Representantskapets möte samt årsmöte

Transkript

1 Representantskapets möte samt årsmöte torsdagen den 23 mars 2017 klockan fika tillgängligt från 9.30 Sessionssalen / rum 112 Rådhuset Skåne Västra Storgatan 12 / Stora torg Kristianstad 1 (2) sidan 1 av 41

2 Sändlista: Kalle Sandström (S), Landstinget Blekinge Christina Mattisson (S), Region Blekinge Anders Henriksson (S), Landstinget i Kalmar län Ulf Nilsson (S), Regionförbundet i Kalmar län Anna Fransson (S), Region Kronoberg Suzanne Frank (M), Region Kronoberg Mats Eriksson (M), Region Halland Per Persson (S), Region Halland Malin Wengholm (M), Region Jönköpings län Carina Ödebrink (S), Region Jönköpings län Henrik Fritzon (S), Region Skåne Kent Mårtensson (S), Kommunförbundet Skåne Helen Björklund (S), Landstinget Blekinge Christel Friskopp (S), Landstinget Blekinge Lars Karlsson (C), Landstinget Blekinge Nils Ingmar Thorell (L), Landstinget Blekinge Patrik Hansson (S), Region Blekinge Tommy Larsson (V), Region Blekinge Christopher Larsson (SD), Region Blekinge Magnus Gärdebring (M), Region Blekinge Tommy Rydfeldt (L), Region Halland Elisabeth Falkhaven (MP), Region Halland Ella Kardemark (KD), Region Halland Therese Stoltz (S), Region Halland Maria (Mia) Frisk (KD), Region Jönköpings län Rune Backlund (C), Region Jönköpings län Samuel Godrén (SD), Region Jönköpings län Annica Nordqvist (MP), Region Jönköpings län Mikael Ekvall (V), Region Jönköpings län Lena Segerberg (S), Landstinget i Kalmar län Linda Fleetwood (V), Landstinget i Kalmar lä n Malin Sjölander (M), Landstinget i Kalmar län Ann-Marie Fagerström (S), Regionförbundet i Kalmar län Leif Larsson (C), Regionförbundet i Kalmar län Roland Gustbée (M), Region Kronoberg Olof Björkmarker (S), Region Kronoberg Lennart Värmby (V), Region Kronoberg Håkan Engdahl (SD), Region Kronoberg Annika Román (MP), Kommunförbundet Skåne Alexander Wendt (M), Landstinget Blekinge Lennarth Förberg (M), Region Blekinge Christer Jonsson (C), Landstinget i Kalmar län Harald Hjalmarsson (M), Regionförbundet i Kalmar län Robert Olesen (S), Region Kronoberg Sven Sunesson (C), Region Kronoberg Stefan Bengtsson (C), Region Halland Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Region Halland Maria Frisk (KD), Region Jönköpings län Marcus Eskdahl (S), Region Jönköpings län Carl Johan Sonesson (M), Region Skåne Christer Wallin (M), Kommunförbundet Skåne Michael Rosenberg (SD), Kommunförbundet Skåne Märta Stenevi (MP), Region Skåne Pontus Lindberg (M), Region Skåne Carina Wutzler (M), Region Skåne Lars-Ingvar Ljungman (M), Region Skåne Carina Zachau (M), Region Skåne Birte Sandberg (C), Region Skåne Patrik Holmberg (C), Region Skåne Gilbert Tribo (L), Region Skåne Cristina Glad (L), Region Skåne Birgitta Södertun (KD), Region Skåne Per Einarsson (KD), Region Skåne Yvonne Augustin (S), Region Skåne Joakim Sandell (S), Region Skåne Maria Nyman Stjärnskog (S), Region Skåne Stefan Svalö (S), Region Skåne Amela Hodzic (S), Region Skåne Ingrid Lennerwald (S), Region Skåne Anna-Lena Hogerud (S), Region Skåne Maria Ward (S), Region Skåne Thord Kristiansson (V), Region Skåne Anders Åkesson (MP), Region Skåne Dolores Öhman (MP), Region Skåne Patrik Jönsson (SD), Region Skåne Magnus Olsson (SD), Region Skåne Marlen Jensen (SD), Region Skåne Lars Nyström (SD), Region Skåne Ledamöter i utskotten bjuds in som observatörer: Tjänstemän: Carina Bengtsson (C), Region Kronoberg Monica Holmqvist, Kommunförbundet Skåne Malin Olsson (M), Region Jönköpings län Alf Jönsson, Region Skåne Maria Hörnsten (S), Region Jönköpings län Mikael Stamming, Region Skåne Jeanette Söderström (S), Region Jönköpings län Thorbjörn Lindhqvist, Region Skåne Urban Widmark (M), Region Skåne Gunne Arnesson Lövgren, Region Skåne Magnus Johansson (S), Region Blekinge Christel Gustavsson, Region Kronoberg Carl-Göran Svensson (M) Region Blekinge Ulrika Geeraedts, Region Jönköoings län Kent Ingvarsson (M), Kalmar Peter Hermansson, Region Blekinge Peter Freij (S), Kronoberg Lina Andersdotter, Regionförbundet i Kalmar län Gösta Bergenheim (M), Region Halland Per Hansson, Region Kronoberg Cristina Glad (L), Region Skåne Arne Ingemansson, Region Halland Ivar Wenster (S), Region Blekinge Katarina Svärdh, Region Jönköpings län Karin Brunsberg (M), Region Blekinge Mats Petersson, Region Skåne Maria Ixcot Nilsson (S), Landstinget i Kalmar län Sören Bergland, Region Blekinge Ingegerd Petersson (C), Landstinget i Kalmar län Karl-Johan Bodell, Regionförbundet i Kalmar län Ragnar Lindberg (S), Region Kronoberg Thomas Nilsson, Region Kronoberg Pernilla Sjöberg (M), Region Kronoberg Bruno Andersson, Region Halland Lovisa Aldrin (L), Region Halland Carl-Johan Sjöberg, Region Jönköpings län Maud Lanne (S), Region Halland Linus Eriksson, Region Skåne Ronny Johannesson (M), Region Skåne Malena Sandgren, Region Blekinge Charlotta Svanberg (S), Region Kronoberg Maria Agestam, Landstinget i Kalmar län Tjänstemän: Ulrika Jörgensen (M), Region Halland Jessica Linde, Region Kronoberg Antje Andersson, Region Skåne Margit Bik (S) Region Halland Eva Nyhammar, Region Halland Madeleine Flood, Landstinget Blekinge Lars Johansson, Region Jönköpings län Johan Holmgren, Region Blekinge Tjänstemän: Mats Hallberg, Region Skåne Åsa Väärälä, Region Halland Peter Lilja, Landstinget Blekinge Gunilla Skoog, Landstinget Blekinge Tina Jörhall, Region Jönköpings län Anna-Lena Cederström, Region Blekinge Karl Landergren, Landstinget i Kalmar län Anna Strömblad, Landstinget i Kalmar län Jörgen Preuss, Region Halland Annika Magnerot, Region Kronoberg Åsa Dahlin, Regionförbundet Kalmar Agneta Jansmyr, Region Jönköpings län Monica Svensson, Region Halland Maria Granath, Region Kronoberg Krister Björkegren, Landstinget i Kalmar län Mats Bojestig, Region Jönköpings län Magnus Gustafsson, Kommunförbundet Skåne Helena Nilsson, Regionförbundet i Kalmar län Rita Jedlert, Region Skåne Karin Skillborg, Region Skåne Martin Myrskog, Region Kronoberg Representantskapets ledamöter kan ersättas med observatörer om ordinarie inte har möjlighet att delta. sidan 2 av 41

