Församlingsinstruktion. för

Transkript

1 Församlingsinstruktion för

2 Vision Tillsammans i Sävare församling i ord och handling tala tydligt om Jesus! Detta är Sävare församling idag 1

3 I församlingen finns ca invånare. Av dessa tillhör ca personer Svenska kyrkan. Det innebär att ca 80 % tillhör Svenska kyrkan. Sävare församling präglas av att vara en vidsträckt landsbygdsförsamling med tre mindre tätorter: Vinninga, Filsbäck och Majåker och några mindre byar. Åldersstrukturen varierar mellan olika delar av församlingen, men vi har en inflyttning av yngre familjer, också på landsbygden. I Majåker bor många barnfamiljer och området präglas av kontinuerlig föryngring, då äldre flyttar ut och nya barnfamiljer flyttar in. Landsbygdsdelarna präglas av jordbruk, men också av en hel del mindre industri. Vi kan fortfarande se skillnader i kultur och tradition mellan tätorterna och landsbygden, inte minst vad gäller kyrkans ställning. Närheten till Lidköping, som är en attraktiv stad med handel, högstadium och gymnasium samt kultur- och nöjesutbud gör församlingen attraktiv att bo i, liksom att vi är omgivna av stora företag med arbetstillfällen. Många församlingsbor pendlar också till andra orter, vilket innebär att många som bor i församlingen är borta stor del av dagen. Man arbetar, går i skola och handlar utanför församlingen. Många, särskilt i Majåker och Filsbäck räknar sig som Lidköpingsbor och är inte alltid klara över vilken församling man tillhör. Vi har en levande landsbygd med ett starkt föreningsliv, där inte minst idrotten spelar stor roll, liksom bygdegårdsföreningar och hembygdsföreningar. Vissa församlingsdelar ser en avfolkning. I församlingen finns väldigt få människor med invandrarbakgrund. Vi har nio kyrkor och fem församlingshem. Flera av kyrkorna ligger på ren landsbygd med ett litet befolkningsunderlag. I församlingen finns två skolor med låg- och mellanstadium och en lågstadieskola. Två av dessa ligger i nära anslutning till kyrkor och församlingshem, medan Sävare församlingshem ligger lite längre ifrån skolan. Samarbetet mellan församling och skolor är gott. Här finns också sex förskolor. Förskolebarnen är rekryteringsbas för Kyrkans Barntimmar. Högstadieskolor och gymnasium finns i Lidköpings tätort. I församlingen finns två äldreboenden, Bäckliden och Majgården. I Filsbäck finns en stor campingplats som sommartid har många gäster. Ekumenik och interreligiös samverkan Inom församlingens område finns Falkagårdskyrkan, en församling som tillhör Evangeliska Frikyrkan (EFK) och scoutverksamhet som bedrivs av Equmeniaförsamlingen i Lidköping. Några ickekristna samfund finns inte inom församlingen. Sävare församling en del i den världsvida kyrkan Sävare församling är en del av Svenska kyrkan med en Evangelisk-luthersk förståelse av Evangeliet. Gud möter oss i Jesus Kristus och erbjuder försoning och evigt liv av ren nåd. Det är församlingens uppgift att synliggöra denna nåd. I dopet förs människan in i Kyrkan. Därför är det församlingens uppgift och ansvar att möta och stödja den döpta människan så att tron kan växa och utvecklas. Människan är en del av Guds ständigt pågående skapelse och har sitt ursprung och mål i Gud. Som Guds skapade och älskade barn har alla människor ett oändligt och okränkbart värde. Det är kyrkans och församlingens uppgift att stå för och försvara detta värde. 2

