Kartläggning av biogas

Transkript

1 Kartläggning av biogas i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland!!

2 1. Sammanfattning Inledning Fakta om biogas Produktion av biogas Användning av biogas Intressanta nyckeltal Översikt - Biogas i Sverige Nationell produktion av biogas Nationell användning av biogas Kommentar till nationell produktion och användning Översikt - Biogas i norra Sverige Produktion av biogas i norra Sverige Användning av biogas i norra Sverige Kommentar till produktion och användning i norra Sverige Produktion av biogas och deponigas Användning av biogas och deponigas Översikt biogas i norra Sverige länsvis Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Översikt Biogas som drivmedel Fakta om fordonsgas Fordonsgas och bilar i Sverige Översikt Biogas som drivmedel i norra Sverige Fordonspark i norra Sverige Tankställen i norra Sverige Såld volym fordonsgas i norra Sverige Kommentar fordonsgas Sammanfattande diskussion Ord och begrepp Referenser och bilagor Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, Bilaga 2. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, Bilaga 3. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige,

3 1. Sammanfattning Biogas Norr har kartlagt biogasproduktion och användning i de fyra nordligaste länen i Sverige med start I och med denna rapport så publiceras sammanhängande data för åren Biogas Norr avser att uppdatera denna rapport årligen framöver. Här får du både data och kommentarer till kartläggningen och underlaget ska användas i arbetet med att öka produktion och förbättra användningen av biogas i de nordligaste länen. Under 2010 producerades 1387 GWh i Sverige varav 172 GWh i de fyra nordligaste länen. Regionen präglas av en stor industriell produktion och hög produktion per person jämfört med andra län. En nationell jämförelse visar också att produktionen av fordonsgas är lägre, elproduktionen högre samt att andelen facklat är större än riksgenomsnittet producerades 184 GWh biogas i regionen varav 55 % kommer från 2 industriella anläggningar. Övrig produktion kommer från reningsverk, samrötningsanläggningar, deponier och lantbruk. De senaste tre åren uppvisar en jämn produktion av biogas där produktionen hos kommunala anläggningar har gått ned och den industriella produktionen har ökat. Nedgången beror delvis på driftstörningar men även på svårigheter att leverera/köpa substrat. Det finns potential att öka produktionen i befintliga anläggningar med 30 GWh/år, motsvarande 15 % av produktionen. I norr används biogasen främst till kraftvärmeproduktion, industriell användning och värme. Hela 20 % av biogasen facklas bort. Fordonsgasen står för endast 6 % även om den långsamt har ökat under de senaste tre åren. Antalet gasdrivna fordon har dock nästan fördubblats. Kartläggningen visar på behovet att förbättra tillgängligheten och utnyttjandet av befintliga anläggningar. Mängden facklad gas behöver minskas och projekt pågår redan idag som bör kunna minska facklingen betydligt. Här finns såväl ny fordonsgasproduktion, kraftvärme och arbete med att lagra gasen för att kunna optimera användningen. Framtidstron på biogas i regionen är stor. Det planeras för ny produktion inom lantbruk och pappersmassaindustrin samt en ny samrötningsanläggning för matavfall i Sundsvall. Inom lantbruket drivs i dag tre större initiativ för att producera fordonsgas och utöver dessa finns flera gårdsanläggningar under byggnation där biogasen används till kraftvärmeproduktion. Planerna på ökad produktion av fordonsgas behöver samköras med en utbyggnad av tankställen för gasdrivna fordon. Inom 5 år bör produktionen av biogas i norr kunna fördubblas, och på längre sikt tiodubblas. Utvecklingen är beroende av politiska beslut för förnybara bränslen. Mängden biogas är begränsad med dagens teknik men är ändå en viktig del av framtida energiförsörjning. Biogas som fordonsgas har fördelen att produceras och användas lokalt. Då skapas lokala affärsmöjligheter, arbetstillfällen och förbättrar den regionala ekonomin. När biogasen används som fordonsgas gör den störst nytta i tunga fordon som körs i tätorter. Detta då gasdrivna fordon markant minskar utsläppen av partiklar och kväveoxid jämfört med diesel. 3

