falun.se/ Årsredovisning 2012

Transkript

1 falun.se/ Årsredovisning 2012

2 Falu kommuns organisation 2012 Kommunfullmäktige Ordförande Karl-Erik Pettersson (S) Valberedningen Valnämnden Kommunstyrelsen Ordförande Jonny Gahnshag (S) Allmänna utskottet: Susanne Norberg, ordf Utvecklingsutskottet: Jonny Gahnshag, ordf Fastighetsutskottet: Krister Johansson, ordf Revisionen Överförmyndaren KOMMUNDIREKTÖR: Dan Nygren KONTOR Stadskansli Ekonomikontor Personalkontor IT-kontor Stadsbyggnads- och näringslivskontor Kommunfastigheter Arbetsmarknadsoch integrationskontor KS Miljö och folkhälsa CHEF Eva Dahlander Kjell Nyström Inger Klangebo Jan E Fors Margareta Åslund Olle Wiking Annika Nyström Kristina Harsbo NÄMNDER BYGGNADS- NÄMNDEN Ordförande Berit Nykvist (S) Trafik- och fritidsnämnden Ordförande Jonas Lennerthson (S) KULTUR- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande Staffan Nilsson (S) SKOL- NÄMNDEN Ordförande Daniel Riazat (V) SOCIAL- NÄMNDEN Ordförande Christina Knutsson (S) OMVÅRDNADS- NÄMNDEN Ordförande Christer Falk (S) MILJÖ- NÄMNDEN Ordförande Richard Holmqvist (MP) FÖRVALTNING Trafik- och fritidsförvaltn Förvaltningschef Christina Holback KULTUR- OCH UNGDOMSFÖRVALTN Förvaltningschef Pelle Ahnlund Resurser från Stadsbyggnadskontoret SKOL- FÖRVALTNINGEN Förvaltningschef Jonatan Block SOCIALförvaltnINGEN Förvaltningschef Inga-Lill Frank OMVÅRDNADS- FÖRVALTNINGEN Förvaltningschef Pia Joelsson MILJÖ- FÖRVALTNINGEN Förvaltningschef Kristina Harsbo Helägda kommunala bolag Falu Stadshus AB (1 Falu kommuns Förvaltning AB (1 vd Dan Nygren (1 Falu Energi & Vatten AB (2 Falu Elnät AB (2 vd Bengt Gustafsson (2 KopparStaden AB (3 KopparStaden Förvaltning AB (3 vd Pernilla Wigren (3 Lugnet i Falun AB vd Liselotte Jonsson (4 Västra Falun Fastighets AB Delägda kommunala bolag Skid-VM i Falun 2015 AB (50,0 %) Falu P AB (49,0 %) Falun Borlänge Regionen AB (36,4 %) vd Peter Berglund Visit Södra Dalarna AB (8,1 %) vd Carl-Johan Ingeström Dala Airport AB (20,8 %) (5 AB Dalaflyget (11,0 %) (5 vd Lars Ivarsson (5 Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB Kommunalförbund Räddningstjänsten Dala Mitt Partiställning Valen (M) (FP) 4 2 (C) 7 5 (KD) 3 2 (FAP) 5 4 (S) (V) 3 4 (MP) 4 4 (SD) - 2 SUMMA

3 innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vårt uppdrag 6 Omvärldsanalys 9 Mål för god ekonomisk hushållning 10 Driftredovisning 13 Investeringar 14 Personalstruktur 16 Tidredovisning 18 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt 20 5 år i sammandrag 23 Resultaträkning 24 Balansräkning 28 Kassaflödesanalys 37 Redovisningsprinciper 40 STYRELSEN OCH NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 42 Skolnämnden 47 Omvårdnadsnämnden 52 Socialnämnden 55 Trafik- och fritidsnämnden 59 Kultur- och ungdomsnämnden 62 Miljönämnden 64 Byggnadsnämnden 66 Kommunens revisorer 67 Ekonomiskt utfall på nämndsnivå 68 BOLAGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Koncernens organisation 69 Falu Stadshus AB 71 Falu Kommuns Förvaltning AB 72 Falu Energi & Vatten koncernen 73 Kopparstaden AB 75 Kopparstaden Förvaltning AB 76 Lugnet i Falun AB 77 Högskolefastigheten Lugnet KB 78 Räddningtjänsten Dala Mitt 79 REVISIONSBERÄTTELSE 80 3

