Hur kan Malmö växa hållbart? Dialog-pm 2009:1

Transkript

1 Hur kan Malmö växa hållbart? Dialog-pm 2009:1 Malmö stadsbyggnadskontor mars 2009

2 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning... 2 Hur kan Malmö växa som hållbar och attraktiv stad?... 4 Tre alternativ... 7 Alternativ UTÅT...10 Alternativ INÅT...16 Alternativ INÅT OCH UTÅT...22 Tidsperspektiv...24 Regionalt perspektiv...26 Summary...28 Stadsutbyggnad kring en station principmodell Station 500 m m Skriften har tagits fram av Malmö stadsbyggnadskontor Beställare: Christer Larsson Styrgrupp: stadsbyggnadsberedningen Arbetsgrupp: Jan-Olof Jönsson (projektledare) Astrid Avenberg-Rosell Inger Sellers Bertil Johansson Ann-Margret Rundqvist (illustrationer) Jesper Nordström (collage) Johan Manier (förtätningsexempel sid 18) Philip Tanimura (översättning) Hur kan Malmö växa hållbart? Skall Malmö växa utåt, inåt eller både och? I denna dialog-pm presenteras tre alternativ till hur Malmö kan fortsätta att växa efter det att utbyggnadsmöjligheterna i dagens översiktsplan förbrukats. Alternativen är utformade för att fylla höga krav på markutnyttjande, funktions- diskussion om hur Malmö kan växa på ett hållbart sätt. I övriga avseenden är alternativen inte genomarbetade och de skall därför inte uppfattas som förslag som är färdiga att genomföra. Med ledning av diskussionen om alternativen kommer tankarna att vidareutvecklas i kommande pm. Befolkningen ökar Under de senaste tre åren har Malmö vuxit med personer per år. Det är dubbelt så snabbt som under föregående tioårsperiod. Med denna tillväxttakt kommer Malmö att ha invånare år 2020 och invånare år Kan Malmö växa så mycket? Och kan en tillväxt av denna omfattning ske på ett hållbart sätt och med bibehållande av stadens grundläggande kvaliteter? Syftet med den här skriften är att belysa och diskutera dessa frågor. Utgångspunkter Ett hållbart utbyggnadsmönster kännetecknas av blandning, täthet samt cykel- och kol- mycket av detta på köpet. När nya områden byggs utanför staden har traditionen däremot varit att tvärtom bygga glest, funktionsuppdelat och bilanpassat. Här skisseras därför en modell för hållbar ny tätbebyggelse utanför Yttre Ringvägen. Modellen bygger på utbyggnadsområden (nya tätorter) kring stationer. Tätorterna loka- setäthet blir resandeunderlaget tillräckligt stort för att motivera hög turtäthet. Tätheten i kombination med blandning av bostäder, arbetsplatser och service ger tätorterna förut- Alternativ UTÅT I alternativet UTÅT växer Malmö i stråk med nya täta småorter söderut längs förläng- Alternativ UTÅT Alternativ INÅT Alternativ INÅT OCH UTÅT 2

3 bostäder, arbetsplatser, samhällsservice och mindre grönytor. Stora parker och rekreationsområden placeras i gröna kilar mellan utbyggnadsstråken. Alternativ INÅT Förnyelsen i gamla hamn- och industriområden fortsätter. Stora delar av de storskaliga bostadsområdena ändrar karaktär med mer bebyggelse, mer service och större inslag av arbetsplatser. Delar av Fosieby industriområde kontoriseras. Alternativ INÅT OCH UTÅT I detta alternativ kombineras delar av INÅT- och UTÅT-alternativen. En kombination ger större möjligheter att tillfredsställa efterfrågan på olika typer av boende och verksamhetslägen. Tillväxtens konsekvenser blir också mindre drastiska för stadskaraktären respektive jordbrukslandskapet jämfört med de två renodlade alternativen. Malmös utveckling mot en attraktiv och hållbar stad Det överordnade målet för Malmös översiktsplanering är att bibehålla och vidareutveckla Malmö som attraktiv och hållbar stad på kort och lång sikt. Utvecklingen skall vara hållbar både i ekonomiskt, socialt och ekologiskt avseende. En av de viktigaste funktionerna för översiktsplanen är att ge riktlinjer för framtidens därmed också framtidens energiförbrukning och klimatpåverkan, frågor som har hög prioritet både lokalt och globalt. Men bebyggelsen utgör också ramen för boende, arbetsliv och fritid och får därmed stor betydelse också för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Malmö. Utgångspunkten i denna pm är att framtidens bebyggelsestruktur måste främja en resurssnål livsstil, miljöanpassade transporter och markhushållning. Särskilt viktigt är att alternativen är konstruerade för att uppfylla dessa krav. Frågan är hur väl de kan förenas med andra intressen och krav och om de ger tillräckligt bra möjligheter att vidareutveckla Malmös kvaliteter och attraktionskraft. Exempel på frågor att diskutera Är en hållbar utveckling så viktig att allt nybyggande bör underordnas kraven på Hur tätt kan vi bygga utan att grönstandarden blir för låg? Kan Malmö som i UTÅT-alternativet bebygga hela sin del av Söderslätt? Kan Malmö som i INÅT-alternativet hänvisa allt byggande av småhus och glesa verksamhetsområden till andra kommuner? Skall utbyggnadstätheten höjas i områden som redovisas i nuvarande översiktsplan? 3