4 2. Inledning Syftet med denna kartläggning är att utgöra ett underlag för Biogas Norr i arbetet med att öka produktionen och förbättra förädlingsvärdet av biogas. Kartläggningen i sin helhet återfinns i bilaga 1-3 där information från varje biogasproducerande anläggning i de 4 nordligaste länen presenteras och där respektive uppgiftslämnare ansvarar för siffrorna. Här följer nationell statistik och ett urval av uppgifterna från kartläggningen placerade i en ram av fakta och reflexioner. Den första kartläggningen är från 2009 och Biogas Norr ämnar genomföra en årlig uppdatering. I den här kartläggningen avser vi de fyra nordligaste länen i Sverige när vi hänvisar till regionen och norra Sverige. Biogas Norr är ett nätverk av biogasaktörer som vill öka produktionen och förbättra användningen av biogas i de fyra nordligaste länen. Detta innebär att öka andelen biogas som används till fordonsgas, kraftvärme och ersättning av fossil energi inom industrin. Biogas Norr startade 2010 och drivs inom ramen för BioFuel Region. BioFuel Region är en ideell förening som består av medlemmar från kommuner, näringsliv och universitet. BioFuel Region arbetar med att ställa om norra Sveriges fordonsflotta till förnybara drivmedel och öka andelen förnybar råvara till energi, drivmedel och produkter. Drivkrafterna bakom arbetet är klimatförändringen, försörjningstrygghet och regional utveckling. Nätverket Biogas Norr är en viktig pusselbit i det arbetet. 3. Fakta om biogas 3.1 Produktion av biogas Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning. En biogasprocess leder till att sammansatta organiska föreningar bryts ner till slutprodukterna metan och koldioxid. Biogasens huvudbeståndsdel, metan, är mycket energirik. Rötgas är den biogas som utvinns ur industriellt och kommunalt avloppsslam, slaktavfall, organiskt avfall, gödsel, lantbruksgrödor och matavfall. Rötgas kallas ibland rågas. Samrötning innebär att flera olika typer av substrat rötas tillsammans, t ex matavfall som rötas tillsammans med gödsel eller avloppsslam och då får man ut mer biogas per ton råvara. Deponigas bildas vid nedbrytning av avfall i deponier och har en lägre metanhalt. I den här rapporten används ordet biogas och då avses både rötgas och deponigas. 4

5 3.2 Användning av biogas Biogas kan användas: för uppvärmning, antingen lokalt eller för leverans till fjärrvärmenät för produktion av el eller kraftvärme (kraftvärme = el och värme via en gasmotor) som fordonsbränsle som råvara i färger, plaster, möbler, djurfoder och smörjoljor metanmolekylen Den gas som inte kan användas facklas (eldas upp) eftersom metan i sig är en växthusgas. Den näringsrika rötresten som kvarstår efter rötning kan användas till gödningsmedel i skogsbruk, odling av energigröda eller matproduktion beroende på kvalitet. Kvaliteten, eller renheten, beror på vilka ingående råvaror som använts i biogasproduktionen. 3.3 Intressanta nyckeltal Nm3= normalkubikmeter, dvs 1 kubikmeter gas vid 1,01325 bar och 0 grader Celsius 1 MWh = 1000 kwh 1 GWh = 1000 MWh 1 Nm3 Fordonsgas (biogas) = 1,1 liter bensin 1 Nm3 Fordonsgas (naturgas) = 1,2 liter bensin 1 Nm3 biogas (rågas 65 % metan) = 6,5 kwh 1 Nm3 Fordonsgas (97 % metan) = 9,7 kwh 4. Översikt - Biogas i Sverige 4.1 Nationell produktion av biogas Produktion utifrån Anläggning GWh Avloppsrening Samrötning Gårdsanläggning Industrier Deponier Totalt Sverige Produktion kwh/capita Källa: Energimyndigheten/Biogasportalen 5

6 Källa: Energimyndigheten/Biogasportalen 4.2 Nationell användning av biogas Användning % Värme Fordonsgas El Facklat Data saknas Källa: Energimyndigheten/Biogasportalen Källa: Energimyndigheten/Biogasportalen 6

7 4.3 Kommentar till nationell produktion och användning År 2010 ökar den nationella produktionen av biogas marginellt. Fordonsgasen passerade detta år värmen som det största användningsområdet för biogas. Den geografiska fördelningen visar att större delen av biogasproduktionen var centrerad till ett fåtal län. Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland stod för nära 60 % av landets biogasproduktion. 5. Översikt - Biogas i norra Sverige 5.1 Produktion av biogas i norra Sverige Produktion MWh Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Biogas i norra Sverige Produktion kwh/capita Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Produktion utifrån anläggningstyp (MWh) Avloppsrening Samrötning Gårdsanläggning/ lantbruk Industrier Deponier Antal anläggningar i norra Sverige Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls 7

8 5.2 Användning av biogas i norra Sverige Användning i norra Sverige MWh) Värme Industriell anv Fordonsgas El Facklat Saknad data Totalt Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls 5.3 Kommentar till produktion och användning i norra Sverige Uppgiftslämnarna påpekar att mätosäkerheten är stor och statistiken bör därför användas indikativt och inte absolut. Här följer en sammanfattning av hur regionen särskiljer sig från nationell produktion och användning av biogas. 12 % av den nationella produktionen 2010 Stor industriell produktion av biogas Högre produktion per capita jämfört med andra län Avsevärt lägre andel fordonsgasproduktion Större andel elproduktion Större andel facklat än riksgenomsnittet Produktion av biogas och deponigas De sju största producenterna utgörs av två industrier, en samrötningsanläggning med avloppsverk i anslutning, tre avloppsreningsverk samt ett lantbruk och dessa står för 78 % av regionens biogas- och deponigasproduktion. Den enskilt största producenten var Domsjö Utvecklingsområde AB som 2010 producerade 80 GWh motsvarande 43 % av regionens totala produktion. De minsta anläggningarna utgörs av deponier, små avloppsreningsverk och gårdsanläggningar. 8