4 4

5 Kommunstyrelsens ordförande Starkt utfall i svag motvind 2012 innebar en succesiv avmattning i konjunktur. Falun höll emot, bibehöll sysselsättning och verksamhetens innehåll på ett bra sätt och fortsatte att växa med ett netto på över 300 nya falubor. Samtidigt syns spåren av den relativt höga arbetslösheten i Sverige i kommunens ekonomi och som sociala påfrestningar på individer och familjer. Nya arbetssätt i socialtjänsten och fokus på begreppet sociala investeringar blev ett resultat av budgetbesluten för kommande år. Övertagandet av hemsjukvården från landstinget beslutades och innebar också en skatteväxling. Västra skolan återöppnade som högstadieskola och det innebar att sju nya förskoleavdelningar kunde öppna i Gruvrisskolan. En ny gymnasieorganisation sjösattes och omflyttningar och ändringar av program beslutades. Skälet är bland annat för att anpassa till färre elever i gymnasieålder och för att åstadkomma en ekonomi i balans som ger möjligheter att utveckla Falu Gymnasium. Personlig assistans har övergått till privat utförare från december Beslutet inför orsakade mycket debatt. Flera viktiga program för hållbar utveckling antogs: energi- och klimatprogram, en ny trafikstrategi och en ny avfallsplan. De kommunala bolagen har också uppmärksammats av Länsstyrelsen och nationellt för sitt innovativa miljöarbete. Som en fortsättning på det startades arbetet med att binda ihop Falun och Borlänges fjärrvärme- och dricksvattenförsörjning. Startskottet gick också för den gemensam upphandlingsorganisation för fem av Falun-Borlängeregionens kommuner. 124 nya lägenheter färdigställdes under året, varav 89 hos Kopparstaden. Så många har det inte byggts sedan början på 1990-talet. 50 villor färdigställdes och kommunfullmäktige ställde sig också bakom planen för Lilla Källviken som ger möjlighet att bygga ytterligare 350 bostäder. Årets mest efterlängtade invigning bland framförallt yngre falubor stod nog nya skateparken Hyttgårdsparken för. Ekonomiskt utfall Falu kommun har klarat sig relativt bra i förhållande till andra kommuner i vår omgivning genom den lågkonjunktur som råder. Ekonomin är ansträngd men 2012 års resultat är ett överskott med 43 miljoner, vilket är i närheten av budgeterat resultat på 53 miljoner. Jag ser dock med oro på nämndernas kostnadsutveckling, vilken har varit högre än tilldelade anslag. Nämndernas underskott har för 2012 vägts upp i resultatet av en tillfällig återbetalning från AFA försäkring med anledning av lägre utbetalningar av sjukersättningar. Vi ser därför att åtgärder vidtas för en högre budgetefterlevnad kommande år hos respektive nämnd. Kommande år Den demografiska utmaningen med ökat rekryteringsbehov och fler äldre, som kan innebära ökade kommunala insatser, kvarstår. Det här kombineras just nu med en stark utvecklingskraft och omställningsbehov som kräver investeringar. De kommande åren behöver präglas av ännu bättre resursutnyttjande, exempelvis lokaler och att minska sjukskrivningar och utveckla medarbetarna. Vi behöver också dra mer nytta av de möjligheter som nu skapas genom samverkan med grannkommuner, skid-vm, ett brett och kreativt näringsliv och nya möjligheter för boende och etablering. Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla anställda i kommunen och hela kommunkoncernen, som skapat ett bra resultat, framförallt verksamhetsmässigt i det vi levererar till Faluborna året runt, dygnet runt. Jonny Gahnshag (S) Kommunstyrelsens ordförande jonny.gahnshag@falun.se 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vårt uppdrag Vårt uppdrag HÅLLBAR UTVECKLING För Falu kommun finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Kommunfullmäktige har antagit ett antal mål som formulerats för de tre hållbarhetsdimensionerna; tillväxtmål för den ekonomiska, miljömål för den ekologiska och folkhälsomål för den sociala/kulturella. Dessa tre styrdokument tillväxtprogram, miljöprogram och folkhälsoprogram skall påverka både vår egen organisation och andra aktörer i Falu kommun där vi tillsammans genomför åtgärder som ökar hållbarheten i samhället. Falu kommun har under året tillhandahållit ett stort antal tjänster till kommunens medborgare. Förskole- och skolverksamhet Skolnämndens verksamhetsområden består av förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenundervisning samt dans- och musikskola. Huvuduppdraget för skolan i Falun är att alla elever minst ska nå målen för undervisningen. Detta innebär att samtliga barn i förskolan ska utvecklas i förhållande till målen i förskolan, alla elever i grundskolan ska klara kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Alla elever i gymnasieskolan ska ta en examen, antingen högskoleförberedande eller yrkesexamen. Viktiga händelser Åtta nya förskoleavdelningar har öppnats under året. Betyg har införts i årskurs 6 från och med höstterminen. Västra skolan har åter öppnats som grundskola. Ny organisation har beslutats för Falu gymnasium. Äldreomsorg Omvårdnadsnämnden ska tillhandahålla en god vård, omsorg och service till dem som bedöms ha behov av olika stödformer i sin dagliga livsföring. Omvårdnadsnämnden bedriver en verksamhet som utgår från socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och kommunala politiska beslut. Verksamheten är indelad i tre sektioner; ordinärt boende, vård- och omsorgsboende och sektion för bistånd, kvalitet och utveckling. Omvårdnadsnämnden ska ha en hög kvalitet och en låg kostnadsnivå i förhållande till jämförbara kommuner. Viktiga händelser I öppna jämförelser har ett nytt mått införts, De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet. Resultatet visar att 92 procent är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Motsvarande för vård- och omsorgsboende är 79 procent. Ett intensivt arbete med förberedelser kring övertagandet av hemsjukvården från landstinget januari 2013 har genomförts. Omvårdnadsnämnden har tagit initiativ till att undersöka möjligheten att starta en intraprenad. Olika projekt som fått stöd av stimulansmedel är; kost/ nutrition (dietist), rehabilitering (MAR), demens, värdighetsgarantin och kvalitetsreg (LCP, senior alert). Många projekt förutsätter samarbete med Landstinget. Temat under 2012 har varit anhörigstöd, där verksamheterna bedrivit arbetet utifrån en framtagen strategi. Kvalitetsveckan, med cirka 700 besökare, avslutade temaåret. 6

