Delårsrapport

Transkript

1 Diarienummer KF Projektnummer Delårsrapport Käppalaförbundet ( ) Styrelsen Käppalaförbundet

2 Käppalaförbundet 2 (15) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Flöden och utsläppsvärden Fordonsgas Mål och uppföljning Utvecklingsmål Minska andelen tillskottsvatten Utveckla framtidens slamstrategier Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Kritiska framgångsfaktorer KFF rapport Finansiella målsättningar... 7 Ekonomiskt utfall Utfall 2014 jämfört med Prognos för Investeringar under Redovisningsprinciper... 9 Tabell 1 - Resultaträkning Tabell 2 - Balansräkning Tabell 3 - Finansieringsanalys Tabell 4 - Driftredovisning Tabell 5 kostnadsutveckling Tabell 6 - Investeringsredovisning... 15

3 Käppalaförbundet 3 (15) 1. Förvaltningsberättelse Enligt kommunallagen och den kommunala redovisningslagen ska kommuner och kommunalförbund lämna minst en delårsrapport under verksamhetsåret som ska behandlas av fullmäktige. I lagstiftningen stadgas också att uppföljning av mål för verksamheten avseende bl a god ekonomisk hushållning ska följas upp i delårs- och årsbokslut Väsentliga händelser under perioden Käppalaförbundet visar ett positivt resultat för perioden med 8,3 Mkr mot budgeterat 0,7 Mkr. De största avvikelserna gentemot budget är: - Nedskrivningen på avvattningsanläggningen som gjordes i samband med bokslutet för 2013 vilket medfört lägre avskrivningar för 2014 än budgeterat. - Den energiskattsbefrielse som förbundet får på den del av elen som används till fordonsgasproduktionen, vilket inte var beslutat vid budgettillfället. - Investeringen i den nya slamutlastningen (STIL) som först under andra halvåret 2014 påverkar resultatet medan den i budgeten beräknats som en rak avskrivning över 12 månader Flöden och utsläppsvärden Under det första halvåret 2014 omhändertogs 28,4 miljoner m³ avloppsvatten, vilket är 0,5 miljoner m³ lägre än under samma period Under det första halvåret har ingen bräddning förekommit och samtliga utläppsvärden har uppnåtts Fordonsgas Slammet som bildas vid avloppsreningsverket rötas för att bli biogas. När sedan biogasen uppgraderats till fordonsgas säljs den till SL som driver cirka 100 bussar med detta miljövänliga bränsle. Under perioden har 2,0 miljoner m³ fordongas sålts till SL, vilket är helt i linje med budgeten som är på 4,0 miljoner m³ för helåret Mål och uppföljning Under 2013 infördes en ny målmodell på Käppalaförbundet för att följa upp det dagliga arbetet genom att utvärdera ett antal så kallade kritiska framgångsfaktorer samt att fokusera utvecklingsarbetet på tre, av styrelsen utsedda, viktiga utvecklingsområden. Käppalaförbundets tre utvecklingsmål presenteras nedan med särskilt fokus på vilka arbetsinsatser som har gjorts under det första halvåret 2014.