9 Produktionen ligger totalt sett stilla på samma nivåer, med en nedgång Nedgången beror på att reningsverk och samrötningsanläggningar har haft driftproblem samt att mängd tillgängligt slaktavfall har minskat i både Skellefteå och Luleå. Ökningen 2011 beror till största delen på en markant produktionsökning hos Domsjö. Deponigasproduktionen minskar dels på grund av driftstörningar på två anläggningar och dels troligen på att inget organiskt avfall längre deponeras. Ju längre nedbrytningen pågår av det befintliga materialet, desto mindre deponigas bildas Användning av biogas och deponigas Värme Driftproblem under 2010 har minskat den totala produktionen av biogas vid ett antal anläggningar som främst producerar värme. Därför minskar också värmeproduktionen rapporterade Norrmejerier och Domsjö sina användningsområden mer detaljerat varför en del av värmeproduktionen försvunnit och istället redovisas under industriell användning. Elproduktion Minskningen 2010 beror på att Domsjö inte rapporterade någon elproduktion. Ökningen 2011 härrör på samma sätt från en markant ökning från Domsjö som också hör ihop med deras totala produktionsökning detta år. Fordonsgas Produktionen av fordonsgas har gått upp med ca 10 % varje år. Tuvan i Skellefteå har dubblat sin produktion, medan Svedjan i Boden halverat sin. Facklad gas Deponierna stod tillsammans för 26 % av facklad mängd, varav Sunderby deponi i Luleå ensam står för 14 %. Övriga anläggningar som facklar mycket är Domsjö, Tuvan, Uddeboverket, Norrmejerier och Ön och Tivoliverket. Samtliga arbetar med åtgärder för att minska facklingen och flera åtgärder kommer att tas i drift under Saknade data Saknade data härrör i första hand från mätosäkerhet, där den totala producerade volymen inte stämmer med de summerade användningsområdena. Vid produktion av kraftvärme så anges försåld värme och el, förlusten på ca 20 % hamnar under saknade data. 9

10 6. Översikt biogas i norra Sverige länsvis 6.1 Norrbottens län Kommun Anläggningar Haparanda Boden Kalix Piteå Luleå Avloppsreningsverk Samrötningsanläggning (inkl avloppsreningsverk), deponi, uppgraderingsanläggning Deponi Avloppsreningsverk, deponi Avloppsreningsverk, deponi, lantbruk Källa: Biogasportalen Produktion utifrån anläggning i MWh Avloppsrening Samrötning Gårdsanläggning/ lantbruk Industrier Deponier Total produktion Antal anläggningar Prod kwh /capita Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Användning i MWh Värme Industriell anv Fordonsgas El Facklat Saknade data Totalt Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Alviksgården och Uddeboverket i Luleå stod för ca hälften av produktionen. Vid Svedjans avloppsreningsverk i Boden produceras fordonsgas. Tankställen för fordonsgas finns i anslutning till produktionsanläggningen. 10

11 Under 2011 byggdes en naturgas back-up till fordonsgasen och flytande naturgas levereras från Nordnorge. 35 % av gasen facklas. Mängden tillgängligt slaktavfall har minskat och gett successivt lägre biogasproduktion vid Alviksgården. Bottenvikens reningsverk i Haparanda hade driftproblem på grund av kyla och tog en av rötkamrarna ur drift Har nu endast den äldre rötkammaren igång och producerad gasmängd har minskat rejält. Svedjan i Boden har haft rötkammarhaveri 2011 vilket gett både lägre total produktion och lägre produktion av fordonsgas. En för högt angiven metanhalt 2009 för Uddeboverket gett en högre produktion än den verkliga, och problem med flödesmätaren 2010 har gett för lågt värde. Produktionen ligger troligen runt MWh/år. Framtidsprojekt i Norrbottens län Kommun Under hösten 2012 planeras driftsättning av uppgraderingsanläggning och tankställe i Luleå. Kalix planerar ytterligare brunnar i en ny deponi Kiruna tittar på möjligheter att göra fordonsgas av biogas, i samverkan med LKAB och BioSling. Boden planerar för ytterligare en rötkammare. Lantbruk Den nystartade Piteå Biogas AB planerar för en biogasanläggning baserad på råvaror från lantbruket, främst gödsel och energigröda. Detta för produktion av fordonsgas, ca MWh/år. Piteå kommun har genomfört en utredning för lämplig lokalisering av tankställe och vill samverka med Piteå Biogas AB gällande avsättning av fordonsgasen. Alviksgården har tittat på möjligheterna att uppgradera biogasen till fordonsgas. Det finns ett antal initiativ för småskalig gårdsbaserad biogasproduktion. Industri Arctic Nova har utvecklat en småskalig utrustning för uppgradering av fordonsgas, BioSling. De vann SKAPAS stora uppfinnarpris Med denna anläggning kan även mindre produktionsenheter få möjlighet att uppgradera biogas till fordonsgas. 11

12 6.2 Västerbottens län Kommun Anläggningar Skellefteå Avloppsrening, samrötning, uppgradering Umeå Avloppsrening, deponi, Industri Källa: Biogasportalen Produktion utifrån anläggning i MWh Avloppsrening Samrötning Gårdsanläggning/ lantbruk Industrier Deponier Total produktion Antal anläggningar Prod kwh/capita Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Användning i MWh Värme Industriell anv Fordonsgas El Facklat Data saknas Totalt Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Norrmejerier är den största producenten av biogas i Västerbotten. Anläggningarna i Västerbotten kännetecknas av att samtliga har en relativt hög produktion vilket ger goda förutsättningar för en framtida satsning på fordonsgas. 31 % av biogasen facklas 12

