Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium, Växjö

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium, Växjö

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 8 Analys 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1; Undervisningskvalitet och studiero 7.5 Utvecklingsområde 2; Programansvar 7.6 Utvecklingsområde 3; Matematikutveckling 7.7 Utvecklingsområde 4; Stresshantering och studieteknik 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; Kultur & attityd 10.2 Utvecklingsområde 2; Arbetssätt i huvudprocesser

3 10.3 Utvecklingsområde 3, resultatuppföljning 10.4 Elevhälsoprocesser

4 1. Information om huvudmannen ProCivitas ägs av AcadeMedia. AcadeMedia vill skapa möjligheter för människor att utvecklas i hela utbildningskedjan. AcadeMedias medarbetare fördelas på drygt 500 förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter och har ett gemensamt fokus på kvalitet och utveckling. Alla barn, elever och deltagare som går i AcadeMedias verksamheter ska få en utbildning som är av så god kvalitet att de når utbildningens mål. AcadeMedia är Nordens största utbildningsföretag där storlek skapar trygghet och stabilitet. ProCivitas Privata Gymnasium är en del av AcadeMedia. ProCivitas Privata Gymnasium finns idag i Helsingborg (1997), Växjö (1999), Malmö (2002) och Lund (2014). ProCivitas Privata Gymnasium är huvudman för ProCivitas i Växjö. 2. Information om vår skola ProCivitas vision är att vi ska sträva efter att vara Sveriges Bästa gymnasieskola. I vår strävan att nå vår vision vill vi att alla elever ska få känna sig som vinnare. ProCivitas Privata Gymnasiums vision om att skapa Sveriges Bästa Gymnasieskola, kräver att vi är Sveriges Bästa Arbetsplats, och attraherar Sveriges Bästa Lärare som i sin tur attraherar Sveriges Bästa Elever. I vår vision att sträva mot att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola krävs att vi har en tydlig målsättning i det vi gör. Vi vill att varje elev som kommer till oss ska få en Guldbiljet till framtiden. Tillsammans laddar vi biljetten med kunskaper och färdigheter som ska ta dem till sina drömmars mål. Vi vill att våra elever ska få känna sig som vinnare. Att känna sig som en vinnare på ProCivitas är en känsla eller ett sinnestillstånd där en elev, som oberoende av sin bakgrund och oberoende av sina förutsättningar, ges möjlighet att utveckla sin självkänsla och sin inre drivkraft för att vara väl förberedd för framtiden Skolans strävan mot att uppfylla visionen kan sammanfattas i våra övergripande och gemensamt beslutade mål: Inre mål: Att arbeta för ökad måluppfyllelse Att arbeta med stresshantering Yttre mål: Att arbeta för en attraktiv skola/arbetsplats för att stärka varumärket och säkerställa sökandebilden Att i stor utsträckning nätverka med företag, organisationer och universitet, grundskolor Vi har sedan tidigare identifierat en rad med Key Success Factors som ligger till grund för god trivsel och därmed flera viktiga parametrar för att nå vår vision. Dessa KSF är: Kvalitet i utbildningen Studiemotiverade kamrater Fantastiskt engagemang Bra skolmiljö

5 Nätverk näringsliv idrottsliv - universitet Sociala arrangemang Bra skolmat Familjärt och exklusivt 21st Century School 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Inför läsåret förändrades organisation och personalkår av några anledningar. En större förändring var att biträdande rektor valde att sluta sin tjänst. Vi valde då att skapa bättre förtutsättningar för programlagsarbetet där de tre programansvariga fick ökat utrymme i sina tjänster. Tre lärare har varit ansvariga för respektive program samt en ansvarig för NIU. Samtidigt skapade vi en tjänst där SYV även blev administrativ chef med ansvar för delar av personalen samt ingick i skolans ledningsgrupp. Nyrekryteringar gjordes med ny ekonomilärare, en ny lärare i svenska/franska, en ny lärare i matematik samt vikarie spanska. Behörigheten är god, de lärare som under året inte varit behöriga har varit en vikarie i spanska samt en disputerad. Lärartätheten ligger på 4,8 lärare per 100 elever. Detta kan tyckas vara lågt, men det är viktigt att komma ihåg att ca 120 elever får sin specialidrottutbildning externt via samarbetande föreningar samt att ProCivitas lärare har relativt många undervisningstimmar. De aktuella siffrorna avviker något från den offentliga statistiken i SIRIS som går ett år tillbaka i tiden: Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 17,6 89,9 20,7 ProCivitas totalt 61,2 83,6 23,8 ProCivitas har fyra förstelärare, tre av dessa är programansvariga medan den fjärde är förstelärare i matematik. Uppdraget som förstelärare innebär att arbeta för samarbete för undervisning och kollegialt lärande. Uppdraget har i syfte att höja undervisningskvaliteten i skolan och utveckla verksamheten för högre måluppfyllelse. I uppdraget ingår ex det för året beslutade fokusområdet studieteknik samt det uppdrag Academedia ålägger förstelärarna. Skolans elevhälsoteam har träffats en gång per vecka för att arbeta med de elevärenden som är aktuella och som tagits upp vid varje elevvårdsmöte som alla i personalen deltar i på måndagar. Arbetet med att stärka EHT har påbörjats och vi kommer inom ramen för BBB-arbetet att stärka elevhälsoarbetet med 1) säkra rätt kompetenser samt 2) arbeta med elevhälsodiagnosen i BBB. De administrativa funktionerna är indelade i 1) avancerad admin inom bl.a. Schoolsoft, 2) stödfunktion för personal och elever samt 3) data och IT-stöd.