4 Att alla människor är Guds skapade och älskade barn innebär att församlingen har ett ansvar både för de egna församlingsborna och för att synliggöra Guds handlande kärlek i hela världen. Det gör vi i samverkan med Svenska kyrkan och med den världsvida kyrkan. Församlingen är en del av den världsvida kyrkan, med samma uppgifter som Herren givit den att vara ett salt och ett ljus i världen. Församlingens liv kan inte skiljas ut från den värld som kyrkan lever och verkar i. Vi lever i en värld präglad av djupa orättvisor, konflikter, förtryck och krig och har Herrens uppdrag att medverka till förändring. Slutsatser De tre L/M-skolorna ligger i mer eller mindre nära anslutning till församlingshemmen i Majåker, Saleby och Sävare. Detta tillsammans med långa avstånd mellan hem och skola för många barn gör, att vi bör bedriva vår barnverksamhet i anslutning till skoltid i dessa tre församlingshem. Förskolepersonalen kan inte lämna barn till Kyrkans Barntimmar, varför vi måste hämta de barn som deltar. I Majåker, Norra Härene och Saleby kan ledare gå och hämta barn. I Sävare måste barnen hämtas med bil. Att högstadieskolorna ligger i Lidköping påverkar vårt konfirmandarbete. Många ungdomar har genom åren valt konfirmandgrupper i Lidköping. För att behålla ungdomarna i församlingens konfirmandarbete har vi påbörjat ett konfirmandarbete under tre år med inbjudan från sjätte klass. Det stora antalet kyrkor med litet befolkningsunderlag gör att vi bör arbeta för att ha söndagliga gudstjänster i några få kyrkor. Övriga kyrkor har ett glesare utbud anpassat till respektive kyrkas karaktär. Det goda samarbetet med skolorna öppnar för medverkan från församlingen i många avseenden och är en värdefull kontaktyta. Äldreboendena innebär uppgifter både vad gäller gudstjänst och diakoni. Kunskapen om den värld vi lever i måste prägla vår verksamhet på det internationella planet. Det gäller hela den grundläggande uppgiften och kan inte bara hänföras till internationell diakoni eller mission. Sävare församling har och ska ha samverkan med Falkagårdskyrkan kring skolarbete och gudstjänster på Bäcklidens äldreboende samt mellan präster och pastor. 3

5 Mål Sävare församling skall Nå människor med Evangelium formulerat så att det möter människors frågor och behov sådana de ser ut idag. Skapa mötesplatser där människor kan känna att de är välkomna, önskade, älskade och behövda just sådana som de är utan de krav som så ofta får människor att känna sig otillräckliga. Skapa former för gudstjänst, där människor känner sig tilltalade och sedda. Församlingens vision och mål gäller för all verksamhet och alla åldrar. Det ställer krav på oss att formulera Evangeliet i all verksamhet, så att det möter och kan tas emot av var och en oavsett ålder, livssituation och eventuella funktionshinder. Särskilt viktigt är att väga in barnets perspektiv och behov. För att Evangeliet ska bli ett svar på människors frågor, måste vi först lyssna och förstå vilka frågor människor brottas med idag. För att göra detta behöver vi skapa mötesplatser där människor får möjlighet att formulera sina frågor och sin längtan. Detta gäller gudstjänster lika väl som undervisning, diakoni, själavård och annan verksamhet i alla åldrar. 4

6 Verksamhet Församlingen ska förutom ett varierat gudstjänstutbud erbjuda Gruppverksamhet för barn och unga Öppen verksamhet för barn och unga Körverksamhet för barn, unga och vuxna. För att så många som möjligt ska känna sig välkomna i verksamheten är det viktigt att vi erbjuder körer på olika nivåer och med olika krav. Öppen föräldra-barn-verksamhet Öppen familjeverksamhet Konfirmandarbete Verksamhet för vuxna och daglediga Samtalsgrupper, Bibelstudiegrupper och liknande Diakonal verksamhet Enskilda samtal, hembesök, Leva vidare-grupper Missionsverksamhet ex. fasteinsamlingar All verksamhet ska planeras så, att funktionsnedsatta kan delta så långt detta är möjligt. För att funktionsnedsatta ska kunna delta i all verksamhet måste också församlingen planera och genomföra anpassning av kyrkor och andra fastigheter. Så t.ex. måste kyrkornas hjälpmedel för hörselskadade vara av hög kvalitet och kontrolleras regelbundet för att möjliggöra för hörselskadade att delta i gudstjänster och förrättningar. Av samma anledning bör hörslinga finnas i samtliga församlingslokaler Församlingen måste också i budgetarbetet ta in de funktionsnedsattas behov. Teckenspråkig verksamhet Skulle behov uppstå utnyttjas stiftets resurser, då församlingen inte har egna. Verksamhet för människor med andra språk Skulle behov uppstå söker vi samarbete med församling med sådana resurser. Barnkonsekvensanalys Enligt Kyrkoordningen ska en barnkonsekvensanalys föregå varje beslut i kyrkorådet. Sävare församling ska genomföra en barnkonsekvensanalys i lämplig omfattning inför varje beslut i kyrkorådet. Det betyder, att inför varje beslut som på något sätt kommer att beröra barn och verksamhet för barn och unga, ska barns synpunkter och perspektiv tas in i beslutsunderlaget. Det ska också göras en analys av vilka konsekvenser ett beslut får för barn och det ska ställas det i relation till andra tänkbara beslut. Kravet på barnkonsekvensanalys gäller även i budgetarbetet. Församlingens enskilt största verksamhet är barn- och ungdomsverksamhet. Det innebär, att barnets perspektiv ständigt ska finnas med i planering och beslut. 5

