7.1 Syfte och process

Transkript

1 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SYFTE OCH PROCESS 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) I detta kapitel redovisas förutsättningar, effekter och konsekvenser samt möjliga skadeförebyggande åtgärder avseende miljö, hälsa och säkerhet samt hushållning med mark och vatten och andra resurser. MKB:n omfattar också Sammanfattning, kapitel 1. Bakgrund, kapitel 2. Förutsättningar, kapitel 3. Målsättningar, kapitel 4. Vägförslag, kapitel 10. Samråd och kapitel 12. Källor. I miljökonsekvensbeskrivningen har experter avseende kulturmiljö och naturmiljö medverkat. Avseende kulturmiljö har Blekinge läns museum deltagit. Avseende naturmiljö har Uno Björkman (Eco Konsult) genomfört naturinventeringar. WSP har även upprättat en landskapsanalys. Upprättade utredningar har inarbetats i MKB:n. 7.1 Syfte och process Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (Miljöbalken 6 kap 3 ). Process I väglagen föreskrivs att en vägutredning ska innehålla en av Länsstyrelsen godkänd MKB innan den tas in i vägutredningen. Miljöbalken reglerar innehållet i en MKB jämte Vägverkets föreskrifter VVFS 2007:223. Att en MKB ska godkännas av berörd Länsstyrelse innan den tas in i vägutredningen innebär att myndigheten tagit ställning till om MKB:n uppfyller kraven i miljöbalkens 6 kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar och innefattar inget ställningstagande till om miljökonsekvenserna kan godtas eller om ett projekt bör genomföras på det sätt som visas. Att definiera miljövärden, arbeta in miljöhänsyn i de förslag som tas fram och att beskriva miljökonsekvenser är en integrerad del av planeringsprocessen. Beskrivna förutsättningar och översiktliga bedömningar som är gjorda i förstudien ligger som grund för MKB:n i vägutredningen. I vägutredningsskedet fokuseras det på alternativskiljande konsekvenser mellan de olika föreslagna vägkorridorerna. Här beaktas också, liksom i förstudieskedet, framför allt allmänna intressen, men där det är viktigt för beskrivningar och alternativskiljande konsekvenser kan även andra intressen beskrivas, exempelvis lokala natur- och kulturmiljövärden. I en vägutredning redovisas ett antal vägkorridorer som man har kommit fram till genom omfattande analyser (se karta på sid 77). Inom dessa vägkorridorer finns ett antal möjliga vägsträckningar. Föreliggande MKB beskriver effekter och konsekvenser av en möjlig sträckning inom vardera korridorer. Värt att notera är att redovisad sträckning kan justeras inom vägkorridorens gränser i kommande arbetsplan och skall därför inte ses som definitiv. MKB-arbetet är en integrerad del i vägutredningen och en viktig del i urvals- och utformningsprocessen då beslut tas om vilka sträckningar och lösningar som slutligen ska utvärderas och väljas. Under arbetet med vägutredningen hålls ett omfattande samråd för att få ett så väl belyst beslutsunderlag som möjligt för valet av vägkorridor och för att utredningen ska få en bred förankring hos alla berörda. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden sammanställs i en särskild samrådsredogörelse som redovisas i ett särskilt kapitel i vägutredningen. Inkomna synpunkter och yttranden som berör miljöfrågor har beaktats i MKB:n. 84 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SYFTE OCH PROCESS Studerade vägkorridorer i föreliggande vägutredning E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 85

3 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SYFTE OCH PROCESS Metod och läsanvisning I föreliggande MKB bedöms konsekvenserna som respektive vägkorridor ger upphov till uppdelat i fem olika huvudområden: Miljö omfattar aspekterna naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt landskapsbild. Hälsa och säkerhet omfattar aspekterna buller, trafiksäkerhet, vibrationer, luftkvalitet och barriäreffekter. Hushållning med mark och vatten och andra resurser omfattar aspekterna jordbruk, skogsbruk samt ytoch grundvatten. Miljöpåverkan under byggtiden. Risk och sårbarhet behandlar skydds- och riskobjekt. Inom varje aspekt finns i de flesta fall följande rubriker: Samlad bedömning Aspekten inleds med en samlad bedömning där de viktigaste och alternativskiljande konsekvenserna redovisas. Underlagsmaterial Här redogörs för de källor som ligger till grund för Förutsättningar nedan. Osäkerhet i bedömning Här redogörs för de brister i underlag eller andra osäkerheter och svårigheter som kan ha påverkat bedömningen. Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs av en sammanvägning av den berörda aspektens värde och ingreppets eller störningens omfattning. Nollalternativet Nollalternativet innebär att befintliga vägar bibehålls utan åtgärder, frånsett normalt underhåll. Underhållsåtgärderna vidtas för att så långt som möjligt förlänga livslängden. Alternativet är inte att betrakta som ett åtgärdsförslag utan är ett jämförelsealternativ som beskriver den framtida situationen i det fall inga åtgärder genomförs. Generellt innebär nollalternativet ringa skillnad mot nuläget, men nuvarande problem och brister accepteras med ökad trafikmängd. Förutsättningar Förutsättningarna i landskapet har analyserats i ett inledande skede för hela det avgränsade utredningsområdet samt där det är relevant för influensområdet. Dagens förutsättningar beskrivs, främst inom korridorerna, men även utanför där så är relevant för helhetsbeskrivningen. Förutsättningarna samt analyserna av dessa, har påverkat arbetet med att hitta lämpliga korridoralternativ som bidrar till måluppfyllelsen, även om de inte har varit avgörande för hur korridorerna har utformats. Förutsättningarna samt analyserna är dock viktiga för att kunna beskriva hur en ny väg inom respektive korridor påverkar miljön. Förutsättningarna för natur- och kulturmiljö har delats in i mindre avsnitt då det geografiska området är så stort och då antalet dokumenterade bevarandevärda områden är många. Tanken är att underlätta för läsaren genom att dela upp texten i mindre delar, så att förutsättningar samt effekter och konsekvenser med tillhörande kartor och bilder kan läsas tillsammans. Uppdelningen är gjord utifrån de olika dokumenterade bevarandevärda områdenas dignitet. För ytterligare information se läsanvisning under respektive rubrik. 86 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SYFTE OCH PROCESS Effekter och konsekvenser Effekt är en neutral bedömning av vilken följd för aspekten som förväntad påverkan kan leda till, exempelvis en störning för friluftslivet i form av en barriär. Konsekvens är en värdering av de effekter som förväntas uppstå, exempelvis minskat antal friluftsutövare som nyttjar området. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms konsekvensen som ingen, liten, måttlig, stor eller mycket stor. Där inget annat anges avses negativ konsekvens. Ingen konsekvens - Inga negativa konsekvenser uppstår. Liten konsekvens - Små konsekvenser, mycket begränsade intrång som inte medför några nämnvärda negativa konsekvenser. Berör ett mindre antal personer. Måttlig konsekvens - Medelstora konsekvenser som medför varken små eller stora konsekvenser, intrång i mindre viktiga området, exempelvis ett mindre intrång som berör ett större antal personer. Stor konsekvens - Medför negativa konsekvenser och stora intrång i viktiga intresseområden eller biotoper, där värdet påverkas i stor utsträckning. Berör ett stort antal personer. Mycket stora konsekvenser - Medför påtaglig skada på viktiga biotoper och intresseområden. Stor risk att biotopen eller intresseområdet utarmas och försvinner. Berör ett stort antal personer. Möjliga skadeförebyggande åtgärder I förekommande fall möjliga/rimliga åtgärder som kan begränsa störningen, exempelvis en ny och trafiksäker anslutning till friluftsområdena. Godkännande miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen i Blekinge län har enligt beslut beslutat att godkänna MKB:n till rubricerad vägutredning. Beslutet är fattat med stöd av 15 Väglagen (se vidare bilaga 3). E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 87

5 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ 7.2 Miljö Området som är föremål för vägutredningen består av två olika naturtyper, dels slättmark med jordbruk, dels kuperad terräng med betesmark och skogsbruk. Nuvarande sträckning av E22 mellan Lösen och Jämjö är helt och hållet orienterad till slättbygden och omgiven åkermark. Norr om nuvarande E22 finns skogsmark. Ett av de studerade alternativen är orienterad till skogsmarken. Inom skogsmarken finns såväl lövskog som planterad barrskog med dominans av gran. Det är påfallande tätt med agrara lämningar inom utredningsområdet i form av rösen, stenmurar, odlingsterrasser, spår av åkermarker och torprester. Vid Vallby finns bland annat fornlämningar som stensättningar och hällristningar. Naturmiljö Naturmiljöintresset avser skydd och vård av värden i natur- och kulturlandskapet. Bevarandet av skyddsvärda naturmiljöer är förutsättning för den biologiska mångfald som är grund för biologisk utveckling och ekologisk balans. Naturvårdens företrädare samverkar tillsammans med andra sektorer för att visionen om det hållbara samhället ska bli verklighet. Påverkan på miljön ska reduceras till nivåer som är långsiktigt hållbara. Enligt miljöbalken och EU:s gemenskapslagstiftning gäller särskilda bestämmelser för skydd av natur- och kulturvärden. Ett viktigt naturvårdsmål är att skydda känsliga arter och biotoper (miljöer). I praktiken inriktas ofta naturvårdsarbetet mot att skydda särskilda biotoper vilket samtidigt skyddar arterna. Det är bland annat naturbetesmarker, orörda våtmarker, kärr och ädellövskogar. Motiven för att skydda naturområden är inte enbart vetenskapliga. Ett viktigt naturvårdsmål är också att bevara miljöer som möjliggör studier av, rekreation i och förståelse för naturen. En vägutbyggnad kan påverka naturmiljön genom biotopförlust, själva vägbanan tar mark i anspråk och fragmenterar (sönderdelar) landskapet. En fråga som delvis hänger samman med landskapsfragmenteringen är vägens effekter på djurlivet. Vägar leder till trafikdöd och nya barriärer skapas för djurens vandringar. Generellt gäller att väg i ny sträckning nästan alltid är sämre från naturvårdssynpunkt än breddning av befintlig väg. Även om en väg inte direkt berör ett område med känsliga djur och växter kan dessa påverkas negativt genom olika slags störningar. Detta kan exempelvis ske genom buller, föroreningar, hydrologiska effekter, att ekologiska samband bryts eller genom den påverkan vägen har på människor som vårdar och värnar miljöerna. Effekterna kan vara uppenbara genom att vägen upplevs som ett intrång i orörd natur eller bestå av mer långsiktiga ekologiska förändringar. Samlad bedömning Konsekvenserna för naturmiljön bedöms Alternativ ej vara alternativskiljande Väst 1 innebär mycket vad gäller stora dokumenterade konsekvenser för åsvägens bevarandevärda (väg 252:s) områden. terrängformer Samtliga och vegetation nybyggnadsalternativ samt stora konsekvenser bedöms för medföra riksintresset intrång Ängsfors-Stora i dokumenterade fl y. bevarandevärda Förbättring områden, men innebär intrången jämfört bedöms med Alternativ nybyggnadsalternativen i de fl esta fall vara begränsade. Väst 2 och Inget Mitt av stora konsekvenser alternativen medför åsvägens intrång terrängformer i natura 2000, och naturreservat vegetation. eller riksintresseområde för naturmiljö. Alternativ Öst har minst konsekvenser för naturmiljön. För naturmiljön som helhet, vardagsnaturen, bedöms alternativ 3 vara sämst, då den har längst sträckning i jungfrulig mark och till stora delar berör skogsmark ca 31,1 ha, jämfört med de andra alternativen. Konsekvenserna för vardagsnaturen i alternativ 3 bedöms som stora. Konsekvenserna för viltet bedöms i alternativ 3 att inledningsvis bli stora. Då alternativ 1 till stor del går i befi ntlig sträckning av E22, vore detta alternativ att föredra. 88 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

6 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖ Underlagsmaterial Uppgifter om riksintressen, inklusive natura 2000-områden, naturreservat och biotopskydd har inhämtats från Länsstyrelsen i Blekinge län genom Länsstyrelsens GIS-databas. Uppgifter om naturvärden har inhämtats från Länsstyrelsens Naturvårdsplan för Blekinge län från år Klassningen är enligt en skala I-III, där klass I är mycket stora naturvärden och klass III är betydande naturvärden. Hävdade marker redovisas enligt Länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering från Objekten är indelade i tre värdeklasser, 1-3, där klass 1 motsvarar högsta värdet. Hävdade marker redovisas också enligt Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering. Materialet är hämtat från Jordbruksverkets GISdatabas. Redovisning av sumpskogar, nyckelbiotoper och områden med naturvärde kommer från Skogsstyrelsens GIS-databas Skogens källor. En naturinventering har upprättats av EcoKonsult avseende biotoper mellan Lösen och Jämjö. Osäkerhet i bedömning Många av källorna är av äldre datum. Naturvårdsplanen är mer än 20 år gammal medan Ängs- och hagmarksinventeringen är drygt 15 år gammal. Då en del av inventeringarna och dokumentationen är relativt gammal kan förändringar i landskapet och naturmiljön skett som kan ha påverkat de dokumenterade bevarandevärda områdena. De områden som är medtagna i Naturvårdsplanen är tolkade för hand på kartorna, vilket medför att gränserna inte är exakta. Inventeringar av naturmiljöer samt bildande av natura 2000-områden, riksintresseområden och naturreservat är ett arbete som ständigt pågår. Dialog har förts med Länsstyrelsen i Blekinge län kontinuerligt under hela processen för föreliggande vägutredning. Läsanvisning Förutsättningarna för kapitlet om naturmiljö har delats in i mindre avsnitt då det geografiska området är så stort och då antalet dokumenterade bevarandevärda områden är många. Tanken är att underlätta för läsaren genom att dela upp texten, så att förutsättningar samt effekter och konsekvenser med tillhörande kartor och bilder kan läsas tillsammans. Uppdelningen är gjord utifrån de olika dokumenterade bevarandevärda områdenas dignitet och inte utefter delområden av de studerade sträckningarna. Avsnitt 1 innehåller natura 2000, naturreservat, biotopskyddade objekt, riksintresse enligt 4 kap. MB samt riksintresse för naturmiljö. Avsnitt 2 innehåller naturvårdsplanen, ängs- och hagmarksinventeringen, våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarker. Avsnitt 3 talar allmänt om naturvärdena inom utredningsområdet. Alla kända intressen redovisas på kartunderlaget. Beskrivning och konsekvensbedömning sker däremot bara av de områden inom, eller i direkt anslutning till, respektive vägsträckning som kan komma att påverkas. Nollalternativet Konsekvenserna för naturmiljön består av en mindre ökning av trafikbuller samt mark- och vattenföroreningar. För djur blir barriärpåverkan något mer påtaglig i och med att trafiken förväntas öka. Genom att befintligt vägnät används tas ingen ny naturmark i anspråk varför exempelvis inga biotopförluster uppstår. Konsekvenserna bedöms som små. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 89

7 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Förutsättningar, avsnitt 1 Nedan redovisas de dokumenterade bevarandevärda områden som berörs av de olika vägalternativen. Natura 2000-område Strax väster om Lösen, norr om befintlig E22, finns ett natura 2000-område Kummeln (SE ) enligt habitatdirektivet. Kummeln utgörs av en vidsträckt ekmark invid Lyckebyån, söder om Augerums gård i östra Blekinge kustbygd. Området är en höjdrygg som höjer sig över den omgivande åkermarken. På Kummeln finns gravfält från den yngre järnåldern. Området har en lång hävdkontinuitet av både slåtter och bete. Naturreservat Inga naturreservat berörs. Biotopskyddade objekt I anslutning till studerade alternativ finns ett antal biotopskyddade objekt som omfattas av Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Biotopskyddade områden i jordbrukslandskapet enligt bilaga 1 i förordningen, såsom stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, diken, alléer förekommer. Inga objekt enligt bilaga 2 berörs. I bilaga 2 i förordningen anges mark- och vattenområden som av Skogsstyrelsen bedöms vara särskilt skyddsvärda. Riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken Söder om befintlig E22 finns ett riksintresseområde som omfattas av 4 kap 4 Miljöbalken (Högexploaterad kust). Riksintresse för naturmiljö Inga riksintresseområde för naturmiljö berörs. Effekter och konsekvenser, avsnitt 1 Samtliga nybyggnadsalternativ Inget av de studerade alternativen kommer att beröra natura 2000-området, då alternativen går på befintlig sträckning i anslutning till området. Alla studerade alternativ kan medföra intrång i biotopskyddade objekt enligt bilaga 1 i Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Dispens för berörda objekt söks hos Länsstyrelsen i Blekinge län. I samband med att arbetsplan upprättas för valt alternativ, görs en inventering avseende vilka objekt som berörs. Alternativ 1 Alternativ 1 medför ett begränsat intrång i ett område som klassas som riksintresseområde enligt 4 kap 4 Miljöbalken (Högexploaterad kust). Enligt miljöbalken utgör inte riksintresseområdet något hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. En ny sträckning av E22 bedöms medföra positiva konsekvenser för kustområdet, då vägen bidrar till en ökad tillgänglighet och framkomlighet för de boende i skärgården och längs med Karlskrona kommuns östra kustzon. Alternativ 2 och 3 Se konsekvenser under Samtliga nybyggnadsalternativ. 90 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

8 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Kartan visar de dokumenterade bevarandevärda områden som ingår i avsnitt 1. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 91

9 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Förutsättningar, avsnitt 2 Naturvårdsplanen Inga områden som är medtagna i Naturvårdsplanen för Blekinge län berörs av de föreslagna vägkorridorerna. Ängs- och hagmarksinventeringen Föreslagna alternativ berör tre områden som är medtagna i Länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering. Området Öljersjö (80.273) utgörs av en kraftigt igenvuxen frisk betesmark med ett träd- och buskskikt av främst björk, ek, brakved, hassel och slån. Har stora landskapsbildsmässiga värden genom sitt läge i anslutning till nuvarande E22. Området Vallby (80.277) är en hagmark med hårt betat, torrt till friskt växttäcke, där hällmarker bitivis går i dagen. Det glesa trädskiktet består främst av björk, ek, oxel samt enstaka hamlingspräglade askar. Området är hårt betat av får och innehåller flera fornlämningar. Området Kråkerum (80.244) är en torr till frisk gräsheddominerad hagmark med trädskikt av björk, ek, gran samt al. I buskskiktet förekommer slån, en och björksly. Stenmur, odlingsrösen samt gamla husgrunder finns inom området. Våtmarksinventeringen Inga av Länsstyrelsens inventerade våtmarker berörs av projektet. Ängs- och betesmarker I anslutning till befintlig E22 och område som är medtaget i Ängs- och hagmarksinventeringen finns ett område som är medtaget i Jordbruksverkets Ängs- och betesinventering. Området benämns av 8CE-JFA och utgör en betesmark. Strax norr om Jämjö, i anslutning till Kråkerum finns ytterligare ett område som är med i inventeringen. Området benämns 233-ZRI och sammanfaller med de södra delarna av området Kråkerum ( ) som är medtaget i Ängsoch hagmarksinventeringen. Även detta område utgörs av betesmark. Effekter och konsekvenser, avsnitt 2 Samtliga nybyggnadsalternativ Alla studerade alternativ medför intrång i ett område som ingår i Ängs- och hagmarksinventneringen Kråkerum samt ett begränsat intrång i område som ingår i Ängs- och betesinventeringen 233-ZRI. Intrånget i Kråkerum från den nya väglinjen och dess omgivande diken medför att området splittras upp i två delar och helheten bryts. Då området är relativt litet, ca 4 ha, bedöms det finnas risk för att naturvärdena minskar på grund av vägens utbredning. De negativa konsekvenserna bedöms bli måttliga. Konsekvenserna av intrånget för område 233-ZRI är i dagsläget svårt att bedöma, då sträckan går i den norra gränsen av området. Konsekvenserna kommer att utredas i arbetsplaneskedet, då en mer detaljerad väglinje redovisas. Alternativ 1 och 2 Alternativ 1 och 2 medför ett intrång i ett område som ingår i Ängs- och hagmarksinventeringen, Öljersjö samt ett område som ingår i Ängs- och betesinventeringen, 8CE-JFA. Den västra anslutningen i alternativ 1 mot förbifart 92 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

10 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Kartan visar de dokumenterade bevarandevärda områden som ingår i avsnitt 2. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 93

