Regional samhällsinformation Delrapport 1 Resultat- och effektutvärdering

Transkript

1 Regional samhällsinformation Delrapport 1 Resultat- och effektutvärdering CARLÉN & WERNER AB Alsnögatan 7, 4 tr Stockholm Kerstin Carlén Maria Löfgren

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING UTVÄRDERINGSUPPDRAGET TILLVÄGAGÅNGSSÄTT BAKGRUND FÖRSTUDIEN REGIONAL SAMHÄLLSINFORMATION I STOCKHOLMS LÄN PROJEKTET REGIONAL SAMHÄLLSINFORMATION FORTSATT PROJEKT SAMHÄLLSORIENTERING I SAMVERKAN SAMHÄLLSINFORMATION TILL NYANLÄNDA STATISTIK SAMHÄLLSINFORMATION I NÅGRA KOMMUNER OCH REGIONER NY POLITIK FÖR NYANLÄNDAS ETABLERING REGLERING AV KOMMUNERNAS SAMHÄLLSORIENTERING REGIONAL SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM INTRODUKTION SOCIOEKONOMISKA ASPEKTER PÅ SAMHÄLLSINFORMATION RESULTAT- OCH EFFEKTUTVÄRDERINGEN TESTNINGEN AV MODELLEN Bakgrund och genomförande m.m Resultat av testningen C&W:s kommentarer och rekommendationer KOMMUNERNAS INTRESSE FÖR REGIONAL SAMVERKAN Enkät till samtliga kommuner i länet C&W:s kommentarer och rekommendationer MYNDIGHETERNAS INTRESSE FÖR REGIONAL SAMVERKAN Myndigheternas ansvar Intervjuer med tolv myndigheter C&W:s kommentarer och rekommendationer C&W:S SAMMANFATTADE KOMMENTARER OCH REKOMMENDATIONER Bilagor 1) Referenser 2) Intervjuer och enkätmedverkan 3) Projektets nyttomål 4) Synpunkter från medverkande i testningen (citat) 5) Enkät till kommunerna i Stockholms län 6) Statistik per kommun och totalt över flyktingmottagningen jan t.o.m. sep 2009

3 1. Inledning Botkyrka kommun driver projektet Regional Samhällsinformation i samverkan med åtta andra kommuner i länet. Viktiga samarbetspartners är också Kommunförbundet i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Migrationsverket och Stockholms läns landsting. EU:s Flyktingfond är medfinansiär. I projektet ingår bl.a. att ta fram en modell (metod och material) för samhällsinformation till nyanlända invandrare, vilken ska kunna användas av länets kommuner och myndigheter i samverkan. Syftet är att nyanlända ska få en enhetlig och adekvat samhällsinformation, oavsett vilken kommun man bosätter sig i, och på så vis få en snabbare etablering i svenskt samhälls- och arbetsliv. 1.1 Utvärderingsuppdraget har på uppdrag av Botkyrka kommun genomfört en utvärdering av projektet Regional samhällsinformation. Utvärderingen har gjorts utifrån såväl process- som resultat- och effektperspektiv och har således haft fokus på både vägen mot målen och uppfyllelsen av målen. Denna typ av utvärdering, som är vanlig då stor vikt läggs vid lärprocesser i verksamheten, genomförs oftast av en extern utvärderare för att utvärderingen ska bli så objektiv som möjligt. Arbetet med utvärderingen har pågått under perioden september t.o.m. november Resultatet av utvärderingen ska enligt uppdraget redovisas i en rapport med rekommendationer för hur metod, material och samverkan kan utvecklas och förbättras. Maria Löfgren har varit uppdragsansvarig för utvärderingsuppdraget. Kerstin Carlén har svarat för kvalitetssäkring samt medverkat i gruppintervjuer och deltagande observationer i projektet. 1.2 Tillvägagångssätt Resultatutvärderingen har inriktats på projektmålen (material och metod, webbsida, överenskommelse om förvaltning, m.m.) och i vilken utsträckning dessa mål har uppnåtts. Effektutvärderingen skulle avse projektets effektmål (nyttomål, se bilaga 3). Då projektet är försenat i förhållande till den ursprungliga tidplanen har det inte varit möjligt att nu göra en sådan effektmätning. Effektutvärderingen har begränsats till intervjuer med deltagare och introduktionshandläggare, m.fl. som medverkade i testningen av modellen, en enkät till samtliga kommuner i länet samt intervjuer med ett antal statliga myndigheter. Resultat- och effektutvärderingen redovisas i denna rapport (delrapport 1). Processutvärderingen har fokuserat på utvecklingen inom projektet och analyserat projektets genomförande. En processutvärdering innebär vanligen inte att ett projekt betygsätts i någon mening. Det är snarare en analys av hur projektarbetet fortskrider och om projektet arbetar på ett effektivt, ändamålsenligt och flexibelt sätt. Vad fungerar bra och vad kan göras bättre i fortsättningen? Denna del av utvärderingen redovisas i en särskild rapport (delrapport 2). Metod Utvärderingen har huvudsakligen skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metodval och urval av intervjupersoner har skett i samråd med projektledningen. Systematisk informationsinsamling har skett genom:

4 2 Genomgång av projektdokumentation Individuella intervjuer med projektledningen, styrgruppen, den tolk som medverkade i testningen av modellen samt den anlitade pedagogen Telefonintervjuer med deltagare i projektets arbetsgrupp respektive referensgrupp Telefonintervjuer med de myndigheter (Försäkringskassan och Skatteverket) som medverkade i testningen Deltagande observation vid två utbildningstillfällen under testningen Två gruppintervjuer med ett urval av deltagare i testningen Gruppintervju med samtliga introduktionshandläggare som medverkat i testningen Enkät till samtliga kommuner i länet Telefonintervjuer med tolv statliga myndigheter. I en utvärdering med kvalitativ ansats handlar det om att samla in, bearbeta och analysera data på ett systematiskt och objektivt sätt. Viktigt är självklart också att mäta sådant som är relevant i sammanhanget. Denna resultat- och effektutvärdering omfattar tre delar testning av modellen (material och metod), enkät till samtliga kommuner i Stockholms län samt intervjuer med tolv statliga myndigheter. Testningen har utvärderats genom deltagande observation och gruppintervjuer med deltagare vid två av totalt tio utbildningstillfällen. I deltagarintervjuerna deltog sammanlagt åtta personer, vilket motsvarar 25 % av antalet deltagare. Gruppintervjuerna med informatörer omfattade samtliga introduktionshandläggare som medverkade i testningen. Dessutom har individuella intervjuer skett med informatörerna från Försäkringskassan respektive Skatteverket samt med den medverkande tolken respektive den anlitade pedagogen. Medverkande i projektets arbetsgrupp respektive referensgrupp har i vissa fall framfört synpunkter på material och metod Enkäten (se bilaga 5) skickades med post till samtliga 26 kommuner i länet. Efter två påminnelser via mejl hade 21 kommuner svarat, vilket motsvarar 81 %. De tolv myndighetsintervjuerna har genomförts med företrädare på huvudkontorsnivå. De myndigheter som valts ut för intervju har alla verksamhet som nyanlända kan förmodas komma i kontakt med i ett tidigt skede. Härutöver har intervjuer genomförts med ett stort antal medverkande i projektet (projektledning, styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp). I utvärderingen har även ingått att ta del av projektdokumentation och annan dokumentation av intresse. Allt som allt innebär detta att våra sammanfattande kommentarer och rekommendationer bygger på ett omfattande underlag. Innehåll i denna delrapport Denna delrapport inleds med en kortfattad beskrivning av bakgrund till och innehåll i projektet (avsnitt 2). Därefter följer en redovisning av olika omvärldsfaktorer av intresse i sammanhanget (avsnitt 3). Resultatdelen (avsnitt 4) inleds med resultat och analys av intervjuer och deltagande observationer i samband med testningen av modellen. Därefter kommer ett avsnitt med resultat och analys av den enkät till länets kommuner som ingått i utvärderingen. Slutligen redovisas resultat och analys av våra intervjuer med tolv myndigheter. Varje delavsnitt avslutas med C&W:s kommentarer och rekommendationer. Våra sammanfattande kommentarer och rekommendationer finns i det avslutande avsnittet (avsnitt 5).

5 3 2. Bakgrund När Integrationsverket lades ner år 2007 fick länsstyrelserna ett nytt operativt uppdrag. I samband med detta startades i Stockholms län en samrådsgrupp ledd av landshövdingen. I samrådsgruppen ingick företrädare för Länsstyrelsen, Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Stockholms läns landsting (SLL) och representanter för Stockholms kommuner. Samrådsgruppen ville att Stockholms län skulle bli ett föredöme när det gäller mottagande av nyanlända och tog fram dokumentet Utgångspunkter för bättre flyktingmottagning från ankomst till arbete där viljeinriktningen för länets arbete uttrycks i sju punkter. Samhällsinformation nämns där som en viktig utgångspunkt för en lyckad introduktion. I nästa steg tog Samrådsgruppen och KSL fram fyra prioriterade projekt för att uppnå en bättre introduktion. Botkyrka kommun tog på sig ansvaret att vara projektägare för ett av dessa projekt Regional samhällsinformation. 2.1 Förstudien Regional samhällsinformation i Stockholms län Projektet inleddes med en grundlig förstudie 1 som redovisades i september Syftet med förstudien var att genom kartläggningar och inventeringar ge en god grund för att ta fram en sammanhållen modell för samhällsinformationen i Stockholms län. Målsättningen var att skapa förutsättningar för att alla introduktionsdeltagare skulle få ta del av en gemensam, likvärdig och kvalitetssäkrad samhällsinformation. Utgångspunkten var individens behov som är oberoende av kommun eller aktör. I förstudien konstaterades att bristen på definitioner och instruktioner i kommunernas uppdrag, i kombination med olika förutsättningar, leder till stora variationer i innehåll och utbud på både lokal, regional och nationell nivå. Vidare konstaterades att flera myndigheter har i uppdrag att ge information om sin verksamhet till nyanlända, men bristen på samordning bidrar till att många myndigheter och även andra aktörer har svårt att nå gruppen. Det kan också vara otydligt vem som egentligen ansvarar för vad. Förstudien utmynnande i ett förslag till modell över hur samhällsinformationen i Stockholms län skulle kunna utformas. Vikten av att ta hänsyn till olika förutsättningar på grund av ålder, kön, utbildningsbakgrund samt språklig och kulturell bakgrund i målgruppen betonades i studien. Detsamma gäller vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att alla deltagare får samma möjlighet till relevant information. Rekommendationer för bl.a. introduktionshandläggare, material, examination, finansiering och utbildning av personal lämnades också i förstudien. 2.2 Projektet Regional samhällsinformation Förstudien har legat till grund för genomförandet av projektet Regional samhällsinformation. För genomförandeprojektet finns en utförlig projektbeskrivning 2. Den omfattar bl.a. mål för projektet, projektorganisation, beskrivning av genomförandet samt riskanalys. I bilageform finns kommunikationsplan, tid- och aktivitetsplan samt ekonomisk kalkyl. 1 Regional samhällsinformation i Stockholms län; Linda Pergelius (2008)

6 Projektets övergripande mål är att kvalitetssäkra och möjliggöra för nyanlända att ta till sig den information han eller hon behöver för att bättre förstå och orientera sig i sitt nya samhälle. Syftet är även att minska variationer och otydlighet och bidra till en enhetlighet kring samhällsinformationen i länets kommuner vad gäller struktur och upplägg. Målgruppen är rörlig och projektet ska underlätta för individer som flyttar mellan olika kommuner. Med en enhetlig samhällsinformation har också mottagarkommunen bättre inblick i vilken samhällsinformation individen redan fått. Projektet har beviljats 26- medel 3 av Länsstyrelsen i Stockholms län och medel från Europeiska flyktingfonden. Enligt projektdokumentationen finns följande mål för projektresultatet. 1. En regional modell för samhällsinformation har utformats. 2. En webbsida för Regional samhällsinformation är i drift. 3. Det finns en överenskommelse om förvaltning av modellen. 4. Samtliga kommuner i länet har informerats om modellen och erbjudits deltagande. 5. Modellen har testats i en delregional nod. Därutöver har ett antal s.k. nyttomål (effektmål) formulerats dels för projektperioden (1 jan 31 dec 2009), dels för tiden ett år efter projektets avslut (dec 2010). Nyttomålen avser att mäta nöjdheten och intresset för modellen hos deltagarna, introduktionsenheterna som testat modellen, länets kommuner samt myndigheter och organisationer (se bilaga 3). Så här långt har projektet arbetat med en modell för samhällsinformation som består av en serie utbildningstillfällen med tillhörande material på svenska och arabiska. Pedagogiken bygger på muntlig undervisning i dialogform. Projektet går 2010 in i en ny fas och byter då namn till Samhällsorientering i samverkan. Samhällsorientering är det begrepp som regeringen använder i lagrådsremissen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering. 2.3 Fortsatt projekt Samhällsorientering i samverkan Projektet har under hösten ansökt om medel även för år 2010 hos Länsstyrelsen och Europeiska flyktingfonden. Avsikten är att under 2010 implementera projektets modell för samhällsinformation och att få till stånd ett regionalt center för samhällsorientering. Projektet har under hösten 2009 beviljats fortsatta 26-medel för Beslut om fortsatta medel från flyktingfonden blev klart i december I projektplanen 4 som lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från flyktingfonden anges följande projektmål för det fortsatta projektet: Nyanlända i de kommuner som deltar i projektet får en samhällsinformation som underlättar etableringen i arbets- och samhällsliv. Introduktionsenheterna i de kommuner som deltar i projektet har möjlighet att erbjuda sina deltagare en gedigen och bra samhällsinformation. De myndigheter som deltar i projektet har möjlighet att nå fler nyanlända. 4 3 Den statliga ersättningen för flyktingmottagande m.m. ( 26 förordningen 1990:927)