3 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 1. Fastställande av dagordning Mötet är torsdagen den 23 mars klockan i Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 i Kristianstad. Fika finns tillgängligt från Välkommen! Henrik Fritzon Förmiddagen har fokus på Sydsveriges infrastrukturfrågor: Presentation av Sydsveriges infrastrukturprioriteringar Infrastrukturplaneringen lägesrapport Sverigeförhandlingen - lägesrapport Dialog och frågor Christina Mattisson Trafikverket Lena Erixon och Lennart Andersson Catharina Håkansson Boman alla Mikael Stamming har rollen som moderator under förmiddagspasset. Klockan gemensam lunch Förslag till dagordning: 1. Fastställande av dagordning 2. Val av justeringsperson 3. Årsberättelsen för Sammanfattning av enkätsvar kring första året med Regionsamverkan Sydsverige 5. Lägesrapport från utskotten utskottens ordförande 6. Prioriteringar Positionspapper utveckling av det regionala mandatet 8. Ekonomisk lägesrapport Karin Skillborg 9. Övrigt - Greater Copenhagen & Skåne Committee Mikael Stamming Nästa möte med representantskapet är torsdagen den 19/10 kl i Kristianstad. Förslag: Om inga förslag till ändringar så fastställs förslaget till dagordning. 1 (1) sidan 3 av 41

4 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 2. Val av justeringsperson Till att justera dagens protokoll föreslås - Malin Wengholm, Region Jönköpings län - Anders Henriksson, Landstinget i Kalmar län Förslag: Representantskapet föreslås välja Malin Wengholm, Region Jönköpings län och Anders Henriksson, Landstinget i Kalmar län att justera dagens protokoll. 1 (1) sidan 4 av 41

5 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 3. Årsberättelsen för 2016 Ledningsgruppen, arbetsgrupperna samt styrelsen har berett ärendet och föreslår representantskapet att godkänna årsberättelsen för 2016 för Regionsamverkan Sydsverige. Chef och samordnare för sekretariatet har träffat revisorerna Peter Löfström från Kronoberg, Jan-Erik Martinsen från Halland och Mattias Johansson från PwC för att berätta om verksamheten i Regionsamverkan Sydsverige. Bilaga 1: Årsberättelse Bilaga 2: Revisionsberättelse Förslag: Representantskapet föreslås godkänna årsberättelsen och revisionsberättelsen och därmed lämna styrelsen ansvarsfrihet för (1) sidan 5 av 41

6 Bilaga 1 sidan 6 av 41

7 Bilaga 1 sidan 7 av 41

8 Bilaga 1 sidan 8 av 41

9 Bilaga 1 sidan 9 av 41

10 Bilaga 1 sidan 10 av 41

11 Bilaga 1 sidan 11 av 41

12 Bilaga 1 sidan 12 av 41

13 Bilaga 1 sidan 13 av 41

14 Bilaga 1 sidan 14 av 41

15 Bilaga 1 sidan 15 av 41

16 Bilaga 2 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Regionsamverkan Sydsverige, org.nr Rapport om årsbokslutet Uttalande Vi har utfört en revision av årsbokslutet för Regionsamverkan Sydsverige för år Enligt vår uppfattning har årsbokslutet upprättats i enlighet med bokföringslagen. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt Den icke-kvalificerade revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsbokslutet upprättas och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättande av årsbokslutet. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta ett årsbokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsbokslutet ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsbokslutet som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsbokslutet. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsbokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsbokslutet. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsbokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsbokslutet. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. sidan 16 av 41

