KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA /2013

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA /2013

2 Verksamhetens förutsättningar Styrning och ledning Råsunda skola 6-9 leds av rektor och en biträdande rektor på 37,5%. Som stöd i sitt arbete har de lagledare, en till varje arbetsenhet. Ledningsgruppen träffas varje vecka och bereder frågor rektor fattar beslut om och arbetas med i arbetsenheterna. Ledningsgruppen har två intendenter på 30 resp 15 % stöd i sitt arbete. En arbetar med fastighetsfrågor och en med It-frågor. Rektor samråder varje vecka med lagledarna om specifika frågor. Skolans elevhälsa bestående av kurator, skolsköterska, speciallärare, skolpsykolog och rektor träffas varje vecka. Elevhälsoteamet träffar även varje arbetsenhet en gång i månaden. Krisgruppen bestående av rektorer, kurator, skolsköterska, speciallärare, administrativ personal samt vaktmästare träffas minst en gång per termin. LAMK, lokal arbetsmiljökommitté bestående av skyddbud, fackliga representanter träffas en gång i månaden och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Systematiskt kvalitetsarbete Varje kvartal har arbetsenheterna kvalitetsuppföljningar och varje termin utvärderar arbetsenheterna kvaliteten i verksamheten i form av enkäter, observationer och intervjuer dokumenteras. Sedan sker reflektion och analys både i arbetslagen och på rektorsnivå. Ansvarig kvalitetsredovisning Rektor med hjälp av ledningsgruppen och elevhälsoteamet ansvarar för kvalitetsredovisningen. System för systematiskt arbetsmiljöarbete På skolan går intendent och brandansvariga i varje arbetsenhet brandsäkerhetskontroll en gång i månaden. Intendent, skyddbud, elevskyddbud och fackliga representanter går skyddsrond en gång per termin. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön tas upp i arbetsenheterna och i LAMK. Uppföljning och revidering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen följs upp varje läsår.

3 Kompetensutveckling De individuella kompetensutvecklingsplanerna följs upp i samband med de årliga medarbetarsamtalen utifrån skolans prioriterade mål. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen är kopplad till verksamhetsplanen, uppdraget och skolans prioriterade utvecklingråden. PIM Nu är ca 90% av kurserna avslutade i PIM. Det är 63 % av personalen i genomsnitt i Solna examinerats efter avslutad kurs vilket inte är bra då vi har en läroplan föreskriver att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. På Råsunda skola är det 35 % är examinerade på nivå 3 totalt Nu återstår det en termin av PIM, i december är de sista examinationerna, och det finns fortfarande en chans för de inte fullgjort sin utbildning att göra detta under hösten Elevstatistik Totalt var det 19 klasser med 374 på Råsunda skola den 14 juni 2013 Årskurs 6: Årskurs 7: Årskurs 8: Årskurs 9: 97 på 5 klasser 82 på 4 klasser 107 på 5 klasser 88 på 5 klasser

4 Mål och prioriterade utvecklingråden Av ledningsgruppen nedbrutna prioriterade mål 2012/2013 för Råsunda skola Råsunda skola 6-9 har under året arbetat med 5 utvecklingråden. Kommunikation - upplever varje elev att han/hon har kunskap om vad han/hon ska kunna för att nå målen i de olika ämnena - upplever varje elev att lärarna förklarar så att han/hon förstår - upplever varje elev att han/hon får veta hur det går för honom/henne i skolarbetet. Respekt/förhållningssätt - upplever varje elev att lärarna förväntar sig att han/hon skall nå målen i alla ämnen. - upplever varje elev att han/hon blir bra bemött av vuxna och andra i skolan. Elevinflytande - upplever varje elev att han/hon, på utvecklingssamtalen, deltar i planeringen för sin kunskapsutveckling och sitt lärande. - upplever sig varje elev ha inflytande över sitt skolarbete Miljö - Upplever varje elev att han/hon är trygg i skolan. Jämställdhet - Upplever varje elev att skolan ger samma förutsättningar till pojkar o flickor. Tanken var att man inom