4 Hur kan Malmö växa som hållbar och attraktiv stad? Malmö växer I diskussionen om en hållbar samhällsutveckling spelar städer en stor roll. Det är i Städer växer. Under de senaste åren har Malmö vuxit med personer per år. Det är dubbelt så hög ökningstakt som under tioårsperioden Med denna tillväxttakt kommer Malmö att ha invånare år 2020 och invånare år Kan Malmö växa så mycket? Och kan en tillväxt av denna omfattning ske på ett hållbart sätt och utan att stadens grundläggande kvaliteter går förlorade? Hållbar och attraktiv stad I Malmö 2005 aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan är visionen att Malmö skall vara en attraktiv stad för boende, verksamheter och besökande samt att Malmö skall bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Med Näringslivets utveckling främjas av lokaliseringsmöjligheter i en attraktiv stadsmiljö och Stadsmiljöer med kreativ atmosfär, inspirerande mötesplatser och inslag från skilda epoker är gynnsamma för ett näringsliv baserat på innovativa verksamheter. Illustration till nytt mediacentrum i Västra Hamnen, Juul/Frost Arkitekter. begreppet hållbarhet menas att både nuvarande och kommande generationer skall kunna uppfylla sina behov och leva ett gott liv. Omsorg om det ekologiska systemet måste kombineras med omsorg om människors försörjningsmöjligheter och livskvalitet. Attraktiv och hållbar stad Utveckla Malmö och regionen som attraktiv levnadsmiljö Samarbeta med näringslivet Högre förvärvsfrekvens Utveckla en stadsintegrerad forskningsoch tillväxtmiljö kring högskolan Skapa logistikcentrum för transportnäringen Fortsatta stadsmiljöåtgärder Förbättraförstora innerstaden Bibehålla koncentrerad stad Attraktiva mötesplatser Tryggare stad Utvecklad kommunal service Ökad delaktighet Kultur och idrott för möten och gemenskap Service efter behov Mer blandade områden socialt Fler bostäder ekonomiskt ekologiskt Hälsosam miljö Främja miljöanpassade transporter Möjliggöra miljövänligare livsstil Hushålla med jordbruksmarken Utveckla ekologiskt anpassad stadsbebyggelse Mål och strategier för Malmös översiktsplanering (bild från Malmö 2005 ) Skydda värdefull natur Parkerna och stränderna hör sedan länge till Malmös kvaliteter. Under senare år har de utvecklats t.ex. med bad och andra aktiviteter i Västra Hamnen. Tillsammans med Malmös uppmärksammade satsningar på stadsmiljön på gator och torg är de viktiga för stadens attraktivitet. 4

5 Målbilden Attraktiv och hållbar stad från Malmö 2005 ger en helhetsbild av översiktsplanens mål och strategier för att nå målen. Särskilt värdefulla är strategier och åtgärder som främjar en hållbar ut- nomiskt, socialt och ekologiskt. ekonomiskt Malmö har en viktig roll som motor för näringslivet i Skåne. Malmös näringsliv blir allt mer kunskapsbaserat och förväntas främst utvecklas inom områden som forskning och produktutveckling, företagsservice, kultur och besöksnäringar stadsmässiga näringar som med fördel lokaliseras i blandad stadsbebyggelse. Starka företagskluster växer nu fram inom medicin och hälsa, rörliga medier och hållbara transporter. En kunskapsbaserad ekonomi bygger på att företagen ständigt kan skapa innovationer. För att åstadkomma detta behövs ett företagsvänligt klimat men också en attraktiv och stimulerande stadsmiljö där kreativa människor trivs och vill arbeta och bo. Viktigt för stadsutvecklingen blir Mångfald av livsstilar, kulturer och etnisk bakgrund är ett av Malmös kännemärken, och rätt utnyttjad är den en stor tillgång för framtiden. Kultur- och idrottsevenemang på arenor och mötesplatser förmedlar den mångfald, öppenhet och tolerans som stärker Malmös attraktivitet. då uttryck som öppenhet, tolerans, mångfald och experimenterande stadsplanering. Detta är värden som är betydelsefulla också för den sociala hållbarheten. Malmö är en tillräckligt stor stad för att kunna erbjuda en urban stadsmiljö med väl fungerande infrastruktur för transpor- ter, något som är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling. Malmö har också en traditionell blandad stadsmiljö där företag gärna vill ha sin verksamhet. När äldre stadsdelar omvandlas och nya anläggs skall också dessa ha ett blandat innehåll med plats för företag och arbetsplatser. Näringslivet behöver ständig tillföras ny kompetens från högre utbildning och forskning. Malmö Högskola och verksamheter med anknytning till högskolan ges goda möjligheter att expandera på Universitetsholmen och i Västra hamnen. socialt Alla malmöbor skall ha en god levnadsstandard och kunna ta del av välfärden och samhällslivet oberoende var man bor. höver i många fall stärkas och tankarna om den blandade staden som god livsmiljö kommer in också här. För att öka möjligheterna att välja var man vill bo behövs det en större blandning av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper i alla områden. Möten och mötesplatser blir viktiga när boendet är segregerat. Därför behövs en mångfald av attraktiva allmänna platser, stråk, verksamheter och institutioner som 5