17 Bilaga 2 utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsbokslutet, däribland upplysningarna, och om årsbokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna i enlighet med bokföringslagen. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den icke-kvalificerade revisorns ansvar Vi har utfört en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsbokslutet har upprättats i enlighet med bokföringslagen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsbokslutet har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Regionsamverkan Sydsverige för år Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Kristianstad den februari 2017 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Mattias Johansson Auktoriserad revisor Kristianstad den februari 2017 Jan-Erik Martinsen Förtroendevald revisor Peter Löfström Förtroendevald revisor sidan 17 av 41

18 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 4. Sammanfattning av enkätsvar kring första året med Regionsamverkan Sydsverige Regionsamverkan Sydsverige har nu funnits under drygt ett år. Har det fungerat som vi önskar? Vad kan göras bättre? Samtliga inblandade i föreningens arbete har bjudits in att via internet svara på en enkät med drygt 20 frågor från den 27 februari till den 10 mars för att få en bild av hur Regionsamverkan Sydsveriges arbete uppfattas. En sammanfattning av enkätsvaren presenteras muntligen vid mötet. Förslag: Representantskapet överlämnar resultatet av enkätsvaren till ledningsgruppen för vidare hantering. 1 (1) sidan 18 av 41

19 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 5. Lägesrapport från utskotten och arbetsgrupperna Ordförande i utskotten lämnar en muntlig nulägesrapport för arbetet i respektive utskott - Regional utveckling Olof Björkmarker - Infrastrukturplanering Christina Mattisson - Kollektivtrafik Ulf Nilsson, eller ersättare - Kultur Lovisa Aldrin - (Hälso- och sjukvård (folkhälsa) Mia Frisk) Bilaga 3: Sydsvenska prioriteringar infrastruktur & transport Förslag: Representantskapet lägger med godkännande informationen till handlingarna. 1 (1) sidan 19 av 41

20 Bilaga 3 UTKAST SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 sidan 20 av 41 1

21 Bilaga 3 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland, samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna. Vi gör det bland annat inom kollektivtrafik- och infrastrukturområdet för ett helhetstänk på samhällsutvecklingen. Nu pågår en översyn av gällande infrastrukturplaner inför perioden Utifrån en unison systemanalys av Sydsveriges infrastruktur, har vi genom vårt beslutade positionspapper Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige enats kring prioriteringar för den framtida infrastrukturen. I SYDSVENSKA PRIORITERINGAR VILL VI FÖRTYDLIGA VÅRT TIDIGARE POSITIONSPAPPER, GENOM ATT FÖRESLÅ DE MER KONKRETA INSATSER SOM BÖR GENOMFÖRAS UNDER KOMMANDE PLANPERIOD. VÅRA GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER SOM REDOVISATS I POSITIONSPAPPRET ÄR Interregional tillgänglighet snabb utbyggnad av två nya stambanor som kopplar an till befintliga Västkustbanan, Södra stambanan och anslutande sidobanor. Sammanknutet Sydsverige utveckling och underhåll av järnvägar och vägar som stödjer den flerkärniga ortstrukturen med tillväxtmotorer, kärnor och deras omland. Konkurrensmässiga och hållbara godstransporter ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet. Med våra gemensamma utgångspunkter vill vi stärka hållbar utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning i Sydsverige och i hela Sverige. Vi vill bidra till ett klimatsmart transportsystem. Vi vill också medverka till en välfungerande helhet genom att ta tillvara och bygga vidare på den befintliga infrastrukturen och genom att kollektivtrafik, infrastruktur och bostadsbyggande går hand i hand. Det är viktigt att åtgärderna i gällande planer genomförs och vi utgår ifrån att så sker. En del nya förutsättningar har tillkommit, framförallt genom beslutet om utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg. Samtidigt är det viktigt med kontinuitet i planeringen. Det ekonomiska utrymmet har nu utvidgats och planeringshorisonten skjuts fram. Vi visar här hur detta utvidgade utrymme bör användas till projekt i Sydsverige. Vi lyfter här de största satsningarna av gemensam betydelse för Sydsverige. I planerna ska det även ingå mindre projekt och sådana som är av mera specifikt intresse inom regionerna. Underlag och prioritering av sådana projekt kommer att föras fram av varje region och behandlas inte här. Förutom de namngivna projekt som redovisas vill vi peka på följande insatser som bör ingå i de nya planerna: Förstärkt järnvägsunderhåll på både stambanor och regionala banor, där samverkan mellan Trafikverket och regionerna kring prioritering och genomförande bör utvecklas. Ökade insatser för cykelutveckling, i partnerskap mellan nationella organ, regioner och kommuner. En mera aktiv gränsöverskridande planering både i Östersjöperspektivet och för Sveriges koppling till kontinenten via Öresund. De prioriterade projekten bör finansieras huvudsakligen genom statliga medel via den nationella planen. Många projekt motiveras av och förutsätter samordning med den regionala kollektivtrafikens utveckling, med bostadsbyggande samt annan kommunal stadsutveckling. I vissa fall kan samfinansiering ske av nationell och regional plan, och kommunal medfinansiering kan bli aktuell. Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Region Halland Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Region Kronoberg Henrik Fritzon Regionstyrelsens ordförande Region Skåne Malin Wengholm Regionstyrelsens ordförande Region Jönköpings län Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande Region Blekinge Ulf Nilsson Ordförande Regionförbundet i Kalmar Län 2 sidan 21 av 41 3