4 Käppalaförbundet 4 (15) 2.1. Utvecklingsmål Utvecklingsmålen löper över tre till fem år. De tre utvecklingsmålen har som slutmål att sänka förbundets kostnader, förenkla processerna samt ge högre intäkter till förbundet. De ska även ge positiva miljökonsekvenser Minska andelen tillskottsvatten Klimatförändringarna leder till kraftigare variationer i väderleken och mer intensiva regn under kortare perioder. Dessa regn påverkar flödet in till verket på samma sätt som snösmältningen gör, det kommer höga flöden snabbt, vilket kan leda till att kapacitetsbrist uppstår vid verket. Under 2012 uppmättes nederbördsrekord i Stockholm och över 42 % av inkommande vatten till Käppalaverket var tillskottsvatten - det vill säga vatten som inte är avloppsvatten utan dag- och grundvatten som läckt in i ledningssystemen. Under 2013 genomfördes en utredning, mätdataanalysprojektet, med syfte att bedöma vilken mängd tillskottsvatten som kommer från respektive kommun. Andelen tillskottsvatten visade sig variera mycket från kommun till kommun. Dessutom visade sig flödesmätningen inte vara tillförlitlig i alla lägen vilket resulterat i att Käppalaförbundet nu tar krafttag för en kvalitetssäkring. Arbetet fortsätter tillsammans med medlemskommunerna under 2014 med åtgärder som bland annat syftar till att ta fram förslag till en gemensam handlingsplan för att minska andelen tillskottsvatten. Under 2013 påbörjades även arbetet med att bygga en hydraulisk modell över Käppalatunneln. Modellen kommer användas för att göra en första RDII-kalibrering (Rainfall Dependent Infiltration) för samtliga mätpunkter med pågående mätning för att bedöma vilken typ av tillskottsvatten som tillförs Käppalaverket genom dess anslutningar. Käppalatunneln och dess tillhörande anläggningar har funnits sedan 1960-talet och idag är en stor del av kunskapen om förbundets yttre anläggningar personbunden samt finns i byggritningar från 50- och 60-talet. För att säkra kunskapen för framtiden och för att säkra tunnelns och anläggningarnas integritet pågår ett arbete att samla relevant information i ett och samma kartverktyg. Påverkan av klimatförändringar på reningsverk medför att nederbördsmätning i anslutningsområdet också är en viktig faktor för att tolka flödet till Käppalaverket. Data kan användas för analyser av redan inträffade händelser och för att ta reda på lämpliga åtgärder som kan genomföras eller för att beräkna framtidsscenarior initierades ett delprojekt att sätta upp och ta i drift fyra st nederbörsmätare. Tanken är att fortsätta detta arbete och att koppla ett system av nederbördsmätare som kan täcka upp hela förbundets upptagningsområde Utveckla framtidens slamstrategier Käppalaverket producerar årligen ca ton avvattnat slam per år. Det här utvecklingsmålet handlar om att återinföra detta slam tillbaka till kretsloppet, antingen genom att använda som växtnäring eller på annat sätt återinförs till kretsloppet.

5 Käppalaförbundet 5 (15) Under 2014 har representanter för slamutvecklingen på Käppalaförbundet deltagit på konferensen Novel processing routes for effective sewage sludge management som hölls i Braunschweig, Tyskland april Konferensen är en del av ett EU-projekt där innovativa slamhanteringsalternativ undersöks genom bland annat pilotförsök, benchmarking och livscykelanalyser. Käppala har initierat ett samarbete med Chalmers tekniska universitet som utförde livscykelanalyser för olika slamhanteringsalternativ inom projektet. Finansiering och projektplan för ett framtida samarbete där livscykelanalys och benchmarking anpassas till Käppalaförbundets förutsättningar utarbetas. Under våren har Käppala upphandlat entreprenörer för nyttjande av slam. Käppala öppnade i upphandlingen upp för anbud på Övrig användning som innefattade nya slamanvändningsalternativ som kan vara av intresse. En entreprenör lämnade anbud på förädling av slam genom inblandning av olika insatsvaror främst i form av restprodukter. Denne entreprenör vann inte upphandlingen på grund av för högt pris. Därmed kommer allt slam från Käppala gå till de konventionella användningsområdena jordbruksspridning, växtnäringsskikt på deponi och jordtillverkning de kommande tre åren. Enligt avtalet har dock Käppala rätt att använda cirka två månaders slamproduktion till försöksverksamhet där till exempel alternativa användningsområden kan undersökas. Under våren 2014 påbörjades ett examensarbete där nedbrytning av läkemedelsrester och organiska föreningar vid kompostering av slam tillsammans med stallgödsel eller trädgårdsavfall undersöks. Examensarbetet är en del i slamförädlingsprojektet som drivs i samarbete med Biototal och kommer att presenteras i september Käppala är med i referensgruppen för projektet Termofil torrötning av avvattnat rötslam från avloppsreningsverk som drivs av Tekniska verken i Linköping och som ska avslutas december Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Det här utvecklingsmålet handlar om att utvinna den värme som finns i det renade avloppsvattnet för att värma upp hushåll, genom värmeväxlare ta tillvara på denna resurs på ett bättre och mer effektivt sätt än vad som görs idag. Teoretiskt finns det värme nog i det renade avloppsvattnet för att värma upp motsvarande hushåll. Utvecklingsmålets första steg är att kartlägga, skapa samarbeten, kalkylera både de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna samt upprätta en handlingsplan för genomförandet. Käppalaförbundet har under våren 2014 tillsammans med Fortum genomfört en förstudie där man utredde möjligheten att med värmepumpar och kompletterande spetsvärme tillföra värme till fjärrvärmenätet på Lidingö. Syftet med förstudien var att undersöka om det var tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att investera i en anläggning för värmeåtervinning från renat avloppsvatten för leveranser till fjärrvärmenätet på Lidingö. Förstudien visade att det är tekniskt genomförbart men att lönsamheten, enligt Fortums kalkyler, inte kan konkurrera med nuvarande värmesystem. I takt med löpande utbyten av