7 Vårt uppdrag FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Social omsorg Socialnämnden ska leda, planlägga, samordna och utveckla socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, kommunal familjerådgivning samt omsorg om de psykiskt och fysiskt funktionshindrade. Socialnämnden skall pröva tillstånd för och utöva tillsyn av serveringsärenden enligt Alkohollagen och kommunens riktlinjer. Socialnämndens utskott beslutar i enskilda ärenden enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom tar utskottet beslut i vissa ärenden av principiell betydelse. Sociala utskottet beslutar även i vissa donationsärenden. Viktiga händelser Personlig assistans har övergått till privat utförare från december Anmälningar avseende barn som far illa har ökat. Antal vårddygn inom missbruks/beroendeområdet har ökat, framförallt behandling på HVB-hem. Trafik och fritid Trafik- och fritidsnämnden ska stödja och styra verksamheten inom förvaltningen så att kommunens folk hälsomål ger tydliga avtryck i det praktiska arbetet. En kommunal nollvision på trafik området ska kombineras med ett genomtänkt miljöarbete och en ambition att utforma, tillhandahålla och vårda fritidsanläggningar, parker och torg så att medborgarna känner trygghet och trivsel. Det lokala föreningslivet ska stödjas för att uppnå en mångfald av fritidsverksamheter och rekreation. I kravet på hög funktionalitet ingår även den estetiska dimensionen. skapar och förvaltar gator, parker och anläggningar för fritid och rekreation. arbetar för ökad fysisk aktivitet i folkhälsoprogrammet. skapar förutsättningar för föreningslivet. ansvarar för färdtjänst frågor och handhar hanteringen av kollektivtrafiken. handhar myndighetsutövning inom trafikområdet. Viktiga händelser Under året har fastigheterna på Lugnetområdet övergått till Lugnet i Falun AB. Arbetet med projekt Södra centrum/resecentrum har intensifierats under året. Exploateringsområdet Slättaskogen, skateboardparken, tillgänglighetssatsning inom Nybroparken samt upprustning av badplatser och båtbryggor har färdigställts under året. Kultur och ungdom Kultur- och ungdomsnämnden skall driva biblioteksverksamhet och arbetar för bevarande av värdefulla kulturmiljöer samt informerar och sprider kunskap om världs- och kulturarvet. Nämnden genomför konstutställningsverksamhet, hanterar kommunal konst, offentlig konst samt konstgrafiska verkstaden. Nämnden arbetar även med konstnärlig utsmyckning och ger bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Nämnden ger barn kulturupplevelser i form av scenkonst, litteratur, konst- och kulturhistoria samt erbjuder möjligheter till eget skapande och tillhandahåller även fortbildning för personal inom dessa områden. Nämndens fritidsverksamhet är det givna alternativet till andra aktiviteter för unga. I verksamheten på gårdarna är demokrati-, livskvalitets- och folkhälsofrågor de högst prioriterade. Arenan och Ungdomens Hus är två träffpunkter för unga över grundskoleålder. Viktiga händelser Nämnden har startat ett antal projekt för konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnationer för såväl byggnader som mark. Bibliotekskortet med multifunktion Gröna kortet har införts. Bibliotekslokalerna har anpassats för att bereda barn och unga mer plats. Miljö Det övergripande målet för det samlade miljöarbetet är ett långsiktigt hållbart samhälle. Förutom den för varje år planerade verksamheten årets mål fastställs varje år långsiktiga målnivåer för miljönämndens olika arbetsområden. Viktiga händelser En vision har tagits fram. En kemikaliekampanj har genomförts tillsammans med Falu Energi & Vatten AB. Energitillsynen har fortsatt bland annat inför byggnationen av ny ishall. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet samt har uppsikt över den kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform och de kommunalförbund som kommunen är medlem i. Inom förvaltningen bedrivs verksamhet inom arbetsmarknadsoch integrationskontor, stadsbyggnads- och näringslivskontor, miljökontor, kommunfastigheter, ekonomikontor, personalkontor, IT-kontor samt stadskansli. Bostadsförsörjning Via Kopparstaden AB har kommunen nära 60 procent av hyresmarknaden för flerfamiljsbostäder i Falun. Under året har 90 nya lägenheter byggts och som till stor del är uthyrda. Glädjande nog ökar Falu kommuns befolkning och därmed behovet av att producera nya bostäder. Renoveringstakten på cirka 150 lägenheter per år kommer inom de närmaste åren att behöva öka. Vatten och avlopp Falu Energi & Vatten AB är på kommunens uppdrag leverantör av tjänster inom vatten- och avloppssektorn. Lennheden Vatten AB är ett med Borlänge Energi AB samägt bolag. Det skall äga vattenverket och delar av ledningen för Faluns framtida vatten. Byggnationerna av det nya vattenverket och överföringsledningen mellan Lennheden och Tjärna har nu börjat. Fjärrvärme och fjärrkyla Falu Energi & Vatten AB tillhandahåller på kommunens uppdrag fjärrvärme och fjärrkyla. Arbetet med utveckling av energisystem fortsätter i och med byggnationen av en pelletsfabrik har ett bioenergikombinat utvecklats. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vårt uppdrag Samtidigt med att vattenledning byggs mellan Falun och Borlänge kommer även fjärrvärmeledning att byggas så att även fjärrvärmenäten i de båda städerna kopplas samman. Avfall På kommunens uppdrag svarar Falu Energi & Vatten AB för att bedriva verksamhet inom avfallssektorn. Under senare år har satsningar gjorts på moderna återvinningsanläggningar. Kraft Falu Energi & Vatten AB tillhandahåller på kommunens uppdrag elkraft. Affärsområde Kraft som omfattar både vatten- och vindkraft. Elnätsverksamhet Via Falu Energi & Vatten AB:s dotterbolag, Falu Elnät AB, bedrivs elnätsverksamhet, främst i Falu kommun. Gemensam driftövervakning och beredskap med AB Borlänge Energi infördes under året. Kommunikationsnät Falu Energi & Vatten AB:s dotterbolag, Falu Elnät AB, ombesörjer på kommunens uppdrag ett kommunikationsnät/stadsnät i form av ett optiskt fibernät. Kunder såväl i flerfamiljshus som i villor har tillkommit. Utvecklingen fortsätter av det så kallade By-konceptet där stöd från EU:s landsbygdsprogram möjliggör utbyggnad av fibernät på landsbygden. Lokalförsörjning Kommunen äger, via kommanditbolaget Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB, den fastighet på Lugnet där Högskolan Dalarna på Campus Falun bedriver nära 70 procent av sin undervisning. Byggnationen av ett nytt högskolebibliotek startade under året och beräknas vara klart Det nybildade helägda bolaget Lugnet i Falun AB övertog i slutet av året samtliga kommunala fastigheter inom Lugnetområdet. Bolagets uppdrag är att äga och förvalta fastigheter samt arbeta med utveckling av Lugnetområdet. Räddningstjänst Falu kommun ingår i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt, vilket har att svara för räddningstjänsten i Falun, Borlänge och Säters kommuner. Flygverksamhet Via sina aktieandelar i Dala Airport AB (20,8 procent) och AB Dalaflyget (15,0 procent) stödjer kommunen den lokala flygverksamheten. Start och landningsbanor, byggnader och tillhörande mark ägs av Dala Airport AB. Samtliga lokaler, start och landningsbanor hyrs ut till AB Dalaflyget. AB Dalaflyget bedriver flygverksamhet för de båda flygplatserna i Dalarna, Dala Airport och Mora/Siljan flygplats. Bolaget ägs gemensamt av kommunerna i Borlänge, Falun och Mora samt Landstinget Dalarna. Verksamheten på flygplatserna omfattar såväl reguljärflyg som charterflyg. Reguljärtrafiken gör det möjligt för näringslivet i området att på ett smidigt sätt över dagen kunna träffa kunder, leverantörer och andra affärspartners i stora delar av Europa. Chartertrafiken ger möjlighet att resa ut till varmare länder men ger också möjlighet för turism in till Dalarna. Flygplatserna utgör en viktig samhällstillgång när det gäller ambulansflyget som utför både sjuk- och organtransporter. De navigationssystem som finns på flygplatserna gör det möjligt för ambulanshelikoptrar att nå lasaretten i Falun och Mora även i dålig väderlek. Även polisen använder flygplatserna frekvent. Regional utveckling och konkurrenskraft Region Dalarna har tillsammans med länets kommuner tagit fram Dalastrategin, det regionala utvecklingsprogrammet som är en strategi som skall vara styrande och vägledande i arbetet med Dalarnas utveckling. Via sitt intresse i Falun Borlänge Regionen AB (36,4 procent) arbetar Falu kommun tillsammans med kommunerna Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter för att stärka regionens utveckling och konkurrenskraft. Projektet Driv eget Next generation syftar bland annat till att bredda regionens näringsliv genom att inspirera fler att starta eget företag samt bidra till att de företag som står inför ett ägarskifte får nya ägare. Interreg-projektet har arbetat med utveckling av samarbete och utveckling av rekryteringsfrågor, för att lättare hitta arbetskraft. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor, GYSAM, har resulterat i ett samverkansavtal mellan nio kommuner. Avtalet innebär att elever fritt kan söka bland de utbildningar som erbjuds i ingående kommuners gymnasieskolor. Falu kommun och Svenska Skidförbundet har gemensamt bildat Skid-VM 2015 AB. Bolagets uppgift är att genomföra VM-arrangemanget. Utveckling av besöksnäringen Marknadsbolaget Visit Södra Dalarna AB ägs till 51 procent av näringen i en ekonomisk förening och till 49 procent av de sex kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika och Smedjebacken. Bolaget är ett destinationsutvecklingsbolag som arbetar för att stärka och sälja in besöksnäringen. Fokusområden är turism, möten och evenemang. 8

