DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

Transkript

1 f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet INK [5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens dietist) och Anna Sjödin (Dietist Mora lasarett) den 28 marsför att söka sammanjämka våra kunskaper. Jag anseratt det var ett givande möte. Kostens näringsinnehåll är en patientsäkerhetsfråga. Socialstyrelsen har under många år påpekat att patienter är undernärda inom vården. Socialstyrelsen uppmärksammade problemet redan i slutet av förra seklet och gav ut en rekommendation år Dalarnas sjukvårdsparti har i egna undersökningar funnit att patienterna i Mora får omkring kcalldag. Det har uppmärksammats i Vännäs att patienterna även där endast får omkring kcal. Det har uppmärksammats i Uppsala Nya Tidning "Patienter får inte tillräckligt med energi". Det finns en doktorsavhandling av Ann Ödlund Olin som redan 2004 påvisat att patienterna inom vården och brukarna inom äldrevården normaltfår kcalldag. Livsmedelsverkets rekommendation är kcal för kvinnor och kcal för män. Kvinnor får två tredjedelar och männen hälften av den mat de behöver. Så Socialstyrelsen och vi inom DSP och andra har rätt. Patienterna svälter i vården Energibrist är alltså ett genomgående problem inom vården inte bara i Mora utan visat även på många andra håll inom vården. Det verkar som om ingenting har hänt sedan sekelskiftet inom vårdens nutrition. Patienterna är fortfarande undernärda. Slutsatsen blir att patienterna får för litet mat och svälter. Men det går lätt och billigt att åtgärda. Ann Ödlund Olin visade att om man gav patienterna extra smör och grädde så att de boende får kcal i ställetför kcal så förbättrades både aktivitet vid dagligt liv (ADL) och vikt inom sex veckor. Får patienterna extra fett till kcal förbättras endastadl men inte vikten under 10 veckors försök. Man har också provat att ge ett extra kvällsmål men det gav ingen signifikant förbättring av vare sig ADL eller vikt. Det finns möjligheter för vården att spara personal genom att patienterna klarar sig själva i större utsträckning då de får tillräckligt med mat. Vi (IG, AS och BH) var helt överens om hur man beräknade näringen i maten som patienterna serverades. Vi kom fram till följande gemensamma fynd: 1. Energimängden i huvudmålen lunch och middag är omkring kcal/mål. Dessa mål är KostService ansvar 2. Energin i frukosten befanns vara omkring 300 kcal. Ansvaretför detta mål ligger på avdelningen. Nämnden för kostsamverkan i Mora inlaga k Sidan 1/3

2 .. 3. Energin i mellanmålen befanns vara knappt 150 kcal/mål. Ansvaret för dessa mål ligger på avdelningen. 4. Sammanlagda energin blir då omkring kcal per dag. Detta innebär att KostService och avdelningarna tillsammans levererar mindre mängd energi (1 650) än som står i avtalet (2 200) och ännu mindre än vad Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar (2 500 kcal för kvinnor och kcal för män). Det synes finnas brist på nutritionskunskap inom vården. Patienter och vårdtagare ska enligt Livsmedelsverkets Expertgrupp för Samordnad Sjukhuskost (ESSgruppen) rapport från 2003 ha futtiga kcal. Idag svälter patienterna inom vården eftersom de enligt flera utredningar och undersökningar endast får ynkliga kcal per dag. Livsmedelsverket har dragit in den ESS-gruppens rapport från 1991 och 2003 som ligger till grund för Socialstyrelsens rekommendationer. Eftersom rekommendationerna från ESS-gruppen saknas måsta man falla tillbaka på Livsmedelsverkets rekommendation om kcal för kvinnor och kcal för män. Sedan vet vi att sjuka människor ofta har ett mycket större energibehov. Det framkom vid vårt möte att man kunde ge extra förstärkning i form av grädde till patienterna. Vi konstaterade att det till 150 boende levererades sammanlagt 25 l vispgrädde per månad. Det blir 0,05 dl (fem milliliter, en tesked) grädde per person och dag. Kvinnor skulle behöva 2,27 dl vispgrädde per dag och män 4,13 dl vispgrädde för att med nuvarande kost uppnå Livsmedelsverkets rekommendationer. Alternativet är att matens energisammansättning förbättrades från kcal/mål till kcal/mål (lunch eller middag) vid oförändrad eller minskad matvolym i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Socialnämnden i Mora och landstinget Dalarna har kommit överens om att patienter och boende ska ha kcal/dag. Då måste dessa organ även se till att patienten verkligen får den mängd mat som är beställd. Men då Livsmedelsverket har dragit in den ESS-gruppens rapport från 1991 och 2003 som ligger till grund för Socialstyrelsens rekommendationer kvarstår Livsmedelsverkets rekommendation om kcal för kvinnor och kcal för män. Ansvaret för den enskilda patientens kost är idag fördelat på flera olika ansvarsområden. KostService, avdelning, MAS och patientansvarig läkare har idag ett delat ansvar enligt kontrakten. Delat ansvar gör att ingen har ansvar för patienten. Detta förfarande står i strid med Patientsäkerhetslagen (PSl) där ansvarig läkare alternativt MAS är ansvarig för den enskildes nutritionstillstånd och därmed maten. Dalarnas sjukvårdsparti föreslår att Nämnden följer Patientsäkerhetslgen och beslutar att patientansvarig läkare alternativt MAS blir ansvarig för den enskildes nutritionstillstånd. Nämnden för kostsamverkan i Mora inlaga k Sidan 2/3

