Swedish opinions on future logistics challenges GUSTAF AGARTSON JESPER LÖWENBORG

Transkript

1 Swedish opinions on future logistics challenges GUSTAF AGARTSON JESPER LÖWENBORG Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2008

2 Swedish opinions on future logistics challenges Gustaf Agartson Jesper Löwenborg Master of Science Thesis INDEK 2008:84 KTH Industrial Engineering and Management Industrial Management SE STOCKHOLM

3 Master of Science Thesis INDEK 2008:84 Swedish opinions on future logistics challenges Gustaf Agartsson Jesper Löwenborg Approved Examiner Monica Lindgren Commissioner Erik Pineiro Supervisor Johann Packendorf Contact person Erik Pineiro Abstract During the last decades, logistics has developed from being a costly support function to being a value adding core process, vital for the survival of the organisation. Swedish companies, much thanks to the challenges of geographical remoteness, are considered to have developed some of the most competitive logistics organisations in the world. In this new and globalized market of today, how do these companies look upon their present and future logistic challenges? The purpose of this thesis is to survey the logistic strategies within Swedish companies and further analysis the development of these strategies over time. To reach this purpose as objective as possible, we have adopted the Grounded Theory methodology, continuously generating new theory based on the empirical research. We are thereby not trying to verify already existing and recognized theory but to generate our own. The empirical studies are based on fifteen interviews with logistics managers of fifteen larger Swedish companies. Even if some companies have come much further in their ambition to reach a competitive logistic structure, all Swedish companies, included in the survey, do realize the importance of logistic excellence, even if such an aim will represent huge investments. However, this convergence in ambition does differ completely when it comes to strategies of getting there. This different strategies and views upon the future logistic challenges can be summarized in; ITefficiency, Outsourcing contracts, control, partner integration, external logistic offerings, and minimizing geographical gaps. Even if the list of strategies differs a lot, they are all aiming for cost efficiency and a more profitable and competitive logistics organisation.

4 Acknowledgement Vi vill tacka rapportens beställare Erik Pineiro som kontinuerligt under studiens gång givit oss idéer och förslag på hur detta arbete ska genomföras. Vidare vill vi tacka våra handledare Monica Lindgren och Johann Packendorf som utvärderat rapporten efter hand. Den kartläggning vi gjort har varit möjlig tackvare att så pass många företag ställt upp och givit oss intervjuer. Vi tackar samtliga respondenter som tagit sig tid och bidragit till vår studie. Samtliga har på ett öppet sätt delgett oss värdefull information, trots att de ofta haft fullspäckade scheman. Stockholm, Gustaf Agartson och Jesper Löwenborg 1

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Frågeställning Avgränsning Metod Metodsammanfattning Val av ansats Deduktiv eller induktiv ansats Kvalitativ eller kvantitativ ansats Forskningsstrategi Val av synsätt Grounded theory Utformning av forskningsstrategi Insamling av data Urval av data Sekundärdata Analys av data Reliabilitet och validitet Teoretiskt ramverk Logistik Den moderna logistikens utveckling Outsourcing Outsourcing som affärsstrategi Logistisk outsourcing Third part logistics (tredjepartslogistik) Fourth part logistics (fjärdeparts logistik) Tidigare studier Varför outsorcar företag? Framtidens logistik Drivkrafter Empirisk undersökning del Skanska Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Framtida logistikstrategier och visioner SKF Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Framtida logistikstrategier och visioner Atlas Copco Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Framtida logistikstrategier och visioner Definition av Supply Chain Management (SCM) Ericsson Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Framtida logistikstrategier och visioner Definition av Supply Chain Management (SCM) Empirisk undersökning del Holmen Paper Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren

6 5.1.2 Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business? Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Övriga iakttagelser SSAB Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business? Integrering med externa parter Förutsättningar och bakgrund till outsourcingstrategi Teoriinflytande I strategibeslut Scania Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business? Integrering med externa parter Förutsättningar och bakgrund till outsourcingstrategi Förbättring av tredjepartslogistik och prioriteringar i framtiden Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Volvo Logistics Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business? Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Framtidsstrategi och vision Teoriinflytande I strategibeslut Sandvik Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Förändringar av logistikstrategier kommande fem år Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Teoriinflytande I strategibeslut Billerud Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Synen på logistik, vad är core business? Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Teoriinflytande I strategibeslut Övriga iakttagelser Q-MED Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Förändringar av logistikstrategier kommande fem år Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi

7 5.7.7 Förbättring av tredjepartslogistik och prioriteringar i framtiden Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Autoliv Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Förändringar av logistikstrategier kommande fem år Synen på logistik, vad är core business Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Förbättring av tredjepartslogistik och prioriteringar i framtiden Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Samarbeten med andra företag Astra Zeneca Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Förändringar av logistikstrategier kommande fem år Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Samarbeten med andra företag Doro Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Förändringar av logistikstrategier kommande fem år Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Synen på logistik, vad är core business Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Förbättring av tredjepartslogistik och prioriteringar i framtiden Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Samarbeten med andra företag SCA Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Förändringar av logistikstrategier kommande fem år Generell syn på logistikmarknaden idag och dess utveckling Integrering med externa parter Förutsättning och bakgrund till outsourcing strategi Förbättring av tredjepartslogistik och prioriteringar i framtiden Definition av Supply Chain Management (SCM) Framtidsstrategi och vision Övriga iakttagelser Analys, del Synen på logistik, vad är core business? Integrering med externa parter Förbättring av tredjepartslogistik och prioriteringar i framtiden Definition av Supply Chain Management (SCM) Analys del Den logistiska förändringsprocessen Logistikmarknadens framtida utmaningar Alternativa framtidsstrategier Outsourcing Gränsdragning för vad som anses vara core business Hinder för outsourcing, vad är orsaken till att man inte outsourcar mer idag? Outsourcing, är det möjligt innan man själv vet hur det ska göras?