6 Käppalaförbundet 6 (15) värmekällor och nya infrastrukturella lösningar kan dock alternativet med värmeutvinning från avloppsvattnet åter bli intressant och lönsamt Kritiska framgångsfaktorer Del två i Käppalaförbundets målmodell är kritiska framgångsfaktorer, detta utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Samtliga avdelningar har under 2013 tagit fram egna kritiska framgångsfaktorer och har till dessa knutit nyckeltal och målvärden som gör det enkelt att utvärdera dem. Till varje knyts även förbättringsarbete för att kunna nå upp till de målvärden som finns. Styrelsen har valt ut vissa av de kritiska framgångsfaktorerna som ska presenteras i delårsoch årsbokslutet KFF rapport NYCKELTAL ENHET MÅL 2014 UTFALL KV1 UTFALL KV2 UTFALL YTD Bräddad volym i förhållande till mottagen volym KOMMUNINVÅNARNA OCH MILJÖ % av inkommande mängd 0% 0% 0% 0% BOD7 halter i utgående vatten mg/l < 2 < 2 < 2 < 2 Fosfor halter i utgående vatten mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 Kväve halter i utgående vatten mg/l Anläggningstillgänglighet ( T-värde ) % Ej fastställt 97,4% 94,7% 96,1% Andel utfasade oönskade ämnen % 95% 82% 82% 82% Kadmiumhalt i utgående slam mg/kg TS < 0,8 0,78 0,78 0,78 Förbrukning av kemikalier per avskiljd mängd fosfor kg Fe/kg P-avskiljd < 1,5 1,6 1,4 1,5 Energiverkningsgrad / Nettoenergi > 100% 109% 117% 113% Fordonsgasleverans miljoner Nm3/år Andel slam till åkermark % 60% Avvikelserapportering VERKSAMHET % stängda i tid Kostnad per omhärdetagen volym Kr/m3 < 3,63 3,2 3,0 3,1 Kostnad / renad volym Kr/m3 < 3,63 3,2 3,0 3,1 Kostnad / PE Kr/PE < / / / 300 UTVECKLING Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % Ej fastställt EKONOMI Avvikelse prognos/budget och utfall % av omsättning 5% 11% 5% 7% Självfinansieringsgrad Skillnad invest/avskrivningar 40% 38% 42% 40% Antal betalningar i rätt tid Andelen fakturor betalde i ti 95% 91% 94% 93% Andel projekt som ligger i fas med budget % Ej fastställt 70% 70% PERSONAL/MEDARBETARE Andelen anställda med utvecklingsplan % av anställda 75% Nöjd medarbetarindex % av Referensgrupp > 75% 54% Personalomsättning % av anställda < 10% 4% 2% 6% Frisknärvaro % av total tid > 97,4% 96,63% 97,78% 97,18% Andelen slam till åkermark och utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen rapporteras årsvis och har därför inga värden i denna sammanställning. I prognosen för 2014 beräknas utfallet för det senare att bli 1,5 % av omsättningen. Andelen anställda med en utvecklingsplan kommer först efter att samtliga medarbetare har haft sitt utvecklingssamtal under hösten vara möjlig att följa upp och sätta ett utfall på.

7 Käppalaförbundet 7 (15) De nyckeltal som saknar ett målvärde saknar det då förbundet inte tidigare har använt dessa nyckeltal. Efter att årsvärdet för 2014 är klart kommer målvärden sättas för dessa för att få ett målvärde att jobba mot Finansiella målsättningar Finansiella mål Soliditet mellan 7-10 % 9,2 % uppfyllt Självfinansieringsgrad 100 % 114,9 % uppfyllt under 10 år Avvikelse mellan prognos och utfall ska ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen - Avvikelse mellan prognos och utfall är endast möjlig att följa upp i årsbokslutet. Ekonomiskt utfall Utfall 2014 jämfört med 2013 I nedanstående tabell jämförs några väsentliga intäkts- och kostnadsposter med utfallet vid samma period föregående år. Förändring mot tkr % Årsavgifter 0 0,0% Energiförsäljning ,6% Övriga intäkter ,3% Upplösning Ansl.avg. 0 0,0% Summa intäkter ,5% Personalkostnader ,1% Pensionskostnader *) ,6% Kemikalier ,9% Slamomhändertagande 626 7,6% Energi ,4% Övriga kostnader 580 2,6% Avskrivningar ,8% Räntor ,8% Summa kostnader ,6% På intäktsidan så har energiförsäljningen varit något bättre än samma period föregående år. Den differens på övriga intäkter som vi ser är hänförlig till avloppsvatten från Järfälla under 2013 som på grund av en trasig mätare inte fakturerades förrän under 2014.