3 Socialstyrelsen har skrivit en ny vägledning om kost inom äldrevården som kom ut den 1 september Kostnämnden har ännu inte implementerat Socialstyrelsens vägledning från förra året. Detta måste göras omedelbart för att säkerställa patienternas säkerhet ur lag- och näringssynpunkt. Se bilaga om kraven på maten ur näringssynpunkt. Vi begär att Nämnden fattar beslut om att patienternas mat minst uppfyller Livsmedelsverkets allmänna energirekommendationer om kcal för kvinnor och kcal för män. Vi begär att maten som serveras är i överensstämmelse med Socialstyrelsens beslut av den 16 januari Mora den 2 maj 2012 Björn Hammarskjöld Ledamot i Nämnden för kostsamverkan Dalarnas sjukvårdsparti. Namnden för kostsamverkan i Mora inlaga k Sidan 3/3

4 Nämnden för Kostsamverkan Att tas upp vid nämndsammanträdet den 21 maj 2012 LANDSTINGET DALARNA INK [5- ij? DNR. SKR KOD. Förslag till bakgrund till avtal mellan Nämnden och Landstinget Dalarna och Mora kommun Det finns mycket att beakta vid det nya avtalet mellan Nämnden, Landstinget Dalarna och Mora kommun. Bland annat måste Patientsäkerhetslagen följas, Socialstyrelsens vägledningar och Livsmedelsverkets kunskap respekteras I korthet måste följande diskuteras och belysas i översynen av avtalet 1. Vad ska levereras? a. Frukost b. Lunch c. Middag d. Mellanmål storlek och antal 2. Vem ska leverera a. Frukost b. Lunch c. Middag d. Mellanmål storlek och antal 3. Hur mycket ska levereras? a. Antal kalorier i. Livsmedelsverkets rekommendation kcal kvinnor och kcal män per dygn bör utgöra grunden och som sedan måste anpassas till de sjukas ofta kraftigt ökande näringsbehov. ii. Andra alternativ saknas eftersom ESS-gruppens förslag från 2003 sedan hösten 2011 är tillbakadraget av Livsmedelsverket. b. Energifördelning per mål i. Enligt Livsmedelsverket (SNR s 15) Energifördelning Kvinnor Män Min MinE% MaxE% kcal Max kcal Min kcal Max kcal Frukost Lunch Middag Mellanmål summa av 1-3 st c. Vilken kost ska serveras? Det finns idag bara en kost som uppfyller Socialstyrelsens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet i. Socialstyrelsens fysiologiska lågkolhydratkost (SoS Kost vid diabetes s 24) och är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet enligt Socialstyrelsens beslut av Denna Förslag till bakgrund till avtal mellan Nämnden och Landstinget Dalarna och Mora kommun Sidan 1/3