arbetslaget och i mentorsgrupperna skulle arbeta med ett område i taget och att de skulle fördelas under läsåret. Under hösten påbörjades arbetet men man upplevde det lite svårt att arbeta med områdena. Det fanns en arbetsgång beskriven men flera hade svårt att genomföra det på mentorstid. Man upplevde även tidsbrist på arbetsenhetsmöten att hinna utvärdera och det prioriterades inte på de träffarna. Flera mentorer och arbetsenheter arbetade med de första områdena men dessvärre blev inte så mycket dokumenterat. Då vi tillträdde nya rektorer var det svårt att utvärdera det arbete var gjort under hösten och vi beslutade då att lägga arbetet vilande under våren för att göra en ny ansats till läsåret 13/14. Trivsel och trygghet Mål, resultat och analys och åtgärder för utveckling Under vårterminen har Råsunda skola 6-9 reviderat likabehandlingsplanen och man har gjort en kartläggning av otrygga områden på skolan genom husmodellen. Med stöd av husmodellen samt dagliga samtal med na kan vi konstatera att vissa inte känner trivsel och/eller trygghet i idrottslokalerna och framförallt i omklädningsrum, 100-planet, entréerna samt delar av skolgården. Många upplever även att nästan alla lokaler är slitna och dåligt städade. Idrottslokalerna och framförallt omklädningsrummen är skitiga, slitna och dåligt planerade. Omklädningsrummen har dålig belysning, då nästan alla lampor ständigt är trasiga. Störst slitage och nedskräpning sker dessutom utanför skoltid då lokalerna är uthyrda till andra aktörer. En stor del av fasta och lösa redskap i idrottshallen är dessutom inte kvalitativt godkända efter besiktning. En helhetsanalys utav den fysiska miljön, både den yttre och den inre bör göras från ledningshåll, så att ett renoveringsarbete kan påbörjas. Skolvärdar bör finnas till i form av rastvärdar till för ungdomarna i korridorerna, stadiongården, matsal och skolgård.

5 En estetisk helhetssyn av den fysiska miljön, samt åtgärder för samtliga korridorer och lokaler bör ses över. Under marlovet kommer skåp att flyttas från 100-planet för att få en lugnare miljö där. Trygghetsteamet: Tidigare på skolan har man haft ett antimobbingteam där det funnits utbildade pedagoger arbetat med mobbingfrågor. Det har legat nere ett par år men under detta läsår har vi startat upp det igen. Vi har nu valt att kalla det för trygghetsteamet och de har haft ett par träffar där de planerat hur deras arbete skall bedrivas inför kommande läsår. Trygghetsteamet består av kurator och 6 pedagoger. Huvudarbetet har varit att utifrån Solna stads handlingsplan kring kränkande behandling skapat en arbetsrutin kring hur trygghetsteamet skall arbeta på Råsunda skola. Till nästa läsår kommer trygghetsteamet att arbeta mer utåt mot na och göra dem mer delaktiga i arbetet med att främja en trygg skolmiljö. Vi kommer även att utbilda trygghetsteamet i medling. vet vad de behöver kunna Mål, resultat och analys och åtgärder för utveckling Genom att vara tydlig med vad ämnet innebär inför terminsstart och inför varje uppgift, gå igenom vad ska göras och vad syftet är med uppgiften, kan eleven påverka arbetets innehåll och slutresultat. Det ser idag väldigt olika ut i alla ämnen. I en del ämnen har na full koll på vad de behöver kunna medan i andra har de svårare att förstå målen. Det behövs mer tid till planering kring kunskapskraven för att kunna tydliggöra dessa för na. Att titta på tidigare bedömda elevarbeten kan vara ett sätt att konkretisera vad krävs för olika betygsnivåer. De praktiska ämnena har belyst svårigheten att konkretisera de olika betygsnivåerna i arbetsprocessen är en de l av bedömningen. Att förklara för en elev på E-nivå vad krävs för A är svårt då eleven ofta inte har mognad att förstå vad det innebär. Ibland behöver na ha jobbat igenom arbetrådet och har kommit dit i processen för att förstå. Till nästa termin lägga in temauppgifter där eleven själv kan välja material, teknik, och innehåll i projektet.