11 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Jämjö medför även ett intrång i ytterligare ett område som ingår i Ängs- och hagmarksinventeringen, Vallby. Intrånget i Öljersjö och 8CE-JFA utgörs i alternativ 1 av det lokalvägnätssystem som föreslås norr om E22:s sträckning. I alternativ 2 utgörs det av E22:s nya sträckning. I dagsläget är det svårt att avgöra konsekvenserna av intrånget, då områdena ligger mitt emellan E22 och planerat lokalvägnätssystem. Konsekvenserna kommer att beskrivas i samband med att arbetsplan upprättas, då en mer detaljerad sträckning redovisas. Intrånget i Vallby av den västra anslutningen mot förbifart Jämjö i alternativ 1, medför att området delas i två mindre delar och helheten bryts. Vägen kommer att utgöra en barriär inom området. Dock är området relativt stort, ca 10 ha, vilket gör att sannolikheten är stor att hagmarken kan finnas kvar, än i två delar. Värdena på området bedöms inte vara av karaktären att de riskerar att gå förlorade om hagmarken delas i två områden. Konsekvenserna av intrånget bedöms bli måttliga. Alternativ 3 Se konsekvenser under Samtliga nybyggnadsalternativ. Förutsättningar, avsnitt 3 Naturinventering En naturinventering har upprättats över biotoper inom utredningsområdet mellan Lösen och Jämjö. Den utförda inventeringen omfattar området mellan Lösen och Jämjö med inriktning på de olika vägförslagen. Det studerade området består av två naturtyper, dels slättmark med jordbruk, dels kuperad terräng med betesmark och skogsbruk. Nuvarande sträckning av E22 mellan Lösen och Jämjö är helt och hållet orienterad till slättbygden och omgiven åkermark. De alternativa vägförslagen är i huvudsak orienterade till skogsmark norr om E22. Inom skogsmarken finns såväl lövskog som planterad barrskog med dominans av gran. Det är påfallande tätt med agrara lämningar inom det undersökta området i form av rösen, stenmurar, odlingsterrasser, spår av åkermarker och torprester. Nedan redovisas de biotoper som berörs av alternativen. Djurliv Viltet rör sig ofta i gränslandet mellan slättlandets ofta födorika åkermarker och hagområdets mer bevuxna och skyddsgivande skogsmarker. Detta gäller för såväl småvilt, exempelvis hare, räv och grävling, som klövdjur, exempelvis vildsvin, rådjur, hjort och älg. Vildsvinsstammen är ökande. Det finns inga kända konfliktpunkter mellan groddjur och befintlig väg eller föreslagna vägkorridorer. Information saknas om direkta viltstråk. Viltstråk i skogslandskapet ändras sannolikt med tiden som en följd av skogsbruket. Speciellt rådjur söker sig mer och mer in mot tätorterna. Effekter och konsekvenser, avsnitt 3 Ytterligare information om alternativens effekter och konsekvenser på biotoper finns i naturinventeringen. Områdenas naturvärden har klassificerats enligt följande klassningsgrupper och redovisas på kartor på detta och nästa uppslag. Samtliga nybyggnadsalternativ Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden Låga naturvärden 94 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

12 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Naturinventeringen som genomförts inom ramen för vägutredningen visar på relativt få konfliktpunkter med naturintressen. Områden med naturvärden i klass 2, 3 och 4 förekommer. Fem områden har klassats med höga naturvärden (klass 2). Ett av dessa är Björstorps hage som består av betad ängsmark med ek, ask och hassel och ställvis med en lundartad flora. Området påverkas inte av något vägalternativ. De andra fyra biotoperna är belägna inom Ådalen. Dessa berörs inte heller av något av alternativen. Tretton biotoper har klassats med måttliga naturvärden (klass 3, visst naturvärde), två inom skogslandskapet och två inom Ådalen. Fem områden har klassats med låga naturvärden (klass 4). Två områden, område 1 åkerholmen och område 61, en lövskog i blockterräng är i närheten av alternativ 3. Övriga är belägna i Ådalen och berörs ej av kvarvarande alternativ. Alternativ 1 Alternativ 1 berör i sin västra del tre områden som klassats med naturvärde 3, vilka gränsar till befintlig väg i sina randområden. Beroende på val av sträckning för att gå ifrån befintlig väg och runda Jämjö påverkas olika områden, område 69, 72 och 75. Område 69 består av ängs- och hagmark vid Vallby. Området omfattas även av Kartan visar inventerade biotoper i området mellan Lösen och Ramdala. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 95

13 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ ängs- och hagmarksinventeringen. Område 72 är en ädellövskog och område 75 utgör lövträdsvegetation. Påverkan på naturvärden i den västra delen är begränsade då områdets randområden påverkas. Påverkan på biotoperna för att runda Jämjö är större men bedöms ej hota biotopernas fortbestånd. Sannolikt får förbättrad väg i befintlig sträckning inte några nämnvärda negativa konsekvenser för viltet eller dess nuvarande viltstråk. Däremot kan de sträckor där en förbättrad väg ligger i ny sträckning och parallellt med befintlig väg, sammantaget göra att viltstråk flyttas. Sammanlagd arealförlust för jordbruksmark och skogsmark i alternativ 1 är ca 17,4-17,9 ha skogsmark och ca 18,4-18,9 ha jordbruksmark beroende på anslutningsalternativ. Alternativ 2 Alternativ 2 berörs i de västra delarna i ovan nämnda områden i betydligt större omfattning, då ny väg dras vid sidan om befintlig sträckning. I de östra delarna är påverkan lika som för alternativ 1. Kartan visar inventerade biotoper i området mellan Ramdala och Jämjö. Sammanlagd arealförlust för jordbruksmark och skogsmark i alternativ 2 är ca 20,3 ha skogsmark och ca 27,8 ha jordbruksmark. 96 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

14 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Alternativ 3 Alternativ 3 inventerades översiktligt mellan Lösen och Jämjö. Vid inventeringen noterades förutom ovan nämnda område 61, som är en lövskog i block terräng som gränsar till vägkorridoren. Av inventeringsresultaten framgår således att alternativ 3 inte påverkar några nämnvärda naturvärden förutom att den tar jungfrulig mark i anspråk för sin huvudsträckning. I den västra infarten påverkas område 72 på motsvarande sätt och omfattning som alternativ 1. Den östra av/påfarten mot Jämjö berör inga biotoper med konstaterade naturvärden. Alternativ 3 är det nybyggnadsalternativ som har längst sträckning i jungfrulig mark, sammanlagt berörs en areal av ca 12,4 ha inom åkermark och ca 31,1 ha inom skogsmark. Alternativ 3 medför även en barriäreffekt för djurlivet. Viltstängsel kan behöva sättas upp för att erhålla en god trafiksäkerhet på sträckan, då det enligt uppgift går många viltstråk i nord-sydlig riktning. Kartan visar inventerade biotoper i området Ådalen. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 97

15 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - NATURMILJÖ Ängsmark vid Björstorps hage. (Foto: Uno Björkman) Nedlagd åkermark med blåklint. (Foto: Uno Björkman) Sammanfattning möjliga skadeförebyggande åtgärder Inför arbetsplaneskedet uppdateras värden på naturmiljöer i allmänhet och värden enligt Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens GIS-databaser. Hydrologiska förhållanden ska hållas så intakta som möjligt, bland annat för att olika naturtyper ska kunna bevaras och utvecklas. Vid förbättring av befintlig E22 enligt alternativ 1 ska nödvändiga plan och profilförändringar i möjligaste mån anpassas till befintliga terrängoch vegetationspartier. Vid nybyggnad av väg enligt alternativ 1, 2 och 3 ska återställningsarbeten ske med vegetation och material som återskapar de karaktärer och växtförhållanden som idag finns i närområdet. Hällmark vid Vallby äng. (Foto: Uno Björkman) Skiktad ädellövskog norr om Duverum. (Foto: Uno Björkman) 98 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

16 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Kulturmiljö Kulturmiljövården syftar till att skydda och vårda vår kulturmiljö. Med kulturmiljö avses miljöer som tydligt speglar vår historia och som berättar om mänsklig verksamhet i området i förfluten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, skyddas av Kulturminneslagen (KML) och det är förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning, utan tillstånd. Skyddet gäller även ett så stort område på marken kring fornlämningen som krävs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt stort utrymme. Detta område kallas fornlämningsområde och är som regel större än själva fornlämningen. Det synliga kulturlandskapet består av till exempel kulturhistoriska bebyggelsemiljöer, ägostrukturer, gamla vägsystem och synliga fornlämningar. En väg i ett landskap med komplexa kulturvärden kan åstadkomma skada på kulturmiljöintressena. Gamla vägar gick till : gård till gård, by till by, anpassade efter ett huvudsakligen lokalt nyttjande. En modern väg går förbi de flesta gårdar och samhällen, och dess funktion är ofta att ta hand om långväga transporter. Gamla vägar följde ofta också topografin, exempelvis på åsar eller längs vattendrag. Det kan vara svårt att anpassa en äldre befintlig väg till en ny och modern väg: antalet utfarter ska begränsas, vilket leder till att lokaltrafiken måste få en ny väg. Dessutom kan korsningar mm innebära stora ingrepp, vilket gör att den äldre vägens karaktär kan förändras. Mål för kulturmiljö För projektet har mål avseende kulturmiljön angetts. Detta är inget krav i samband med att en vägutredning upprättas, men då projektet berör ett känsligt kulturlandskap har man bedömt att mål gällande kulturmiljö skall anges för att användas som stöd i samband med att de olika alternativen tas fram och dess effekter och konsekvenser bedöms. Följande mål har angetts för kulturmiljön: Transportsystemets utformning skall så långt som möjligt bibehålla befintlig vägstruktur i landskapet, så att framtida resenärer får den bild av Blekinge som våra förfärder har haft. Befintliga by- och gårdsstrukturer ska, om möjligt, bevaras och ej splittras av ny vägdragning. Förutsättningarna för områdets kulturhistoriska värden skall finnas kvar så långt som möjligt och beaktas, d v s en levande landsbygd med aktivt jordbruk och fortsatt hävd ska beaktas. Samlad bedömning Då samtliga alternativ bedöms medföra intrång i fornlämningar bedöms detta inte vara alternativskiljande. För bedömningen av de kulturhistoriska värdena, bedöms sambandet i landskapet vara av stor betydelse och inte enstaka element. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 99

17 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Underlagsmaterial Uppgifter om riksintressen har inhämtats från Länsstyrelsen i Blekinge läns GIS-databas. Uppgifter om fornlämningar kommer från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Områden/objekt enligt Kulturminnesvårdsprogrammet är från Uppgifter om lokala kulturmiljövärden har också inhämtats från Skogsstyrelsens Skog & Historia. Värdefulla kulturmiljöer redovisas enligt Länsstyrelsens Bevarandeprogram för odlingslandskapet från år En klassificering av områdenas bevarandevärden har gjorts. För naturvården tillämpades tre klasser: Klass I Klass II Högsta bevarandevärde Mycket högt bevarandevärde Klass III Högt bevarandevärde För kulturmiljövårdens del är två klasser angivna: Klass I Klass II Största betydelse från bevarandesynpunkt Stor betydelse från bevarandesynpunkt Kulturmiljöutredning (rapport 2008:28), upprättad av Blekinge museum Läsanvisning Förutsättningarna för kapitlet om kulturmiljö har delats in i mindre avsnitt då det geografiska området är så stort och då antalet dokumenterade bevarandevärda områden är många. Tanken är att underlätta för läsaren genom att dela upp texten, så att förutsättningar samt effekter och konsekvenser med tillhörande kartor och bilder kan läsas tillsammans. Uppdelningen är gjord utifrån de olika dokumenterade bevarandevärda områdenas dignitet och inte utefter delområden av de studerade sträckningarna Avsnitt 1 innehåller riksintresseområden för kulturmiljö och kulturminnesvårdsprogrammet. Avsnitt 2 innehåller fornlämningar och Kulturhistorisk inventering. Avsnitt 3 innehåller områden medtagna i Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet. Alla för kulturmiljön kända intressen redovisas på kartunderlaget. Beskrivning och konsekvensbedömning sker däremot bara av de områden inom, eller i direkt anslutning till respektive alternativ som kan komma att påverkas. Osäkerhet i bedömning Kulturmiljöns värde och hur allvarligt olika ingrepp värderas beror till viss del på bedömningar där mer vetenskapliga metoder eller gällande lagstiftning inte alltid ger entydiga svar. Då kulturminnesprogrammet är relativt gammalt kan förändringar i landskapet ha skett som kan ha påverkat de områden som är medtagna i programmet. Då kulturminnesprogrammet inte finns digitalt, så har gränserna tolkats för hand, vilket kan ge en mindre osäkerhet. Nollalternativet Konsekvenserna för kulturmiljön består av en liten, men inte uppfattbar, ökning av trafikbuller varför upplevelsevärdet inte förändras. Genom att befintligt vägnät används tas ingen ny mark i anspråk varför exempelvis inga fornlämningar påverkas fysiskt, luftföroreningar kan dock möjligtvis påverka exempelvis fasta fornlämningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna som små. 100 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

18 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Förutsättningar, avsnitt 1 Riksintresse för kulturmiljö Strax väster och söder om Jämjö finns ett riksintresseområde för kulturmiljö, Hallarumsviken, Jämjös centralbygd (K20). Området utgör en strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder som speglar östra Blekinges mest komplexa förhistoriska centralbygd. Kulturminnesvårdsprogrammet I anslutning till de studerade vägsträckningarna finns ett antal områden som är medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet för Blekinge län som berör utredningsområdet. Dessa utgörs av: Området Augerum, Lösen, Kropp, Stubbetorp och Öljersjö (80.13) utgörs av ett öppet och välhållet kulturlandskap som är karakteristiskt för bygden. I området finns ett stort antal fornlämningar från skilda tidsepoker. Fornlämningsområdet omfattar delar av följande byar och gårdar; Augerum, Lösen, Kropp, Stubbetrop och Öljersjö. Större delen av området upptas av åkermark, vilken i nord och öst begränsas av skogs- och moränhöjder. Vid Lösens kyrka delas området i två hälfter av en nord-sydlig bergrygg. Den äldre bronsålderns fornlämningar är främst koncentrerade till höjdsträckningarna i områdets norra del. Bygdens utbredning under yngre bronsålder/ äldre järnålder synes i stort vara densamma som under föregående skede. En koncentration till områdets sydöstra del är dock tydlig. Här ligger bl a ett par äldre gravfält, varav ett med rektangulära stensättningar av resta stenar, en tämligen ovanlig fornlämningstyp i Blekinge. Den yngre järnålderns gravar är koncentrerade till en lokal, gravfältet invid Kummeln, som ligger strax nordväst om utredningsområdet. Området Berntorp-Björstorp-Tornby-Ramdala (80.22) upptas till större delen av åkermark. Odlingsmarken övergår i norr i långsamt stigande moränmark av hagmarkskaraktär, bl a innefattande naturreservatet Björstorps hage. I väster och öster utgörs begränsningen av delvis moräntäkta, uppsplittrade bergsryggar med skogs- och hagmark. Det stora antalet bevarade fornlämningar inom området illustrerar bebyggelseutvecklingen under förhistorisk tid. Den äldre bronsålderns fornlämningar är koncentrerade till ömse sidor om dalgången. Under yngre bronsålder/äldre järnålder sker en utvidgning av bygden. Ett par mindre gravfält från periodens senare del finns i området. I övrigt dominerar ensamliggande stensättningar. Inom området finns lokaler med resta stenar, troligen rester av gravfält. Den yngre järnåldern representeras av ett gravfält vid Björstorp. Gravfältet är kraftigt skadat av odling. Området Tornby by, (80.23) bestod under äldre tid av fem gårdar. Förändringen i markanvändningen i Tornby fram till idag ligger främst i att större delen av ängsmarken övergått till åkermark. Delar av denna åkermark brukas idag som betesmark. Byn är som helhet mycket lite störd av sentida verksamhet. Området Jämjö centralbygd (80.24) utgörs till största delen av jordbruk och skogsbruk. Fornlämningsområdet omfattar ett ca 3 km djupt terrängavsnitt kring Hallarumsviken med Åbyåns dalgång. Den äldre bronsåldern är jämt fördelad över området med något undantag. Fornlämningarna utgörs av rösen och röseliknande stensättningar. Vid Vallby förekommer en hällristning. Bygden förtätas påtagligt under yngre bronsålder/äldre järnålder. Fornlämningarna utgörs av varierande typer av stensättningar. Mot slutet av skedet tillkommer resta stenar och domarringar. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 101

19 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Kartan visar de dokumenterade bevarandevärda områden som ingår i avsnitt E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

20 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Effekter och konsekvenser, avsnitt 1 Samtliga nybyggnadsalternativ Samtliga alternativ medför intrång i riksintresse för kulturmiljö samt ett område som är medtaget i kulturminnesvårdsprogrammet. Områdena är belägna strax väster om Jämjö. Intrången av den västra anslutningen mot Jämjö förbifart i alternativ 1 samt alternativ 2 bedöms som begränsade. Intrången av den östra anslutningen mot förbifart Jämjö i alternativ 1 samt alternativ 3 är större. Dock bedöms inte några större negativa konsekvenser uppstå, då riksintresseområdets värden (strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder som speglar östra blekinges mest komplexa förhistoriska centralbygd) ej påverkas påtagligt negativt. De negativa konsekvenserna bedöms som små. Alternativ 1 Alternativet går till största delen på befintlig sträckning, varför intrånget i områden som är medtagna i kulturminnesvårdsprogrammet består av breddning av befintlig väg. Intrången bedöms bli begränsande och de negativa konsekvenserna kan ses som små. Alternativ 2 Alternativet medför intrång i två områden som är medtagna i kulturminnesvårdsprogrammet. Det ena intrånget i område Berntorp, Björstorp, Tornby, Ramdala bedöms som begränsat. Intrånget i område Augerum, Lösen, Kropp, Stubbetorp och Öljesjö kan kartmässigt tyckas vara stora, men begränsas av att sträckningen går på den gamla banvallen. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga. Alternativ 3 Alternativet medför intrång i två områden som är medtagna i kulturminnesvårdsprogrammet. Intrången bedöms vara av större karaktär och splittrar upp de kulturhistoriska sambanden. i bygden. Värdet för bl a område Tornby by består i att området är mycket lite stört av sentida verksamhet. De negativa konsekvenserna bedöms som stora. Förutsättningar, avsnitt 2 Fornlämningar och kulturhistoriska värden Det aktuella området mellan Lösen och Jämjö är mycket fornlämningsrikt. Här finns ett stort antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska objekt. Även ett antal bevakningsobjekt har identifierats. Nedan redovisas de fornlämningar som enligt Riksantikvarieämbetets GIS-databas bedöms beröras av alternativa vägsträckningar: Lösen 82:1, gård (bevakningsobjekt) Lösen 13:2, runristning (fast fornlämning) Lösen 106:1, fossil åker (övrig kulturhistorisk lämning) Lösen 44:1, byggnad annan (övrig kulturhistorisk lämning) Lösen 23:1, stensättning (fast fornlämning) Lösen 27:1, fyndmaterial (övrig kulturhistorisk lämning) Ramdala 81:1, grav (fast fornlämning) Ramdala 94:1, skärvstenshög (fast fornlämning) E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 103