6 I Restaurang ProCivitas arbetar tre kockar och en diskare. Enheten fungerar självständigt där köksmästaren är arbetsledare. Inför läsåret gjordes en större förändring inom lokalvården. Vi valde att återgå till egen anställd personal efter att prövat extern lokalvård under ett läsår. Fördelarna med egen anställd lokalvård har varit bl.a. att det varit enklare att styra städning vid olika event som ligger utanför skoltid. 3.2 Elever ProCivitas i Växjö har en hög andel av studiemotiverade elever, vilket även speglas i de relativt höga meritvärden eleverna har med sig från högstadiet och tar med sig ut från gymnasiet. Inför läsåret 2014/2015 hade vi en god sökandebild då närmare 140 elever sökte till skolans tre program och den nationella idrottsutbildningen. I slutskedet tog vi in 129 elever (+ två ensamkommande flyktingbarn som vi la på fyra års studier) fördelat på fyra klasser. Det totala antalet elever på skolan under läsåret var ca 360. Könsfördelningen är relativt jämn men kan skilja ganska mkt mellan program och klass. Eleverna är fördelade enligt tabell nedan på NA, SA och EK. På naturvetenskapsprogrammet finns två nationella inriktningar 1) natur och 2) samhäll. På samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder vi båda inriktningarna 1) samhäll och 2) beteende. På ekonomiprogrammet finns bara inriktning ekonomi. Till detta tillkommer att vi har ca 70 elever på nationell idrottsutbildning (NIU) samt ca 30 på vår lokala idrottsutbildning (LIU). Klass NA EP SA Summa Klass NA EP SA Summa Klass NA EP SA Summa 1a a a b b b c c c d d d SUMMA SUMMA SUMMA Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Skolan totalt

7 4. Viktiga händelser under året Syftet med att redogöra för viktiga händelser under året är att ge en god bakgrund och en kontext till de kommande resultaten. Detta är händelser och insatser som har haft betydelse för resultat, måluppfyllelse och framgångar för eleverna positivt såväl som negativt. Utvecklingsprojekt Entreprenörskap En av skolans grundbultar är ett entreprenöriellt lärande där vi vill stimulera elevernas inre drivkrafter att våga utmana sig själva. En form av ta-sig-församhet som ska förebereda dem än bättre på framtiden. Entreprenörskap ligger i fokus på alla tre programmen i form av Ung Företagsamhet, Unga forskare och Samhällsentreprenörer. Under åren har vi blivit bortskämda med framgångar inom UF och detta läsår var inget undantag. Under den regionala UF-mässan vann vi en lång rad priser och flera av våra företag fick representera ProCivitas på den nationella mässan i Stockholm. I Stockholm lyckades två företag knipa tre andraplatser. Ett av företagen har även fått ta emot Växjö kommuns mångfaldspris. Inom området Unga forskare är vi däremot lite av nybörjare. Eleverna på naturvetenskapliga programmet i åk3 ställde ut sina gymnasiearbeten på den regionala mässan i Lund. Ett arbete togs sig till den nationella mässan i Stockholm och lyckades där vinna första pris och kommer därmed att tävla vidare med sitt bidrag i Milano till hösten. För samhällseleverna har vi under ett par års tid arbetat med att stärka den känslan hos eleverna att se blir samhällsentreprenörer och sociala entreprenörer. Projektet har slagit väl ut och vi kan se att eleverna uppskattar arbetssättet och att de utvecklar sina entreprenöriella förmågor. Det är inte bara samhällselever, de är samhälls-entreprenörer. Tillsammans med organisationen Aiducatius har vi också skapat ett samarbete med en skola i Tanzania. Viktigt att framhålla är även att idrottseleverna är vassa entreprenörer inom sina respektive idrotter. Det krävs samma förmågor att satsa på sin idrott som att utvecklas som entreprenör, en förmåga att våga och att tro på sig själv. Under året har vi sett flera framgångrika elever på olika arenor i Sverige och över världen. Bland de finare meriterna fick vi genom årskurs-1 eleven på idrottsprogrammet med inriktning tennis Stephanie Thour som vinner silver på junior-vm i boxning! NA-eleverna Sofia och Amanda UF-vinnarna i Kronoberg SA-eleverna Polina, Elin & Matilda VM-medaljören Steffi Thour Teambuilding och resor Teambuildingdagar har genomförts enda sedan skolan startade. För tionde året i rad återvände vi i år till Kolboda utanför Kalmar. På agendan står Ett viktigt koncept för att introducera elever i Under året har vi fortsatt med ett välbeprövat och lyckat koncept med studieresor. För åk2-eleverna har stockholmsresan genomförts flera gånger. NA/EK åker tillsammans under två dagar samt SA

