Ekologisk odling av grönsaker i England

Transkript

1 Ekologisk odling av grönsaker i England Reserapport från Jordbruksverkets studieresa till södra England för rådgivare och odlare augusti 2013 Vi var 24 personer, odlare, rådgivare och andra intresserade av ekologisk grönsaksodling som följde med på Jordbruksverkets studieresa till södra England. Där besökte vi framstående företag med produktion av grönsaker på friland, i tunnlar och i växthus. Vi kom hem inspirerade efter att ha sett odlingar av traditionella frilandsgrönsaker i tunnlar och enkla växthus de använder för att förlänga säsongen. Vi vet nu också mer om olika försäljningskanaler. 1

2 Samarbete för lokal mat i Oxford South Oxford Farmers & Community Market, Cultivate people powered food & The Veg Van Engagerade konsumenter i Oxford har gått samman i en förening för att både odla och handla lokal mat. Med stöd och privata donationer har de lyckats starta en odling som levererar produkter till lokala marknader. The Veg Van kör runt och säljer ekologiska grönsaker i Oxford. Solen lyser fram mellan spridda moln på himlen ovanför Hinksey park i Oxford. Vi hoppar av bussen ute på en smal gata och kryssar oss fram till en gammal skolgård där det står ett litet transportabelt kafé en moped med flak och espressomaskin - Pukekocafé. Det sorlar glatt av människor, både gamla och unga. Inne i skolan finns sex mindre stånd. De säljer kakor, bröd, blommor, rättvisemärkt kaffe, mat och ekologiska grönsaker. Lokal mat för mindre klimatpåverkan South Oxford Farmers & Community Market startade på initiativ av the Low Carbon South Oxford Community Action Group. Tanken är att minska transporterna av mat och på så sätt bidra till att minska klimatpåverkan. Som huvudregel ska produkterna vara etiskt producerade, lokala, ekologiska och utifrån säsong. Undantag görs för nyckelprodukter och rättvisemärkt. GMO är förbjudet. Varje stånd måste bemannas av minst en person som kan berätta om produkternas ursprung och produktion. Marknaden har öppet tre timmar varje söndag. Lokala grönsaker i ett kooperativ Grönsaksståndet på South Oxford Farmers & Community market förestås av föreningen 2

3 Cultivate Oxford och The VegVan. Föreningen är en non-profit organisation som bildades kring en idé om att få ett bättre system för mat i Oxford. Idag har de 350 medlemmar som betalar 20 pund om året för att bidra till organisationen. På köpet får de rabatt på de grönsaker de köper. egna odlingen och från 6 8 andra lokala producenter. Frukt och grönsaker de inte hittar lokalt kompletteras från andra delar av Storbritannien. Utvecklingen av konceptet pågår ständigt i samarbete med kunderna. Tidigare hade de dubbelt så många men kortare stopp varje vecka. Logistiken var dock svår att få ihop. Det nya systemet med färre och längre stopp passar kunderna bättre. Grönsaker på South Oxford Farmers & Community Market Förutom målet att äta mat med känt ursprung och som gynnar biologisk mångfald och minskar miljöpåverkan betonar de även sociala värden som att gynna trakten och lära känna varandra och omgivningarna bättre. Föreningen bygger på frivilligarbete och på medlemmars bidrag. Vi träffar Nina som är en av sex som jobbar deltid för The Veg Van och Cultivate Oxford. Vi blev förvånade över hur mycket pengar vi fick in vid vår första insamling. Eftersom så många verkligen trodde på vår idé var det inga problem att samla in pund. Kooperationen odlar och handlar Första året 2012 startade föreningen en odling precis utanför Oxford. Odlingen är inte certifierat ekologisk men drivs utan kemiska växtskyddsmedel och mineralgödsel. De startade också en ambulerande grönsaksbutik The Veg Van. Den mobila affären en vit skåpbil - säljer frukt och grönsaker vid tre ordinarie marknadsplatser en gång per vecka i och runt Oxford. Produkterna kommer både från den The Veg Van levererar grönsaker till markanden varje söndag Svårt att sätta rätt pris Nina sätter priserna genom att jämföra med grossisterna och andra butiker. Ibland är de dyrare, ibland billigare. Ibland går det också att pruta. Priset ska inte avskräcka. Föreningen har förutom donationer och medlemsavgifter fått stöd till att köpa utrustning som bilen och tunnlar. Det är svårare att få stöd till lön. Eftersom de inte säljer kött eller mejeriprodukter finns det inte så många krångliga regler att ta hänsyn till vid torgförsäljningen. De har dessutom haft god hjälp av en kvinna på stadskontoret som gärna vill se mer matförsäljning på Oxfords gator. Odlingsråd har de fått av andra odlare som levererar till deras van var ett blött och besvärligt första år. Föreningen har också köpt rådgivning på timmar av Iain Tolhurst. Just den här veckan finns potatis, aubergine, squash, örter, sallat, kålrabbi, rödbetor, kronärtskocka, svamp, vitlök och lök. När de stänger South Oxford Farmers & Community 3

4 market efter tre timmar plockar The Veg Van ihop det som blivit över och åker till den andra öppna marknaden i Summertown för att försöka sälja slut på veckans skörd. Ser gärna att fler kopierar konceptet Kanske blir det fler vagnar i framtiden? Kanske on-lineförsäljning? Nina ser många möjligheter att utveckla konceptet och ser gärna att fler städer tar efter Oxford. Vår engelska guide Phil berättar att det finns liknande koncept bland annat i Bristol. The Veg Van - cultivateoxford.org/vegvan South Oxford Farmers & Community Market - southoxfordfarmersmarket.org.uk The Veg Van stannar och säljer frukt och grönsaker på flera ställen o Oxford. 4

5 Ekologiska grönsaker med låg profil i butiken Sainsbury s, Westgate Shopping Centre I livsmedelsaffären på shoppinggatan finns det ekologiska produkter parallellt med de konventionella. Skyltningen är nästan osynlig och de ekologiska produkterna är nästan 50 procent dyrare. Sainsbury s har ett eget varumärke SO Sainbury s Organics men de ekologiska produkterna marknadsförs med låg profil I diskarna på Sainsbury s finns det gott om engelska flaggor. Sainsbury s är stolta över att sälja mycket engelska varor. De skyltar med att de samarbetar med odlare i 60 olika counties. Ekoskyltningen lyser dock med sin frånvaro. Om vi letar noga kan vi se att det finns ekologiska varor parallellt med de konventionella i hyllorna. I alla fall för 8 varor, bland annat gurka, broccoli, paprika och lök. Den ekologiska potatisen och morötterna är slut. men då är de ekologiska förpackningarna mindre. Sainsbury s har ett eget varumärke SO Sainsbury s Organics för ekologiskt. När vi sett mönstret inser vi att det är så de ekologiska varorna märks på butikshyllan. Någon ekologotyp visas dock inte på hyllkanten. Ekovarorna får oftast översta placeringen i hyllan. Priserna är ungefär 50 procent högre för de ekologiska. Ibland är enhetspriset det samma, 5