7 Gudstjänstliv Gudstjänstlivet är församlingens centrum och hjärta. En församling kan inte tänkas utan ett regelbundet gudstjänstliv och mässfirande. Gudstjänsten är en mötesplats mellan människa och Gud och mellan människor. All annan verksamhet riktar sig in mot gudstjänsten och har som syfte att föra människor in i gudstjänstfirande. En strävan skall vara att göra människor delaktiga i gudstjänsten Gudstjänsten är en spegelbild av himlen på jorden. Huvudgudstjänster I församlingen ska firas minst en huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. Som regel firas mässa varje sön- och helgdag. Varje vecka ska firas mässa. Andra gudstjänster Utöver huvudgudstjänst firas olika former av gudstjänst, anpassade till behov, årstid, helger m.m. Det kan vara musikgudstjänster, temagudstjänster, t.ex. särskilda konfirmandgudstjänster, veckomässor, stillhet inför natten, och friluftsgudstjänster. Församlingens gudstjänstliv ska vara spritt över veckan, så att alla erbjuds gudstjänsttillfällen och gudstjänstformer som passar vars och ens behov. Gudstjänstutbudet ska ha en stor bredd med många olika gudstjänstformer. Församlingen ska erbjuda gudstjänster anpassade för barn där förkunnelse, sång och musik bygger på delaktighet och medverkan av barn och unga. Det kan vara huvudgudstjänster som direkt riktar sig till barn. Det kan också betyda att en gudstjänst med dop anpassas med tanke på barn. Bäckliden På Bäcklidens äldreboende håller församlingen gudstjänst varannan vecka, alltså ca.26 gånger per år. Av dessa ska minst två firas som mässa. Därutöver håller Falkagårdskyrkan ett antal gudstjänster. Majgården På Majgårdens äldreboende firas gudstjänst varannan vecka, alltså c. 26 gånger per år. Av dessa ansvarar Pingstkyrkan i Lidköping för hälften. Ansvarsfördelning Planering av gudstjänstlivet ska göras i samverkan mellan präster, musiker och församlingspedagoger, så att gudstjänsterna blir en del av all annan verksamhet och det självklara centrum. Kyrkoherden ska fatta beslut om gudstjänstplanering, gudstjänsternas fördelning och utformning i stort. Övergripande gudstjänstplanering ska behandlas av kyrkorådet. Sockenråden ska ges möjlighet att ta del i planeringen. Tjänstgörande präst utformar den enskilda gudstjänsten i samarbete med övriga tjänstgörande såsom kyrkomusiker, kyrkvärdar och frivilliga medarbetare. Kyrkoherden och kyrkorådet ansvarar gemensamt för gudstjänstlivets utveckling. 6