8 Käppalaförbundet 8 (15) På kostnadssidan har effekterna av bytet av avvattningsteknik nu fullt slagit igenom vilket visar sig på de minskade kemikaliekostnaderna. Energikostnaderna är lägre än under samma period 2013 vilket beror på den förändringen i energiskatt som genomfördes under Den stora skillnaden i avskrivningskostnader är en kombination av extra nedskrivningar under det första halvåret 2013 samt minskade avskrivningskostnader 2014 på grund av de nedskrivningar som gjordes Räntekostnaderna har ökat på grund av ökat låneutrymme som behövs i samband med de stora nyinvesteringarna som pågår under Prognos för 2014 I prognosen för hela året 2014 förväntas resultatet uppgå till 1,5 Mkr vilket är ungefär samma resultat som vi hade i budgeten för I nedanstående tabell redovisas det prognostiserade resultatet 2014 fördelat på väsentliga intäkts- och kostnadsposter i förhållande till helårsbudget för Förändring prognos mot budget tkr % Årsavgifter 0 0,0% Energiförsäljning ,5% Övriga intäkter ,7% Summa intäkter 267 0,1% Personalkostnader 679 1,9% Pensionskostnader *) ,6% Kemikalier 325 7,5% Slamomhändertagande ,3% Energi ,0% Övriga kostnader ,9% Avskrivningar 272 0,5% Räntor ,0% Summa kostnader 818 0,4% Sammantaget är det små skillnader men det finns poster som skiljer sig väsentligt från budget. Energiförsäljningen är lägre i prognosen än i budgeten, detta beror på att priset per m³ för fordonsgasen är lägre än budgeterad. Ser vi på de övriga intäkterna så är det samma orsak till dessa differenser som vi har i delårsresultatet, fakturering av avloppsvatten till Järfälla kommun. Kostnaden för slamomhändertagandet är lägre i prognosen än i budget på grund av nya och bättre avtal som påverkar resultatet positivt. Energikostnaden är lägre i prognosen tack vare den minskade energiskatten. Bland de övriga kostnaderna så är det de främmande tjänsterna för produktionen som skiljer prognosen från budgeten. Men totalt sett överstiger inte prognosen budgeten på

9 Käppalaförbundet 9 (15) produktionen utan det är en omfördelning från andra kostnadskonton. Orsaken till ökningen av de främmande tjänsterna är bland annat inkopplingen av den nya slamavvattningen samt generellt höjda underhållskostnader då reningsverket bli äldre och mer underhållsarbete behövs för att bibehålla kvaliteten Investeringar under 2014 Under perioden har 59,0 Mkr investerats i pågående nyinvesteringar. De större investeringarna är; - Ny slamanläggning, 41,2 Mkr under perioden (totalt 117,4 Mkr) - Reinvesteringar i anläggningar, 5,4 Mkr under perioden (totalt 5,4 Mkr) - Ombyggnad av reception och omklädningsrum, 2,4Mkr under perioden (totalt 10,9Mkr) Under hela 2014 förväntas investeringarna uppgå till 116,2 Mkr. Under 2014 kommer flera investeringar att avslutas, bland annat ny slamutlastning, ombyggnaden av receptionen och omklädningsrummen och värme och kyla del Redovisningsprinciper Käppalaförbundet tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättandet av delårsbokslut som vid årsbokslut t ex avseende periodiseringar och beräkningsgrunder. Tilläggsupplysningarna är dock begränsade. Uppställningsformerna för resultaträkningarna avviker från reglerna i den Kommunala redovisningslagen liksom vid årsbokslutet. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten än den lagstadgade som främst anpassats för skattefinansierad verksamhet. Semesterlöneskulden avser aktuell ställning per Pensionsskuldens förändring har prognostiserats i enlighet med KPA:s prognos för verksamhetsåret 2014 som upprättades Alla större kostnads- och intäktsposter har periodiserats. Jämförelseåret har justerats utifrån de använda redovisningsprinciperna för att nå så hög jämförelsegrad som möjligt. Anslutningsavgifter redovisas i enlighet med den branschpraxis som utarbetats. I huvudsak innebär det att avgifter som kan matchas med framtida särkostnader för anslutningen får periodiseras över tiden. Käppalaförbundet redovisar sådana periodiseringar avseende Värmdö kommuns anslutningsavgift med ca 512 tkr per år.

