MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INRIKTNINGSMÅL:... 3 EFFEKTMÅL:... 3 ANSVARSFÖRDELNING... 4 ÄLDRENÄMNDEN... 4 FÖRVALTNINGSCHEFEN... 4 BISTÅNDSHANDLÄGGARE... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA... 4 NUTRITIONSANSVARIG DIETIST (NAD)... 4 SOCIALT ANSVARIG SAMORDNARE (SAS)... 5 VERKSAMHETSCHEF/ VERKSAMHETSANSVARIG FÖR PRIVAT UTFÖRARE... 5 OMRÅDESCHEF I ÄLDREFÖRVALTNINGEN / VERKSAMHETSANSVARIG FÖR PRIVAT UTFÖRARE... 5 LÄKARE... 5 PATIENTANSVARIG SJUKSKÖTERSKA I SÄRSKILT BOENDE... 5 PATIENTANSVARIG SJUKSKÖTERSKA I ORDINÄRT BOENDE VID HEMSJUKVÅRD... 6 ARBETSTERAPEUT... 6 SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT... 6 OMSORGSPERSONAL/KONTAKTPERSONAL... 6 KOSTOMBUDENS ROLL... 6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 7 KOST OCH NÄRING FÖR ÄLDRE... 7 MÅLTIDSORDNING... 7 NATTFASTA MAX 11 TIMMAR... 7 DRYCK... 7 MÅLTIDEN OCH MÅLTIDSMILJÖN... 8 GULDKANTER... 8 FÖREBYGGA OCH BEHANDLA UNDERNÄRING... 9 KVALITETSSÄKRING CENTRALA MATRÅD LOKALA MATRÅD/KOSTOMBUDSTRÄFFAR ÖPPNA JÄMFÖRELSER NATTFASTEMÄTNING BESTÄLLNING AV MAT OCH LIVSMEDEL SÄRSKILT BOENDE ORDINÄRT BOENDE ANHÖRIGPORTION PERSONALMÅLTIDER SPECIALKOSTER LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH REGELVERK BILAGA 1 Heldygnsportion BILAGA 2 Kravspecifikation Särskilt boende BILAGA 3 Kravspecifikation Hemtjänst BILAGA 4 Konsistensguiden 2

3 Riktlinjer för mat, måltider och måltidsmiljö inom äldreförvaltningen Fullmäktige i Karlskrona kommun antog en måltidspolicy. Av måltidspolicyn framgår att gemensamma riktlinjer beslutas av kommunstyrelsen, beslut togs om detta Med de gemensamma riktlinjerna som utgångspunkt fick respektive nämnd i uppgift att ta fram egna tillämpningsanvisningar för måltidsverksamheten. Målet med riktlinjerna är att kvalitetssäkra arbetet med nutritionsfrågor inom äldreförvaltningen och att därmed kunna förebygga undernäring. I det fall när undernäring är ett faktum behöver även en tydlig handlingsplan för hur man hanterar detta finnas. Inriktningsmål: Den tillagade, distribuerade och serverade maten inom verksamheten skall ge varje brukare en god och näringsriktigt sammansatt kost av god kvalitet. Maten skall serveras jämnt fördelat över dagen. Maten serveras i en miljö som uppmuntrar till god aptit i gemenskap. Effektmål: Måltider och maten ska i möjligaste mån vara individanpassad enligt den enskilde brukarens önskemål. Specialkost skall tillhandahållas när så är påkallat, t.ex. av medicinska och religiösa skäl, även vegetarisk kost ska kunna erbjudas. Brukarens synpunkter på kosten skall återkommande undersökas. Varje arbetsgrupp skall ha ett utsett kostombud På särskilt boende skall nattfastan för brukarna inte överstiga elva timmar. Detta ska ske genom att erbjuda ett sent kvällsmål, nattmål och/eller tidig frukost. Följs upp av årlig mätning av nattfastan. 3