6 om vi behöver hjälp. Han kan berätta att de tidigare samlat alla ekologiska varor i ett hörn och att de då inte blev sålda. Intresset för ekologiskt ökade tidigare, men har nu svalnat lite. Om ni besökt en av våra större butiker hade ni kunnat hitta ekoalternativ till de flesta av grönsakerna, säger butiksföreståndaren. Sainsbury s ekologiska produkter märks med SO Sainsbury s Organic - EU:s ekologotyp, och ofta även med kontrollorganet Soil Associations logotyp Vi fotograferar, tittar och pekar så mycket att butiksföreståndaren kommer fram och frågar En snabb jämförelse på Marks and Spencer visar att det ser likadant ut där. Det finns ekoalternativ, men de skyltas inte på butikshyllan utan får tala för sig själva. För mer information om priser, se separat prisjämförelse. 6

7 Mångfald hos Tolhurst försörjer 350 hushåll Tolhurst Organic Produce, Whitchurch-on-Thames. Pangbourne. Optimalt kan min odling på 10 hektar ge 350 hushåll årets alla grönsaker, säger Iain Tolhurst. Vi möter en av Englands pionjärer inom ekologisk trädgårdsodling. Han odlar grönsaker i en muromgärdad trädgård, i tunnlar och på fält och han berättar engagerat hur han lyckas så bra med sina odlingar. Mångfalden klarar de flesta problemen i odlingen, utmaningen är marknadsföringen av lådprenumerationen. Iain Tolhurst visar stolt upp sina borlottibönor Sagolikt läge men stenig jord Vi befinner oss på egendomen som är sagans Toad hall där paddan i Det susar i säven bor. Vägen upp till egendomen är för smal för bussen och vi vandrar genom en allé av träd i ett böljande landskap. Man kan ana Themsen bakom täta buskage. Iain Tolhurst, eller Tolly som han ofta kallas, har lång erfarenhet av ekologisk odling. Han startade sin första ekologiska odling redan Han arrenderar marken (knappt 8 ha) och den muromgärdade handelsträdgården (1 ha) där Tolhurst Organic Produce odlar tillsammans med sin affärspartner Linn. Där har de över 25 olika grödor, i 350 olika omgångar och 3 olika rotationer. Vi odlar allt utom aubergine, säger Iain. We specialise in non-specialisation, säger Iain med ett leeende. Läget är vackert men jorden är ganska stenig. Cirka hälften av matjordslagret består av sten, mycket hård flinta. Men själva jordfraktionen är annars bra odlingsjord med ca 17 procent, 7

8 lera och resten lika delar sand och silt. Jordens ph är egentligen för högt, cirka 7,2 och på något fält upp till 8. Men det har vissa fördelar som att han slipper problem med klumprotsjuka. Annars menar Iain att ph 6,5 är idealt. Totalt har gården ca 8 hektar. Frilandsgrödor odlas på nästan 7 hektar i en sjuårig växtföljd. Här odlas potatis, kålväxter, lök, purjolök, pumpor och majs tillsammans med olika gröngödslingsgrödor. Variationen i odlingen garanterar en hög biologisk mångfald i sig, men det finns också medvetet utplacerade skalbaggsåsar (beatle banks) och refuger för nyttodjur. De har också skapat en skogsmiljö där de regelbundet röjer för att skapa en skogsdunge med biologisk mångfald. har tillgång till vatten är det inget problem i odlingen. Odling utan stallgödsel Odlingen är stock free vilket innebär att de odlar helt utan stallgödsel eller andra insatsmedel från husdjursproduktion. Iain menar att stallgödsel ofta kommer från konventionell produktion. Det är i konflikt med tanken om självförsörjning och ger risker med rester av ogräsmedel från vallarna. Dessutom ger stallgödseln ofta ogräsproblem. I stället använder de gröngödsling och kompost de producerar själva av träflis och egna skörderester. Att odla stock-free i Storbritannien är en nischodling som tillfredställer en efterfrågan bland annat från veganer. På gården gör de egen kompost i långa strängar. Komposten vänds med en grävlastare och används på gården i valda grödor. Nära ett hektar är en muromgärdad handelsträdgård (walled garden) där de odlar mer intensiva grödor, upp till 50 olika kulturer, med mer handarbete. På 10 procent av ytan behövs 75 procent av arbetet, säger Tolly. Här dras även plantor upp till resten av odlingen. I den muromgärdade trädgården finns en 9-årig växtföljd. Här finns även ett växthus de använder för att dra upp plantor i och 1500 kvadratmeter tunnlar där det odlas mest sallat. Företaget säljer sina grönsaker via en lådprenumeration till lokala kunder 51 veckor om året (inte julveckan). Förutom Iain och Linn arbetar ytterligare två personer och volontärer i odlingen. Den största utmaningen är försäljningen. Iain arbetar också med rådgivning till andra odlare och tar emot många studiebesök i odlingen. Nöjt rapporterar Iain att vädret 2013 varit fantastiskt. Efter en kall och blöt vinter och sen vår har de haft varmt ända sedan juni. Möjligtvis har det varit torrt, men eftersom de Rödklövern blommar i den treåriga gröngödslingen. Iain visar sin gröngödsling i den muromgärdade handelsträdgården. Det är en 3- årig klöverblandning som sås in i växande gröda. Tre gånger per år klipper de gröngödslingen och lämnar den finfördelad på marken som kompost. Några blommande remsor lämnas dock alltid till nyttodjuren. Över vintern använder de alltid en fånggröda. Bovete gör fosfor mer tillgängligt för växterna och konkurrerar bra med ogräs. Marken får inte vara bar under vintern. Biologisk mångfald som växtskydd Växtskydd mot ogräs, skadedjur och svampsjukdomar stavas biodiversitet. Iain välkomnar så många insekter som möjligt. varje dålig insekt får jag 10 bra, säger Iain. 8