6 Utbildningsresultat utveckling mot kunskapsmålen Mål, resultat och analys och åtgärder för utveckling Måluppnåelse i % Ämne Skolår 6 med F el - når E når D når C når B når A Svenska 2,1 18,5 26,8 25,8 25,8 1 Matematik 0 21,6 26,8 31,9 13,4 6,1 Engelska 1 15,4 15, ,6 13,4 Musik 1 17,5 25,8 45,3 8,2 2,1 Bild 0 28,9 40,2 22 7,2 1 Idrott och hälsa 1 23,7 30,9 36 7,2 1 Slöjd 2,1 22, ,7 5,1 0 Biologi 0 14,4 31,9 39,1 11,3 3 Fysik 0 19,5 25,7 40,2 10,3 4 Kemi 0 20,6 23,7 46,3 7,2 2,1 Teknik 2,1 20,6 21,6 50,5 5,1 0 Samhällskunskap 0 15, ,3 2,1 Geografi ,3 31,9 9,2 0 Historia 2,1 27,8 37,1 27,8 4,1 1 Religion 2,1 30,9 39,1 25,7 2,1 0 Nationella prov Skolår 6 med F el - når E når D når C når B når A Svenska 1,2 11,1 33,3 28,4 22,2 3,7 Matematik 3,2 13,1 31,2 19,8 18,6 13,2 Engelska 1,2 12,8 9,3 24,4 24,4 27,9 NO - Biologi 0 21,5 20, ,9 2,2 SO- Samhällskunsk 1,1 7,7 29,7 30,7 25,3 5,5 I årskurs 6 är betygen ganska jämt fördelat över de olika betygsstegen. Betyget A har ett fåtal fått i alla ämnen förutom i engelska framförallt men även matematik. Vid jämförelse av betygen med betyg satta i nationella prov så ser man andelen högre respektive lägre satta betyg i %: Svenska: 11,1 % får högre betyg och 11,8 % får lägre betyg. Matematik: 20,6 % får högre betyg och 16,7 % får lägre betyg. Engelska: 19,3 % får högre betyg och 19,3 % får lägre betyg. Biologi: 12,3 % får högre betyg och 12,6 % får lägre betyg. Samhällsk. 18,3 % får högre betyg och 14,2 % får lägre betyg. Svenska Matematik Engelska Biologi Religion 2,1 % får F i betyg och 1,2 % får F i betyg på nationella prov. 0,0 % får F i betyg och 3,2 % får F i betyg på nationella prov. 1,0 % får F i betyg och 1,2 % får F i betyg på nationella prov 0,0 % får F i betyg och 0,0 % får F i betyg på nationella prov. 2,0 % får F i betyg och 1,1 % får F i betyg på nationella prov.