4 Ansvarsfördelning Den enskilde personen har ett eget ansvar för sin kost och näringstillförsel så länge den enskilde kan detta. När förändringar i näringstillståndet observeras eller vid problem i matsituationen ska den personal som ser detta initiera vidare kontakt. Vem som har det övergripande ansvaret för kvaliteten inom kost och nutritionsomhändertagandet är inte helt självklart då det inte är reglerat i lagstiftning eller föreskrifter. Det är därför viktigt att reglera detta i lokala riktlinjer. Nutrition kan vara en omvårdnadsåtgärd i den allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen men det kan också vara en medicinsk åtgärd och ingå i den specifika omvårdnaden enligt hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen syftar till att ge en god omvårdnad för välbefinnande och livskvalitet, vilket rätt näringstillförsel är en grundförutsättning för. Äldrenämnden Fastställer riktlinjer och mål för kost och nutritionsfrågor inom äldreförvaltningen samt ansvarar för de ekonomiska förutsättningarna. Förvaltningschefen Tillser att äldrenämndens fattade beslut verkställs. Biståndshandläggare Ansvarar för att utreda och besluta om vad den enskilde behöver för stöd och hjälp i samband med måltider, utifrån vad den enskilde ansöker om. Samverkan sker med berörd medicinsk personal. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ansvarar för att den äldre får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde Ansvara för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet i de frågor som rör nutrition inom hälso- och sjukvårdens område. Utarbetar och reviderar tillsammans med Nutritionsansvarig dietist rutiner för kost- och nutritionsfrågor. Nutritionsansvarig dietist (NAD) Samverka med MAS och kostenhet för att rutiner och kvalitetssystem finns för ett gott nutritionsomhändertagande. Vara tillgänglig vid upphandling som rör kost och nutrition. Vara kontaktperson för nutritionsföretagens representanter. Ge råd, handfast stöd och konkret ledning till olika yrkesgrupper runt mat, måltider och nutrition. Följa upp brukarundersökningar t.ex. öppna jämförelser och nattfastemätningar. Vara med och utforma dokument inom verksamheten som rör kost och nutrition t.ex. informationsmaterial, skrivelser, blanketter etc. Samverka med MAS vid patientsäkerhetsfrågor rörande nutrition t.ex. konsistensanpassning och specialkoster. Stå för omvärldsbevakning på området kost och nutrition. Medverka i patientsäkerhetsberättelsen. Samverka med idéburna organisationer t.ex. föreläsa för pensionärsorganisationer. Ansvara för kompetensutveckling inom nutritionsområdet inom Äldreförvaltningen. Arbeta som konsulterande specialistkompetens mot annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. 4

5 Socialt ansvarig samordnare (SAS) Ansvara för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet i de frågor som rör nutrition inom socialtjänstens område. Vid kvalitetsuppföljningar i verksamheten uppmärksamma måltidsmiljön, den enskildes upplevelse av måltidssituationen och maten. Verksamhetschef/ Verksamhetsansvarig för privat utförare Ansvarar för att områdeschef har kunskap om exempelvis policydokument, riktlinjer, rutiner, hygienrutiner etc. Följa upp medverkan av kostombuden på kostträffar. Områdeschef i Äldreförvaltningen / Verksamhetsansvarig för privat utförare Har ansvar för att: Riktlinjerna är väl kända hos personalen och att dessa tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Enhetens personal har grundläggande utbildning i nutrition för äldre och livsmedelshygien och att vidareutbildning sker vid behov. Vid upprättande av genomförandeplan föra dialog om individuella önskemål och behov gällande kosten. Personalhygien följs enligt de riktlinjer som tagits fram samt att egenkontroller utförs exempelvis regelbundna temperaturmätningar på maten. Det finns kostombud på varje enhet som deltar på kostträffar samt kostutbildningar. Vid teammöten aktualisera kost- och nutritionsfrågor. Kostinformation sprids till all omvårdnadspersonal via arbetsplatsträffar. Tillvarata brukarnas och anhörigas synpunkter på maten. Stödja personal i att uppmärksamma brukares hälsoförändringar som kan bero på nutritionstillståndet samt vid behov initiera vidare kontakt Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna i särskilt boende. De redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete finns, gäller särskilt boende. Möjliggöra att brukarnas måltidsmiljö är stimulerande och trivsam i särskilt boende, vid behov i samråd med fastighetsägare. Läkare Har det medicinska huvudansvaret. Nutritionen är en del av den medicinska behandlingen och ska underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplan och uppföljning som övrig medicinsk behandling. Patientansvarig sjuksköterska i särskilt boende I samband med ankomstsamtalet skall brukarens/patientens behov av kost och kostvanor dokumenteras och att bedömning sker enligt Senior Alert inom två veckor. Ansvarar för brukarens/patientens nutritionsstatus vilket innebär näringsintag i förhållande till hälsotillstånd. Ansvarar för uppföljning och dokumentation kring nutrition. Ansvara för att kontakt tas med läkare, kostchef, arbetsterapeut, tandhygienist, tandläkare, dietist m. fl. i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. 5