6 Hur kan Malmö växa som hållbar och attraktiv stad (forts)? Musiklivet med sin mångfald av stilar och uttryck är en viktig del av ungdomskulturen och starkt bidragande till Malmös attraktionskraft. är öppna för alla och där spontana och planerade möten kan äga rum. Ett grundläggande krav är att både vuxna och barn kan leva i trygghet och säkerhet. Alla skall känns sig trygga i hemmet, på arbetsplatsen och ute på gator och torg, även efter mörkrets inbrott. Den blandade och integrerade staden med ett rikt folkliv ger goda förutsättningar för att gator och torg är befolkade vid skilda tider på dygnet. Tät bebyggelse och hög andel arbetsplatser är särskilt gynnsamt nära stationer och hållplatser. Detta gäller både vid stadsomvandling och när nya stadsdelar uppförs på jungfrulig mark. Att hushålla med marken är ett sätt att bevara värdefull jordbruksmark som t.ex. kan användas till ekologiskt jordbruk i närområdet. Det är också ett sätt att bevara och vårda natur- och kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Staden skall erbjuda en hälsosam miljö med plats för rekreation och friluftsliv. Förtätning berikar stadslivet och ökar integrationen men om den drivs för långt kan den även medföra negativa miljö- och rekreation, lek och fritidsaktiviteter i kontakt med vegetation och djurliv. Det är också viktigt att ta hänsyn till de pågående klimatförändringarna, t.ex. genom att inte bebygga områden som riskerar att översvämmas när havsnivån höjs. Denna fråga behandlas i dialog-pm Klimatet, havsnivån och planeringen. attraktivt Malmös omvandling från industristad till modern kunskapsstad har rönt uppmärksamhet nationellt och internationellt. Den har också medfört en markant höjning av stadens attraktivitet. Tidigare epitet som parkernas stad och kuststaden har kompletterats med begrepp som trendigt, modern arkitektur, hållbar stadsplanering, kulturell mångfald och urban livsstil. Allt detta gör att Malmö blivit en stad i. En tillåtande attityd gör att även udda livsstilar och kulturer känner sig hemma och får synas. Det är här det händer och det är här man vill bo om man t.ex. är ung och urban. Malmö skall vidareutveckla de sidor som drar till sig alla typer av människor och företag och som får dem att vilja stanna kvar. Attraktiviteten kan ligga i stadslivet och kulturblandningen, i närheten till natur och parker, vatten och hav. Den kan också ligga i koncentrationen som gör att man kan bo på en gång citynära, kustnära, stationsnära och parknära. ekologiskt Malmös viktigaste bidrag till ekologisk hållbarhet är att hushålla med marken och fortsätta utveckla en tät och koncentrerad orsakar betydande luftföroreningar, bullerstörningar och klimatpåverkan, och en mer koncentrerad stad kommer att ha en mer transportsnål samhällsstruktur som genererar mindre utsläpp och som ger en Öppenhet för varierade arkitektoniska uttryck med spektakulära byggnader som Turning Torso och framsynt stadsplanering med Bo01 präglar Malmö och har gett staden berömmelse. Bilden visar kommande bebyggelse vid stationen i Hyllie, Gert Wingårdh Arkitekter AB. 6

7 Tre alternativ Utgångspunkter I denna pm skisseras framtida tillväxtmöjligheter för Malmö i hållbarhetsperspektiv. För att vara hållbart måste utbyggnadsmönstret framför allt kännetecknas av blandning, täthet samt cykel- och kollek- Blandning ger mer sammansatt och varierad lokal miljö, större närhet mellan boende, arbete och service och minskat transportarbete. Täthet ger större närhet och minskat transport- bättre underlag för service och kollektiv- jordbruksmark. ger förutsättningar för hållbart resande förstorar marknaderna för boende, arbete, service och fritidsaktiviteter med större effektivitet och valmöjligheter. Andra hållbarhetsaspekter Vid sidan av dessa tre grundläggande krav på ett hållbart utbyggnadsmönster för Oavsett om Malmö skall växa inåt eller utåt kommer det att krävas ett hållbart utbyggnadsmönster med tät bebyg- krav som måste uppfyllas för att tillväxten skall kunna betecknas som hållbar. Det struktur och lokaliseringsmönster, byggnaders material och energiförbrukning, systemen för dagvatten- och avfallshantering m.m. Sådana aspekter behandlas i många andra program och planer men tas inte upp i denna skrift där intresset främst riktas mot bebyggelsestrukturen i stort. Tre alternativ I följande kapitel skisseras några alternativa sätt att låta Malmö växa med boende och sysselsatta och vilka huvudsakliga konsekvenser de medför. En första utgångspunkt för resonemanget är den gällande översiktsplanen. Utbyggnadskapaciteten i översiktsplanen motsvarar omkring boende och sysselsatta. Hur kan Malmö fortsätta att växa därutöver? Tre alternativ presenteras, två extremt renodlade och ett blandat: alternativ INÅT med förtätning, komplettering och omvandling av redan bebyggda områden, främst innanför Yttre Ringvägen, alternativ UTÅT med nya tätbebyggelseområden utanför Yttre Ringvägen, samt alternativ INÅT OCH UTÅT med delar från båda de föregående alternativen. Malmö har plats för många behov och livsstilar, både ungdomar, barnfamiljer och dem som går vidare efter familjelivet. 7