9 En varierad ogräsflora ger inte utrymme för problemogräs och bidrar dessutom till en bättre markfauna. Tillsammans med gröngödslingen ger det ett bra resultat på ogrästrycket. av nässlorna när de blommat och lämnar de ihåliga stjälkarna för nyttodjuren att bo i. Tidigare hade vi stora problem med ogräs, insekter och sjukdomar och gjorde allt för att bekämpa dem, säger Iain. Idag arbetar vi istället med att gynna den biologiska mångfalden för att därigenom klara odlingen. När broccolin är skördad får den står kvar och gå i blom, vilket gynnar nyttodjuren. När gröngödslingen bryts i mars bearbetar de ytligt och planterar kål. Efter att kålen skördas får plantorna gärna står kvar och gå i blom, vilket gynnar nyttodjuren. Kålen fungerar även som fångstgröda och gröngödsling och motverkar dessutom nematoder, Verticillium och vitmögel i lök med hjälp av glukosinolater. Året efter kålen odlar Iain lök, vilket han menar är bra eftersom glukosinolaterna i kålen motverkar vitmögel. På frågan om det är lämpligt att ha lök efter kål, med tanke på att kålen inte har mykorrhiza, svarar han lite överraskande att han aldrig hört den aspekten tidigare. Det kan se lite ovårdat ut, men Tolhurst låter avsiktligt brännässlornas ihåliga stjälkar stå kvar för att nyttodjur ska föröka sig i dessa. I fält har de skalbaggsåsar med upp till 20 olika arter som binder ihop häckarna. Vart 6 7 år flyttas åsarna för att träd och buskar inte ska få fäste. Skalbaggsåsarna gynnar både nyttodjur och fåglar. De har också testat så kallad bio-ångning (bio fumigation) med hjälp av en senapsblandning Caliente. Genom att odla senap och bruka ner den i jorden lär det ha effekt på jordbundna svampproblem som Verticillium. Iain betonar att senapsgrödan måste vara kraftig, men att de sett effekt av metoden. Sniglar är bara ett litet problem, och Iain menar att det beror på att de har så många skalbaggar (ground beatles). Brännässlor är bra för nyttodjuren Brännässlor är köksträdgårdens ekar. De skapar en biotop för mängder av djur. Bland annat drar de till sig bladlöss och ger nyttodjuren någonstans att föröka sig. Iain slår Eget utsäde och förökning Tolhurst undviker hybridsorter i odlingen. Eftersom det ekologiska utsädet ofta är av dålig kvalitet tar de ofta eget utsäde, även av bienna grödor som palsternacka. Eget utsäde brukar fungera 9 10 år innan inkorsningen blir för stor. Vi får se flera exempel på hur det kan gå när fröna från korspollinerade grödor blir något annat än planerat. 9

10 Odlingssubstratet för plantuppdragning består av 4 delar komposterad träflis, 1,5 del Vermiculite, 1 cup ground lime stone och 1 scoop Dingleys organic fertilizer. På frågan om stenmjöl (rock dust) menade Iain att det är dyrt och det är brist på stenmjöl. Vanlig kalk är bäst menar Iain, det innehåller även spårämnen. Tolhurst producerar egna frön av palsternacka och flera andra grödor. De egna plantorna dras upp i växthus. Totalt gör de cirka plantor. Bara i februari till juli produceras över plantor. Förökningshuset är ett gammalt växthus som kräver mycket underhåll. De använder sig av en del undervärme och egen kompost. Sådden görs i brätten och plantorna till den muromgärdade trädgården skolas om i pluggbrätten. Mest barrotsplantor Plantorna till fält gör de mest som barrotsplantor, det vill säga plantor där jorden frigörs från rötterna före utplantering. Det är billigare med barrotsplantor, det går åt mindre odlingssubstrat, gör dem mer torktåliga och motståndskraftiga mot skadegörare, säger Iain. Under såbäddarna finns grus som bevarar fukt och värme. Iain motiverar barrotsplantorna även med att man inte får använda torv som odlingssubstrat i England och man vill inte heller göra av med så mycket inköpt odlingssubstrat. Plantuppdragning av en sen omgång fänkål i pluggar. Iain berättade att de inte har så kallad luftbeskärning av rötterna under plantbrättena, utan låter rötterna växa ner i sanden under brättena, vilket också minskar läckaget av växtnäring. Odling i tunnel i sluttning Tunnlarna är placerade i höjdriktningen vilket ger en bra luftgenomströmning. Det gör dock att de med jämna mellanrum får flytta upp den jord som kanat ner i sluttningen. Denna typ av enkla tunnlar innebär tyvärr också att odlingsklimatet blir mycket varierande vilket påverkar grödorna negativt. Växtföljd i tunnelodlingen (8 år): Hemmagjort odlingssubstrat för plantuppdragning baserat på komposterad träflis. 1. Paprika och kort kultur av baljväxter 2. Gurka 3. Bönor 4. Persilja 5. Rödbetor 6. Vinter salads kålväxter och sallat alternerar med hänsyn till växtföljden. 7. Lök 8. Tomat med klöver. 10

11 Kommentarer till tunnelodlingen: Hybridsorterna av slanggurka klarar inte temperaturväxlingarna. Market More är en billig och tålig gurksort. Rödbetor skördas första gången i april. Med omgångarna ute ger det fyra omgångar rödbetor. Tomater som sås sent i april ger skörd ända till jul. Blå plastbackar hindrar nedersta klasen att bli jordig. Tomaterna är det enda i odlingen som droppbevattnas, annars används sprinklerbevattning. Jorden innehåller mycket sten och ph-värdet är högt cirka 7. Iain tycker själv att jordens ph är för högt och tycker att ph 6,5 är idealt. Stenen sliter på maskinerna. Från tidigare odling har de ärvt växtföljdsproblem i potatis och lök (vitmögel). Gröngödsling, biologisk mångfald och kompost har långsamt gjort odlingsförutsättningarna bättre. Växtföljd i den muromgärdade trädgården: 1. Gröngödsling 3 år 2. Kål 3. Lök (inkl vitlök och schalottenlök. 4. Bönor med vitklöver 5. Squash (Skördas 6-8 veckor, de första omgångarna täcks med väv) 6. Morötter (täckta) och selleri 7. Kål med honungsört. Schalottenlök planteras ut med 5 6 frön per enhet. Den korta och knottriga gurksorten Marketmore växer bra i enkla kallväxthus. Muromgärdad handelsträdgård Den muromgärdade trädgården har en mur som är 400 år gammal på tre sidor. På den fjärde sidan är det vatten i form av en bäck. Marken sluttar mot väster och mikroklimatet skiljer sig från varmt och torrt längst upp till lite fuktigare och mer skuggigt längst ner. När Iain och Linn kom dit för 20 år sedan fanns resterna av en gammal konventionell växthusodling innanför murarna. Schalottenlöken planteras ut som fröplantor, och drabbas tydligen inte av vitmögel. De lossar inte löken utan låter den växa helt klart på fält. De har svårt att odla spenat på friland eftersom den går i blom. Nu testar de att odla Nyzeeländsk spenat i stället. Red Russian kale- Sibirisk bladraps Tolhurst och många andra odlar mycket Red Russian kale (Brassica napus pabularia) som lyfts fram som en kulinarisk läckerhet. Växten ska på svenska enligt Kulturväxtlexikon heta med Sibirisk bladraps (tillhör Pabularia- Gruppen under Brassica napus, samma släkte som raps och kålrot). Den är sötare i smaken än grönkål och kan även ätas rå som babyleaf. 11