7 Vid jämförelse av betyg och satta betyg nationella prov finns det skillnader. Mest skillnad ser vi i matematiken Avvikelsen skiljer sig ganska lika mellan att man satt högre betyg i förhållande till att man satt lägre betyg och det är samma för alla ämnen. Ämne Skolår 7 med F el - når E når D når C når B når A Svenska 2,4 26,8 31,7 23,5 15,8 0 Matematik 4,9 6, ,8 14,6 6,1 Engelska 6,1 12, ,4 8,5 14,6 Musik 2,4 9,7 18,3 45,1 20,7 3,7 Bild 2,5 34,5 50,6 11,1 2,5 0 Idrott och hälsa 3,6 34, ,3 13,4 0 Slöjd 3,7 19,7 53,1 23,5 0 0 Biologi 1,2 26, ,8 4,9 7,3 Fysik 3,7 40,2 15, ,2 Kemi 1,2 31, ,2 20,7 1,2 Teknik 3,7 18,5 24,7 40,7 9,9 2,5 Samhällskunskap 1,2 17,1 29,2 26,8 19,5 6,1 Geografi 1,2 20,3 20, ,8 19,5 Historia 4,9 24,4 13, ,3 Religion 3,7 31,7 20,7 25,6 7,3 11 I årskurs 7 är betygen fördelade över alla betygsstegen. Man kan notera att flera ämnen ligger ganska lågt när det gäller de högre betygen. Man ser det extra tydligt i de praktiska ämnena. Det är även ganska hög andel får F i betyg. Ämne Skolår 8 med F el - når E når D når C når B når A Svenska , ,2 1 Matematik 0 41,1 21,5 24,3 12,1 1 Engelska 1 5,6 30,8 39,3 20,6 2,8 Musik 1 2,8 12,1 43,9 22,4 17,8 Bild 1 34, ,7 2,8 Hkk 1, ,8 34,6 3,7 0 Idrott och hälsa 1 37,4 18,7 30,8 10,3 1,9 Slöjd 3,7 27,1 44,9 17,8 5,6 1 Biologi 1,9 43,9 24,3 19,6 7,5 2,8 Fysik 0 46,7 18,7 28 6,5 0 Kemi 2,8 37, ,5 9,3 1 Teknik 2,8 27,1 20,6 37,4 10,3 1,9 Samhällskunskap 1,9 24,3 36,4 27,1 10,3 0 Geografi 1,9 30,8 27,1 30,8 7,5 1,9 Historia 1, ,6 29,9 4,7 0 Religion 1, ,5 16,8 2,8 0

8 Ämne Skolår 9 med F el - når E når D når C når B når A Svenska 3,4 21,6 21,6 35,2 14,8 3,4 Matematik 4,5 29,5 31,8 18,1 11,4 4,5 Engelska 2,3 11,4 14,8 30,7 22,7 18,1 Musik 0 6,8 4, ,5 Bild 3,4 23, ,8 Hkk 3,4 19,3 30,7 22,7 14,8 9 Idrott och hälsa 2,3 28,4 14,8 32,9 8 13,6 Slöjd 3,4 28,4 27,2 27,2 10,2 3,4 Biologi 4, ,7 27,2 11,4 1,1 Fysik ,9 31,8 6,8 1,1 Kemi 4,5 38, ,7 9 0 Teknik 3,4 27,2 22,7 39,8 3,4 3,4 Samhällskunskap 5,7 18, ,4 13,6 17 Geografi 4,5 22,7 11,4 27,2 13,6 18,1 Historia 6,8 18,1 13,6 29,5 12,5 19,3 Religion 6,8 14,8 17,0 34,1 17,0 10,2 Nationella prov Skolår 9 e med F el - når E når D når C når B når A Svenska 4,8 15,5 23,8 38,1 10,7 7,1 Matematik 1,3 35,1 28,4 20,3 8,1 6,7 Engelska 2,4 6, ,6 25,6 18,2 NO - Biologi 17,9 28,2 34,6 6,4 11,5 1,3 SO- Religion 12,8 22,1 18,6 30,2 12,8 3,5 Vid jämförelse av betygen med betyg satta i nationella prov så ser man andelen högre respektive lägre satta betyg i procent: Svenska: 10,2 % får högre betyg och 8,8 % får lägre betyg. Matematik: 6,3 % får högre betyg och 10,0 % får lägre betyg. Engelska: 10,4 % får högre betyg och 10,3 % får lägre betyg. Biologi: 25,9 % får högre betyg och 12,2 % får lägre betyg. Religion. 10,6 % får högre betyg och 10,7 % får lägre betyg. Svenska Matematik Engelska Biologi Religion 3,4 % får F i betyg och 4,8 % får F i betyg på nationella prov. 4,5 % får F i betyg och 1,3 % får F i betyg på nationella prov. 2,3 % får F i betyg och 2,4 % får F i betyg på nationella prov 4,5 % får F i betyg och 17,9 % får F i betyg på nationella prov. 6,8 % får F i betyg och 12,8 % får F i betyg på nationella prov. Vid jämförelse mellan betygen ser man att det skiljer sig ganska mycket mellan ämnen när det gäller att sätta de högre betygen. Likaså är det många får F i betyg.