8 Diakoni Diakoni är handlande kärlek och ett uppdrag till församlingen från Herren själv. Diakoni är alltså hela församlingens ansvar och en nödvändig uppgift för att göra församlingen synlig. I vår församling finns ingen anställd med diakoni som huvuduppgift. Detta gör att diakonin måste finnas som ett ansvar för all personal. Prästerna ska i samråd med kyrkoherden planera sin tid så, att de utan större dröjsmål kan ge tid för själavårdande samtal och hembesök. Prästerna ska också i sin planering avsätta tid för hembesök hos gamla och sjuka. Församlingen ska ha en beredskap för krishantering vid olyckor och katastrofer, både internt inom församlingen och i samverkan med bl.a. kommunens POSOM-grupp. Den diakonala verksamheten i församlingen inriktas framför allt på besöksverksamhet och verksamhet för daglediga. Vi ser också ett ökande behov av ekonomiskt stöd till utsatta. Detta kan inte bara mötas med pengar, utan måste också ibland leda till hjälp att lösa en besvärlig situation på sikt. Internationell diakoni Internationell diakoni innefattar alla former av internationellt biståndsarbete, i första hand genom Svenska Kyrkans Internationella arbete och Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT). Församlingen ska ha en internationell grupp och ombud för SKUT. Ombuden ska ges möjlighet att delta i utbildning och träffar på kontrakts- och stiftsnivå. Ombudens uppgift är främst att inspirera och informera i församlingen. Mission Gå därför ut och gör alla folk till mina lärjungar. Döp dem och lär dem. Församlingens grunduppdrag är att göra Jesus känd. Det sker i gudstjänsten, i mötena människor emellan, i verksamhet av olika slag och i olika former av undervisning. Det handlar om att möta människors frågor och behov och ställa dem i ett kristet perspektiv. För detta måste vi ständigt finna nya vägar och nya former. Församlingen är en del av den världsvida kyrkan och har del i hennes uppdrag att föra ut Evangeliet till alla människor. Vi har ansvar för den internationella missionen, först och främst genom Svenska kyrkans internationella arbete. Gudstjänstens roll för missionen Gudstjänstens mål är att vara en mötesplats mellan människa och Gud och mellan människa och människa. Uppnås detta mål, blir gudstjänsten också missionerande. För att nå detta mål måste församlingen erbjuda gudstjänster av olika karaktär för att möta människors olika behov. Församlingen ska erbjuda ett gudstjänstutbud, där människor med olika behov och längtan kan finna en gudstjänst med form och språk som svarar mot hans eller hennes behov. På detta vis kan vi också erbjuda gudstjänst för den som inte är van vid gudstjänstens traditionella språk och form. För att nå detta måste alla medarbetare och förtroendevalda ständigt föra diskussion om gudstjänsten som verktyg för mission. Ansvaret för denna pågående strategidiskussion vilar på kyrkorådet och kyrkoherden. Marknadsföring och information För att nå ut med det utbud av gudstjänster och annan verksamhet som församlingen erbjuder, måste vi satsa på effektiv marknadsföring. Det handlar om att finna former som når dem som 7

9 inte aktivt söker information om Kyrkans verksamhet. Annonsering, Lidköpingsnytt mm har stort genomslag. Församlingsbladet, Livsviktigt, fyller en viktig funktion för att nå alla hem i församlingen. Internet spelar en allt större roll för att föra ut information. Församlingen ska ha en levande hemsida. Samverkan med andra grupper I mindre församlingar, som vår, är samverkan med andra grupper och organisationer oerhört betydelsefull. Vi möter och arbetar med samma människor, och kan inte avstå från samarbete. I samtal med idrottsföreningar, pensionärsföreningar mm kan vi finna former för samarbete som också främjar missionsmålet. Undervisning Undervisning är en väsentlig del i församlingens grundläggande uppgifter. Undervisningens syfte är att föra enskilda människor och hela församlingen djupare in i den kristna tron att möta människor där de är och hjälpa dem till växande och mognad. att tydliggöra Jesu syn på människan som fullvärdig med möjlighet till växande och ansvarstagande. Dopundervisning I grunden är all församlingens undervisning en del av ansvaret för den döpta människan och för den som är på väg mot dopet (se doppastoralen). För barn och ungdom Småbarnsföräldrar inbjuds att tillsammans med sina barn delta i vuxen-barnverksamhet, där lek, samtal, sång och musik hjälper vuxna och barn att hitta in i kyrkans liv. För barn och ungdom från fyra år bedrivs verksamhet i åldersanpassade barn- och ungdomsgrupper. Det finns också enskild musikundervisning. Verksamheten samordnas av församlingspedagoger och kyrkomusiker. I all denna verksamhet är andakt och undervisning grundläggande och självklara delar. Konfirmandarbete Församlingens konfirmandarbete ska i huvudsak bedrivas enligt Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Då församlingens ungdomar går i högstadieskolor inne i Lidköping, och många ungdomar under åren valt att konfirmeras i Lidköping, har församlingen, med Domkapitlets tillåtelse, bedriva en försöksverksamhet för hela församlingens konfirmandarbete. Konfirmandarbetet bedrivs under tre år. Alla ungdomar bjuds in från sjätte klass för att sedan konfirmeras i slutet av åttonde klass. Konfirmanderna ska delta i församlingens gudstjänstliv. Församlingen ska ha en plan för konfirmandarbetet. Ledarutbildning ledarskap som undervisning Barn- och ungdomsverksamheten kräver väl utbildade och motiverade ledare. Sådan utbildning planeras och genomförs av församlingspedagogerna i samverkan med kyrkoråd och kyrkoherde. Ledare och andra frivilliga ska också uppmuntras att delta i utbildning som erbjuds av Skara stift. 8