8 7.4.3 Prioritering vid val av logistikpartner Integrering uppströms och nedströms IT-mognad, vem bär ansvaret? Vart vill man nå? Företagens definition av SCM Idéinflytande Slutsats och diskussion Utvärdering av studien och fortsatt forskning Utvärdering av studien Fortsatt forskning Referenser

9 1. Inledning Vi inleder denna rapport med att presentera bakgrunden till det ämnesval vi gjort. Vi kommer också att specificera de problem rapporten avser att behandla, samt vad rapporten syftar till att undersöka. Under rubriken avgränsningar specificerar vi också de ramar som avgränsar studiens omfattning. 1.1 Bakgrund Logistik och logistiskstrategier har under det senaste decenniet utvecklats från att ha varit ett verktyg i den dagliga verksamheten till att bli en koordinator och värdeskapande funktion, livsviktig och styrande för hela organisationens alla funktioner. Under 1990-talet har logistiken och försörjningskedjan fått en allt mer betydande roll 1. Många företag har insett logistikens betydelse och dess genomsyrande av alla företagets externa och interna värdeskapande processer. För att dessa processer ska optimeras och uppnå effektivitet och konkurrenskraft, måste både varuflöde och informationsflöde ses över och samordnas logistiskt. För att kunna bibehålla denna konkurrenskraft och flexibilitet i företaget, hålla kostnaderna nere och samtidigt nå större delar av den nya ständigt växande globaliserade marknaden, krävs en allt mer komplex logistikhantering. Svenska företag, mycket beroende på landets geografiska läge, anses idag ha kommit långt i sin logistikutveckling, men det finns inte många nyligen utförda kartläggningar över de förändringar företagen genomgått eller hur ser de på logistikmarknaden idag och hur de tror den kommer att utvecklas. 1.2 Problemdiskussion Det utvecklas kontinuerligt nya teorier kring logistik och Supply Chain Management. Dessa teorier fokuserar ofta på hur företag i framtiden kommer outsourca stora delar av sin supply chain. Vare sig delar av eller hela logistikflödet läggs på en utomstående part har det, enligt flertal teorier, visat sig kunna bidra till stora fördelar. 2 Det vanligaste alternativet är så kallad tredjepartslogistik (3PL) där det utomstående företaget inte bara anlitas för att transportera produkt X från punkt A till B, utan även integreras i företagets egen process. Trepartslogistikföretaget tillhandahåller ofta tjänster som lagerhållning, paketering, transport samt kontroll och koordinering av dessa. Vidare utvecklas teorier som säger att även i ett trepartslogistiskt samarbete kan logistikprocessen bli allt för komplex. Användning av fjärdepartslogistik är ett sätt att ytterligare fokusera på kärnverksamhet och låta en fjärde part ta hand om hela logistikprocessen. På grund av en ökad andel kontraktering och ett ökat beroende av externa parter riskerar man dock att förlora viss kontroll av verksamheten. Kontraktering innebär också att nya kostnader uppkommer, ersättning till fjärde parten är ett av dessa exempel, något som har visat sig vara komplicerad att värdera och prissätta. Logistiska samarbeten medför givetvis komplikationer och vidare frågeställningar. Strävan efter att minska kostnader har medfört utvecklingen av dessa tredje- och fjärdepartslogistiska samarbeten, men frågan är vilka nya problem utvecklingen medför, hur dessa bör hanteras och om företagen själva faktiskt ser denna utveckling som positiv och eftersträvansvärd. 1 Jonsson, P. Mattsson, S. (2005) 2 Weele, A. (2002). 6

10 Det finns många faktorer att ta hänsyn till innan man tar ställning till 3PL, 4PL eller outsourcing av tjänster kopplade till logistik. Det är på förhand svårt att säga hur kostnaderna kommer att påverkas. Även om outsourcing ofta kan minska kostnader tackvare skalfördelar hos tredje och fjärde parten 3, är det i många fall svårt att finna en lämplig grad av integrering företagen emellan, något som ofta är nödvändigt vid vissa övergångar av ansvar för t.ex. en vara. Svenska företag, som befinner sig geografiskt avskiljt från många andra marknader, riskerar att drabbas av höga logistikkostnader och måste därför hela tiden ligga i logistikutvecklingens framkant för att klara sig i den internationella konkurrensen. Men vilka förändringar har de genomgått och hur ser de på ovan nämnda ställningstaganden? Resonemanget ovan angående ut kontrakterad logistik grundar sig i de logistikteorier som kontinuerligt genereras av forskare och konsulter, men frågan är om dessa korrelerar med svenska företags egna tankar och strategier. Då Supply Chain Management blivit ett populärt område att skapa nya teorier kring finns det en risk att utvecklingen av dessa teorier i första hand drivs av viljan att skapa något nytt, som nödvändigtvis inte behöver korrelera med verkligheten. 1.3 Syfte Syftet med rapporten är att kartlägga logistikstrategier inom svenska företag. Vidare vill vi få en ökad förståelse för hur dessa strategier har förändrats de senaste fem åren samt hur de kommer att förändras de närmsta, kommande fem åren. Vi avser också kartlägga svenska företags generella syn på logistikmarknadens utveckling. 1.4 Frågeställning För att uppnå ovan angivet syfte avser vi besvara följande frågor. - Hur har svenska företag förändrat sin logistikverksamhet de senaste fem åren? - Varför har dessa förändringar genomförts? - Vilka förändringar ser de i logistikmarknaden, kort- och långsiktigt, samt hur ställer de sig till dessa? - Vilka svårigheter och möjligheter ser de med outsourcing av logistik? - Är svenska företag på väg mot den utveckling, mot ökad outsourcing och nyttjande av fjärdepartslogistik, som beskrivs i problemdiskussionen? 1.5 Avgränsning Rapporten fokuserar på Svenska industriers logistikstrategier. Med denna fokus i beaktning är även den empiriska undersökningen avgränsad till svenska industriföretag. Då syftet är att kartlägga logistikstrategier, igår, idag och i framtiden har vi även satt en tidsrymdsavgränsning i våra emiriska undersökningar på fem år, både bakåt och framåt i tiden. Vi kommer alltså i första hand att behandla förändringar som skett eller är tänkta att ske inom denna avgränsade tidsrymd. En ytterligare avgränsningen är av källkritiskkaraktär. Vi har valt att endast intervjua en person per företag, logistikchefen eller motsvarande funktion. 2 Metod I detta kapitel avser vi presentera de val vi gjort angående den forskningsmetod och det synsätt som ska ligga till grund för rapporten. Nedan har vi med hjälp av metodteorier även motiverat bakgrunden till dessa val. 3 Jonsson, P. Mattsson, S. (2005) 7