9 Omvärldsanalys FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Samhällsekonomiska förutsättningar Den finansiella oron som finns på världsmarknaden inklusive specifika problem hos flera av EU-länderna hämmar utvecklingen. Återhämtningen kommer att ta längre tid än vad tidigare bedömningar visat. Sverige är exportberoende och det är ett bekymmersamt läge som vi befinner oss i med låg efterfrågan och en arbetslöshet som inte minskar. Landet har stått stadigt tack vare god ordning i finanserna och nu kommer positiva signaler med bedömningar att risken för en djupare recession och en förnyad finansiell oro har minskat. Kommunsektorns utveckling En första preliminär redovisning av kommunsektorns ekonomi för 2012 visar på ett samlat resultat närmare 15 mdkr. Av detta svarar återbetalningen an premierna för 2007 och 2008 från AFA för 8 mdkr. Med en svag ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas. Timlönekostnaderna har pressats ned kraftigt av den höga arbetslösheten. Ett minskat antal arbetade timmar och låg lönetillväxt medför en långsammare skattetillväxt. Den låga ökningstakten för skatteintäkterna innebär att hela kommunsektorn tvingas till tuffa prioriteringar i sin verksamhet. Nya skatteunderlagsprognoser i början av 2013 visar att kommunernas skatteintäkter blir bättre än tidigare bedömningar. För 2013 räddas skatteunderlaget av växande pensioner och för 2014 ses en försiktigt ökad sysselsättning bidra till detta. Men ett betydande kostnadstryck, både från demografi och höjda ambitioner, riskerar att försvaga kommunsektorns resultat påtagligt. Befolkning Falun fortsätter att öka i folkmängd. Den 31 december 2012 uppgick Falu kommuns folkmängd till personer, vilket innebär att folkmängden under året ökade med 316 personer. Ökningen består av ett födelseöverskott på 110 personer och ett inflyttningsnetto på 206 personer. Dalarnas folkmängd höll sig i stort sett konstant under året och uppgick den 31 december 2012 till invånare. Falun, Borlänge och Ludvika ökade sin befolkning, medan övriga Dalakommuner tappade invånare. Det är fler som flyttar till länet än som flyttar härifrån. Dock är födelsenettot negativt, det vill säga fler som avlider än föds. Arbetsmarknad Trots farhågor om en mycket svag efterfrågan på arbetskraft har Falun klarat sig tämligen väl även under det andra halvåret Antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsersättning är visserligen något större i december 2012 jämfört med samma månad 2011, men ökningen är nästan försumbar, endast 13 personer. Samtidigt har antalet som varit arbetslösa mer än två år i Falun minskat med samma summa, från 323 till 310 personer. Som andel av arbetskraften har den sammanlagda arbetslösheten de facto minskat i Falun det senaste året, från 7,7 till 7,6 procent, (en ökning i riket från 8,6 till 8,9 procent). Framför allt har ungdomsarbetslösheten i Falun minskat kraftigt, från 19,3 procent i december förra året till 16,8 procent i år. (I riket i genomsnitt 18,4 procent, december 2012). Sammantaget tyder detta på att det har funnits en god efterfrågan på arbetskraft i regionen och att det har gynnat Falun. Arbetslösheten är dock fortfarande större bland män än bland kvinnor och det beror på att det är främst industrin och byggbranschen som gått dåligt. Arbetslösheten bland kvinnor i Falun var i december 6,7 procent och bland män 8,5 procent av arbetskraften. I riket som helhet var siffrorna 8,3 för kvinnor och 9,3 för män. Efterfrågan på arbetskraft i regionen är till stor del beroende på generationsskiftet och de flesta lediga platser avser ersättningsrekryteringar. En farhåga inför framtiden är dock att kompetenskraven bland de lediga platserna kontinuerligt stiger medan utbudet av kompetens hos de arbetssökande tenderar att gå i motsatt riktning. Framförallt är det stora antalet arbetssökande ungdomar utan gymnasiebehörighet ett problem. Ett annat problem är yrkesutbudet. Regionen kommer framför allt att ha behov av personal inom vård, teknik och handel, något som inte riktigt matchas av de arbetssökandes yrkesval. Bostadsmarknad Befolkningsutvecklingen innebär ett ökat behov av bostäder. Under året har ansökningar för bygglov för 37 enfamiljshus och 46 lägenheter i flerfamiljshus behandlats. Kopparstaden AB har endast ett fåtal outhyrda lägenheter, vilket visar på ett ökat behov av bostäder. Under året har 90 nya lägenheter byggts och som till stor del är uthyrda. För de kommande åren planeras ytterligare nybyggnationer för att möta efterfrågan. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål för god ekonomisk hushållning Mål för god ekonomisk hushållning Kommuner ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsmässigt perspektiv. Nedan följer en utvärdering av i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. I det finansiella perspektivet handlar god ekonomisk hushållning främst om att säkerställa att varje generation själv bär kostnaderna för den service som den konsumerar. Det innebär att ingen kommande generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Under 2012 har det självklara målet varit att hålla balanskravet och sträva efter att nå målet om god ekonomisk hushållning med 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatmålet nåddes inte, utan landade på 1,6 procent. Nämnderna och styrelsen, förutom byggnadsnämnden, uppvisar negativa resultat. Det samlade resultatet för 2012 är ändå + 43,0 mnkr. Detta positiva resultat inkluderar återbetalning av AFA försäkringspremier med 49,9 mnkr. Exkluderar vi denna engångsåterbetalning visar resultatet att Falu kommun ligger på en för hög kostnadsnivå i verksamheterna. Denna höga kostnadsnivå kräver fokuserade åtgärder för att det ska vara möjligt att nå målet om god ekonomisk hushållning Soliditeten på 44,4 procent (exklusive pensionsförpliktelser före 1998) och självfinansieringsgraden för investeringar på 100 procent motsvarar i stort sett de generellt fastställda målen för dessa mått. Dessa nyckeltal påverkas positivt av att anläggningstillgångar, 202,3 mnkr, har övergått från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. För övrigt påverkas de även av att den totala investeringstakten är lägre än planerad för Under 2013 ska en översyn av soliditetsmåttet genomföras för att motsvara ett rimligt långsiktigt mål för Falu kommun. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär en god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan de resurser vi använder, de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Detta fordrar en planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljning. Under 2013 kommer Falu kommuns mål för god ekonomisk hushållning att genomlysas, för att tydligare visa en samlad, avstämd bild av kommunens strävan att nå målen. Den politiska majoriteten har valt att lyfta fram följande mål för verksamheten Falun kommuns finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Resultatet ska överstiga 2 % av skatteintäkterna (enligt balanskravet) Mål 2012 Utfall ,7 mnkr 2,0 % 43,0 mnkr 1,6 % Soliditeten (eget kapital i % av totala tillgångar) ska överstiga 45 % 39,1 % 44,4 % Investeringarna ska vara finansierade med eget kapital till 100 % 87 % 100 % 10