5 ii. iii. kost innehåller tillräckligt stor energitäthet för att duga till sjuka och äldre som inte orkar äta stora portioner. Livsmedelsverket har i sin rekommendation Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel (SNÖ) funnit att mängden kolhydrater bör understiga 100 g per dag, mängden protein bör uppgå till minst 60 gram per dag och är onödigt högt men oskadligt om det överstiger 160 g/dag. Resten av energin utgörs av fett, i första hand animaliskt fett, det blir mellan150 och 280 g/dag. Mängden energi måste nå upp till målet om kcal för kmannnor och kcal för män men kan uppgå till mångdubbelt vid sjukdom. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) saknar följande koster de grundläggande kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet för att duga till patienter och äldre iv. SLY E-kost Energiförstärkt kost till sjuka och äldre Denna kost innehållerför stor volym i förhållande till energin v. SLY A-kost Allmän kost till sjuka på sjukhus Denna kost innehåller för stor volym i förhållande till energin Det är angeläget och viktigt att samverkansavtalet säkerställer att patienterna och de äldreboende får tillräckligt mycket animaliskt protein och naturligt fett ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Så förutsättningarna för det kommande avtalet måste innehålla Man är överens om att man bör äta 0,5-1,5 g livsnödvändigt animaliskt protein per kg kroppsvikt. Man är överens om att fett är livsnödvändigt. Man är överens om att mikronäringsämnen som vitaminer och mineraler är livsnödvändiga och att de finns i tillräckliga mängder i animalier i tillräcklig mängd. Man är överens om att kolhydrater kan sönderdelas till enkla sockerarter som kan tas upp av tarmen. Man är överens om att fibrer är osmältbara hos människa och ger därför ingen energi. Man är överens om att en blodglukosstegring på grund av kolhydrater i kosten måste kompenseras av insulin för att normalisera blodglukoskoncentrationen till 3-6 mmol/l. Man är överens om att ett blodglukosvärde över 7 mmol/l kan ge skador på proteiners funktion. Man är överens om att ett blodglukosvärde över mmol/l är en dödlig koncentration av glukos. Man är överens om att ingen hävdar att kolhydrater är livsnödvändiga. Slutsatsen av att man är överens blir att maten som serveras bör vara tillagad med ingredienser från animalisk föda, naturligt fett och endast smärre mängder kolhydrater så att kroppens eget insulin hinner ta hand om de giftiga kolhydraterna. Förslag till bakgrund till avtal mellan Nämnden och Landstinget Dalarna och Morakommun Sidan 213

6 Socialstyrelsen har 2008 beslutat att en LCHF-kost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet medan SBU har 2010 visat att Livsmedelsverkets kolhydratrika kost helt saknar vetenskapligt stöd LivsmedeJverket skriver i Svenska Näringsrekommendationer Översatta till mat (SNÖ): "En av utgångspunkterna i SNÖ var att det ska finnas plats för alla sorters livsmedel, även de som oftast betraktas som onyttiga. Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet. För Greta och Hans handlar det om procent av energin, dvs. 1,2-1,6 MJ. Inom ramen för utrymmet är det mer söta än feta livsmedel eftersom energibalansen annars påverkas negativt." Här framkommer det helt tydligt att "bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker" utgör det så kallade "utrymmet". Vad jag som gammal biokemist kan se är att det allra mesta i "utrymmet" utgörs av kolhydrater i form av spannmål och socker (samtliga kolhydrater består av socker varför socker och kolhydrater är synonymer). Bullar består av mjöl och vatten samt en del andra ingredienser. Hårt bröd består av mjöl och vatten samt en del andra ingredienser. Rågbullar består av mjöl och vatten samt en del andra ingredienser. Pasta består av mjöl och vatten samt en del andra ingredienser. Pizza består av mjöl och vatten samt en del andra ingredienser. Om man då betraktar bullar som utrymmesmat måste man betrakta alla former av bullar (hårt bröd, rågbullar, pasta, pizza och andra bageriprodukter) på enahanda sätt. Denna logiska och fysiologiska slutsats ger då att samtliga kolhydrater oavsett form bör uppgå till högst 100 g kolhydrater (16 E% för kvinnor och 12,5 E% för män). Detta ger utrymme för mer än ett kg grönsaker per dag om så önskas och man kan äta mindre mängder högkolhydratprodukter innehållande spannmål och socker. Inget är förbjudet men vården bör beakta mängden kolhydrater. Alla dessa åtgärder säkerställer att patienter/vårdtagaren slipper svälta inom vården. Patientsäkerhetslagen kräver att behandlande läkare eller MAS är ansvarig för att vårdtagaren inte skadas i vården där maten ingår som ett centralt moment inom vården. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har information om lämplig mat enligt ovan. Mora den 2 maj 2012 Björn Hammarskjöld Ledamot i Nämnden för kostsamverkan Dalarnas sjukvårdsparti Förslag till bakgrund till avtal mellan Nämnden och Landstinget Dalarna och Mora kommun Sidan 3/3