären överlåtit skuldebrevet till ny borgenär ska gäldenären betala till den nya borgenären. Gäldenären får emellertid tillgodoräkna sig sådan betalning som gjorts till ursprunglig borgenär om denna gjorts utan vetskap om att skuldebrevet överlåtits. Det är därför av vikt för den nya borgenären att underrätta gäldenären om överlåtelsen. Denna denuntiation ger sakrättsligt skydd mot överlåtarens borgenärer Panträtt Den bästa säkerheten för kreditgivning är, juridiskt sett, genom pantförskrivning. Då man upprättar ett pantavtal ger detta borgenären rätt att, vid händelse att gäldenären inte betalar enligt överenskommelse, med förmånsrätt erhålla ersättning ur den pantsatta egendomen. För att egendom ska kunna verka som säkerhet för kredit krävs att denna kan överlåtas och att den har ett ekonomiskt värde, annars kommer panthavaren att få problem då han ska realisera panten Pant i bostadsrätt Redan under 1870-talet uppstod föreningar med syfte att förvärva bostadslägenheter. Anledningen var att ge fattiga eller mindre förmögna möjligheten att skaffa sig en bostad till låg kostnad. Den första bostadsföreningen anses vara Arbetarnas bostadsförening och bildades i Göteborg I slutet av 1910-talet påbörjade man på allvar att bygga billiga bostäder med ändamålet att motverka den rådande bostadsbristen. Bostadsföreningarna reglerades genom allmänna föreningsstiftningen men allt eftersom omfattningen ökade samt även det ekonomiska värdet, ansåg man att det fanns ett behov av en speciell lagstiftning. 10 Den 25 april 1930 tillkom lagen om bostadsrättsföreningar. Lagen skulle motverka uppkomsten av osunda bostadsföretag och innebar att endast föreningar som bildats enligt lagens föreskrifter, fick upplåta lägenheter med ständig besittningsrätt. 11 Bostadsrätter definieras som lös egendom och regleras därför under handpant vid pantsättning. För att uppnå sakrättsligt skydd krävs denuntiation till föreningen vilket bekräftades i NJA 1971 s Agell & Malmström s Håstad s Norberg, Upplåtelse av panträtt i bostadsrätt: en civilrättslig studie i kredit och säkerhetsrätt, s A a s 10. 5

14 I rättsfallet fick inte förvärvaren av bostadsrätten, skydd mot överlåtarens utmätningsborgenärer, eftersom underrättelse till föreningen om överlåtelsen ej gjorts Pantsättningsproblemen 4.1 Denuntiation Denuntiationsprincipen introducerades i 1936 års skuldebrevslag. Sökandet efter ett sakrättsligt moment i de fall då tradition inte gick att genomföra, ledde till att principen utvecklades med tiden. I 1930 års lag om bostadsrättsföreningar infördes ett bostadsrättsbevis som skulle utfärdas för alla bostadsrätter. Handlingen kunde även användas vid överlåtelser och pantsättningar även om detta förfarande inte fanns direkt angivet i lagtexten. Trots att beviset i sig inte ansågs vara någon värdehandling så blev handlingen det främsta instrumentet vid överlåtelse och pantsättningar. När lagen ändrades 1947, rekommenderades att bostadsrättsbeviset överlämnades samt att en underrättelse gjordes till föreningen vid pantsättning. Men det var först i 1971 års bostadsrättslag som denuntiationsprincipen fick sitt riktiga genomslag. Då ersattes det obligatoriska bostadsrättsbeviset med medlemmarnas rätt till utdrag ur bostadsrättsregistret samt plikten för föreningen att anteckna alla underrättelser om pantsättning. I förarbetena till 1971 års lag föreslogs även att en regel om denuntiation som sakrättsligt moment vid köp och pantsättning, skulle ske genom skriftlig handling. Skriftlighetskravet skulle gälla själva pantavtalet och begränsas till bostadsrättshavarens underskrift på ett medgivande om att pantsättning skett i angiven bostadsrätt. Om själva denuntiationen skulle vara bunden till en viss form, framgick inte. Förslaget antogs aldrig. 13 Istället regleras denuntiationsprincipen idag i 31 SkbrL. Formkraven i 31 SkbrL är enkla. Bostadsrättsföreningen ska underrättas om pantsättningen av panthavaren eller pantsättaren. Underrätelsen kan göras muntligt men även telefax och e- post godtas. Fordringen behöver inte beskrivas för föreningen. Detta innebär att om inte föreningen känner till den bakomliggande fordringen, går det inte att få anteckningen avnoterad genom enbart uppvisande av kvitto eller återlämnande av skuldebrev. 14 Vad som krävs av ett meddelande för att det ska uppfylla denuntiationskravet är oklart. Enligt Gösta Walin måste denuntiationen ange det objekt som pantsättningen avser. 12 Håstad a a s Hillert & Jensen, Bostadsrättens värde krediträttsliga studier, s A a s 29. 6

15 Däremot menar han att panthavarens namn inte behöver anges, utan att det är tillräckligt att denne förr eller senare kan identifieras. 15 Bo Helander anser tvärtom att en giltig denuntiation måste ange förvärvarens identitet. Lagtexten i sig säger dock inget om vare sig skriftliga eller muntliga formkrav. Helander menar ändå att det finns skäl för att införa formkrav då denuntiationens sakrättsliga effekt i praktiken kan stävjas pga. svårigheter att bevisa att denuntiationen skett på korrekt sätt Hantering av underrättelse En annan viktig fråga är hur denuntiationen ska mottas av föreningen för att få effekt. När bostadsrättsföreningen underrättas om en pantsättning är den skyldig att anteckna pantsättningen i den lägenhetsförteckning som skall föras hos varje bostadsrättsförening, 9:10 tredje stycket BRL. Den som inte fullgör denna skyldighet kan dömas till böter enligt 10:3 BRL. Även här saknas det formkrav vilket innebär att denuntiationen kan tas emot av vem som helst inom föreningen, meddelandet behöver således inte mottas av ordföranden om denne inte uttryckligen har ställningsfullmakt att ta emot meddelanden. 17 Vad som krävs för att en underrättelse till rätt person och i riktig form ska anses fullbordad blir således svår att utröna. I praktiken brukar banker som denuntierat, begära att den som denuntierats lämnar ett skriftligt erkännande att han mottagit underrättelsen. Oftast sker ett sådant erkännande på en dubblett av denuntiationsmeddelandet. Vissa banker beviljar inte lånet förrän erkännande inkommit. Detta är dock inget krav utan upp till varje enskild borgenär Föreningens bedömningar Som redan nämnts i tidigare stycken, är grundprincipen att föreningen bör anteckna alla underrättelser som den får om pantsättning. Eftersom det är fritt för varje bostadsrättsförening att sköta uppgifterna i lägenhetsförteckningen och detta oftast görs av en lekmannastyrelse utan juridiska kvalifikationer så finns det möjligheter att denuntiationer som rent juridiskt inte är godtagbara ändå antecknas. 19 Det blir i efterhand svårt att bevisa att denuntiationen är felaktigt gjord om inte panthavaren sparat en kopia av underrättelsen och kan styrka att föreningen gjort en oriktig anteckning. Även om det borde anses som god föreningssed så finns det ingen regel i BRL som tvingar styrelsen att spara underrättelsen om pant, inte minst eftersom muntlig denuntiation godtas. 15 Walin s Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s Hillert & Jensen s Helander a a s Hillert & Jensen a a s 34. 7

16 Vad gäller avsaknaden av formkrav för denuntiation, hävdar Hillert och Jensen att det i vart fall måste framgå att denuntiationen gäller panträtt och i vilken bostadsrätt som gör sig gällande. Att bara denuntiera att bostadsrättshavaren har en skuld räcker inte. 20 I fråga om hur föreningen bör tolka denuntiationen framgår det i NJA 1994 s. 668 att föreningen inte har någon plikt att utröna denuntiationens betydelse. Ansvaret ligger på panthavarens skyldighet att denuntiera så tydligt att man förstår att det är frågan om en pantsättning. I annat fall så kan panthavaren gå miste om sin fordran. Skulle det fastslås att denuntiationen trots allt varit så klar att föreningen borde förstått att det rörde sig om en pant, så hjälper det inte att föreningen åberopar rättsliga osäkerheter. Hillert och Jensen fastslår därför att styrelsen hellre bör anteckna för mycket än för lite Anonym pant Vid så kallad anonym pant finns en denuntiation till bostadsrättsföreningen om pant i bostadsrätten, samt en anteckning i lägenhetsförteckningen. Informationen om panthavaren är dock så ofullständig att denne inte kan identifieras. Vid en framtida försäljning blir det således omöjligt för köparen att lösa eller överta panten om panthavaren inte kan identifieras. Ulf Jensen ställer frågan om en pantsättning som meddelats föreningen av pantsättaren utan angivande av panthavares namn, kan avnoteras av annan än pantsättaren. Även om föreningen skulle vägra att stryka noteringen på pantsättarens uppmaning, skulle han med hjälp av en bulvan kunna meddela föreningen att panträtten inte längre gäller, utan risk att föreningen kontrollerar saken med den verklige panthavaren. 22 Bristerna i förfarandet öppnar även för bedrägeririsker då bostadsrättshavaren vid risk för utmätning kan underrätta föreningen om att pantsättning skett till förmån för en anonym panthavare. Av NJA 1992 s.6 framgår att en exekutiv auktion inte kan upphäva panträtt i bostadsrätt ens om köparen är i god tro. Detta innebär att den som förvärvat bostadsrätten exekutivt, riskerar att panträtten verkligen har täckning. En pantsatt bostadsrätt med okänd fordran är därför i praktiken osäljbar. 20 Hillert & Jensen s A a s A a s 30. 8

17 Enligt Utsökningsbalken (UB) 4:14 3st., kan bostadsrättshavaren åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning. Detta ger dock inga garantier att så blir fallet. 23 I frågan om när någon annan än bostadsrättshavaren denuntierat anonymt tar Jensen och Hillert upp ett exempel som tydligt visar problematiken för såväl bostadsrättshavaren som föreningen. A äger en bostadsrätt som han på grund av flyttning måste sälja. B är en av spekulanterna, men när A kräver kr tvekar B, som dock strax finner på råd. B skickar en underrättelse till A:s bostadsrättsförening, där han under den påhittade, men ganska vanliga, namnet Nils Nilsson påstår sig ha fått panträtt i bostadsrätten. Någon adress eller annan identifikation lämnas inte. Föreningen antecknar påståendet. När A sedan ska sälja, finns det ingen köpare som vågar slå till med tanke på den okända belastningen. Den hygglige B köper så småningom bostadsrätten för kr. sedan han sagt sig vara villig att ta risken (men naturligtvis inte berättar att det är han som låg bakom anteckningen). 24 Den största svårigheten är att Nils Nilsson inte existerar, det finns således ingen att föra talan emot. För att föreningen ska våga sig på att stryka en pantsättningsnotering så måste det finnas starka bevis på att påståendet är falskt, något som i sig kan bli näst intill omöjligt att bevisa. Som tidigare nämnts så blir det upp till föreningen att pröva själva påståendet om panträtt. Själva anteckningen i sig har ingen sakrättslig effekt, panträtten uppkommer genom själva denuntiationen. Lägenhetsförteckningen och utdraget bör därför anses som noteringar om gjorda påståenden. Det hjälper därför inte att få föreningen att stryka anteckningen. Skulle bostadsrättshavaren dessutom tiga om denuntiationen skulle köparen med stor sannolikhet kunna häva köpet. Godtrosförvärv utsläcker inte panten. 25 Det är dock föreningens skyldighet att utfärda korrekt utdrag och så länge den felaktiga anteckningen finns kvar så riskerar föreningen att bli skadeståndsskyldig. Men detta kräver att bostadsrättshavaren kan bevisa att utdraget är felaktigt. 23 Hillert & Jensen s A a s A a s 34. 9

18 Att stämma föreningen i yrkande om att anteckningen ska tas bort torde heller inte avhjälpa problemet då det inte är möjligt att få en dom som är rättskraftig mot panthavaren. Fordringar som skyddas av panträtt preskriberas dessutom inte enligt PresL.11. Bostadsrättsföreningen har som sista utväg, möjlighet att köpa tillbaka bostadsrätten av bostadsrättshavaren vilket innebär att bostadsrätten upphör och därmed även panten. Enligt reglerna i 6:11 BRL i förhållande till 4:11 BRL får bostadsrättsföreningen enligt allmänna panträttsliga principer dock inte besluta om att bostadsrätten ska upphöra utan att tillfråga panthavaren. En upphörd pant är lika med en förstörd pant. Enligt panthavarens vårdplikt ska panten väl skyddas och vårdas och inte förstöras. Vilket ansvar föreningen har i detta läge om den beslutar att annullera bostadsrätten är oklar Dold pant Det råder en allmän uppfattning att nuvarande ordning beträffande överlåtelse och pantsättning av bostadsrätt i flera avseenden är otillfredsställande. För att pantsättning av bostadsrätter ska fungera tillfredsställande är det viktigt att föreningen lämnar kreditgivare och potentiella förvärvare av bostadsrätten riktiga uppgifter om förekomsten av panträtt i bostadsrätten. Det förekommer att styrelsen i en förening blir denuntierad om en gjord pantsättning men låter bli att anteckna detta. Det medför inte att panten blir ogiltig, men panträtten blir inte synlig för tredje man. Detta kan leda till att en förvärvare av bostadsrätten efter köpet finner att egendomen är belastad med en dold panträtt. Misstag av detta slag förefaller att vara förhållandevis ovanliga, men risken att föreningarna inte iakttar sina skyldigheter innebär emellertid ett osäkerhetsmoment, vilket minskar bostadsrättens värde som pant. 27 B köper av A en bostadsrätt som är pantsatt. Panten är inte är noterad i lägenhetsförteckningen. Det innebär att lägenheten är pantsatt för säljare A:s kredit och därmed kan bli föremål för utmätning om han inte betalar räntor och amorteringar i enlighet med den överrenskommelse som gäller för hans kredit. Köpare B blir inte betalningsskyldig för säljare A:s kredit men drabbas indirekt om A inte sköter sina betalningar, då bostadsrätten kan bli föremål för utmätning. 26 Norberg s Kommittédirektiv 1996:108, Bostadsrättsregister samt frågor om förvärv och pantsättning av bostadsrätt, en sammanfattning. 10

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter (Ds 2007:12), Ju2007/3692/L1

Remissyttrande över promemorian Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter (Ds 2007:12), Ju2007/3692/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-30 Remissyttrande över promemorian Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter

Läs mer

Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt i ljuset av det senaste förslaget om bostadsrättsregister

Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt i ljuset av det senaste förslaget om bostadsrättsregister Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt i ljuset av det senaste förslaget om bostadsrättsregister Examensarbete med praktik Fastighetsrätt, 30 högskolepoäng Författare: Maria Bramfeldt Handledare:

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Pantsättning av bostad

Pantsättning av bostad Pantsättning av bostad - en jämförelse mellan två system Roger Lindholm Kandidatuppsats i handelsrätt Fastighetsrätt HT2011 Handledare Marianne Steneroth Sillén Innehållsförteckning 1. Inledning... 10

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 19 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 2 juli 2007 Ö 2257-05 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Stinsen 8, 702002-1478 c/o Fastighetsägarna Stockholm AB Box 12871

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Din guide till att bo med bostadsrätt

Din guide till att bo med bostadsrätt Din guide till att bo med bostadsrätt Hur beskattas jag för min bostadsrätt? Vilken försäkring behöver jag? Äger jag min lägenhet? Vad är en bostadsrättsförening? Vem förvaltar föreningen? Till vad går

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6 STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Åre Sjö 6 Stadgar för Åre Sjö 6 Antagna den 8/1 2008 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Åre Sjö 6. Föreningen har sitt säte i

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

STADGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMPLEMENT

STADGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMPLEMENT KOMPLEMENT Normalstadgar för bostadsrättsföreningar inom HSB innehåller till stor del bestämmelser ur bostadsrättslagen (Brl) och lagen om ekonomiska föreningar (FL). Detta för att ge en praktisk regelsamling.

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT Ägarlägenheter Seminarium - Förvaltning och finansiering 1 Legal#4314976_1.PPT 2 Legal#4314976_1.PPT Försäljning och uthyrning Förvärv och överlåtelse av ägarlägenhet 1. Direkt äganderätt till ägarlägenheter.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

AVTAL OM VINDSBYGGNATION

AVTAL OM VINDSBYGGNATION 1(5) AVTAL OM VINDSBYGGNATION Mellan HSB:s Brf Hubert-Konrad nedan kallad Föreningen och nedan kallad Bostadsrättshavaren och som med bostadsrätt innehar lägenhet nr i Föreningen hus med adress har upprättats

Läs mer

Stadgar Brf Valdemarsro

Stadgar Brf Valdemarsro Bostadsrättsförning Valdemarsro 1. Föreningens firma och ändamål Föreningens firma är Brf Valdemarsro. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Bostadsrätt från A till Ö

Bostadsrätt från A till Ö Styrelsen för Brf. Nissöga har sammanställt denna ordlista för er boende. Vi hoppas att denna ordlista kan vara ett stöd vid era bostadsrättsfrågor. Bostadsrätt från A till Ö Andelstal Beskriver hur stor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Komplement. Stadgar. till. HSBs korta normal- för bostadsrättsförening 2003

Komplement. Stadgar. till. HSBs korta normal- för bostadsrättsförening 2003 Komplement till HSBs korta normal- Stadgar för bostadsrättsförening 2003 Jan 2004 KOMPLEMENT till HSBs korta normalstadgar för brf 2003 Komplement till 2003 års kortstadgar Normalstadgar för bostadsrättsföreningar

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 april 2009 T 4750-07 KLAGANDE J.O. Forsbergs Reservdelar AB, 556231-0713 Box 283 573 23 Tranås Ombud: Advokat JK MOTPART Sparbanken Alingsås,

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Din guide till att bo med bostadsrätt

Din guide till att bo med bostadsrätt Din guide till att bo med bostadsrätt Hur beskattas jag för min bostadsrätt? Vilken försäkring behöver jag? Äger jag min lägenhet? Vad är en bostadsrättsförening? Vem förvaltar föreningen? Till vad går

Läs mer

Kreditsäkerhet i lagrad olja

Kreditsäkerhet i lagrad olja Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i civilrätt, särskilt sakrätt 30 högskolepoäng Kreditsäkerhet i lagrad olja Utmaningar och möjligheter med flytande förmögenhetsmassa som säkerhet

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) Målnummer: Ö246-95 Avdelning: Domsnummer: SÖ138-95 Avgörandedatum: 1995-09-07 Rubrik: Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina

Läs mer

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag SvK1000, v3.1, 2011-11-16 Marknad 2012-03-13 Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag 1 Inledning Svenska Kraftnät har systemansvaret för det svenska elsystemet. Svenska Kraftnät tecknar

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

Några ord om att bo i bostadsrätt

Några ord om att bo i bostadsrätt Några ord om att bo i bostadsrätt 2 3 Ditt boende, vår angelägenhet Att köpa ny bostad är ett stort beslut och det finns naturligtvis mycket att ta ställning till. Genom den här broschyren vill vi på NCC

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad.

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. I detta häftet finner Du information som kan vara bra att känna till när det är dags att köpa bostad. BUDGIVNING Den allmänna utgångspunkten för budgivning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogden BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogdemyndigheten GÄVLEBORGS LÄN 801 2 9 GÄVLE FÖRELÄGGANDE Datum 2010-12-29 840107*9622 Målnummer

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

2013-11-21. Fel i fastighet

2013-11-21. Fel i fastighet Fel i fastighet 1 2 Felsystemet i JB Köpets konstruktion (två köpehandlingar) Feltidpunkten vid köpet Försämringar mellan avtal och tillträde 4 kap 11-12 JB Säljaren har vårdplikt till överlämnandet 4

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav 1(9) Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav Vid tvångsförsäljning ska följande förfarande och formkrav jämte bifogad promemoria tillämpas. Bostadsrättshavaren ska skriftligen underrättas

Läs mer

Sid 1 av 6. UPPDRAGSBEKRÄFTELSE beträffande ÖVERLÅTELSEBESIKTNING. Kallbergsvägen 4 85963 Kalstad

Sid 1 av 6. UPPDRAGSBEKRÄFTELSE beträffande ÖVERLÅTELSEBESIKTNING. Kallbergsvägen 4 85963 Kalstad Sid 1 av 6 UPPDRAGSBEKRÄFTELSE beträffande ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AVTAL OM BESIKTNING I SAMBAND MED ÖVERLÅTELSE AV FAST EGENDOM ENLIGT JORDABALKEN Beställare: Kalle Karlsson Kallbergsvägen 4 85963 Kalstad

Läs mer

Stadgar Brf HK 18 i Göteborg

Stadgar Brf HK 18 i Göteborg Stadgar Brf HK 18 i Göteborg STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN HK18 I GÖTEBORG 1. Föreningens firma och ändamål Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen HK18 i Göteborg. Föreningen har till ändamål

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 30 januari

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet 1 Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Det är inte ovanligt att en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget. Det förefaller alltmer vanligt under perioder då priserna på marknaden faller.

Läs mer

Linguaiuris Legal advise and Translation

Linguaiuris Legal advise and Translation Hur regleras Comunidades de Propietarios (spanska ägarföreningar)? Denna artikel är en sammanfattning av frågor som behandlades i ett föredrag som hölls av Charlotte Andersson, jurist på Linguaiuris, inom

Läs mer

Bostadsrätt och andelsrätt

Bostadsrätt och andelsrätt UTBILDNINGSMATERIAL FRÅN VITEC VITEC Bostadsrätt och andelsrätt Vitec Säljstöd, maj 2014 VITEC Affärsområde Mäklare www.vitec.se/maklare info.maklare@vitec.se GÖTEBORG: REDEGATAN 1 B, 426 77 V. FRÖLUNDA

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

När du ska överlåta din lägenhet

När du ska överlåta din lägenhet När du ska överlåta din lägenhet Det är en del saker Du bör tänka på innan din överlåtelse kan registreras. Denna folder hjälper dig när Du ska överlåta din lägenhet. Om Du läser denna folder och följer

Läs mer

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen Examensarbete i Civilrätt (Sakrätt), 30 hp Examinator: Ronney

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Adress Postnr Postort

Adress Postnr Postort Sidan 1 av 6 BESTÄLLNING / AVTAL Företagskund Företagsnamn Kontaktperson Adress Postnr Postort Organisationsnummer Tel Mobiltel E-post Tjänstebeskrivning (GEAB) tillhandahåller ett fiberpar för kunds bruk

Läs mer

Lägenhetsnummer Informationsguide Apartment number Information guidance

Lägenhetsnummer Informationsguide Apartment number Information guidance Lägenhetsnummer Informationsguide Apartment number Information guidance Om SIS, Swedish Standards Institute SIS är en ideell medlemsförening, 200 medarbetare, med uppdrag att arbeta fram standarder. De

Läs mer

INFORMATION TILL ENLIGT LAG (2011:914) OM KONSUMENTSKYDD VID AVTAL OM TIDSDELAT BOENDE

INFORMATION TILL ENLIGT LAG (2011:914) OM KONSUMENTSKYDD VID AVTAL OM TIDSDELAT BOENDE INFORMATION TILL ENLIGT LAG (2011:914) OM KONSUMENTSKYDD VID AVTAL OM TIDSDELAT BOENDE BILAGA A 1. SÄLJARE Fjällinvest AB, 556426-8380 Sälfjällsgården 780 67 Sälen 2. NYTTJANDERÄTTSANDELENS ÄGOFÖRHÅLLANDE

Läs mer

Överlåtare/Säljare 1 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 2 Namn: Personnummer: Procentandel:

Överlåtare/Säljare 1 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 2 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 1 Överlåtare/Säljare 2 Överlåtare/Säljare 2 Förvärvare/Köpare 1 Förvärvare/Köpare 2 Förvärvare/Köpare 3 Bostadsrättsförening Namn: Bostadsrättsföreningen Norra Gubberogatan 9-11 1/5

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Stockholm den 22 september 2014

Stockholm den 22 september 2014 R-2014/1054 Stockholm den 22 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3799/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Från

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Realisation av pantsatta aktier

Realisation av pantsatta aktier Juridiska institutionen Vårterminen 2011 Examensarbete med praktik, 30 högskolepoäng Civilrätt, särskilt obligationsrätt Realisation av pantsatta aktier Tidpunkt, form och värdering. En analys av gällande

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juli 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokaterna Pär Abrahamson och Mats Engstrand Advokatfirman Delphi AB Stora Nygatan 64 211 37 Malmö

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL Ombud för 1 och 2: Jur.kand. SL MOTPART Skatteverket Ombud: Verksjuristen MZ Rättsavdelningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 643-06 KLAGANDE Malmstolen AB, 556194-7846 Strandvägen 19 444 31 Stenungsund Ombud: SS MOTPART MS Ombud: PN SAKEN Preskription

Läs mer

Information om säkerheter

Information om säkerheter EU-fondsenheten 2012-10-16 Information om säkerheter Detta är en generell information om hur man ställer säkerheter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 av den 28 mars 2012

Läs mer