13 Ett intressant exempel är Norrmejerier i Umeå som har optimerat både rening och energiutvinning vid anläggningen och då också minskat belastningen på det kommunala reningsverket. Produktionen har ökat kraftigt, dels på grund av intrimning, men också tack vare en installerad dekanter som förhindrar slamflykt och därmed förbättrar processen. Minskningen av biogasproduktion på Tuvans biogasanläggning beror på att slaktavfallet uteblev efter stängning av slakteriet och att Umeås matavfall går till Boden. Framtidsprojekt i Västerbottens län Kommun I Skellefteå har förbehandlingsutrustningen optimerats för att få ett bättre flöde av matavfall genom anläggningen och minska den mängd som inte behandlas alls. Man har också utrett möjligheterna att ta emot gödsel från lantbrukare i närområdet och samröta detta med matavfallet. Detta initiativ ligger på is då organisationen svensk mjölk säger nej till att ta emot rötrest som baserats på matavfall. Under 2012 kommer kommunen att titta på möjligheterna att öka kapaciteten på uppgraderingsanläggningen, och därmed minska mängden facklad gas. I Umeå pågår upphandling av en kraftvärmeanläggning. Reningsverket kommer i stort sett bli självförsörjande på värme och el. Lantbruk En ny småskalig biogasanläggning byggs i Kulbäcksliden utanför Vindeln. Denna tas i drift under Gasen kommer att användas till kraftvärmeproduktion. En lantbruksbaserad samrötningsanläggning planeras i Vännäs, baserad på gödsel och energigröda, ca MWh/år. Den ekonomiska föreningen Klara Gas har startats av en grupp lantbrukare och dessa samverkar med Vännäs kommun som driver ett projekt för biogas i Umeåregionen (GasKlart). LRFföreningarna i Robertsfors bevakar Vännäs projektet och tittar på möjligheterna att följa efter. Projektet har en översiktlig potential för MWh fordonsgas/år. Industri Norrmejerier driftsätter ytterligare en ångpanna under 2012 vilket ökar deras kapacitet att ta hand om sin biogas och ersätter olja i deras interna process. Facklingen kommer i princip att helt upphöra. SCA i Obbola har idag en aerob (luftad) rening av sitt avloppsvatten. De tittar på möjligheten att vid en ombyggnad bygga en anaerob (syrefri) rening och då ta hand om biogasen. Bedömd potential är till MWh/år. 13

14 6.3 Jämtlands län Kommun Berg Anläggningar Lantbruk Östersund Avloppsrening, deponi, uppgradering Källa: Biogasportalen Produktion utifrån anläggning i MWh Avloppsrening Samrötning Gårdsanläggning/ lantbruk Industrier Deponier Total produktion Antal anläggningar Prod kwh/capita Användning i MWh Värme Industriell användning Fordonsgas El Facklat Data saknas Total produktion Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Jämtlands län har en hög förädlingsgrad av sin biogas. 33 % går till fordonsgas och 16 % till el. Endast 11 % facklas. Yttergärde lantbruk i Berg kommun är den första gårdsbaserade biogasanläggningen i norra Sverige och togs i drift under Både Gövikens reningsverk i Östersund och Gräfsåsens deponi har haft stora driftproblem 2010 och 2011 vilket avspeglas i den totala produktionen i länet. 14

15 Framtidsprojekt i Jämtlands län Kommun Östersund kommun har under en tid försökt sälja tankstationen samt försökt initiera ett tankställe för bussar med hjälp av privata aktörer. I början av 2012 har politikerna i Östersunds kommun tagit beslut om att avveckla sin satsning på biogasdrivna bussar, eftersom det nya tankstället inte blivit av. Åre, Strömsund och Krokom tittar på möjligheterna att bygga tankställe för fordonsgas. Östersund och Sundsvall kommuner driver gemensamt projektet Biogas Mellannorrland, se Västernorrland. Lantbruk En ny småskalig biogasanläggning byggs i Trångsviken, vilken tas i drift tidigt under Ytterligare 3 gårdsanläggningar är under byggnation. En lantbruksbaserad samrötningsanläggning planeras i Hammerdal, baserad på gödsel och energigröda, ca MWh fordonsgas/år. Den ekonomiska föreningen Jämtlandsgas har startats av en grupp lantbrukare och dessa samverkar med Strömsund kommun. Industri Scandinavian Biogas AB har tittat på möjligheterna att bygga en kombinerad förgasnings- och rötningsanläggning för skogsavfall i anslutning till reningsverket. Planerna ligger för tillfället på is. 6.4 Västernorrlands län Källa: Biogasportalen Kommun Hudiksvall Härnösand Selånger Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik Anläggningar Deponi Deponi Lantbruk Avloppsrening Avloppsrening, deponi, uppgradering Avloppsrening, deponi, industri 15

