Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken"

Transkript

1 Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus av Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken

2

3 3 Introduktion Screening Åtgärder vid malnutrition Riktlinjer för näringsbalans Riktlinjer för vätskebalans Enteral eller parenteral nutrition? Enteralnutrition Parenteral nutrition Monitorering vid parenteral nutrition. 14 Utvärdering av nutritionsstatus Dokumentation och överrapportering. 15 Förkortningar Referenser Bilagor flödesschema malnutrition vätske- och nutritionslista nutritionsschema ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper BMI-tabell SGA-formuläret

4

5 5 Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus Introduktion Denna skrift utgör lokala riktlinjer för screening av nutritionsstatus samt åtgärder vid malnutrition med särskilt fokus på enteral och parenteral nutrition. Riktlinjerna är framtagna av nutritionsrådet vid Hudiksvalls sjukhus och bygger på riktlinjer från Europarådets resolution 2003, Socialstyrelsens riktlinjer samt rekommendationer från den europeiska nutritionsförening (ESPEN). Skriften riktar sig enbart till vuxna patienter. Malnutrition har i flera studier visat sig vara ett stort problem på svenska sjukhus och vi lever inte upp till Europarådets rekommendationer vad gäller adekvat nutrition på sjukhus. Malnutrition har tillika visats påverka specifika sjukdomsförlopp negativt och nutritionsbehandling skall, enligt Socialstyrelsen, betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och vård. Det är nutritionsrådets förhoppning att denna skrift ska vara en hjälp i det dagliga patientarbetet för att underlätta nutritionsbehandlingen. Vår målsättning är att öka medvetenheten och kunskapen om nutrition och nutritionsbehandling för att minska problemet med undernäring på sjukhus.

6 6 Riktlinjerna för nutritionsbehandling bygger på fem punkter: Alla patienter som läggs in på sjukhuset ska screenas för malnutrition inom 24 timmar. Malnutrierade patienter ska utredas mer omfattande. Malnutrierade patienters näringsbehov ska beräknas. En nutritionsplan ska upprättas för allvarligt malnutrierade patienter. Nutritionsplanen ska dokumenteras i journalen, följas upp och överrapporteras till mottagande vårdinstans. Screening Alla patienter som läggs in på sjukhuset ska inom 24 timmar screenas av sjuksköterska med avseende på nutritionsstatus. Screeningen utförs med Subjective Global Assessment of Nutritional Status (SGA), som är ett för detta syfte validerat formulär. Patienten klassas därefter som SGA A, B eller C beroende på utfallet: SGA A: SGA B: SGA C: Välnutrierad Något/misstänkt malnutrierad Allvarligt malnutrierad Åtgärder vid malnutrition Aktuella åtgärder är beroende av SGA-klass, aktuell sjukdom/sjukdomar som påverkar nutritionsstatus samt sjukdomens/sjukdomarnas prognos. Ansvarig läkare gör en helhetsbedömning av patienten. Vid rondtillfället bör man ta ställning till patientens nutritionsstatus och vid behov vidta adekvata åtgärder.

7 7 I första hand ska malnutrition åtgärdas med adekvata mängder föda per os. Ätstödjande åtgärder, exempelvis i form av uppmuntran, måltidsmiljö, uppläggning av maten etc., ska inte underskattas. Kosttillägg, såsom näringsdrycker, ges vid behov. Om patienten bedöms som SGA B eller C startas omedelbart kostregistrering (bilaga 2) samt extra näringstillförsel enligt ett särskilt nutritionsschema (bilaga 3). Om ovanstående inte är tillräckligt eller av olika skäl omöjligt att genomföra får man tillgripa enteral eller parenteral nutrition (EN resp. PN). För allvarligt malnutrierade patienter (SGA C) upprättas en individuell nutritionsplan; denna plan ska dokumenteras i journalen av ansvarig sjuksköterska och läkare. För detaljer avseende respektive yrkesgrupps ansvar v.g. se bilaga 4. Vid manifest malnutrition (SGA C) bör EN/PN startas omgående. Vid bristande näringsintag bör EN/PN startas inom 4 dygn. Även postoperativt bör EN/PN startas inom 4 dygn om behov föreligger. Förutom nutritionsbehovet måste vätskebehovet tillgodoses. Vid utskrivning sätts diagnosen Malnutrition E46. Allmänna rekommendationer: SGA A: Ingen särskild åtgärd. Ny bedömning om tillståndet förändras. SGA B: Allmänt nutritionsstöd. Vätske- och kaloriregistrering. Nutritionsschema. Överväg EN/PN. SGA C: Allmänt nutritionsstöd. Vätske- och kaloriregistrering. Nutritionsschema. EN/PN bör startas. Individuell nutritionsplan ska upprättas. Dietist bör kontaktas. Se även flödesschema för handläggning av malnutrierade patienter (bilaga 1).