21 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Ramdala 60:1, 2, 3, stensättning (fast fornlämning) Jämjö 61:1, fornlämningsliknande lämning (övrig kulturhistorisk lämning) Blekinge museum har under hösten år 2008 utfört en kulturhistorisk inventering avseende de aktuella vägsträckningarna i föreliggande vägutredning. Resultatet visar att ett antal okända kultur- och fornlämningar påträffades. Det rör sig om olikartade lämningsspår, vilka helt eller delvis sammanfaller med de planerade vägsträckningarna. Fossil åkermark av olika ålder och omfattning har dokumenterats på en handfull platser (se kartor på nästa uppslag). Odlingsspåren sammanhänger i några fall uppenbarligen med torpbebyggelse från och tidigt 1900-tal. Spåren har då karaktäristiskt utseende med röjda åkerytor, omfattande odlingsrösen, markanta stenhägnader och ställvis enstaka husgrunder. I några fall har även röjningsrösen av betydligt äldre typ påträffats. Det rör sig då om runda, flacka och till stor del kraftigt övertorvade rösen. I några fall kan spåren säkert sammanfalla, och det äldre skiktet har då sannolikt försvunnit i samband med senare tiders röjningar. I sådana fall kan det inte uteslutas att spår av överlagrade odlingshorisonter kan framkomma i samband med exploateringsarbeten. Ett mindre röse som påträffades i en fossil åkermark norr om Vinberga speglar lite av den generella komplexiteten kring agrara lämningstyper. Det flacka röset (nr 8 på kartan) sticker ut på ett anmärkningsvärt sätt. Läget i terrängen, anläggningens utformning och en relativ närhet till andra gravar gör att detta mycket väl kan röra sig om en förhistorisk grav i form av en stensättning. Hällristningar finns på ett antal punkter i området. Nyligen påträffades sådana lämningar som utgörs av så kallade skålgropar på block eller häll. Fornlämningstypen skall huvudsakligen ses som markörer i brons- och järnålderns kulturbygd, och de antyder att under mark dolda lämningar från dessa skeden kan finnas i dess närhet. Vissa topografiska lägen i terrängen hyser inga synliga spår av fornlämningar, men de bör trots detta, betraktas som fortsatt antikvariskt intressanta. Främst gäller detta vissa möjliga förhistoriska boplatser och aktivitetsytor. Följande miljö- och objektsbeskrivningar återkopplas till de kartor som redovisas på nästa uppslag. 1. Hällsristning 2. Boplats indikerande lösfynd i form av bearbetat flinta påträffade vid inventering. 3. Fossil åker av yngre datum, kan överlagra äldre skikt. 4. Röjningsröseområde - fornlämning 5. Torplämning med tillhörande fossil åkermark. 6. Sentida ytlig täkt 7. Röjningsröseområde - Fornlämning 8. Torplämning med tillhörande fossil åkermark. Möjlig stensättning i fossil åker. 9. Fossil åker av yngre datum, kan överlagra äldre skikt. 10. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 11. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 12. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 13. Hällristning - skålgropsförekomst i häll 14. Fossil åker av äldre karaktär. 104 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

22 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Kartan redovisar de kända fornlämningar som fi nns inom utredningsområdet. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 105

23 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Karta från Kulturhistorisk inventering, upprättad av Blekinge läns museum rapport 2008: E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

24 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Karta från Kulturhistorisk inventering, upprättad av Blekinge läns museum rapport 2008:28 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 107

25 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Ekonomibyggnaderna är belägna längs med vägen i flera fall och även vinkelrätt mot densamma. Ladorna är byggda som sutteränghus med möjlighet att köra upp med häst och vagn på rännena. Byggnaderna är i varierande skick, flera med behov av underhåll etc. Just att byggnaderna ligger precis intill och parallellt med vägen och sluttningen och av delvis sutterängtyp speglar hur värdefull man ansåg åkermarken vara. Bygatan och dess närmiljö omfattas idag inte av något formellt skydd. Bygatan från öster. Bygatan från öster. Ladugård vinkelrätt Bygatan med uppfartsmöjlighet på rännet. Bygatan i föreslaget korsningsläge med ny väg. Duverums bygata Duverums bygata är ett ovanligt välbevarat avsnitt av den gamla landsvägen längs kusten mellan Kalmar och Karlskrona. Vägen är beläget strax väster om Jämjö. Vägen är smal och slingrar sig utefter sluttningen i öst- västlig riktning och gårdarna ligger tillsammans med sina ekonomibyggnader på dalsidan om vägen. Gårdsgrupperingarna längs med vägen är uråldriga. Lada vinkelrätt Bygatan med uppfartsmöjlighet på rännet. 108 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

26 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Effekter och konsekvenser, avsnitt 2 Samtliga nybyggnadsalternativ I samtliga studerade alternativ kommer ett antal fasta fornlämningar att beröras. En del fornlämningar har tidigare registrerats, medan andra har framkommit i samband med att Blekinge museum har utfört en kulturhistorisk inventering av samtliga sträckor. Inventeringen var mest omfattande i alternativ 3, då det saknades uppgifter där. Då samtliga alternativ, bedöms medföra intrång i fornlämningar bedöms detta inte vara alternativskiljande. För bedömningen av de kulturhistoriska värdena, bedöms sambandet i landskapet vara av stor betydelse och inte enstaka element. vis sammanfaller med de planerade vägsträckningarna. Fossila odlingsspår av olika ålder och omfattning har exempelvis dokumenterats på några platser. Tillika berörs även ett par torplämningar av alternativ 3. Sträckningen från Lösen mot Öljesjö kan förväntas beröra fornlämningar utan synlig markering ovan mark. Inga andra dokumenterade kulturmiljövärden berörs. Vägsträckningen i alternativ 2 följer från Lösen till Ramdala Ö. Blekinge järnvägs tidigare sträckning. Sträckningen går till stor del över odlingsmark. Detsamma är fallet på sträckan Ramdala- Duverum, varefter en anslutning till förbifart Jämjö sker. I fallet med alternativ 1 bibehålls en befintlig vägsträckning i allt väsentligt. Båda Hällristning. Foto: Mikael Henriksson, Blekinge läns museum Alternativ 3 löper till övervägande del genom, delvis kuperad skogsmark, som i äldre tid varit utmark. Öppen odlingsmark berörs i första hand vid Lösen samt vid Kråkerum. Vid de senare avsnitten kan en eventuell ny vägdragning befaras bilda en barriär i landskapet. Endast på ett par punkter påträffades presumtiva tidigare okända kultur- och fornlämningar inom ramen för den 2008 utförda kulturmiljöutredningen. Det rör sig om olikartade lämningsspår, vilka helt eller delalternativen går genom centrala delar av en bygd, som utnyttjats intensivt för bebyggelse och odling alltsedan förhistorisk tid. Fornlämningar under mark kan i betydande utsträckning förväntas beröras. Båda alternativen påverkar landskapsbilden. En bred vägzon dras igenom ett landskap, som idag karakteriseras av variation och småskalighet. Kulturhistoriska visuella samband bryts. Avfart mot Senoren och mindre lokalvägar kan förväntas medföra ytterligare i förslaget ej redovisade ingrepp. Två alternativa dragningar för tillfart/avfart väster om Jämjö redovisas. Med hänsyn till fornlämningsbilden i området, kan i båda fallen i de södra delarna, fornlämningar under mark förväntas beröras. I de norra delarna, som utgörs av kuperad nu skogsbevuxen, tidigare utmark, framkom vid rekognoceringen inga synliga lämningar. Området var dock på grund av hög vegetation svårbedömt. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 109

27 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Alternativ 1 och 3 Alternativ 1, östlig sträckning och den östliga tillfartsvägen i alternativ 3 medför ett betydande intrång i Duverums bygata. Att korsa Bygatan med en ny väg bedöms innebära ett mycket stort intrång i kulturmiljön och boendemiljön för de nu verksamma och boende i gårdarna längs med Bygatan. Genom att den nya vägen har en vägbank som är ca 3,5 meter hög, finns det stora möjligheter att passera med Bygatan under den nya vägen. Förutsätts en trespannsbro alternativt en längre bro kan stenmurar etc. återuppbyggas och dras med genom och under bron. Konsekvenserna av intrånget i Bygatan av alternativ 1 och 3 vid bank bedöms som stora. Om bro kan anläggas bedöms konsekvenserna som måttliga. Det som inte framgår av bilderna är den bullersituation som uppkommer om ny väg dras fram tvärs Bygatan. Den upplevelse av lugn och stillhet som idag präglar miljön kommer då att förändras totalt av trafikbullret från den nya vägen. Även konsekvenserna för boendemiljön blir stora för fastigheterna närmast vägen. De bulleravskärmande åtgärder som krävs längs med vägen framgår ej av de virtuella bilderna. Även om de utformas delvis i glas kommer de att bli framträdande inslag i landskapet som kan uppfattas som förfulande. Översiktsbild på alternativ 1, östlig sträckning. Vy ur vr-modell. Översiktsbild på infartsvägen till Jämjö i alternativ 3, östlig sträckning. Vy ur vr-modell. 110 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

28 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Förutsättningar, avsnitt 3 Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet I anslutning till de olika väglinjerna finns ett antal områden som är medtagna i Bevarandeplanen från odlingslandskapet. En klassificering av områdenas bevarandevärden har gjorts. För naturvården tillämpades tre klasser: Klass I Klass II Högsta bevarandevärde Mycket högt bevarandevärde Klass III Högt bevarandevärde För kulturmiljövårdens del är två klasser angivna: Klass I Klass II Största betydelse från bevarandesynpunkt Stor betydelse från bevarandesynpunkt De områden som berörs är: Område Lösen-Knösö (80.63) innehar klass I ur naturvårdssynpunkt och klass II ur kulturmiljösynpunkt. Området utbreder sig i anslutning till Lillån och är ett vidsträckt våtmarksområde med fuktängar, vassar och havsstrandängar. Området har en vacker landskapsbild och har stort värde för friluftslivet. Område Öljersjö-Stubbetorp (80.64) innehar klass III från naturvårdssynpunkt och klass II från kulturmiljösynpunkt. Området består till största delen av rationellt brukad åkermark som i norr och öster begränsas av skogsklädda bergs- och moränhöjder. Området innehåller ett stort antal fornlämningar från skilda tidsepoker. Kulturlandskapet är öppet, välhållet och karakteristiskt för bygden. Området har en vacker landskapsbild. Område Ramdalaslätten (80.66) innehar klass III från naturvårdssynpunkt, klass II från kulturmiljösynpunkt. Området är ett av länets största och mest rationellt brukade jordbruksområden. Området utgörs till stor del av åkermark. Åkerslätten avgränsas i norr av låga moränsluttningar där det mesta av bebyggelsen är samlad, liksom de flesta hagmarkerna, däribland det välbesökta naturreservatet Björstorps hage. Ramdala samhälle ligger som en ö mitt i området. Under senare år har körsbärsodlingar anlagts på åkrar inom området. Området har en vacker landskapsbild. Område Kråkerum (80.67) innehar klass III från naturvårdssynpunkt och klass II från kulturmiljösynpunkt. Området består av ett öppet odlingslandskap norr om Jämjö, omfattande bla Ådalen, en i lösa sediment nedskuren dalgång med branta nipliknande sluttningar. Området har en vacker landskapsbild och är viktigt för friluftslivet. Effekter och konsekvenser, avsnitt 3 Samtliga nybyggnadsalternativ Samtliga av de studerade alternativen medför intrång i ett område som är medtaget i Bevarandeplanen för odlingslandskapet. Området utgörs av Kråkerum och består av ett öppet odlingslandskap och vägsträckningen delar området mitt itu. Konsekvenserna bedöms vara måttliga. Alternativ 1 Alternativet går till största delen i befintlig sträckning. Intrång sker i två områden medtaget i Bevarandeplanen av anslutande lokalvägnät. Områdena utgörs av Öljesjö-Stubbetorp och Lösen-Knösö. De negativa konsekvenserna bedöms dock vara försumbara, då en stor del av lokalvägnätet går på befintliga småvägar, och då intrånget av nya lokalvägar bedöms vara av mindre karaktär. I de östra delarna av alternativ 1 medför de två anslutningsalternativen till förbifart Jämjö, intrång i ett av områdena medtagna i Bevarandeplanen. Intrången bedöms kunna medföra negativa konsekvenser, då risk finns att gamla kulturhistoriska samband kan brytas. Det östra anslutningsalternativet bedöms medföra större E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 111

29 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ Kartan redovisar förutsättningarna inom avsnitt E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

30 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - KULTURMILJÖ negativa konsekskvenser än det västra, då alternativet medför intrång i den gamla Bygatan vid Duverum. De negativa konsekvenserna bedöms som stora. Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna av alternativet vara måttliga. Alternativ 2 Alternativet föreslås i de västra delarna av utredningsområdet gå parallellt med nuvarande sträckning av E22. Intrång sker i jordbruksmark och således ett område som är medtaget i Bevarandeplanen för odlingslandskapet Öljersjö- Stubbetorp, men de negativa konsekvenserna bedöms bli måttliga, då en del av sträckan går på den gamla banvallen och då inga av de kulturhistoriska sambanden bedöms brytas. Den negativa påverkan bedöms bestå av arealbortfall. De östra delarna av alternativ 2, i anslutning till Vallby, medför intrång i område Ramdalaslätten. Alternativet berör endast jordbruksmarken och inget intrång sker i någon av de gamla byarna. Alternativet parerar även den kulturhistoriskt intressanta Bygatan (Drottning Kristinas väg), som går i Duverum, i dess västligaste del. De negativa konsekvenserna bedöms bli små. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna i alternativ 2 bli små till måttliga. Alternativ 3 Alternativet medför intrång i område Öljersjö- Stubbetorp. Jämfört med alternativ 1 och 2 bedöms intrånget vara betydligt större. De negativa konsekvenserna bedöms bestå av arealbortfall och att området delas upp av en ny vägsträckning. Alternativet tangerar även ett område Ramdalaslätten, i dess norra del, men intrånget bedöms vara av liten karaktär, och de negativa konsekvenserna bedöms som små. Av infarten till Jämjö i alternativ 3 passeras kanten av kulturmiljön utefter Bygatan (Drottning Kristinas väg) vid Duverum i det västra infartsalternativet. Det östra infartsalternativet medför intrång i Bygatan och dess kulturmiljö. Intrånget i bygden är jämförbart med det östra tillfarten till förbifart Jämjö i alternativ 1. Intrånget bedöms bli mycket stort i kulturmiljön utmed Bygatan och gårdarnas närmiljö. De negativa konsekvenserna bedöms bli stora. De negativa konsekvenserna av alternativ 3 bedöms på områden som är medtagna i Bevarandeplanen för odlingslandskapet vara liten. Västra anslutningen till Jämjö ger dock stora negativa konsekvenser. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna av alternativet vara måttliga. Sammanfattning möjliga skadeförebyggande åtgärder Arkeologiska undersökningar kan bli aktuella för både fornlämningar och kulturhistoriska lämningar för att öka kunskapen och därmed också ge möjligheter att i en eventuell valsituation undvika påverkan på mer värdefulla objekt. Utredningen görs i arbetsplaneskedet som ett underlag för att bestämma vägens läge inom vägkorridoren. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 113

31 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - REKREATION OCH FRILUFTSLIV Rekreation och friluftsliv Med rekreation och friluftsliv avses här vistelse och fysisk aktivitet utomhus med naturkontakt, oftast utan krav på prestation eller tävling. Friluftslivet kan vara en del av den rekreation som sker utomhus. Friluftsliv kan avse allt från promenader i tätortsnära områden till besök i fjärrområden. Beskrivningar av konsekvenser för rekreation och friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på attraktivitet och tillgänglighet. Ett områdes attraktivitet beror bland annat på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, naturoch kulturvärden samt landskapsbild. Samlad bedömning Samlad bedömning Alternativ 1 med det västra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö bedöms medföra små konsekvenser, trots intrång i det lokala rekreationsområdet vid Vallby. Detta mot bakgrund av att det fi nns andra områden som de närboende kan nyttja som rekerationsområden i närheten. Även de negativa konsekvenserna av det östra anslutningsalternativet bedöms bli liten, då intrången i viktiga rekreationsområden är relativt begränsade. De negativa konsekvenserna från alternativ 2 bedöms bli liten. Då intrången i viktiga rekreationsområden bedöms vara av begränsad karaktär. Alternativ 3 medför att tillgängligheten till skogsområdet norr om sträckan kommer att begränsas. De negativa effekterna bedöms bli stora även om tillgängligheten kan säkras med passager. Underlagsmaterial Uppgifter om riksintressen har inhämtats från Länsstyrelsen i Blekinge län. Uppgifter om rekreationsområden har inhämtats från orienteringsklubben OK Orion samt från de boende i närområdet. Osäkerhet i bedömning Det är framför allt påverkan på närrekreationsområden, då dessa sällan är utpekade, som är svår att bedöma. Beroende på var bebyggelsen kommer att utvecklas kan det i framtiden uppstå helt nya närrekreationsområden. Var vägen slutligen placeras inom vägkorridoren är ofta också av stor betydelse för konsekvenserna. Nollalternativet I nollalternativet sker en liten förstärkning av barriäreffekterna genom ökad trafik. Genom att befintligt vägnät används tas ingen ny mark i anspråk varför exempelvis kvaliteter hos besöksmål med natur- och/eller kulturmiljövärden kvarstår. Konsekvenserna bedöms som små. 114 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

32 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - REKREATION OCH FRILUFTSLIV Förutsättningar Inga riksintresseområden för friluftsliv berörs av projektet. Norr om Jämjö ligger Ådalen, som är en vacker dalgång där Hammarbyån rinner genom Jämjö samhälle. Området är ett välbesökt närrekreationsområde för de boende i Jämjö. Ett EU-projekt rensa Ådalen pågår, vilket är ett samarbetesprojekt mellan flera ideella föreningar. Projektet syftar till att öka tillgängligheten till Ådalen. Åtgärder som planeras är bl a. att vidmakthålla betningen inom området samt iordningställa gångstigar och spångar över ån. Ådalen nyttjas som närrekreationsområde av boende och av intilliggande skolor. Orienteringsklubben OK Orions klubbstuga är belägen inom området. I anslutning till klubbstugan finns tillgång till promenad-, löp-, och skidspår. Området används även för ridning. I anslutning till Vallby finns enligt uppgift av de boende en kulle som används som lokalt rekreationsområde för de boende i Vallby samt även för andra. Området innehåller strövstigar och innehar även ett vackert vårflor. Ådalen Rekreationsområde i Ådalen samt lokalt rekreationsområde i Vallby. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 115

33 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - REKREATION OCH FRILUFTSLIV Effekter och konsekvenser Samtliga nybyggnadsalternativ Samtliga av de studerade alternativen medför intrång i Ok Orions spår- och rekreationsområde. Den nya vägen utgör en barriäreffekt. Tillgängligheten till skogsområdet norr om Jämjö för allmänheten minskar. Detta kan dock avhjälpas med gångbro eller tunnel. Även om tillgängligheten säkras kan en instängdhet komma att kännas av motionärer, och framför allt av ridande, då det kan vara svårt att passera en bro eller tunnel med häst. Ådalen kommer även att påverkas av buller från den nya vägsträckningen. I närheten av en tätort är man mer tolerant avseende buller från trafik än i ett rekreationsområde som tidigare har varit tyst. De negativa konsekvenserna bedöms bli måttliga om tillgängligheten till rekreationsområdet norr om vägsträckan säkras. Alternativ 1 Det västra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö bedöms medföra en markant skärning genom det lokala rekreationsområdet i Vallby. Vägen kommer att splittra upp ett tidigare opåverkat område i två delar. Vägen kommer att synas i rekreationsområdet och ge området ett mindre tilltalande intryck, vilket kan medföra att vistelsevärdet för besökare kommer att minska. Föreslagen väglinje går relativt nära ekonomibyggnaderna på Vallby gård, varför huvuddelen av rekreationsområdet kommer på vägens norra sida varför rekreationsmöjligheterna bedöms kunna finnas kvar i framtiden. De negativa konsekvenserna bedöms bli små, då det finns andra områden som de närboende kan nyttja som rekreationsområden. För det östra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö bedöms alternativet medföra ett begränsat intrång i det lokala rekreationsområdet i Vallby, då den studerade vägsträckan går söder om rekreationsområdet. De negativa konsekvenserna bedöms som små. Även detta område kommer att utsättas för bullerstörningar. Området är dock redan idag utsatt för bullerstörningar från befintlig E22. Bullervärdena kommer dock att bli högre i det västra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö jämfört med nollalternativet. Alternativ 2 Alternativ 2 bedöms medföra ett begränsat intrång i det lokala rekreationsområdet i Vallby, då den studerade vägsträckan går precis norr om rekreationsområdet. Området kommer dock att påverkas av buller, men kommer att kunna vara kvar i sin helhet och den negativa påverkan bedöms som liten. Alternativ 3 Alternativ 3 medför att tillgängligheten till rekreationsområdet norr om sträckan begränsas jämfört med nollalternativet. Alternativ 3 innebär ett stort intrång i orörd skogsmark. Sträckningen flyttar ut bakgrundsbruset som biltrafiken på E22 ger, varför betydligt större område påverkas av trafikbuller än då vägen följer befintlig sträckning. Möjligheten att bedriva jakt i skogsområdet mellan skogsbygd och slättland försvåras och spolieras till stor del. De negativa konsekvenserna bedöms bli stora. 116 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