22 NORRKÖPING Bilaga 3 LINKÖPING FALKÖPING VI FÖRESLÅR ATT FÖLJANDE PROJEKT SKA INGÅ I PLANERNA (UTAN INBÖRDES ORDNING) 9 25 TRANÅS I GÄLLANDE PLANER INGÅR FÖLJANDE STORA PROJEKT 1. Nya stambanan: två nya spår Lund Hässleholm 2. Västkustbanan: dubbelspår på återstående delsträcka Maria Helsingborg C 3. Förberedelse och påbörjande av fast förbindelse Helsingborg Helsingör för persontåg och vägtrafik 4. Skånebanan Kristianstad Hässleholm 5. Lommabanan etapp två 6. Kust-till-kustbanan Växjö Alvesta tillsammans med kapacitetsförstärkning 7. Y-et etapp två Värnamo Jönköping/Nässjö 8. Halmstad personbangård 9. Jönköpingsbanan etapp två 10. Stångådal- och Tjustbanan, triangelspår i Berga 11. Väg 40 Ulricehamn Jönköping 12. E22 Ronneby Öst Nättraby 13. E22 förbi Bergkvara 14. E22 genom Mönsterås 15. E6 i Skåne, trimning 16. Sydostlänken 17. Triangelspår Alvesta GÖTEBORG BORÅS KUNGSBACKA VARBERG 19 FALKENBERG HALMSTAD HELSINGÖR 3 21 HELSINGBORG LANDSKRONA JÖNKÖPING NÄSSJÖ 7 VÄRNAMO ALVESTA VÄXJÖ LJUNGBY 33 ÄLMHULT 16 HÄSSLEHOLM 4 29 KARLSHAMN KRISTIANSTAD RONNEBY 12 KARLSKRONA 10 NYBRO KALMAR VÄSTERVIK OSKARSHAMN 18. Södra stambanan: Arlöv Lund byggs ut från två till fyra spår Västkustbanan dubbelspår: 19. Varberg Hamra 20. Ängelholm Maria Persontrafik på Godsstråket genom Skåne: 21. Söderåsbanan 22. Lommabanan etapp ett 23. Malmöpendeln 24. Y-et Värnamo Jönköping/Nässjö etapp ett 25. Jönköpingsbanan Falköping Jönköping Nässjö 26. Väg 40 Nässjö Eksjö och förbi Eksjö 27. E4 Ljungby Toftaholm 28. E22 Sätaröd Vä 29. E22 Fjälkinge Gualöv 30. E22 Lösen Jämjö 31. E22 Gladhammar Verkebäck 32. E65 Svedala Börringe 33. Väg 23 Huseby Marklunda 34. Väg 23 Östra Höör/Höör Hörby 22 KÖPENHAMN 5 LUND MALMÖ 32 Nya objekt, järnväg Nya objekt, väg Objekt i plan, järnväg Objekt i plan, väg TRELLEBORG YSTAD 4 sidan 22 av 41 5

23 Bilaga 3 SYDSVERIGES GEMENSAMMA PRIORITERINGAR I UTVECKLING AV TRANSPORTSYSTEMET NORRKÖPING LINKÖPING TRANÅS VÄSTERVIK GÖTEBORG BORÅS KUNGSBACKA SAMMANKNUTET SYDSVERIGE INTERREGIONAL TILLGÄNGLIGHET JÖNKÖPING NÄSSJÖ OSKARSHAMN VARBERG VÄRNAMO FALKENBERG ALVESTA NYBRO LJUNGBY HALMSTAD VÄXJÖ KALMAR Snabb utbyggnad av två nya stambanor som kopplar an till befintliga Västkustbanan, Södra stambanan och anslutande sidobanor. ÄLMHULT Utveckling och underhåll av järnvägar och vägar som stödjer den flerkärniga ortstrukturen med tillväxtmotorer, kärnor och deras omland. RONNEBY HÄSSLEHOLM KARLSHAMN HELSINGBORG KRISTIANSTAD KARLSKRONA LANDSKRONA LUND KÖPENHAMN MALMÖ TILLVÄXTMOTOR Riksdagen har beslutat om utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg i Sverige. För Sydsverige är den södra delen, Jönköping Malmö, av mycket stor betydelse för såväl den interregionala tillgängligheten som för utvecklingen av regional tågtrafik och godstrafik. I gällande planer ingår satsningarna för ökad kapacitet och hastighetshöjningar: Vi föreslår att även följande projekt ska ingå i de nya planerna: Södra stambanan: Arlöv Lund byggs ut från två till fyra spår Nya stambanan: två nya spår Lund Hässleholm Västkustbanan byggs ut från enkel- till dubbelspår vid sträckorna Varberg Hamra och Ängelholm Maria Västkustbanan: dubbelspår på återstående delsträcka Maria Helsingborg C Persontrafik på Godsstråket genom Skåne: Söderåsbanan, Lommabanan etapp ett, Malmöpendeln Skånebanan Kristianstad Hässleholm Förberedelse och påbörjande av fast förbindelse Helsingborg Helsingör för persontåg och vägtrafik Y-et Värnamo Jönköping/Nässjö etapp ett Kust-till-kustbanan Växjö Alvesta tillsammans med kapacitetsförstärkning Jönköpingsbanan Falköping Jönköping Nässjö Y-et etapp två Värnamo Jönköpng/Nässjö Väg 40 Nässjö Eksjö och förbi Eksjö Halmstad personbangård E4 Ljungby Toftaholm Jönköpingsbanan etapp två E22 Sätaröd Vä, Fjälkinge Gualöv, Lösen Jämjö, Gladhammar Verkebäck Stångådal- och Tjustbanan, triangelspår i Berga E65 Svedala Börringe E22 Ronneby Öst Nättraby, förbi Bergkvara, genom Mönsterås Kapacitets- och kvalitetsbrister i järnvägsnätet drabbar godstransporterna. Många av de tidigare föreslagna projekten syftar till att förbättra inte bara för persontransporterna utan också för godstransporterna. Vägnätets bärighet och planerad uppgradering till ny bärighetsklass är viktig för det sydsvenska näringslivets konkurrenskraft och bör därför omfatta viktiga start- och målpunkter i hela Sydsverige. Vi föreslår att även följande projekt ska ingå i de nya planerna: 6 REGIONAL KÄRNA Kompletteringar i järnvägsnätet behövs för att bevara och stärka det regionala tågsystemet som stomme för tillgänglighet i Sydsverige och för att dra nytta av nya stambanor. Utöver det behöver flaskhalsar i det nationella och regionala vägnätet tas bort. Insatserna är centrala för kompetensförsörjning, välfungerande arbetsmarknader och för företagens konkurrenskraft. Vi föreslår att även följande projekt ska ingå i de nya planerna: Ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet. Triangelspår Alvesta YSTAD I gällande planer ingår satsningarna för ökad kapacitet och hastighetshöjningar: KONKURRENSMÄSSIGA OCH HÅLLBARA GODSTRANSPORTER Sydostlänken TRELLEBORG Väg 23 Huseby Marklunda och Östra Höör/Höör Hörby Lommabanan etapp två Väg 40 Ulricehamn Jönköping E6 i Skåne, trimning I den nya planen bör också ingå att säkerställa Södra stambanans och Västkustbanans funktion både på kort och lång sikt genom underhåll, trimning och komplettering. En aktiv samplanering av drift-, underhålls- och trimningsåtgärder är av mycket stor vikt för hela järnvägsnätet, inte minst för de regionala banorna som exempelvis Blekinge Kustbana, Markarydsbanan, Ystad- och Österlenbanan, Stångådal- och Tjustbanan, järnvägen Halmstad Nässjö, banan Nässjö Vetlanda och banan Nässjö Eksjö Hultsfred. sidan 23 av 41 7