11 Mål för god ekonomisk hushållning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Samtliga verksamheter Samtliga verksamheter Byggnadsnämnd Byggnadsnämnd Skolnämnd Skolnämnd Skolnämnd Skolnämnd Skolnämnd Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Falun kommuns mål och riktlinjer för verksamheten och som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Total sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden ska minska. Vid utgången av 2012 ska den uppgå till högst 4,4 %. Korttidssjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden ska minska. Vid utgången av 2012 ska den uppgå till högst 2,4 %. En minimering av antalet överklagade ärenden eftersträvas. Andelen överklagade ärenden där formella fel uppstått ska vara mindre än 0,5 %. Andelen kunder som anger att de är nöjda med de tjänster som levereras ska uppgå till minst 80 %. Resultatenheter på samtliga nivåer ska hålla budget. Alla elever ska i alla ämnen minst uppnå de lägsta kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Alla elever i gymnasieskolan som går högskoleförberedande utbildningar ska ta en högskoleförberedande examen. Alla elever i gymnasieskolan som går yrkesutbildningar ska ta en yrkesexamen. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Kostnad per inledd utredning/uppföljning ska vara högst kr. Nettokostnaden för en hemtjänsttimme ska vara högst 394 kr. Nettokostnaden för en plats i vård och omsorgsboende ska vara högst kr. Beläggningsgraden inom vård och omsorgsboende ska vara minst 97 %. Ökad tid hos kund inom hemtjänsten ska vara minst 66 % av den arbetade tiden. Måluppfyllelse Målet uppfylls inte. Kommunens totala sjukfrånvaro uppgår 2012 till 5,6 % av ordinarie arbetstid. Motsvarande siffra 2011 var 4,9 %. Målet uppfylls inte. Kommunens korttidssjukfrånvaro (< 60 dagar) uppgår i augusti 2012 till 2,7 % av ordinarie arbetstid. Motsvarande siffra 2011 var 2,5 %. Målet uppfyllt. Ingen kundundersökning har genomförts. Kundenkät kommer att genomföras Målet uppfylls inte. Målet uppfylls inte. Åk 3: 83 % Åk 6: 79 % Åk 9: 82 % (85 % år 2011) Målet uppfylls inte. 91 % av avgångseleverna erhöll slutbetyg. (93 % år 2011). Målet uppfylls inte. 86 % av avgångseleverna erhöll slutbetyg. (86 % år 2011). Redovisning saknas. Nytt mål har tagits fram i budget Målet uppfylls inte. Målet uppfylls inte. Målet uppfyllt. Målet uppfyllt Målet uppfylls inte 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål för god ekonomisk hushållning Verksamhet Socialnämnd Socialnämnd Socialnämnd Trafik- & fritidsnämnd Trafik- & fritidsnämnd Falun kommuns mål och riktlinjer för verksamheten och som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Tidig upptäckt genom screening, tidiga insatser samt intern och extern samverkan inom beroende/missbruksområdet ska ge fler rådgivande stödinsatser och färre institutionsplaceringar. Utgångsläge Unga vuxna bör så långt som möjligt erbjudas andra försörjningsalternativ än ekonomiskt bistånd vid arbetslöshet genom ökad andel jobb/-praktik i kommunen för unga vuxna. Utgångsläge Långsiktigt och målinriktat rehabiliteringsarbete med personer som hamnat i utanförskap ska ge minskat antal försörjningsärenden rörande personer i utanförskap. Utgångsläge Underhållsbeläggning av asfaltsbelagd yta skall år 2012 uppgå till minst 3 % av den totala asfaltsbelagda ytan. Beläggningsgrad i idrottshallar. Lugnet 90 % högsäsong, Lugnet 40 % lågsäsong, övriga 50 %. Måluppfyllelse Målet uppfyllt. Samverkan med landstingets vårdcentraler sker avseende screening och tidig upptäckt. Målet uppfyllt. Unga vuxna som ansöker om ekonomiskt bistånd slussas direkt vidare till Ungdomsslussen på AIK. Målet uppfyllt. Ett 20-tal personer med långvarigt ekonomiskt bistånd har gått till egen försörjning. Målet uppfylls inte. 2,8 % underhållsbelagt. Målet uppfylls inte. Lugnet högsäsong 70 %, Lugnet lågsäsong 36 %, Övriga hallar 37 % Trafik- & fritidsnämnd Nollvision i trafiken. Målet uppfyllt. Kulturnämnd Miljönämnd Andelen brukare som är nöjda eller mycket nöjda med de tjänster de får ta del av ska minst uppgå till 90 %. Verksamheten ska planeras och genomföras med rätt arbetsinsats. Andelen aktiviteter i verksamhetsplanen med målet i huvudsak uppnått ska successivt öka. Målet kan inte följas upp eftersom undersökning bland brukare inte gjorts. Målet ändras till Målet uppfyllt. 12

13 Driftsredovisning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Budget I den driftbudget som kommunfullmäktige beslutade i november 2011 fastställdes resultatet till 53,7 miljoner kronor. Detta motsvarar två procent av skatter och statsbidrag, vilket är minimikravet för god ekonomisk hushållning. Skattesatsen behölls på samma nivå som tidigare år. Under året finns beslutade omdisponeringar, inom driftbudgetram, mellan den centrala bufferten och nämnder/kommunstyrelse med totalt 12,8 mnkr: +6,8 mnkr sänkning av arbetsgivaravgift -1,1 mnkr till KS-verksamhet -5,1 mnkr till Trafik- och fritidsnämnden -8,5 mnkr till Omvårdnadsnämnden -4,5 mnkr till Socialnämnden -0,4 mnkr till Kommunrevisionen Tilldelade medel i form av driftanslag, beräknades utifrån upprättade tjänstekataloger med á-priser och volymer som grund. Den generella uppräkningen hölls låg, 0,5 procent. Riktade förstärkningar mot ett antal nämnder med anledning av volymökningar och majoritetens prioriteringar gav en samlad ramökning med totalt 2,1 procent. Nämndernas resultat Skattefinansierad Anslag/ram Resultat Avvikelse verksamhet % Kommunstyrelse 219,8-14,3-6,5% Skolnämnd 1 111,7-18,8-1,7% Omvårdnadsnämnd 546,2-13,0-2,4% Socialnämnd 526,4-9,1-1,7% Trafik- o fritidsnämnd 217,4-10,6-4,9% Kultur- o ungdomsnämnd 50,0-0,2-0,3% Miljönämnd 9,8-0,3-3,0% Byggnadsnämnd 0,6 0,0 5,1% Kommunrevision 2,2 0,0 1,3% Summa skattefin 2 684,3-66,3-2,5% I stort sett samtliga nämnder, med undantag för byggnadsnämnden, visar negativa resultat. Den främsta anledningen till att trafik- och fritidsnämnden visar ett stort underskott är äldre pågående arbeten, som nu har driftförts. Dessutom visar vinterväghållningen även i år ett negativt resultat. Skolnämnden fortsätter att ha svårt att anpassa gymnasieskolans kostnadsvolym till sjunkande antal elever. Gymnasieskolan visar ett negativt resultat på 28,7 mnkr. Trots att omvårdnadsnämnden fick utökad ram med 8,5 mnkr under hösten fortsätter volymökningen, både av antal boendedygn och antal hemtjänsttimmar. Sammantaget gör detta ett negativt resultat Socialnämndens underskott beror främst på en kraftig ökning av antal vårddygn inom missbruksvården samt avvecklingskostnader för personlig assistans i egen regi. Inom kommunstyrelsen återfinns bl a kommunfastigheter. Kommunfastigheters resultat tyngs ner av en extra nedskrivning på 18,6 mnkr, som härrör från Falu kommuns övertagande av ridanläggning Falun Främby beslutad i december Under avsnittet Nämndernas verksamhetsberättelser återfinns detaljerade analyser och kommentarer kring verksamhet och ekonomi. Nämndernas verksamhet uppvisar sammantaget ett resultat på totalt -66,3 mnkr. 13