7 5 3. Samhällsinformation till nyanlända Vid halvårsskiftet 2007 förändrades statens organisation för mottagning av flyktingar och asylsökande. Integrationsverket lades ner och Migrationsverket och länsstyrelserna tog över statens del i flyktingmottagandet. Migrationsverket fick ansvar för bosättning av flyktingar och ersättning till kommunerna, medan länsstyrelserna fick det operativa ansvaret, dvs. att förhandla med kommunerna om att ta emot flyktingar. Ansvaret för introduktionen låg som tidigare på kommunerna. Kort om nuvarande system Introduktionen av nyanlända skiljer sig i olika delar av landet. Kommunerna bestämmer själva om de ska betala ut introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd (socialbidrag) till nyanlända som deltar i introduktionen. Kommunerna beslutar även om ersättningens storlek. Enligt lagrådsremissen (sep 2009) 5 tar det lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Etableringstakten har varit särskilt långsam för nyanlända med flyktingbakgrund. I genomsnitt har ca 5 % av männen arbete efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år, 30 % efter tre år och 50 % efter fem år. För kvinnor är motsvarande siffror 5, 20 respektive 35 %. Kvinnor påbörjar som regel undervisning i svenska senare, har färre veckotimmar, har färre kontakter med arbetsmarknaden och har lägre ersättning under introduktionsperioden än männen. 3.1 Statistik Enligt statistik från länsstyrelsen uppgick flyktingmottagningen i Stockholms län år 2007 till totalt personer, vilket motsvarar knappt 25 % av hela rikets mottagning. Motsvarande siffra för år 2008 var personer, vilket motsvarar lite drygt 17 % av rikets flyktingmottagning. T.o.m. september 2009 hade flyktingar kommit till Stockholms län, vilket omräknat till helårsbasis innebär en minskning med ca 400 individer jämfört med år Nedanstående tabeller visar kommunmottagna nyanlända, sorterat efter medborgarland, under perioden januari t.o.m. september 2009 i dels Stockholms län, dels riket totalt. Kommunmottagna t.o.m sept 2009 Kommunmottagna t.o.m sept 2009 sorterat efter medborgarland, sorterat efter medborgarland, Stockholms län antal andel Hela riket antal andel Irak % Irak % Somalia % Somalia % Eritrea % Afganistan 948 7% Iran 43 2% Statslös 817 6% Afganistan 68 3% Eritrea 749 5% Statslös 34 1% Iran 273 2% Syrien 16 1% Serbien 98 1% Ryssland 3 0% Ryssland 95 1% Libanon 1 0 Syrien 60 0% Serbien 1 0% Libanon 28 0% Övriga 198 9% Övriga % Total % Total % 5 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering (sep 2009)

8 Största mottagningskommun i länet är Stockholm med en andel på 38 % av länets flyktingmottagning år Därefter kommer Södertälje med en andel på 24 %. Huddinge och Botkyrka är också relativt stora mottagningskommuner med andelar på 6,5 % respektive 4,5 % år I bilaga 5 redovisas flyktingmottagningen under perioden januari t.o.m. december 2009 per kommun i Stockholms län och totalt Samhällsinformation i några kommuner och regioner Stockholms stad Stadens socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnd fick i budget 2009 i uppdrag att ta fram ett förslag till stadsövergripande riktlinjer för samhällsinformation till flyktingar. Ett förslag har nu utarbetats. Riktlinjerna syftar till att alla nyanlända inom stadens flyktingmottagande ska få en enhetlig samhällorientering av hög kvalitet, vilket bidrar till en snabbare etablering i svenskt yrkes- och samhällsliv. Nämnden har ännu inte behandlat förslaget. Nedan benämns detta projekt Stockholmsprojektet. Stockholmsprojektet och projekt Regional samhällsinformation har i stora delar arbetat gemensamt med material och metod och gått hand i hand. Avsikten med de föreslagna stadsövergripande riktlinjerna är bl.a. att underlätta en samordning mellan förvaltningar i staden och andra kommuner. Detta förmodas bidra till såväl kvalitetsutveckling som resurseffektivitet. Vidare antas att ett införande av riktlinjerna i staden innebär möjligheter att pröva nya arbetssätt och samla erfarenheter i förberedelserna inför de förändringar som aviserats av regeringen. Göteborgs stad I Göteborg finns sedan våren 2008 Enheten för samhällsinformation i Gunnareds stadsdel. Enheten, som har två filialer (Västra Frölunda och Hisingen), är ett för staden gemensamt center för samhällsinformation till nyanlända flyktingar och invandrare. Flera kranskommuner köper utbildningsplatser från centret för sina nyanlända. Enligt uppgifter på stadens webbplats omfattar kommunens introduktionsprogram ca 100 timmar utbildning i samhällsinformation (20 utbildningstillfällen och 4 studiebesök). Utbildningen arbetar enligt en dialogmetod och bygger på samtal på modersmål. Utbildningen innehåller information om myndigheter, lagar och regler, arbete och utbildning, hälsa och sjukvård, barn- och familjefrågor, demokrati och politik, historia och geografi samt kultur och miljö. Gästföreläsningar och studiebesök ingår också. Utbildningen erbjuds även till personer som är nya i Sverige, men som inte deltar i kommunens introduktionsprogram. FoU i Väst/GR 6 har utvärderat den nystartade verksamheten vid Enheten för samhällsinformation. Utvärderingen redovisas i rapporten Dialog i centrum (Sennemark & Moberg, 2009). 6 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Syftet med FoU i Väst/GR är att stärka kunskapsutveckling genom att synliggöra erfarenheter och befintliga kunskaper, utveckla ny kunskap och visa på goda exempel