24 Bilaga 3 REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE syftar till att, med medborgarnas bästa för ögonen, utveckla samarbetet mellan verksamheterna i Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Region Kronoberg, Region Halland och Region Jönköpings län. Målsättningen är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter en helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling i Sydsverige och i Sverige. REGIONSAMVERKAN.SE 8 sidan 24 av 41

25 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 6. Prioriteringar för 2017 Styrning och ledning är viktigt och prioriteringar är en återkommande punkt på styrelsens och ledningsgruppens dagordning. I handlingsplanen för 2017 finns flera konkreta uppdrag beskrivna och styrelsen har tydliggjort vilka uppdrag som man önskar se betydande framsteg kring under året. Följande uppdrag ges högst prioritet (datum anger när frågan diskuteras på styrelsemöte): A. Beslutspåverkan med utgångspunkt från det sydsvenska positionspapperet kring infrastruktur gentemot riksdag, regering och Trafikverket när det gäller nationell transportplan samt beslut om nationella prioriteringar, regionala ekonomiska ramar med mera (löpande rapportering) B. Utveckla nya samverkanslösningar avseende Öresundståg AB (16/2) C. Utveckla positionspapperet och föra fram önskemål om utvidgat mandat kring arbetsmarknadsfrågor (16/2 samt därefter löpande) D. Ta fram ett positionspapper inom kultur som tydliggör gemensamma prioriteringar i Sydsverige (18/5) E. Ta fram en aktivitetsplan för hur vi får till stånd en snabb bredbandsutbyggnad (20-21/9) F. Synkronisering av nya biljett- och betallösningar inom kollektivtrafiken i Sydsverige (20-21/9) G. Utveckla samarbetet inom professionell dans för att stärka dans som konstform samt för att öka tillgängligheten till dans för invånarna (löpande rapportering) H. Frukostseminarium i Stockholm kring infrastruktur, utveckling och governance tillsammans med de sydsvenska riksdagsledamöterna (18/5) Att ovanstående uppdrag ges hög prioritet under 2017 innebär att betydande framsteg och resultat förväntas kunna uppvisas senast i december Övriga uppdrag genomförs parallellt. Följande ytterligare uppdrag finns uttalade i handlingsplanen för 2017 utan prioritetsordning: 1. Ta fram ett positionspapper för inkluderande arbetsmarknad, näringslivets konkurrenskraft och attraktiva livsmiljöer 2. Ta fram en aktivitetsplan för hur Greater Copenhagen, Östersjösamarbetet och andra internationella samarbeten kan bidra till en hållbar utveckling i Sydsverige 3. Analysera faktaunderlag och utvecklingsstrategier samt övriga analyser såsom OECDrapporter 4. Ta fram aktiviteter inom området regional utveckling som ökar genomförandekraften genom att involvera flera aktörer och därigenom koordinera händelseförloppen 5. Erfarenhetsutbyte kring underlag och arbetsmetoder för att öka tillgängligheten till snabbt bredband 6. Konkretisering av det sydsvenska positionspapperet för infrastruktur 1 (2) sidan 25 av 41