34 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - REKREATION OCH FRILUFTSLIV Sammanfattning möjliga skadeförebyggande åtgärder Portar och broar för strövande och motionärer måste anläggas för att öka tillgängligheten till skogs- och rekreationsområden för allmänheten. Dessa bör utformas så att de även kan utgöra passagemöjligheter för vilt, inklusive älg. Broar bör utformas så att det finns möjligheter för hästar och ryttare att nå ett utökat område med hagar och spår. Bro över Ådalen utformas så att friluftsutövare och andra kan passera under bron på respektive sida om bäcken. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 117

35 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD Landskapsbild Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen av landskapet och dess beståndsdelar och uppbyggnad. Det kan också uttryckas som att den är en struktur som följd av ett historisk skeende. Även om upplevelsen av landskapet till stor del är subjektiv finns vissa allmängiltiga bedömningsgrunder som variationsrikedom, skala, struktur etc. En ny väg ger ofta landskapet en ny karaktär genom att landskapsrum och helhetsmiljöer delas upp. Anläggningarnas utformning kan också påverka upplevelsen i den lilla skalan genom att de skärmar av utblickar eller skapar nya. De geometriska regler som styr vägutformningen avgör i hög grad hur stort ingreppet blir. En styv väg i ett kuperat landskap med spridda hinder som bebyggelse och fornlämningar är svår att anpassa det kan bli höga bankar och djupa skärningar, och därmed stora ingrepp. Styvheten avgörs främst av kravet på sikt: en väg med skilda körfält är mer böjlig än många andra vägtyper. Räcken, skyltar, belysning, vallar, bullerdämpande plank etc. alla dessa tillbehör som behövs för att få en fungerande modern väg kan också innebära stora konflikter med landskapsbilden. Vägen kan i och för sig upplevas som en del av omgivningen och följa terrängen på ett klassiskt sätt, men tillbehören gör att kontrasten mellan den moderna vägen och omgivningen blir stor. Samlad bedömning Sammanfattningsvis kan säga att alternativ 1 ger en liten påverkan på landskapsbilden fram till öster om Vallby, då alternativet till stor del går i befi ntlig sträckning. Efter Vallby föreslås ny sträckning där svårigheten ligger i att minska intrånget i de kulturhistoriska sammanbanden. Det västra anslutningsalternativet mot förbifart Jämjö är dock att föredra framför det östra, alternativet medför intrång i Bygatan, som bedöms medföra stora negativa konsekvenser. I alternativ 2 föreslås den nya vägsträckningen att gå parallellt med befi ntlig E22, vilket medför ett brett och dominant vägområde. Mellan Ramdala och Duverum går vägen över åkermark, vilket medför en påtaglig förändring i landskapet. Konsekvenserna för landskapsbilden i alternativ 2 bedöms som stora. Sammanfattningsvis kan sägas att alternativ 3 inte bedöms medföra några större konsekvenser för landskapsbilden, förutom anslutningen till Jämjö. Gällande anslutningsalternativen bedöms det västra alternativet vara att föredra, då det inte medför intrång i den gamla Bygatan, även om det ger störst intrång i själva landskapsbilden. 118 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

36 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD Underlagsmaterial Allmänt kartmaterial, Karlskrona kommuns översiktplan, karlskrona kommuns grönstrukturplan. I samband med att förstudien upprättades gjordes en inventering och analys av landskapets visuella kvalitéer och känslighet. Arbetet utfördes i fält i samråd med övriga teknikområden, bl a väg-, trafik- samt MKB-ansvarig. Analysen har sedan använts som en del av underlaget för val av redovisade vägkorridorer. I vägkorridoren har föreslagen väglinje lagts in i en terrängmodell där vägens sträckning framgår i tredimensionell modell varför förutsättningarna för en god landskaps- och terränganpassning är stora. Osäkerhet i bedömning Påverkan på landskapasbilden är bl.a. avhängig vägens exakta placering inom korridoren och vilken omsorg som lagts vid projektering och utförande för att åsamka så liten negativ påverkan som möjligt. Inom de föreslagna korridorerna kan förutsättningarna för att bevara och förstärka en god landskapsbild variera kraftigt. Nollalternativet Nollalternativet innebär ett oförändrat vägområde, men behöver i sig inte innebära att vägrummet förblir oförändrat. Annan användning av jordbruksmark, ny bebyggelse etc. kan i framtiden komma att förändra landskapsbilden på ett sätt som inte har med själva vägen att göra. Nuvarande väg är i sig en sträckning som inte är anpassad till landskapets struktur. Dock gör den låga profilen över slättområdena att vägen inte utmärker sig i en alltför hög grad. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 119

37 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD Förutsättningar För att inte det skall bli alltför mycket upprepningar i texten, hänvisas förutsättningarna även till kap. 2.2 Landskapets karaktär. E22 går till stora delar i ett öppet och småbrutet odlingslandskap, där markanvändningen i huvudsak utgörs av jordbruk. Vägen går rakt igenom tätorten Jämjö och utgör en kraftig barriär i samhället för de oskyddade trafikanterna. Mellan Lösen och Torstäva är E22 relativt bred men har här sin sämsta plan- och profilstandard med omväxlande bank och skärning och bitvis korta siktsträckor. Utblickar erhålls över jordbruksmark både åt norr och söder. Landskapet är småkuperat och sluttar åt söder mot kuststräckan. I början av utredningsområdet, åt söder, ligger Lösens kyrka som utgör ett viktigt landskapselement. I anslutning till Lösen finns bostadsbebyggelse och Barnens Gård. Verksamheten är tydlig i det öppna landskapet med sina stora vattenrutschkanor. Mellan Torstäva och Ramdala är E22 relativt plan i sin profil och vägstandarden är god. Landskapet består av ett mycket öppet och ganska flackt odlingslandskap. I området finns många gamla gårdar, vissa så pass gamla att de till och med klassas som fasta fornlämningar. Vackra utblickar över ett gammal kulturellt odlingslandskap erbjuds på många platser längs med denna delsträcka. I anslutning till Torstäva upplever man som trafikant en vacker utblick mot havet och delar av Karlskronas kuststräcka. Delsträckan mellan Ramdala och Jämjö är åter mer kuperad än den tidigare delsträckan inom utredningsområdet. Här är vägens standard mindre god. Landskapet norr om vägen utgörs av jordbruksmark som delvis är öppet med stora skogsbeklädda höjder som ligger som öar i landskapet. Vegetationen består till största delen Flygbild över det aktuella områdets västra del. Bebyggelsen i Karlskronas östra utkant syns i fonden. 120 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

38 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD av lövskog. Söder om vägen består marken av ett öppet och flackt jordbrukslandskap. Vackra utblickar erbjuds framför allt i Vallby åt norr, där en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker finns. En stor andel gårdsbebyggelse finns inom området. Mellan Ramdala och Vallby ser man det karakteristiska gamla vägnätssystemet som går i nord-sydlig riktning till och från E22. Strax innan Jämjö ligger den gamla Byvägen, som bedöms inneha stora kulturhistoriska värden. E22 går rakt igenom Jämjö tätort och utgör en kraftig barriär i tätorten. Vägen går rakt mellan skolan och centrumbebyggelsen och splittrar orten i två delar. Över vägen finns en gångbro, som till en viss del minskar barriäreffekten och ökar trafiksäkerheten. Vägen utgör ett dominerat element i stadsbilden. Många bostadsfastigheter ligger i anslutning till E22. Norr om Jämjö är E22 bred och ovanligt rak och plan i profil. Befintlig raktsträcka är Blekinges längsta. Här övergår landskapet till att bestå av skog, som på båda sidor om E22 ligger tätt mot vägen. Sammanfattningsvis kan sägas att den långa kontinuiteten i områdets markanvändning och bibehållna landskapsstrukturer ger ett helhetsvärde för landskapet som är mycket större än summan av de många enskilda natur- och kulturvårdsobjekten som återfinns inom området. Flygbild som visar den karakteristiska vägstrukturen med E22 som huvudväg och lokalvägar som angör från norr till söder. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 121

39 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD Effekter och konsekvenser Allmänt En ny sträckning av E22 inom utredningsområdet innebär att nuvarande väg behålls som lokalväg för boende och verksamheter. Den nya sträckningen avlastar alltså inte landskapet helt från trafik i befintlig sträckning utan tillför ytterligare en barriär. Vägens storskalighet och standard innebär att det tillförs en barriär av ett slag som inte tidigare funnits. Landskapets utveckling och framtida värde är beroende av att ombyggnaden av E22 och att Karlskrona kommuns långsiktiga mål för markanvändning och miljö i området kan samverka. Det gäller att ta tillvara den historiska strukturen i landskapet som har lagt grunden till en stor del av de höga värden som området tillskrivs idag. Dessa värden är beroende av möjligheten att upprätthålla kontinuerlig hävd för att kunna bibehållas och leva vidare. Samtidigt måste också dagens jordoch skogsbruksverksamhet samt den småskaliga verksamhetsutövningen kunna utvecklas i samverkan med natur- och kulturvärden i området. Allmänt kan sägas för att erhålla bästa möjliga förhållande för landskapet, nu och i framtiden, bör ombyggnaden av E22 så mycket som möjligt nyttja dagens sträckning. Vägens barriärverkan måste minimeras så att traktens vägstruktur och bebyggelsemönster kan utgöra utgångspunkt för förtätning av bebyggelse och expansion av verksamheter i landskapet. Det är av vikt att vägprojektet strävar efter att inte stycka sönder den komplexa landskapsstrukturen. Den långa kontinuitet som format dagens landskap bör inte brytas i större omfattning om natur- och kulturvärden i området skall kunna bevaras till kommande generationer. Brukandet av odlingsmark och djurhållning är en förutsättning för att kunna förvalta de värden som finns i området. Landskapet är också beroende av att fortsatt expansion av bebyggelse och verksamheter så långt som möjligt sker längs den nordsydliga vägstrukturen med bibehållandet av höjdryggar och åkerholmar, stengärdesgårdar, gamla lövträd m.m. Samtliga nybyggnadsalternativ I samtliga av de studerade alternativen föreslås en trafikplats anläggas i anslutning till Lösen. Denna kommer att medföra intrång i åkermark från ramper, lokalvägnätssystem samt gång- och cykelvägar. I anslutning till Lösen expanderar vägrummet i och med den nya trafikplatsen, jämfört med idag, men skadan bedöms redan vara skedd genom den nuvarande vägen som skiljer bebyggelsen norr om kyrkan från den södra. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små. Samtliga alternativ passerar även Ådalen, norr om Jämjö, i samma sträckning. Den nya vägen går i det delvis öppna och kuperade landskapet ömsom med bank och ömsom skärning. Ådalens ravin gör att en bro måste uppföras för att vägen skall kunna passera över området. Bron medför ett intrång i landskapet, men ger samtidigt vackra utblickar för trafikanten över det karakteristiska landskapet. Den nya vägen bedöms bli ett dominerande element i de öppnare delarna, men inom skogsområdena stör inte vägen på samma sätt, då vegetationen minskar det dominerande intrycket. Genom portar och broar kan kontakten med skogen norr om den nya vägens sträckning bibehållas. Studerade alternativ medför att en del fastigheter behöver bullerskyddas. Att skärma buller i det mer eller mindre öppna landskapet är generellt svårt att göra på ett naturligt sätt. Ett redskap är att så långt som möjligt arbeta med vägprofilen i arbetsplaneskedet. Bullerskyddsåtgärder kan påverka den lokala karaktären och utestänger eventuella utblickar. Det är viktigt att nya bullerskärmar anpassas till den befintliga bebyggelsen och att den ges en variation på långa sträckor samtidigt som den skall ha ett enhetligt utseende. För alternativen föreslås planterade buller- 122 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

40 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD vallar eller kombinationer vallar och skärmar. Om utrymme inte finns för vallar, bör skärmar av glas övervägas i de öppnare partierna för att inte utestänga vyer över natur- och jordbrukslandskap, medan träskärmar kan användas i skogsområden. Skärmarna skall ha en enhetlig karaktär på långa sträckor. Det finns även möjligheter att lösa problemen vid de enskilda fastigheterna med exempelvis bullerskärm vid uteplats. Detta vore att föredra vid de platser som är känsligast, exempelvis vid Bygatan. Utöver det kan andra bullerskyddsåtgärder erfordras på fastigheter till exempel fönsteråtgärder och/eller skyddade uteplatser. Alternativ 1 I alternativ 1 följer befintlig E22 fram till Duverum. Alternativet innebär dock förändringar i Nuvarande E22 vid Rosenhill. Perspektiv avseende föreslagen utformning av alternativ 1 i anslutning till Rosenhill. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 123

41 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD plan och profil jämfört med nuvarande E22. I alternativet föreslås även att sektionen breddas. Breddningen samt en mindre del av det planerade lokalvägnätet kommer att medföra ett visst intrång i åkermark, men intrånget bedöms bli begränsat och bestå till största delen av rent arealbortfall. Brukningen av marken kommer inte att försvåras. I det västra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö föreslås en trafikplats i anslutning till Rosenhill/Vallby. Denna föreslås vara belägen i en öppen dalsänka. Trots att landskapet är öppet ger dalsänkan ett bra stöd i landskapet genom omgivande marknivåer att trafikplatsen inte bedöms bli dominant i landskapet. Alternativet föreslås gå öster om Rosenhill/Vallby för att vika av norrut i en skärning genom det lokala rekreationsområdet vid Vallby. Vägen kommer sedan att gå via en bank i det öppna åkerlandskapet för att sedan väster om Byvägen gå in i en skärning mot skogsområdet i norr. Den nya vägen medför en förändring i det öppna landskapet. Alternativet parerar dock det gamla kulturhistoriska landskapet vid Byvägen i Duverum. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga. I det östra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö föreslås en trafikplats öster om Vallby. Denna bedöms väl så strategiskt placerad som trafikplatsen i det andra anslutningsalternativet. Detta läge bedöms vara relativt lätt att anpassa då landskapet vid Vallby backe är kuperat och trafikplatsen relativt väl kan anpassas till terrängen. Trafikplatsen bedöms ändå medföra påtagliga förändringar på landskapsbilden. De närliggande fastigheterna får trafikplatsens lokalvägar relativt nära. I det östra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö går E22 relativt lågt för att efter trafikplatsen öster om Vallby börja stiga för att gå på hög bank över åkermark för att passera över Bygatan i en markant skärning. Intrånget i Bygatan medför att det kulturhistoriska sambandet längs med vägen bryts och mister sitt helhetsvärde. Den nya vägen bedöms medföra en kraftig barriär och konsekvenserna bedöms som mycket stora. Sammanfattningsvis kan sägas att alternativ 1 sammantaget ger en liten påverkan på landskapsbilden fram till Vallby, då alternativen till stor del går i befintlig sträckning. Inga intrång sker i det gamla viktiga vägnätet som går i nordsydlig riktning mot E22. Efter Vallby föreslås ny sträckning, där svårigheten ligger i att minska intrånget i de kulturhistoriska sambanden. Det västra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö är dock att föredra framför det östra anslutningsalternativet, då detta medför intrång i Bygatan, som bedöms medföra mycket stora negativa konsekvenser. Alternativ 2 Alternativet går delvis i början vid Lösen på den gamla järnvägsbanken, vilket ger ett naturligt intryck i landskapet. Vägen bedöms synas över det öppna landskapet, men tar stöd i befintliga höjder och vegetation, vilket mildrar vägens intryck åtskilligt. Den föreslagna vägsträckningen föreslås delvis gå parallellt med befintlig E22, vilket medför att två stora vägområden ligger relativt tätt. Detta gör att vägområdet blir brett och dominant i landskapet. Impedimentmark uppstår även mellan de två vägområdena. I anslutning till Ramdala föreslås en trafikplats. Denna ligger på den flacka åkermarken i en dalsänka. Visst naturligt stöd ges i landskapet. Trafikplatsen bedöms bli dominant. Mellan Ramdala och Duverum löper alternativ 2 med en låg profil som följer åkermarkens lutning över åkerlandskapet. Vägen kommer att medföra en påtaglig förändring och kommer att synas väl i landskapet. Vägen bedöms bli ett dominerande element och medför en uppdelning av land- 124 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

42 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD skapet med visuell barriärverkan. Alternativet medför inget intrång i den gamla kulturhistoriska miljön längs med Bygatan i Duverum. Mycket åkermark kommer att tas i anspråk, men bedöms inte försvåra brukningsmöjligheterna. De negativa konsekvenserna kommer att till största delen röra sig av rent arealbortfall. Konsekvenserna för landskapet i alternativ 2 bedöms som stora. Nuvarande utformning av E22 vid Ramdala. Pesrpektiv avseende föreslagen utformning av alternativ 2 i anslutning till Ramdala. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 125

43 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD Alternativ 3 Alternativet går till största delen i skogskanten och får stöd i landskapet genom skogsgränsen, samt höjder och vegetation. På några platser måste broar uppföras. Alternativet kommer att medföra en mycket stor och markant skärning i en kulle strax norr om Lösen som kommer att innebära en påtaglig exponering i landskapet. Strax väster om Jämjö föreslås tre olika varianter på anslutningsalternativ mellan nuvarande E22 och ny sträckning. Det västra alternativet medför att en väg måste anläggas längs med åkermarken. Stor skärning blir aktuell i ett höjdparti nordväst om Bygatan i Duverum. Intrång undviks dock i Bygatan. Nuvarande situation vid Duverum. Perspektiv avseende föreslagen utformning av alternativ 3, anslutning till Duverum, samt det östra anslutningsalternativet i alternativ E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

44 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LANDSKAPSBILD Det östra och mittersta anslutningsalternativet till Jämjö medför negativa konsekvenser för Bygatan och gårdsmiljöer, motsvarande det östra anslutningsalternativet till förbifart Jämjö i alternativ 1. Alternativen delar gatan i två delar och splittrar upp det kulturella sambandet. Även om port eller öppen bro anläggs är brytningen uppenbar. Konsekvenserna bedöms som mycket stora. Sammanfattningsvis kan sägas att alternativ 3 inte bedöms medföra några större konsekvenser för landskapsbilden i det öppna odlingslandskapet förutom anslutningen till Jämjö. Intrång sker dock i det gamla nordsydliga vägnätssystemet upp mot skogsbygden då samtliga vägar skärs av, av den nya vägen. Passager eller nya parallella skogsvägar för att nå ägor och skiften måste byggas. Inget lokalt parallellvägssystem föreslås, då befintliga E22 kan nyttjas till fullo. Svårigheterna är dock att ansluta till Jämjö på ett bra sätt, där så lite negativa konsekvenser som möjligt uppstår på de kulturhistoriska sambanden, åkermarken och landskapsbilden. Vad gäller anslutningsalternativen väster om Jämjö, bedöms det västra alternativet vara att föredra, då det inte medför intrång i den gamla Bygatan, även om det ger störst intrång i landskapsbilden. Möjliga skadeförebyggande åtgärder En ombyggnad av befintlig väg eller ny vägsträckning innebär alltid förändringar i landskapet. Ur trafikantens perspektiv öppnas i vissa fall nya utblickar till omgivande landskap vilket kan uppfattas positivt medan samma åtgärd kan medföra en avskärmning av landskapet ur åskådarperspektivet. En omsorg om sidoområdena genom utjämning och lagning av skärningar och bankar med material som återfinns i omgivningen är viktigt för helheten. Särskild omsorg måste också läggas vid brolägena i alternativ 3. Stor omsorg erfordras även vid passage av Ådalen. Stor omsorg bör även läggas på de delsträckor inom de studerade alternativen som går på öppen åkermark. Här bör så låg profil som möjligt hållas. I det öppna jordbrukslandskapet är pågående markanvändning viktig för att ett öppet landskap ska kunna bibehållas. Fördjupad studie av arrodering och brukningsmöjlighet skapar förutsättningar för att bevara ett öppet landskap. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 127