6 Patientansvarig sjuksköterska i ordinärt boende vid hemsjukvård Ansvarar för att dokumentera brukarens/patientens behov av kost samt kostvanor. Ansvarar för brukarens/patientens nutritionsstatus vilket innebär näringsintag i förhållande till hälsotillstånd. Ansvarar för uppföljning och dokumentation kring nutrition. Ansvarar för att kontakt tas med läkare, kostchef, arbetsterapeut, tandhygienist, tandläkare, dietist m. fl. i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Arbetsterapeut Ansvarar i samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittandet för att individen ska kunna vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Sjukgymnast/Fysioterapeut Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för anpassning av sittandet för att individen ska kunna vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att underlätta delaktighet. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Omsorgspersonal/kontaktpersonal Har ansvar för att: Observera förändringar, avvikande eller bristfälligt kost- och vätskeintag och rapportera till berörd HSL-personal och att informationen dokumenteras i journalen. Följa de riktlinjer och rutiner som finns för kosthantering och nutrition. Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna i särskilt boende, dock är det viktigt att ta hänsyn till individuella behov, önskemål och att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar. Den enskildes måltidsmiljö är trivsam, att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt och att brukare i möjligaste mån uppmuntras att lägga upp mat själva. Regelbundna viktkontroller och ordinationer från sjuksköterskan gällande kost utförs. Egenkontroller/temperaturmätningar av maten görs enligt framtagna rutiner. Menyer och eventuella förändringar kommer brukarna till hands. Kontaktpersonalen ansvarar även för att frågor som rör kost- och måltidsvanor diskuteras med brukaren och att informationen finns i genomförandeplanen. Kostombudens roll Vara en kontaktlänk mellan brukare, vårdpersonal och kök Delta i utbildningar och informationstillfällen som anordnas för kostombuden för att hålla sig ajour med utvecklingen Informera övriga i arbetslaget om nyheter, utbildningar, förändringar samt övrigt som kommit kostombudet till del. Ansvara för att kyl, frys samt förråd är i ordning på boendet, detta innefattar även livsmedelshygien samt egenkontroll. Ha kunskap om och ha huvudansvar för att beställning till köket skrivs på ett korrekt sätt. Ansvarar för att underlag för debitering inkommer till avgiftshandläggare (massrapportering). 6

