Genom att Kalle på årsbasis jobbat mer en halvtid så måste vi göra en snitt beräkning.

Transkript

1 Exempel 1 - Sylvia Sylvia, tjm månadslön, 25 dagar semester, Anställd den 14 okt 2015 (intjänandeåret), Provision 1800 kr i snitt i månaden. Sylvia har önskat 20 dagar semester i juli (22 arbetsdagar i juli) 1. Hur många betalda semesterdagar har Sylvia a. Intjänad semester 14 okt 31 mars 165 dagar b. 165/365=0,45x25=11,30 avrundat 12 dagar betald semester. 2. Vad blir Sylvias lön under semestern a. Avdrag för 8 dagar obetald semesterdagar b x 4,6 % =1288 x 8= =kvar Vad blir Sylvia semestertillägg a x 0,8 %= 224 per dag, 224 x12 dagar = 2688 i semestertillägg 4. Vad blir semestertillägg för rörliglön a x 5 månader = 9000 kr b. 0,5 % x = 63 kr per dag, 25= 63 kr =1125 kr c. Ett annat sätt är att ta 0,5 x semester rätten vilket ger ett procenttal på 12,5 % (vid 25) eller 15 % (vid 30) 5. Det innebär att i julilönen kommer Sylvia få ut; a. Månadslön = b. Avdrag obetald=10304 c. Semester tillägg =2688 d. Tillägg rörlig lön=1125 e. Skattepliktigt belopp är 21509

2 Exempel 2 - Kalle Kalle övergår den 1/9 från heltidstjänst (40 timmar per vecka) till halvtidstjänst (20 timmar per vecka). Vid semestern påföljande år arbetar han fortfarande halvtid och har en månadslön om kronor. Genom att Kalle på årsbasis jobbat mer en halvtid så måste vi göra en snitt beräkning. 1. Medarbetarens genomsnittliga sysselsättningsgrad under intjänandeåret (1/4-31/3) är a. 5 mån x 40 tim/vecka + 7 mån x 20 tim/vecka = 8,5= 0, mån 2. Månadslönen under semestern räknas upp på följande sätt a. 0,7 x kr = kronor 0,5 (= halvtid) 3. Skillnaden mellan den verkliga halvtidslönen kr och den omräknade snittlönen kr är alltså =5 600 kr. 4. Antag att medarbetaren har semester i 4 veckor (20 semesterdagar). Hans semesterlön blir då förutom ordinarie månadslön kr för denna tid 5. utfyllnad till månadslönen blir: 4,6 % x 5600 kr x 20 semesterdagar = 5152 kr. 6. semestertillägg blir: 0.8 % x kr x 20 semesterdagar = 3136 kronor. 7. De skattepliktiga beloppet är a. Lön b. Utfyllnad 5152 c. Semestertillägg 3136 d. Total 22288

3 Exempel 3 Kalle 2 Om nu Kalle går från deltid till heltid. Om sysselsättningsgraden vid semestertillfället är högre än under intjänandeåret, t ex vid övergång från deltid till heltid, beräknas vid semestertillfället för varje uttagen betald semesterdag ett avdrag från den ordinarie månadslönen med 4.6 procent x skillnaden mellan ordinarie månadslön och omräknad månadslön. Semestertillägget beräknas även i denna situation på den omräknade månadslönen Genom att Kalle på årsbasis jobbat mindre en heltid så måste vi göra en snitt beräkning. 1. Medarbetarens genomsnittliga sysselsättningsgrad under intjänandeåret (1/4-31/3) är a. 5 mån x 20 tim/vecka + 7 mån x 40 tim/vecka = 9,5= 0, mån 2. Månadslönen under semestern räknas upp på följande sätt a. 0,79 x kr = kronor 1 (= heltid) 3. Skillnaden mellan den verkliga heltidslönen kr och den omräknade snittlönen kr är alltså =5 880 kr. 4. Antag att medarbetaren har semester i 4 veckor (20 semesterdagar). Hans semesterlön blir då förutom ordinarie månadslön kr för denna tid 5. avdrag till månadslönen blir: 4,6 % x 5880 kr x 20 semesterdagar = 5409 kr. 6. semestertillägg blir: 0.8 % x kr x 20 semesterdagar = 3539 kronor. 7. De skattepliktiga beloppet är a. Lön b. Avdrag c. Semestertillägg 3539 d. Total Exempel 4

4 Semester för intermittent deltidsarbetande (netto/ bruttosemester) För en deltidsanställd som arbetar färre än 5 dagar varje vecka (intermittent deltidsarbetande) läggs semesterdagarna ut på medarbetarens arbetsdagar (nettosemesterdagar). Det totala antalet semesterdagar (bruttosemesterdagar) som ska läggas ut under semesteråret måste därför omräknas i förhållande till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid vid företaget. Omräkning sker enligt formeln antal arbetsdagar per vecka x antal bruttodagar som ska utläggas 5 = antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Avrundning sker uppåt till närmaste heltal. Exempel: Medarbetarens deltid är förlagd till i Antal nettosemesterdagar (vid genomsnitt följande antal arbetsdagar 25 dagars bruttosemester) per vecka ,5* ,5** * T ex 4 respektive 3 hela dagar varannan vecka. ** T ex 5 dagar varannan vecka. Om medarbetaren arbetar såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen räknas som hel dag vid omräkningen enligt ovan. En medarbetare som varje vecka arbetar heltid på måndagar och tisdagar samt halvtid på onsdagar anses alltså arbeta 3 dagar per vecka. När semester sedan läggs ut räknas en hel semesterdag även för onsdagen trots att medarbetaren endast skulle ha arbetat halva dagen. Om medarbetarens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" ändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas så att de svarar mot den nya arbetstiden.

5 Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. Exempel: En medarbetare arbetar 3 hela dagar varje vecka. Han har tjänat in full semester, dvs 25 betalda semesterdagar. Dessa har omräknats till 15 nettosemesterdagar enligt formeln. Medarbetarens deltidslön är kronor per månad (= heltidslön kronor per månad). Vid ett tillfälle läggs tre veckors semester ut. För denna semesterperiod går det åt 9 nettosemesterdagar. Under semestern bibehåller medarbetaren sin månadslön. Semestertillägget beräknas enligt följande 5 x 9 nettosemesterdagar x 0.8% x kr = 2016 kr 3