45 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER 7.3 Hälsa och säkerhet Buller Buller från vägtrafik är sammansatt av motorbuller, avgasbuller, vindbuller och däcksbuller. Bulleralstring varierar med trafikmängd, fordonstyp, hastighet, körsätt, och vägens utformning, beläggning och underhåll. Vid 50 km/h är däcksbullret ungefär lika starkt som motorbullret men vid 70 km/h är däcksbullret det dominerande. Buller från vägtrafik beskrivs med ekvivalent och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, för trafikbuller oftast ett dygn. Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån under en viss period, exempelvis för en serie fordonspassager. Den maximala nivån berörs inte av mängden trafik utan det bullrigaste fordonet bestämmer nivån. Den maximala nivån har störst betydelse för bedömning av störning nattetid. Riktvärden för trafikbuller Infrastrukturpropositionen (1996/97:53), antagen av riksdagen 1997, tar ingående upp bullerproblemen och anger riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärden för högsta trafikbullernivå vid bostadsbebyggelse. Bindande riktvärden antagna av riksdagen dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid1 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 1 Får enligt överenskommelse mellan trafikverken överskridas högst fem gånger per natt (22-06). Störning av sömn, vila och avkoppling är en betydelsefull och omfattande konsekvens av trafikbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för god fysiologisk och psykologisk funktion. Buller medför även sämre förmåga att uppfatta tal och andra ljud. Skillnaden mellan bullret och bakgrundsnivån är viktigare för hälsokonsekvenserna än bullrets nivå. Det innebär att ett ljud i tyst miljö är mer störande än vad samma ljud skulle vara i en bullrig miljö, vilket dock inte innebär att tillskott av buller i bullrig miljö inte märks. 128 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

46 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Samlad bedömning Samtliga nybyggnadsalternativ bedöms innebära förbättringar vad avser antalet personer som är störda av trafi kbuller inne i Jämjö. Alternativ 1 innebär dock totalt sett att fl er personer får en bullernivå som överskrider 55 dba vid sin bostad än i nollalternativet, cirka personer år 2020, jämfört med ca 320 personer i nollalternativet. Det beror på att hastigheten höjs på den befi ntliga sträckningen. Den största förbättringen medför alternativ 3 där cirka 220 personer bedöms få bullernivåer över 55 dba vid bostadens fasad. Nästan hälften av dessa är dock personer som idag bor i en tyst och ostörd miljö och därför får en kraftig försämring. Alternativ 2 medför att cirka 300 personer kommer att vara utsatta för buller över 55 dba. Bullerstörda bostadshus utmed de nya vägsträckningarna kan åtgärdas med tex. vallar och plank, vissa hus kan komma att lösas in. Underlagsmaterial Antalet bostäder som är utsatta för trafikbuller har beräknats genom kartstudier. Genomsnittligt antal boende per bostad har antagits till 2,5 personer. För beräkning av bullernivåer har Naturvårdsverkets beräkningsmodell för trafikbuller använts. Osäkerhet i bedömning Beräkningarna av bullernivåer och analysen av antalet bullerstörda bostadshus är översiktliga. Befintliga bullerskydd har exempelvis inte inventerats. Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt i föreslagen väglinje och profil. Denna väglinje är i detta skede preliminär och kan komma att förskjutas i sidled vilket inverkar på utbredningen av vägbullret. En annan osäkerhetsfaktor är trafikmängderna som baseras på de prognoser som anges i kapitel 2. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 129

47 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Nollalternativet Idag är boende längs E22 störda av buller från vägtrafiken. Vägtrafikbullret kommer att öka i takt med ökad trafik. År 2020 bedöms ca 320 personer, ha en bullernivå överstigande 55 dba om trafiken går kvar på befintlig väg med samma hastighetsgränser som idag. En karta över bullerutbredningen visas på nästa uppslag. Effekter och konsekvenser Samtliga alternativ Antalet boende i Jämjö tätort med en bullernivå över 55 dba minskar med ca 50 personer i alla alternativ då trafikflödet minskar på befintlig väg. I samband med att hastighetsbegränsningen höjs till 110 km/h och ombyggnad sker till planskild trafikplats vid Lösen ökar antalet boende med en bullernivå över 55 dba i Lyckeby väster om Lösen med ca 50 personer. Norr om Jämjö, där alla alternativ går i samma sträckning, kommer ca 15 boende att drabbas av buller över 55 dba i en tidigare tyst miljö. Störningarna för dessa personer upplevs troligen som värre jämfört med boende som redan idag hör och ser trafiken på E22. Ytterligare ca 15 boende norr om Jämjö får en ljudnivå mellan 50 och 55 dba, vilket jämfört med en tidigare tyst miljö kan upplevas mycket störande även om inte riktvärdet överskrids. (Ovanstående siffror är inräknade i alternativens totalsummor på antal personer utsatta för buller.) Kartor där bullerutbredningen visas finns på följande uppslag för samtliga alternativ Alternativ 1 I samband med att hastigheten höjs från km/h till 110 km/h på den delen av vägen som går i befintlig sträckning, kommer fler omkringboende på denna del att drabbas av buller över 55 dba. På de ställen som vägen går i skärning, exempelvis vid Rosenhill, blir det dock en viss förbättring eftersom slänterna fungerar som bullerskärm mot bebyggelsen. Totalt beräknas ca 370 personer bo i en bostad med bullernivå överstigande 55 dba vid fasad år 2020 i alternativ 1 med västlig sträckning vid Jämjö. Av dessa är det ca 120 personer, inklusive ovan angivna personer i Lyckeby, som tidigare inte haft buller överstigande 55 dba vid sin bostad. Med den östliga sträckningen är det ca 420 boende som drabbas av buller över riktvärdet, varav ca 130 där ljudnivån tidigare legat under 55 dba. Med östlig sträckning vid Jämjö får drygt 30 boende som idag bor i en tyst miljö en ljudnivå mellan 50 och 55 dba. Med det västliga alternativet är det något fler, drygt 40 boende. Alternativ 2 Totalt beräknas ca 300 personer ha en bullernivå som överstiger 55 dba vid fasaden på sin bostad år 2020, vilket är något färre än i nollalternativet. 130 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

48 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Av dessa är det ca 140 personer som tidigare inte haft buller över riktvärdet 55 dba. Med alternativ 2 får ca 60 personer som idag bor i en tyst miljö en ljudnivå mellan 50 och 55 dba. Alternativ 3 På befintlig väg avlastas en stor del av trafiken vilket medför att störningarna i Ramdala och Rosenhill minskar. Den nya sträckningen går i skogen där få personer har sin bostad vilket medför att antalet bullerstörda bostadshus blir färre än i övriga alternativ. Möjliga skadeförebyggande åtgärder De vanligaste bullerskyddsåtgärderna är skärmar och vallar samt fönsteråtgärder. Vid skärmning av buller gäller att bullerskyddet ska vara nära mottagaren eller nära bullerkällan för att ge bästa effekt. Dämpningen beror av skärmens höjd. I alternativ 3 beräknas totalt ca 220 personer ha en bullernivå som överstiger 55 dba vid bostadens fasad år Av dessa är det ca 90 personer som tidigare ej varit utsatta för buller över 55 dba. Flertalet av dessa personer bor idag i en relativt tyst och ostörd miljö nära naturen. Med alternativ 3 får dessutom ca 80 personer som idag bor i en tyst miljö en ljudnivå mellan 50 och 55 dba. Bullerskydd kan åstadkommas genom att vägen skärs ned i landskapet eller att skyddsvallar byggs av överskottsmassor. Genom mjuka slänter och böljande former kan dessa element passas in i landskapet. (Foto: Hela vägen, Vägverket, 1999) E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 131

49 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Bullerutbredning över 55 dba ekvivalentvärde för befi ntlig väg, nollalternativet, år E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

50 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 133

51 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Bullerutbredning över 55 dba ekvivalentvärde för alternativ 1, västlig sträckning vid Jämjö, år E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

52 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 135

53 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Bullerutbredning över 55 dba ekvivalentvärde för alternativ 1, östlig sträckning vid Jämjö, år E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

54 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 137

55 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Bullerutbredning över 55 dba ekvivalentvärde för alternativ 2 år E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

56 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 139

57 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER Bullerutbredning över 55 dba ekvivalentvärde för alternativ 3 år E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

58 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BULLER E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 141

59 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - VIBRATIONER Vibrationer Trafiken orsakar, förutom ljud, även andra typer av vågrörelser. I marken fortplantas vågrörelserna som vibrationer. Risken för vibrationer beror framförallt på vilka markförhållanden som råder. Det är framförallt i områden med finkornigt material som lera och silt eller organiskt material som risk för vibrationer föreligger. Nedan redovisas generella riskavstånd för vibrationer vid olika jordar och hastigheter. Risken för vibrationer är som störst då vägen trafikeras av tunga fordon och då både vägen och närliggande bostäder är grundlagda på finkorniga jordar. Grund 50 km/ timme 70 km/ timme 90 km/ timme Lös lera < 80 m < 100 m < 110 m Sand < 8 m < 10 m < 10 m Morän < 5 m < 5 m < 6 m Bedömda riskavstånd för uppfattbara vibrationer enligt Vägverket, Naturvårdsenhet VV publ 1995:40 sept Hastigheten för den planerade vägen blir huvudsakligen 110 km/tim, vilken inte finns med i Vägverkets ovanstående tabell med bedömda riskavstånd. Vid kommande bedömningar har hänsyn tagits till att avståndet för att uppfatta vibrationer blir något högre än de angivna för 90 km/tim. Vibrationer kan vara komfortstörande och försämra människors boendemiljö. Vibrationer kan även störa människors sömn. Människokroppen klarar av ganska kraftiga vibrationer utan skador och bestående fysiologiska effekter uppkommer inte till följd av vibrationer från trafik. Vibrationer kan även ge upphov till skador på byggnader. På normalt grundlagda byggnader är det dock mycket ovanligt att vibrationer från vägtrafik orsakar sprickor eller sättningar. Underlagsmaterial Geologisk karta och flygbilder. Osäkerhet i bedömning Bedömningen av risken för störande vibrationer är osäker då inga geotekniska undersökningar har utförts för de alternativa sträckningarna och då den geologiska kartan enbart redovisar jordarten närmast markytan. Samlad bedömning Sannolikt uppstår inga besvärande vibrationer för några boende. Miljöaspekten bedöms därför inte vara alternativskiljande. Alla alternativ bedöms medföra en förbättring gällande vibrationer för de boende längs med nuvarande E22 i Jämjö tätort. Nollalternativet Bebyggelse längs nuvarande E22 ligger främst på mark av sand, morän och berg där riskavståndet för uppfattbara vibrationer är mindre än 10 m för aktuell hastighet. Fortsatt och ökande trafik kan dock göra att förekommande vibrationer ökar och att boende som tidigare inte varit utsatta för vibrationer kan komma att utsättas för sådana. Några undersökningar huruvida boende idag är utsatta för vibrationer har inte utförts. 142 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

60 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - VIBRATIONER Förutsättningar Marken inom området för de aktuella vägalternativen består huvudsakligen av morän och berg som går i dagen i den norra delen och sand och lera i den södra delen. Eftersom ingen undersökning av leran har utförts så går det inte att bedöma om den är lös eller fast. Effekter och konsekvenser Alternativ 1 Föreslagen sträckning i alternativ 1 går främst över mark av sand, morän och berg där konsekvenser av vibrationer inte bedöms påverka boende i närliggande bebyggelse. Mellan nuvarande cirkulationsplats vid Torstäva och Ramdala samt väster och öster om Kråkerum går den planerade vägen över partier med lera. Här finns dock främst jordbruksmark. Skillnaden mellan de två anslutningsalternativen mot förbifart Jämjö bedöms vara försumbar när det gäller påverkan av vibrationer. Alternativ 2 Alternativ 2 går främst över mark av sand, morän och berg där konsekvenser av vibrationer inte bedöms påverka boende i närliggande bebyggelse. Vägen går över partier med lera på samma platser som i alternativ 1 samt ett parti norr om Ramdala, i anslutning till föreslagen trafikplats. Även här finns främst odlad mark inom riskavstånd för uppfattbara vibrationer från trafiken. Alternativ 3 Alternativ 3 går närmast Lösen över områden med lera där grundförstärkningsåtgärder kan erfordras tex. med kc-pelare, vertikaldräneringar eller överlast. Avståndet till befintlig bebyggelse är betryggande. I övrigt går alternativet och dess anslutningsväg till/från Jämjö går främst över mark av sand, morän och berg där konsekvenser av vibrationer inte bedöms påverka boende i närliggande bebyggelse. Vägen går över partier med lera väster och öster om Kråkerum, på samma platser som i alternativ 1 och 2. I detta tidiga utredningsskede finns det inte tillräckligt med underlag för att bestämma vibrationseffekter eller konsekvenser för boende. För nybyggda vägar är dock kraven på ytjämnhet och grundläggning så höga att risken för störande vibrationer bedöms vara försumbara. Där risken för störande vibrationer är störst, dvs inom områden med lera, finns idag främst jordbruksmark i alla tre vägalternativen. Sammanfattning av möjliga skadeförebyggande åtgärder Eftersom risken för störande vibrationer är störst där både bostäder och väg är grundlagda på finkorninga jordar (t.ex. lera) bör passage av finkorniga jordar undvikas. Där sådana områden ändå måste passeras är ofta urgrävning av lös jord eller annan förstärkningsåtgärd ofta nödvändigt ur grundläggningssynpunkt och då minskar samtidigt risken för att störande vibrationer uppstår på närliggande byggnader. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 143

61 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LUFTKVALITET Luftkvalitet Sannolikt uppstår besvärande vibrationer Luftföroreningar från vägtrafiken för några boenden. Miljöaspekten bedöms Med luftföroreningar avses ämnen och föroreningar som är skadliga för människors hälsa, därför inte vara alternativskiljande. klimat och/eller natur- och kulturmiljö. Vägtrafiken är en stor föroreningskälla vad avser koldioxid, kväveoxider och kolväten. Trafiken genererar också andra föroreningar, bland annat svaveldioxid och partiklar. Utsläppen av föroreningar har på senare år minskat beroende på att allt fler fordon är utrustade med katalytisk avgasrening. Minskningen kommer att fortsätta tills alla fordon har katalysatorer. Detta gäller dock inte koldioxid, se nedan. Utsläppen av koloxid har minskat så mycket att dessa inte längre utgör något problem. Utsläppen av kvävedioxider har också minskat kraftigt och det är enbart utmed större trafikleder i de större städerna som miljökvalitetsnormen överskrids. Utsläppen av kolväten och partiklar har minskat och väntas minska ytterligare. Utsläppen av svaveldioxid är relativt konstanta och kommer enbart att minska om bränsleförbrukningen går ner. Biltrafiken bidrar dock med mindre än 5 % av de totala svaveldioxidutsläppen i Sverige, varför dessa inte utgör något stort problem för vägtransportsektorn. Utsläppen av koldioxid är proportionella mot bränsleförbrukningen och ökar på grund av att trafiken ökar. Utsläppen bidrar till växthuseffekten och utgör ett stort miljöproblem. Nya vägar, som tillåter högre hastighet, medför i regel ökade utsläpp om inte vägförkortning eller jämnare trafikrytm motverkar den högre bränsleförbrukningen som följer av högre medelhastighet. Enligt det så kallade Kyotoprotokollet från år 1997 ska EU minska utsläppen av växthusgaserna med 8 % mellan år 1990 och perioden Denna målsättning innebär att halten av koldioxid i atmosfären ska stabiliseras på en lägre halt än 550 ppm och att övriga växthusgaser inte ökar. Kyotoprotokollet är bara första steget i en lång process för att så småningom nå klimatkonventionens mål - att mänskliga aktiviteter inte ska påverka klimatsystemet på ett farligt sätt. Idag förs diskussioner om nästa period från 2012 och framåt, det så kallade Baliprotokollet. Samlad bedömning Totalutsläppen från alla allmänna vägar i utredningsområdet av koldioxid, kväveoxider, kolväten, svaveldioxid och partiklar förväntas minska eller behållas oförändrade i såväl nollalternativet som samtliga nybyggnadsalternativ till följd av förbättrad avgasrening och mer bränslesnåla motorer. Sett till utsläppen är skillnaderna mellan alternativen små. Nollalternativet beräknas dock medföra något mindre utsläpp på grund av lägre hastighetsbegränsning på E22. Av nybyggnadsalternativen beräknas alternativ 3 medföra något mindre mängd utsläpp till följd av det minskade trafi karbete detta alternativ medför. Alternativ 3 beräknas ge upphov till minst utsläpp av avgaser till luften av studerade alternativ. 144 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

62 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LUFTKVALITET Bedömningsgrunder Riksdagen har beslutat om följande miljökvalitetsnormer. Ämne Gränsvärde Kvävedioxid 90 μg/m 3 (timmedelvärde) Svaveldioxid 200 μg/m 3 (timmedelvärde) Kolmonoxid 10 μg/m 3 (åttatimmarsmedelvärde) Bly 0,5 μg/m 3 (årsmedelvärde) Bensen 5 μg/m 3 (årsmedelvärde) år 2010 Partiklar (PM10) 50 μg/m 3 (dygnsmedelvärde) Ozon 120 μg/m 3 (åttatimmarsmedelvärde) år 2010 Om en miljökvalitetsnorm överskrids måste ett åtgärdsprogram upprättas av berörda myndigheter. Underlagsmaterial Bedömningen att beslutade miljökvalitetsnormer i nuläget inte överskrids har gjorts med utgångspunkt från generell kunskap om avgashalter utmed vägar på landsbygd och i tätort. Beräkningen av totala utsläppsmängder har gjorts med Vägverkets analysmodell EVA (Effektberäkning vid VägAnalyser). I modellen tas hänsyn till trafikarbetet på alla allmänna vägar i utredningsområdet, inklusive nya lokalvägar. Osäkerhet i bedömning Då inga mätningar av avgashalter är gjorda utmed de aktuella vägsträckorna finns det ingen specifik kunskap om den lokala luftkvaliteten. Några specifika beräkningar har heller inte gjorts. Med de trafikmängder som här är aktuella och det öppna landskap som är utefter vägen är normalt inte luftkvalitén något problem. Nollalternativet Ett stort antal människor bor och vistas intill E22 i Jämjö och berörs av fordonstrafikens avgasutsläpp. Utsläppen av luftföroreningar förväntas minska genom förbättrad avgasrening och mer bränslesnåla motorer, dock motverkas minskningen till viss del genom trafikökningen. Totalmängden kväveoxider beräknas år 2020 vara cirka häften och kolväten cirka 1/3 jämfört med idag, totalmängden partiklar beräknas nästan halveras. Totalmängderna av svavel och koldioxid beräknas vara ungefär lika med dagens. Förutsättningar Kväveoxider har negativa effekter på luftvägarna och bidrar till försurning och övergödning av mark, skog och vatten. Halterna av kväveoxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, till stor del till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. På grund av den samtidigt ökande trafikmängden har dock minskningen varit långsam, varför halterna ligger över miljökvalitetsnormen vid vissa hårt trafikerade vägar i storstäderna. Kolväten kan medverka till bland annat uppkomst av cancersjukdomar. Utsläppen av svaveldioxid bidrar till sur nederbörd som skadar mark, skog, sjöar och vattendrag. Huvudsakligen beroende på att svavelinnehållet i bränslen har sänkts genom lagstiftning är halterna av svaveldioxid idag låga. Koldioxid har främst en lokal spridning som kan ge effekter på människors hälsa vid inandning. Cirka 80 % av utsläppen härrör från trafiken och de medverkar starkt till den så kallade växthuseffekten. De partikelhalter (fina, inandningsbara partiklar) som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, särskilt för känsliga personer. Långdistanstransporterade partiklar är en betydande källa för PM 10 i den så kallade bakgrundsluften. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 145

63 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LUFTKVALITET Effekter och konsekvenser Samtliga nybyggnadsalternativ Totalmängder av luftföroreningar har beräknats för vägsystemet med hjälp av Vägverkets analysmodell EVA (Effektberäkning vid VägAnalyser) version Aktuellt vägsystem omfattar E22 samt anslutande allmänna vägar på sträckan från Lyckebyån i väster till en punkt cirka 2,5 km öster om Jämjö tätort. Resultatet redovisas i tabell nedan och avser totalmängder av utsläpp från trafiken i vägnätet år 2008 och år Konsekvenserna, med hänsyn till utsläpp av föroreningar till luft, bedöms som måttliga. Alla alternativ ger upphov till något mer utsläpp än nollalternativet. Alternativ 3 medför mindre utsläpp än övriga alternativ. Utsläppen i Jämjö minskar i alla alternativ då genomfartstrafiken lyfts ut från samhället. Det kommer att innebära att luftkvaliteten förbättras i tätorten. Trots att miljökvalitetsnormerna inte överskrids idag så påverkar exponering av luftföroreningar och partiklar människans hälsa på ett negativt sätt. En minskning av utsläppen berör miljön positivt för alla människor i Jämjö, men allra mest för dem som bor eller vistas mycket intill E22. Särskilt viktigt är det för skolbarnens hälsa eftersom de dagligen vistas långa stunder på skolgården aldeles intill E22. Kväveoxider Totalutsläppen av kväveoxider beräknas minska med cirka 50 % fram till år Alternativ 3 innebär marginellt mindre utsläpp av kväveoxider än nollalternativet år Övriga alternativ innebär samma mängd eller marginellt mer utsläpp. Kolväten Beräkningar visar att totalmängden minskar med drygt 60 % till år 2020 tack vare bättre avgasrening. Utsläppen blir dock något större i nybyggnadsalternativen jämfört med nollalternativet. Koldioxid Totalutsläppet av koldioxid minskar något i de alternativ som medför att väglängden minskar jämfört med nollalternativet, d v s alternativ 2 och 3. Utsläppen av koldioxid i alternativ 1 är oförändrad jämfört med idag. Alla alternativen har dock högre utsläpp av koldioxid jämfört med nollalternativet år 2020 eftersom tillåten hastighet höjs på den nybyggda delen av E22. Ämne År 2008 Befintligt vägnät Totalmängder utsläpp, enligt EVA version År 2020 Befintligt vägnät År 2020 Alternativ 1 År 2020 Alternativ 2 År 2020 Alternativ 3 Kväveoxider (ton/år) Kolväten (ton/år Koldioxid (ton/år) Svaveloxid (kg/år) Partiklar (kg/år) E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