26 7. Samverkan, dialog och avstämning med Trafikverket av arbetet med nationell plan och regionala planer för infrastrukturen kring hur gemensamma sydsvenska frågor hanteras och samordnas, underlagsmaterial, konkreta prioriteringar avseende länsgränsöverskridande förbindelser med mera 8. Ömsesidigt informationsutbyte, dialog och samordning kring regionalt, nationellt och internationellt arbete med transportpolitiska frågor och planer 9. Dialog och avstämning kring remisser i transportpolitiska frågor av gemensamt intresse 10. Informationsutbyte och dialog kring internationellt samarbete avseende utvecklingen av TEN-T (de prioriterade europeiska transportnätverken), interregionala samarbetsorganisationer och nätverk, de pågående interregprojekten TENTacle och Scandra2Act med mera 11. Dialog och långsiktig utveckling av Sydsveriges kollektivtrafik och dess krav på tillhörande insatser i infrastrukturen (samverkan mellan utskotten för infrastruktur och kollektivtrafik) 12. Utveckla samverkan kring trafikförsörjningsprogrammen i Sydsverige 13. Utveckla samarbete inom prioriterade utvecklingsområden inom kulturområdet 14. Synkronisera regionernas kulturplaner när det gäller gemensamma verksamheter 15. Strategiskt kunskapsutbyte inom kulturområdet 16. Dialog inför remissförfarande inom kulturområdet 17. Bjuda ner Riksdagens kulturutskott samt statssekreteraren på kulturdepartementet för ett möte i Sydsverige 18. Genomföra gemensam kompetensutveckling gällande civilsamhällets roll i Kultursamverkansmodellen 19. Gemensam utbildning i kultur och kreativa näringar 20. Gemensam upphandling av kulturvaneundersökning 21. (Konkretisera arbetet med ungas levnadsvanor) 22. (Starta ytterligare minst ett konkret samarbete kring folkhälsa) 23. (Bilda lärandenätverk inom folkhälsa) 24. (Skapa gemensam metodbank inom folkhälsoområdet) 25. (Samverka inom epidemiologi, analys och hälsoekonomi) 26. (Undersöka möjligheter till gemensamt arbete med e-hälsolösningar) 27. Utveckla tankarna och föra en dialog kring utvidgat mandat kring arbetsmarknadsfrågor 28. Utveckla tankarna och föra en dialog kring utvidgat mandat kring kompetensförsörjning och utbildning 29. Utveckla tankarna och föra en dialog kring utvidgat mandat kring integration Förslag: Representantskapet föreslås ställa sig bakom styrelsens prioriteringar. 2 (2) sidan 26 av 41

27 Regionsamverkan Sydsverige Representantskapets möte 23 mars 2017 Ärende 7. Positionspapper utveckling av det regionala mandatet Att utveckla positionspapperet och föra fram önskemål om utvidgat mandat kring arbetsmarknadsfrågor är ett av de av styrelsen prioriterade uppdragen under Det regionala mandatet positionspapper kring möjliga förslag till hur det kan utvecklas ska ses som ett internt diskussionsunderlag som beskriver ett utvecklat mandat i södra Sverige. Positionspapperet kan användas vid samtal eller inspel till utredningar, departement, myndigheter eller regeringen för att framföra synpunkter och förslag till förändringar i rollfördelningen inom valda områden. Det område som inledningsvis är aktuellt handlar om hur regionerna i Sydsverige kan utveckla arbetet för ökad sysselsättning och förbättrad kompetensförsörjning. Ledningsgruppen och styrelsen har en drivande roll och ett övergripande ansvar för positionspapperet. När det gäller konkreta frågor eller åtgärder bistår utskott, arbetsgrupper samt sakkunniga i våra respektive organisationer med insatser. Styrelsen beslutade ge utskottet och arbetsgruppen för regional utveckling i uppdrag att, tillsammans med ledningsgruppen och styrelsen, utveckla och konkretisera hur ett regionalt mandat kring arbetsmarknadsfrågorna skulle kunna se ut. Bilaga 4: Det regionala mandatet positionspapper kring möjliga förslag till hur det kan utvecklas Föredragning av Jörgen Preuss, sammankallande för det regionala utvecklingsutskottet Förslag: Representantskapet föreslås ställa sig bakom styrelsens förslag att positionspapperet ska utvecklas och konkretiseras kring hur ett regionalt mandat kring arbetsmarknadsfrågorna skulle kunna se ut. 1 (1) sidan 27 av 41

28 Bilaga 4 Det regionala mandatet positionspapper kring möjliga förslag till hur det kan utvecklas utkast 9 februari (10) sidan 28 av 41

29 Bilaga 4 Innehåll Regional logik och logiken med en funktionell region Vilka är de regionala utvecklingsfrågorna? Flernivåstyrning förutsätter en stark mellannivå Arbetsmarknad och bostad Utbildning och kompetensförsörjning Social sammanhållning Hur kan regionerna i Sydsverige utveckla arbetet för ökad sysselsättning och förbättrad kompetensförsörjning? Slutsatser utkast 9 februari (10) sidan 29 av 41

30 Bilaga 4 Förord Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Halland, Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har tillsammans bildat föreningen Regionsamverkan i Sydsverige med syftet att med medborgarnas bästa för ögonen utveckla samarbetet mellan verksamheterna men vill även samverka med staten, kommunerna, näringslivet och andra aktörer för att på bästa sätt ge förutsättningar för Sydsveriges och Sveriges utveckling. Målsättningen för Regionsamverkan Sydsverige är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter en helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling. I Sydsverige bor 2,5 miljoner invånare vilket representerar 26% av Sveriges befolkning, som är ett bra befolkningsunderlag för att prova nya arbetssätt för flera samhällsuppdrag. Under 2017 inleder styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige en diskussion som syftar till en dialog om ett överförande av uppdrag från den nationella till den regionala politiska nivån. Detta positionspapper ska ses som ett internt diskussionsunderlag som beskriver ett utvecklat mandat i södra Sverige, dokumentet bör vara föremål för regelbunden uppdatering efterhand som dialogen utvecklas. Positionspapperet kan användas vid samtal eller inspel till utredningar, departement, myndigheter eller regeringen för att framföra synpunkter och förslag till förändringar i rollfördelningen inom valda områden. De områden som inledningsvis upplevs aktuella är arbetsmarknad och bostad utbildning och kompetensförsörjning social sammanhållning Framöver kan det även handla om andra områden. De uppdrag och mandat som Regionsamverkan Sydsverige bör utveckla tillsammans bör vara av långsiktig och strategisk karaktär på en övergripande nivå med syftet att regionerna vinner på ett sydsvenskt samarbete. utkast 9 februari (10) sidan 30 av 41