7 Etiska överväganden Behandling och omvårdnad vid nutrition ska ges enligt grundläggande etiska principer det vill säga respekt för individens rätt till självbestämmande, godhetsprincipen, principen att inte skada samt rättviseprincipen. Flera etiska dilemman är förenade med nutrition och ätande, bland annat vid vård i livets slut då det i ett sent skede kan vara en naturlig utveckling att sluta äta och dricka. Kost och näring för äldre Ett gott näringstillstånd är en viktig förutsättning för att människan ska må bra. Det goda näringstillståndet verkar dessutom förebyggande för olika typer av sjukdomar. En fullvärdig kost är en förutsättning för ett bra näringstillstånd, detta gäller generellt oavsett ålder. I takt med att människan åldras reduceras kroppens energibehov till följd av minskad fysisk aktivitet, men sjukdom kan också leda till ökad ämnesomsättning. Den äldres mat bör anpassas efter deras specifika krav på energi och näringsinnehåll men också efter den enskildes individuella behov och vanor. Olika kulturer har olika matvanor och det är viktigt att ha detta i åtanke. Måltidsordning Måltidsordningen i särskilda boenden (där samtliga måltider ingår) bör bestå av frukost, middag, kvällsmat, tre mellanmål och även nattmål vid behov, i enlighet med livsmedelsverkets riktlinjer. Frukost och mellanmål ska täcka minst 50 % av brukarens totala energibehov, resterande täcks av middag och kvällsmat. Energi-, protein- och näringsrika mellanmål tre gånger per dag är därför nödvändiga för att brukaren ska kunna uppnå det skattade energi- och näringsbehovet. Även förfrukost, sent kvällsmål och nattmål räknas till mellanmål och ska kunna tillhandahållas. Det är viktigt att ta hänsyn till när den enskilde vill äta och vad som önskas. Nattfasta Max 11 timmar Måltid: Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Kvällsmål Tid: Rekommenderade tider enligt Socialstyrelsen Även när man sover kräver kroppen energi och under natten tas energi från kroppens energiförråd. Hunger stör sömnen och av den anledningen är ett kvällsmål också viktigt. Nattfastan för den enskilde bör inte överstiga 11 timmar, enligt rekommendation från Socialstyrelsen. Detta för att hinna få i sig tillräckligt med energi och näring så att kroppen inte börjar bryta ner muskelmassa Dryck När man blir äldre minskar törstsignaler och man får svårare att koncentrera urinen. För att få i sig tillräckligt med vätska är det därför extra viktigt att påminna de äldre om att dricka, både till måltider och mellan. När värmen slår till under sommaren är det än viktigare att aktivt fråga, ställa fram och att påminna om att dricka (se checklista vid värmebölja på intranätet). 7

8 Måltiden och måltidsmiljön En måltid är inte bara ett intag av näringsämnen, maten är också en viktig del av det sociala livet. Miljön i matsalen bör vara inbjudande, med bra belysning, trevlig dukning och gärna med blommor på bordet. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och därmed näringsintaget, det är därför viktigt att maten serveras på ett trevligt och aptitligt sätt. Det bästa är om den enskilde själv kan ta mat vid huvudmåltider, övriga måltider är det självklart viktigt att fråga den enskilde om vad som önskas och att allra helst kunna visa olika alternativ när man erbjuder. Många gånger kan det locka lite extra att ta någonting om man får se alternativen framför sig (t.ex. genom att ha en mellanmålsvagn med flera olika alternativ till mellanmål, kvällsmål eller nattmål). Det kan många gånger också vara lättare för den enskilde att ta något att äta vid dessa tillfällen om man vet att det inte är någon som behöver gå en extra gång ut till köket för att hämta något. Det betyder mycket att få sitta bredvid någon man trivs med vid bordet, personalen måste därför vara lyhörda och flexibla för om bordsplaceringen behöver förändras. Det är också viktigt att komma ihåg att alla är olika och inte alla vill sitta gemensamt vid måltiderna, utan hellre vill äta enskilt i sin lägenhet. Den sociala gemenskapen är dock många gånger viktig för att må bra. Måltiden som helhet kan ofta bli bättre när man äter tillsammans, därför bör personer i ordinärt boende kunna erbjudas olika möjligheter att äta i gemenskap. Vissa punkter i måltidschecklistan nedan kan även vara vägledande i ordinärt boende. En bra sittställning när man äter kan underlätta både tuggande och sväljande, omvårdnadspersonal ska kontakta sjukgymnast och arbetsterapeut om någon sitter dåligt eller behöver äthjälpmedel. Måltidschecklista Särskilda boenden Värm tallrikarna innan måltiden så att maten hålls varm längre. Duka i samband med måltiderna, inte långt innan. Duka till både boende och personal. Uppmuntra gärna om någon av de boende kan och vill hjälpa till. Ställ alltid fram någon del av måltiden på bordet (såsom dryck, bröd, sallad eller den varma maten) och använd uppläggningsfat. Om någon behöver stöd i ätsituationen så genomförs detta alltid av en och samma person. Matgästerna sitter vid bordet vid servering. TV och radio skall vara avstängda under måltid. Tänk på att ljud såsom spolning i vattenkranar och slammer med kantiner stör måltidsron. Personalen ger stöd där det behövs, men uppmuntrar att brukaren alltid tar mat själv i möjligaste mån. Erbjud alltid påfyllning. Alla får möjlighet att äta upp innan avdukning påbörjas. Sitt gärna kvar vid bordet och samtala eller läs tidningen efter måltiden. Personalen sitter ned tillsammans med de boende under måltiden och för en dialog. Omsorgsmåltid kan utföras av en eller flera av personalen, efter bedömning av områdeschef. Detta bekostas av respektive verksamhet. Personal sitter då med vid matbordet och äter en smakportion samt stöttar i samtal och sociala kontakter. Guldkanter Vid festliga tillfällen och högtider är det viktigt att maten är traditionsenlig och att utsmyckning av bord med mera är lite extra speciellt. Detta kan t.ex. vara vid påsk, midsommar, grillkvällar, kräftskiva, nobelfesten, jul och nyår. Det är även viktigt att skilja på vardag och fest. Många gånger går det att beställa det lilla extra (t.ex. till fredagsmys) från köken. 8