9 Analys av utbildningsresultat Råsunda skola årskurs 6-9 Svenska: Där konstaterade man att läsförståelsen gick bättre på nationella prov än den skriftliga delen. Muntliga delen gick också bra. Skillnaden mellan resultat på NP och betyg känns rimlig (9:an och 6:an) Under ordinarie undervisning utvärderas kunskapskraven på fler sätt och i större mån individanpassat. Det kan förklara skillnaden högre betyg än NP-resultat. NP utvärderar inte samtliga kunskapskrav, vilka kan väga åt endera hållet. Provbetyget vägs inte samman på samma sätt termins- och slutbetygen, kan förklara skillnaden lägre betyg än NP. Vi känner oss osäkra på betygssystemet och kunskapskraven i kursplanen för 6:an (samt nivån i 7:an), och vi känner även en motvilja mot att eventuellt behöva sänka betyget i 7:an när en ny kursplan med nya kunskapskrav tar vid. Detta är något vi får fortsätta att diskutera i ämneslaget och bli bättre på. Vi diskuterade hur en höjning av meritvärde skulle kunna gå till. I svenskan behövs fler datorer för att uppfylla alla kursplanens krav med bla att omarbeta/bearbeta sina texter. Spanska: I årskurs 6 är det ingen betygssättning i Moderna språk och i åk 7-9 nådde samtliga godkända resultat, dvs. E eller högre under vt 13. Inga obligatoriska Nationella prov finns för åk 9 i Moderna språk, däremot har vi gjort delar av Skolverkets Bedömningsstöd i ämnet, där samtliga deltagare i åk 9 nådde godkända resultat. Flera Anmälningar om befarade svårigheter att nå kunskapskraven gjordes under ht12, och några nådde inte E i höstterminsbetyg. Eleverna gjordes mer uppmärksamma på kunskapskraven, föräldrar underrättades, målmedvetet arbete och kontinuerliga utvärderingar under vt13 resulterade i att samtliga klarade kunskapskraven för minst E. Bild Fler har fått det högsta betyget i årskurs 9 än i årskurs 6. Läroplanens kunskapskrav för årskurs 6 känns väldigt höga. Många i årskurs 6 börjar med grundmoment i bild förts under årskurs 6. Spannet är större mellan betyg på högstadiet än på mellanstadiet. Vi bildlärare kommer att diskutera uppgifterna för årskurs 6,7, 8 och 9 så att svårighetsgraden ligger på en nivå för att fler ska ha möjlighet att få ett högre betyg även i årskurs 7 och 8. Saknaden av digitala verktyg den nya läroplanen föreskriver har också påverkat resultatet. Idrott: I idrott hade vi en analys där det är tydliga skillnader i betyg mellan könen, där det visar sig att pojkar har högre betyg än tjejerna. Detta beror med stor sannolikhet på att skolan har en fotbollsprofil, i första hand lockar pojkar och gör att varje klass har fler pojkar än flickor, ibland dubbelt så många, vilket kan hämma flickorna på idrotten, då pojkar och flickor har idrott tillsammans. Schemat tillåter inte samarbete över klassgränserna vilket skulle kunna bidra till att flickorna vågade visa mer. Vi tror att det generellt har satts lite för låga betyg, då det är osäkerhet kring betyg i åk 6, både hos lärare och. Eleverna är inte mogna för betyg, och har dålig koll och förståelse för vad krävs av dem. Vi lärare har en rädsla för att behöva sänka en elevs betyg i framtiden, och väljer därför att ligga lågt i sexan. Vi bortser ifrån att na i sexan har egna mål skiljer sig ifrån de i åk 9. SO: Framgångsfaktorer i SO har varit kontinuerlig återkoppling inklusive formativ bedömning. Stödundervisning för med särskilda behov/funktionshinder samt att andelen lektioner med behörig och erfaren personal varit mycket hög. Avsaknaden av datorer och ingen tillgång till NE, avsaknad av relevant fysisk media gör att det är svårt att öka måluppfyllelsen. Det har även varit ont om tid för planering och genomförande. Det är stor skillnad i betygsnivåer mellan SO- och NO-ämnena och diskussion fördes kring varför det ser ut så, beror det på högre rotation mellan lärare i NO eller är SO lärare mer frikostiga med betygen? Färre har ABC-betyg i 9:an än i 6:an i NO-ämnena - tvärt om i SO-ämnena.