10 Att vara ledare är också en form av undervisning. Många unga människor har vuxit in i kyrkans liv genom uppgiften som ledare. Detta är en växtplats och en rekryteringsbas för medarbetare i församling och kyrka. Det är en angelägen uppgift att ta tillvara entusiasm och nyfikenhet hos dem som vill gå in i en ledaruppgift. Vuxenundervisning Körer, Syföreningar och verksamhet bland daglediga är viktiga tillfällen till samtal och undervisning. Samlingar för konfirmandföräldrar bör också vara tillfällen till undervisning och samtal kring tros- och livsfrågor. Bibelstudier och samtalskvällar kring olika teman är en väg att nå människor i yrkesverksam ålder. Kyrkomusiker Musiken är ett viktigt inslag i nästan all verksamhet, inte minst i barn- och konfirmandverksamhet. Församlingen ska ha fyra musikertjänster, varav minst tre tjänsteinnehavare ska vara minst kantor. En tjänst kan innehas av musikpedagog eller motsvarande. Personalutveckling Den viktigaste resursen i församlingens arbete är människor, ideella och anställda. För att den anställda personalen ska kunna göra ett gott arbete och känna trivsel och uppskattning, måste resurser avsättas för utbildning och utveckling. Olika yrkeskategorier måste få fortbildning inom sitt yrkesområde och personalen som helhet måste få utvecklas tillsammans, för att alla ska känna att man verkar mot samma mål och att alla har samma värde för att nå församlingens mål. Ett medvetet och aktivt arbete med arbetsmiljöfrågor är grundläggande både för trivsel och hälsa. Personalutbildning och personalutveckling är kyrkoherdens ansvar. 9

11 Utvecklingsområden Under de kommande fyra åren ska församlingen särskilt satsa på att utveckla följande områden Konfirmandverksamheten. Det arbete vi påbörjat med ett treårigt konfirmandarbete måste utvärderas och utvecklas. Vi ska söka samarbete med en eller flera församlingar i vår närhet för att tillsammans utveckla modellen. Konfirmandverksamheten ska knytas till den övriga barn- och ungdomsverksamheten så att den blir en naturlig fortsättning av barnverksamheten och leder över i tonårsverksamhet. En väl fungerande konfirmandverksamhet, där den unga människan känner sig sedd, mött och värdefull, är kanske den viktigaste vägen för att behålla människor i kyrkan. Gudstjänstlivet Idag ser vi ett minskande antal deltagare i våra gudstjänster. Denna utveckling måste vi vända, för att fortsätta vara en levande församling. Vi behöver utveckla nya gudstjänstformer för att möta nya behov. Vi behöver gå vidare för att utveckla en tydlig gudstjänstpuls som är anpassad till de olika kyrkorna. Vi behöver gå vidare med att bygga gudstjänstfirande gemenskap med söndagliga gudstjänster i samma kyrkor varje söndag. Utvärdering och revidering av Församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ska utvärderas i samband med arbete med bokslut och verksamhetsberättelse. I detta arbete ska verksamheten jämföras med Församlingsinstruktionen för att kyrkoherde och förtroendevalda ska se, att verksamheten följer Församlingsinstruktionen. Fråga om ändring av Församlingsinstruktionen får väckas av kyrkoherden, kyrkorådet eller domkapitlet. Ändring godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen. 10