11 2.1 Metodsammanfattning Vår forskning antar i första hand en induktiv och kvalitativ ansats. Den forskningsstrategi vi arbetat efter bygger på synsättet grounded teori, vilket innebär att teori skapas utefter observationer, i vårt fall i form av semistrukturerade intervjuer med logistikansvariga på svenska företag. Dessa observationer analyseras kontinuerligt efter hand och vi har därför utvecklat vårt intervjumanus under den empiriska undersökningens gång. Efter att de första fyra intervjuerna genomförts analyserades dessa för att ge en grund till ett mer utvecklat intervjumanus. De första fyra intervjuerna beskrivs i empirisk undersökning del 1. Kommande intervjuer beskrivs i empirisk undersökning del 2. Även om samtliga intervjuer i del 2 återges i samma kapitel, har de analyserats efter hand att intervjuerna genomförts. 2.2 Val av ansats Innan vi påbörjar utformningen av vår forskningsstrategi behöver vi besluta huruvida rapporten ska anta en induktiv eller deduktiv ansats samt om forskningen ska vara kvalitativ eller kvantitativ. Dessa val görs med utgångspunkt av rapportens syfte och frågeställning, samt den empiriska undersökningens omfattning och fungerar som grundpelare för hur forsningsstrategin vidare ska byggas upp Deduktiv eller induktiv ansats Deduktiv teori representerar den vanligaste uppfattningen om förhållandet mellan teori och praktik när det gäller samhällsvetenskap. Utifrån det man vet inom ett visst område och de teoretiska överväganden som rör detta område, härleder eller deducerar forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. Grovt uttryckt handlar deduktion om; Teori observationer/resultat 4 Induktion är en process som används för att ta fram teori ur fakta som baseras på objektiva, utan förutfattade meningar eller åsikter, observationer. En induktiv slutledning innebär att man genom ett flertal observationer, utförda enligt vissa villkor, skapar en giltig teori. Om induktionsslutsatsen bygger på ett tillräckligt stort antal observationer kan teorin anses vara generaliserbar 5. Grovt uttryckt handlar induktion om; Observationer/resultat teori Induktiva processer kritiseras ofta då inte tillräckligt många observationer genomförts, vilket medför att den skapade teorin därför inte kan anses vara pålitlig och därmed inte heller generaliserbar 6. Även om vissa forskare otvivelaktigt utvecklar teorier, är det vanligt att det slutgiltiga resultatet inte innebär så mycket mer än empiriska generaliseringar 7. Även om man i teorin väljer mellan en deduktiv eller induktiv ansats, är det mycket ovanligt att en forskare håller sig till endast en av dessa. Det är bättre att uppfatta deduktiva och induktiva strategier som tendenser, inte som uttryck för en entydig distinktion som alltid gäller 8. Med anledning av examensarbetets syfte, som ska uppfyllas genom att utveckla teori utifrån ett flertal observationer, kommer vi i första hand anta en induktiv ansats. 4 Bryman A, (2004) 5 Chalmers, A.F. (2003) 6 Johansson-Lindfors, M.B. (1993) 7 Bryman A, (2004) 8 Ibid 8

12 2.2.2 Kvalitativ eller kvantitativ ansats Om man utgår från sambandet mellan teori och forsknings, antar kvantitativ respektive kvalitativ forskning formen av två specifika forskningsstrategier 9. Grundläggande skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier beskrivs i tabellen nedan. Huvudsaklig inriktning avseende den roll teorin ska spela i relation till forskning. Kunskapsteoretisk inriktning. Kvantitativ Deduktiv, prövning av teorier. Kvalitativ Induktiv, teorigenerering. Naturvetenskaplig modell, Ett tolkande synsätt. framför allt positivism. Ontologisk inriktning. Objektivism. Konstruktionism. Tabell 2.1 Tabellen beskriver de grundläggande skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier Kvantitativ forskning kan alltså betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data, medan man vid kvalitativ forskning vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data 10. För detta arbete lämpar sig en kvalitativ ansats bäst. En kvantitativ ansats kan inte ge oss någon djupare förståelse för svenska företags syn på logistikmarknaden eller deras logistikstrategier. Däremot kommer vi delvis att förena dessa två forskningsstrategier eftersom kopplingarna mellan de drag som kvantitativ respektive kvalitativ forskning uppvisar ofta inte är lika tydliga i realiteten 11. Då syftet är att få en relativt generell bild av svenska företags logistikstrategier kommer arbetets kvalitativa forskningsansats innehålla ett inslag av en kvantitativ ansats. 2.3 Forskningsstrategi Med bakgrund av ovan resonemang kring val av deduktiv eller induktiv ansats, samt kvalitativ eller kvantitativ ansats, behöver vi vidare välja lämpligt synsätt som kan ligga till grund för utformning av en forskningsstrategi. Denna strategi ska sedan följas vid insamling och analys av empirisk data Val av synsätt Arbetet kommer att innefatta intervjuer med logistikansvarig på svenska företag, vars resultat sedan skall analyseras och resultera i, en av oss, utvecklad teori. För att möjliggöra en kontinuerlig effektivisering av intervjuernas informationsvärde, samt anpassa dem efter identifierade mönster, avser vi förändra intervjuernas utformning och fokus efter hand. Den information som erhålls från de första intervjuerna kommer därför att analyseras, för att sedan ligga till grund för utformande av ett formulär som kommer att följas vid kommande intervjuer. 9 Ibid 10 Ibid 11 Ibid 9