8 själva under två dagar. Studiebesök görs på SVT och RD samt på programspecifika mål (naturhistoriska för NA och vandring i Gamla stan för SA samt företagsbesök av EK). För åk-3 eleverna har vi utvecklat ett koncept med Berlinresor för SA och EK och CERN för NA. Mål och syfte med resorna är att uppnå en ökad samhörighet och kollektiv känsla för eleverna inom programmen såväl som inom klasserna. Resorna har genomförts baserade på mål för programinriktningarna och syftar till att stimulera eleverna till en utvecklad syn på andra språk samt andra kulturer; förståelse av miljöfrågor och företagsklimat. Deltagande personal har via elevintervjuer återkopplat att elevernas allmänna respons var att resorna var lyckade och framgångsrika. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Syftet med kvalitetsarbetet är utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare är nöjda med sin skola och arbetsplats. Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten tas fram i samråd med skolans personal. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som

9 färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Detta gäller både interna- och externa granskningar och oavsett om granskningarna rör det pedagogiska arbetet, arbetsmiljö, miljö och hälsa o.s.v. Huvudmannen genomför årligen verksamhetsuppföljningar för att interngranska sina verksamheter. Under mars månad genomfördes verksamhetsuppföljning på ProCivitas i Växjö. Resultaten från verksamhetsuppföljningen visar att det finns områden som måste förbättras och säkerställas att författningens krav uppfylls. Nöjdmedarbetarindex (NMI) och Nöjdkundindex (NKI) genomförs varje år med personal och elever samt med alumnielever. Resultaten visar många styrkor med verksamheten men även områden som behöver utvecklas och stärkas Klagomål och synpunkter Enligt Skollagen 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information kring rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. På och på skolans intranät (Schoolsoft) finns rutiner för synpunkter på verksamheten och ett steg-för-steg-förfarande att följa då någon vill framföra klagomål eller lämna synpunkter på verksamheten. Information kring rutinerna lämnas till elever och vårdnadshavare vid skolstart. Det finns också många andra vägar för klagomål att nå mottagaren ofta sker dessa muntligt och utan formaliteter. I alla lägen hanteras klagomålen på samma sätt: klagomålen diskuteras och analyseras och sedan återkopplas responsen till avsändaren. Vi bemöter varje år flera funderingar från elever och vårdnadshavare som dock inte leder till ett formellt klagomål. Under läsåret har inga formella klagomål eller synpunkter inkommit. 6. Vårt värdegrundsarbete I Skollagens första kapitel 5 betonas att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individen frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidraritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

10 Enligt Skollagens kapitel 6 8 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Alla verksamma i ProCivitas ska, arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta ska speglas i undervisning såväl som i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vi tydligt koppla vision och mål med verksamheten och kartlägga, förtydliga konkreta åtgärder, följa upp och utvärdera. Vårt mål är att planen ska vara känd av all personal, alla elever och vårdnadshavare. Alla ska veta vad planen innebär och var den finns att hämta. Senast september månads slut hålls möte med elevråd och rektor. Syftet med det mötet är att göra en kartläggning över de områden som bör prioriteras samt diskutera fram ett förslag till plan. Detta underlag presenteras och diskuteras sedan i de olika programråd som finns på skolan (NA, SA, EK samt NIU). Programråden består Kartläggning görs med hjälp av NMI, NKI, undervisningsutvärdering samt samtal med elever i programråd. Frågeställningar som ryms inom ovan nämnda undersökningar berör elevens upplevda situation av att bli behandlad med respekt skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt känna sig trygg i skolan känna studiero på skolan känna att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan samt genom frågeställningar i undervisningsutvärderingen Jag känner mig trygg på lärarens lektioner. Jag har möjlighet att vara med och påverka hur vi arbetar i kursen. Även inom Nöjdmedarbetarindex (NMI) ställs frågor kring mångfald och likabehandling, öppenhet för individers olikhet och hur oliktänkande och nya synsätt uppskattas. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. a, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). OBS enligt statistiken för läsåret 2013/2014 i SIRIS var andelen elever med examen 100% på respektive program. Detta är felaktigt och Skolverket är meddelade om detta. Nedan redovisas korrekta siffror.

11 Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 13/14* 14/15** 13/14* 14/15** 13/14* 14/15** 13/14* Ekonomiprogrammet 88,0 93,0 15,5 15,2 15,5 15,6 75,5 Naturvetenskapsprogrammet 91,0 88,0 17,4 16,5 17,4 17,0 87,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 78,0 92,5 15,1 13,5 15,1 14,5 75,0 Skolan totalt 85,6 91,7 15,8 14,9 15,8 15,5 77,7 ProCivitas totalt 99,6 96,2 17,3 16,9 17,4 17,2 86,9 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl.