12 Man framhäver att den är nyttig och inte behöver kokas särskilt länge, och att man lättare kan få barn att äta grönsaker. Squash Under squashen växer väppling. Red Russian kale Sibirisk bladraps är välsmakande kålväxt som odlas av många. Red Russian kale och andra kålväxter odlas också under vintern under The hungry gap, perioden när det inte finns så mycket inhemska grönsaker på marknaden. I squashen finns insådd av väppling mellan raderna. Insådden av väppling tillför inget kväve till årets squashgröda utan är till för att förbättra bördigheten för nästa års gröda, säger Iain. Smultron Bönor Tre omgångar bönor med 4 5 veckors skörd i tunnel och på fält gör att de har bönor länge. Även frilandsgurka med lång skördeperiod finns i köksträdgården. Smultron är den enda grödan där marktäckningsplast används. Den enda odlingen vi ser marktäckningsplast är en försöksodling med smultron svåra att plocka men uppskattade i lådorna. I raderna finns Mypex och mellan raderna täcker de med flis. Tidigare var Tolhurst en av Englands största ekologiska jordgubbsodlare. Störbonor odlas i omgångar eftersom de bara skördas i 4 5 veckor. Marktäckning sås in mellan raderna och i kanterna finns ringblommor. Vi passerar ett mullbärsträd som Queen Mary planterat på 1800-talet. De saftiga bären lyckas nästan distrahera oss från den faktaspäckade rundturen. 12

13 Längs med muren odlar de vinrankor. Nu pågår ett byte till en mer mjöldaggsresistent sort. Redskapsskjul i cricketlagets tillhåll På fält görs det mesta av arbetet med traktor, medan arbetet i den mindre handelsträdgården är väldigt hantverksmässig. Bara komposten körs ut med traktor, annars används handredskap. Gamla typer av hjulhackor fungerar fortfarande bra i den småskaliga odlingen. Iain Tolhurst visar upp en mycket prydlig redskapsbod med många både nyare och äldre handredskap. Iain visar olika ogräsredskap varav en del är riktigt gamla. De har även olika redskap för plantering av plantor, sådd och jordbearbetning. Ett särskilt redskap används för att markera raka och parallella sårader i bäddarna. Det är ordning och reda i redskapsboden och det finns ett tydligt anslag om att redskapen ska hängas tillbaka exakt på den plats där de togs. Redskapen ska också rengöras och fettas in. Det finns en ömsinthet mot redskapen: Hand tools are a delight to use when they are well maintained and up to the job! 13

14 Odling på fält De startade odlingen på fält med lågt fosforoch kaliuminnehåll efter att den tidigare ägaren odlat mycket foder och tagit många vallskördar. Nu är växtföljdsproblemen i rödklöver svårast eftersom det återkommer 2 år av 7 i rotationen. Växtföljden på fält: 1. Gröngödsling 2. Gröngödsling 3. Potatis (bönor)*med rajgräs som fånggröda 4. Kål, majs rester efter skörd får stå kvar som fånggröda och för att gynna nyttodjur 5. Lök och purjolök baljväxter som fång- och mellangröda 6. Rotfrukter, selleri 7. Pumpa, och squash med insådd gröngödsling, och bondbönor * I år 3 i växtföljden experimenterade han i år med borlotti-bönor med fånggröda. De provar även lite jordgubbsodling igen. Jordärtskockor står 5 till 6 år på samma plats. Alla grönsaksgrödorna radhackas och kupas utom squash som odlas på plan mark. Gröngödsling två år av sju Gröngödsling upptar två år i växtföljden, men eftersom den etableras året före gröngödslingsåret och bryts först på våren år 3, så ligger den i nästan tre år. Gröngödslingen innehåller vitklöver, rödklöver, vicker och lucern plus 25 olika slags blomsterarter inklusive cikoria. Även i gröngödslingen är det viktigt med mångfald eftersom olika växter bidrar med olika näringsämnen, olika rotdjup och olika värdskap för nyttodjur. Det minskar också risken för att gröngödslingen ska utvintra eller drabbas av skador. Beroende på hur mycket det regnar klipper de gröngödslingen på fält 2 till 5 gånger per säsong. Gröngödslingen med olika baljväxter odlas två år av sju. Till höger på bilden syns att de vid senaste putsningen lämnat en remsa med blommande rödklöver till nyttodjuren. Potatisen ger hög skörd Efter gröngödslingen odlas potatis och bönor. Direkt efter gröngödslingen är odlingen i princip ogräsfri. I år har den tidiga potatisen gett nära 40 ton per hektar vilket är mer än vanligt. Till potatisen har de ungefär hälften eget utsäde. De har deltagit i sortförsök mot potatisbladmögel. Oftast hinner de dock skörda innan bladmöglet slår ut grödan. Bladmöglet når sällan knölarna. När bladmöglet kommer så blastdödar han inte utan låter blasten vissna ner, det ger mindre problem med brunröta. Utan bladmögel kan de skörda potatis till oktober och leverera egen potatis hela året utom i maj. Fortfarande finns dock en del växtföljdsproblem sedan ensidig potatisodling under kriget. Potatis odlas efter gröngödsling. 14

15 Bönor Iain testar borlotti-bönor som sås direkt på plats. De kräver egentligen varmare klimat, men odlas ändå eftersom de är uppskattade av kunderna. Kål i balans utan insektsnät Iain väljer att odla sin kål utan insektsnät. Han menar att odlingen är i balans mellan skadedjur och nyttodjur. I kålodlingen ger hybridsorterna bäst resultat. Han använder normalt inte heller biologisk bekämpning. Löken odlas i ett tvåradssystem och är nu lossad på fältet. Endast ett år av 25 har jag använt Bacillus thuringiensis. Och jag borde använt det ännu ett år, säger Iain. I brysselkålen kan vi se angrepp av kålbladlus, men inte värre än att plantorna verkar klara det. Det finns flygande vita fjärilar, men enligt Iain blir det inte så många larvskador eftersom många larver parasiteras. Efter skörd får kålen blomma för att gynna parasiternas övervintring. De testar olika sorters purjolök på försök. Fånggröda av rajgräs sås mellan raderna och får sedan står över vintern. Rotfrukter Rotfrukterna (rödbetor, morot, persilja och palsternacka) odlas utan samodling. Ogräset får växa och skydda marken över vintern och hålla kvar växtnäringen. I kålodlingen används inte insektsnät och normalt inte heller Bacillus thuringiensis. Lök Löken odlas i ett tvåradssystem. Plantlöken kommer från Holland. När löken är 10 cm harvas den en gång. Sedan kupas löken. Alla grödor utom pumporna odlas på kupor för att underlätta ogräshanteringen. En ombyggd potatisupptagare lyfter och stränglägger löken. Den egna löken kan de lagra ända till mars. Pumpa och squash Pumporna odlas i ett rutnät för att möjliggöra harvning mellan plantorna. I september brukar plantorna dö av mjöldaggsangrepp vilket passar bra föra att pumporna ska hinna mogna av. Pumporna får torka upp och ned på fält och en del går att lagra till maj, juni. De sparar egna frön till förökningen. 15