10 Det var första gången vi hade nationella prov i SO-ämnena och på 9:ans prov var na (och kanske lärarna) inte förberedda på typen av frågeställningar. Är vi (högstadielärare) för "snåla" med hur vi tolkar betygsnivåerna för åk 6? Var nationella proven för lätta/betygsnivåerna för lågt satta i åk 6? I 9:an - lägre betyg i det ämne man hade nationellt prov i, jämfört med de andra tre SOämnena. I 6:an är det tvärt om - vad kan det bero på? Vi behöver få en större samsyn kring hur vi ser på de olika betygsnivåerna. (Kanske för "snåla" i åk 6 och för "frikostiga" i åk 9?) Engelska: Skillnaden mellan resultat på NP och betyg känns rimlig (9:an) Under ordinarie undervisning utvärderas kunskapskraven på fler olika sätt och i större mån individanpassat, kan förklara skillnaden högre betyg än NP-resultat. NP utvärderar inte samtliga kunskapskrav, vilka kan väga åt endera hållet. Provbetyget vägs inte samman på samma sätt termins- och slutbetygen, kan förklara skillnaden lägre betyg än NP. Det verkar att vi är något snåla med det högsta betyget i 6:an (jämfört med NP och jämfört med 9:an). Vår förklaring till det är att vi känner oss osäkra på betygssystemet och kunskapskraven i kursplanen, och även att vi känner en motvilja mot att eventuellt behöva sänka betyget i sjuan när en ny kursplan med nya kunskapskrav tar vid. Detta är något vi får fortsätta att diskutera i ämneslaget och bli bättre på. Den största skillnaden mellan NP och vår betygssättning i 9:an är att en större grupp nått provbetyget D har fått E i slutbetyg. Den största skillnaden mellan NP och vår betygssättning i 6:an är att en större grupp nått provbetyget A har fått ett lägre slutbetyg. Matematik: Vad gäller korrelationen F och E. Elever med betyget F på NP har troligtvis undervisats av flera lärare där en sambedömning ägt rum. Vissa har svårigheter att prestera i större sammanhang men kan ha visat kunskaper enskilt inför en lärare de har förtroende för. Vad gäller betyget A har skolverket tydligt gett direktiv om att detta ska vara ett svårt betyg att uppnå, därför skiljer betygen sig från NP-resultaten. Vidare konstaterar vi precis skolverket att NP är ett av många prov och proven kommer med en bedömningsmall inte tar hänsyn till alla kunskapskrav. Slutligen vill vi påstå att den existerande variansen bör anses acceptabel ty NP är ett prov i mängden av bedömningstillfällen. F och E korrelationen kan eventuellt betraktas omfattande men kan förklaras med extra insatser och sambedömning. Förslag/åtgärder för utveckling på förbättringar av måluppfyllelse och utbildningsresultat. Organiastionsnivå: Skolan behöver en tydligare struktur för hur man tidigt fångar upp inte är närvarande. Eleverna ska redan vid skolstart få undervisning i studieteknik och datorkunskap. Kontinuerligt utbilda och fortbilda personalen i studieteknik och användbara program. Schemalägga ämnen och årskurser parallellt för att utöka och förbättra samarbetet.