12 Årets resultat vad gäller andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng stiger något jämfört med föregående år. På naturvetenskapsprogrammet kan vi dock se en lite nedgång. Den genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng, sjunker dock något på samtliga program, minst på Ekonomiprogrammet samt mest på Samhällsprogrammet. När det gäller fullföljnadsgraden ligger den fortfarande över gällande rikssnitt med god marginal. Högst andel som fullföljer inom tre år har vi på Naturvetenskapsprogrammet. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,4% 41,2% 45,4% ENGENG ,2% 70,1% 18,7% MATMAT01b 100 7,0% 85,0% 8,0% MATMAT02b 86 4,7% 84,9% 10,5% MATMAT02c 29 0% 96,6% 3,4% MATMAT03b 53 1,9% 84,9% 13,2% MATMAT03c 22 4,5% 95,5% 0% SVESVE ,0% 59,3% 29,7% SVESVE ,5% 61,9% 28,6% SVASVA01 1 0% 0% 100% Om vi tittar på korrelationen mellan NP och betyg ser vi ganska stora variationer mellan olika kurser och ämnen. I En5 får 41,2% samma betyg som utfall på NP medan motsvarande andel för En6 är 70,1%. I Ma2c får nästan alla samma betyg som utfall på NP (96,6%) och ingen får lägre medan 13,2% får ett högre betyg i Ma3b och i Ma3c får ingen ett högre betyg. b, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium 83% 85% 71% 89% 92% 80% 97% 98% 90% 67% 83% 61% 77% 87% 71% De resultat som NKI ger visar att eleverna under året upplever att de behandlas med respekt och att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Glädjande är att en mycket hög andel upplever att de kan känna sig trygga i skolan. En större andel av eleverna upplever dock att de inte kan få studiero i skolan.

13 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 87 Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Årets kundenkät visar överlag goda resultat, varav samtliga utom Undervisning ligger markant över AcadeMedias snitt. Våra elever trivs väl, åtta av tio kan rekommendera sin skola och nästan lika många är väldigt nöjda med sin studiemiljö. Något lägre utfall får NKI där man väger samman tre olika frågor varav hur man jämför sin skola utifrån drömbilden av den perfekta skolan. Lägst utfall får frågorna som rör undervisning. Här hamnar vi i snitt med övriga AcadeMedia men inte i snitt med våra övriga resultat. Analysen av detta kommer längre fram i rapporten. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din 56% 84% 83% Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig 34% 59% 60% Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig 54% 81% 74% Skulle du rekommendera din gamla skola till någon 68% 97% 97% Kamraterna och stämningen på skolan? 87% 87% 77% Lärarnas engagemang? 75% 96% 94% Relationen/kontakten med lärarna? 89% 81% 80% Undervisningen - totalt sett? 63% 96% 87% Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin 63% 96% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium

14 Inom Procivitas har vi ett väl utvecklat samarbete med våra f.d. elever eller alumnis. Detta gör att vi är väl uppdaterade hur det går för våra elever i fortsatta studier samt i arbetslivet. Regelbundna alumniträffar samt att många kommer tillbaka till skolan för att dela med sig av sina erfarenheter gör att vi är uppdaterade om hur det går för dem. Frågeställningar ger överlag mycket höga resultat och ligger över benchmark inom Academedia. Två frågeställningar sticker däremot ut åt andra hållet. Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier/arbetslivet? 7.4 Utvecklingsområde 1; Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Här kan vi konstatera att vi inte nått ända fram i vårt arbete. Det arbete som gjorts för att skapa bättre studiero har fallit ut till viss del men inte fullt ut. Vi har kunnat skapa studiezoner och tysta lässalar med det krävs mer arbete med detta och det krävs fler ytor. 7.5 Utvecklingsområde 2; Programansvar Under läsåret har vi fortsatt processen med att utveckla uppdraget för programansvariga. De har fått större del av sina tjänster som programansvariga samt utsetts till förstelärare. Det är ett utvecklingsuppdrag där programansvarig ansvarar för programmets utveckling och därmed högre måluppfyllelse för eleverna. De programansvariga ingår i skolledningen och under året har vi arbetat med att hitta roller och struktur för arbetet. Arbetet var inledningsvis trevande och det dröjde innan vi kunde hitta roller och struktur för arbetet. I arbetet med att forma ett skolledningsteam tog vi hjälp av en konsult som arbetat med teamutveckling. I NMI kunde vi se ett behov av att stärka arbetet med ledning av organisationen Arbetet kommer att fortsätt under kommande läsår. 7.6 Utvecklingsområde 3; Matematikutveckling Vi har för att stärka utvecklingen och för att nå en bättre måluppfyllelse inom matematik tillsatt en Förstelärare inom ämnet. Förstelärarens uppdrag under läsåret har primärt varit att hjälpa en stor andel elever med ej godkända betyg i matematik. Lärarens ansvar var att ta ett helhetsansvar kring dessa elever och att redan under sommaren 2014 förbereda dem för kommande läsår. I detta arbete ingår utskick till elever (inklusive målsmän) med uppgifter att arbeta med under sommaren, inbjudan till sommarskola samt genomförande av sommarskola under två veckor i augusti. Inför läsåret utökade vi undervisningstiden till 3x60 minuter. Detta har tillsammans med det viktiga arbetet att motivera eleverna i undervisningen resulterat i en markant förbättrad måluppfyllelse. 7.7 Utvecklingsområde 4, Stresshantering och studieteknik Hösten 2014 började vi arbeta med projektet Hälsa på agendan med syfte att arbeta mer hälsofrämjande och att specifikt se om något kan göras för att minska både elevers och personalens