14 Investeringar FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar 2012 års investeringar uppgår netto till 127,1 mnkr, vilket är 21,6 mnkr lägre än investeringsbudgeten på 148,7 mnkr. De största avvikelserna återfinns hos kommunfastigheter, 51,5 mnkr. Övriga styrelser och nämnder redovisade sammantagen avvikelse på -29,9 mnkr. mnkr Brutto Netto Investeringsredovisning per styrelse/nämnd Styrelse/nämnd Utgift 2012 Inkomst 2012 Nettoinvest 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 Invest 2011 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 37,4 0,0 37,4 13,7-23,7 11,7 Trafik- & fritidsnämnden 59,7 8,8 50,9 41,9-8,9 33,9 Skolnämnden 9,4 0,0 9,4 11,6 2,2 5,1 Omvårdnadsnämnden 3,5 0,0 3,5 2,8-0,7 2,4 Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 1,2 1,2 0,2 Kulturnämnden 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 Miljönämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skattefinansierat 110,4 8,8 101,6 71,7-29,9 53,3 Intern- och externfinansierad verksamhet Kommunfastigheter 30,2 4,6 25,6 77,1 51,5 90,8 Summa 30,2 4,6 25,6 77,1 51,5 90,8 Summa totalt 140,6 13,5 127,1 148,7 21,6 144,1 Investeringssammanställning, större färdigställda projekt Anpassningar i Gruvrisskolan för F-6 och förskola är klara, kvarstår lite yttre markarbeten. Totalkostnaden för projektet bedöms bli 9 mnkr lägre än kalkylerat beroende på att annan lösning valts. Om- och tillbyggnad av Kristinehallen har färdigställts. Investeringskostnaderna delas mellan Falu kommun och Landstinget Dalarna. Investeringsprojekt, mnkr Total projektbudget Utfall 2012 Utfall totalt Gruvrisskolan förskola 1) 8,4 2,8 2,8 Gruvrisskolan Anpassning F-6 2) 6,0 1,8 2,8 Kristinehallen 3) 6,0 3,1 6,2 Myran P-platser 4) 5,9 1,3 5,3 Skateboardpark 5) 5,2 4,0 7,2 1-2) Genom flytt av högstadiet till Västra skolan, frigjordes utrymme för sju nya förskoleavdelningar. Markarbeten för ca 1 mnkr återstår. 3) Om- och tillbyggnad av Kristinehallen. Investeringskostnaden har delats med Landstinget. 4) Avser nya p-platser vid Högskolan. 5) Omprioritering av budgetram mellan objekt för att genomföra betonglösning. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Investeringssammanställning, större pågående/ej färdigställda investeringsprojekt Arbetet med projektet Södra Centrum/Resecentrum har under året intensifierats och budget och finansiering har setts över. Investeringsramen har utökats med 50 mnkr under året till 204,0 mnkr. Investeringsprojekt Total projektbudget Utfall Ackumulerat utfall Prognos färdigställande Södra Centrum 1 204,0 0,9 1,6 204,0 Egnellska huset 2 89,0-1,6 75,4 89,0 Aspebodaskolan 3 22,0 0,3 34,0 Högskolan gator och torg 4 18,0 0,1 1,6 18,0 Hosjöskolan kök 5 6,0 0,1 0,3 9,0 Västra skolan kök 1,4 1,4 9,0 Kvarnberget förskola 6 0,2 0,2 5,9 Bjursåsskolan renovering 7 0,1 0, Lugnetgymnasiets anpassningar 8 0,1 0,1 22,0 Värmepump Risholnsgården 1,3 1,3 5,1 Gruppbostad Tranbärsvägen 9 0,1 0,1 14,0 Förbättringar Fritidsanläggningar 10 3,0 3,0 1. Försenat på grund av säkerställande av alla parters ansvar i projektet. 2. Ytterliggare mark ska köpas. Nybyggnad av garage återstår. 3. Avser uppförande av ny byggnad på m 2 och befintlig byggnad rivs. 4. Försenat på grund av otydlighet i ansvarsstruktur/omprojektering. 5. Upphandling i feb 2012 med anbudspriser högt över budget. Nytt förfrågningsunderlag ute med alternativa lösningar för att sänka ombyggnadskostnader. 6. Ombyggnad till fem avd nattöppen förskola och vissa marknadsåtgärder. 7. Skolan byggdes för ca 50 år sedan, ska rustas med byggstart under Planprocessen har startat och tar normalt ett år. Sammanställning av exploateringsfastigheter, mnkr Projekt Ingående balans Påförda kostnader 2012 Nedlagda kostnader, sålda tomter 2012 Intäkter, sålda tomter Anpassningar för att utbildningar ska kunna flyttas över från Haraldsbogymnasiet. 9. Etapp 1 anpassning mark och paviljong (inhyrning) sex lägenheter, ej färdig kalkyl. Etapp 2 nybygge permanentbostad sex lägenheter, kostnad cirka 14 mnkr. 10. Diverse pågående projekt som avser övriga fritidsanläggningar. Den största delen är värmestuga, förrådsbyggnad med omklädning och kök vid källviksbacken. Gatukostnadsersättning Nettoresultat 2012 Osålda tomter Bokfört värde osålda tomter Borgärdet 0,2 1 0,2 Bjursås 0,3 4 0,3 Slättaskogen 0,5-0,5 7,4-5,2 1,8 Södra Galgberget 0,1 0,6-0,3 0,2 1 0,1 Sandsberg 0,3 3 0,3 Västra Tallen 0,1 0,1 Tviksta 2 0,2 0,2 Södra Galgberget 2 2,5 0,4-1,1 2,4-0,7 0,7 14 1,9 Lilla Källviken 0,1 0,1 Herrhagen 0,1 0,1 Ingarvet ind.tomter 0,1 0,1 Summa 3,9 0,8-1,5 10,6-6,2 2,9 23 3,2 15

16 Personalstruktur FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalstruktur Antal anställda Den statistik som redovisas omfattar anställda i Falu kommun som är månadsavlönade enligt AB och avser det förhållande som gällde under december månad. Uppgifterna är hämtade ur PA/ lönesystemet Antal anställda Andel i % Kvinnor 78,0 78,8 78,5 79,2 79,2 Män 22,0 21,2 21,5 20,8 20,8 78 procent av de anställda var kvinnor och 22 procent var män. Könsfördelningen skiljer sig åt inom de olika nämnderna. Inom samtliga nämnder utom en, trafik- och fritidsnämnden, var kvinnorna i majoritet. Kommunen har totalt sju nämnder. De största är skolskolnämnden, omvårdnadsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen där bland annat kostenheten, kommunfastigheter samt arbetsmarknads- och integrationskontoret ingår. Antal anställda, andel per nämnd Socialnämnden 13% Skolnämnden 41% Omvårdnadsnämnden 25% Kommunstyrelsen 16% Trafik- och fritidsnämnden 2% Kultur- och ungdomsnämnden 2% Miljönämnden 1% Antalet anställda har under året minskat med 128 personer. Detta beror främst på att personlig assistans inom socialnämnden lagts ut på entreprenad. Kommunstyrelsen är den nämnd som enskilt står för den största ökningen. Detta beror till största delen på en ökning av antal anställda inom arbetsmarknads- och integrationskontoret. Enheten har under året inlett ett antal projekt riktade till personer som står långt från arbetsmarknaden i syfte att dessa skall komma närmare egen försörjning eller studier. Anställningsform Antal anställda utifrån anställningsform Anställningsform Antal anställda Kvinnor Andel i % Män Månadsavlönade (antal) Tillsvidare Visstid Andel i % Tillsvidare 88 Visstid 12 Timavlönade Utförda timmar Omräknat till heltidsanställda procent av kommunens anställda med månadslön var tillsvidareanställda och 12 procent var anställda på visstid det vill säga på vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. Antal anställda per nämnd Nämnder Antal anställda Andel i % Kvinnor Män Förändring antal anställda från 2011 Kultur- och ungdomsnämnden Miljönämnden Omvårdnadsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Trafik- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Totalt Falu kommun