11 Ett resurscenter för särskilt ämnesstöd och läxhjälp bör upprättas. Kontinuerlig fortbildning av lärare. Införskaffa digitala verktyg den nya läroplanen föreskriver för att nå kunskapskraven tex datorer. Öka informationen från skolan till hemmen. Ämnesnivå: Tydlighet vid terminsstart och inför varje nytt tema vad det gäller planering av ämnet, syfte, vad man tränar och vad man skall kunna för att nå kunskapskraven. Utveckla samarbetet mellan ämnesgränser för ett mer meningsfullt arbete. Inspirera na till diskussioner och bildarbete kring aktuella frågor, samt etnicitet, genusperspektiv och könsidentitet. Terminsplanering publiceras i Fronter (ev. mejl till hemmen) och görs på så sätt tillgänglig för och föräldrar. Uppmärksamma na på studieteknik. Varierad, uppdaterad och relevant undervisning i språket med målet att inspirera na. Teman eller projektarbeten och tillvaratagande av nas egna intressen, för ett meningsfullt arbete. Samarbete över ämnesgränserna då det är lämpligt. Genomförda investeringar är gjorda inför nästa läsår erbjuder större måluppfyllelse. Det vi kommer arbeta vidare med för att ytterligare öka måluppfyllelsen kommer vi, se över och investera i verktyg och utrustning för att utveckla bildarbetet, kontinuerligt låta delta i presentationer inför klassen och årskursintegrerade utställningar av sina arbeten, utveckla samarbete mellan ämnesgränser samt inspirera na till diskussioner och bildarbete kring aktuella frågor tex etnicitet, genusperspektiv, könsidentitet.(bild) För att öka måluppfyllelsen till nästa läsår behöver vi jobba mer med utökat stöd för med olika svårigheter. I den mån det går arbeta med mindre undervisningsgrupper och ökad tillgång till datorer för na. (SO) Ägna mer tid för individuell formativ bedömning. (SO) Vi har diskuterat betygssättning och kommit fram att vi ska ha gemensamma prov på skolan i åk 7-8 med en gemensam bedömning med en bedömningsmall i syfte att uppnå likvärdig bedömning på skolan. (Matematik) Alla ämnesgrupper har haft diskussioner kring måluppfyllelse, resultat på nationella prov och kopplingen mellan dessa och betygen. Det skiljer sig mellan alla ämnen då en del ligger högt medan andra lägre. Det många reflekterar till är svårigheten med kunskapskrav i åk 6 och 9. Svårigheten att sätta betyg utifrån hela betygskalan i åk 6. SAMMANFATTANDE ANALYS Måluppfyllelsen och resultatet i undervisningen påverkas även av det händer utanför klassrummet. Trivsel, arbetsro och trygghet är förutsättningar för kunskapsinhämtning och en meningsfull skoldag. Den fysiska miljön är viktig i sammanhanget. Meritvärdena anses kunna bibehållas/höjas om ovanstående åtgärder genomförs samt att i behov av särskilt stöd får stöd är anpassat utifrån elevens behov. Enligt tradition från skolledningen har större fokus lagts på att få na att uppnå betyget E än att fokusera på att få upp nas betygsnivåer.

12 Råsunda skola F-9 behöver utveckla rutinerna kring överlämningar mellan stadierna. Råsunda skola 6-9 behöver blir mer konkretiserade när det gäller överlämning av kunskapsinformation till åk 6 för att underlätta betygssättning enlig kunskapskraven i åk 6. PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR UTVECKLING 2013/2014 Vi skall arbeta utifrån Barn och utbildningsförvaltningens mål med förbättrad måluppfyllelse och ökad trivsel. Arbetet med likvärdig bedömning för att skapa ökad samsyn och samstämmighet mellan mål, undervisning, kunskapskrav och bedömning kommer att fortsätta samt det inkluderingsarbete pågår i Solna. Råsunda skola 6-9 har egna prioriterade mål vilka går i linje med förvaltningens: Att vi forstätter verka för att vi har en skola där alla kan känna att de får en trivsam och lugn tillvaro på lektioner och raster. Genom att vara tydlig med vad ämnet innebär inför terminsstart och inför varje uppgift, gå igenom vad ska göras och vad syftet är med uppgiften, kan eleven påverka arbetets innehåll och slutresultat. Arbeta för en tydligare struktur för att tidigare fånga upp i behov av särskilt stöd och inte är närvarande.