16 Pumpa och squash odlas med insådd av gröngödsling. Lådprenumerationen säljs som lokal och säsongsanpassad. Det ger en möjlighet att få avsättning för de grönsaker som är klara just när lådorna ska plockas. De bestämmer vad som ska säljas, hur och när. Dessutom gäller inte EU:s kvalitetsregler utan deras egna. Normalt är det drygt ett kilo av stapelvaror som potatis, morötter och lök plus specialgrönsaker i lådorna. Grönsakerna kommer från egen odling till cirka 90 procent. Allt de köper in kommer från England. Lådorna, eller egentligen påsarna, levereras till kunder inom 10 miles (16 km), som i sin tur är ansvariga för en grupp av grannar på runt personer. De ansvariga samlar in pengar i förväg. Påsarna återanvänds flera gånger. Iain säger att idealet vore att få producera grönsaker för en lådprenumeration till 350 hushåll. Kundunderlaget skiftar dock över året. Runt kålodlingen finns elstängsel mot rådjur och kaniner samt grävlingar(!). Historisk tillbakablick Fram till för 100 år sedan drevs trädgården som en viktoriansk trädgård. Då jobbade 100 män där, alla bodde på egendomen. Kvinnor var inte tillåtna i odlingen. Trädgården producerade då alla grönsaker egendomen behövde. Därefter har det odlats både prydnadsväxter och mat under krigstiden innan trädgården förföll tills Iain tog över för 20 år sedan. Lådprenumerationen med egna och andras grönsaker Lådprenumerationen startade för 17 år sedan i liten skala. När man väl lärt sig att odla, är marknadsföringen det svåraste, säger Iain. Försäljningen via prenumerationer har gått tillbaka. Folk vill köpa vad de vill, när de vill. Försäljningen sjunker med 40 procent under sommarlovet och i augusti-september när vi har mycket tomater och zucchini. Vi har bäst försäljning under vintern. Just nu finns en grow-your-own -trend som gör att flera tidigare kunder börjar med egen odling till husbehov. Studiebesöksverksamheten kompletterar därför verksamheten tillsammans med en del uppdrag som extern rådgivare. De har som mest servat 450 lådkunder, men det blev för mycket arbete. Då hade de inte heller möjlighet att vara lika självförsörjande på grönsaker utan var tvungna att köpa in cirka 30 procent. Kompost på träflis från hemträdgårdar Gården producerar egen kompost i stor skala. (se även två separata artiklar av Iain Tolhurst om kompostering) Komposten baseras på flisat avfall från hemträdgårdar via ett företag som arbetar med att beskära träd. 16

17 Komposten tillverkas på gården i strängar. Komposten läggs i långa strängar. I komposten stiger temperaturen till 85 grader. Stukorna förblir varma 4 5 månader. Därefter behöver de vändas för att processen ska få nytt syre och fortsätta. Totalt vänder Iain komposten 3 till 4 gånger under de månader som den ligger på plats. De har prövat att vattna komposten, men vattnet rinner rakt igenom: det är bättre att låta den ligga längre. Han visar oss hur mykorrhiza-svamparna syns och spekulerar i att träet utgör värd för många nyttiga markorganismer. De testar komposten för att se vilka halter av tungmetaller de får, men de har varit normala. Komposten sprids på hösten, ca 50 m 3 (ca 25 ton) per hektar och tillfälle. De år komposten tillförs, sprids den två gånger per år, vilket innebär att kompost tillförs totalt fyra gånger i en växtföljd på sju år. Komposten sprids vanligen i gröngödslingsgrödorna. Iain Tolhurst visar kompost av träflis som snart är klar efter 1½ år. Iain har idéer om att använda även värmen från komposten, till exempel för att värma tunnlar under vintern. Lähäckar De har också egna odlingar av träd med lönn, ek och salix i olika nivåer samt fruktträd som äpple och vilda körsbär och plommon som på sikt kan ge eget material till komposten. Tolhurst Organic Produce - Till odlingssubstrat för plantuppdragning används en finare kompost som komposterats ytterligare 6 månader. 17

18 Lokalt engagemang för ekologisk matbutik True Food Coop, Reading. Lokal, etisk och rättvis idén är att erbjuda lokal och ekologisk mat till ett överkomligt pris där kunderna finns. True Food Coop visar på hur de säljer produkter i lösvikt för att hålla nere priset och hur mobila hyllor kan underlätta en mobil verksamhet. På True Food Coop säljs produkterna med ett outlet-liknande lågpriskoncept. Initiativet till att börja köpa in ekologiska och lokala matvaror fanns först hos en mindre lokal matgrupp som reagerade på att många lokala mataffärer slog igen runt år En lokal grupp om cirka 20 personer som var intresserade av att handla ekologiskt gick samman och köpte in varor tillsammans en gång i månaden. Inom tre år sålde de till över 100 personer. Tack vare privata donationer och EU-finansiering ( pund) vågade de testa ett större koncept med en större fast butik och ambulerande stationer som nu är självfinansierande. Ekologiskt eller lokalt inte givet De säljer både ekologiskt och lokalproducerat. Lokal ekonomi är ett av deras argument för att motivera verksamheten. Cirka 90 procent är ekologiskt. Kundernas efterfrågan påverkar utbudet, men nya varor måste matcha konceptet. I valet mellan lokalt eller ekologiskt väljer de bästa möjliga utifrån respektive produktkategori. Anna, Rupert och Chris mötte oss med stort engagemang för att berätta om sitt koncept. De bjuder oss på ekologisk saft i udda koppar 18