13 Det synsätt, avseende analys av kvalitativ data, som ligger närmast till hands att basera vår forskningsstrategi på, är grounded theory Grounded theory Det huvudsakliga ursprunget till synsättet grounded theory är boken The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research, som skrevs av Glaser & Strauss Teorin har förändrats kontinuerligt under årens lopp. I den senaste versionen av grounded theory är den definierad som, teori som härletts från data som samlats in och analyserats på ett systematiskt sätt under forskningsprocessens gång. I denna metod finns det ett nära samband mellan datainsamling, analys och den resulterade teorin. 12 Två grundläggande drag i grounded theory är att metoden är inriktad på utveckling av en teori på grundval av data och det är ett iterativt eller rekursivt synsätt, med andra ord sker insamling och analys av data parallellt och i en växelverkan med varandra 13. Vid användning av grounded theory används ett antal redskap: Teoretiskt urval är en datainsamling i syfte att generera teori där forskaren samtidigt samlar in, kodar och analyserar data. Analysen ligger sedan till grund för den information som därefter ska samlas in, samt hur den kan finnas. Detta görs för att kunna utveckla teori i takt med att det framkommer olika mönster 14. Kodning innebär att man kodar data i samband med att den samlas in. Vid kvantitativ forskning krävs det att data passar in på i förväg utformade och standardiserade koder, medan man i grounded theory formar de koder som utvecklas genom tolkningar av data. Koder fungerar som ett enkelt sätt att etikettera, åtskilja, sammanställa och organisera data 15. Teoretisk mättnad innebär att man vid kodning av data alternativt vid insamling av data når en punkt då nya data inte ger någon ytterligare information. Kontinuerliga jämförelser är en process som går ut på att vidmakthålla ett nära samband mellan data och konceptualisering, så att korrespondensen mellan begreppen och kategorierna med sina indikatorer inte går förlorad Utformning av forskningsstrategi Nedan presenteras en schematisk bild av den forskningsstrategi som ligger till grund för uppbyggnaden av rapporten. De processer som ingår i modellen är hämtade från, ovan beskrivna, grounded theory och sedan modifierade för att passa en lämplig arbetsgång samt uppfyllande av rapportens syfte. Efter att den grundade teorin, enligt denna forskningsstrategi skapats, kommer en jämförelse göras med tidigare genererad normativ teori. Vi kommer då att kunna se om det förekommer ett glapp mellan dessa eller om de faktiskt korrelerar. Med andra ord kommer vi även att testa befintlig normativ teori till viss del, men inte i någon större utsträckning. I huvudsak kommer den empiriska undersökningen att analyseras i enlighet med synsättet grounded theory. 12 Strauss, M. Corbin, L. (1998). 13 Bryman A. (2004). 14 Ibid 15 Charmaz, K. (2006) 10

14 Processer Resultat Frågeställning Utformas med hjälp av tidigare genererad teori. Teoretiskt urval Fyra företag väljs ut där logistikansvarig ska intervjuas. Insamling av data Intervjuer med de fyra företagen genomförs. Kodning/kontinuerlig jämförelse Resultat av insamlad data jämförs och analyseras. Teoretiskt urval Med bakgrund av tidigare resultat väljs ytterligare femton företag ut för intervju. Analys och tolkningar resulterar i frågeformulär som används i kommande intervjuer. Begrepp och kategorier utformas. Detta görs med bakgrund av de mönster som kan utskiljas. Eventuellt anpassas också frågeställningen efter uppkomna mönster. Insamling av data De sista företagen Intervjuas. Prövning av hypoteser Hypoteser som uppkommit under arbetets gång prövas. Faktisk och formel teori skapas. Svarar mot frågeställningen och rapportens syfte. Visa på eventuelle skillnader mellan tidigare teori och av oss genererad teori. Figur 10.1 Översikt över vald och utarbetad forskningsmetod Insamling av data Vår empiriska undersökning kommer uteslutande bestå av intervjuer. Vi har tidigare slagit fast att rapporten till största del kommer att utformas med en kvalitativ ansats varför även de 11