9 Förebygga och behandla undernäring Då orsakerna till undernäring kan bero på flera olika faktorer är det viktigt att en bedömning av individens totala situation görs. Orsaker kan vara: bakomliggande sjukdomar, ensidig kost, fel måltidsordning, tugg- och sväljsvårigheter, fysiska hinder för att äta exempelvis vid parkinson, stroke, läkemedelsbiverkningar osv. Steg 1 Nutritionsscreening En riskbedömning enligt Senior alert ska ske inom två veckor för alla nyinflyttade brukare på särskilda boenden inom äldreomsorg. Även vid hemsjukvård i ordinärt boende ska riskbedömningen ske inom två veckor från att hemsjukvård inleds. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för riskbedömningen. Vid elva poäng eller mindre i screeningen anses man ha förhöjd risk för undernäring. Resultatet av screeningen skall dokumenteras i patientjournalen. Brukare som inte bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall erbjudas vägning två gånger per år eller oftare efter individuell bedömning samt riskbedömas igen inom sex månader eller om allmäntillståndet förändras. Vikten skall dokumenteras i patientjournalen under mätvärde. Steg 2. Nutritionsutredning Om brukaren/patienten enligt nutritionsscreeningen bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall utredning av bakomliggande orsaker göras. I Senior alert finns blanketten Bakomliggande orsaker : T.ex. föreligger det dålig munhälsa, sorg eller t.ex. nedsatt absorptionsförmåga? På intranätet finns en Checklista för vidare nutritionsutredning. Steg 3. Vårdplan/hälsoplan nutrition Utifrån screeningresultat och vidare utredning gör patientansvarig sjuksköterska en samlad bedömning. En vårdplan/hälsoplan för nutrition upprättas i samråd med läkare, kontaktpersonal, brukare och/eller anhöriga. I planen skall det framgå: Planerade/insatta åtgärder Mål/delmål för insatt nutritionsbehandling Mat och vätskeregistrering Initieras av sjuksköterska vid behov. Kostregistrering, energiguide samt vätskelista finns på intranätet. Tid för uppföljning/utvärdering efter individuell bedömning, minst var tredje månad om risk föreligger. 9