19 mitt i butiken. De brinner inte för att utöka sin egen verksamhet i Reading men mycket för att sälja in konceptet till andra som vågar testa. De har 400 medlemmar varav cirka 20 procent arbetar som volontärer med torghandel eller i affären. Chris och fem till är anställda, två på heltid och fyra på deltid. Affären nav för mobil försäljning Affären har funnits i 3,5 år. Innan dess fanns en lastbil som cirkulerade. Affären har nu blivit ett nav för all försäljning. Lösviktsförsäljning av gryn och nötter är populärt och prisvärt. Man kan ta med sitt eget emballage hemifrån. Butiken har även förpackade varor, kött och mejeriprodukter. Konceptet med både affär och ambulerande försäljning har underlättats av Ruperts idé att bygga transportabla butikshyllor. De underlättar lastningen väsentligt och minskar antalet lyft. De medverkar nu på tre lokala mobila marknader. I upptagningsområdet finns cirka invånare. Beroende på vilken plats de säljer på skiljer sig kundunderlaget. Generellt är det fler män än i vanliga livsmedelsbutiker i England och andelen vegetarianer är större. Eko mer än dyr choklad Marknadsföringen är det största problemet. Här finns inte heller någon budget. De hoppas mycket på sociala medier. Just nu finns ett nyhetsbrev som producenterna hjälper till med. Det är en vanlig missuppfattning i England att ekologiskt mest handlar om dyr choklad och lyxig glass. Det är en utmaning att hitta nya kunder. Just nu pågår dock ett arbete för att locka fler att bli lantbrukare i Storbritannien och lokal mat är i fokus bland annat på grund av livsmedelssäkerhet och hälsa. Framtidsplanerna omfattar ett bageri som de kan knyta till verksamheten. Genom att låna av medlemmarna har de fått ihop pund och hittat en lokal, men det tar tid att få all formalia på plats. De skulle gärna ha mer lokala mejeriprodukter och mer frukt och grönt. True Food Coop, Reading

20 Ekologisk trädgårdsodling passar även på Chelsea Flower Show Daylesford Organic Farm, Gloucestershire. Familjen Bamford har flera stora egendomar som de driver ekologiskt. Här ser vi en ekologisk odling med anställda som servar en prisbelönt gårdsbutik och restaurang och där ekonomin inte verkar vara något problem. Vår guide betonar lyxen med att ha garanterad avsättning för sina produkter. Daylesford Organics har en prisbelönt och mycket exklusiv gårdsbutik. På Daylesford Organic Farm finns över 300 olika sorter av grönsaker, frukt och kryddor på 8 hektar på friland och i tunnlar. Företaget är prisbelönt för uthålliga brukningsmetoder och totalt finns 800 hektar med växtodling och djur plus bageri och mejeri. Maskiner har lagt grunden Daylesford ägs av familjen Bamford som även äger det stora företaget JCB, kända för sina lantbruks- och anläggningsmaskiner. Med tryggt kapital i ryggen har de kunnat bygga upp en verksamhet med både lantbruk, trädgårdsodling, förädling och flera gårdsbutiker. Förutsättningarna är unika. Butiken vi besöker ligger i ett av Englands rikaste område. Kate Dunn tar emot oss. Hon är anställd på heltid på Daylesford, med en hortikulturell utbildning som har kompletterats med två års praktik i Future Farmers Scheme som drivs av Soil Association. Deras handelsträdgård är på 8 hektar och har 4 6 anställda beroende på säsong varav några 20

21 praktikanter. Företaget har 6 gårdsbutiker plus en butik i London och en i Tokyo! Allt de odlar säljs i deras egna butiker eller används i caféerna. Det är en kommersiell odling men besöksverksamheten är en viktig del och vi börjar turen i deras prisbelönta köksträdgård från Chelsea garden. Där håller de också kurser i biodling, häckskötsel och trädgårdsodling. Morot och palsternacka bär sig inte ekonomiskt i denna relativt småskaliga odling och odlas i väldigt liten utsträckning. Jordgubbarna odlas på plastlister med breda gräsbanor med klöver mellan bäddarna. Kate Dunn tar emot oss i det fina caféet mitt i köksträdgården. Rationell odling i bädd Bäddodlingen på friland är som standard i bäddar på 1,2 meter och med 3 rader per bädd eftersom det passar deras lilla traktor och övriga utrustning. De använder 3 olika växtföljder men typiskt är: 1. Jordgubbar och gröngödsling(4 år) 2. Kålväxter 3. Lökväxter 4. Potatis 5. Sallat och bladgrönsaker De har förmånen att kunna bryta 0,4 hektar ny mark varje år där det året innan varit frigående kycklingar. På den ytan kan de odla utan att behöva tänka på växtföljden eftersom kycklingarna hela tiden får ny mark där det inte varit grönsaker tidigare. Som växtnäring använder de både stallgödsel från mjölkkorna som komposterats utan täckning i 12 månader och kompost. Gödseln ger ogräsproblem med målla. Just nu har de 6 km jordgubbar av fem olika sorter, bland annat Honeoye, Christina och Symphony. Innan jordgubbarna planteras plöjer de, fräser och gödslar jorden. Jordgubbsplantorna planteras på plastlister. Helst vill de använda blå plast eftersom det ger minst problem med bladlöss och eftersom de tror att den svarta plasten blir för varm för jordgubbarna. Jordgubbarna bevattnas med droppbevattning. Mellan bäddarna med jordgubbar odlar de gräs och klöver som gröngödsling. Gräsbanorna ger problem med sniglar med de håller sniglarna i schack genom att klippa gräset kort. För att hantera fåglar har de en utrustning som larmar med ljud med jämna intervall. En sparvhök gör sitt till. Jordgubbarna plockas varannan dag. När jordgubbarna ska tas bort lyfter de dem med en gammal potatisupptagare och tar bort dem och plasten. Deras taktik mot ogräs är att vända bearbeta jorden så tidigt som möjligt och göra nya bäddar i god tid för att kunna bearbeta igen om de ser att det blir mycket ogräs. Kålen förkultiveras och planteras ut som barrotsplantor. Innan de planterar purjolöken sprider de stallgödsel. I purjolöken har de vissa bekymmer med purjolöksmal. (se artikel) 21

22 Specialbeställda tunnlar Deras 6 tunnlar är specialbeställda polytunnels. Kate berättar att de kostat pund styck. Växtföljden i tunnlarna är: 1. Rucola 2. Örter 3. Tomater + paprika 4. Gurka + ärter Ogräsbekämpningen i tunnlarna består i övrigt av flamning och hackning. En alternativ strategi är att riva upp hela kulturen när problemen blir för stora och börja om. Att bearbeta marken ofta är framgångsrikt. Örterna säljs för 10 pund per kilo och är den största inkomstkällan tillsammans med bladgrönsakerna. I första tunneln fanns också förökningsbäddar i kanterna och en del fröförökning. I alla tunnlarna odlas bladgrönsaker under vintern. All stallgödsel de använder i tunnlarna sprids före tomaterna. Tomaterna är till största delen bevarandesorter eftersom de exklusiva sorterna och blandningen uppskattas i butiken. De har dock även några hybrider för kökets vidareförädling. Eftersom kaninerna angriper Rucola på friland odlar de all sin Rucola i tunnlarna. Rucolan skördas 3 gånger per bädd innan det är dags att så ny. Den används både i köket och i påsar till butik. I tomatodlingen är marken täckt med Mypex och bevattningen sker med droppbevattning. De myllar ner stallgödsel inför varje ny tomatomgång. De tillför tydligen sedan ingen gödsel under kulturtiden, vilket kan förklara att många av tomatplantorna hade nu mycket svag tillväxt och uppvisade olika bristsymptom. Det verkade också vara mycket ojämnt klimat i tunnlarna med tanke tomatplantornas utseende. De sänker inte ner tomaterna efter hand utan toppar dem bara när de når önskad höjd. Arbetet med tomaterna består mycket i att tjuva och ta av blad. Tomaterna plockas två gånger per vecka och kan skördas ända fram till oktober, men behöver sedan tas bort snabbt för att bladgrönsakerna ska hinna etablera sig. I örtodlingarna använder de även Mypex för att hantera problem med våtarv. 22