8 8

9 9

10 Utbyggnadsmodell Tätorterna är uppbyggda ungefär som mindre städer med en kärna som har en täthet motsvarande Limhamns centrum eller Kirseberg och en periferi med lägre bostadsbebyggelse och småverksamheter som t.ex. i Husie gård. Det är således betydligt tätare än nuvarande utbyggnad i byarna i södra Malmö. Utgångspunkten är att varje enhet ska vara självförsörjande med den dagliga servicen och att allt ska kunna nås inom gång- och cykelavstånd. Det innebär att i kärnan inom 500 meter från stationen skall bebyggelsen vara tät och innehålla bostäder, kontor och sådan kommersiell och samhällelig service som stödjer kollek- byggelse och mindre verksamheter som inte är störande. Varje utbyggnadsenhet rymmer fullt utbyggd omkring nya boende och nya arbetsplatser. Fördelningen mellan boende och arbetsplatser kan varieras. Utbyggnadskapacitet Ett utbyggnadsstråk med tre delvis överlappande enheter rymmer omkring boende och arbetsplatser. Sammantaget inrymmer de nio utbyggnadsenheterna ca boende och Alternativ UTÅT Möjligt nettotillskott boende sysselsatta Totalt arbetsplatser. Fördelningen mellan boende och arbetsplatser kan inom ramen för en blandad bebyggelse varieras inom enheterna och därmed delvis anpassas till efterfrågan. Konsekvenser Karaktär UTÅT-alternativet innebär att den tidigare traditionen med utbyggnad i form av nya årsringar bryts. Malmös karaktär som kompakt stad med nära till det mesta och cykelavstånd från periferi till centrum kommer delvis att förändras. Staden kommer att få en betydligt större utbredning nya utbyggnadsområdena bildar bandstadsliknande stråk som sannolikt mer får karaktär som förorter än som självständiga stadsdelar i Malmö. Byar och gårdar i södra Malmö kommer att inkorporeras i utbyggnadsområdena eller i de mellanliggande fritids- och rekreationsområden. Innehåll De nya tätorterna kan ges ett blandat innehåll och en variation av bebyggelsetyper. Utbudet vad avser såväl bostäder som verksamheter kan vara mångsidigt och i stor utsträckning anpassas till efterfrågan. Svårigheten blir sannolikt att åstadkomma tillräcklig täthet i de stationsnära delarna och tillräckligt god servicenivå. Mindre verksamheter ska kunna placeras i periferin och kräver sannolikt en samlad lokalisering för att i så liten omfattning som möjligt störa bostäderna. Verksamhetsytan bör kunna uppgå till en fjärdedel av periferin, vilket motsvarar ca 60 hektar per tätort. Stadsutbyggnad kring en station principmodell Station 500 m m Utbyggnadskapacitet boende sysselsatta Station 500 m m Nya tätorter med maximalt en kilometer gångavstånd till station, hög bebyggelsetäthet och blandade funktioner uppfyller de grundläggande kraven på hållbar bebyggelse utanför staden. Upp till en fjärdedel av periferin (blå del, 60 hektar), kan användas för småindustri och liknande verksamheter. De får gångavstånd till stationen och måste utnyttja marken lika effektivt som bostäderna. 11

11 Alternativ UTÅT (forts) Service I helt nya tätorter kan samhällsservicen byggas ut efter behov och utformas enligt gällande riktlinjer. Om utbyggnadstakten blir hög kommer årskullarna i förskolor och skolor att variera kraftigt i storlek. Tätheten i de nya tätorternas centrala delar motsvarar Annestad i Malmö. En del byggnader kan inrymma arbetsplatser i form av kontor och liknande, och bottenvåningar kan utnyttjas för service. Det nya tätorterna byggs upp kring starka sättningar för kollektivt resande. Samtidigt blir det relativt lätt att ansluta orterna till vägnätet så att tillgängligheten med bil också blir god. Det innebär att bilåkandet sannolikt kommer att ha en relativt hög marknadsandel, i synnerhet i tidiga underlaget medger hög turtäthet. Cykeln kommer troligen i första hand att användas för lokala transporter inom tätorten och till stationen, eftersom avståndet till Malmö centrum blir relativt långt. Grönstandard Utbyggnadsmodellen ger bra förutsättningar för god standard vad avser lokala grönytor inom enheterna. I de gröna ki- goda möjligheter att anlägga större fritidsanläggningar och rekreationsområden med god tillgänglighet. Tätheten i de yttre delarna motsvarar Husie gård och kan utformas till exempel som radhus i två plan med egen trädgård. Bild från Lomma hamn. Natur- och kulturmiljö Stora delar av utbyggnadsområdena ligger i den öppna slättbygden med fornlämningsmiljöer och kyrkbyar som utgör riksintresseområde för kulturmiljön (K 128). Malmödelen av riksintresseområdet kommer att urbaniseras vilket innebär att motiven för riksintresset till stora delar försvinner. Avgränsade natur- och kulturvärden såsom vattendrag, träddungar, mindre byar och gårdar kan bevaras, men i ett nytt sammanhang. 12

12 Miljöaspekter Utbyggnad på jungfrulig mark innebär stora möjligheter att åstadkomma från miljö- och hälsosynpunkt goda boende- och arbetsmiljöer. Gällande riktlinjer vad avser t.ex. buller och luftföroreningar m.m. kan beaktas vid planeringen av utbyggnadsenheterna. Markåtgång Om alla de skisserade utbyggnadsstråken byggs ut medför det att större delen av Söderslätt inom Malmö kommuns gränser tas i anspråk för bebyggelse, infrastruktur och grönområden. Det innebär att sammanlagt ca hektar jordbruksmark urbaniseras. Ett stråk med tre delvis överlappande enheter omfattar hektar. Genomförande Utbyggnad på åkermark är en traditionell exploateringssituation där metoderna är kända och beprövade. Det innebär i allmänhet enklare planerings- och genomförandeprocesser jämfört med förtätning i stadsmiljö. Särskilt viktigt i UTÅT-scenariet är att standard även om resandeunderlaget ännu inte motiverar detta. Risken är annars att ett bilorienterat beteende som sedan är svårt att ändra. Utbyggnadsordningen kan vara svår att styra beroende på efterfrågesituationen vilket t.ex. kan innebära att de mest stationsnära delarna och servicefunktionerna byggs i ett sent skede. Det är då nödvändigt att kommunen håller fast vid den grundläggande planidén och inte sänker kraven på markutnyttjande i de stationsnära delarna för att påskynda en exploatering. De nya tätorterna byggs kring stationer för tåg eller spårväg och ingen får längre än tio minuters gångavstånd till Ett nät av cykelvägar gör det lätt och snabbt att ta sig till och från stationerna. Bild från Amhult i Torslanda. 13