15 stressnivåer. Mindfulness och appen Dagliga droppar. Föreläsning av skolsköterska och idrottspsykolog Arbetslagen har utvecklat området studieteknik och det har fallit väl ut, bland annat som stöd vid utvecklingssamtalen. Genomgångarna har innehållit bland annat disposition av tid, tekniker, följa upp, film, studieteknik, planering, tidsgenomgång, minnet, hur pluggar jag, stöd i hur planera veckan, hur specifikt plugga matematik. Feedback från elever och vårdnadshavare har varit god och därför kommer vi att arbeta vidare med detta kommande läsår. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet kunskapsresultat Våra elevers fullföljnadsgrad är god och ligger över rikssnitt för samtliga program. Vi har i år en positiv trend vad gäller andel elever med examen. Fullföljnadsgrad av elever som inom tre år tagit examen har ökat något från första årkullen i GY11 (77,7) till andra årskullen vars andel med examen nådde 85,9%. Trots den positiva trenden med något större andelen elever med examen sedan föregående läsår finns även negativa trender att uppmärksamma. Om vi tittar på genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 ser vi en lätt negativ trend, dock med variation mellan programmen. Störst förändring ser vi på Samhällsvetenskapsprogrammet, där betygspoängen sjunkit från 15,1 förra året till under rikssnitt med 13,5. Även Naturvetenskapsprogrammet sjunker markant, om än inte lika mycket, från 17,4 till 16,5. Här är dock nivån fortfarande väldigt hög med god marginal till rikssnitt så här är vår oro inte lika stor. Framförallt så har SA en betydande negativ förändring på -1,6. Det kan finnas flera förklaringar till detta. En förklaring har sin grund i att resultaten sjönk i samband med införandet av GY-11, som har skapat en stor belastning och osäkerhet bland lärare såväl som bland elever. Att sätta sig in i en ny betygskala med tillhörande matriser har varit en utmaning för lärarna men där vi nu kan se en betydligt större trygghet. De elever som påbörjade utbildningen inom GY-11 var inte tillräckligt förberedda för gymnasiet vilket kunnat skönjas tydligt i matematik. Samtidigt har vi inte varit tillräckligt tydliga i vårt arbete med att följa upp elever som riskerar att inte nå målen och de stöd och anpassningar som satts in har inte satts in i rätt tid eller på rätt nivå för att önskad effekt ska ha uppnåtts. Det arbete som ligger framför oss är att i större utsträckning kartlägga elevernas kunskaper och förutsättningar för bästa möjliga progression i deras fortsatta studier och i synnerhet följa upp de elever som riskerar att inte få examen. Detta arbete beskrivs närmare under punkt 10. Om vi tittar på korrelationen mellan NP och betyg ser vi ganska stora variationer mellan olika kurser och ämnen. Slutsatserna som kan dras är naturligtvis flera men det som kan skönjas är att glidningen i vissa ämnen är större, både negativ som positiv. I Sv3 finns en positiv glidning på 6,4%, d.v.s. så stor andel av eleverna får ett högre slutbetyg än provbetyg. I Ma3c syns istället en negativ glidning på 8,3%, d.v.s. så stor andel får ett lägre slutbetyg än provbetyg. Den största skillnaden från föregående år och som är markant positiv finns inom Ma2b och Ma3b. I år har betydligt fler klarat kursmålen såväl som det nationella provet. 8.2 Funktionell kvalitet värdegrundsresultat