16 Produktion utifrån anläggning i MWh Avloppsrening Samrötning Gårdsanläggning/ lantbruk Industrier Deponier Total produktion Antal anläggningar Prod kwh/capita Användning i MWh Värme Industriell användning Fordonsgas El Facklat Data saknas Total produktion Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls Domsjö är Sveriges största biogasproducent och stod för 81 % av produktionen i länet Näfsta gård driftsatte sin biogasanläggning Råvaran är grisgödsel. Domsjös anläggning har haft två år av relativt låg produktion men har ökat under 2011 på grund av högre produktion av pappersmassa. Flera av avloppsreningsverken har ökat sin produktion. Gräfsåsens deponi har haft problem med vattenfyllning i gasbrunnarna, varför mängden insamlad gas har minskat. Användningen präglas av Domsjös interna användning. En stor del ersätter gasol i en ligningtork och resterande säljs till Ö-viks energi för produktion av kraftvärme. En gasturbin har installerats på Fillanverket i Sundsvall för produktion av kraftvärme. Framtidsprojekt i Västernorrlands län Kommun Sundsvall och Östersund kommuner driver gemensamt projektet Biogas Mellannorrland med syfte att bygga en större samrötningsanläggning i anslutning till Korstaverken i Sundsvall. Råvaran är matavfall, avloppsslam, industriellt avloppssvatten och slaktavfall. Kapacitet ca MWh fordonsgas. I Sundsvall har man testat kryoteknik men inte gått vidare med försöken. Ö-viks kommun har startat en arbetsgrupp för att få till ett tankställe för fordonsgas i kommunen. Härnösands kommun, via HEMAB, tittar på möjligheterna att utvinna biogas ur matavfall, avloppsslam och/eller gödsel. Rapporten publiceras under

17 Länstrafiken tittar på möjligheterna att upphandla gasdrivna fordon vid nästa upphandlingstillfälle. Lantbruk Näfsta gård driftsatte sin biogasanläggning i maj Efter en del uppstartsproblem använder de nu gasen för kraftvärmeproduktion. Industri Ådalen Destilleri AB har gjort en förstudie på biogasproduktion genom rötning av dranken. Projektet ligger på is för tillfället. Domsjö planerar för en kraftig ökning av biogasproduktionen på grund av en aviserad produktionsökning av pappersmassa. Bedömd produktionsökning MWh/år. 7. Översikt Biogas som drivmedel 7.1 Fakta om fordonsgas Fordonsgas är biogas, naturgas eller en blandning av båda som används till drift av fordon. Fordonsgas finns i två olika former komprimerad gas (CNG, biocng) eller flytande form (LNG, LBG). Komprimerad fordonsgas är i dagsläget den vanligaste formen. För att biogas ska kunna användas som fordonsbränsle måste den uppgraderas. Vid en uppgradering höjs metanhalten i gasen och därmed energivärdet. Rent praktiskt sker detta genom att koldioxid avskiljs. Den uppgraderade biogasen innehåller procent brännbart metan, ursprungligen ligger metanhalten i gasen på cirka 60 procent. Av fordonsgasen som såldes i Sverige under 2011 var 59 % biogas och resterande delen var naturgas. Biogas som drivmedel fortsätter att öka. Jämfört med 2010 ökade användningen av fordonsgas med 27 procent under Fordonsgasen har under 2011 ersatt bensin och diesel motsvarande ca personbilar och därmed släppt ut ca ton mindre koldioxid. Begrepp: CNG biocng LNG LBG LPG Compressed natural gas, vanligaste benämningen på fordonsgas Komprimerad fordonsgas där biogas är ursprungsråvara Liquid natural gas, nedkyld naturgas Liquid biogas, nedkyld biogas Liquid propane gas, gasol 17

18 7.2 Fordonsgas och bilar i Sverige Antal gasfordon Varav personbilar Varav tunga lastbilar Varav Bussar Antal tankställen publika Såld volym fordonsgas MWh Varav biogas MWh Källa: Energigas Sverige ( ) och SCB ( ). Volym omräknat till MWh med faktor 10,1 kwh/nm3 Tankställen för biogas i Sverige Källa: 18

19 8. Översikt Biogas som drivmedel i norra Sverige 8.1 Fordonspark i norra Sverige Personbilar Tunga fordon* Bussar Antal fordon Källa: SCB samt Kartläggning av bio- och deponigasproduktion, konsumtion samt allmän projektstatus inom Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län år Biogas Norr * Lätta och tunga lastbilar 8.2 Tankställen i norra Sverige Tankställen Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Totalt Källa: Norrbottens län, Boden, Lavettvägen % biogas, LNG backup. Västerbottens län, Skellefteå, Fabriksgatan 2, 100 % biogas. Västernorrlands län, Sundsvall, Landsvägsallén ca 40 % naturgas 60 % biogas. Jämtlands län, Lugnviksvägen 10, (Gövik) 100 % biogas. 8.3 Såld volym fordonsgas i norra Sverige Norrbotten MWh Västerbotten MWh Västernorrland MWh Jämtland MWh Totalt Källa: SCB, Volym omräknat till MWh med faktor 10,1 kwh/nm3 8.4 Kommentar fordonsgas Det finns 4 tankställen för fordonsgas i regionen, ett i varje län: Boden, Skellefteå, Östersund och Sundsvall. I Boden, Skellefteå och Östersund är basen biogasproduktion från kommunala biogasanläggningar. Bodens kommun har under 2011 byggt en back-up med flytande naturgas för att säkerställa leverans av fordonsgas. Tankstället i Sundsvall drivs av AGA och Preem och gasen levereras i LNG form från södra Sverige i väntan på planerad försörjning från Biogas Mellannorrland, Korsta från och med