13 14

14 15

15 förändrar dessa stadsdelars karaktär. Systematiskt utnyttjande av vindar uppskattas kunna ge plats för ytterligare omkring boende. I många fall kommer dock kostnaderna för hissar m.m. att bli höga. Alternativ INÅT Möjligt nettotillskott boende sysselsatta Emilstorps industriområde Fosieby industriområde Vindsinredningar i kvartersstaden Förtätning lighet att komplettera den nuvarande be- efterkrigstidens storskaliga bostadsområden är förutsättningarna goda för sådant kompletteringsbyggande. Där är vanligen % av marken obebyggd. Stora delar av den obebyggda marken består av breda vägområden, grönremsor och markparkeringar. Detta innebär att kompletteringar kan göras utan att någonting behöver rivas. Marginella tillskott upp till omkring 10 % kan göras i dessa områden utan att deras nuvarande bebyggelsekaraktär ändras. Exempel på sådan komplettering är det bostadshus som byggdes i kvarteret Stensjön i Bellevuegården år Om man är beredd att göra större förändringar av dessa stadsdelars karaktär öppnas dock helt andra möjligheter. Genom att bygga fram till och längs med gator och torg kan bruttoarean ökas betydligt. Samtidigt kan utemiljöns funktion som allmänna gator och torg resp. privata innergårdar förtydligas, områden med oklar identitet och användning minimeras och utemiljön befolkas. Den nya bebyggel- bostadstyper och att komplettera ensidiga bostadsområden med mer service och arbetsplatser. På nästa sida visas ett par exempel på förtätning som innebär långtgående förändring av ett område. I utgångsläget har området bostadshus på tre och åtta våningar. Det första exemplet visar en komplettering med nya byggnader från två till sex våningar. I exemplet ökar bruttoarean med omkring 70 %. Med en sådan förtätning skulle antalet boende här kunna öka från dagens knappt till och dessutom kunde här rymmas 300 arbetsplatser. Trots detta skulle fortfarande tre fjärdedelar av marken vara obebyggd Totalt Det andra exemplet visar en extrem förtätning av samma område. I denna skiss är bruttoarean fyrdubblad. Då kommer en del av byggnaderna att bli svårutnyttjade och en del gårdar att bli mörka och olämpliga som bostadsgårdar. Malmös storskaliga bostadsområden från miljonprogramåren rymmer idag om- År 2005 kompletterades Bellevuegården med ett punkthus vid Lorensborgsgatan Stadiongatan. 17

16 Alternativ INÅT (forts) kring 3 miljoner m² bruttoarea. Om man är beredd att förändra bebyggelsekaraktären i stora delar av dessa stadsdelar kan mycket stora tillväxtmöjligheter skapas. En förtätning med två tredjedelar skulle ge ytterligare 2 miljoner m² bruttoarea som kan rymma till exempel boende och sysselsatta. En sådan förtätning kan göras på olika sätt, antingen som i det första exemplet och lika mycket i alla områden eller som i det andra exemplet men begränsat till vissa delar av beståndet. Utbyggnadskapacitet De omvandlings- och förtätningsmöjligheter som redovisats här bedöms kunna ge plats för boende och sysselsatta, d.v.s. sammanlagt lika mycket som UTÅT-alternativet. Det bör noteras att fördelningen mellan boende och sysselsatta kan varieras. I stadsbebyggelse är utrymmesbehovet ungefär lika stort för en boende som för en arbetsplats. INÅT-alternativet innebär inte att alla förtätningsmöjligheter därmed kommer att vara utnyttjade. Förtätningen kan fortsätta i storskaliga bostadsområden och i Fosieby industriområde. Extensiva fritidsverksamheter som koloniområden, Kvarnby golfbana och Jägersros tränings- Ringvägen och ersättas med bebyggelse. Även rivning av central småhusbebyggelse kan komma att aktualiseras när markvärdet i staden blir tillräckligt högt. Eftersom denna typ av förändringar sannolikt ligger långt in i framtiden har de inte medräknats i INÅT-alternativet. Konsekvenser Karaktär Malmös karaktär av koncentrerad stad med nära till det mesta och cykelavstånd från periferi till centrum kommer att bli än bruttoarean med omkring 70 %. Efter förtätning blir exploateringstalet (inkl. gator m.m.) ungefär 0,7 och fyra femtedelar av marken är fortfarande obebyggd. Extrem förtätning av samma område med fyrdublad bruttoarea. Exploateringstalet blir ungefär 1,7 och två tredjedelar av marken förblir obebyggd. mer utpräglad. Fler människor kommer att bo och arbeta i innerstaden och i de förtätade bostadsområdena. Fler hamn- och verksamhetsområden omvandlas till stadsbebyggelse och de storskaliga bostadsområdena byter helt karaktär. Söderslätt och backlandskapet bibehåller sin karaktär av öppet jordbrukslandskap. Innehåll Både omvandlade och förtätade stadsdelar får ett mer blandat innehåll av bostäder och arbetsplatser. Service och nöjen som har få sysselsatta men ändå behöver mycket och billig mark hittar inte detta i Malmö och söker sig till andra kommuner längre bort från regionens centrala delar. Detsamma gäller småhusboendet. På jordbruksmark byggs inga nya småhusområden i Malmö. Service Fler invånare i staden skapar behov av mer samhällsservice. I vissa fall kan ledig 18