15 intervjuer som genomförs bör vara av en kvalitativ art, vilket innebär att intervjuerna måste få utrymme att röra sig i olika riktningar. Syftet med intervjuerna är att få en förståelse för de förhållandevis specifika teman som tas upp vår frågeställning, varför en intervjuguide kommer att följas. Samtidigt vill vi ge respondenterna stor frihet att utforma sina svar på valfritt sätt och ibland också ha möjlighet att frångå intervjuguiden. Med andra ord eftersträvas strukturerade intervjuer med stor flexibilitet. Därför kommer semistrukturerade intervjuer att genomföras. Framför allt kommer vi under de första fyra intervjuerna låta respondenterna tala fritt och själva bestämma vart diskussionens fokus ska ligga, efter att vi gett de riktlinjer som tas upp i frågeställningen. Under de kommande intervjuerna, då de första fyra har analyserats, kodats och kategoriserats, avser vi utforma en mer strukturerad intervjumall eftersom vi då skapad oss en uppfattning om vilka områden vi främst vill belysa. Efter att intervjuerna genomförts, kommer vid behov av ytterligare information, mejl utskick göras till respondenterna. Dessa utformas som tabeller där respondenterna kan fylla i kompletterade uppgifter Urval av data Urval av respondenter kommer att ske i två omgångar. De första fyra företagen väljs ut förutsättningslöst och endast efter kriterierna att det är svenska företag som är beroende av logistik. Efter att dessa intervjuer analyserats, enligt utformad forskningsstrategi, görs ett urval av kommande femton intervjuer. Det andra urvalet grundar sig i resultaten från den första analysen och de kategorier som där kunnat urskiljas Sekundärdata Som tidigare diskuterats har vi valt att utforma vår forskningsstrategi efter det induktiva synsättet grounded theory, där ny teori kontinuerligt genereras. Detta innebär dock inte att vi utesluter studier av tidigare genererad teori. I rapporten har tidigare genererad teori två huvudsakliga syften. Dels fungerar den som bakgrund till idéer för hur våra empiriska undersökningar ska utformas, men den ska också användas för att verifiera våra resultat från de empiriska undersökningarna. Den sist nämnda teorin väljs och studeras efter hand att empiriska resultat och mönster urskiljs. Utvald litteratur och artiklar presenteras i teorikapitlet. Grounded theory syftar egentligen till att utan påverkan av tidigare genererad teori skapa ny teori. Vi avser inte arbeta efter detta synsätt fullt ut, utan kommer även att beakta tidigare teori till viss del, exempelvis i analys och slutsatser, då som jämförelse till de resultat vi själva genererar Analys av data De data som samlas in i vår empiriska undersökning kommer att analyseras för att slutsatser sedan ska kunna dras. Enligt Yin finns det två generella analytiska strategier att välja mellan. Antingen grundas analysen på teoretiska påståenden, eller så grundas analysen på en beskrivning av de data som samlats in. Det sistnämnda arbetssättet bör följas i de fall där tidigare studier av ämnet inte finns tillgängliga i någon större utsträckning. 16 Även om ämnet logistik är väl behandlat sedan tidigare anser vi inte att det finns någon aktuell kartläggning av svenska företags logistikstrategier. Vi avser därför, i första hand, bygga vår analys på den empiriska undersökningen. Detta resonemang går också hand i hand med vår ovan beskrivna forskningsstrategi, som bygger på synsättet grounded theory. 16 Yin, Robert K. (1994) 12

16 Analysen delas upp i två delar, Del 1 & 2. Detta görs enligt vår forskningsstrategi, där kategorier ska utformas efter hand att den empiriska undersökningen genomförs. I del 1 analyseras de första fyra intervjuerna och den analysen ligger till grund för utveckling av intervjumanus för kommande intervjuer. I analys del 1 utformas även de kategorier, som används som verktyg i synsättet grounded theory. 2.4 Reliabilitet och validitet Relationen mellan vad rapporten syftar till att undersöka och vad forskaren faktiskt undersöker, svarar på frågan hur stor validitet forskningen har. Hög validitet innebär att forskaren undersöker det ska undersökas och inget annat 17. Reliabilitet handlar om följdriktigheten, överensstämmelsen och pålitligheten hos ett mått på ett begrepp. Tre viktiga faktorer är inblandade då man tar ställning till om ett mått är reliabelt: Stabilitet: Innebär att man frågar sig om ett mått över tiden är så pass stabilt att man kan vara övertygad om att resultatet som gäller ett urval respondenter inte fluktuerar. Intern reliabilitet: Handlar om huruvida de indikatorer som utgör en skala eller ett index är pålitliga och följdriktiga, det vill säga hur respondenternas poäng på någon av indikatorerna är relaterade till deras poäng på de andra indikatorerna. Internbedömmarreliabilitet: Handlar om huruvida det, vid subjektiva bedömningar, finns en risk att överensstämmelsen mellan tolkningar är alltför liten. Detta kan gälla då man ska försöka översätta data till kategorier och då det finns flera observatörer inblandade 18. För att nå en hög reliabilitet och validitet i vår studie försöker vi, i den mån det går, att intervjua personer med stort ansvar för logistiska frågor. Detta görs för att säkerställa att respondenterna faktiskt har god insikt i de frågor som studien behandlar. Validiteten i vår undersökning hålls på en hög nivå tackvare att vi under intervjuer följer ett manus som syftar till att uppfylla rapportens syfte samt den frågeställning vi utformat. Däremot kan vi inte garantera att respondenterna faktiskt ger sanningsenliga svar. Vi får under den empiriska undersökningen endast reda på vad de säger att de gör, men det behöver inte innebära samma sak som vad de faktiskt gör. Vidare försöker vi optimera internbedömmarreliabiliteten i studien genom att skicka tillbaka rapporten till de olika respondenterna, så att de kan korrigera eventuella missförstånd. Vi spelar också in samtliga intervjuer för att kunna lyssna flera gånger och undvika missuppfattningar. Däremot kan vi inte garantera studiens stabilitet i någon större utsträckning. De logistiska frågor som rapporten behandlar förändras med tiden och det som gäller idag behöver inte nödvändigtvis gälla imorgon. 3 Teoretiskt ramverk 3.1 Logistik Logistik är kunskapen som innefattar ledning och kontroll av flöden av gods, information och andra resurser. Syftet är oftast att uppnå högsta möjliga effektivitet och därigenom uppnå 17 Yin, Robert K. (2004) 18 Bryman, A. (2004). 13