16 Resultaten kring upplevelsen av skolans värdegrundsarbete ger en mycket god bild av trygghet och respekt. Elevernas upplevelse av att de har arbetsro är dock något lägre. Upplevelserna kring arbetsro beror främst på bristen på grupparbetsytor och uppehållsytor. Detta gäller även för klassrum och arbetsrum för personal. Detta kunde vi se redan under föregående läsår. Därför har vi under läsåret arbetat med att skapa utrymmen för att elever ska få ytor med arbetsro. Vi har infört tysta studiezoner, schemalagt lediga klassrum som tysta studiemiljöer samt inrett ett källarutrymme med grupparbetsytor. Dessutom har vi skapat möjligheter för eleverna att under förmiddag och eftermiddag sitta i matsalen och studera. Till denna möjlighet att vi bjudit på en lättare fika. Vi bedömer dock att vi behöver fler kvadratmeter. Samtal med fastighetsägaren har inletts. 8.3 Upplevd kvalitet Årets kundenkät visade överlag goda resultat, varav samtliga utom Undervisning ligger markant över AcadeMedias snitt. Våra elever trivs väl, åtta av tio kan rekommendera sin skola och nästan lika många är väldigt nöjda med sin studiemiljö. Trots goda resultat ligger vi något efter ProCivitas totalt. Det lägre resultatet för undervisningen kan delvis förklaras av att eleverna inte varit riktigt nöjda med någon undervisande lärare. Detta stödjs av undervisningsutvärderingen som sammantaget har goda resultat men något lägre på någon lärare. Noggrannhet i rekrytering och vikten av att ge lärarna rätt förutsättningar är av vikt. I index av frågorna kring undervisningens kvalitet finns framförallt en frågeställning att arbeta med - elevernas upplevelser kring hur de får information om hur det går i skolarbete. Denna frågeställning är viktig att ta med sig till kommande läsår. I det arbetet ligger bl.a. tydlighet gentemot undervisande personal att all information kring elevens studier ska finnas dokumenterat på Schoolsoft. Här har vi kunnat se skillnader kring hur lärarna arbetar och dokumenterar bl.a. studieresultat och betygsmatriser. Vi kommer även att se över hur utvecklingssamtal genomförs och följs upp under kommande läsår för att säkerställa att elever och vårdnadshavare upplevera att de får rätt information kring elevens studier. 8.4 Ändamålsenlig kvalitet Frågeställningar kring ändamålsenlig kvalitet ger överlag mycket höga resultat och ligger över benchmark inom Academedia. Det är glädjande att både se och höra att eleverna lyckas bra med studier och yrken efter gymnasiet. Vi har förmånen att kunna hålla kontakt med dem via sociala medier lång efter att det slutat gymnasiet. Dessutom har möjliggjort för alumnielever att föreläsa för våra elever om sitt vägval och sin karriär efter gymnasiet. Alumni homecomings är också ett sätt att bjuda in alumnis för att umgås och nätverka. Genom detta får vi en god feedback på att det går bra för dem. Trots detta är det två frågeställningar som sticker med lägre resultat. Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier/arbetslivet. Men om man jämför detta med ProCivitas totalt så ligger vi i samma nivå och samtidigt långt över AcadeMedias snitt, d.v.s. slutsatsen är att alumnis oavsett skola ger lägre betyg på frågeställningen. Sammanfattningsvis kan vi se från våra resultat och de analyser som är gjorda att vi har flera styrkor som vi kommer att utveckla. Det finns även svagheter som kräver förbättring för att vi ska känna att vi strävar mot vår vision. De styrkor och möjligheter som är identifierade samt vilka områden det krävs utveckling och där vi är observanta framgår av nedan SWOT.

17 De arbetssätt som gett god effekt har varit inom matematikutveckling och stresshantering/ studieteknik. Där vi ska arbeta med att stärka verksamheten är framför allt undervisningens kvalitet och då specifikt med återkopling från lärare till elev så att de vet vad de behöver utveckla och vad som krävs för att nå kunskapskraven. Vi ser även ett behov i att utveckla och förbättra NMI, vilket kommer att göras genom personal- och grupputveckling samt inom ramen för kommande års BBBarbete. Styrkor Starkt varumärke attraktiv skola Familjär miljö, god alumniverksamhet Nätverkande med näringsliv, organisationer och föreningsliv Möjligheter 21st Century School möjligheter att utveckla den digitala kompetensen Att stärka kvaliteten och arbeta mot full måluppfyllelse i alla ämnen Svagheter Lokalytor Stress i arbetet NMI Hot Fortsatt vikande årskullar under 2015/2016 Andra aktörers framgångar Politiska beslut 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Inför läsåret 2014/2015 sattes klara och tydliga mål om att arbetet med måluppfyllelse skulle prioriteras. Vi har bara börjat men kan se en klar och tydlig förbättring i antalet elever som klarat godkänt i matematik samt en liten förbättring i att antalet elever med gymnasieexamen ökade en aning från föregående år. Till kommande läsår 2015/2016 kommer vi att fortsätta att sträva mot vår vision att vara Sveriges bästa gymnasieskola Våra grundläggande målsättningar är de som kommer att styra verksamheten även i fortsättningen. Inre mål: Att alltid arbeta för ökad måluppfyllelse Att arbeta med stresshantering Yttre mål: Att arbeta för en attraktiv skola/arbetsplats för att stärka varumärket och säkerställa sökandebilden Att i stor utsträckning nätverka med företag, organisationer och universitet, grundskolor Vi kommer att noggrannare följa eleverna och följa upp deras studieresultat. Vi kommer att arbeta vidare med stresshantering och studieteknik. Här kommer programansvariga att arbeta fram Den demografiska nedgången i årskullarna fortsätter ytterligare ett läsår. Det är därför av stor vikt att arbeta vidare med att stärka varumärket och säkra sökandebilden. Vi vill även stärka arbetet med nätverkande mot näringsliv, organisationer, föreningsliv och universitet. Detta kommer att göras bl.a.