17 kapacitet i angränsande områden utnyttjas men det kommer också att behövas nya skolor, förskolor m.m. Det blir nödvändigt att välja ytsnåla lösningar med byggnader Det ökade antalet människor som vistas i staden förutsätter en helt ny syn på stads- - ökad kapacitet både lokalt och regionalt. fordra högre prioritet och kraftiga satsningar. Men även om andelen miljövänliga också antalet invånare större vilket medför att antalet bilresor också kan komma att öka. stadshus längs gatan. Därigenom skapas både förtätade gaturum och skyddade gårdar. Grönstandard Arealen grönområden i stadsbebyggelsen kommer att minska. Framför allt är det oanvändbara restområden med vegetation som kommer att bebyggas, men i vissa fall kan även parkmark komma att tas i anspråk. Men parker kommer fortfarande att vara ett viktigt inslag i stadsbebyggelsen. parkerna att öka och de måste utvecklas med hög kvalitet och god tillgänglighet. Även skötselkostnaderna kommer att öka. Natur- och kulturmiljö INÅT-alternativet innebär fortsatt omvandling av äldre verksamhetsområden. Historiskt och arkitektoniskt värdefulla byggnader och anläggningar i dessa områden blir berörda men kan ofta bevaras och utnyttjas nya sammanhang. En del av de storskaliga bostadsområdena får förändrad karaktär, och stadsbilden blir i högre grad präglad av slutenhet. Malmös viktigaste naturtillgångar, kusten och jordbruksmarken, undantas från exploatering. Miljöaspekter Utbyggnad i innerstaden innebär att man skapar en tät och innehållsrik stadsmiljö där det kan vara svårt att uppfylla gällande regler för buller och luftföroreningar. Utrymmet för att göra avvägningar i förhållande till normer, riktvärden och gränsvärden kan därför behöva vidgas. Markåtgång INÅT-alternativet innebär att den fortsatta tillväxten helt koncentreras till redan urbaniserad mark och att mark utanför Yttre Ringvägen ej berörs. Genomförande Omvandling och förtätning i stadsmiljö är betydligt mer komplicerad än utbyggnad på jordbruksmark. Fler människor är och svårare avvägningar mellan intressen måste göras. Jämfört med byggande på åkermark kräver genomförande av inåtalternativet därför mer omfattande planeringsinsatser, längre samråd och mer omfattande demokratiska processer, behandling av överklaganden med mera. Detta fordrar i sin tur betydligt större politisk långsiktighet och beslutskraft. En del av de omvandlingar och förtätningar som föreslås i INÅT-alternativet kan bli kostsamma både för exploatörer och för kommunen. En förutsättning för att de skall gå att genomföra är det går att lokaler på dessa kostnadsnivåer. 19

18 20

19 21

20 jämfört med ett läge närmare kusten. De existerande tätorterna Tygelsjö och Västra Klagstorp som integreras i bebyggelsestråket kan bidra med tradition och identitet till den nya bebyggelsen. Spårvägslinjen kan knytas samman med regionaltågnätet vid Svågertorps station och Hyllie station. Linjen kan också få ökat resandeunderlag genom att förlängas till Hököpinge och Vellinge söder om kommungränsen. Konsekvenser Eftersom alternativet INÅT OCH UTÅT består av delar från de två renodlade alternativen INÅT respektive UTÅT blir också konsekvenserna delvis desamma som i dessa alternativ. Konsekvenserna blir emellertid inte lika genomgripande som i de renodlade alternativen. I Frihamnen behöver inte lika stort område omvandlas som i INÅT-alternativet, och större delar av de storskaliga bostadsområdena kan bibehållas med nuvarande utformning. Utanför staden urbaniseras endast en begränsad del av jordbrukslandskapet. Också markkonsumtionen och påverkan på värdefulla natur- och kulturmiljöer blir ett mellanting mellan INÅT och UTÅT. I ett avseende kan blandalternativet anses vara bättre än båda de renodlade alternativen. Det blandade alternativet ger större möjligheter att tillfredsställa olika typer av efterfrågan på bostäder och verksamhetslokaler. Alternativ INÅT OCH UTÅT Möjligt nettotillskott boende sysselsatta Tillväxt inåt Emilstorps industriområde Fosieby industriområde Vindsinredningar i kvartersstaden Tillväxt utåt Totalt Genomförande Genomförande av INÅT OCH UTÅTalternativet kommer att medföra samma möjligheter och svårigheter som de renodlade alternativen. I stationsnära lägen bör tätheten vara relativt hög. Bild från Limhamn i Malmö. 23

21 Tidsperspektiv I denna dialog-pm skisseras tre alternativ till hur Malmö kan fortsätta att växa efter det att utbyggnadsmöjligheterna i gällande översiktsplan har utnyttjats. Alla alterna- till fortsatt tillväxt. I detta avsnitt sätts utbyggnadsmöjligheterna in i ett tidsperspektiv för att belysa hur fort Malmö växer och hur länge områdena räcker Befolkningsförändring och bostadsbyggande Utbyggnadskapacitet Kvarvarande utbyggnadsområden i översiktsplanen uppskattas kunna rymma omkring boende och sysselsatta. Till detta kommer de tre skisserade tillväxtalternativen som kan bidra med lika mycket till: UTÅT: boende och sysselsatta INÅT: boende och sysselsatta INÅT OCH UTÅT: boende och sysselsatta Efter 1990-talets fastighetskris, då de statliga nybyggnadssubventionerna för bostäder avskaffades och boendet blev dyrare i förhållande till annan konsumtion, har bostadsbyggandet emellertid inte nått upp till denna nivå eftersom en del av de som behöver bostad inte kan betala nybyggnadshyror. Byggandet har snarare legat kring en bostad per fyra nya invånare. Resten av befolkningsökningen i Malmö har 1998 Antal nya lägenheter Befolkningsförändring möjliggjorts genom att boendetätheten i För närvarande råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen och nybyggandet kommer sannolikt att minska under en period med lågkonjunktur. Sett i längre perspektiv måste bostadsbyggandet åter öka om folkökningen fortsätter. Det är dock tveksamt om efterfrågan kan återgå så långt som till nivån en lägenhet per två invånare. Befolkningsökning Under åren har Malmös invånarantal ökat med omkring personer per år. Mycket tyder på att ökningen fortsätter under Detta är en dubbelt så snabb ökningstakt som under tioårsperioden Om tillväxten varaktigt stabiliseras på denna nivå innebär det att Malmös invånarantal kommer att öka med per decennium. År 2020 skulle Malmö kunna ha invånare och år 2030 omkring invånare. Bostadsefterfrågan För att hålla jämna steg med befolkningsökningen skulle det i princip behöva byggas en bostad per två nya invånare. Trots ökande bostadsbyggande har utbudet av bostäder inte hållit jämna steg med Malmös befolkningsökning. Bild av kvarteren Kommendörkaptenen och Flaggskepparen i Malmö där 600 lägenheter färdigställs

22 1 250 läg/år: läg/år: Öp-områden Alt INÅT OCH UTÅT Alt UTÅT Alt INÅT samma typ av statistiskt underlag som för bostäder. Vi har här räknat med att antalet sysselsatta följer befolkningsutvecklingen med relationen en arbetsplats per två boende. Två decennier eller längre Om befolkningsökningen ligger kvar på invånare och bostadsefterfrågan på nivån en lägenhet per fyra boende behöver det byggas lägenheter per år. Områdena i översiktsplanen räcker då till år 2030 och de tre alternativen förbi år Lika stort lägenheter per år blir bostadsbyggnadsbehovet om befolkningsutvecklingen återgår till invånare per år men bostadsefterfrågan samtidigt återgår till en lägenhet per två invånare. Områdena räcker då också lika länge. Om däremot befolkningsökningen skulle ligga kvar på personer och bostadsefterfrågan samtidigt återgå till 1980-talsnivån en lägenhet per två invånare kommer det att behövas lägenheter per år. Då räcker områdena i översiktsplanen till år 2020 och alternativen till en bit in på 2030-talet. Angeläget med framförhållning Ovan konstateras att utbyggnadsmöjligheterna i nuvarande översiktsplan tycks räcka under ytterligare tio tjugo år framåt. Det kan då synas onödigt att idag diskutera hur den fortsatta utvecklingen. Ett skäl är att planering tar tid och att översiktsplanens syfte är att skapa ett par decenniers framförhållning. På så sätt kan långsiktiga beslut om sådant som naturskydd och infrastrukturinvesteringar baseras på en gemensam framtidsbild så att helhetsresultatet blir gott och felinvesteringar undviks. De ökade kraven på hållbarhet fordrar också mer långsiktighet och samordning i planeringen. Ett aktuellt exempel i Malmö är den pågående planeringen för ett lokalt spårvägsystem. För att invånare och samhälle skall få full nytta av en sådan investering är det nödvändigt att utbygg- samordnat. Slutligen skall det understrykas att bedömningen av hur länge översiktsplaneområdena räcker är starkt generaliserad. Mark och lägen är inte alltid utbytbara, och mark som lämpar sig för vissa ändamål kan ta slut medan det fortfarande plettera översiktsplanen även om det totalt byggande. Parallellt med befolkningstillväxten i Malmö ökar också pendlingen. Malmö C får ökad kapacitet när Citytunneln tas i bruk år

23 Regionalt perspektiv Del i större region Hittills i denna pm har tillväxtmöjligheterna diskuterats i snävt malmöperspektiv. Men Malmö är inte en isolerad värld utan tvärtom en integrerad del av Skåne och den framväxande Öresundsregionen. I synnerhet sydvästra Skåne fungerar som ett integrerat storstadsområde där invånarna använder bostäder, arbetsplatser, service, utbildning och rekreationsområden oberoende av kommungränserna. Inte heller hoten mot en hållbar utveckling gör halt vid administrativa gränser. I detta avsnitt försöker vi därför se Malmös tillväxtmöjligheter i ett regionalt perspektiv. Befintlig tätbebyggelse Utbyggnadsområden i översiktsplaner Ny stationsort Spårburen kollektivtrafik Spårburen kollektivtrafik, nytt stråk Sydvästra Skåne Ett speciellt drag i sydvästra Skåne är att nerad av en stor stad. Malmö och Lund framstår som ett gemensamt regioncentrum med 60 % av sydvästra Skånes bo- gionala funktioner. Städerna ligger också invånare och besökande kan använda dem som en stad. Av regionens övriga orter är många tillräckligt stora för att ha en egen karaktär, egna kvaliteter och ett gott utbud av service. Här och i övriga tätorter och landsbygd erbjuder regionen en stor mångfald av miljöer för invånare och företag att bo och verka i. Kommunerna i området är sammanvävda i ett nätverk av pendlings- och I denna region är Malmö en kommun med liten yta, både absolut sett och i förhållande till invånarantalet. Malmös ur- senaste åren har präglats av stark ekonomisk tillväxt och stor befolkningsökning. Bostadsbyggandet har inte nått den nivå som skulle behövas för att motverka bostadsbrist. Internationellt sett är denna region Kommunernas egna bedömningar i över- betydande utbyggnadsmöjligheter. Motstående intressen är framför allt värdefull jordbruksmark, odlingslandskapets kulturvärden samt natur- och rekreationsområden. 26

24 från maj Hållbar tillväxt kring Malmö I denna pm skisseras en principmodell för hållbar tätbebyggelse i form av nya täta stationsorter utanför Yttre Ringvägen. Ett alternativ till sådan utbyggnad i Malmös ytterområden kan vara att bygga enligt liknande principer i angränsande kommuner. Genom att denna typ av tätorter lokaliseras längs existerande och kan en stor del av nybyggandet förläggas utanför städerna men ändå infogas i en hållbar bebyggelsestruktur. Genom resmöjligheterna till Malmö och Lund blir de nya orterna väl integrerade i regionen samtidigt som trycket på utbyggnad i städerna minskar. Figuren på föregående sida illustrerar hur modellen skulle kunna fungera i och kring Malmö. Cirkulära tätorter har lagts sträckningar i regionen. Det bör betonas att ingen bedömning har gjorts av hur lämpligt det är i andra avseenden att placera tätorter på dessa platser. Figuren skall endast tjäna som underlag för diskussion om modellen. I de fall det anses vara intressant att planera på detta sätt är det berörda kommuner som måste välja lämpliga lägen för tätbebyggelse och anpassa modellen till lokala förutsättningar. Med ett sådant utbyggnadsmönster och i kombination med fortsatt utbyggnad på urbaniserad mark genom förtätning i centrala lägen bör sydvästra Skåne kunna klara en betydande utbyggnad med hållbara förtecken och med begränsad exploatering av jordbruks- och naturmark. Konsekvenser I jämförelse med fortsatt byggande enligt kommunernas översiktsplaner kan utbyggnad enligt denna principmodell bedömas medföra mindre markåtgång, bättre serviceutbud i de nya tätorterna och avsevärt till och från regionens stora städer. För resor mellan stråken kommer kollektivtra- bilen. Modellen innebär också att boende och verksamheter med riktigt lågt markutnyttjande skulle hänvisas längre bort från regionens kärnområde. Eftersom utbytet mellan kommunerna i sydvästra Skåne är så omfattande är det svårt att göra konsekvensbedömningar av enskilda kommuners utbyggnadsplaner utan att sätta in dem i ett regionalt sammanhang. Då har det stor betydelse hur mönstret ser ut i resten av regionen. På kan mellan kommunerna både om fram- gemensamma konsekvensbedömningar. Jakriborg i Hjärup är ett exempel på att det går att bygga tätt i stationsnära lägen utanför städerna. Foto: Perry Nordeng 27

25 Summary Index Summary... 2 How can Malmö Grow as a Sustainable and Attractive City?... 4 Three Alternatives... 7 Alternative OUTWARDS...10 Alternative INWARDS...16 Alternative INWARDS AND OUTWARDS...22 Time Perspectives...24 Regional Perspectives...26 Summary (in english)...28 City development around a station a principal model Station 500 m m How can Malmö Grow Sustainably? Should Malmö grow outwards, inwards or both? In this dialogue-pm, three alternatives for how Malmö can continue to grow after the expansion possibilities from the current masterplan have been exhausted are presented. The alternatives have been designed to meet high standards of land-use, mixed functionality, bicycle accessibility and public transport and are meant to inspire discussion regarding how Malmö can expand in a sustainable manner. Other planning aspects have not been completely worked through in the suggestions the discussions spawned from this pm, the various alternatives will be developed further in future pm s. The Population is Growing During the last three years Malmö s population has increased with inhabitants per year. This rate of growth is twice as fast as the one during the previous ten-year period. At this rate of growth Malmö will have inhabitants by 2020 and inhabitants by Is it possible for Malmö to grow this much? And can a growth of this magnitude occur in a sustainable manner that preserves the city s core qualities? The purpose of this pm is to discuss these issues. Starting Points A sustainable expansion pattern is characterized by mixed use, density and good bicycle and public transportation adaptability. If Malmö grows inwards by restructuring and densifying the city, many of these characteristics will come as natural bi-products. Adversely, when new areas are built outside the city, the tradition has been to build less densely, with separated functionality and high car use. In this report a model for dense, sustainable new construction outside the present city borders is therefore presented. The model is based on new expansion areas (new small cities) built around public transport stations. The cities will be located in public transport veins with fast streetcar or railroad connections. With a maximum distance of one kilometer to the nearest station for all pedestrians and bicyclists, the prerequisite unique identities. Alternative OUTWARDS Alternative INWARDS INWARDS AND OUTWARDS 28

26 Alternative OUTWARDS Malmö expands in veins of dense, new city areas stretching southward through extensions of currently strong public transport zones by fast streetcars or trains. The city areas areas are placed in green wedges between the expansion veins. Alternative INWARDS ter contact, a more inner city-like character, more people and a more vibrant city life. The transformation of old harbor and industrial areas continues. Extensive parts of the large scale residential areas will change character with more buildings, service and corpo- Alternative INWARDS AND OUTWARDS In this alternative, parts of both the INWARDS and OUTWARDS alternatives are combined. A combination provides more alternatives that can satisfy the demand for different residential types and corporate locations. The consequences of the city s growth also become less drastic for the characteristics of the inner city and the outer farmland than the either/or alternatives. Malmö s Development Towards an Attractive and Sustainable City identity as an attractive and sustainable city in both a short term and long term perspective. The development should be sustainable both economically, socially and ecologically. The starting point of this pm is that the building structure of the future must be conducive to a low impact way of living, environmentally adapted transports and economical land use. It is especially important that the future building pattern is coordinated with the structure of the public transport system. The three alternatives of this pm are construc- interests and demands and if they provide satisfactory possibilities of further developing Malmö s current qualities and attractive traits. Examples of Issues to Discuss Is sustainable development so important that all new building should be subordinated to the demands of a well functioning public transport? How densely can we build without losing the green qualities of the city? Is there a demand for apartment buildings in completely new city areas? What about Can Malmö - as presented in the OUTWARDS alternative - build on all of its share of Söderslätt (the farmland located south of the city)? Can Malmö as presented in the INWARDS alternative refer all building of small housing and less dense commercial activity to other municipalities? Should the building density of areas presented in the current masterplan be even higher? 29

27 30