31 Regional logik och logiken med en funktionell region I en globaliserad och urbaniserad värld får den regionala nivån allt större betydelse. Det är i den regionala miljön som människor rör sig i sin vardag. Det är där affärer mellan företag görs och samverkan mellan olika aktörer sker. Administrativa gränser flyttas till förmån för flöden, mobilitet och utbud av arbetstillfällen. Det handlar om att utveckla verktyg för komplementärt arbete och specifik platsutveckling när platser med stark attraktionskraft och livsmiljö är det som prioriteras i livsvalen. Morgondagens funktionella regioner måste vara tillräckligt attraktiva för att behålla och locka medborgare och företag. Ett rikt utbud av livschanser måste finnas vad gäller utbildning, yrkesliv och fritid. En social sammanhållning kommer fortsatt att vara central vilket kräver en förstärkt socialt kontakt mellan individ och samhälle. För företagen är bland annat tillgång till kompetens, infrastruktur och kommunikationer av stort värde. Vi lever i en tid av ständiga förändringar som ställer stora krav på vår förmåga till omställning, förnyelse, kvalitet och flexibilitet. Utmaningarna är komplexa och svåra och kan komma att kräva strukturella förändringar. Utmaningarna kräver samverkan inom flera politikområden, mellan flera beslutsnivåer och mellan flera aktörer. Ett bra samarbete mellan alla olika aktörer som arbetar för den regionala utvecklingen är en framgångsfaktor. Bilaga 4 Det regionala utvecklingsarbetet handlar i hög grad om samverkan kring gemensamma visioner, mål och handlingsplaner. I förordningen om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713) formuleras det som insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Regeringens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Vidare uttrycker regeringen att Sverige behöver en modern och aktiv politik för hela landet som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. Vilka är de regionala utvecklings- och tillväxtfrågorna? Näringslivsutveckling, arbetsmarknadspolitik, turism, infrastruktur och kommunikationer, kultur, miljö, utbildning och forskning, kompetensförsörjning, folkhälsa samt hälso- och sjukvård är de viktigaste verksamhetsområdena för en regions utveckling och tillväxt. Dessa frågor har en regional logik där man ser till helheten, avväger intressen, sätter mål, prioriterar, fördelar resurser och är drivande för utvecklingen. De bör därför helt eller delvis hanteras av den regionala politiska nivån. Med hänvisning till olika uppgifters regionala logik är frågan om regionerna har ett mandat som motsvarar behoven. I de fall den regionala politiska nivån saknar eller har ett för svagt mandat bör överföring av uppgifter och resurser från den nationella nivån till den regionala nivån diskuteras. Det kan också handla om kompletterande uppgifter till den regionala nivån. I regeringens budgetproposition för 2017 lyfts den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft som ska bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Strategin ska också bidra till att uppnå regeringens tre prioriterade områden: - att nå det övergripande målet om lägst arbetslöshet i EU att nå de nationella miljömålen och - att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Den nationella strategins prioriterade områden är innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning samt internationellt samarbete. Strategin beskriver även samhällsutmaningar på fyra områden: demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö och energi samt social sammanhållning som alla påverkar Sveriges regioner och det regionala tillväxtarbetet. Flernivåstyrning förutsätter en stark mellannivå Vissa politikområden har en struktur som innebär att flera olika nivåer och geografier är inblandade i beslut och implementering. I dessa fall är det ytterst svårt att peka på en viss nivå som uteslutande ansvarig. Beslutsfattande och implementering kräver ett samspel mellan nivåerna. Detta innebär att den regionala och lokala nivån tillsammans med den nationella utformar politiken och hur den ska implementeras. Det ska också innefatta beslutsfattande inom EU. Flernivåstyrning kan ses som ett vitalt komplement i de fall där svårigheter föreligger att tydligt peka ut ansvarig nivå. utkast 9 februari (10) sidan 31 av 41

32 Den allt snabbare ekonomiska utvecklingen som är en följd av modernisering och koppling till ett starkare samarbete över nations- och regiongränser aktualiserar behov av att utveckla flernivåstyrning. Det finns tendenser till en övergång från government, det vill säga traditionell förvaltning med en stark dominant statsapparat enligt en hierarkisk uppbyggnad till governance, vilket bäst kan översättas med styrning i samråd, samverkan eller flernivåstyrning. Bilaga 4 Politikområden kan uppfattas som olika steg i en governance-process beroende på när de tillkommit. Den första generationens politikområden är exempelvis uppbyggnaden av rättsstaten med civila och politiska rättigheter, medan den andra generationen innefattar välfärdsstatens politikområden. Den tredje generationens politikområden är exempelvis hållbarhetspolitik, regional utvecklingspolitik, folkhälso- och klimatpolitik. De senast tillkomna politikområdena präglas av att ett genomförande kräver deltagande från olika nivåer, och även flera beslutsfattare från olika sektorer, vilket gör styrningen interaktiv. Samordningen av olika typer av resurser från olika håll leder till att resultatet blir mer än delarna. Det gäller att organisera befintliga resurser på nya sätt och utifrån ömsesidigt lärande och goda exempel. Modernt styrande kännetecknas av interaktivitet, med styrningsformerna hierarkisk, marknads-, nätverks- samt diskursiv styrning. 1 Bland de hämmande faktorerna när det gäller flernivåförvaltning och governance-perspektivet kan nämnas sektorspolitiken och oförmåga att arbeta över sektorsgränserna. Ett förvaltningssystem med tre eller flera nivåer förutsätter en stark mellannivå med direktvalda politiskt styrda regioner inom vissa ansvarsområden vid sidan av de starka kommunerna och centralmakten. Detta förutsätter en noga övervägd finansiering av regionerna, för att undvika en uppdelning i starka och svaga regioner, exempelvis tillväxtregioner med de största städerna, jämfört med avfolkningsregioner utan egentliga regionala tillväxtmotorer och andra incitament. Arbetsmarknad och bostad Sysselsättningsfrågorna hänger på ett tydligt sätt nära samman med bostadsbyggande, utbildning och kompetensförsörjning såväl som med integration eller social sammanhållning, näringslivsutveckling, forskning och innovationer, infrastruktur och kollektivtrafik. Samtliga uppdrag som den regionala politiska organisationen på olika sätt arbetar med för regionens utveckling. Arbetslöshetstiderna har förlängts samtidigt som antalet lediga jobb är högt och många arbetsgivare uppger att de har problem att hitta personal med rätt kompetens. Gruppen arbetslösa består i allt högre grad av personer som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Utvecklingen ställer ökade krav på insatser som förbättrar matchningen mellan arbetssökande och de tillgängliga jobben, i synnerhet olika former av utbildning. Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020, då behövs fler jobb samt hållbar tillväxt och utveckling i hela landet. Det högt ställda målet kräver ett aktivt och långsiktigt arbete på alla politiska nivåer, inte minst den regionala politiska nivån. En effektiv arbetsmarknadspolitik kräver ett väl fungerande samspel mellan olika aktörer. 1 Hedlund, G. & Montin, S (red) (2009): Governance på svenska. Santérus Academic Press Sweden, Stockholm utkast 9 februari (10) sidan 32 av 41