18 med fler föreläsningar, aktivt arbete med mentorskap och med fler lärare som deltar i event som Expansiva Växjö mm. 10. Nya utvecklingsområden Inom Academedia har det initierats ett projekt under namnet Bra Blir Bäst (BBB). Detta projekt kommer att genomföras på ett antal skolor inom Academedia. BBB är ett projekt som arbetats fram av managementkonsulterna McKinsey och syftar till att utmana oss själva i vår bild av vår egen verksamhet och i viljan att förändras. Gemensamt ska vi inom skolan skapa en förståelse av nuläge och en målbild som engagerar oss alla samt genomföra viktiga förändringar som ger effekt. Målet är att stärka personalens engagemang och ledningsfokus på identifierade förbättrings- områden. Processen är upplagd enligt följande: Nuläge och prioriterade områden En självskattning av verksamheten genomförs utifrån ett ramverk för diagnos för skola såväl för elevhälsa. Härtill görs analyser av resultaten från nöjdmedarbetarundesökning (NMI), nöjdkundundersökning (NKI), elevernas undervisningsutvärdering samt den av Academedia genomförda verksamhetsuppföljning. Utifrån analys av nuläget skapas målbilder för det fortsatta arbetet under kommande läsår Målbild Att prioritera områden och skapa grupper där personalen engagerar sig och börjar göra Genomförande Grupper arbetar utifrån beslutade förbättringsområden vid beslutade tidpunkter, temadagar och studiedagar. Vid uppstartsarbetet under maj-juni beslutades om följande mål för läsåret 2015/2016: Skolledningen ska prioritera att arbeta med att förtydliga och förbättra: 1. Organisation, roller etc. 2. Kommunikation 3. Fungerande processer (EHT, vikarier, besluts-/medbestämmandeprocesser ) Gemensamt beslutade från ramverktyg för diagnos (BBB) som alla involveras i: F Kultur & attityd (Alla) F1 Högpresterande kultur F1.1 höga förväntningar på elever, F1.2 kontinuerlig förbättring F2 Fungerande relationer F2.1 Öppet klimat F2.2 Stödjande klimat B Arbetssätt i huvudprocesser (SL + förstelärare) B1 samarbete för undervisning och kollegialt lärande (Förstelärare) B2 Resultatuppföljning B3 Elevhälsoprocesser (kommer att arbetas med inom ramverket för diagnos elevhälsa) Dessa områden kommer arbetas med: I programarbetslagen

19 På gemensamma möten, studiedagar och konferenser (ex Kick-off) I ämnesövergripande projekt I den dagliga verksamheten 10.1 Utvecklingsområde 1, Kultur & attityd F1 Högpresterande kultur F1.1 höga förväntningar på elever, F1.2 kontinuerlig förbättring F2 Fungerande relationer F2.1 Öppet klimat F2.2 Stödjande klimat Under läsåret har vi använt en extern konsult för att arbeta med utveckling av ledningsgruppen. Arbetet med den externa konsulten fortsatte senare under läsåret inom ramen för BBB-arbetet och konsultens fokus var att arbeta skolans värdegrund. Utifrån den självskattning som gjort i ramverktyg för diagnos samt NMI-undersökningen har det tydligt gått att identifiera att ett av de prioriterade områdena att arbeta med är värdegrunden. Arbetssätt Steg 1 och steg 2 i kartläggningen genomfördes i maj-juni. De första två stegen har mynnat ut i tre ledord som gemensamt arbetats fram av personalen - Engagemang, Professionalitet och Respekt (EPR). Dessa ledord kommer under höstens två första steg att definieras och tydliggöras vad de betyder för oss och vår verksamhet. Steg 3 genomförs i september och steg 4 genomförs i oktober. Arbetspassen med personalen leds av konsult Utvecklingsområde 2, Arbetssätt i huvudprocesser B1 samarbete för undervisning och kollegialt lärande (Förstelärare) Fokusområdets arbetssätt ligger inom förstelärarnas ansvarsområde. Vi har fyra förstelärare på skolan som gemensamt arbetar med att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Tre av förstelärarna har i sitt uppdrag att leda programlagens arbete. I det ingår att bl.a. att utveckla arbetssätt för samplanering, sambedömning, ökad måluppfyllelse för eleverna etc. Den fjärde försteläraren har sitt uppdrag i ämnet matematik. Där ligger samma uppdrag, d.v.s. att utveckla arbetssätt för samplanering, sambedömning etc. som ska leda till ökad måluppfyllelse för eleverna. Under kommande läsår är beslutat av personalen att området studieteknik/studieplanering ska prioriteras. Arbetssätt Steg 1 augusti Steg 2 september Steg 3 sep/okt Steg 4 okt/nov Förstelärare presenterar ett baspaket på insatser som ska genomföras med elever i de olika årskurserna. Resten av kollegiet diskuterar och ger feedback. Uppföljning från steg 1. Förstelärare presenterar det slutgiltiga baspaketet samt datum för de olika insatser som ska göras med elever i de olika årskurserna. Årshjul bestäms. Genomförande av del 1 av baspaketen, samt elevutvärdering Genomförande av del 2 av baspaketen, samt elevutvärdering