8 8 Riktlinjer för näringsbalans Basalt energibehov: kcal/kg/dygn. Kolhydrater: 2-3 g/kg/dygn. Protein: 1-1,5 g protein/kg/dygn. Fett: 1-2 g/kg/dygn. Vissa kritiskt sjuka patienter, äldre patienter, patienter med hög feber samt svårt malnutrierade patienter har initialt ett lägre energibehov om ca kcal/kg/dygn. Kritiskt sjuka patienter i restitutionsfas (sepsis, stor brännskada, stort trauma) har ett ökat energibehov om ca kcal/kg/dygn. För överviktiga patienter (BMI >25) bör energibehovet och även proteinbehovet beräknas utifrån ideal kroppsvikt. Använd BMItabellen för att med hjälp av patientens längd räkna fram den ideala kroppsvikten (Bilaga 5). Daglig vikt är essentiellt för att följa patientens status. Riktlinjer för vätskebalans Utöver energibehovet ska vätskebalansen i förekommande fall korrigeras. Vid dehydrering bör vätskebalansen korrigeras innan ev. enteral eller parenteral nutrition startas. Vätska ges per os så långt det är möjligt och annars i form av intravenös infusion. Basalt vätskebehov: 30 ml/kg/dygn. Elektrolytbehov: Na ca 80 mmol/dygn, K ca mmol/dygn.

9 9 Buffrad glukos 5% + 40 mmol Na + 20 mmol K rekommenderas vid iv vätskeersättning. Denna lösning ger adekvat rehydrering samt det minimala behovet av näring i max två dygn. Längre tids användning utan annat energitillskott skapar en ogynnsam katabol situation. Även Glukos-el 10% går utmärkt att använda från dag 1. Lösningen täcker basalbehovet av vätska och ger mer energi (400 kcal/l). Från dag 3 skall Glukos-el 10% användas om ingen annan näring tillförs. Om lösningen orsakar kärlirritation byt till större iv infart i ett större blodkärl. Adekvat vätsketillförsel skall prioriteras före ev. problem med kärlaccess. Vätskebalans bör räknas dagligen med hjälp av den mall som finns på sjukhuset. All vätska som tillförs patienten adderas, varefter man drar ifrån all vätska som patienten förlorar (ex. urin, kräkningar, stomiflöden, blödning). Glöm ej att räkna med perspiratio insensibilis (avdunstning från luftvägar och hud) ml/kg/dygn. Daglig vägning av patienten rekommenderas starkt. Om patienten har en negativ vätskebalans kompenseras vätskeförlusterna utöver basalbehovet med Buffrad Glukos 5% + 40 Na + 20 K, alternativt Ringer-Acetat. Lika mycket vätska som patienten förlorar ska återföras utöver det basala vätskebehovet. Ytterligare elektrolyttillsatser ges vid behov. Vid feber behöver extra vätska tillföras patienten. Följ vätskebalansen. Vid tecken till akut hypovolemi (blödning, takykardi, sjunkande blodtryck) ges ml Voluven 60 mg/ml för att expandera blodvolymen. Indikation på tillräcklig vätsketillförsel = normal urinproduktion = > 12 ml/kg/dygn.

10 10 Rena Glukoslösningar samt Natriumklorid behövs mycket sällan och då endast på specifik indikation. Dessa lösningar ger biverkningar såsom dehydrering, buksmärtor och metabol acidos. Perifera venkatetrar (PVK): PVK med 0,9 mm diameter (blå nål) kan användas för 5% glukoslösningar om man planerar att ge max 2 L/dygn. PVK med 1,1 mm diameter (rosa nål) bör användas för 10% glukoslösningar eller vid större tillförsel än 2 L/dygn. PVK med 1,3 mm diameter (grön nål) bör användas vid blod- eller plasmatransfusioner. Enteral eller parenteral nutrition? Enteral näring är alltid att föredra. Mag-tarmkanalen stimuleras till normal motorik och behandlingen är väsentligen riskfri. Visst stöd finns för att EN motverkar translokation av bakterier från tarmslemhinnan. Partiell EN är bättre än ingen EN alls. Partiell Parenteral Nutrition (PPN) eller Total Parenteral Nutrition (TPN) används då mag-tarmkanalen ej är fullt funktionsduglig. PN innebär högre infektionsrisk då vanligtvis central venväg krävs. Det är även en dyrare behandlingsform. Det är aldrig visat att parenteral nutrition i mindre än fem dygn är gynnsamt för patienten; korttidsbehandling rekommenderas således ej. Enteral nutrition Aktuella produkter på sjukhuset varierar men innehåller vanligen 1 kcal/ml. Tag kontakt med dietist för ordination och uppstart av EN. Laktobaciller i form av Proviva kan med fördel ges.

11 11 Näringen ges via pump i ventrikelsond (nasogastrisk sond), jejunumsond alt. perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Ansvarig läkare beslutar om lämplig metod. Vanligtvis används ventrikelsond vid kortare behandlingstid (< 4 veckor) och PEG vid längre behandlingstider. EN kan ges som kontinuerlig tillförsel, intermittent tillförsel eller som måltidsmatning. Tarmvila nattetid är ej nödvändig utan sondnäringen kan ges över hela dygnet. Kontraindikationer innefattar allvarligt passagehinder i mag-tarmkanalen, ileus, samt tarmparalys med påtaglig ventrikelretention. Vid fasta inför kirurgi ska sondnäringen stängas av fyra timmar före planerad sövning (men ej tidigare). Måldos = Patientens energibehov. Ex 60 kg kvinna = 60 x 30 kcal/kg = 1800 kcal sondnäring/dygn = 75 ml/timme (om man väljer kontinuerlig sondmatning). Om patienten är tidigare frisk och har en fungerande mag-tarmkanal kan man ge måldosen direkt. Vid längre tids malnutrition eller sämre fungerande mag-tarmkanal kan man behöva ge sondnäringen i upptrappande dos. Under upptrappningstiden bör i så fall EN kompletteras med PPN för att tillgodose patientens totala energibehov. Vid uppstart av EN då dietist ej är tillgänglig (exempelvis under en helg) kan nedanstående förslag på kontinuerlig tillförsel användas. Dietist bör därefter kontaktas snarast möjligt för den fortsatta behandlingen.

12 12 Kontinuerlig tillförsel Lämpligt vid manifest malnutrition eller fasta mer än 3 dygn samt till kritiskt sjuka (IVA-patienter). Vid uppstart ges kontinuerlig tillförsel i upptrappande mängd: Dag 1 ges ca 25 ml/timme. Dag 2-4 ökas dosen successivt till ml/timme Dag 4-5 ges måldosen. Vid besvär i form av retention eller diarré minskas infusionshastigheten tillfällligt. Komplikationer till enteral nutrition utgörs framför allt av diarré (10-25% av behandlade patienter), illamående eller kräkningar. Detta kan oftast motverkas genom att sänka infusionshastigheten. Aspirationspneumoni förekommer, särskilt hos medvetandepåverkade patienter. Höjd huvudända minskar risken. För hjälp med praktiskt handhavande hänvisas till PM om enteral nutrition på Landstinget Gävleborgs intranät. Parenteral nutrition Bassortimentet på sjukhuset: StructoKabiven 2100, 1600 resp kcal StructoKabiven PI 830 kcal (för perifer eller central infart) Ges via: Perifer venkateter (PVK): StructoKabiven PI som är mindre kärlretande kan ges upp till två veckor. Central venkateter (CVK): Vid behov av PN över 2 veckor, eller tidigare om det dessutom föreligger behov av kärlaccess. Subkutan venport (port-a-cath): Föredras vid längre tids PN, ex i hemmet. Lägre infektionsrisk.

13 13 Fettemulsionen som ingår i StructoKabiven innehåller en blandning av långa (LCT) och medellånga (MCT) fettsyror, sk strukturerade fettsyror, vilket anses ge metabola fördelar. StructoKabiven är ej testat på gravida och barn under 11 år och bör därför undvikas till dessa grupper. Vitaminer och spårämnen bör tillsättas dagligen (Soluvit, Vitalipid, Tracel). Doser enligt FASS. Näringslösningen ges med konstant hastighet över hela eller delar av dygnet. Maximal infusionshastighet är 2 ml/kg/timme. Vid långvarig malnutrition eller kronisk sjukdom bör dosen initialt reduceras. Ge 80% av tänkt måldos och trappa upp under den första veckan. Ex TPN: 80 kg pat. = 80 x 25 kcal/kg = 2000 kcal/dygn. Lämplig påsstorlek väljes. Ex PPN: 80 kg pat. som vid registrering visar sig ta 1000 kcal/dygn per os = dygnsbehov = 1000 kcal/dygn. Lämplig påsstorlek väljes. Refeedingsyndrom För hög dos eller för snabb tillförsel av näringsämnen leder till sk refeedingsyndrom. Kroppen hinner ej metabolisera de givna näringsämnena utan ett akut energiöverskott uppstår. Symtom: Feber, viktuppgång/ödembildning, hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens, förhöjda levervärden, förhöjt urea. Åtgärd: Sänk infusionshastigheten. Beroende på symtom ev. minskning av antingen glukos, protein eller fett. Kontakta dietist för dialog vid behov.

14 14 Komplikationer till parenteral nutrition, förutom refeedingsyndrom, utgörs av infektioner utgående från CVK-spetsen alternativt tromoflebit vid perifer tillförsel. Monitorering vid PN Detta är initiala rekommendationer, kontrollerna kan glesas ut om patienten är stabil. Före behandling: Kontrollera Na, K, fosfat, magnesium och zink i serum för ev. extra substitution. Dagligen: Vikt Temperatur Registrering av vätskebalans B-glukos En gång/v: Leverprov, kreatinin, urea, triglycerider.

15 15 Utvärdering av nutritionsstatus Sker initialt med daglig viktkontroll, registrering av närings- och vätskeintag samt förnyad SGA. EN/PN är en medicinsk behandling och samma tyngd bör läggas på denna som på annan behandling. Ansvarig läkare bör definiera vilka mål man har med nutritionsbehandlingen. Utvärdering skall göras regelbundet i enighet med de mål man satt upp. Dokumentation och överrapportering Läkare, sjuksköterska och dietist har ett delat ansvar att dokumentera och vidarerapportera nutritionsbehandling likväl som annan medicinsk behandling. Om patienten har betydande nutritionsproblem ska detta framgå av både läkarens och sjuksköterskans epikris. Läkaren ska i epikrisen ange vad man gjort för att utreda och behandla nutritionsproblemen, samt ange hur mottagande instans ska följa upp och ompröva insatt behandling. Se även bilaga 4 för ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper.

16 16 Förkortningar SGA: Subjective Global Assessment of Nutritional Status EN: Enteral Nutrition PN: Parenteral Nutrition PPN: Partiell Parenteral Nutrition TPN: Total Parenteral Nutrition ESPEN: European Society for Parenteral and Enteral Nutrition Referenser 1. Detsky et al. What is subjective global assessment of nutritional status? JPEN 11;1:8-13, ESPEN Guidelines for Nutrition Screening Clin Nutr 2003;22: ESPEN Guidelines on Adult Enteral Nutrition. Clin Nutr 2006;25: Europarådet: Resolution ResAP(2003)3 on food and nutritional care in hospitals. 5. Hansdotter et al: Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs län. (Landstinget Gävleborgs intranät, medicinska PM). 6. Johansson U et al. Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer. Läkartidningen 2006;103: Mossberg T. Rapport från Socialstyrelsen: Nutritionsbehandling måste likställas med annan medicinsk behandling. Läkartidningen 2001;(98)43; Mossberg T. Klinisk nutrition och vätskebehandling, 10:e upplagan, Fresenius-Kabi. 9. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen 2000: Wikman: Riktlinjer för parenteral nutrition på Radiumhemmet. Nutritionsgruppen Radiumhemmet 2005.

17 17 Bilagor 1. Flödesschema för malnutrierade patienter. 2. Vätske- och nutritionslista. 3. Nutritionsschema. 4. Ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper. 5. BMI-tabell 6. SGA-formulär. Nutritionsrådet Ulla Johansson, överläkare, kirurgkliniken Peter Engström, ST-läkare, anestesikliniken Marielle Grundström, dietist, rehabenheten Barbro Karelius, dietist, rehabenheten Barbro Nordin, vårdkoordinator, kirurgkliniken Kristina Olofsson, sjuksköterska, tarmmottagningen Ann-Christin Svensson, dietist, rehabenheten Ann-Britt Vestlund, sjuksköterska/vårdkoordinator, palliativa teamet

18

19 Bilaga 1 19 Flödesschema för handläggning vid malnutrition på avdelning Patient läggs in på vårdavdelning Ssk screenar med SGA inom 24 timmar A Ingen särsk åtgärd B Kostreg Nutr schema C Kostreg Nutr schema Tas upp på nästföljande rond Bedömning av ansv läk. Utredning, åtgärder. Överväg EN/PN Dietist vb Starta EN/PN Kontakta dietist Individuell nutr plan! Dagant i journal av både läk och ssk Ny bedömning vid varje rondtillfälle Diagnos Malnutrition E46 sätts av läk vid utskrivning Dokumentation i epikris av både läk + ssk. Vidtagna utredningar och åtgärder. Fortsatta åtg. i nästa instans i vårdkedjan. Hur uppfölj. ska ske.

20 20 Bilaga 2 KALORILISTA OCH VÄTSKEREGISTRERING Namn:... Rum:... Datum:... Kost:... Energibehov, Kcal:... dygn Vikt:... kg Maxmängd:... ml/dygn Frukost Uppäten mängd Kl Dryck 25% 50% 75% 100% Kcal Insatt mängd Uppdrucken Diff Kcal Sign Smörgås Fil + flingor Gröt + mjölk Välling Ägg Övrigt Lunch Varmrätt Smörgås, antal Middag Varmrätt Smörgås, antal Dessert Mellanmål SGA Summa:... kcal Protein behov:... Summa:... ml... kcal Totalt:... kcal

21 Bilaga 2 21 Frukost kcal (Stand) Mellanfil+flingor+sylt 250 (EP-rik) Stand fil+flingor+sylt 300 (Stand) Gröt+lättmjölk+sylt 250 (EP-rik) Gröt+stand mjölk+sylt 300 (Stand) Välling 150 (EP-rik) Välling 300 Varmrätt 1 portion 2600 kcal portion 2400 kcal portion 2200 kcal portion 1800 kcal portion 1500 kcal portion 1200 kcal 250 Drycker kcal/dl Lätt mjölk/fil 40 Mellan mjölk/fil 50 Standard mjölk/fil 60 Lättöl, Lättdryck 30 Juice 50 Läsk, saft 40 Läsk/saft light 1 Näringsdrycker per st, 2 dl Addera 170 Addera plus 250 Fortimel 200 Komplett näring energi 400 Ensini 300 Plommondryck 120 Nutridrink Multifibre 300 Vätskemått Ett glas 200 ml En mugg 200 ml Varm soppa 200 ml Kall soppa 200 ml 1 msk 15 ml 1 tsk 5 ml ENERGILISTA Smörgåsar kcal Hård smörgås, marg, pålägg 100 Mjuk smörgås, marg, pålägg 150 Hård smörgås, margarin 50 Mjuk smörgås, margarin 120 Flingor 1 dl 50 Ägg 90 Efterrätt Frukt, kons 100 Frukt, färsk (de flesta) 50 Frukt, färsk (banan) 100 Kräm med mjölk (stand) 200 Lättglass 1 bägare 80 Gräddglass 1 dl 150 Pannkaka 2 st 300 Ostkaka 2 skivor 215 Flytande kost Varm soppa 2 dl 200 Kall soppa 2 dl 100 Buljong 2 dl 15 Övrigt Marmelad, sylt 1 msk 40 Kaffegrädde 1 msk 20 Grädde 1 msk 50 Honung 1 msk 50 Sockerbit 1 st 15 Strösocker 1 msk 50 Smågodis 1 st 20 Chokladkaka 100 g 550 Sockerkaka 1 bit 120 Småkakor 1 st 25 Wienerbröd 1 st 250 Mazarin 1 st 230 Veteskiva 1 st 80 Vetebulle 1 st 150 Skorpa 1 st 40 Blankett omarbetad av Marielle Grundström, leg dietist

22 22 Nutritionsschema för malnutrierade patienter med SGA B eller C vid Hudiksvalls sjukhus. 1. Lägg in lista och registrera patientens kost- och vätskeintag. - Samma person som bär in och serverar brickan, gör den visuella bedömningen när brickan hämtas. 2. Beställ Energi och Proteinrik kost (EP-rik). - Energi nivå 1800 kcal. Kolla efter två måltider om portionen blev lagom om inte justera upp eller ner 3. Erbjud alltid mellanmål på rummet. 4. Alternativ till mellanmål kan vara 2 näringsdrycker per dag. Följ näringsdryckstriangeln. 5. Var extra noga med patientens måltidsmiljö, t ex att hjälpa patienten att sätta sig upp etc så att det går så lätt och smidigt som möjligt att äta. 6. Om patienten byter avdelning se till att nutritionsschema och kostregistrering följer med patienten. Om inget av de ovanstående alternativen passar patientens behov ta kontakt med dietist för fler smaker eller andra drycker.

23 Bilaga 3 23 Nutritionsschema för malnutrierade patienter med SGA B eller C Addera Klar, fettfri ger 170 kcal & 8g protein/fp finns i smaken Citron/fläder. Fortimel mjölkbaserad. Ger 200 kcal, 4,2g fett & 20 g protein/fp. Finns i smakerna Skogsbär eller Jordgubbe att beställa från köket. Addera plus klar, fettfri. Ger 250 kcal, 10g protein/fp. Finns i smakerna Lingon-tranbär el. Rabarber-jordgubb. Ensini klar, fettfri. Ger 300 kcal & 8g protein/fp. Finns i smakerna Äpple, Citron eller Jordgubbe att beställa från köket. Nutridrink multifiber mjölkbaserad. Ger 300 kcal, 11,6g fett, 12g protein & 4,6g kostfiber. Finns i smakerna Vanilj, Jordgubbe eller Choklad att beställa från köket. Komplett näring energi mjölkbaserad. Ger 400 kcal, 16,6g fett & 12,6g protein/fp. Finns i smakerna Persika, Svartvinbär eller Karamell att beställa från köket.

24 24 Bilaga 4 Ansvarsfördelning mellan läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och dietister vid utredning och behandling av malnutrition vid sjukhuset i Hudiksvall. Sjuksköterskor Nutritionsscreening Initierar kostregistrering vid malnutrition enligt SGA grad B eller C Initierar nutritionsschema för malnutrierade patienter vid SGA grad B eller C Rapporterar utfallet av nutritionsscreening på första rond efter screening Dokumenterar i dagant och omvårdnadsepikris Rapporterar vid behov till personal i öppenvården om artificiellt nutritionsstöd planeras efter utskrivningen. Undersköterskor Verkställer vätske- och kostregistreringen på sjuksköterskornas initiativ Rapporterar lunch och kväll utfall av vätske- och kostregistrering till sjuksköterska Verkställer nutritionsschema för malnutrierade patienter på initiativ från sjuksköterska

25 Bilaga 4 25 Läkare Ställer sig vid rond frågan om sjukdomsrelaterad undernäring föreligger när sjuksköterska rapporterat att malnutrition grad B eller C föreligger Efterfrågar utfallet av vätske- och kostregistrering vid rond Ger pat diagnosen malnutrition om sådan konstaterats vid screening Utformar med dietist och sjuksköterskas hjälp en individuell nutritionsplan vid malnutrition grad C Dokumenterar i dagant vidtagna nutritionsåtgärder Uppmanar sjuksköterska att under delat ansvar kontakta berörda personer utanför sjukhuset om artificiell nutrition bedöms indicerad efter utskrivning Dokumenterar i epikris vid utskrivningen planerad uppföljning och överrapporterar i samma dokument vid behov till mottagande enhet Bär huvudansvar för utformning av nutritionsplan vid parenteral nutrition Dietister Är behjälpliga i att utforma individuell nutritionsplan för patienter malnutrierade enligt grad C Bär huvudansvaret för utformning av nutritionsplan vid enteral nutrition (näringslösningar och teknisk utrustning) Förskriver kosttillägg

26

27 Bilaga ,92 1,88 1,84 1,80 1,76 1,72 1,68 1,64 1,60 1,56 1,52 1,48 1,44 1,40 1,36 1,32 Vikt i kg BMI-TABELL Vikt (kg) BMI = Längd 2 (m) Längd i m

28

29 Bilaga 6 29 Blankett för subjektiv bestämning av nutritionsstatus

30

31 DENNA SKRIFT ÄR FRAMTAGEN 2007 AV MiljötryckMedia , ,

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Energirika mellanmålsdrinkar

Energirika mellanmålsdrinkar Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Bedömning av nutritionsstatus

Bedömning av nutritionsstatus 0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation

GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation sida 1 (5) GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation av dietist) Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA GvHD är en komplikation som allogentransplanterade

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre vara en utmärkt lösning. Resource 2.0+fibre är en näringsdryck som innehåller

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning

Läs mer

Del 2_7 sidor_16,5 poäng

Del 2_7 sidor_16,5 poäng _7 sidor_16,5 poäng En 53-årig man med med mångåriga besvär av duodenalulcus men i övrigt frisk, inkommer på morgonen till akutmottagningen med buksmärtor och uttalat peritonitstatus med brädhård buk.

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter

Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter Leveransadress: Version 141107 Kundnummer: Signatur: Beställningsdatum: Beställning https://www.nestle.biz/b2b/nhs E-post: ordernhs@se.nestle.com

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?

Läs mer

Metodstöd Enteral nutrition

Metodstöd Enteral nutrition Metodstöd Enteral nutrition 1. Berörda enheter Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting. 2. Patientgrupp Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund av stroke,

Läs mer

Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer

Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer klinik och vetenskap originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 1697, artiklar sidan 1708 och 1713 Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska

Läs mer

23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering

23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering Frukosthantering Det är mycket viktigt att servera patienterna den kost som vården rapporterat att patienten får äta. Är det några oklarheter vad och om patienten får äta måste vårdnäraservice personalen

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Beställningslista Mediq Sverige AB

Beställningslista Mediq Sverige AB Beställningslista Mediq Sverige AB Leveransadress: Kund Signatur: Beställningsdatum: Beställning från Mediq Sverige AB http://4care.mediqsverige.se, E post: ks.sjukvard@mediq.com Ɩ Telefon: 0771 999 888

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta? En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre.

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Gott på äldre dar Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Här har vi samlat recept på goda mellanmål och desserter där näringsinnehållet är

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine)

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine) 2013-08-29 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Fresenius Kabi AB Marknadsbolaget 751 74 Uppsala SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2004

Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2004 Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2004 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av Läkemedeskommitténs expertgrupp för vätske- och nutrionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Anestesiavdelningen

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett

Läs mer