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalstruktur Timavlönades arbetade tid omvandlat till antal årsarbetare årsarbetare = timmar Andelen heltidsanställda varierar mellan nämnderna. Till följd av projektet Heltid till alla har andelen heltidsanställda ökat inom omvårdnadsnämnden och socialnämnden. Heltidsarbete är betydligt vanligare bland män, 88 procent, än bland kvinnor, 74 procent. Åldersfördelning Åldersgrupp Antal personer Andel i % procent av de anställda var 50 år eller äldre och 8 procent var under 30 år. 642 personer var 60 år eller äldre. Antal timavlönade fortsätter att öka och motsvarade 389 årsarbetare, vilket är en ökning med 4,9 procent jämfört med föregående år. Merparten av de timavlönade var anställda på bemanningscenter och arbetar främst inom social- och omvårdnadsnämnderna. Könsfördelning per åldersgrupp Sysselsättningsgrad Antal och andel heltid/deltid Män Sysselsättningsgrad Antal anställda Kvinnor Andel i % Män Kvinnor Antal Heltid Halvtid Andel i % Heltid 77 Halvtid 23 Andel heltider per nämnd 2012 jämfört med 2011 Medelålder Medelåldern har ökat med 0,1 år och var i december 47,1 år. Medelåldern för kvinnor var 47,2 år och för män 46,6 år. Pensionsavgångar Under 2012 slutade 114 personer med pension. De kommande fem åren kommer ca 545 personer att uppnå 65 år, flertalet av dessa återfinns inom skolnämnden, socialnämnden och omvårdnadsnämnden. Nämnder Heltider 2012 Heltider 2011 Kultur o ungdomsnämnden 76 % 81 % Miljönämnden 91 % 93 % Omvårdnadsnämnden 60 % 52 % Skolnämnden 87 % 84 % Socialnämnden 80 % 73 % Trafik- och fritidsnämnden 86 % 87 % Kommunstyrelsen 74 % 73 % Totalt Falu kommun 77 % 73 % 17

18 Tidredovisning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tidredovisning Arbetstid och frånvaro Den totala arbetstiden för månadsavlönade och timanställda anställda enligt AB-avtalet, omräknat till årsarbetare var 3 504, vilket är en marginell ökning jämfört med året innan. Arbetstiden för månadsavlönade minskade medan arbetstiden för timavlönade ökade. Faktiskt arbetad tid omräknat till årsarbetare uppdelat på månadsavlönade och timavlönade Arbetstid och frånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Semester 11,6% Sjukdom 5,6% Arbetad tid 73,4% Föräldraledighet 3,9% VAB 0,6% Övrigt 4,7% Frånvaro i procent av tillgänglig arbetstid % Timavlönad Månadsavlönad årsarbetare = timmar Under 2012 uppgick den faktiska arbetstiden för månadsavlönade till 73,4 procent av avtalad arbetstid och 26,6 procent bestod av frånvaro av något slag Övrigt 8,6% 7,1% 5,6% 5,4% 4,7% VAB 0,5% 0,6% 0,6% 0,6% 0,6% Föräldraledighet 3,9% 3,8% 4,1% 3,5% 3,9% Sjukdom 5,4% 4,7% 4,6% 4,9% 5,6% Semester* 11,4% 11,5% 11,8% 11,9% 11,6% * Semester innefattar även ferie/uppehåll 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tidredovisning Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade under 2012 med 0,7 procentenheter till 5,6 procent av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid % ,4 4,7 4,6 Kvinnorna hade genomgående en högre sjukfrånvaro än männen var kvinnornas sjukfrånvaro 6,3 procent och männens 3,6 procent av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ökar både vad gäller kort och lång frånvaro. 4,9 5, Den genomsnittliga löneökningen var 3,3 procent (1,7). Läraravtalen garanterades ett minsta utfall på 4,2 procent, övriga löner ökade i genomsnitt 2,8 procent. Noterbart är att kostnaden för avgångsvederlag sjönk med 63 procent eller 6,6 mnkr. Pensionsförpliktelser Falu kommuns redovisning av pensionsåtaganden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtaganden som intjänats till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelser. Kostnaden redovisas på det år som utbetalning av intjänad pensionsrätt sker. Pensionsintjänande från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen och kostnadsförs det år de intjänas. Enligt pensionsavtalet KAP-KL, består intjänandet av två delar, avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension. Den del av intjänandet som utgörs av avgiftsbestämd pension uppgår till 4,5 procent av lönen och utbetalas till den förvaltare som den anställde själv valt. Den förmånsbestämda pensionen intjänas på löner över 7,5 inkomstbasbelopp och avsätts i kommunens balansräkning. På alla pensionskostnader tillkommer särskild löneskatt, vilken uppgår till 24,26 procent. Total pensionsförpliktelse Sjukfrånvaro kalenderdagar/medarbetare 1) dagar 6,0 5,3 5,4 4,9 4, dagar 2,6 2,4 2,2 1,9 2,0 Mer än 59 dagar 9,2 7,5 6,3 7,5 9,8 Totalt 17,8 15,2 13,9 14,2 16,7 1) Avser tillsvidare- och visstidsanställda januari till december respektive år och uttryckt som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare samt fördelat efter sjukperiodens längd. Total personalkostnad Kommunens totala personalkostnad, exklusive kostnader för reservering för pensioner, uppgår 2012 till 1 871,5 mnkr (1 828,8), vilket innebär en ökning med 2,3 procent (3,6 ). Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 132,0 119,5 Reservering inom eget kapital 44,5 44,5 Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt), d v s pensionsförpliktelser 1 492, ,4 som inte tagits upp bland avsättningar Totalt 1 669, ,4 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel 0,0 0,0 Återlånade medel 1 669, ,4 Pensionsmedlen är i sin helhet återlånade hos kommunen som investeringar i anläggningstillgångar. Pensionsförpliktelserna överstiger dock betydligt kommunens egna kapital, som per den 31 december 2012 uppgår till 926,2 mnkr (879,1). För ytterligare redogörelse för kommunens pensionskostnader på 159,0 mnkr (169,1) se not 5 och not 10 till resultaträkningen. 19

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt Sammanfattning av det ekonomiska läget Årets resultat, efter reservering för vissa pensionskostnader, uppgår till 43,0 mnkr (51,1), vilket är 10,7 mnkr sämre än budgeterat resultat på 53,7 mnkr. Årets resultat motsvarar 1,6 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens nämnder har en sammantagen nettokostnadsutveckling på 2,9 procent jämfört med år Ökningen motsvarar 76,7 mnkr (98,7). Exklusive återbetalningen från AFA 2012 (49,9 mnkr) uppgick ökningen till 126,6 mnkr, vilket motsvarar en ökning på 4,8 procent. Skatteintäkter och generella bidrag har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Ökningen uppgår till 64,0 mnkr. Exklusive konjunkturstödet 2011 (12,4 mnkr) uppgick ökningen till 76,4 mnkr, vilket motsvarar en ökning på 2,9 procent. Detta har försämrat nettokostnadernas andel av skatteintäkter, exklusive konjunkturstöd och återbetalningen från AFA, rejält och andelen uppgår i 2012 års bokslut till 100,6 procent (98,7 procent, 99,5 procent). Att förändra detta mått är inte lätt och kommunen ligger åter på en alldeles för hög kostnadsnivå, som innebär att intäkterna inte täcker kostnaderna. Med 2012 års kostnadsnivå sker ingen värdesäkring av eget kapital, annat än med återbetalningen från AFA. Personalkostnadernas andel av de totala bruttokostnaderna uppgår liksom föregående år till 57,6 procent (57,6). Budgetöverskridanden kan avläsas för nästan alla nämnder med totalt 66,3 mnkr var nämndernas totala utfall positivt med 0,5 mnkr. Nämnderna redovisar följande större underskott: skolnämnden med 18,8 mnkr, kommunstyrelsen 14,3 mnkr, omvårdnadsnämnden med 13,0 mnkr, trafik och fritidsnämnden 10,6 mnkr och socialnämnden 9,1 mnkr. Inom verksamheterna kan det ske förändringar baserat på den demografiska utvecklingen, vilket bland annat leder till att antalet elever minskar i gymnasieskolan och ökar i förskolan samtidigt som behoven inom äldre- och handikappomsorgen tenderar att öka. Hänsyn måste även tas till förändrat utbud med friskolor och att verksamhet läggs ut på entreprenad. Denna utveckling ställer stora krav på anpassning av verksamheter för att inte leda till kvarvarande eller ökade kostnader. Det ekonomiska resultatet visar att merparten av kommunens verksamheter har högre kostnader än vad det ekonomiska utrymmet medger. Denna situation har förvärrats under 2012, varför åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna och hålla kostnadsutvecklingstakten nere. Resultat Årets resultat uppgår till 43,0 mnkr (51,1 mnkr år 2011). I jämförelse med budget har årets resultat påverkats positivt av återbetalningen från AFA, 49,9 mnkr, och högre skatteintäkter, 14,2 mnkr. mnkr ,7 4,7 86,1 51,1 43, Resultatet har i första hand påverkats negativt av att nästan alla nämnder redovisar budgetöverskridanden med sammanlagt 66,3 mnkr. Även högre pensionskostnader än budgeterat på -6,6 mnkr och lägre ränteintäkter än budgeterat på -4,1 mnkr från Falu Stadshus AB har bidragit till den negativa avvikelsen. 20