33 Bilaga 4 Källa: ( ) Diagrammet ovan visar andelen arbetslösa av arbetskraften mellan år. Inom Europa finns en stor variation i arbetslöshet med Spanien och Grekland med en arbetslöshet på över 20% till Tyskland och Island med en arbetslöshet på runt 3-4%. Sveriges arbetslöshet var 6,9% i oktober utkast 9 februari (10) sidan 33 av 41

34 Bilaga arbetslöshet 2015 öppen arbetslöshet (arbetsförmedlingen) 10,8 9,7 8,4 7,6 6,2 6,7 6,2 6,9 4,9 5 arbetslöshet (SCB) 10 9,4 8,3 7,8 7,0 7,4 Källa: ( ) Under 2016 tillsatte regeringen en arbetsmarknadsutredning för att bland annat analysera och lämna förslag om hur det statliga åtagandet för arbetsmarknadspolitiken kan göras mer effektivt och tydligt samt hur väl samspelet och ansvarsfördelningen fungerar mellan aktörer som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt och hur förutsättningarna för samverkan och ansvarsfördelning kan förbättras. En delredovisning planeras till 31 oktober 2017 och uppdraget slutredovisas senast den 31 januari utkast 9 februari (10) sidan 34 av 41

35 Utbildning och kompetensförsörjning Befolkningen växer och hög arbetslöshet är en dubbel utmaning. Att stärka företagens konkurrenskraft för att skapa förutsättningar för fler jobb, och att främja individernas etablering på arbetsmarknaden genom en förbättrad matchning där de som söker arbete i större utsträckning har den utbildning och kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna. En omfattande inflyttning till Sverige, teknisk utveckling, demografiska förändringar, klimatutmaningar och global konkurrens är andra utmaningar att hantera med på olika sätt koppling till utbildning och kompetens. Företag och organisationer har svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och erfarenhet. Det gäller både arbeten som kräver längre högskoleutbildning och de som kräver kortare yrkesutbildning. Kompetensförsörjning är central för att stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar regional tillväxt, genom att privat och offentlig sektor får tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid. Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en förutsättning för utvecklingen av näringsliv och offentlig verksamhet. Det finns utmaningar i form av bland annat den demografiska utvecklingen som leder till arbetskraftsbrist inom vissa sektorer och regioner, vilket ställer krav på en förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Kompetensplattformarna är de verktyg som regionerna har idag med uppgiften att bidra till en välfungerande kompetensförsörjning utifrån de förutsättningar som finns och de prioriteringar som görs. Social sammanhållning Den nationella integrationspolitikens mål är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Potentialen i en stor invandring som kommer alla regioner till del måste tas till vara. Att integrationen är en väl fungerande process är av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. En stor utmaning finns i stora skillnader i livsvillkor mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller sysselsättning, boende, skolresultat med mera. Social sammanhållning är ett begrepp som inbegriper skillnader mellan grupper eller / och geografiska områden av andra skäl än bara etniskt tillhörighet. För södra Sverige är det viktigt att ta hänsyn till det bredare sammanhanget. Arbetet med att öka sysselsättningen och förbättra kompetensförsörjningen kan med fördel inkludera inslag av arbete för social sammanhållning. Hur kan regionerna i Sydsverige utveckla arbetet för ökad sysselsättning och förbättrad kompetensförsörjning? De flesta regioner i Sverige står inför utmaningar kring att minska arbetslösheten, öka sysselsättningen samt att säkra en långsiktig kompetensförsörjning och en bra matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och rätt kompetens. För att klara utmaningarna krävs en gemensam målbild och en samverkan mellan aktörer inom olika områden. Bilaga 4 De sex regionerna i Sydsverige vill samverka med staten, kommunerna, näringslivet och andra aktörer för att på bästa sätt ge förutsättningar för Sydsveriges och Sveriges utveckling. Sysselsättning, bostadsbyggande, utbildning och kompetensförsörjning såväl som integration eller social sammanhållning, näringslivsutveckling, forskning och innovationer, infrastruktur, kollektivtrafik hänger nära samman och måste samspela för att nå gemensamma mål och att resurserna används effektivt. Sydsveriges utvecklingsarbete utgår från EUs långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020 som syftar till att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt för alla. Strategins mål handlar om sysselsättning, forskning och innovation, klimatförändringar och energi, utbildning och fattigdomsbekämpning. Även den nationella strategin för hållbar regional utkast 9 februari (10) sidan 35 av 41