10 Kvalitetssäkring Centrala matråd Samverkan mellan Äldreförvaltningen och Serviceförvaltningen sker regelbundet, minst en gång/kvartal. Serviceförvaltningen är sammankallande. Lokala matråd/kostombudsträffar Minst två gånger per år ska förstekocken i respektive kök bjuda in kostombud, områdeschef och patientansvariga sjuksköterskor till möte med representanter för köket. Brukare ska inbjudas av områdeschef som representant för matgästerna. Frågor runt service, kvalitet och rutiner för kosthanteringen skall diskuteras. Kostchefen ska också ge aktuell information. Nutritionsansvarig dietist och medicinskt ansvarig sjuksköterska ska inbjudas vid behov. Minnesanteckningar och närvarolista ska skickas till respektive verksamhetschef. Det är även viktigt att kontakt tas även mellan kostträffarna vid frågor eller funderingar, löpande kontakt mellan kök och boende är viktigt för att samarbetet ska fungera. Öppna jämförelser Öppna jämförelser är en brukarundersökning som skickas ut årligen över hela Sverige där bland annat mat och måltider tas upp. Resultaten analyseras på verksamhetsnivå och förbättringsarbete genomförs efter behov. Nattfastemätning Utförs två gånger per år i särskilt boende, en gång på våren och en gång på hösten. Vårens mätning sker under sju nätter och höstens mätning sker under en natt. Resultatet kommuniceras ut till områdeschefer och sjuksköterskor som ansvarar för eventuella åtgärder och uppföljning. Beställning av mat och livsmedel Särskilt boende Beställning sker via programmet Matilda. Brukaren på särskilt boende betalar för heldygnsportion till äldreförvaltningen, information om vad som ingår i heldygnsportion finns i bilaga 1. Eventuell näringsdryck och sondnäring som ordinerats av sjuksköterskan ingår i heldygnsportion. Serviceförvaltningen debiterar respektive boende med en fast kostnad för huvudkomponenten (t.ex. potatis, kött, grönsaker och sås) till lunch och kvällsmat. Debitering av tillbehör, dryck, frukost och mellanmål sker efter den mängd som beställs på respektive boende och detta debiteras sedan boendet. Ett större ansvar för budget ligger därför på varje områdeschef. Budgeten som områdeschefen får till maten får enbart användas till mat och dryck. Statistik på beställning av varor hämtas från Matilda, ta kontakt med dietist vid behov av hjälp. Det är viktigt att komma ihåg tillbehören vid måltiderna, som t.ex. lingonsylt, inlagd gurka, äppelmos m.m. Brukare kan även beställa ur ett begränsat sortiment för eget bruk, t.ex. smörgåstårtor m.m. Ordinärt boende Beställning sker via programmet Matilda, efterrätt kan beställas till mot en extra kostnad. Anhörigportion Kan beställas via köken till både boenden och vid matdistribution, detta regleras på brukarens räkning. 10

11 Personalmåltider Kan beställas via köken, detta regleras på lönen av områdeschef. Specialkoster Specialkoster och konsistenser som erbjuds finns i Matilda vid beställning. De olika koster som ska kunna erbjudas definieras i kravspecifikationer för särskilt boende respektive hemtjänst (se bilaga 2 och 3) och ska följa socialstyrelsens riktlinjer. För mer information angående specialkoster och konsistenser se bilaga 4. Önskekost kan beställas då särskilda skäl föreligger, t.ex. i livets slutskede. Lagar, föreskrifter och regelverk Dokumentet baseras på gällande lagar, förordningar, författningar och nationella riktlinjer som rör kost och nutrition. 11

12 Bilaga 1 Måltidsinnehåll heldygnsportion Frukost Gröt, välling, flingor Mjölk, fil, yoghurt, A-fil Bröd, matfett Köttpålägg Ost Ägg Juice Kaffe, the Middag Varmrätt, grönsaker Eventuellt bröd, matfett Måltidsdryck till exempel mjölk, svagdricka, lättöl, bordsvatten, måltidsdricka Dessert Kvällsmat Varm kvällsrätt (i undantagsfall kall kvällsrätt) Bröd, matfett Eventuellt köttpålägg, ost Måltidsdryck till exempel mjölk, svagdricka, lättöl, bordsvatten, måltidsdricka Mellanmål Mellanmålen är viktiga komplement till huvudmålen och utgör ca 30 % av heldygnsportionen. Minst tre mellanmål per dygn bör serveras.