9 7 Malmö stad Under hösten 2007 startade Malmö ett pilotprojekt med s.k. brobyggare riktat till nyanlända irakier. Målsättningen var att på modersmålet ge en grundläggande kunskap om det svenska samhället och att skapa förståelse för den svenska värdegrunden. Kursledarna/brobyggarna, som själva invandrat, är uppvuxna i samma kultur som deltagarna. Samtidigt har de en gedigen kunskap om Sverige efter att ha bott och arbetat här under lång tid. Kursen var obligatorisk för nyinskrivna på introduktionsenheten och hölls tre timmar dagligen under tre veckor. Pilotprojektet har utvärderats. Utvärderingen redovisas i rapporten Utvärdering av kulturella brobyggare för nyanlända irakier i Malmö (Lidholm & Lindberg, 2008). Enligt utvärderingen var deltagarna generellt positiva till kursen och menade att den behövs och att det var bra att få informationen på sitt hemspråk. Fr.o.m. den 1 januari 2010 övergår projektet i permanent form inom Invandrarservice vid Resursförvaltningen i Malmö. Partnerskap Skåne Länsstyrelsen i Skåne driver sedan hösten 2008 projektet Partnerskap Skåne för att skapa en regional plattform i samverkan med kommuner, regionala myndigheter och organisationer samt den idéburna sektorn. Syftet med Partnerskap Skåne är att utveckla och samordna metoder som skapar förutsättningar för nyanländas etablering i Skåne. Projektet vill främja individens delaktighet, hälsa, motivation och egenansvar så att nyanlända och asylsökande så snabbt som möjligt kan bli självförsörjande och delaktiga i det svenska samhället. F.n. har Partnerskap Skåne två delprojekt som erbjuder operativa insatser till kommuner och andra aktörer. Genom delprojektet Samhälls- och hälsokommunikatörer förmedlas grundläggande samhällsinformation på modersmålet inom temana hälsa, arbete, boende och språk. Det andra delprojektet Integration i förening syftar till att få lokala föreningar att bli en resurs i introduktionen. Genom projektet ska SFI-deltagare få information om olika föreningar. Sedan matchas de enskildas fritidsintressen med de lokala föreningarnas utbud. Nya delprojekt kommer successivt att utvecklas och samordnas in i det regionala samverkansarbetet. Projektet finansieras av Europeiska flyktingfonden och deltagande aktörer. Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under våren 2009 genomfört en kartläggning av kommunernas arbete med samhällsinformation till nyanlända invandrare. Undersökningen är en del av Länsstyrelsens uppdrag med uppföljningen av kommunernas arbete med nyanländas introduktion i länet. Av rapporten Samhällsinformation en del av introduktionen (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2009) framgår att det på delregional nivå Sjuhärad och Skaraborg finns samverkan kring samhällsinformationen till nyanlända.

10 8 Enligt uppgift i rapporten beviljades de åtta kommunerna inom Sjuhärads kommunalförbund 2008 medel av Migrationsverket för strukturella insatser i samband med flyktingmottagandet. Insatserna handlade om att öka den interkommunala samverkan med syfte att effektivisera mottagandet av nyanlända och deras introduktion. Projektet Samverkan kring flyktingmottagandet i Sjuhärad har flera inriktningar, varav samarbetet kring samhällsinformation på hemspråk är en. Samhällsinformationen utgår ifrån läroboken Att öppna nya dörrar och handboken med samma namn. Elva av totalt femton kommuner inom delregionen Skaraborg ingår sedan 2008 i en samverkansgrupp med syfte att förbättra introduktionen för nyanlända. Projektet Bättre introduktion genom regional samverkan för nyanlända i Skaraborg finansieras genom Europeiska flyktingfonden. Till en början bestod arbetet av tre skilda projekt, varav ett handlade om samhällsinformation på modersmål. Även här utgår man från materialet Att öppna nya dörrar. Kurserna på modersmål hålls på tre utbildningsorter. Projekt ReSa för Integration Stockholms läns landsting driver sedan 2008 projektet ReSa för Integration (Regional Samverkan för Integration). Projektet har fyra arbetsområden, däribland aktivt arbete inom de kommunala introduktionsprogrammen i frågor som rör hälsokommunikatörer. Samarbete kommer att inledas från årsskiftet och pågå två år framåt med Stockholms stad, Södertälje kommun och Huddinge kommun. Hälsokommunikatörer är ett nytt yrkesområde som motiveras av att migrationsprocessen påverkar individernas hälsa, att reguljära hälsofrämjande och förebyggande insatser inte når asylsökande och nyanlända samt att det finns en ojämlikhet i hälsa för utrikes födda. Hälsokommunikatörer finns sedan tidigare i bl.a. Skåne och Östergötland. Under hösten 2009 har rekrytering pågått av ett antal hälsokommunikatörer med utländsk bakgrund och sjukvårdsutbildning. Hälsokommunikatörerna kommer att få utbildning och praktisera under våren 2010, och därefter arbeta i nära samverkan med kommunerna. Projektet ska utvärderas under Under projekttiden finansieras projektet av SLL 7, 26-medel från Länsstyrelsen i Stockholms län och Europeiska flyktingfonden. 3.3 Ny politik för nyanländas etablering Riksdagen kommer troligen att ta beslut om en ny introduktionslag under 1:a eller 2:a kvartalet Om lagen antas kommer den att påverka förutsättningarna för det regionala samarbetet liksom även kommunernas ansvar och arbete med nyanlända flyktingar och anhöriga. Lagförslaget offentliggjordes genom lagrådsremiss , som bygger på utredningsförslaget Egenansvar med professionellt stöd 8. Regeringens proposition "Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd" presenterades Stockholms läns landsting 8 SOU 2008:58

11 Av lagrådsremissen framgår att den föreslagna lagen om etableringsinsatser ska omfatta flyktingar, andra skyddsbehövande med uppehållstillstånd och deras anhöriga i åldern år. Även nyanlända i åldern år omfattas om de saknar föräldrar i Sverige. Syftet med den föreslagna lagen är att påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända invandrare. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december Förslaget innebär bland annat följande: För att förtydliga arbetslinjen tar staten genom Arbetsförmedlingen över samordningsansvaret för etableringsinsatserna från kommunerna. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlända upprätta en etableringsplan med utgångspunkt i tidigare utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. En ny aktör etableringslots införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden. Det blir ett valfrihetssystem där den nyanlände själv väljer lots. Ersättning utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna. Ersättningen ska vara generell och lika för alla oberoende av var man bor. Nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering. Varje kommun kommer att bli skyldig att se till att samhällsorientering erbjuds de personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser. För att tydliggöra vikten av snabb arbetsmarknadsetablering ges således Arbetsförmedlingen en central roll och ett huvudansvar. Kommunerna kommer dock även fortsättningsvis ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering. Det gäller t.ex. SFI, bostadsförsörjning, samhällsorientering samt insatser för barn och unga Reglering av kommunernas samhällsorientering Regeringen har ambitionen att öka tydligheten i kommunernas ansvar och uppdrag inom samhällsorientering och har därför i november 2009 tillsatt en särskild utredning om samhällsorientering för nyanlända invandrare 9. Utredaren ska utarbeta förslag till utformning och reglering av kommunernas samhällsorientering. Förslaget ska ta hänsyn till behovet av regional samverkan inom samhällsorienteringen. Syftet är att kommunerna ska få stöd i sin uppgift att tillgodose nyanlända invandrares behov av orientering om samhällsförhållanden på lokal, regional och nationell nivå. Utredaren ska: lämna förslag om mål, innehåll, omfattning och form vad gäller samhällsorienteringen för nyanlända invandrare lämna förslag om hur samhällsorienteringen kan sammanställas, spridas och göras tillgänglig lämna förslag om hur måluppfyllelsen kan mätas undersöka förutsättningarna att erbjuda samhällsorientering till andra nyanlända än dem som omfattas av den föreslagna lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Utredarens förslag i den del som avser regleringen av samhällsorienteringen ska redovisas senast den 1 mars Ett slutbetänkande ska redovisas senast den 17 maj Dir. 2009:101

12 En framtida förordningstext kommer troligen att resultera i tydligare riktlinjer för hur samhällsorienteringen ska utföras inom kommunerna. Det medför troligen ett ökat krav på kommunerna och uppföljning och kontroll från staten. Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag av regeringskansliet att som en förstudie till utredningen kartlägga kommunernas och myndigheternas insatser avseende samhällsinformation till nyanlända. Projekt Regional samhällsinformation medverkar till kartläggningen med erfarenheter från projektet Regional samverkansöverenskommelse om introduktion Efter att Länsstyrelserna år 2007 fått det operativa ansvaret, dvs. att förhandla med kommunerna om att ta emot flyktingar, har förutsättningarna för ett regionalt samarbete kring introduktion av nyanlända förändrats. Ett omfattande samverkans- och utvecklingsarbete har också kommit till stånd och pågår på både regional och delregional nivå i landet. Som en del i detta har KSL tillsammans med kommunerna i Stockholms län arbetat med att ta fram en samverkansöverenskommelse för introduktionsverksamheten. KSL:s styrelse har därefter i mars 2009 rekommenderat kommunerna att teckna Samverkansöverenskommelse mellan kommuner i Stockholms län rörande introduktion av nyanlända. Överenskommelsen har slutligt antagits av samtliga kommuner i länet i december Överenskommelsen står för en viljeinriktning och ett gemensamt regionalt ansvarstagande. Den kan utgöra grund för kommunernas samarbete med andra myndigheter, och ska kunna gälla introduktionens alla delar. Ur individperspektivet ska överenskommelsen underlätta för nyanlända att välja boende i hela länet, men även att kunna bo i en kommun och få insatser i en annan. Även om den kommande lagändringen ändrar förutsättningarna för kommunerna så bedöms överenskommelsen ändå kunna vara ändamålsenlig och användbar. En startkonferens genomfördes i oktober 2009 för förvaltningschefer med ansvar för introduktion av nyanlända. I december kommer en styrgrupp av förvaltningschefer att bildas, som ska leda samarbetet och diskutera för samverkan relevanta frågor. Gruppen ska ha ett regionalt uppdrag där synpunkter från länets olika kommuner kommer fram. Gruppens sammansättning ska ha en regional spridning med representanter från både små och stora mottagningskommuner. Gruppen ska ta fram en handlingsplan. 3.6 Socioekonomiska aspekter på samhällsinformation Utifrån vad vi kunnat finna saknas socioekonomisk forskning av konsekvenserna för individen och samhället när samhällsinformationen till nyanlända inte fungerar på ett bra sätt. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har dock studerat närliggande områden och i ekonomiska termer och kalkyler värderat kostnaden för utanförskap och marginalisering Individen i centrum; Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog (2008)

13 Enligt Nilsson & Wadeskog finns det ett antal strukturella marginaliseringsmekanismer i samhället som bidrar till och förstärker utanförskap och som leder till ett slöseri med resurserna. Några faktorer som nämns är stuprörstänkande, revir- och perspektivkamp, kortsiktighet, kostnadstänkande, en känsla av maktlöshet och inlärd hjälplöshet hos individen, fokus på symptomhantering, hierarkier och linjärt tänkande. Följden av att de olika aktörerna inte samverkar blir en frånvaro av helhetssyn och samverkan. N & W menar att detta i dag är vårt största välfärdsproblem. N & W framhåller emellertid också att det finns mekanismer som bidrar till och förstärker inkludering. Gynnsamma faktorer är att man arbetar med samverkan och en helhetssyn, långsiktighet och ett investeringstänkande. Delaktighet och egenmakt är viktigt samt, inte minst, att systemorsakerna tacklas. I rapporten Individen i centrum framhålls att utanförskap och ett marginaliserat liv kostar mycket, såväl i mänskligt lidande som i pengar. Ett ständigt dilemma för beslutsfattare är dock att ställa dagens säkra kostnader för att förhindra marginalisering och utanförskap, mot osäkra intäkter någonstans i framtiden. Rapporten Individen i centrum bygger på ett strikt ekonomiskt perspektiv där man å ena sidan värderar vad marginalisering av människor kan komma att kosta i form av konsumtion av framtida välfärdstjänster omfattningen och när i tiden detta kan komma är dock oviss. Å andra sidan finns prislappen för att satsa på förebyggande insatser nu, något som omgående belastar den egna budgeten. Intäkten blir i form av att fler medborgare kan arbeta och betala skatt, liksom att insatserna leder till friskare människor med mindre behov av vård och behandling. Med utgångspunkt från de ekonomiska kalkylerna i rapporten Individen i centrum kan man anta att en person som i onödan hamnar i ett utanförskap leder till samhällskostnader på minst flera hundratusen kronor per år, och kanske mångdubbelt mer. Till detta kommer värdet av den årliga produktionsförlusten på ytterligare flera hundratusen kronor. Regeringens nya integrationspolitik har uppmärksammat konsekvenserna för individ och samhälle om samhällsorienteringen inte fungerar. I debatten om den nya integrationspolitiken framhåller integrationsministern att samhällsorientering är nyckel till integration. Enligt vår mening är det troligt att en adekvat samhällsorientering till nyanlända kan minska risken för att personer hamnar i utanförskap, med på sikt betydande välfärdskostnader som följd. Detta kan ske till en jämförelsevis mycket rimlig kostnad i nuläget. 11

14 12 4. Resultat- och effektutvärderingen I en utvärdering med kvalitativ ansats handlar det om att samla in, bearbeta och analysera data på ett systematiskt och objektivt sätt. Viktigt är självklart också att mäta sådant som är relevant i sammanhanget. Denna resultat- och effektutvärdering omfattar tre delar: Testning av modellen genom intervjuer och deltagande observationer En enkät till samtliga kommuner i länet Intervjuer med tolv statliga myndigheter. 4.1 Testningen av modellen Enligt projektplanen ingår det som en del i utvärderingens effektmätning att undersöka hur stor andel av deltagarna, som fått samhällsinformation enligt modellen, som upplever att de fått en bra introduktion i det svenska samhället. Vidare ingår att undersöka hur stor andel av introduktionsenheterna, som testat modellen, som anser att den effektiviserar deras arbete. Då projektet är försenat i förhållande till den ursprungliga tidplanen har det inte varit möjligt att göra en sådan effektmätning i detta skede. Nedan redovisas efter en inledande bakgrundsbeskrivning resultat och analys av testningen, som dock varit förhållandevis begränsad. Testningen har omfattat ett mindre antal deltagare och medverkande introduktionsenheter. De resultat som har framkommit i deltagande observation och olika intervjuer stöder dock i huvudsak varandra. Bakgrund och genomförande m.m. Modellen för samhällsinformation Projektets modell för samhällsinformation består av tre delar och beskrivs på följande sätt i projektdokumentationen: 1. Grundläggande faktabaserad del. Utbildningsserie med tio avsnitt. Dialogpedagogik. Fokus på vardagsnära ämnen som arbete, boende, utbildning, hälso- och sjukvård, lag och rätt. Genomförs i början av introduktionen parallellt med SFI. 2. Fördjupad samhällsförståelse i studiecirkelform med erfarna handledare. Fokus på mänskliga rättigheter, jämställdhet, familjeliv, etableringsprocessen m.m. Påbörjas cirka ett halvår efter UAT 11 och genomförs parallellt med SFI. 3. Fördjupad områdesinformation genom studiebesök/föreläsningar av myndigheter på regional eller lokal nivå. Bakgrund Syftet med testningen har varit att pröva det framtagna materialet och metoden (punkt 1 ovan) för att på så sätt få underlag för utveckla och förbättra modellen. I någon mån testades även kommunsamverkan. Projektet bjöd in tre kommuner som sedan tidigare deltagit i projektarbetet Sollentuna, Huddinge och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning inom Stockholms stad. Dessa kommuner/stadsdelar, som är geografiskt spridda i länet, har varierad erfarenhet av samver- 11 Uppehålls- och arbetstillstånd

15 kan och av genomförande av samhällsinformation. Samtliga var dock enligt projektledningen intresserade av att delta i testningen och utveckla sin samhällsinformation. De medverkande kommunernas introduktionsenheter fick själva utse de informatörer som skulle delta. Även Skatteverket och Försäkringskassan erbjöds att medverka i testningen. Verklighetsnära testning Enligt projektledningen var det viktigt att skapa en verklighetsnära testning där de praktiska förutsättningarna liknar de som finns i kommunerna i dag. Man ville därför i testningen använda vanliga introduktionshandläggare som informatörer (som de medverkande kommunerna själva valde ut), ordinära utbildningslokaler, m.m. Projektledningen bedömde att detta skulle innebära en större trovärdighet för resultatet avseende material och metod. Förutsättningar och begränsningar vid testningen På ett planeringsmöte diskuterade och bestämde projektledningen tillsammans med informatörerna upplägget av testningen. Det gällde antal utbildningstillfällen, antal deltagare, tider, språkgrupper samt vilken kommun som skulle ansvara för vart och ett av tre utvalda utbildningsområdena. Vid planeringsmötet bestämdes även att informatörerna skulle sköta kallelser (enligt ordinarie rutiner), anmälningar, närvarokontroll, m.fl. praktiska frågor kring utbildningstillfällena. Projektledningen skulle ansvara för lokalbokning, tolkbokning, förtäring samt kontakten med medverkande myndigheter. Ett krav på lokalerna var att de skulle ligga nära Stockholms Centralstation. Detta för att deltagarna skulle hinna med sina andra aktiviteter i en annan del av staden på eftermiddagen. Utbildningsdagen Som förberedelse till testningen anordnade projektet en heldagsutbildning den 16 september 2009 för de introduktionshandläggare som skulle medverka och för Försäkringskassans informatörer. Vid utbildningsdagen deltog också ett antal andra personer med anknytning till projektet, men som inte skulle delta i testningen. Utbildningsdagen inleddes med diskussion i smågrupper och stor grupp om uppdrag och mål för samhällsinformationen. Därefter presenterade den anlitade pedagogen sin dialogmetod och projektledningen presenterade utbildningsmaterialet. Deltagarna fick öva på att formulera frågor till de tre utbildningsområdena. Utbildningsdagen avslutades med sammanfattning och utvärdering. Genomförandet av testningen Testning av modellen har i enlighet med planeringen genomförts under oktober månad 2009 med två grupper arabisktalande nyanlända. Varje grupp deltog i fem utbildningstillfällen, dvs. sammanlagt genomfördes tio utbildningstillfällen. De medverkande tre kommunerna och två myndigheterna svarade för informationen enligt nedan: 13 Utbildningsområde Sverige en introduktion Ansvarig kommun/myndighet Rinkeby-Kista sdf (Stockholms stad)

16 14 Lagar och rättigheter Boende Folkbokföring och skatteinformation Om Försäkringskassan Huddinge kommun Sollentuna kommun Skatteverket Försäkringskassan Deltagarna hade kallats till utbildningen genom respektive medverkande kommun. Till den första deltagargruppen var 24 personer kallade (åtta från respektive medverkande kommun). Vi utbildningstillfället med deltagande observation kom femton personer, nio kvinnor och sex män. Till den andra deltagargruppen var också 24 personer kallade. Vid utbildningstillfället med deltagande observation kom sjutton personer, sju kvinnor och tio män. Vid samtliga utbildningstillfällen användes tolk. Någon från projektledningen deltog som kursvärd. Testningen genomfördes i en lokal i ABF-huset på Sveavägen, dvs. ett centralt läge. I pausen bjöds på kaffe och thé. Utvärderingen av testningen Testningen har utvärderats genom deltagande observation av två av tio utbildningstillfällen, gruppintervjuer med deltagare vid två utbildningstillfällen samt gruppintervjuer efter avslutad testning med samtliga introduktionshandläggare som medverkade i testningen. Det senare har varit strukturerade intervjuer som berört bl.a. material och metod, informatörernas pedagogik, tolkningen, praktiska frågor (lokal, kallelser etc.) samt förslag till förbättringar. Individuella intervjuer har skett med informatörerna från Försäkringskassan respektive Skatteverket samt med den medverkande tolken respektive den anlitade pedagogen. Resultat av testningen Resultatredovisningen bygger på de intervjuer som genomförts samt iakttagelserna vid deltagande observation av två tio utbildningstillfällen. För att även förmedla en mer levande bild av synpunkter och kommentarer som framkom i samband med testningen finns en sammanställning av ett urval citat i bilaga 4. Intervjuer med informatörer, tolk och pedagog Introduktionshandläggarnas förutsättningar för att delta i testningen Testningen visade att de medverkande introduktionshandläggarna hade mycket olika förutsättningar. Två hade arbetat med samhällsinformation i flera år och använt dialogmetodik i någon form. Några hade aldrig arbetat med samhällsinformation i grupp. Två var nyanställda inom introduktionsverksamhet och en var praktikant. Samtliga saknade pedagogisk utbildning. Intresset för att delta i testningen skiljde sig också mellan introduktionshandläggarna. Några hade aktivt uttryckt ett intresse för att delta eftersom man tyckte det verkade roligt och lärorikt, medan någon egentligen inte alls ville vara med, men kände sig tvingad. Den anlitade pedagogen har i intervjun särskilt betonat att dialogmetoden inte fungerar när informatörerna saknar tillräckliga förutsättningar i form av utbildning och träning. Hon framhåller också att informatörerna måste reflektera och bli mer medvetna om sitt uppdrag, sitt förhållningssätt och målet för sitt arbete.

17 15 Utbildningsdagen Samtliga medverkande introduktionshandläggare deltog i den utbildningsdag kring material och metod som anordnades före testningen. Ingen av introduktionshandläggarna kände sig emellertid riktigt trygg med material och metod efter denna dag. Alla tyckte att den föreberedande utbildningsdagen var för kort samt innehöll för mycket teori och för lite praktik. Alla de medverkande introduktionshandläggarna hade velat ha mer utbildning och framför allt betydligt mer praktisk träning och övning i dialogmetoden. Introduktionshandläggarna och övriga deltagare i utbildningsdagen ansåg ändå att det varit en intressant och givande dag då tillfälle givits att reflektera över uppdraget som informatör. Flera framhöll också att de fått bra input och konkreta tips som kom till nytta i arbetet med samhällsinformation. Efter utbildningsdagen kände sig emellertid de flesta introduktionshandläggarna låsta vad gäller tillämpningen av material och metod. Flertalet uppfattade att de fått ett uppdrag att testa material och metod helt enligt det förslag till uppläggning som presenterades under utbildningsdagen. Man uppfattade inte det fanns någon frihet i tillämpningen, trots att projektledningen flera gånger framhållit att det var viktigt att göra material och metod till sitt eget. Modellen material och metod Generellt sett var alla introduktionshandläggarna positiva till material och metod. Den allmänna uppfattningen är att materialet ger en bra grundkunskap om det svenska samhället. Tillgång till denna typ av material anses underlätta i kommunernas samhällsinformation och kan också säkerställa att alla nyanlända får ungefär samma information. De intervjuade introduktionshandläggarna såg också en klar fördel i att vara två när man arbetar med samhällsinformation enligt dialogmetoden. Materialet Introduktionshandläggarna ansåg att det framtagna materialet är ett stöd i samhällsinformationen. De konstaterade också att informatören måste vara väl förberedd, insatt i olika sakområden och kunna mycket mer om de olika områdena än det som står i materialet. Introduktionshandläggarna ansåg att dialogmetoden ställer extra krav på informatören eftersom metoden öppnar för mycket frågor från deltagarna. Introduktionshandläggarna hade även synpunkter på materialets omfattning, innehåll och nivå. Det var en allmän uppfattning att materialet var något ojämnt och behöver anpassas till längden på utbildningspasset. Sverige-introduktionen ansågs för kort för tre timmar, Lagar och rätigheter ansågs ganska lagom, medan avsnittet om Boende ansågs alldeles för långt i förhållande till tiden. Boendeavsnittet bör enligt de intervjuade ha mer fokus på det som är mest relevant för nyanlända t.ex. andrahandsboende och inneboende. Mer utrymme kan också ägnas åt svårigheterna att få bostad i Stockholmsområdet respektive möjligheterna att flytta till andra kommuner där det finns bostäder. Avsnittet om Lagar och rättigheter handlade mer om styrelseskick och om hur samhället är organiserat, och mindre om lagar och rättigheter/skyldigheter. Det senare, som i och för sig är svårare att fånga i ett faktamaterial, efterfrågades av både introduktionshandläggare och deltagare. Flera introduktionshandläggare framförde också vikten av att i samhällsinformationen förmedla sådant som inte står i materialet och som inte går att googla fram dvs. so-