17 affärsnytta. Den vanligaste uppfattningen av termen logistik är den mer transportbetonade komponenten men logistikbegreppet rymmer mycket mer än så. Produktionsflöden, informationssystem och andra strömmar har kommit att innefattas av benämningen. I detta kapitel kommer vi att redogöra för olika definitioner och annan teori rörande logistik och logistiska strategier i syftet att skapa ett logistikteoretiskt ramverk, avgörande för förståelse för denna rapport Den moderna logistikens utveckling Synen på logistik har utvecklats mycket under de senaste årtiondena. Från att varit ett relativt smalt ämne har det utvecklats till ett brett teoriområde. Logistikutvecklingen brukar i teorin ofta beskrivas i fyra faser, med sin start i 1960-talet. 19 Transport- och lageroptimering Under tidigt 1900-tal och fram till 1960-talet har fokus legat i att optimera och förbättra separata logistikaktiviteter, exempelvis materialhantering, paketering, lagring och transporter. Inflödet av varor och materialflödet under tillverkningen var av lägre prioritet. Många resurser lades även i att utveckla matematiska modeller för optimering och effektivisering av dessa interna processer. Materialadministration En allt högre materialadministration växte fram under och 1970-talen. Tidigare hade logistikaktiviteter setts som kostnadsdrivare, vilket medförde att man fokuserade alla strategiska beslut kring logistik på att minska kostnader och kapitalbindning. Istället började företag alltmer inse att logistiken även påverkade intäkterna, det var inte längre självklart att den billigaste logistikkostnaden var den mest lönsamma. Bra logistik började ses som en konkurrensfördel. Nu fokuserade logistiken inte bara på distribution utan även materialförsörjning och tillverkning i systemet, från råvara till slutkund. Logistikstrategi Under 1980-talet influerades logistiktänkande av den Japanska bilindustrin. Fördelarna med den Japanska modellen, att tillverka direkt mot kundorder, blev allt mer uppenbara. Företag kunde på detta sätt hålla en hög variantrikedom och samtidigt korta sina ledtider. Modellen förespråkar ett minimalt användande av resurser, även lagerhållning inräknat. Nu kom logistiken att hamna mitt i strategifrågornas centrum, logistiken sattes i fokus i produktutveckling, inköp och produktion. Informationsteknologin växte sig allt större och mer betydelsefull under denna fas, vilket innebar ett allt större fokus på datorbaserade system för lagerstyrning, produktionsplanering, transportplanering och informationsöverföring. Supply Chain Management Under och 1990-talen inriktade sig företag allt mer på sin kärnkompetens och började outsourca aktiviteter som kunde genomföras bättre och mer kostnadseffektivt av andra företag. Den så kallade tredjepartslogistiken fick sitt stora lyft under denna tid. Företag valde att lägga ut sin tillverkning på mer kostnadseffektiva länder i Asien och Östeuropa, något som igen kom att sätta fokus på logistik och logistikstrategier då allt mer komplexa företagsorganisationer växte fram. Vidare in på 1990-talet och även under senare in på 2000-talet fortsatte denna globalisering och organisationsutvidgande. Idag är logistiken en kärnkompetens och figurerar i många företag som ett av deras viktigaste konkurrensfördelar. Den globala marknaden växer fortfarande och allt mer komplexa logistiklösningar ser till att företag över hela jorden kan bibehålla de konkurrensfördelar de en gång i tiden anskaffat sig. 19 Jonsson, P., Mattsson, S. (2005) 14

18 3.2 Outsourcing Outsoursing eller utkontraktering har definierats som: The decision and subsequent transfer process by witch activities that constitute a function, that earlier have been carried out within the company, are instead purchased from an external supplier. 20 Vi har I denna rapport valt att använda oss av just denna enklare definition av begreppet Outsourcing som affärsstrategi I ett försök att stärka sin konkurrenskraft vänder sig allt fler företag till externa parter och outsourcingkontrakt. Det är inte bara dagens marknadsutveckling och det allt tuffare affärsklimatet som agerat katalysatorer i denna utveckling, även nya ledningsstrategier så som; omorganiserings trender, benchmarking och nätverksfokusering som har stimulerat outsourcing tendensen. Statistik visar på en dramatisk ökning av utkontrakterade processer, det senaste decenniet har Sourcingföretagsmarknaden ökat med hela 15% årligen. 21 En av de mest avgörande förklaringarna är just det faktum att företagen och dess ledning ser outsourcing som ett effektivt verktyg i strävan att uppnå sina strategiska mål, reducera kostnader, öka kundnöjdhet och på andra sätt uppnå en allt mer effektiv organisation. Idag kan outsoursing mäta sig väl med andra stora och välbeprövade affärsstrategier och management verktyg. 22 Utkontrakteringen har, under dess utveckling de senaste åren, kommit att ändra skepnad och nya, tidigare självklart interna, processer har lagts på externa parter. Idag står externa partners för allt från personal, fastigheter, till finansieringstjänster och ledning. Ett av de områden som med stor framgång valts att outsoursas är logistikpartner kontraktering, en industri som idag står för hela 15% av den totala marknaden Logistisk outsourcing Precis som andra processer väljer företag att lägga sin logistik på externa parter. Då denna rapport till stor del belyser just denna typ av utkontraktering kommer vanliga begrepp och definitioner att klargöras under denna rubrik. Vi kommer även att utröna vad det etablerade logistiska ramverket säger rörande aktörer, erbjudanden och framgångsfaktorer Third part logistics (tredjepartslogistik) Tredjepartslogistik är en värdeökande handling i ledet mellan två parter, utförd av en tredje part. 24 Exempel på tredjepartslogistiska aktiviteter är montering, mellanlagring, paketering och specialtransporter. Då detta är värdeskapande processer som annars utförs internt, men istället valts att läggas på en tredje part kan tredjepartslogistik ses som ren outsourcing Fourth part logistics (fjärdeparts logistik) Då de tredjepartslogistiska samarbetena tenderar att bli allt mer komplexa och snabbt växa ur större organisationers interna kontroll, har en naturlig utveckling varit att lägga även denna process, koordinering av tredjepartslogistiken, på en extern fjärde part. Denna fjärde part styr 20 Axelson, B Wynstra, F. (2002) 21 Dun & Bradstreet (2000) 22 Baily, P. (1998) 23 Dun & Bradstreet (2000) 24 Lumsden, K. (2006) 15