12 Bilagor Pastorala program Dopet Dopet är ett uppdrag som församlingen fått av Herren Kristus. Dopet är en del av församlingens liv och gudstjänst. Därför vill vi gärna ha dopen i församlingens ordinarie gudstjänster. Dopet för in den döpte i församlingen och församlingsborna bör få ta emot honom/henne i förbön och ansvar. Då blir dopet också en påminnelse om varje människas dop och om varje kristens ansvar för den döpte. Dopuppdraget ger församlingen ett ansvar att följa upp dopet med undervisning. Inför varje dop ska dopprästen ha samtal med dopkandidaten eller dopbarnets föräldrar. I samtalet ska dopets innebörd och löften lyftas fram. Dopordningen ska gås igenom och föräldrarna ges möjlighet att ställa frågor både om dopets innebörd och om praktiska saker. Dopsamtalet ska också ta upp föräldrarnas och församlingens ansvar för barnets möjlighet att lära känna den kristna tron. Dopföräldrar, faddrar och syskon ges uppgifter i dopgudstjänsten, såsom att leda böner, läsa texter, tända dopljus. Hur når vi ut med inbjudan till dop? Föräldrar bjuds in till dop tre veckor efter barns födelse. I samband med inbjudan berättar vi också vad församlingen erbjuder för barn och föräldrar. Icke döpta 14-åringar inbjuds till dop i samband med inbjudan till konfirmationsläsning. Detta för att tydliggöra, att läsningen står öppen också för den icke döpte och att dopets erbjudande står öppet. Icke döpta 18-åringar bjuds in till dop och i samband därmed hälsas de välkomna som myndiga medlemmar i Kyrkan. Särskild dopgudstjänst utanför församlingens ordinarie gudstjänst kan behöva hållas av olika skäl. Ett skäl är, att vi inte har gudstjänst varje vecka i alla kyrkor. Ibland kan det också vara olämpligt att lägga dop i söndagens gudstjänst, t.ex. om det är en musikgudstjänst. Då kan tiden till lämplig gudstjänst bli för lång. Någon gång kan själavårdsskäl eller praktiska skäl motivera separat dopgudstjänst. För att understryka gudstjänstens karaktär av församlingsgudstjänst, kan dopgudstjänster annonseras i predikoturerna. Kyrkvärd kan medverka. 11

13 Konfirmation Konfirmandarbetet ska i huvudsak bedrivas enligt Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Information om och inbjudan till konfirmandarbete skickas ut mot slutet av vårterminen till de ungdomar som går i femte klass. I början av höstterminen sänds ny inbjudan. Konfirmandarbetet bedrivs sedan under tre år med konfirmation i slutet av årskurs 8. Till icke döpta, kyrkotillhöriga ungdomar skickas också personlig inbjudan till dop. Inskrivning sker senast första söndagen i Advent. De ungdomar som inte deltagit i konfirmationsarbetet i årskurs 6 bjuds in på nytt inför årskurs 7 och årskurs 8. För de ungdomar som påbörjar konfirmationsarbetet i årskurs 8 skapas en särskild grupp Arbetet ska ledas och bedrivas av arbetslag med präst, musiker och församlingspedagog. Konfirmationsgudstjänsten planeras i samverkan mellan präst, konfirmander, kantor och församlingsassistent. I genomförandet deltar också kyrkvärdar med bl.a. utdelning av biblar. Gudstjänsten utformas så, att dess karaktär av församlingsgudstjänst blir tydlig. Konfirmationsarbete för ungdomar med funktionshinder Konfirmationsarbete för ungdomar med funktionshinder som gör det omöjligt för dem att delta i församlingens undervisning ska ordnas i samverkan med andra församlingar eller med Skara stift. Kyrkofullmäktige har att avsätta de medel som behövs för att erbjuda varje tonåring meningsfull konfirmationsundervisning. Konfirmationsarbetet följs upp med inbjudan till församlingens tonårsarbete. Konfirmationsundervisning för vuxna Vuxna som ber om undervisning ska få det. I samband med dop av vuxna ger dopprästen grundläggande undervisning i kristen tro. Dop med personlig bekännelse antecknas också som konfirmation. Ansvarsfördelning Det övergripande ansvaret för konfirmandarbetet ligger på kyrkoherden. Kyrkoherden ska se till, att arbetet bedrivs enligt Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Varje präst ansvarar under kyrkoherden för arbetet inom respektive grupp. För konfirmandarbetet ska finnas en Handlingsplan för konfirmandarbete. 12