18 ciala koder och normer inom olika områden. Denna uppfattning har också med eftertryck framförts av den medverkande tolken och den anlitade pedagogen, som betonar att normer och koder skiljer sig mycket mellan olika länder och är viktiga att behärska för att klara anpassningen till det nya landet. Även i deltagarintervjuerna uttrycktes ett behov av att få veta hur vardagslivet fungerar i Sverige och hur svenskar är och ser på olika saker. Flera introduktionshandläggare framförde även att det är bra om materialet finns på olika nivåer. Den nuvarande versionen uppfattas som medelsvår, och det vore bra om det även fanns en lätt version. Behovet av ett material på olika nivåer har även framförts av medverkande i projektets arbetsgrupp respektive referensgrupp samt av den anlitade tolken. Tolken betonade att innehåll och upplägg måste vara mer anpassat till den aktuella gruppen. Han ansåg även att det varit bra med en långsammare takt vid testtillfällena. Det gick för fort för många. En kommentar som flera av de intervjuade haft, är att materialet innehåller mycket hänvisningar till Internet. Detta ses som positivt eftersom det är viktigt för nyanlända att själva kunna söka information. Samtidigt påpekas att man måste vara medveten om att många nyanlända är ovana nätanvändare. Flera av introduktionshandläggarna framförde att det är viktigt att under den förberedande utbildningen diskutera hur man som informatör kan/bör använda texten och förhålla sig till materialet. En allmän synpunkt bland introduktionshandläggarna var också att det inte fungerar att bara ta någon annans material. Som informatör är det viktigt att kunna göra materialet till sitt eget. Dialogmetoden I princip anser alla intervjuade att dialogmetoden med frågor, diskussion och jämförelser är mycket bättre än en traditionell föreläsningsform, som beskrivs som korvstoppning. Samtidigt tyckte flertalet introduktionshandläggare att projektets förslag till uppläggning med faktaavsnitt varvat med förutbestämda frågor och gruppdiskussioner kändes för uppstyrt. Några introduktionshandläggare hade också svårt att se det nya i metoden, eftersom de var vana att arbeta med en pedagogik som bygger på att ställa frågor och att ha dialog. Såväl introduktionshandläggarna som den anlitade pedagogen konstaterar att dialogmetoden kräver pedagogisk kunskap och mycket träning och erfarenhet. Det är också viktigt att kunna se och hantera grupprocesser, och även vara förberedd på olika situationer som kan inträffa i en diskussion. Den första kontakten med deltagargruppen är mycket viktig framhölls av flera introduktionshandläggare. Det gäller särskilt när man arbetar med en dialogmetod. Det är därför grundläggande att starta utbildningen så att man får en bra första kontakt. Konkreta förslag var att inledningsvis presentera sig själv (i ord och bild), förklara syftet m.m. med utbildningen, fråga hur länge deltagarna har varit i Sverige (> 1 år, < 1 år), etc. Enligt introduktionshandläggarna och den anlitade tolken är det viktigt att tänka på att en del frågor kan uppfattas som kränkande av deltagarna i utbildningen. Som exempel nämndes bl.a. frågan Hur bodde du i ditt hemland? Den anlitade pedagogen påpekar dock att vad som uppfattas som kränkande kan skilja sig mellan olika länder. Det som vi svenskar uppfattar som kränkande, behöver inte uppfattas så i ett annat land. 16

19 17 Den anlitade pedagogen har i intervjun betonat att dialogmetoden bygger på ledarskap att kunna läsa av gruppen och att kunna bekräfta deltagarna. Informatörerna behöver därför mycket utbildning, träning och handledning i metoden, men också i ledarskap. Informatörerna måste lära sig möta gruppen där den är, och avpassa information och upplägg till det. Det måste därför finnas utrymme för anpassning i material och metod. Powerpointmaterialet Enligt projektledningen är avsikten att ppt-materialet ska fungera som ett stöd och att informatörerna måste anpassa och utveckla det till sitt eget. Vid testtillfället var powerpointmaterialet inte helt färdigt vad gäller formgivning och bilder. Introduktionshandläggarna betonade att det är viktigt med bilder eftersom bilder kan uttrycka känslor och ge associationer och göra materialet mer levande. Praktiska frågor Tolken Alla introduktionshandläggare var nöjda med tolken. De ansåg att han gav ett mycket seriöst intryck och var proffsig, rutinerad och entusiastisk. Tolken upprepade även informatörernas gester, vilket innebar att han ofta vände sig till de aktiva männen, eftersom några informatörer gjorde det. Såväl tolken som introduktionshandläggare framhöll att det generellt sett är bra om informatören talar i relativt korta meningar som tolken direktöversätter. Enligt tolken är detta särskilt viktigt om det handlar om komplicerade frågor. Lokalen m.m. Såväl introduktionshandläggarna och tolken som deltagarna ansåg att den lokal som användes i testningen var för liten och för trång. Flera påpekade att det är särskilt viktigt när dialogmetodik tillämpas, att lokalen möjliggör en sittning som gör att deltagarna kan se varandra och kan diskutera i mindre grupper på ett bra sätt. Det var inte möjligt vid testningstillfällena. Flera intervjuade framhöll även vikten av att det finns blädderblock, färgpennor, papper och pennor till deltagarna, etc. Vid observationstillfällena saknades detta. Flera intervjuade har också framhållit vikten av att det finns vatten, kaffe/té och gärna en kaka till. Det ger positiva signaler till deltagarna. Kallelsen till utbildningen Respektive medverkande kommun ansvarade för kallelsen till utbildningstillfällena som ingick i testningen. Några av de intervjuade introduktionshandläggarna kände inte till hur kallelsen hade gått till. De hade bara fått en deltagarlista i handen. Några hade själva utifrån en mall som de tyckte var torftig försökt formulera en lite tydligare kallelse. Samtliga introduktionshandläggare var överens om att kallelsen är viktig eftersom den är starten på dialogen. De anser att kallelsen utöver tydliga uppgifter om tid, plats, ämne och syfte också kan innehålla en uppmaning att fundera på frågor. Flera introduktionshandläggare framhöll även, liksom tolken, att utbildningsmaterialet med fördel kan skickas ut i förväg.