23 Tomatplantor med droppbevattning under Mypexplast. Gurkplantor i markodling Många tomater hade pistillröta, vilket är ett tecken på kalciumbrist och obalans i vatten- och växtnäringstillförseln. De får alltid för många gurkor. Därför gallrar de blommorna och säljer gurkämnena till kockarna på brätte. För 30 blommor får de 2,3 pund. Inget biologiskt växtskydd De använder inget biologiskt växtskydd alls. De har testat såpa mot löss på paprika utan resultat. Fätodlade grönsaker De fältodlade grönsakerna odlades på vanligt sätt. Till chilin använder de stormaskigt nät som stöd. 23

24 Planterad lök odlades på Mypex-plast. Fältmaskinerna är anpassade för bäddodling. Sallat och bladgrönsaker planteras eller direktsås med en Earthway såmaskin. Bönor och pumpor planteras för hand medan andra plantor planteras med traktorburen planteringsmaskin. Selleri med relativt mycket ogräs. Bland handredskapen noteras att de har svenska pendelhackor. De försöker klara ogräsen med mycket mekanisk bearbetning. Anpassad maskinpark Kate visar oss maskinhallen och den småskaliga utrustningen. Något kylrum för grönsakerna har de inte eftersom de levererar direkt till köket. Sprutan har bara använts en gång på sex år. Bland ogräsredskapen fanns även fingerhjul för ogräsbekämpning i raderna. Specialsåmaskin för plantuppdragning från Jonny s Selected Seeds. De egna plantorna dras upp i kanten på tunneln eller i en separat förökningstunnel. De gör omkring hälften av sina plantor själva. 24

25 Effektiviteten en utmaning Kate återkommer flera gånger till glädjen med att ha en säker marknad och avsättning för sina produkter. På flera av de andra besöken utrycker odlarna att marknadsföringen är en utmaning, här slipper odlarna det problemet. Vi frågar hur de klarar av insektsproblemen. Insects?, skrattar Kate. Ignore them or pretend that you don t have them. Daylesford Organic Farm - daylesford.com Kate ser ogräsen och effektiviteten som de största utmaningarna. Hon skulle gärna jobba mer med gröngödsling också. 25

26 100 procent ekologiskt utbud i egen odling och butik Abbey Home Farm and The Organic Farm shop Vi besöker ytterligare en egendom med djur, odling och gårdsbutik. Här är dock målgruppen och anslaget helt annorlunda. Jag vet att det ibland ses som kontroversiellt, men jag väljer ekologiskt framför lokalt, säger ägaren Hilary Chester-Master. Hilary Chester-Master driver Abbey Home Farm och The Organic Farm Shop tillsammans med sin man. Abbey Home Farm har varit i samma släkt sedan 1500-talet. Will och Hilary Chester- Master driver familjeföretaget. Efter viss diskussion bestämde de sig för att lägga om gården till ekologiskt lantbruk John Newman varit verksamhetsledare sedan hösten 1992 och har planerat omläggningen. Gården är en 650 hektar stor demonstrationsgård och vana vid studiebesök och gårdsvandringar. Självförsörjande gård Gården har många inriktningar. Förutom 10 hektar grönsaksodling finns mjölkkor och kalvar, köttdjur, tackor för lamm, grisar, värphöns, köttfåglar samt spannmålsodling och eget mejeri. Tanken är att sälja alla deras mejeriprodukter, grönsaker, kött och ägg i gårdsbutiken och caféet. Köttet slaktas ekologiskt och säljs i butiken eller inom landet. Gården ska kunna 26

27 producera allt vad som behövs för en måltid. En tredjedel av elen kommer från egna solceller och små vindkraftverk, men de har länge försökt få tillstånd för ett större vindkraftverk. Byggnaderna värms med en flispanna som eldas med flis från gården. Förutom produktion och butik med café erbjuder gården aktiviteter och campingmöjligheter samt konferenser. De driver också mångfaldsprojekt med fågelhabitat, skalbaggsåsar, dammar, permanenta kantzoner och 4500 m häck. Butiken marknadsförs som en butik för den som bryr sig om djurvälfärd och etiska affärer och säljer uteslutande ekologiska produkter. Gården och butiken har fått flera priser. Arbetskostnaden för trädgården en stor post Hilary tar emot oss och visar oss runt i odlingarna. Deras skygge verksamhetsledare står annars för odlingskompetensen med hjälp av Iain Tolhursts kompetens. Förutom verksamhetsledaren deltar de i Future Grower scheme och har tre praktikanter som får minimilön och boende till subventionerat pris. Minimilönen är 6,2 pund per timme plus socialaavgifter på 12 procent. Den totala arbetskostnaden i trädgården är pund per år, vilket Hilary anser är en dyr räkning att betala. Företaget har utvecklats långsamt från odling med gårdsbutik med självbetjäning och betalning i kaffeburk honestybox via en mindre butik till där de är idag med stor butik, café och möjlighet till konferens och bröllop. Under tiden har också lönsamheten förändrats. Förr var gården lönsam och caféet en investering. Nu är caféet lönsamt, men gården ger mindre. Trädgårdsodlingarna går inte bra ekonomiskt men är en förutsättning för butiken och caféet. Många unga idealister kontaktar gården för att få jobba där. De blir dock ofta besvikna när de inser att det inte är CSA - Community Supported Agriculture. Hilary tror dock inte på idén om att alla ska vara med och hjälpa till. Hon är inte heller så förtjust i idén med bidragsfinansierande verksamheter. Ingen av modellerna ser hon som så hållbar. Odling i fält och tunnel ger grönsaker året om Grönsaksodingarna består av en mindre köksträdgård med tunnlar i anslutning till gårdsbutiken, och större utspridda fält med kål, lök, och rotfrukter, och gröngödsling. Hilary menar att jorden är stenig och ger dem vissa problem, även om vi inte ser så mycket sten medan vi vandrar runt. I köksträdgården finns även blommor, bär och sparris som inte lönar sig ekonomiskt men som behövs till bröllop, att komplettera sortimentet eller för att fylla säsongen. Mellan varven använder de klöver som gröngödsling. Årets värmebölja gör att all kål och alla bönor har mognat samtidigt och nu har de överskott. Det är svårt att sälja till grossister eftersom många andra också har för mycket just nu. De skänker en del till välgörenhet, men vet inte riktigt hur de ska göra med resten. Morötter odlas i tre omgångar för att få en lång säsong, både i tunnel, i liten skala på fält i köksträdgården och i större skala ute på fält. 27