19 den logistiska strategin för en hel försörjningskedja och på detta sätt skapa maximal effektivitet och kontroll. Att på detta sätt styra en försörjningskedja är just Supply Chain Management, lagd utanför den interna organisationen. 3.4 Tidigare studier Empiriska undersökningar och andra studier av outsorcing i praktiken ligger till grund för ett gediget teoretisk ramverk rörande bakgrund, förutsättningar och problematik kring outsourcing samarbeten. Dessa omfattande undersökningar är centrala i den teori kring verkligheten vi ämnar att undersöka. Som tidigare beskrivet är inte denna teori tänkt att ställas mot denna rapports emiriska undersökning, utan endast agera vägledande och som bakgrund Varför outsorcar företag? För att kunna förstå vad som ligger bakom strategin att lägga delar av den egna processen på en extern har vi valt att undersöka vad tidigare undersökningar kan berätta om anledningar till outsourcing. Dessa tidigare studier visar att klart att största anledning till att outsourca är en förhoppning om en reduktion och en ökad kontroll över de operativa kostnaderna. Hela 54% av företag i denna undersökning uppgav just kostnadsreduktionen som främsta anledning. 25 Andra anledning som uppgavs var; ledtidsreduktion, flexibilitet, ökad konkurrenskraft, skalfördelar, ökad kvalité, minskad kapitalbindning, fokusering på kärnverksamhet, tillgång till spetskompetens, riskspridning och tillgång till modern och specifik IT. 26 Kostnadseffektivisering Som tidigare nämnt är just kostnadseffektiviseringen den absolut största motiveringen till en outsourcing satsning. Ett företag kan genom en outsourcingstrategi kostnadseffektivisera processer eller delprocesser. Skalfördelar och kompetens av den kontrakterade parten bidrar till att samma process kan utföras både billigare och mer effektivt än om företaget skulle behålla processen internt. 27 Det finns generellt två stora bakomliggande orsaker till att en extern part kan erbjuda ett lägre pris än den egna organisationen; skalfördelar och erfarenhetskurvan. 28 Skalfördelar bygger på att det inkontrakterade företaget kan fördela kostnader på en större mängd transaktioner. Specialiseringen på dessa företag bidrar också till skalfördelar, de mer specialiserade uppgifterna kan delas upp på ett bättre sätt över personal, resurs och tid. Erfarenhetskurvan presenteras som en iteration av en uppgift och som därigenom bidrar till ständiga förbättringar och kostnadsreduceringar. Kärnkompetensfokusering Genom att vissa processer eller funktioner läggs på en extern part kan företaget fokusera och koncentrera sina resurser på dess kärnkompetens, alltså det som företaget anser sig vara bäst på. Utveckling av kärnkompetensen i större grad bidrar till företagets konkurrenskraft i förhållande till stödprocesser och subaktiviteters utveckling. 29 Flexibilitet, resursfrigörande och riskspridning Genom resursfrigörande och riskspridning, som en produkt av en outsourcingsatsning, kan företaget öka sin flexibilitet. Supportfunktioner och administrativa uppgifter är huvudgrupper som kan outsourcas med bästa resultat. 30 Dessa funktioner är relativt statiska och är oftast 25 Weele, A. (2002) 26 Ibid. 27 Kakabadse, A. Kakabads, N. (2000) 28 Grant, P. (2005) 29 Quinn, B. (1994) 30 Hendry, F. (1995) 16