64 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - LUFTKVALITET Svaveldioxid Totalutsläppen av svaveldioxid beräknas minska marginellt till år Minskningen är något större i alternativ 3. Alla alternativ uppvisar dock större utsläpp än nollalternativet. Partiklar Partikelutsläppen beräknas minska med cirka 45% fram till år 2020, oberoende av vilket alternativ som väljs. Miljökvalitetsnormer Med utgångspunkt från generell kunskap om avgashalter går det att konstatera att miljökvalitetsnormerna med stor säkerhet inte överskrids inom utredningsområdet. Generellt kan sägas att trafikmängden måste uppgå till cirka fordon per dygn på ett vägavsnitt innan det är meningsfyllt att mera i detalj beräkna om halten cancerogena ämnen, ozon, partiklar etc kan uppgå till skadliga nivåer eller innebära risker för känsliga personer. Sammanfattning möjliga skadeförebyggande åtgärder Koldioxidutsläppen kan inte minskas genom avgasrening. För att minska fordonstrafikens utsläpp av koldioxid krävs mer bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel samt omfördelning till andra transportslag. Vägåtgärder som medför minskat trafikarbete och/eller jämnare trafikrytm bidrar till minskade utsläpp av luftföroreningar medan åtgärder som medför högre hastighet innebär ökade utsläpp. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 147

65 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BARRIÄREFFEKTER Barriäreffekter Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för gång- och cykeltrafikanterna och de därav följande effekterna på förflyttningsvanor och kontaktmönster, kallas barriäreffekt. Vägverket arbetar med målsättningen att särskilt barn och funktionshindrade fritt ska kunna röra sig i trafiksystemet. Samlad bedömning Samlad bedömning Alternativ 1 bedöms medföra positiva konsekvenser för barriäreffekten. Alternativ 2 och 3 bedöms medföra negativa konsekvenser för barriäreffekten, då inga trafi ksäkerhetshöjande åtgärder föreslås på den befi ntliga E22. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga. Nybyggnadsalternativ medför nya barriäreffekter för ett mindre antal personer. Personer som idag upplever ringa eller ingen barriäreffekt. Underlagsmaterial Allmänt kartmaterial. Osäkerhet i bedömning Utformning av lokalvägnätet inom och i anslutning till vägkorridorerna har översiktligt studerats. Dessa kommer att studeras närmare i arbetsplaneskedet, varför det i det avseendet är svårt att idag bedöma barriäreffekterna. Nollalternativet Vägens barriäreffekt kommer att förstärkas med tilltagande trafik. Konsekvenserna bedöms som mycket stora, framför allt i Jämjö och Ramdala. I Jämjö har redan extraordinära åtgärder vidtagits genom att bygga en gångbro över vägen vid skolan. 148 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

66 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BARRIÄREFFEKTER Förutsättningar Idag utgör E22 en stor barriär mellan de norra och södra landskapsdelarna mellan Lösen och Jämjö. I Lösen, invid kyrkan, finns dock en gångbro som knyter samman de norra och södra delarna. Bron nyttjas främst av skolbarn eftersom de många gånger har Spandelstorp och Lyckeby som målpunkt där, bl a skolan är belägen. Mellan Lösens kyrka och Barnens Gård, löper en separat gc-väg parallellt med nuvarande E22. Från Barnens Gård till Torstäva finns ett bra lokalvägnätssystem som kan utnyttjas av de oskyddade trafikanterna. E22:s barriäreffekt är speciellt påtaglig i Ramdala, Vallby och Jämjö. Här har man som oskyddad trafikant mycket svårt att korsa vägen. I Ramdala eller Vallby finns inga tunnlar eller broar som kan användas när man korsar E22. Förutom barriäreffekten påverkas även trafiksäkerheten på dessa delsträckor. I Jämjö utgör E22 en mycket stor barriär i samhället. Vägen löper rakt igenom centrum och delar tätorten i två större delar. Skolan ligger på den norra sidan av vägen, medan centrum ligger på den södra sidan. E22 passeras många gånger per dag av oskyddade trafikanter, då målpunkter och villabebyggelse finns på båda sidor om E22 utgör en barriär i Jämjö tätort. vägen. I Jämjö finns dock en gång- och cykelbro, som används flitigt av de oskyddade trafikanterna. Bron bedöms minska barriäreffekten något, men tillgängligheten mellan de två tätortsdelarna i Jämjö är långt ifrån tillfredställande. En gångbro fi nns över E22 i Jämjö. Effekter och konsekvenser Samtliga nybyggnadsalternativ I samtliga alternativ föreslås en trafikplats vid Lösen med tunnel för gång- och cykeltrafik. Befintlig gångbro kommer att tas bort, men det nya gång- och cykelsystemet gör att tillgängligheten för målpunkten Spandelstorp och Lyckeby ökar för de oskyddade trafikanterna och barriäreffekten minskas. I samtliga alternativ planeras den nya vägen att gå norr om Jämjö. Detta innebär att andelen trafik kommer att minska betydligt inne i Jämjö tätort. Trafiken kommer till största delen att bestå av lokaltrafik. Planerade vägsträckning medför att tillgängligheten mellan olika målpunkter inne i Jämjö förbättras. Framför allt är det positivt för skolbarnen. Föreslagen åtgärd bedöms medföra stora positiva konsekvenser för barriäreffekten. Alternativ 1 Alternativet går fram till öster om Vallby på befintlig sträcka. Dock medför det nya lokalvägnätet och planerade portar/broar att tillgängligheten mellan området norr och söder om E22 ökar jämfört med nollalternativet. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 149

67 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - BARRIÄREFFEKTER Inga skillnader mellan de två anslutningsalternativen till Jämjö förbifart bedöms föreligga. Positiva konsekvenser bedöms uppstå för barriäreffekten. Alternativ 2 och 3 I alternativ 2 och 3 föreslås en helt ny sträckning av E22. I tidigare väglöst land uppstår nya och påtagliga barriäreffekter. Konsekvenserna bedöms som stora. Den nya vägsträckningen i alternativ 2 och 3 gör att den gamla sträckningen kommer att kvarstå och utnyttjas som lokalvägnät. Dock föreslås inte några trafiksäkerhetshöjande åtgärder på befintlig E22. Detta gör att det kan finnas risk för att andelen trafik inte minskas i den utsträckning som förväntas och vägens barriäreffekt kommer att kvarstå. Sammanfattning möjliga skadeförebyggande åtgärder I samband med att befintlig väg förbättras, eller ny väg byggs, är det viktigt att befintliga rörelseoch kontaktmönster kan behållas eller förbättras. För väg i ny sträckning anpassas passager för gång- och cykeltrafikanter i möjligaste mån efter de rörelsemönster som råder. Bron över Ådalen utformas så att friluftsutövare och andra kan passera under bron. Alternativ 3 kan medföra negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet. Planerade portar medför dock att tillgängligheten till skogsområdet norr om alternativ 3 kvarstår. Negativa konsekvenser kommer att uppstå för människors möjligheter att röra sig i skogslandet i gränsområdet mellan slättbygd och skogsbygd. Alternativ 2 och 3 bedöms medföra negativa konsekvenser för barriäreffekten, då inga trafiksäkerhetshöjande åtgärder föreslås på den befintliga E22. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga. 150 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

68 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - TRAFIKSÄKERHET Trafiksäkerhet En säker trafik ingår som ett av sex transportpolitiska mål för transportpolitiken. Riksdagens beslut om Nollvisionen innebär att den långsiktiga ambitionen för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt. Vägverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten. Dödsfall och personskador genom vägtrafikolyckor är ett av de stora folkhälsoproblemen. I Sverige dödas varje år drygt 400 personer och tusentals skadas så svårt att de får bestående men till följd av olyckor på gator och vägar. Förslag till nya etappmål har tagits fram av Vägverket och lämnats till regeringen i april. Enligt detta förslag ska högst 220 människor dödas i trafiken år Förslaget innehåller också mål för antalet allvarligt skadade och indikatorer av betydelse för säkerheten. Samlad bedömning Alla alternativ bedöms medföra stora positiva konsekvenser för trafiksäkerheten. Alternativ 1 innebär det säkraste vägnätet före alternativ 2, alternativ 3 är minst trafiksäkert. Under en 10 årsperiod skulle 7,4 personer slippa dö eller svårt skadas i det aktuella vägnätet, jämfört med nollalternativet, om alternativ 1 byggs. I alternativ 3 är motsvarande siffra 5,8 personer på 10 år. Underlagsmaterial Trafikolycksdata har tagits ur STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) som är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på inrapportering från både polis och sjukvård. I Vägverkets analysprogram EVA beräknas olycksutfallet för basvägnätet och de olika alternativen med förväntad trafikökning år 2020 och Osäkerhet i bedömningen Eftersom uppskattningen av framtida trafikolyckor görs med utgångspunkt i prognostiserad trafik finns en osäkerhet i hur väl dessa prognoser slår in. Andra faktorer som inverkar på det slutliga skadeutfallet är detaljutformning av korsningar och trafikplatser som studeras närmare i arbetsplaneskedet. Nollalternativet Nollalternativet innebär att mer trafik kommer att trafikera befintligt vägnät, inga förbättringar av vägens standard kommer att genomföras. Anslutande vägar, utfarter och korsande gångoch cykeltrafik kommer fortfarande att förekomma på E22. Det medför att antalet förväntade trafikolyckor kommer att öka i framtiden. Totalt antal skadade personer per år i aktuellt vägnät beräknas öka med knappt en fjärdedel från år 2008 till Döda och svårt skadade beräknas öka med ca 8 %. Konsekvenserna bedöms som mycket stora. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 151

69 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - TRAFIKSÄKERHET Förutsättningar Trafiksäkerheten på E22, sträckan mellan Lösen och Jämjö, är låg. Vägbredden är smal och siktförhållandena är bitvis dåliga. Ett stort antal väganslutningar och utfarter finns på sträckan. Vägen gränsar till åkermark och långsamtgående jordbruksfordon trafikerar sträckan. Stora delar av sträckan saknar dessutom gång- och cykelväg vilket medför att oskyddade trafikanter färdas på vägrenen och blandas med de långsamtgående fordonen och den långväga trafiken. Förutom gångbron i Jämjö saknas planskilda korsningar på sträckan. För att öka trafiksäkerheten har aktuell vägsträcka försetts med kameraövervakning. I Jämjö går E22 rakt genom centrum och ett stort antal människor rör sig längs med och över vägen. På sträckan förbi skolan har hastigheten sänkts till 30 km/h. Korsningar och direktutfarter från affärer och fastighetsutfarter förekommer genom hela tätorten. Under perioden januari september 2007 skadades 173 personer på den aktuella delen av E22. Av dessa var det 8 personer som dog och 22 personer som skadades svårt. Effekter och konsekvenser Samtliga alternativ Trafiksäkerheten förbättras i samtliga alternativ. Den nya vägen kommer att ha mitträcke vilket förhindrar kollisioner med mötande trafik. Alla anslutningar på sträckan kommer att vara planskilda vilket förhindrar korsningsolyckor. Gångoch cykeltrafik samt långsamtgående trafik kommer att använda parallella lokalvägar vilket minskar risken för olyckor med dessa trafikslag samt upphinnandeolyckor p g a att trafiken håller olika hastighet. Trafiken genom Jämjö tätort minskar vilket förbättrar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna och för den lokala biltrafiken. Antalet döda och svårt skadade per år förväntas minska i alla alternativ trots att trafiken ökar. I samtliga alternativ beräknas dock antalet lindriga olyckor vara ca 25 % fler år 2020 jämfört med år Misstag som leder till olyckor sker även på ett trafiksäkert vägnät. Ökad trafik leder till fler misstag och därmed ökat antal olyckor. Skillnaden är att olyckorna på ett trafiksäkert vägnät inte lika ofta leder till att människor dör eller skadas svårt. Dessa lindriga olyckor kan exempelvis bero på räckespåkörningar, avkörning på flacka slänter mm, vilket är olyckor som skulle medföra svårare skador på en väg med sämre trafiksäkerhetsstandard. Alla alternativ bedöms medföra stora positiva konsekvenser för trafiksäkerheten. Alternativ 1 Detta alternativ skapar det säkraste vägnätet av de tre alternativen. Antalet döda och svårt skadade personer beräknas bli lägre än i övriga alternativ, ca 22 % färre år 2020 jämfört med idag trots ökad trafik. På 10 år medför det att 7,4 personer slipper dö eller svårt skadas, jämfört med om dagens vägnät behålls. I alternativ 1 byggs en ny lokalväg med smalare sektion och lägre hastighet än den befintliga E22 som fungerar som lokalväg i de övriga två alternativen. Det medför en väg som är anpassad för sin trafikuppgift och ger en högre trafiksäkerhet på lokalnätet. Alternativ 2 Alternativet är det näst bästa ur trafiksäkerhetssynpunkt. Jämfört med nollalternativet skulle 6,9 personer på 10 år undvika att dö eller skadas svårt om vägnätet i alternativ 2 byggs. Alternativ 3 Vägnätet i alternativ 3 innebär det minst säkra vägnätet av de tre alternativen. Döda och svårt 152 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

70 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - TRAFIKSÄKERHET skadade beräknas bli ca 13 % färre år 2020 jämfört med idag, trots ökad trafik. På 10 år motsvarar det ca 5,8 personer som slipper dö eller svårt skadas. Antalet lindriga olyckor är i samma nivå som i nollalternativet, vilket är marginellt fler än i alternativ 1 och 2. Den sämre trafiksäkerheten jämfört med övriga alternativ beror på att mer trafik i alternativ 3 går kvar på den befintliga vägen, som har sämre standard än den nya. Förutom beräknade olyckor enligt ovan är det troligt att antalet viltolyckor på E22 kommer att öka i detta alternativ p g a vägens placering i skogskanten. De vilda djuren måste korsa vägen för att komma från skogen ut i det öppna odlingslandskapet. Möjliga skadeförebyggande åtgärder Den nya vägen planeras att byggas så säker som möjligt oavsett vilket alternativ som väljs. Planskilda korsningar och mitträcke mm medför att säkerhetsnivån kommer att vara hög. Ytterligare åtgärder bör därför inriktas på att få så stor andel trafik som möjligt att välja den nya vägen. Det gäller främst alternativ 2 och 3. Detta kan exempelvis göras genom att anslutande korsningar och trafikplatser utformas så att den nya vägen känns naturlig och gen att välja. I andra hand bör åtgärder såsom mitträcke och vägportar studeras för befintliga vägsträckor och den trafik som trots allt måste trafikera den. I Jämjö bör åtgärder byggas som minskar hastigheten och underlättar passage av oskyddade trafikanter. Ett projekt med detta syfte pågår för närvarande. För att undvika viltolyckor kan viltstängsel byggas längs med vägen. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 153

71 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA RESURSER 7.4 Hushållning med mark och vatten och andra resurser Jordbruk Samlad bedömning Mark och vatten är resurser som är viktiga för samhället. Enligt miljöbalken 3 kap 4 är jordbruk en näring av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samlad bedömning Alla alternativ tar jordbruksmark i anspråk. Alternativ 1 tar mark i huvudsak i anslutning till befintlig väg, men försvårar inte brukningen. Alternativ 2 tar mer mark i anspråk samt att det bildas mer impedimentmark mellan vägarna. Alternativ 3 tar mindre jordbruksmark i anspråk men delar markägoskiften och försvårar brukningen mer än vad det reella markanspråket visar. Alternativ 3 tar mest skogsmark i anspråk och totalt mest mark för vägändamål. Underlagsmaterial Allmänt kartmaterial, ortofoto samt Länsstyrelsens GIS-databas. Kontinuerliga samråd har genomförts med LRF under hela processen. Osäkerhet i bedömning Arealberäkningarna grundas på följande vägsektioner från VGU (2004:80): 18,5 meter för fyrfältig väg 14,0 meter för 2+1-väg Ytterligare osäkerhet gäller omfattningen av lokalvägar, något som redovisas i senare planeringsskeden. Nollalternativet Jordbrukets transportförhållanden kan försämras något genom ökande trafik. Vägnära grödor utsätts i mindre omfattning för kväveutsläpp, vilket är positivt. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små. 154 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

72 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA NATURRESURSER Förutsättningar I Länsstyrelsens GIS-databas anges områden med jordbruksmark inom Blekinge län. Som jordbruksmark räknas både åker och betesmark. En stor del av utredningsområdet omfattas av jordbruksmark. Effekter och konsekvenser Alternativ 1 Sammanlagd arealförlust av total jordbruksmark i alternativet med den västra anslutningen till förbifart Jämjö är ca 18,4 ha. I alternativet med den östra anslutningen till förbifart Jämjö tas ca18,9 ha. Arrondering och tillgänglighet förändras inte där den nya sträckningen går på befintlig sträckning av E22 och breddas, medan arrondering försämras där vägen går i ny sträckning. Åkrarna är i de flesta fall stora varför arronderingen försämras i mindre omfattning. Tillgängligheten säkras genom portar och dyl. samt genom ett lokalvägnätssystem. På en del platser uppstår dock impedimentmark, speciellt i samband med föreslagna trafikplatser. Stor risk finns att impedimentmarken förbuskas. Konsekvenserna för näringen bedöms som måttliga. Alternativ 2 Sammanlagd arealförlust av total jordbruksmark i alternativet är ca 27,8 ha. Då hela alternativet går i ny sträckning kommer arronderingen till stor del försämras. Tillgängligheten till jordbruksmarken kommer dock att säkras genom portar och dyl. samt ett lokalvägnätssystem. Då alternativ 2 föreslås gå parallellt med befintlig E22 i de västra delarna av sträckan, kommer en stor del impedimentmark att uppstå mellan vägarna. Risken för att impedimentmarken förbuskas bedöms vara mycket stor. På en del platser i öster är åkrarna relativt stora, varför arronderingen på dessa platser försämras i mindre omfattning. Konsekvenserna för näringen bedöms som mycket stora. Alternativ 3 Sammanlagd arealförlust av total jordbruksmark i alternativet är ca 12,4 ha. Alternativet berör jordbruksmark i främst de västra delarna av föreslagen sträckning. På resterande sträckan bedöms intrånget vara relativt marginellt jämfört med övriga studerade alternativ. Arronderingen kommer att försämras på en del platser, men även här bedöms de negativa konsekvenserna vara relativt små i jämförelse med de andra studerade alternativen. Konsekvenserna för jordbruksnäringen bedöms som små. Möjliga skadeförebyggande åtgärder Passagemöjligheter genom öppningar i mittoch sidoräcken samt möjligheter att nyttja lokalvägnätet underlättar och minskar olägenheterna för jordbruket. Lokalvägnätet utformas så att så begränsade markområden som möjligt tas i anspråk. Markbyten kan förbättra tillgängligheten och arronderingen. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 155

73 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA RESURSER Kartan redovisar jordbruksområden inom och i anslutning av det aktuella området. 156 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