28 Bladsallat odlas ofta i tunnel på grund av skadedjur. Ovan ses sallat på friland. Bovete bildar ett tätt bestånd och konkurrerar bra med kvickrot och andra ogräs. De odlar örter, bladgrönsaker, salladslök och spenat. Spenaten är kundernas favorit. På friland har de problem med kvickrot och skräppa. På försök odlar de bovete i växtföljden som gröngödsling. Den konkurrerar bra och drar upp fosfor. De tror också att den kan ha en antagonistisk effekt mot kvickroten. I tunnlarna odlas många olika grönsaker som normalt odlas på friland. I tunnlarna odlas tomat, gurka, paprika och många olika örter och bladgrönsaker. De testar non-dig-odling i några av tunnlarna och planterar i kompost. Alla tunnlarna är ouppvärmda och har både sprinklerbevattning och droppevattning. I förökningstunneln finns undervärme i en del av tunneln. All kål odlas under insektsnät. På bilden rensar de och kör bort mållor och andra stora ogräs som frodas under nätet. Om vi inte täckte kålen skulle vi inte ha någon kål alls, säger Hilary. Red Russian kale favorit Hennes favorit är Russian Red Kale, (Brassica napus var. pabularia, Sibirisk bladraps) en rödaktig välsmakande kålväxt som odlas på flera företag som vi besökte. Paprikan har gett dem problem eftersom de gröna inte vill bli röda i år. Kan det bero på för hög värme eller virus? Purjolöken planteras och sättlöken sätts med maskin. 28

29 I löken är ogräsrensningen ett problem. Ibland tar det så mycket tid och kostar så mycket att de helt enkelt låter det vara. År i Indien präglar butiken Hilarys år i Indien - där hon fortfarande har ett företag med textilier - präglar butiken i färg och form. Intrycket här är ett helt annat än det vi fått på Daylesford. Utbudet i affären är annat, större och priserna lägre. Gårdsbutiken har ett brett sortiment och trivsam atmosfär. Nu brinner Hilary för utbildning av stadsbarn. De tar emot barn både för dagläger och längre läger och visar dem hur maten produceras, en verksamhet hon skulle vilja kunna koncentrera sig på. Abbey Home Farm Växtföljden i tunnlarna på Abbey Home Farm. 29

30 Englands största odling av ekologiska tomater Wight Salads, på Isle of Wight De många soltimmarna gör läget för växthusodling på Isle of Wight idealiskt. Här ser vi en storskalig odling som anpassar sig efter marknadens efterfrågan och odlar ekologiska tomater parallellt med konventionella. Tomater, tomater, tomater så långt ögat når på Wight Salads. Wights Salads producerar mer än hälften av Storbritanniens ekologiska tomater och har odlat ekologiska tomater i 18 år. De specialiserar sig på sorter med smak och i sitt komposthus för nära en miljon pund framställer de sin egen kompost till de ekologiska odlingarna. Företaget är stort med odlingar även i Spanien och Portugal och avtal med andra länder. De har 450 anställda. Av dem jobbar 275 på Isle of Wight och 130 heltid. Företaget ser helst att de anställda inte flyttar mellan enheterna eftersom de ser en smittorisk i det. Den ekologiska odlingen sker parallellt med den konventionella. Ekodlingen anpassas efter efterfrågan Vi möter Martin Bielik som är odlingsansvarig och som berättar om odlingarna. Företaget har valt att etablera sig och utvidga på Isle of Wight eftersom förutsättningarna är unika här med flest soltimmar per år i Storbritannien. Den ekologiska odlingen har funnits sedan Företaget hade ursprungligen 5 ha av 26 i ekologisk odling. Det har sedan minskat till 3 ha och de planerar att dra ner ytterligare eftersom marknadens efterfrågan har minskat och eftersom de har stora problem med jordbundna sjukdomar. 30

31 Dessutom finns pepinomosaikvirus etablerat i odlingen vilket är svårt att hantera särskilt i den ekologiska odlingen. Viruset gör att klasarna aldrig mognar som de ska och ger en stor skördeförlust. cocktail- och plommontomater, babyplommontomater och gula plommontomater, bifftomater och körsbärstomater på beställning. Affärerna är garanterade minsta röd färg vid skörd. Vi ser sorterna Piccolo och Lyterno. Innan vi går in i odlingen får vi ta på oss full skyddsutrustning inklusive handskar för att minska smittorisken. Martin Bielik visar det förråd utanför växthusen där de anställda hänger av sig innan de går in i odlingarna. Resistenta grundstammar De använder ekologiska plantor från en plantproducent i England (och Holland). Alla plantor är ympade på resistenta grundstammar av olika sorter. De anser inte att de får någon smakskillnad beroende på vilken grundstam de använder i den ekologiska odlingen. De har inte testat men Martin säger att huvudmålet är att hålla plantorna vid liv i ekologisk odling, skördemängd kommer först som andra prioritet. Sorter och smak De känner igen diskussionen om att ekologiska tomater skulle smaka bättre, men Martin vill inte bekräfta att det är så hos dem. Tvärtemot vad vi hört på andra ställen anser han också att bevarandesorterna mest är roliga att titta på, inte att de är godare än nya sorter. Företaget testar både konventionella och ekologiska tomatsorter mot en smakpanel med 12 personer. Wight Salads upplever att merpriset de får beror mer på variation i sorter, hög kvalitet och bra service till affärerna. Wight Salads har Storskalig tomatodling med pallhantering. Plantorna kommer i januari februari. De planteras inte direkt utan får vara kvar i kruka tills första blommorna kommer. Under tiden får de en näringslösning med fiskmjöl och blodmjöl som bara är tillåten till småplantor. Plantering i markbädd med kompost När tomaterna ska planteras är bäddarna redan förberedda med nermyllad kompost utifrån en växtnäringsstrategi som de tar hjälp av rådgivaren Nick Starkey i Danmark med. Mängden kompost kan skilja mellan kg per kvadratmeter. Andelen hästgödsel kan också variera. Bäddarna är täckta med vit plast där de gör hål och sticker ner plantorna. De kallar metoden för minimum cultivation. De har ingen markvärme och vid årets kalla vår hade de problem med att få plantorna att rota sig. Värmerören ligger ovan mark och används även för att transportera skördevagnar och stegar i odlingen. Allt växtmaterial från rensning och avbladning får ligga kvar i gångarna till säsongen är slut. 31