20 kostnadsställen som är svår relaterade till företagets output. Genom outsourcing kan alltså mer slimmade och flexibla organisationer skapas. Något som ses som en konkurrensfördel i den tid av globalisering vi lever i idag. 31 Tillgång till spetskompetens Den interna kompetensen inom mer avancerad teknologi kan ibland vara bristfällig. Ofta inom IT och andra nya teknologier som bygger på den senaste utvecklingen är kompetens svår att underhålla och tillskansa sig internt. Detta leder ofta till att företag stödjer sig på outsorcing kontrakt och andra externa avtal. 32 Även om sådana lösningar oftast blir kostsamma så är det ett annat tjänsteföretags kärnkompetens man köper och kvalitén är oftast hög. Detta leder i sin tur till att man tillsammans i dessa avtal ofta kan sänka kostnader, öka innovationsnivån och tillskansa sig kunskap på ett mer flexibelt och kostnadsallokerat vis Framtidens logistik Frågan för framtiden är hur logistiken kan utvecklas och vilken betydelse logistiken kommer at ha i framtidens företag. Vi vet att framtiden kommer att innebära stora förändringar i företag. Även om framtiden är svårförutsagd, speciellt i en så dynamiska värld som vi lever i, så finns det mer eller mindre kvalificerade gissningar. Framtidens logistikstrategier kommer att vara tvungna att ta hänsyn till omvärlden i en helt ny omfattning än tidigare 34, något som kan komma att bli otroligt svårt då välden blir mindre samtidigt som de geografiska och ekonomiska skillnaderna i världen blir allt mer tydliga. Företag kanske inte längre kan konkurrera på samma sätt som tidigare, de kommer tvingas tänka om, flytta eller på något annat sätt justera sitt erbjudande för att passa den kommande framtida marknaden. Många forskare hävdar att just globaliseringen är den största framtida utmaningen för logistiker. Samarbeten, integration och geografisk positionering kommer att spela nyckelroller i företagens logistiska slagkraft. 35 En annan viktig förutsägelse kring framtidens logistik är den omvända logistiken. Företag måste ta större ansvar för sina produkter, från råvara till återanvändning av en förbrukad produkt. Såkallad waste-management 36 och reversed logistics 37 kommer att bli nyckelerbjudanden i framtidens logistikapparat. I detta koncept ingår även den ökade miljömedvetenhet som företag måste tillskansa sig för att kunna bidra till en hållbar logistiks utveckling. Den sista stora nyckelfaktorn för framtiden är IT och informationshantering. Företag kommer i strävan efter ökad kontroll och spårbarhet att adoptera mer teknik och implementera allt mer övergripande IT-system. Denna satsning är märkbar redan idag men spås bli allt mer central de närmsta åren. Framtidens IT-stöd kommer att integrera större delar av logistikkedjan och ha en allt starkare koppling mellan information och fysiska flöden Quinn, B. (1994) 32 Barthelmy. (2001) 33 Bengtsson, L et al. (2005) 34 Enarsson, L. (2006) 35 Hallock, T. (2003) 36 waste-management = avfallshantering 37 reversed logistics = logistiken som infattar en produkts hela livscykel, efter att den förbrukats 38 Enarsson, L. (2006) 17

21 3.5.1 Drivkrafter Tidigare studier kring framtidens logistik visar på att företag lägger allt större vikt i partnerskap och integrationer. För mindre företag gäller partnerskap och integration i liten utsträckning logistikpartners, de fokuserar på sin egen process och relationerna med sina kunder. Detta lämnar ansvaret på utveckling och logistiska kanaler, partnerskap och utveckling till de stora företagen. De största drivkrafterna till denna framtidens logistikutveckling är; IT, Globalisering och miljö. 39 Alla drivkrafter ämnar självklart i att få en konkurrenskraftig och kostnadseffektiv logistikkedja. 4 Empirisk undersökning del 1 Nedan presenteras en sammanställning av de intervjuer som ingår i del 1. Intervjuerna presenteras i den ordning de genomförts. 4.1 Skanska Skanska grundades 1887 och tillverkade till en början cementprodukter. Dock breddades verksamheten tidigt och Skanska övergick till att bli ett byggföretag. Skanska har spelat en nyckelroll när det gäller att bygga upp Sveriges infrastruktur, bl.a. vägar, kraftverk och bostäder 40. Vi har intervjuat Andreas Johansson på Skanska Sverige AB som är ansvarig för deras logistikavdelning. Andreas Johansson har arbetat på Skanska Sverige AB i två och ett halvt år och anställdes i samband med att styrelsen tog beslut om ett ökat fokus på logistikstrategier Logistisk bakgrund och förändring av logistikstrategier de senaste fem åren Andreas Johansson tydliggör tidigt att byggbranschen generellt sett ligger efter många andra branscher vad gäller logistikstrategier. Detta har länge gällt även Skanska Sverige AB, som fram till för två och ett halvt år endast hade en anställt som arbetade med logistik. Efter ett styrelse beslut som innebar att Skanska nu skulle organisera sin logistik bättre, tillsattes Andreas Johansson som logistikansvarig och han har sedan dess arbetat med att förbättra företagets logistik. Idag är det sju personer på Skanska Sverige AB som arbetar med logistikfrågor och man har sagt att logistiken är ett område som nu mera prioriteras högt, eftersom man i ledningen insett att den medför stora kostnader. Gruppen är integrerad med Skanska inköp och Andreas menar att man inte nåt så pass långt så man kan kalla sig en fristående enhet, som exempelvis Volvo Logistic, men det finns roller som hanterar operativa flöden och koordinerar materialflödet. De två viktigaste huvudmålen är att sänka kostnader kopplade till logistik samt minska utsläpp som har negativ inverkan på miljön. Idag har Skanska lyckats få grepp om logistikkostnaden och de säger sig därför kunna se var och hur den uppkommer. Skanska ser enligt Andreas Johansson idag en stor möjlighet i att förbättra logistiken och därmed också effektivisera verksamheten, inte bara genom att sänka transportkostnader utan också genom att produktionen effektiviseras tackvare att logistiken integreras med övrig verksamhet. Han menar också att Skanska minskar komplexiteten i sin organisation i takt med att de organiserar materialflödet bättre. Historiskt sett har Skanska lagt över all logistik på sina leverantörer, vilket har gett ett väldigt splittrat inflöde av material som i sin tur har gett en bristande kontroll. När man nu har börjat ta ansvar för logistiken själva har kontrollen över materialflödet ökat och därför har man lyckats 39 Weele, A. (2002)