20 9. Sammanfattande diskussion Nuläget Karakteristiskt för de fyra nordligaste länet är avsaknad av naturgasnät, långa avstånd och begränsad tillgång till fordonsgas. Befolkningen är koncentrerad längs ostkusten och det är också här de flesta biogasproduktionsanläggningarna finns. Det finns en relativt stor produktion av biogas per person räknat, till största delen beroende på två industriella anläggningar, Domsjö Utvecklingsområde och Norrmejerier. Övrig biogas produceras på reningsverk, deponier och lantbruk. Det finns två samrötnings-anläggningar, en i Skellefteå och en i Boden. Produktionen av biogas har totalt sett legat på en jämn nivå över de tre år som redovisas. Produktionen hos reningsverk, samrötningsanläggningar och deponier har sjunkit och produktionen hos de industriella anläggningarna har ökat. Domsjös ordinarie produktion har ökat och detta har medfört en ökad biogasproduktion medan ökningen hos Norrmejerier beror på förbättringar av biogasprocessen. Produktionen av biogas i regionen är ca 15 % lägre än den möjliga på grund av produktionsstörningar och brist på substrat (t. ex matavfall och slaktavfall). Det finns potential att öka produktionen i befintliga anläggningar med drygt 30 GWh/år. I regionen används biogasen främst till kraftvärmeproduktion, industriell användning och värme. Hela 20 % av biogasen facklas bort. Fordonsgasen står endast för 6 % även om den långsamt har ökat över de senaste tre åren. 20

21 Framtidspotential för biogasen i norra Sverige Genom att förbättra tillgängligheten och maximera utnyttjandet på befintliga anläggningar kan biogasproduktionen i de 4 nordligaste länen öka med ca 30 GWh, eller 15 %. Detta motsvarar 3,4 miljoner liter bensin och skulle räcka till ca 3000 bilar som kör 1500 mil/år eller 124 stycken sopbilar. Vid ett antal av de större kraftvärmeproducerande anläggningarna studeras möjligheterna till att istället gå över till fordonsgas. Med dagens låga elpriser och höga fossilpriser är detta en bra affär. Risken ligger i att dagens marknad är liten på grund av avsaknad av tankställen för fordonsgas. Utvecklingen behöver ske samtidigt för att marknaden ska ta fart i norra Sverige. Likaså pågår projekt för att minska facklingen vid de flesta av anläggningarna som i dagsläget facklar mycket. I Luleå planeras uppgradering till fordonsgas, i Umeå planeras kraftvärme. I Skellefteå behöver uppgraderingsanläggningen byggas om för att öka kapaciteten. Norrmejerier bygger ut sin ångproduktion och Domsjö tittar på möjligheter att lagra överskottsgas vid produktionstoppar. Om alla dessa åtgärder genomförs kommer facklingen att minska kraftigt under de närmaste åren. Utöver åtgärder hos befintliga anläggningar så planeras en hel del ny biogasproduktion. Detta gäller främst lantbruket och pappersmassaindustri. Förutsättningarna för en ny samrötningsanläggning studeras också i Sundsvall. Samtliga större anläggningar planerar för fordonsgasproduktion och den totala biogasproduktionen skulle kunna fördubblas om samtliga dessa projekt förverkligas. Som jämförelse kan sägas att en fördubbling av biogasproduktionen, 200 GWh, skulle räcka till ca personbilar som kör 1500 mil/år. Om all trädesmark i de 4 nordligaste länen skulle användas till att odla vall eller rörflen för biogasproduktion så är potentialen närmare 10 ggr så stor som idag. Utrustning för att bygga biogasanläggningar, såväl rötkammare som tankställen, har varit dyr och krävt olika typer av investeringsstöd. Priserna har nu sjunkit och erfarenheterna från södra Sverige gör att vi nu i norr kan dra nytta deras lärdomar och utvecklingsinsatser. Med tanke på avstånden i norra Sverige och avsaknad av gasnät så är biogas i dagsläget (när komprimerad gas är huvudteknik) en energiråvara och ett fordonsbränsle som produceras och används lokalt. Mängden biogas är begränsad med dagens teknik (förgasning av skogsråvara ej inräknad), och den kommer inte att kunna ersätta all bensin och diesel, men är ändå en viktig del av framtida energiförsörjning. Biogasen gör också störst miljönytta som fordonsgas i tunga fordon som används i tätorter då den markant minskar utsläppen av partiklar och kväveoxider jämfört med diesel. När biogasen produceras av lokal råvara, avfall eller energigröda, skapas lokala affärsmöjligheter, såväl direkta, indirekta och inducerade, och vi får en lokal omsättning på pengarna vilket förbättrar den lokala ekonomin. 21