21 Ekonomisk översikt EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 526,1 mnkr, vilket är 14,5 mnkr eller 2,7 procent lägre än föregående år. Verksamhetens bruttokostnader uppgår till 3 236,3 mnkr, vilket är 2,0 procent eller 62,3 mnkr högre än föregående år. I förändringen ingår ökade avskrivningskostnader på 10,7 mnkr. Då görs nedskrivningar på 18,6 mnkr för Främby Ridcenter under 2012 för att komma i nivå med aktuella värderingar. Kommunens personalkostnad, exklusive kostnaderna för beredskapsarbetare, uppgår 2012 till 1 865,9 mnkr (1 828,8), vilket innebär en ökning på 2,0 procent (3,6). Personalkostnaderna utgör, liksom föregående, 57,6 procent av verksamheternas bruttokostnader. Pensionskostnaden, exklusive finansiell värdesäkring för ännu ej utbetalda pensioner, inklusive förvaltningsavgift exklusive löneskatt, uppgick till 123,6 mnkr (124,8). I pensionskostnaden ingår dels utbetalning av pensioner med 59,2 mnkr (56,0) till dem som redan gått i pension, dels 63,6 mnkr (68,1) som utgörs av de pensionsrätter som intjänats under 2012 av då anställd personal. I kostnaden för intjänade pensionsrätter ingår även pensioner till förtroendevalda. Förvaltningsavgift till KPA tillkommer på 0,9 mnkr (0,8). På den totala pensionskostnaden utgår särskild löneskatt, vilken beräknats uppgå till 30,7 mnkr (30,8). Räntekostnaderna för pensionsavsättningarna uppgår till 4,7 mnkr (13,6) ingår kostnaderna för sänkningen av diskonteringsräntan vid skuldberäkning av pensionsavsättningarna i balansräkningen i räntekostnaderna med 10,6 mnkr. Övriga kostnader uppgick till 1 257,6 mnkr (1 243,1). Detta innebär en ökning under året med 14,5 mnkr (112,2), vilket motsvarar en ökning med 1,2 procent (9,9). Avskrivningar på anläggningstillgångar uppgår till 112,8 mnkr (102,1), vilket är 10,7 mnkr högre än föregående år. Under året har en nedskrivning gjort med 18,6 mnkr för Främby Ridcenter. Utveckling av intäkter och kostnader (mnkr) Utveckling Intäkter 526,1 540,6 Förändring -2,7% 13,9% Personalkostnader 1 865, ,8 Förändring 2,0% 3,6% Övriga kostnader 1 257, ,1 Förändring 1,2% 9,9% Avskrivningar 112,8 102,1 Förändring 10,5% -11,1% Bruttokostnad 3 236, ,0 Förändring 2,0% 5,4% Nettokostnad 2 710, ,4 Förändring 2,9% 3,8% Finansnetto mnkr 13,3 4,5 Skatteintäkter Årets skatteintäkter uppgick till 2 324,0 mnkr, vilket är en ökning med 66,7 mnkr eller 3,0 procent jämfört med Jämfört med budget så ökade skatteintäkterna med 14,1 mnkr, vilket i första hand beror på en positiv prognos för 2012 års kommunalskatteavräkning. Skatteintäkterna periodiseras, vilket innebär att redovisade skatteintäkter för innevarande år delvis baseras på ett prognostiserat utfall. Differensen mellan prognos och faktiskt utfall bokförs sedan kommande år. För år 2012 prognostiseras en positiv slutavräkning, vilket ger ökade skatteintäkter med 25,3 mnkr. Slutavräkningen för år 2011 uppgår till 22,8 mnkr, vilket har givit en positiv korrigeringspost på 2011 med 0,4 mnkr. Totalt uppgår alltså justeringsposterna av skatteavräkningar under 2012 till en intäkt på 25,7 mnkr. Skatteutjämning Skatteutjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner att genomföra det åtagande som en kommun har, oavsett inkomstförhållande och strukturella kostnadsskillnader. Utjämningssystemen gav sammantaget ett nettobidrag på 420,0 mnkr, vilket är en minskning med 2,8 mnkr från Under 2012 fick Falu kommun 320,0 mnkr i inkomstutjämningsbidrag, vilket utslaget per invånare var kr (5 449). Utjämningssystemet för LSS-kostnader innebar ett bidrag på 12,6 mnkr, vilket är en ökning från 2011 med 1,7 mnkr. Från och med 2008 redovisas intäkter för kommunala fastighetsavgifter separat i kommunens redovisning. Dessa uppgår i årets bokslut till 100,2 mnkr (88,8). Avgift till kostnadsutjämningssystemet uppgick till 40,5 mnkr (39,5). Avgiftens storlek baseras på att Faluns strukturellt betingade kostnader, främst inom verksamheter för barnomsorg, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg, klassats som lägre i jämförelse med riket i övrigt. Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna nästkommande år. Om det uppstår en skillnad mellan den anslagna nivån och den totala summa pengar som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften (plus kostnader för vissa andra statsbidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån) regleras detta genom lika stort avdrag eller tillskott i kronor per invånare, regleringsbidrag/avgift var Falu kommuns skattekraft lägre än medelskattekraften i landet, varför kommunen erhåller en regleringsintäkt på 27,6 mnkr (57,3) motsvarande 492 kr (1 024) per invånare. Användning av skatteintäkter och bidrag Av nedanstående tabell framgår kommunens kostnadsmassa i relation till skatteintäkter och bidrag. Verksamhetens nettokostnad, inklusive avskrivningar och pensioner, uppgår 2012 till 98,8 procent (98,3) av skatteintäkter och bidrag, vilket är 0,5 procent högre än föregående år. Nettokostnaden har minskats med återbetalningen av AFA försäkringspremier, som är intäktsbokförd med 49,9 mnkr