10 Käppalaförbundet 10 (15) Tabell 1 - Resultaträkning KÄPPALA Delårsbokslut Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Årsavgifter Övriga Intäkter Summa Intäkter (1) Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader (2) Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat (3) Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Årsavgifter Energiförsäljning Övriga intäkter Jämförelsestörande återbetalning*) Upplösning Ansl.avg Summa Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Pensionskostnader *) Kemikalier Slamomhändertagande Energi Övriga kostnader Summa Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet

11 Käppalaförbundet 11 (15) Tabell 2 - Balansräkning KÄPPALA Delårsbokslut Balansräkning Ställning Ställning Ställning Prognos Budget TILLGÅNGAR (tkr) Anläggningstillgångar (5) Immatriella anläggningar Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt Not 4 EGET KAPITAL IB Utdelning Periodens resultat UB Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde Periodens investeringar Försäljningar/utrangeringar Avskrivningar Utgående anläggningsvärde Räntebärande anläggningslån Lån i förhållande till anläggningar 86,8% 88,9% 85,0% 88,0% 90,0%

12 Käppalaförbundet 12 (15) Tabell 3 - Finansieringsanalys KÄPPALA Delårsbokslut Finansieringsanalys Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) Medel från verksamheten före förändring 2812 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Utbetalad utdelning Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

13 Käppalaförbundet 13 (15) Tabell 4 - Driftredovisning KÄPPALA Delårsbokslut Driftredovisning Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd Informationsavdelning Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Projekt och utveckling Produktion Kapitalkostnader Avskrivningar Räntekostnader Intäkter Årsavgifter Övriga intäkter Ränteintäkter RESULTAT NYCKELTAL Delår Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Resultat/omsättning 7,2% -0,8% 0,3% 0,6% 0,7% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 9,2% 8,5% 8,8% 8,5% 7,3% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 9,1% 8,4% 8,7% 8,4% 7,2% Självfinansieringsgrad 40% 97% 72% 45% 18% Avskrivningar i % av totala kostnader 22% 26% 32% 23% 23% Finansnetto i % av totala kostnader 13% 11% 11% 13% 13% Nettokostnad per ansluten pe, SEK Antal pe

14 Käppalaförbundet 14 (15) Tabell 5 kostnadsutveckling KOSTNADSUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Kostnadsslag Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor Resultat Nettoinvesteringar Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 50,4 51,8 51,6 59,7 51, Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,72 3,37 3,47 3,16 3,65 3,63 3,63 Netto behandlingskostnad Kr/pe

15 Käppalaförbundet 15 (15) Tabell 6 - Investeringsredovisning Affe - INVProjekt IB år Period Avslutat UB Rambudget Budget vid invest beslut Kostnadsprognos innev år Slutkostnadsprognos KF, Käppalaförbundet , , , , , , , , , Pågående investering , ,63 0, , , , , , , On-line instrument , , , ,00 0, ,00 0, , NIFT - Ny infart till Käppala , , , , , , , , REC-omby omkl.rum & tvättstuga , , , , , , , , Slamlager ,79 0, , ,00 0,00 0, , , Värme & Kyla del , , , , , , , , STIL , , , , , , , , R , , , , , , , , Högflödesrening , , , , , , , , Omb renshantering , , , , ,00 0, , , Renovering pumpstationer , , ,01 0,00 0,00 0,00 0, , Ny gasledning & fllödesmätare , , , , , , , , Flödesmätare Edsbergsparken , , , ,00 0, , , , Förbiledning Långängsstrand 0, , , , , , , , Antuna pumpstation 0, , ,50 0, , , , , Långängstrand pumpstation 0, , ,00 0, , , , , Slamnivåmätare etapp 2 0, , , , ,00 0,00 0, , Nya kedjor ES , , , , , , , , Reinvestering 0, ,66 0, , , , ,00 0, , Reinvesteringar 0, , , , , ,00 0, , Oförutsedda investeringar , , , , , , , , , Centrifug 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , Täby Runmästarvg , , ,71 0,00 0,00 0, ,00 0, , Utloppskanal vocsidizer , , ,00 0, , , , , Uppgradering styrsystem STIL 0, , ,00 0,00 0,00 0,00 0, , Tugger 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0, , Bypass LB00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0, , Brutet vatten 0, , ,50 0,00 0,00 0,00 0,00