22 10. Ord och begrepp Avloppsreningsverk Biogödsel Deponianläggning Gårdsanläggning Industrianläggning Rötrester Samrötning Samrötningsanläggning Uppgraderad biogas Uppgraderingsanläggning Här avses de avloppsreningsverk som rötar avloppsslam vilket resulterar i biogasproduktion. Rötrest från biogasanläggningar som rötar rena avfall såsom gödsel, källsorterat matavfall, avfall från livsmedelsindustrin, lantbruksgrödor med mera. I deponier, soptippar, pågår en naturlig och kontinuerlig rötningsprocess där biogas kan tas om hand. Lantbruksbaserad biogasproducerande anläggning som till största del rötar gödsel och annat rötbart material från gården. Industrianläggningar kan vara mejerier, pappersmassaproducenter eller andra typer av industrier som rötar egna avfallsprodukter. Den fasta, flytande eller slamformiga produkt som bildas efter rötning och som innehåller vatten, icke nedbrutet material, näringsämnen och mikroorganismer. Rötning av flera substrat samtidigt, ger ofta mer biogas än om varje material rötas var för sig. Biogasproducerande anläggning som rötar organiskt material, exklusive avloppsslam, som till exempel matavfall, slakteriavfall, gödsel och energigrödor tillsammans. Biogas som renats (uppgraderats) till fordonsbränslekvalitet, med en metanhalt på minst 95 procent. Anläggning som genom olika tekniker avskiljer koldioxid från biogasen så att den uppgraderas till fordonsbränslekvalitet. Tecken Nm 3 Normalkubikmeter, volymen av en gas vid atmosfärstryck (1,013 bar) och 0 C kwh Kilowattimmar MWh Megawattimmar (1 MWh = kwh) GWh TWh Gigawattimmar (1 GWh = MWh) Terawattimmar (1 TWh = GWh) Källa: Biogasportalen 22

23 11. Referenser och bilagor 1. Källa: Bilaga 1-3 Kartläggning av Biogas i Norr.xls 2. Kartläggning av bio- och deponigasproduktion, konsumtion samt allmän projektstatus inom Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län år Biogas Norr 3. Biogasportalen. (2010) Energigas Produktion och användning av biogas år ES 2011:07 6. SCB Leveranser av fordonsgas länsvis aspx Leveranser av fordonsgas länsvis aspx Leveranser av fordonsgas länsvis aspx Leveranser av fordonsgas länsvis Statistik bilar och tankställen: SCB: Bussar i trafik fördelade efter län och vissa drivmedel. 2010, 2011 Sveriges officiella statistik: Tabell RSK1 Fordon i lan och kommuner norr2011.xls Statistik över antal registrerade gasdrivna fordon. Personbilar i trafik efter kommun och drivmedel vid slutet av år 2011 Fordonspark i Biogas Norr: Källa: SCB Tabell RS4 Tabell RS5 23

24 Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas inom region Biogas Norr, Anläggningsöversikt. Fordonsgas Metankonc (vol- %) Data saknas Industriell användning El Facklat Värme MWh Total prod MWh Total prod NM3 Län Kommun Anläggning % Västernorrland Sundsvall Fillanverket % Västernorrland Tivoliverket % Västernorrland Sundsvall Essviksverket % % % % % % % % % % % % % % Västernorrland Sundsvall Blåbergstippen Näfsta gård Västernorrland Örnsköldsvik Domsjö Fabriker AB & Ö-vik Energi Västernorrland Må deponi Västernorrland Bodum Västernorrland Örnsköldsvik Prästbordet Västernorrland Örnsköldsvik Knorthem Västernorrland Härnösand Äland deponi Västernorrland Sollefteå Hågesta Västerbotten Umeå Norrmejerier Västerbotten Umeå Ön Dåva deponi Västerbotten Skellefteå Tuvan & Skellefteå samrötn. Anl. Jämtland Östersund Göviken Jämtland Östersund Gräfsåsen deponi & Jämtkraft AB Berg Yttergärde Lantbruk Norrbotten Piteå Sandholmen Norrbotten Piteå Bredviksberget deponi Norrbotten Luleå Uddeboverket Norrbotten Luleå Sunderby deponi Norrbotten Luleå Alviksgården Norrbotten Boden Svedjan Norrbotten Boden Brändkläppen deponi Norrbotten Kalix Kalix deponi Norrbotten Haparanda & Torneå Bottenvikens avloppsreningsverk Totalt Andel % % % % % % Anläggningstyp Kontaktperson kommentar Reningsverk Malin Tuvesson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Malin Tuvesson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Malin Tuvesson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Deponi Mikael Englund Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Lantbruk Nils Andersson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Industri Stig Nylander Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Deponi Hanna Jonsson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Peter HäggströmData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Roger Eklund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Industri Tony Bäckström Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Maria Nordlund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Jörgen AronssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Samrötning Peter Edlund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Peder Göransson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Göran HenrikssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Lantbruk Mats GustafssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Roland JohanssonData angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Annika Fors Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Lars Brännvall Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Peter Åker Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Lantbruk Mikael Lång Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Samrötning Ove Andersson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Ove Andersson Deponi Tommy JohanssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Pia Waara Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr % % saknas % % % 40,1% 19,7% 9,7% 20,4% 5,8% 4,3% 24