74 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA NATURRESURSER Skogsbruk Mark och vatten är resurser som är viktiga för boende och för en areell näring som skogsbruk. Enligt miljöbalken 3 kap 4 är skogsbruk en näring av nationell betydelse. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Alternativet berör i stor mån skogsmark och arealförlusten bedöms vara relativt stor. Samlad bedömning Konsekvenserna för skogsbruket blir små för alternativ 1 och 2. Förbi Jämjö blir konsekvenserna lika för alternativen. Alternativ 3 berör i stor mån skogsmark och arealförlusten bedöms vara relativt stor. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli måttliga. Underlagsmaterial Allmänt kartmaterial. Osäkerhet i bedömning Arealberäkningarna grundas på följande vägsektioner: 18,5 meter för fyrfältig väg 14,5 meter för 2+1-väg Ytterligare osäkerhet gäller omfattningen av lokalvägar, något som redovisas i senare planeringsskeden. Nollalternativet Skogsbrukets transportförhållanden kan försämras något genom ökande trafik. Konsekvenserna bedöms som små. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 157

75 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA RESURSER Förutsättningar Generellt brukar förutsättningarna för skogsbruk i någon mån följa förutsättningarna för jordbruk. Förutsättningarna för ett bra skogsbruk torde därför vara goda. Effekter och konsekvenser Alternativ 1 Sammanlagd arealförlust i alternativet med den västra anslutningen till förbifart Jämjö är ca 17,9 ha. I alternativet med den östra anslutningen till förbifart Jämjö tas ca 17,4 ha. Tillgängligheten till och arronderingen av skogen på de platser där alternativet går på befintlig sträckning bedöms som generellt ringa i omfattning. Där vägen går i ny sträckning, väster och norr om Jämjö, försämras både arrondering och tillgänglighet. Tillgängligheten säkras dock genom portar och dyl. samt genom lokalvägnätssystemet. Konsekvenserna för näringen bedöms som liten. Alternativ 2 Sammanlagd arealförlust ca 20,3 ha. Tillgängligheten till och arronderingen av skogen i de västra delarna av alternativet, bedöms som generellt ringa i omfattning. Väster och norr om Jämjö, där vägen berör skogsmark, kan både arrondering och tillgänglighet försämras. Tillgängligheten säkras dock genom portar och dyl. samt genom lokalvägnätssystemet. Konsekvenserna för näringen bedöms som liten. Alternativ 3 Alternativ 3 medför en sammanlagd arealförlust på ca 31,2 ha för näringen. Alternativet berör i stor mån skogsmark och arealförlusten bedöms vara relativt stor. Dock löper alternativet i gränsmark mellan skogs- och jordbruksmark, varför intrånget till synes inte bedöms bli alltför påtagligt. Arrondering och tillgänglighet kommer att förändras och negativa konsekvenser uppstå. Tillgängligheten till näringen säkras dock genom portar och dyl. samt genom lokalvägnätssystemet. Konsekvenserna för näringen bedöms som måttliga. Möjliga skadeförebyggande åtgärder Passagemöjligheter genom öppningar i mittoch sidoräcken samt möjligheter att nyttja lokalvägnätet underlättar och minskar olägenheterna för skogsbruket. Lokalvägnätet utformas så att så begränsade markområden som möjligt tas i anspråk. Markbyten kan förbättra tillgängligheten och arronderingen. Nya skogsbilsvägar och vändplaner ordnas inom skogsmark för att säkerställa tillgängligheten för skogsbruksmaskiner och transporter. 158 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

76 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA NATURRESURSER Yt- och grundvatten Vatten är en livsnödvändig resurs som måste skyddas och vårdas. Instrument finns för detta ändamål: EU:s vattendirektiv, miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och den konkretisering av målet som ligger i Vägverkets strategiplan. EU:s vattendirektiv År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/ EG), en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Direktivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten, större flodmynningar och för kustvatten. Målet är att alla vatten ska ha god vattenstatus senast Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas, och arbetet med direktivet löper i 6-årscykler med tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Grundvatten av god kvalitet Regeringen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål, vilka ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa miljökvalitetsmål: Grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det övergripande målet har också tre delmål: Skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Inga negativa förändringar i grundvattennivån. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djuroch växtliv i angränsande ekosystem. Rent vatten för dricksvattenförsörjning. Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Strategiplan, etappmål för vatten Senast år 2010 ska alla stora vattentäkter (mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer per år) längs det statliga vägnätet, vilket utnyttjas för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet avseende föroreningar orsakade av vägar och vägar och vägtrafik. Samlad bedömning Konsekvenserna bedöms inte vara av alternativskiljande karaktär. Samtliga alternativ bedöms medföra positiva konsekvenser för yt- och grundvatten. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 159

77 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA NATURRESURSER Underlagsmaterial Skyddszoner och skyddsbestämmelser kommer från Karlskrona kommun. Osäkerhet i bedömning Det är svårt att exakt avgöra var gränsen mellan yttre och inre skyddszoner går. Nollalternativet Idag berör E22 ett inre skyddsområde för grundvatten, samt ett skyddsområde för ytvatten. Fortsatt eller ökad trafik på E22 skulle medföra fortsatta eller större risker för olyckor med tung trafik och farligt gods som förorsakade utsläpp till mark och grundvatten. Andra föroreningar som via vägdagvatten belastar mark och vatten kommer att öka i takt med ökande trafik. Sammantaget bedöms konsekvenserna för grundvattnet som stora. Förutsättningar Inom och i anslutning till både Jämjö och Ramdala finns vattentäkter. Kommunen har under år 2008 byggt en vattenledning mellan Jämjö och Ramdala. Tanken är att vattentäkten i Jämjö skall försörja Ramdala, då täkten i Ramdala idag är påverkad av gödsel från jordbruket och ska utgå. Ramdalatäkten skall i framtiden fungera som reservtäkt. Effekter och konsekvenser Samtliga nybyggnadsalternativ Samtliga alternativ kommer att norr om Jämjö beröra ett yttre skyddsområde för grundvatten samt ett skyddsområde för ytvatten. En ny sträckning av E22 bedöms innebära en mer trafiksäker väg, vilket i sin tur minskar riskerna för exempelvis olyckor med farligt gods. Ökad olycksrisk medför även en ökad risk för att farliga ämnen kan nå grundvattnet. I en jämförelse med nollalternativet bedöms samtliga av de studerade alternativen vara att föredra, då nollalternativet idag går igenom ett inre skyddsområde för grundvatten samt skyddsområde för ytvatten i Jämjö tätort. En minskad trafik genom Jämjö innebär statistiskt en mins- kad risk för olyckor med farligt gods, vilket i sin tur innebär att risken för utsläpp inom det inre skyddsområdet för grundvatten och skyddsområde för ytvatten minskar. Trafikmängden kan ge en grov uppskattning av vägdagvattnets behov av rening; ju större trafikmängd, desto större mängd föroreningar i dagvattnet. För vägar med en trafikmängd som är mindre än fordon per årsmedeldygn (ÅDT) krävs normalt inga särskilda åtgärder för omhändertagande av vägdagvatten såvida det inte finns några känsliga/värdefulla miljöer som är recipienter. De i detta projekt diskuterade trafikmängderna beräknas inte överskrida ÅDT med fordon år 2040 (ÅDT ca 6000 fordon), varför några särskilda åtgärder utanför vattenskyddsområdena för grundvatten inte är aktuella. Samtliga alternativ bedöms medföra positiva konsekvenser för yt- och grundvatten. 160 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

78 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA NATURRESURSER Kartan redovisar vattentäkter inom och i anslutning till utredningsområdet. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 161

79 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OCH ANDRA RESURSER Möjliga skadeförebyggande åtgärder För att skydda den grundvattentillgång som finns i anslutning till Jämjö bör skyddsåtgärder för vattentäkter upprättas. Detta kommer att studeras i kommande arbetsplan för att bedöma risk och erforderliga åtgärder. Ny sträckning av E22 norr om Jämjö kan vara aktuell att läggas i tät sektion med uppsamlande diken. Syftet med detta är att underlätta upptäckten av eventuella ämnen som läcker ut vid olycka, och därmed även att åtgärder vidtas innan föroreningarna hinner påverka grundvattentillgången. Utan tät sektion riskerar eventuella ämnen som läcker ut vid olycka att kontaminera grundvattentillgången, och därmed försämra vattenkvaliteten i Jämjö grundvattentäkt. Tät sektion kan åstadkommas genom avkörningsbart, tätat sidoområde eller genom vägräcke med kantsten. Den förstnämnda lösningen innebär ett bättre skydd mot vägsaltskador. Klimat och energi Flertalet fordon drivs av icke förnybara bränslen såsom bensin och diesel. Förutom vikten av att hushålla med olja, så påverkar förbränningen av drivmedel vårt klimat genom koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten. Det är därför viktigt att hålla bränsleförbrukningen på en låg nivå. Andelen fordon som drivs av alternativa bränslen kommer sannolikt att öka i framtiden. Även förbrukningen av bensin och diesel per fordon beräknas minska. Energiförbrukningen i ett vägnät beror, förutom av de enskilda fordonen, av det totala trafikarbetet. Med trafikarbete menas den totala väglängden som alla fordon i vägnätet förflyttar sig under en viss tid. Samlad bedömning Bränsleförbrukningen i de olika alternativen skiljer sig inte i så stor grad. Jämfört med dagens situation beräknas bränsleåtgången minska något i alla alternativ. Minst bränsle går åt i nollalternativet. Av nybyggnadsalternativen beräknas alternativ 3 ha den lägsta totala bränsleförbrukningen i vägnätet. Underlagsmaterial Bränsleåtgången i utredningsområdet har beräknats med Vägverkets analysmodell EVA (Effektberäkning vid VägAnalyser). Modellen omfattar alla allmänna vägar i varje alternativ. Osäkerhet i bedömningen För beräkningen av bränsleåtgång har trafikmängderna stor betydelse. Beräkningarna bygger på trafikprognoser för projektet samt antaganden om vägval som redogörs för i kapitel 2 respektive 6. Nollalternativet Bränsleförbrukningen i det befintliga vägnätet beräknas minska p g a mer bränslesnåla motorer. Fram till år 2020 beräknas den totala förbrukningen minska med ca 7 % till ca 4,8 m 3 på ett år. Effekter och konsekvenser Alternativ 1 och 2 l alternativ 1 och 2 beräknas bränsleförbrukningen bli ca 5,0 m 3 per år under 2020, d v s något högre än i nollalternativet p g a högre hastigheter. Bränsleförbrukningen är dock lägre än idag. Alternativ 3 Alternativ 3 ger den lägsta bränsleförbrukningen av nybyggnadsalternativen, ca 4,9 m 3 per år under 2020, p g a kortare vägsträcka för den långväga trafiken. Bränsleåtgången är dock något högre än i nollalternativet p g a de högre hastigheterna. 162 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

80 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖPÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 7.5 Miljöpåverkan under byggtiden Allmänt Byggande av ny väg och/eller ombyggnad av befintlig väg kommer att medföra störningar för människor som bor i närheten och för de som nyttjar berörda befintliga vägar. Störningarna kan bestå av buller, damm, vibrationer och försämrad framkomlighet. Omfattningen av störningen kan variera under den aktuella byggnadstiden då arbetena kommer att vara olika intensiva under olika byggskeden. Omfattningen av störningen varierar också mellan de olika alternativen. Samlad bedömning Störningarna under byggtiden bedöms innebära normal påverkan för vägarbete i respektive miljö. Inga exeptionella störningar bedöms uppstå. Förväntade störningar kan variera med årstiden för byggnationen. Bedömningen grundas på erfarenheter från andra liknande objekt. Utbyggnad i etapper, gäller alternativ 1-2, innebär att den negativa påverkan kan delas upp och minskas. Figuren visar schematiskt det som händer på en byggarbetsplats. Till vänster visas några av de produkter som tillförs. Upptill visas de avfallsprodukter och störningar som inte direkt, eller endast i begränsad omfattning, kan åtgärdas. Nertill visas de avfallsprodukter som kan och måste tas omhand. Trafikföring Under byggtiden uppkommer extraordinära störningar för trafiken. På E22 kommer framkomligheten för trafiken att tillfälligt nedsättas och behöva omledas. Framförallt gäller detta för alternativ 1, då denna till stor del i de västra delarna går i befintlig sträckning. I alternativet finns förutsättningar att kunna bygga om i etapper, vilket minskar störningarna för trafiken, då vägarbetsområdet då blir kortare att passera för trafiken. Intrång Etableringsområden för tillfällig uppställning av arbetsbodar, maskiner, material, bränsle, tillfälliga arbets-/byggvägar, tillfälliga massupplag etc. kommer att behövas. Dessa områden kan till stor del hamna utanför själva vägområdet. I kommande arbetsplaneskede redovisas vilka fastigheter som kommer att beröras av markanspråk. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 163

81 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖPÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN Boendemiljöer Under byggtiden kommer buller att uppstå som kan ge störningar för omgivningen, exempelvis sprängning, masshantering etc. Tillåtna bullernivåer under byggtiden regleras av Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Förutom buller från själva arbetsplatsen kommer också trafiken till och från arbetsplatsen att ge upphov till bullerstörningar. Denna störning bedöms efter de riktvärden som gäller för vägtrafikbuller. Masshantering och upplag Under byggtiden kommer massor att schaktas, flyttas, läggas upp och nyttjas som byggmaterial. Beroende på typ av material måste hanteringen anpassas så att rätt hantering av massorna sker. Eventuella förorenade massor måste omhändertas, schakt i vatten måste ske så att grumling minimeras, upplag måste lokaliseras så att inte problem uppstår med damning etc. Översiktliga beräkningar av masshantering har gjorts för de olika alternativen med utgångspunkt i de profiler som tagits fram för de olika vägsträckningarna inom föreslagna vägkorridorer. Väglinjerna inom föreslagna korridorer är ännu preliminära och kan komma att förskjutas både i sidled och höjdled vilket innebär att beräkningarna är relativt osäkra. Vid projekteringen försöker man få massbalans, d v s lika mycket schakt som fyllning. Det är viktigt att undvika underskott på massor då man i så fall måste transportera massor utifrån till vägbygget. Beräkningarna visar att det inte kommer att bli massunderskott i något alternativ. Eventuella överskottsmassor kan exempelvis användas till bullervallar. Det förekommer bergskärningar på sträckan förbi Jämjö i alla alternativ, men det har inte gjorts någon undersökning av andelen berg i beräknad schakt för alternativen. Bortschaktat berg kan krossas och användas till överbyggnaden för vägen. Alternativ 1 följer befintlig väg och det går att utnyttja befintlig överbyggnad vilket medför mindre schakt utefter den sträckan. Alternativ 1 och 2 går över åkrarna där man vill undvika att gå på hög bank. Detta kan medföra att det blir överskottsmassor på denna del och svårare att få massbalans. I alternativ 3 bedöms det lättast att projektera vägen så att man får massbalans, eftersom den går i jungfrulig mark. 164 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

82 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - RISKER 7.6 Risker Underlagsmaterial Underlaget för bedömningarna utgörs av kartstudier, geotekniska bedömningar, naturinventeringar och beräkningar av olycksrisker. Risken för trafikolyckor har beräknats med Vägverkets analysmodell EVA (Effektbedömning vid väganalyser). Risken för utsläpp av farligt gods har bedömts enligt Vägverkets och Räddningsverkets publikation 98:064, Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka. Vägverkets publikation 2002:43, Handbok Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn, har använts för generell information och tips. Samlad bedömning Risken för att människa och miljö skall komma till skada bedöms som störst i nollalternativet. Risken för olycka med farligt gods minskar i samtliga alternativ. Bedömningsgrunder Avsnittet konsekvenser ersätts i detta avsnitt med en riskbedömning. Med risk avses ytterst i riskbedömningen risken för att miljö och/eller människa kommer till skada. Riskbedömningen utgör, i enlighet med Räddningsverkets bok Olycksrisker och MKB, en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse (olycka) inträffar och dess konsekvenser (omfattning). För att minimera eller undvika en risk, det vill säga att miljö och/eller människa kommer till skada, måste således sannolikheten och/eller konsekvensen av en olycka minimeras eller elimineras. Osäkerhet i bedömning Beräkningarna av risker för olyckor med utsläpp av farligt gods bygger på schablonvärden vad avser olycksrisk på olika vägtyper samt antal fordon med farligt gods. Användningen av schablonvärden innebär att det finns en viss osäkerhet i beräkningarna. Sårbarhet och robusthet Länsstyrelsen, Räddningsverket med flera har till uppgift att bevaka och understödja åtgärder som gör våra kommunikationer sårbara i krissituationer eller vid icke förutsedda förändringar av annan karaktär. Målet är att skapa ett robust kommunikationssystem. E22 ska efter ombyggnad fungera under lång tid och tåla förändrade krav under tiden. De parametrar som bedöms här är risk för översvämning och risk för avstängning. Nuläge Idag bedöms E22 ha en viss sårbarhet med hänsyn till risker för besvärande avstängningar i samband med svårare olyckor. Lokalvägnät saknas till stora delar och parallella lokalvägnät för tung trafik på rimligt avstånd saknas. E22 ligger på en marknivå som är tillräcklig med hänsyn till översvämningsrisker. Nollalternativet Nollalternativet innebär att sårbarheten för tillfälliga avstängningar kommer att kvarstå och öka, då trafiken på E22 i framtiden förväntas öka. Risken för att människor och/eller miljö ska komma till skada bedöms som störst i nollalternativet. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 165

83 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - RISKER Samtliga alternativ Möjligheterna att leda om trafik på parallella lokalvägar förbättras framförallt i samtliga alternativ. Även i alternativ 1, då stora delar av befintliga väg föreslås användas. I alternativ 1 planeras ett lokalvägnätsystem att anläggas. Risken för att människor och/eller miljö ska komma till skada till följd av avstängning bedöms bli försumbar i samtliga alternativ. Ras och skred Nuläge De geotekniska förutsättningarna är sådana att risken för omfattande jord- eller bergskred i huvudsak bedöms som små. Nollalternativet Förhållandena ändras inte jämfört med nuläget. Samtliga alternativ I alternativen kan det finnas en risk för jord- eller bergskred vid höga vägbankar i anslutning till passagen vid Ådalen. I övrigt bedöms risken för skred som små inom de redovisade vägkorridorerna. Trafikolyckor För konsekvenbedömning avseende trafikolyckor hänvisas till kapitel 7.3 Hälsa och säkerhet. 166 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

84 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - RISKER Olyckor med farligt gods Förutsättningar Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. Farligt gods kan delas in i tre huvudgrupper; brandfarligt/explosivt gods, giftigt gods samt frätande gods. Den vanligaste typen av farligt gods är brandfarliga vätskor. Vid olyckor med farligt gods uppstår risker för de inblandade i själva olyckan, för andra trafikanter på vägen och i vissa lägen för närboende eller människor som på grund av arbete eller av andra skäl vistas i närheten av vägen. Gasutsläpp kan vara skadliga upp till 500 meter eller mer från olycksplatsen. Explosioner når sannolikt inte över cirka 200 meter medan vätskeutsläpp i första skedet endast påverkar de som befinner sig på eller i vägens omedelbara närhet. I nästa skede kan indirekta skador uppkomma om farliga vätskor sprider sig till grundvatten eller vattendrag. Olyckor med farligt gods får störst negativ effekt på miljön när farliga vätskor som till exempel petroleumprodukter rinner ut i sjöar eller vattendrag och i värsta fall snabbt sprider sig till stora områden genom vattensystemet. Infiltrationskänslig mark med grund vatten tillgångar är ett annat riskområde. Grundvatten som blivit förorenat av olja kan bli otjänligt som dricksvatten under hundratals år. Nuläge Vägverket räknar trafikflödet på E22 vart fjärde år, trafiken på den aktuella sträckan räknades senast Störst är trafiken på den västra delen närmast Karlskrona där årsdygnstrafiken (ådt) uppgår till fordon/dygn mellan Lösen och Torstäva, lastbilsandelen uppgår till 7 %. På sträckan öster om Jämjö uppgår trafiken till knappt 4300 fordon/dygn med en lastbilsandel på 12 %. Enligt mätningarna är trafiken på sträckan under juli månad ca 40 % större än ådt p.g.a. den stora turisttrafiken. Under perioden maj-augusti ligger trafikflödet över ådt, övrig del av året är trafikflödet lägre. Transporter med farligt gods på sträckan uppgår till ca 4 % av lastbilstrafiken. (Godstransporter genom Skåne och Blekinge, Vägverket, 2006 samt Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2006, SIKA) Nollalternativet Riskerna kommer att öka i takt med ökande trafik. Samtliga alternativ För samtliga alternativ gäller att riskerna för olyckor med farligt gods minskar då vägstandarden förbättras. Samtliga alternativ medför intrång i det yttre skyddsområdet för grundvattentäkt samt skyddsområde för ytvatten. Då befintlig E22 idag går igenom det inre skyddsområde för grundvattentäkt i Jämjö, bedöms alternativen medföra positiva konsekvenser för yt- och grundvatten. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 167