13 Bilaga 2 Särskilt boende Säker mat Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Kostleverantör skall följa lagstadgad egenkontroll (HCCAP) gällande matproduktion och hygien fram till det att varan är levererad vid fastställd avlämningsplats. Maten som vara Kostleverantören återredovisar egenkontrollen årligen. Områdeschef ansvarar för att vårdpersonalen har erfoderliga kunskaper i hygien MHN kontrollerar. Leverantören redovisar intyg på kontroll till ÄN Näringsriktig mat Kostleverantören skall redovisa näringsberäkning för menyer veckovis avseende huvudmål och kvällsmål. Stickprov omfattande huvudmålet för hel vecka (sju dagar) skickas på näringsanalys 2 ggr/år. Leverantören ansvara för analys och redovisar resultatet till ÄN Energifördelning för huvudmål och kvällsmål, skall Se ovan ligga inom ramen för energi- och proteinrik kost (ekost) enligt socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Se ovan Huvudmål skall omfatta minst 500 kcal per portion. Se ovan Se ovan Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda konsistensanpassad kost i form av grov paté, timbal, gelé samt flytande, i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. 100%

14 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda specialkost i form av glutenfri, laktosfri, fettreducerad, proteinreducerad samt dialyskost i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Leverantören skall erbjuda vegetarisk kost samt kost enligt kulturella och religiösa sedvänjor. Fortsättning - Maten som vara 100% 100% God mat och sensoriskt tilltalande mat Brukaren skall intryck av maten skall vara gott eller mycket gott. Nyttja resultat från nationella brukarundersökningar samt Kvalitetsbarometern. Ev. nyttja resultat från serviceförvaltningens brukarenkät. Årliga stickprovsunder-sökningar där intervjuer/observationer sker med en eller flera grupper brukare i direkt samband med måltiden. ÄF analyserar och återkopplar resultat årligen ÄF/SeF Vid nationella brukarundersökning/kvalitetsbarometern skall minst 80 % av svaren ange att helhetsintrycket av maten (Smak - Doft - Upplägg - Synintryck - Textur) skall vara gott eller mycket gott. Vid ÄN:s egna undersökningar/intervjuer skall minst 80 % av de tillfrågade ange att helhetsintrycket av maten är gott eller mycket gott.

15 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Valfrihet maträtter Leverantören skall erbjuda minst två varierade rätter per huvudmål. Matsedelsplanering skall ske i fyraveckorsscheman. Individuellt anpassad mat Leverantören ska lämna matsedlar till ÄF senast en vecka innan varje fyraveckorsperiod. Kontinuerlig uppföljning ÄF Maträtter skall erbjudas med hänsyn till säsongsutbud och traditioner och högtider och i övrigt med inriktning att enskild rätter ej ska återkomma mer frekvent än var 14:e dag. Alternativ måltidsmiljö Valfrihet maträtter Möjlighet att välja att äta huvudmålet på annan plats än i den egna bostaden en dag per vecka Brukarna skall ges möjlighet att påverka utbud och matsedel. Avstämning om strategiskt område daglig aktivitet har kunnat erbjuda alternativ enligt kravet. /Granskning program etc. Förvaltningen håller matråd med frivilliga brukare ur verksamhetens olika delar. Matrådets förslag och önskemål förmedlas till kostleverantören. NAD /VC Dagliga aktiviteter Ansvar: NAD eller VC Säbo

16 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Nattfasta under 11 timmar Kvalitet i måltidsmiljö Långsiktigt Brukaren skall ges möjlighet att serveras mellanmål under hela dygnet Mätning av nattfasta genomförs två gånger per år. Mätperioder; en vecka under maj samt en natt under oktober. Framtagen standard för måltidsmiljö skall följas. Uppföljning genom måltidsobservationer. Ansvar: NAD och SAS Nattfastan skall ej överstiga 11 timmar. Ansvar: NAD Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Alla brukare i särskilt boende skall riskbedömas för undernäring genom nutritionsscreening. Då MNA under 8 poäng registreras skall dietist svara för individuell behandlingsplan Måltidsmiljö Mat som medicinsk behandling SSK/USK ansvarar för riskbedömning genom MNA i Senior Alerts kvalitetsregister. Rapportering genom MAS kvartalsrapporter samt genom Patientsäkerhetsberättelsen. 100 % skall riskbedömas Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen Långsiktigt Bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem skall handläggas av dietist. NCP-processen skall tillämpas. Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen

17 Bilaga 3 Hemtjänst Säker mat Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Näringsriktig mat Kostleverantör skall följa lagstadgad egenkontroll (HCCAP) gällande matproduktion och hygien fram till det att varan är levererad vid fastställd avlämningsplats. Kostleverantören skall redovisa näringsberäkning för menyer veckovis avseende huvudmål. Maten som vara Kostleverantören återredovisar egenkontrollen årligen. Områdeschef ansvarar för att vårdpersonalen har erfoderliga kunskaper i hygien Stickprov omfattande huvudmålet för hel vecka (sju dagar) skickas på näringsanalys 2 ggr/år. MHN kontrollerar. Leverantören redovisar intyg på kontroll till ÄN Leverantören ansvara för analys och redovisar resultatet till ÄN Energifördelning för huvudmål och kvällsmål, skall ligga inom ramen för energi- och proteinrik kost (e-kost) enligt socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Se ovan Se ovan Huvudmål skall omfatta minst 500 kcal per portion. Se ovan Se ovan God mat och sensoriskt tilltalande mat Vid nationella brukarundersökning/kvalitets-barometern skall minst 80 % av svaren ange att helhetsintrycket av maten (Smak - Doft - Upplägg - Synintryck - Textur) skall vara gott eller mycket gott. Nyttja resultat från nationella brukarundersökningar samt Kvalitetsbarometern? (Behov av ny fråga i Kvalitetsbarometern)Ev. nyttja resultat från serviceförvaltningens brukarenkät. ÄF analyserar och återkopplar resultat årligen ÄF/SeF Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda konsistensanpassad kost i form av grov paté, timbal, gelé samt flytande, i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. 100% 100% Individuellt anpassad mat Leverantören skall erbjuda specialkost i form av glutenfri, laktosfri, fettreducerad, proteinreducerad samt dialyskost i enlighet med socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. 100% 100% Leverantören skall erbjuda vegetarisk kost samt kost enligt kulturella och religiösa sedvänjor.

18 Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Valfrihet maträtter Leverantören skall erbjuda minst två varierade rätter per huvudmål. Matsedelsplanering skall ske i fyraveckorsscheman. Maträtter skall erbjudas med hänsyn till säsongsutbud och traditioner och högtider och i övrigt med inriktning att enskild rätter ej ska återkomma mer frekvent än var 14:e dag. Individuellt anpassad mat Leverantören ska lämna matsedlar till ÄF senast en vecka innan varje fyraveckorsperiod. Kontinuerlig uppföljning ÄF Alternativ måltidsmiljö Möjlighet att välja att äta huvudmålet på annan plats än i den egna bostaden en dag per vecka Avstämning om strategiskt område daglig aktivitet har kunnat erbjuda alternativ enligt kravet. /Granskning program etc. Valfrihet maträtter Brukarna skall ges möjlighet att påverka utbud och matsedel. Förvaltningen håller matråd med frivilliga brukare ur verksamhetens olika delar. Matrådets förslag och önskemål förmedlas till kostleverantören. NAD /VC Dagliga aktiviteter Ansvar: NAD eller VC Säbo Mål Krav Uppföljning / metod Mått / Ansvar Alla brukare med hemsjukvård skall riskbedömas för undernäring genom nutritionsscreening. Då MNA under 8 poäng registreras skall dietist svara för individuell behandlingsplan Mat som medicinsk behandling SSK/USK ansvarar för riskbedömning genom MNA i Senior Alerts kvalitetsregister. Rapportering genom MAS kvartalsrapporter samt genom Patientsäkerhetsberättelsen. 100 % skall riskbedömas Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen Bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem skall handläggas av dietist. NCP-processen skall tillämpas. Ansvar: Hälso- och sjukvårdsorganisationen

19 Bilaga 4

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Bilaga 6.1 Nutrition 9.2 2006-04-04/IA Reviderad 2009-02-17/MA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION BILAGA 13 2006-04-04/IA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Målen för måltidsverksamheten

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75 Kostpolicy för Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte:... 3 Kommunens vision för måltidsverksamheten är:... 4 Inriktningsmål/områden:... 5 1.

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Sida: 1 (9) Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2015-2018 Sida: 2 (9) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende 2016-10-19 1 (6) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende Information och marknadsföring Ge information om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna innebär till

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer