Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP) 2016 AM0101

Transkript

1 ES/LA (12) Konjunkturstatistik, löner ör privat sektor (KLP) 2016 AM0101 I denna beskrivning redovisas örst allmänna uppgiter om undersökningen samt dess syte och historik. Däreter redovisas undersökningens innehåll och tillörlitlighet samt hur den genomörs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsörteckningen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsörteckning A Allmänna uppgiter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassiicering... 2 A.4 Statistikansvarig... 2 A.5 Statistikproducent... 2 A.6 Uppgitsskyldighet... 3 A.7 Sekretess och regler ör behandling av personuppgiter... 3 A.8 Gallringsöreskriter... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syte och historik... 3 A.11 Statistikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomörande... 4 A.13 Internationell rapportering... 4 A.14 Planerade örändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvalitetsdeklaration... 4 B.0 Inledning... 4 B.1 Innehåll Statistiska målstorheter Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisningsgrupper Reerenstider Fullständighet... 7 B.2 Tillörlitlighet Tillörlitlighet totalt Osäkerhetskällor Urval Ramtäckning Mätning Svarsbortall Bearbetning Modellantaganden... 10

2 ES/LA (12) 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått B.3 Aktualitet Frekvens Framställningstid Punktlighet B.4 Jämörbarhet och samanvändbarhet Jämörbarhet över tiden Jämörbarhet mellan grupper Samanvändbarhet med annan statistik B.5 Tillgänglighet och örståelighet Spridningsormer Presentation Dokumentation Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster A Allmänna uppgiter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Statistikområde: Arbetsmarknad Löner och arbetskostnader A.3 SOS-klassiicering Statistiken ingår i Sveriges oiciella statistik (SOS). Statistikregistret ingår i systemet ör Sveriges oiciella statistik (SOS-systemet). För statistik som ingår i Sveriges oiciella statistik (SOS) gäller särskilda regler ör kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den oiciella statistiken (2001:100). A.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Medlingsinstitutet (MI) Postadress: Box 1236, Stockholm Kontaktperson: John Ekberg Teleon: E-post: ornamn.eternamn@mi.se A.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Kontaktperson: Teleon: E-post: ornamn.eternamn@scb.se

3 ES/LA (12) A.6 Uppgitsskyldighet Ja, uppgitsskyldighet öreligger enligt lagen om den oiciella statistiken (SFS 2001:99). Statistiken regleras även av örordningen (2001:100) om den oiciella statistiken och enligt MI:s öreskriter (SCB-FS 2012:3). A.7 Sekretess och regler ör behandling av personuppgiter I myndigheternas särskilda verksamhet ör ramställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 oentlighets- och sekretesslagen (2009:400). För att skydda enskilda personers eller öretags sekretessbelagda uppgiter i den oentliggjorda statistiken, säkerställs att de inte kan röjas varken direkt eller indirekt. Vid automatiserad behandling av personuppgiter gäller reglerna i personuppgitslagen (1998:204). För statistik inns också särskilda regler ör personuppgitsbehandling i lagen om den oiciella statistiken (2001:99) och örordningen (2001:100). A.8 Gallringsöreskriter Bevarandebehov är under utredning. För inkomna pappersblanketter gäller en gallringsrist på två år, enligt MI:s gallringsbeslut nr 45/2007. A.9 EU-reglering SCB levererar Short-Term Stastistics (STS) enligt Rådsörordning 1165/98 och LCI enligt Kommissionsörordning No 1216/2003 och Parlaments- och rådsörordning No 450/2003. KLP utgör en delkälla i dessa undersökningar. Leveranserna sker till Eurostat. A.10 Syte och historik Undersökningen har som huvudsyte att månatligen belysa lönenivån och dess örändring över tiden inom den privata sektorn. Löner ör arbetare inom industrin har redovisats kvartalsvis alltsedan 1940-talet. Statistiken byggdes ut 1991 då hela den privata sektorn ör arbetare och tjänstemän började undersökas. Undersökningen övergick till att bli en månadsundersökning i januari 1996 och vid samma tidpunkt upphörde löner ör arbetare inom industrin att vara en egen undersökning. Till öljd av den statistikreorm som trädde i krat under 1990-talet lyttades ansvaret ör delar av den oiciella statistiken rån SCB till ett lertal andra myndigheter. Från och med 2001 ansvarar Medlingsinstitutet (MI) ör den oiciella löne- och arbetskostnadsstatistiken. SCB har producerat statistiken på uppdrag av MI sedan dess. A.11 Statistikanvändning Statistiken används rämst som underlag ör ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Undersökningen visar hur lönenivån örändras över tiden inom olika branscher och totalt sett inom den privata sektorn. Statistikan-

4 ES/LA (12) vändare är bland annat Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, universitet och högskolor, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och enskilda öretag. Statistiken utgör även underlag ör annan statistik som produceras av SCB, till exempel Labour Cost Index (LCI), Arbetskostnadsindex (AKI) och nationalräkenskaperna (NR). A.12 Uppläggning och genomörande Undersökningen genomörs varje månad med ett stående urval av öretag som dras året innan. Insamlingen av uppgiter sker via webb- eller postenkät. Inkommit material registreras och bearbetas, och presenteras två månader eter undersökningsmånadens slut (undantag januari där presentationen sker tre månader eter undersökningsmånadens slut). A.13 Internationell rapportering Labour Cost Index (LCI) är ett europeiskt arbetskostnadsindex som SCB levererar till Eurostat kvartalsvis. Indexet ska spegla utvecklingen av den totala arbetskratskostnaden per timme, det vill säga omatta lön inklusive rörliga lönetillägg, örmåner, sjuklön och arbetsgivaravgiter samt bonus. LCI inneattar rån och med 2008 både privat och oentlig sektor. KLP utgör ett av lera underlag till detta index. SCB levererar även Short-Term Statistics (STS) månadsvis till Eurostat. Leveransen av STS omattar en mängd olika inormation varav KLP utgör källa ör lönesummor och arbetade timmar. A.14 Planerade örändringar i kommande undersökningar Medlingsinstitutet ansvarar ör eventuella örändringar. B Kvalitetsdeklaration B.0 Inledning Undersökningen har som huvudsyte att månatligen belysa lönenivån och dess örändring över tiden inom den privata sektorn uppdelat eter SNI, avdelningar B till S exklusive O. Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning exklusive 31 och 32. B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Statistiken redovisas i orm av genomsnittliga månadslöner ör tjänstemän och genomsnittliga timlöner ör arbetare. För arbetare redovisas även uppgiter om antal anställda och arbetade timmar samt andel övertid. För samtliga variabler utom andel övertid redovisas örändringen rån motsvarande månad öregående år Objekt och population Målpopulationen utgörs av alla anställda på öretag inom privat sektor under den aktuella undersökningsmånaden. Med öretag inom privat sektor avses handels-

5 ES/LA (12) bolag, kommanditbolag, aktiebolag, ekonomiska öreningar, stitelser och ideella öreningar. Till privat sektor räknas även aktiebolag som ägs av stat och kommun, aärsverk samt Riksbanken. Rampopulationen utgörs av öretag som har minst em anställda enligt SCB:s öretagsdatabas (FDB). Som anställda deinieras personal med marknadsmässig lönesättning i åldern år. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda i utrikes sjöart samt betingsanställda ingår ej i målpopulationen. Målpopulationen består av två delar; arbetare och tjänstemän. Som arbetare deinieras anställda tillhörande LOörbundens löneavtalsområde. Övriga anställda klassas som tjänstemän Variabler Objektgrupp Variabel Mått Population Arbetare i privat sektor, aktuell månad Arbetare i privat sektor, ett år tillbaka Arbetare i privat sektor, ör samtliga månader i intervallet 2-11 månader Tjänstemän i privat sektor, aktuell månad Tjänstemän i privat sektor, ett år tillbaka Tjänstemän i privat sektor, ör samtliga månader i intervallet 2-11 månader Arbetare i privat sektor, aktuell månad samt ett år tillbaka Arbetare i privat sektor, aktuell månad Arbetare i privat sektor, aktuell månad Indelning i redovisningsgrupper Näringsgren Näringsgren Näringsgren Näringsgren Näringsgren Näringsgren Timlön, exkl. och inkl. övertidstillägg Timlön, exkl. och inkl. övertidstillägg samt exkl. och inkl. retroaktiv lön Timlön, exkl. och inkl. övertidstillägg samt exkl. och inkl. retroaktiv lön Månadslön exkl. och inkl. rörliga tillägg Månadslön exkl. och inkl. rörliga tillägg samt exkl. och inkl. retroaktiv lön Månadslön exkl. och inkl. rörliga tillägg samt exkl. och inkl. retroaktiv lön Medelvärde, Relativ örändring * Medelvärde, Relativ örändring * Medelvärde Medelvärde, Relativ örändring * Medelvärde, Relativ örändring * Medelvärde Näringsgren Övertidstimmar Andel (av totalt arbetade timmar) Näringsgren Antal anställda Antal Näringsgren Arbetade timmar Antal * Relativ örändring mellan aktuell månad och motsvarande månad öregående år Statistiska mått De statistiska mått som rämst presenteras är genomsnittliga månads- och timlöner. Uppgiterna är preliminära under tolv månader eter kalendermånadens slut. Eter tolv månader astställs de deinitiva genomsnittliga månads- och timlönerna. Det innebär att det kan tillkomma ytterligare löneökningar i orm av retroaktiva löneutbetalningar under perioden. Mindre justeringar kan också göras p.g.a. ytterligare inkomna blanketter. Beräkning av lönesumma (arbetare),

6 ES/LA (12) används vid beräkning av genomsnittlig timlön L W V A R U Där: L = Total lönesumma inklusive rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag W = Överenskommen månadslön, månadsavlönade, ör öretag V = Avtalade timmar, månadsavlönade, ör öretag A = Arbetade timmar, månadsavlönade, ör öretag R = Rörliga tillägg (inkl. övertidstillägg), månadsavlönade, ör öretag U = Utbetald lön (inkl. rörliga tillägg och övertidstillägg), timavlönade, ör öretag Genomsnittlig timlön inklusive rörliga tillägg och retroaktiva löner exklusive övertidstillägg (arbetare) T 2 ( L ( AM Ö E AT ) ) Där: T 2 = Genomsnittlig timlön inklusive retroaktiva löner L = Beräknad lönesumma inklusive rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag (se ovan) Ö = Övertidstillägg, ör öretag E = Retroaktiv lön, ör öretag AM = Arbetade timmar, månadsavlönade, ör öretag AT = Arbetade timmar, timavlönade, ör öretag Genomsnittlig timlön inklusive rörliga tillägg inklusive övertidstillägg (arbetare) T 3 ( ( L AM E ) AT ) Där: T 3 = Genomsnittlig timlön inklusive retroaktiva löner L = Beräknad lönesumma inklusive rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag (se ovan) E = Retroaktiv lön, ör öretag

7 ES/LA (12) AM = Arbetade timmar, månadsavlönade, ör öretag AT = Arbetade timmar, timavlönade, ör öretag Genomsnittlig månadslön exklusive rörliga tillägg (tjänstemän) M1 ( W E H ) Där: M 1= Genomsnittlig månadslön inklusive retroaktiva löner W = Överenskommen månadslön, ör öretag E = Retroaktiv lön, ör öretag H = Antal heltidstjänster, ör öretag Genomsnittlig månadslön inklusive rörliga tillägg exklusive övertidstillägg (tjänstemän) M 2 ( W R Ö H E Där: M 2 = Genomsnittlig månadslön inklusive retroaktiva löner W = Överenskommen månadslön, ör öretag R = Rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag Ö = Övertidstillägg, ör öretag E = Retroaktiv lön, ör öretag H = Antal heltidstjänster, ör öretag Redovisningsgrupper ) För samtliga branscher inom den privata sektorn redovisas skattningarna på SNI-bokstavsnivå, avdelningarna B till S exklusive O. I redovisningen slås även näringsgrenar som tillhör industrin ihop (avdelning B + C). Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning exklusive 31 och Reerenstider Reerenstid är aktuell kalendermånad under året Fullständighet Det inns yra enskilda undersökningar som mäter konjunkturstatistik över löner på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningarna är uppdelade eter sektor: privat, landsting, kommun och stat. Undersökningarna utgör en del av den

8 ES/LA (12) oiciella statistiken. Vid uppdelning mellan de olika sektorerna uppstår ibland tveksamheter om vilken sektor ett organisationsnummer ska tillhöra. Detta kan innebära att organisationsnumret inte undersöks. B.2 Tillörlitlighet 2.1 Tillörlitlighet totalt De resultat som presenteras innehåller en viss osäkerhet. Det inns elkällor som mer eller mindre påverkar osäkerheten. Dessa elkällor är urvalsel, täckningsel, mätel, bortallsel, bearbetningsel samt inte helt uppyllda modellantaganden. Det bör även observeras att genomsnittslönernas örändringstal mellan två år påverkas av lera aktorer. Faktorer som påverkar örändringarna kan t.ex. vara avtalsenliga löneörhöjningar, avtalens längd, löneglidning och strukturella örändringar i arbetskraten. 2.2 Osäkerhetskällor Urval För varje undersökningsmånad under året används det urval som dras i november 2015 rån SCB:s öretagsdatabas (FDB). Undersökningen avser ett urval av öretag med minst 5 anställda samt totalurval ör öretag med mer än 200 anställda. Urvalsdragningen genomörs som ett stratiierat slumpmässigt urval utan återläggning av öretagen i urvalsramen. Stratum byggs upp av näringsgren (SNI) och storleksklass (skapas utirån antal anställda). För att bestämma stickprovsstorleken i undersökningen används Neymanallokering. Med Neymanallokering minimeras variansen ör skattningen. Fler element dras rån stratum med större varians och ärre element dras rån stratum med mindre varians. Urvalet ör 2016 består av öretag. Med urvalsel avses den osäkerhet i skattningarna som beror på att ett urval av öretag undersöks, till skillnad rån en undersökning där samtliga öretag undersöks. För att å en uppattning om tillörligheten i skattningarna beräknas konidensintervall omkring skattningarna Ramtäckning Mellan tidpunkten då urvalsramen upprättas (november 2015) och undersökningsperioderna sker ortlöpande örändringar av öretag. Arbetsställen nybildas, slås samman, delas eller upphör helt. Den dynamiska undersökningspopulationen överensstämmer inte helt med målpopulationen, varör täckningsel uppstår. Undertäckning utgörs av de öretag som inte inns med i urvalsramen men som har anställda arbetare och/eller tjänstemän, exempelvis nybildade öretag. Undertäckning kan uppträda enligt öljande: -nyetablerade öretag och som därör inte anns med i urvalsramen. -öretag tillhörande undersökningspopulationen men som inte har uppgit om antal anställda i urvalsramen FDB. -öretag tillhörande undersökningspopulationen med elaktig sektorkod i FDB och som därmed hamnat utanör urvalsramen.

9 ES/LA (12) Undertäckningsobjekt går i regel inte att deiniera. Inga studier om problematiken med undertäckning i KLP är gjorda. Övertäckning utgörs av de öretag som inns i urvalsramen men som vid undersökningstillället saknar arbetare och/eller tjänstemän. Övertäckning kan uppträda enligt öljande: öretaget saknar anställda. öretaget tillhör ej privat sektor. öretaget är i konkurs. säsongsvis vilande öretag. tillälligt vilande öretag. För ett bortallsobjekt går det i allmänhet inte att avgöra om det är ett övertäckningsobjekt eller ej varör det kan innas en del okänd övertäckning. Inga studier om täckningsel i undersökningen är gjorda Mätning Uppgiterna som ligger till grund ör statistiken samlas in via webbormulär eller pappersblankett med tillhörande instruktion. Pappersblankett samt instruktion inns med som bilagor i dokumentationen ör statistikens ramtagning SCBDOK ör Konjunkturstatistik, löner ör privat sektor (KLP) 2016, se Mätel beror huvudsakligen på att uppgitslämnaren har lämnat elaktiga uppgiter, på grund av exempelvis missuppattningar. Ingen speciell mätelsstudie har utörts. Vissa öretag har svårt ör att redovisa variabeln övertidstillägg enligt SCB:s instruktioner. Orsaken till detta är att det i deras avtal inte inns någon uppdelning av övertidsersättningen i grundlön och övertidstillägg. Detta medör att dessa öretags övertidstillägg överskattas i redovisningen. För att kompensera ör detta har SCB skapat en modell som innebär att redovisat övertidstillägg reduceras med genomsnittlig grundlön ör varje övertidstimme. Reduceringen genomörs när genomsnittligt övertidstillägg bedöms vara orimligt högt i örhållande till genomsnittlig grundlön på öretaget. Inget mättekniskt test har utörts Svarsbortall Bortall uppkommer då ett öretags mätvärden saknas helt (objektsbortall) ör en månad. Vid objektsbortall används imputering med hjälp av senast kända uppgiter, dvs. det antas att örändringarna ör ett öretags uppgiter mellan två månader är små. Saknas imputeringsunderlag görs bortallskompensation i orm av rak uppräkning inom stratum, vilket bygger på antagandet att bortallet kan betraktas som slumpmässigt inom stratum. Inget partiellt bortall som är känt inns i undersökningen. Det ovägda bortallet var i genomsnitt 18,9 procent ör arbetare och 14,7 procent ör tjänstemän under 2015 och det storleksvägda bortallet var i genomsnitt 4,9 procent ör arbetare och 4,3 procent ör tjänstemän. Det storleksvägda bortallet vägs med antalet anställda på respektive öretag.

10 ES/LA (12) Bearbetning Inkommit material registreras och granskas. Granskningen sker i huvudsak maskinellt där redovisningsenhetens värden jämörs mot öregående månads värden och mot vissa astställda gränsvärden. Blanketter som har misstänkta elaktigheter rättas upp eller godkänns trots avvikelsen. Innan upprättning sker tas kontakt med uppgitslämnaren ör att å korrekta uppgiter. Ingen studie om bearbetningsel har gjorts Modellantaganden Rampopulationen som undersöks består av öretag som har minst em anställda enligt FDB. Ingen uppräkning görs ör de mindre öretagen (de med mindre än em anställda). För skattningar av typen medelvärde kan antagandet göras att medelvärdet är ungeär detsamma ör öretag med mindre än em anställda som ör större öretag. Detta gör att skattningar av typen medelvärde kan tolkas ör att gälla ör samtliga öretag. Skattningar av typen totaler gäller enbart ör den population som undersöks, dvs. ör populationen som består av öretag med minst em anställda. 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Osäkerhetsmått anges i orm av 95-procentiga konidensintervall avseende skattningarna. Intervallet beräknas som skattningens standardavvikelse multiplicerat med 1,96. B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens Uppgiter samlas in per kalendermånad. Publicerings- och undersökningsrekvensen sker månadsvis med undantag ör mars månad då ingen publicering sker på grund av örlängd ramställningstid ör mätmånad januari eter urvalsbyte. 3.2 Framställningstid Framställningstid ör varje kalendermånad under året beräknas till cirka två månader. För januari är ramställningstiden ytterligare en månad, totalt cirka tre månader. 3.3 Punktlighet Publicering sker enligt den publiceringskalender som inns att tillgå på SCB:s webbplats. Publiceringskalendern innehåller inormation om när och hos vilken myndighet oiciell svensk statistik publiceras. All statistik rån myndigheter med ansvar ör Sveriges oiciella statistik, SOS, ingår i kalendern. Kalendern innehåller även övrig statistik rån SCB. B.4 Jämörbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämörbarhet över tiden Från och med januari 2015 utökas åldersavgränsningen ör undersökningen rån år till år. Timlöner ör arbetare inom industri (avdelning B+C i SNI 2007) har redovisats