25 Bilaga 2. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, Bilaga 2. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas inom region Biogas Norr, Anläggningsöversikt. Län Kommun Anläggning Västernorrland Sundsvall Fillanverket Västernorrland Sundsvall Tivoliverket Västernorrland Sundsvall Essviksverket Västernorrland Sundsvall Blåbergstippen Västernorrland Örnsköldsvik Domsjö Fabriker AB & Ö-vik Energi Västernorrland Må deponi Västernorrland Bodum Västernorrland Örnsköldsvik Prästbordet Västernorrland Örnsköldsvik Knorthem Västernorrland Härnösand Äland deponi Västernorrland Sollefteå Hågesta Västerbotten Umeå Norrmejerier Västerbotten Umeå Ön Dåva deponi Västerbotten Skellefteå Tuvan & Skellefteå samrötn. Anl. Jämtland Östersund Göviken Jämtland Östersund Gräfsåsen deponi & Jämtkraft AB Berg Yttergärde Lantbruk Norrbotten Piteå Sandholmen Norrbotten Piteå Bredviksberget deponi Norrbotten Luleå Uddeboverket Norrbotten Luleå Sunderby deponi Norrbotten Luleå Alviksgården Norrbotten Boden Svedjan Norrbotten Boden Brändkläppen deponi Norrbotten Kalix Kalix deponi Norrbotten Haparanda & Torneå Bottenvikens avloppsreningsverk Totalt Andel Total prod NM3 Total prod MWh Värme MWh Industriell användni ng El Facklat Data saknas Fordonsgas Metankonc (vol- %) % , , % 40,8% 17,7% 8,8% 22,0% 5,7% 5,1% Anläggningstyp Kontaktperson kommentar Reningsverk Johan Larsson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Johan Larsson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Johan Larsson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Deponi Mikael Englund Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Industri Stig Nylander Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Deponi Hanna Jonsson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Peter HäggströmData angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Roger Eklund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Industri Tony Bäckström Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Maria Nordlund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Jörgen AronssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Samrötning Peter Edlund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Peder Göransson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Göran HenrikssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Lantbruk Mats GustafssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Roland JohanssonData angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Annika Fors Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Lars Brännvall Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Peter Åker Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Lantbruk Mikael Lång Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Samrötning Ove Andersson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Ove Andersson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Tommy JohanssonData angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Pia Waara Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr 25

26 Bilaga 3. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, Bilaga 3. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas inom region Biogas Norr, Anläggningsöversikt. Län Kommun Västernorrland Sundsvall Västernorrland Sundsvall Västernorrland Sundsvall Västernorrland Sundsvall Källa:Kartläggning ng av bio- och deponigasproduktion, ion, konsumtion samt allmän projektstatus inom Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län 2009 Anläggning Fillanverket Tivoliverket Essviksverket Blåbergstippen Total prod MWh Värme El Facklat Data saknas Fordonsgas Metankonc (vol-%) Anläggningstyp Kontaktperson Reningsverk Folke Nyström Reningsverk Folke Nyström Reningsverk Folke Nyström Deponi Mikael Englund Västernorrland Örnsköldsvik Västernorrland Västernorrland Västernorrland Örnsköldsvik Västernorrland Örnsköldsvik Västernorrland Härnösand Västernorrland Sollefteå Västerbotten Umeå Västerbotten Umeå Västerbotten Skellefteå Jämtland Östersund Jämtland Östersund Berg Norrbotten Piteå Norrbotten Piteå Norrbotten Luleå Norrbotten Luleå Norrbotten Luleå Norrbotten Boden Norrbotten Boden Norrbotten Kalix Norrbotten Haparanda & T Domsjö Fabriker AB & Ö-vik Må deponi Bodum Prästbordet Knorthem Äland deponi Hågesta Norrmejerier Ön Dåva deponi Tuvan & Skellefteå samrötn. Göviken Gräfsåsen deponi & Jämtkraf Yttergärde Lantbruk Sandholmen Bredviksberget deponi Uddeboverket Sunderby deponi Alviksgården Svedjan Brändkläppen deponi Kalix deponi Bottenvikens avloppsrenings Totalt andel , , % 71,4% 4,4% 19,6% 4,8% -0,1% Industri Cecilia Geijer Deponi Hanna Jonsson Reningsverk Sten Lundberg Reningsverk Sten Lundberg Reningsverk Sten Lundberg Deponi Peter Häggström Reningsverk Roger Eklund Industri Tony Bäckström Reningsverk Johanna Westlund Deponi Stina Falck Samrötning Peter Edlund Reningsverk Magnus Rosenberg Deponi Göran Henriksson Lantbruk Mats Gustafsson Reningsverk Roland Johansson Deponi Annika Fors Reningsverk Lars Brännvall Deponi Peter Åker Lantbruk Mikael Lång Samrötning Ove Andersson Deponi Ove Andersson Deponi Tommy Johansson Reningsverk Gunnar Johansson 26