20 Steg 5 nov Steg 6 jan/feb Steg 7 mars/april Steg 8 april/maj Genomförande av utvecklingssamtal där studieteknik lyfts Genomförande av del 3 av baspaketen, samt elevutvärdering Genomförande av utvecklingssamtal där studieteknik lyfts Utvärdering av insatsen Studieteknik och inlärning Kontinuerligt under året kommer arbetslagen utvärdera/diskutera hur insatserna märks och används av eleverna i deras studier. Förstelärarna kommer då också leda programmen i arbetet med att följa upp insatserna så de blir levande verktyg i elevernas studier. Dessutom har förstelärarna i uppdrag att skapa en bank med elevexempel på uppgifter vilka ska användas får att definiera de olika begreppen i kunskapskraven. Elevexemplen ska diskuteras i arbetslagen men även i tvärgrupper under studiedagar under året Utvecklingsområde 3, Resultatuppföljning Området resultatuppföljning är prioriterat då det har saknats rutiner för detta. Området ligger under biträdande rektors ansvarsområde och kommer arbetas med i elevhälsan men även i arbetslagen. Arbetssätt Under kommande läsår kommer vi arbeta med resultatuppföljning med följande insatser: Årshjul för resultatuppföljning: Årshjulet definierar vilka insatser som ska genomföras, hur de ska följas upp samt vem som ansvarar för vad. EWS: Early Warning System är ett dokument där elevens och klassens resultat samt utmaningar dokumenteras. Syftet med dokumentet är att skapa en översikt över både elevens studieresultat och utmaningar, samt en översikt över utmaningar som kan förekomma i en kurs. Det är ett kalkylark med kolumner för respektive kurs, men även med kolumner för screening, insatser i klassrummet som eleven behöver, etc. Elevhälsan ansvarar för att fylla i information om screening etc. och undervisande lärare om resultat i kursen. Dokumentation sker med ett färgsystem. EWS fylls i vid terminsstart och följs sedan upp under 2 bestämda tillfällen under terminen. Screening: Screening görs av samtliga elever i årskurs 1 under de första veckorna av höstterminen. Screening görs i matematik, svenska och engelska. Specialpedagogen ansvarar för genomförandet och sammanställningen av resultatet. Elevhälsoteamet följer sedan upp screeningresultaten med elev och vårdnadshavare samt undervisande lärare angående anpassningar och åtgärder som krävs för att eleven ska lyckas med sina studier. Klasskonferenser: Klasskonferenser hålls både under höstterminen och under vårterminen. Rutinen inför klasskonferenserna är att undervisande lärare inför konferensen ska ha gått igenom elevens studieresultat, utfärdat ev. F-varningar och uppdaterat EWS-dokumentet. Klasskonferensen syftar sedan till att skapa en helhetsbild över elevens och klassens sociala situation samt deras

21 studieresultat. Klasskonferensen leds av kontaktlärare, följer en given agenda och dokumenteras. Rektor/biträdande rektor samt representant för elevhälsoteamet är närvarande på klasskonferensen. Utvecklingssamtal: Utvecklingssamtal erbjuds till eleven en gång per termin. Under hösten kommer vi arbeta fram ett nytt förslag till genomförande av utvecklingssamtal. Förstelärarna presenterar ett sådant förslag i september. Beslut om metod för genomförande tas i september. Utvecklingssamtal genomförs i november Utvecklingsområde 4, Elevhälsoprocesser B3 Elevhälsoprocesser (kommer att arbetas med inom ramverket för diagnos elevhälsa) Arbetssätt Elevhälsoprocesser som ingår i ramverket för diagnos elevhälsa enligt BBB är hälsofrämjande arbete, förebyggande och åtgärdande arbete samt ledning, styrning och samverkan. Arbetet med dessa processer kommer löpa parallellt. Dels kommer elevhälsoteamet träffas varje tisdag för att behandla/dokumentera/åtgärda/följa upp öppna elevärenden och dels kommer elevhälsoteamet påbörja det systematiska kvalitetsarbetet för elevhälsan. Detta kommer ske enligt följande: Steg 1 september Steg 2 oktober Steg 3 december Steg 4 januari Steg 5 mars steg 6 maj/juni görs. Genomgång av roller, organisation samt göra diagnos elevhälsa. skapa målbild, fokusområden och plan för elevhälsoarbetet Utvärdering av höstens elevhälsoarbete skapa målbild för vårens elevhälsoarbete Uppföljning/nuläge av elevhälsoarbete utvärdering av vårens och årets elevhälsoarbete. Ny diagnos elevhälsa