14 Vigsel Vigselgudstjänsten är ett uttryck för Kyrkans syn på kärlek och äktenskap. Äktenskapet är den naturliga och av Gud givna ramen för livslång kärlek och trohet. Detta måste synliggöras både i vigselgudstjänsten och i förberedelserna för den. Inför vigseln Vigselgudstjänsten förbereds i samverkan mellan vigselpar, präst och musiker. Vigselprästen skall hålla ett vigselsamtal med vigselparet inför vigseln, då man bl.a. tar upp Kyrkans syn på äktenskap, kärlek och trohet. Vigselprästen bör också ta upp äktenskapets formella, juridiska innebörd. I samtalet formas också vigselgudstjänsten vad avser vilka som ska medverka med textläsning, sång eller musik. Vigselparet ska ges möjlighet att välja form för vigsellöftena. Möjlighet till övning i kyrkan ska erbjudas. Tillsammans med kyrkomusiker bestämmer vigselparet musik. Tillsammans med vaktmästare kan vigselparet smycka kyrkan. Vigselgudstjänsten. Vigselgudstjänsten ska följa Den svenska kyrkohandboken. Ansvarsfördelning Kyrkoherden ska tillse att varje par som ber om vigsel och där minst en tillhör Svenska kyrkan efter fullgjord hindersprövning, får det. Kyrkoherden ska se till, att vigselgudstjänsterna följer Den svenska kyrkohandboken. Vigselprästen har ansvar för den enskilda vigselgudstjänsten. Kyrkomusiker har ansvar för att lämplig musik erbjuds och spelas. 13

15 Begravning Begravningsgudstjänsten är en viktig del i själavård och sorgearbete. Det är angeläget att den utformas med värdighet och att sorgehuset får möjlighet att delta i utformningen inom de gränser som Den svenska kyrkohandboken ger. Begravningsgudstjänsten är insatt i ett långt sammanhang från dödsfall till sorgearbete. Förberedelser Begravningsprästen tar så snart som möjligt kontakt med anhöriga, om inte kontakten tas av dem. Hembesök med sorgesamtal ska ske så snart som möjligt. Sorgesamtalet måste få ske utan tidspress och ge möjlighet för de sörjande att berätta om den döde, om ev. sjukdomstid och dödsfallet. Det måste också finnas tid för sorgen. Prästen kan berätta om olika sorgereaktioner. Inför begravningsgudstjänsten går man igenom ordningen för begravning, bestämmer psalmer och ev. annan musik. Gudstjänstens inslag kan behöva förklaras för att fungera som uttryck för sorg, skuld, tacksamhet eller avsked. I samtalet ska också den kristna trons övertygelse om uppståndelse och evigt liv lyftas fram. I samtalet ges också plats för bön och tystnad. Tillsammans med musiker bestämmer sorgehuset ingångs- och utgångsmusik samt ev. andra musikinslag i gudstjänsten. Prästen bör ha en kontakt med begravningsbyrån inför begravningen. Tacksägelsen Tacksägelse skall, om möjligt, hållas före begravningsgudstjänsten. Sorgehuset ska informeras och ges möjlighet att påverka var och när tacksägelse ska ske. Tacksägelsen utformas så, att den också blir bön för den döde och för de sörjande. Den kan med fördel läggas in som en del av Kyrkans förbön. Begravningsgudstjänsten Begravningsgudstjänsten följer Den svenska kyrkohandboken. Gudstjänsten ska genomföras med värdighet och ge utrymme både för sorgen och för tacksamhet, skuld och andra känslor förknippade med sorgen. Om avsked sker i kyrkan trots att kistan ska gravsättas, ska prästen närvara vid gravsättningen, även om inga anhöriga är närvarande. Musik Begravningsgudstjänsten ger utrymme för mycket musik. Musikinslag ska diskuteras med begravningspräst och kyrkomusiker. Sång och musik skall i första hand framföras av kantor, solosångare eller andra instrumentalister. Uppföljning av begravningsgudstjänsten Begravningsgudstjänsten är insatt i ett själavårdande sammanhang. Fortsatt kontakt bör hållas med sörjande, framför allt av begravningsprästen. Vilka kontakterna bör vara och hur länge kontakten ska hållas måste bedömas från fall till fall. Ansvarsfördelning Kyrkoherden ska se till, att begravningsgudstjänsterna följer Den svenska kyrkohandboken. Begravningsprästen har ansvar för den enskilda begravningsgudstjänsten. Kyrkomusiker har ansvar för att lämplig musik erbjuds och spelas. 14

16 Konfirmandarbetsplan Bifogas Övriga bilagor som finns på församlingsexpeditionen Organisationsplan med personalplan Arbetsmiljöplan Jämställdhetsplan Plan för systematiskt brandsskyddsarbete Lönepolicy Antagen av kyrkofullmäktige Gunnar Laurell Kyrkofullmäktiges ordförande Antagen av kyrkoherde Bertil Rosén Bertil Rosén 15