11 ES/LA (12) enligt SNI 69 sedan 1973 och är direkt jämörbara över tiden med öljande örändringar: 1991 togs unktionella öretag bort rån populationen, dvs. öretag med näringsgren skild rån industri men med arbetsställen inom industri, vilket innebar att ungeär två procent av populationen togs bort. omläggningen till SNI 92 r.o.m medörde stora örändringar inom vissa delbranscher men resultaten är i princip direkt jämörbara på totalnivå ör den privata sektorn och gruv- och tillverkningsindustrin. år 2004 övergick undersökningen till att redovisas enligt SNI Resultaten ör industrin är helt jämörbara med SNI 92 på aggregerad nivå. rån och med januari 2009 redovisas undersökningen uppdelat eter näringsgrensindelningen SNI Vid omläggningen till SNI 2007 lyttade örlagsverksamhet rån tillverkningsindustri till tjänstenäringarna samt ett antal andra mindre örändringar skedde inom industrin. Trots örändringarna är resultaten i princip jämörbara ör industrin på totalnivå. Övergången till SNI 2007 har även medört ett stort antal örändringar jämört med den tidigare versionen SNI 2002 ör näringsgrenar utanör industrin. Bland de viktigaste örändringarna är: ny avdelning ör inormations- och kommunikationsverksamhet tre nya avdelningar utirån den gamla indelningen med öretagstjänster ny avdelning ör miljöaktiviteter ny avdelning ör kultur, nöje, ritid utökning med olika högteknologiska aktiviteter ändrade principer ör klassiicering av reparationsverksamhet 4.2 Jämörbarhet mellan grupper Statistiken redovisas uppdelat eter arbetare och tjänstemän. Vid jämörelse av genomsnittliga löner och löneutveckling bör hänsyn tas till att lönerevisioner kan ske vid olika tidpunkter, t.ex. att årets lönerevison kan gått igenom ör den ena gruppen men inte ör den andra. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik SCB producerar motsvarande konjunkturlönestatistik ör den statliga, primärkommunala och landstingskommunala sektorn, vilket redovisas i Statistiska meddelanden ör respektive undersökning, serie AM. I den primärkommunala och landstingskommunala sektorn beräknas genomsnittlig månadslön utirån överenskommen lön. För den privata och statliga sektorn tas hänsyn till rörliga tillägg när genomsnittlig månadslön räknas ram. SCB producerar även årligen lönestrukturstatistik ör arbetare och tjänstemän inom privat sektor (SLP). KLP utgår rån summerade löneuppgiter ör hela öretag/arbetsställen medan SLP utgår rån individuppgiter. Inom arbetsmarknadsområdet inns det även andra undersökningar som mäter

12 ES/LA (12) antal anställda och arbetade timmar. Arbetskratsundersökningarna (AKU) är en av dessa och publicerar statistik över sysselsättningen ör hela arbetsmarknaden. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) är en annan källa som rämst mäter örändring av antal anställda. Vid jämörelse mellan olika undersökningar måste olikheter i begrepp, deinitioner, mätmetoder och populationsavgränsningar beaktas. När löneutvecklingen mellan olika sektorer och år jämörs bör hänsyn tas till att lönerevisioner kan ske vid olika tidpunkter. B.5 Tillgänglighet och örståelighet 5.1 Spridningsormer Statistiken publiceras i Statistiskt meddelande (SM) med beteckning AM38 som inns att tillgå SCB:s webbplats. Resultaten rån KLP inns även inlagda i Sveriges statistiska databaser (SSD), där tabelluttag kan göras eter näringsgren (SNI) ör ett antal variabler. I månadsskriten SCB-Indikatorer publiceras även resultat rån KLP. 5.2 Presentation Statistiken på SCB:s webbplats och i det statistiska meddelandet redovisas i orm av text, tabeller och diagram. 5.3 Dokumentation Statistikens kvalitet beskrivs i innevarande dokument, Beskrivning av statistiken (BAS). Detaljerad inormation om mikrodata inns beskrivet i Dokumentation av mikrodata (MetaPlus). Hur undersökningen tagits ram inns beskrivet i SCB:s dokumentationsmall SCBDOK. All dokumentation går att nå via SCB:s webbplats Tillgång till primärmaterial De redovisade primäruppgiterna rån enskilda uppgitslämnare är sekretesskyddade liksom uppgitslämnarnas organisationsnummer. SCB utör på beställning specialbehandlingar av primärmaterialet. Forskare, utredare m.l. kan eter prövning å tillgång till avidentiierat material ör egen bearbetning. 5.5 Upplysningstjänster SCB:, Enheten ör löne- och arbetskostnadsstatistik, tn , e-post: ornamn.eternamn@scb.se Medlingsinstitutet: Valter Hultén, tn , e-post: ornamn.eternamn@mi.se