85 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖUPPFÖLJNING 7.7 Miljöuppföljning Miljöuppföljningen utgör en viktig del i planerings-, projekterings-, bygg- och driftskedena, då den syftar till att bevaka att miljökonsekvensbeskrivningens intentioner hålls levande genom hela projektet. Bedömningar och förslag till skadeförebyggande åtgärder i de olika skedena följs upp och fördjupas i takt med att kunskapen och detaljeringsgraden ökar. Miljöuppföljningen har stor betydelse för att tillgodose miljöbalkens bestämmelser, eftersom den kan bidra till miljöanpassning av ett vägprojekt och ge ökade kunskaper om projektets miljöpåverkan. De miljöeffekter och miljökonsekvenser som följer av ett vägprojekt kan ibland vara svåra att förutse. Planerings- och projekteringsskedena Under planerings- och projekteringsskedena består miljöuppföljningen huvudsakligen av att de miljöaspekter som behandlas i ett skede, från förstudie till bygghandling, inarbetas i nästföljande handling. I dessa skeden upprättas inget kontrollprogram men de kontroller som föreslås ska kunna mynna ut i ett kontrollprogram i ett senare skede. Följande saker bör dokumenteras senast under arbetsplaneskedet: Kvalitet och nivåer på grundvatten i brunnar inom de områden som kan komma att påverkas. Berörda biotoper, bland annat vad avser artsammansättning, känslighet och hydrologi samt vistelseplatser för olika djurarter. Hotade eller hänsynskrävande arter bör särskilt noteras. Byggskedet Byggskedet innebär att ett kontrollprogram upprättas av entreprenören i form av en miljöplan som ska bygga på tidigare genomförda miljökonsekvensbeskrivningar. Föreslagna skyddsåtgärder byggs eller anläggs. I detta skede kan ytterligare undersökningar krävas för att utarbeta relevanta kontrollprogram. Driftskedet Driftskedet innebär att vägen är byggd och att de genomförda skyddsåtgärderna ska lindra eller undvika påverkan och skador. Syftet med uppföljningen är att kunna kontrollera om de vidtagna åtgärderna fått avsedd verkan. Insamlande av referensdata före byggstart är en förutsättning för uppföljningen. De kontroller som genomförs bör vara mätbara och kunna relateras till upprättade mål och riktvärden. Uppföljningsprogrammet utarbetas lämpligen i samråd med Länsstyrelsen, kommunerna och personer med specialkunskaper inom de aktuella uppföljningsområdena. Det är av stor vikt att ansvarsförhållanden och rollfördelning klargörs i ett tidigt skede, så att uppföljningsarbetet under driftskedet utförs på ett så bra sätt som möjligt. 168 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

86 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SAKPRÖVNINGAR 7.8 Sakprövningar För att bygga en ny väg kommer det att krävas prövningar enligt bland annat miljöbalken, väglagen, plan- och bygglagen och kulturminneslagen. Vägverket är huvudansvarig för samtliga ansökningar. Nedan ges exempel på olika typer av prövningar som kan bli aktuella. Under planeringsprocessen har hänsyn tagits till befintliga intresseområden i samband med att vägkorridorerna har tagits fram. Intrång i de bevarandevärda områden som bedöms ha störst dignitet har undvikits i samtliga alternativ, exempelvis intrång i natura 2000-område, intrång i naturreservat m.m. För närvarande kan inte något av de studerade alternativen leda till någon prövning som kan försvåra projektets uppförande. Dispens för ingrepp i biotopskyddsområden, exempelvis stenmurar, småvatten i odlingslandskapet och åkerholmar söks hos Länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap. Dispens från strandskydd söks hos Länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap. Tillstånd för att bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv m m enligt miljöbalken 9 kap och förordningen 1998:904 om Täkter och anmälan för samråd. Anläggning för deponering av avfall kräver tillstånd enligt miljöbalken 9 kap. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Anläggning för stenkrossning, makadamtvätt och tillverkning av asfalt kräver anmälan till miljönämnden enligt miljöbalken 9 kap. Tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken 11 kap krävs för anläggande av broar och ibland också för trummor. För mindre trummor kan det räcka med en anmälan. Tillstånd kan även krävas för schaktningsarbeten som innebär förändring av grundvattenförhållanden. Schaktningsarbeten som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd till berörd tillsynsmyndighet enligt miljöbalken 12 kap. Anmälan om att jordbruksmark tas ur produktion söks hos Länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap. Om tillstånd för vägbygge ges krävs inte någon anmälan. Anläggning för mellanlagring av avfall, exempelvis jord, sten och torv, kan kräva tillstånd av Länsstyrelsen. Tillstånd krävs också för att transportera massor och avfall enligt miljöbalken 15 kap. I de fall som fornlämningar kan behöva fl yttas, rubbas, tas bort eller täckas etc. krävs tillstånd enligt kulturminneslagen. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Bygglov kan krävas enligt plan- och bygglagen för bullerdämpande skärmar. Rivningslov kan behövas vid rivning av bebyggelse. Marklov kan krävas för bullerdämpande vallar, terrängmodellering och upplag. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 169

87 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖKVALITETSMÅL 7.9 Miljökvalitetsmål Regeringen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Dessa ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. För detta projekt har följande miljökvalitetsmål bedömts vara relevanta: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå, som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt, att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet uppnås. Utsläppen av koldioxid, som är den växthusgas som starkast bidrar till den så kallade växthuseffekten, minskar eller förblir oförändrad fram till år 2020 enligt avsnittet Luftkvalitet. Detta trots förväntad trafikökning och att den nya vägen medför ökad hastighet, vilket beror på att fordonsparken antas bestå av mer bränslesnåla bilar. Minskningen blir dock störst i nollalternativet som innebär en lägre hastighetsbegränsning på E22. Naturvårdsverkets prognoser för framtida svenska utsläpp av växthusgaser visar att utsläppen förblir relativt stabila fram till år 2010, men ökar mot år 2020 och att det framför allt är koldioxidutsläppen som ökar. Orsaken bedöms vara fortsatt ökande utsläpp från framför allt transportsektorn, speciellt från godstransporter på väg. Vägprojektet medför ökade koldioxidutsläpp jämfört med nollalternativet vilket i olika hög grad motverkar uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Trafiken påverkar i första hand utsläppen av kväveoxider och VOC, bildning av marknära ozon, partiklar och bensen. Transportsektorn bidrar med cirka 80 % av kväveutsläppen och cirka 30 % av svavelutsläppen som bedöms härröra från Sverige. Vägtrafikens andel av de totala svavelutsläppen i Sverige är dock mindre än cirka 5 %. En stor andel av både de totala kväve- och svavelutsläppen bedöms härröra från källor utomlands. Enligt avsnittet Luftkvalitet halveras mängden av kväveutsläpp och mängden partikelutsläpp minskar med ca 45 % till år 2020 oberoende av vilket alternativ som väljs. Jämfört med nollalternativet år 2020 ger dock nybyggnadsalternativen upphov till något större utsläpp. Alternativ 3 beräknas medföra minst utsläpp. Trafikmängderna är relativt små varför miljökvalitetsnormerna för kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10) och ozon inte kommer att överskridas. Föreslagna vägsträckningar bedöms medföra att luftkvalitén i Jämjö förbättras, då genomfartstrafiken kommer att gå via förbifart. Ökade eller oförändrade utsläppsmängder av kväve, partiklar och svavel jämfört med nollalternativet gör att vägprojektet i olika hög grad motverkar uppfyllelse av miljömålet. 170 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

88 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖKVALITETSMÅL Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvädning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurade ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål eller byggnader. Utläppen av svaveldioxid, som är det ämne som främst orsakar försurning har sitt ursprung i utsläpp av svavel och kväve från bl a transporter. Utsläppen av svaveldioxid beräknas minska marginellt till år 2020 jämfört med idag i alla tre alternativen. Jämfört med nollalternativet ger dock alla nybyggnadsalternativen upphov till något mer utsläpp av svaveldioxid. Alternativ 3 beräknas medföra minst utsläpp. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika miljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Nya vägdiken utformas så att vägdagvatten genomgår viss rening med vegetativ metod innan det når en värdefull sjö eller ett vattendrag. Vägprojektet varken medverkar eller motverkar till uppfyllelse av miljömålet. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. För att minimera nedträngning av vägdagvatten i skyddsområden för vattentäkter vid Jämjö, kan det bli aktuellt att utforma vägen med skyddsåtgärder. Vägprojektet medverkar till att miljömålet uppfylls genom att trafi k fl yttas ut från det inre skyddsområdet. Vägprojektet innebär ökade utsläpp av svaveldioxid jämfört med nollalternativet vilket i olika hög grad motverkar uppfyllelse av miljömålet. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 171

89 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖKVALITETSMÅL Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Vägen ligger på några platser nära fuktkrävande biotoper, såsom tex. sumpskogar. Där så är möjligt ordnas från vägdiken trummor under vägen och/eller diken mot våtmarker på de platser som är viktigt att de hydrologiska förhållandena förändras så lite som möjligt. Vägprojektet motverkar i någon grad uppfyllelse av miljömålet. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Stora delar av alternativ 3 ligger inom skogsmark, vilken således kommer att minska. På grund av ianspråktagande av skogsmark i alternativ 3 motverkar i alternativet miljömålet. Alternativ 1 och 2 bedöms varken medverka eller motverka till att miljömålet uppfylls. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Vägen ligger till stora delar inom produktiv jordbruksmark vilken således kommer att minska. Alternativ 2 bedöms medföra störst intrång i odlingslandskapet. På grund av inaspråktagande av produktiv jordbruksmark motverkar projektet i olika hög grad uppfyllelse av miljömålet 172 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

90 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MILJÖKVALITETSMÅL God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och energi och andra naturresurser främjas. Förbättrad väg förbättrar trafiksäkerheten medan förändringarna i de boendes närmiljö blir påtaglig. Trafikbullersituationen förbättras i många fall, men bullerdämpande åtgärder kan ge negativa uttryck i landskapsbilden. I nybyggnadsalternativen utsätts ett litet antal boende för vägtrafikbuller, boende som idag lever i en tyst miljö där det ofta också finns välbelägna närrekreationsområden. Kvaliteten på tätortsnära friluftsområden försämras i alla nybyggnadsalternativen beroende på minskad tillgänglighet och ökat vägtrafikbuller. Tillgängligheten kan i några fall förbättras genom gångportar under vägen. a miljömålen i många fall mot varandra, något Inom ett infrastrukturprojekt står de nationella miljömålen i många fall mot varandra, Vägprojektet något som särskilt motverkar ofta i gäller olika hög miljömålet grad uppfyllelse God bebyggd av miljökvalitetsmålet miljö. Även de Ett olika rikt växt- nationella delmålen, tillsammans med de och djurliv. regionala miljömålen, står ofta mot varandra. Sammantaget både motverkar och medverkar vägprojektet till uppfyllelse av miljömålet. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och kommande generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Vägen ligger i ett fåtal fall inom eller nära värdefulla ekosystem som ängs- och hagmarker etc. Huruvida även rödlistade arter kan komma att påverkas är inte känt. Tillgången till en god natur- och kulturmiljö med biologisk mångfald försämras något genom ianspråktagande av mark och vegetation, minskad tillgänglighet och ett ökat vägtrafikbuller för både människor och djur. Vägprojektet motverkar i olika hög grad uppfyllelse av miljömålet. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 173

91 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SAMLAD BEDÖMNING 7.10 Samlad bedömning miljökonsekvenser Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små eller försumbara konsekvenser Positiva konsekvenser Intresse Nollalternativet Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Naturmiljö Alternativ 1 Ingen påverkan Konsekvenserna bedöms ej vara alternativskiljande. Alternativ 1 vore dock att föredra, då alternativet till största delen går i befi nltig sträckning. Alternativ 3 är det alternativ som tar mest jungfrulig mark i anspråk och påverkar vardagsnaturen mest. Kulturmiljö Ingen påverkan Det östra anslutningsalternativet mot Jämjö förbifart medger stora konsekvenser. I övrigt små konsekvenser, men sammantaget måttliga konsekvenser. Anslutningen till Jämjö förbifart ger små konsekvenser. Relativt små konsekvenser. Anslutningen mot Jämjö i väster ger stort intrång. I synnerhet det östliga läget som ger intrång i kulturmiljön vid Duverum. Rekreation och friluftsliv Ingen påverkan Intrången i relativt viktiga rekreationsområden är begränsade. Intrången i viktiga rekreationsområden är begränsade. Tillgängligheten till skogsområdet norr om sträckan kommer att begränsas. Landskapsbild Ingen påverkan Det västra anslutningsalternativet mot Jämjö förbifart medför stora konsekvenser. Dock är detta att föredra då intrång i Bygatan undviks. Ett brett och dominant vägområde uppstår. Stor del går på åkermark i det öppna landskapet. Sammanfattningsvis inte några större konsekvenser. Det västra anslutningsalternativet bedöms vara att föredra, då inget intrång sker i Bygatan. Buller Ökad trafi k genom Jämjö, totalt ca 320 bullerstörda år Höjd hastighet medför fl er bullerstörda i befi ntlig sträckning, totalt ca personer år Fler bullerstörda än i nollalternativet. Åtgärder är möjliga. Höjd hastighet medför fl er bullerstörda i befi ntlig sträckning totalt ca 300 personer år Förbättring i Jämjö. Åtgärder är möjliga. Färre bullerstörda än i övriga alternativ, totalt ca 220 personer år Åtgärder är möjliga. Dock sprids trafi kbuller på en större yta. Vibrationer Ökad trafi k genom Jämjö. Positiva konsekvenser för de boende i Jämjö. Något större utsläppsmängder 174 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

92 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - SAMLAD BEDÖMNING Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små eller försumbara konsekvenser Positiva konsekvenser Intresse Nollalternativet Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Luftkvalité Nollalternativet medför ökade hälsorisker för de boende i Jämjö.. Samtliga av de studerade alternativen medför Restytor minskade utsläpp p g a miljövänligare bilar i framtiden. Nollalternativet och alternativ 3 beräknas medföra minst utsläpp av luftföroreningar. Barriäreffekter Ökad barriäreffekt genom ökad trafi k. Positiva konsekvenser Alternativen medför måttliga konsekvenser. Inga trafi ksäkerhetshöjande åtgärder föreslås längs med gamla E22. Trafi ksäkerhet Antalet trafi kolyckor bedöms öka. Samtliga av de studerade alternativen medför positiva konsekvenser, då sannolikheten för att en trafi kolycka skall ske minskar. Alternativ 1 beräknas ge störst trafi ksäkerhetsnytta. Jordbruk Svårigheter att komma ut på befi ntlig väg med jordbrukstransporter ökar när trafi karbetet ökar. Alternativet medför liten ianspråktagen areal och bedöms inte försvåra brukningen. Impedimentmark bildas och försvårad arrodering. Alternativet medför liten ianspråktagen areal och bedöms inte försvåra brukningen. Skogsbruk Ingen påverkan Liten ianspråktagen areal. Stor Stor ianspråkttagen ianspråktagen areal. Yt- och grundvatten Ökad trafi k medför större risker för olyckor med tung trafi k och farligt gods. Samtliga av nybyggnadsalternativen medför positiva konsekvenser, då trafi ken fl yttas bort från det inre skyddsområdet för grundvatten. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 175

93 8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING 8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING Allmänt Lokal och regional utveckling handlar, i ett transportpolitiskt perspektiv, om hur landets och medborgarnas välfärd påverkas av transportsystemets utveckling lokalt, regionalt och nationellt. Det handlar ofta om en kombination av ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar som stöder varandra. Minskade transport- och restider och kostnader samt ökad tillförlitlighet, är viktiga förutsättningar för en positiv regional utveckling och gott företagsklimat. Så kallad regionförstoring genom tätare och snabbare kommunikationer är ett sätt att förbättra villkoren i dessa avseenden. Det leder till bättre balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Samlad bedömning Förutsättningarna för en positiv utveckling lokalt bedöms vara bäst i alternativ 1 och 2. Förutsättningarna för en positiv regional utveckling bedöms vara bra i alla nybyggnadsalternativ. Nollalternativet innebär sämst möjligheter för en positiv utveckling i området. Underlagsmaterial Bedömningen görs utifrån beprövad erfarenhet och det material och de beräkningar som tagits fram under kapitel 6 Trafiktekniska konsekvenser och kapitel 7 Miljökonsekvensbeskrivning. Osäkerhet i bedömningen En stor mängd faktorer inverkar på hur utvecklingen kommer att bli i Karlskrona kommun och i regionen. Konjunkturens svängningar, förändringar i olika branscher, enskilda företags framgångar respektive motgångar spelar stor roll för utvecklingen både lokalt och regionalt. Dessa faktorer är svåra att förutse och har inte utretts inom ramen för detta projekt. Nollalternativet Så länge befintlig sträckning för E22 går genom Jämjö försvåras utvecklingen av orten. Tillgängligheten till Jämjö och områdena i den östra kommundelen kommer att försämras i takt med att trafiken ökar och pendlingstiden både med bil och buss förlängs till dessa orter p g a väntetider och köer. Detta minskar attraktiviteten i orterna vilket i förlängningen kan innebära att befolkningen minskar vilket leder till att service försvinner. Den ökande andelen tung trafik mot Baltikum med nya färjor med ökad kapacitet innebär att belastningen på vägnätet ökar med högre timtrafik och fordonsansamlingar vid trafiktoppar etc. För företag lokalt och regionalt innebär detta att transportkostnaderna kommer att öka vilket skulle kunna leda till omlokalisering till andra orter. Förutsättningar En god standard för E22 med hög framkomlighet och hög trafiksäkerhet är en förutsättning för fortsatt god tillväxt i företagen i hela den sydöstra regionen med Blekinge och Kalmar län. I det lokala perspektivet, för området öster om Karlskrona är det viktigt att den relativt stora pendlingstrafiken får tillgång till en bra väg in mot centralorten. Övrig planering med kustnära boende med omvandling av sommarstugeområden till permanentbostäder, utbyggnad av VA-nät mm ger förutsättningar för nya bostäder i området söder om E22 och ute på öarna. En bra väg som kan nyttjas av de pendlande är därför en viktig förutsättning för tillväxten. Effekter och konsekvenser Samtliga alternativ En ny väg med bättre kapacitet kommer att ta bort de negativa konsekvenser som en ökad trafik annars skulle komma att innebära i det 176 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

94 8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING befintliga vägnätet. Det innebär att restider och tillförlitlighet för den långväga och den regionala trafiken förbättras, vilket bedöms gynna utvecklingen både lokalt och regionalt. Utvecklingen i Jämjö som bostadsort gynnas av att pendlingstiden kortas och vägen förbättras. Viss service i Jämjö som vänder sig mot passerande trafik kan däremot missgynnas då denna flyttar ut från samhället. Ny sträckning av E22 kan medföra att möjligheterna till en ytterligare förtätning eller expansion av tätorterna Lösen, Ramdala, Öljersjö och Jämjö påverkas. Det som bedöms vara generellt styrande för en framtida utveckling av ovanstående tätorter är, förutom tätortens attraktivitet, bullerfrågan. Ingen bebyggelseutveckling kan i framtiden ske inom områden där gällande gränsvärde 55 dba utomhus vid fasad överskrids, varken från nuvarande sträckning eller framtida sträckning av E22. Dock kan bullerskyddsåtgärder uppföras, som medför att gällande gränsvärden inte överskrids. Enligt uppgift från kommunen pågår det idag en viss utveckling av området kring Lösen, både norr och söder om E22. Den största utvecklingen sker dock söderut, bort från E22. Då samtliga studerade alternativ går i befintlig sträckning vid Lösen, bedöms inte något av alternativen påverka möjligheterna till expansion av tätorten jämfört med nollalternativet (nuvarande sträckning). Den faktor som i framtiden, kommer att styra utvecklingen inom Lösen-området bedöms inte vara E22, utan en eventuell väganslutning mellan Verköleden och E22. Enligt uppgift omfattas inte området kring Öljersjö av gällande detaljplaner. Kommunen har inte några speciella planer för en framtida utveckling av området kring Öljersjö. Gällande Ramdala anger kommunen att det inte förekommer, och kommer inte heller att förslås i kommande översiktsplan, några större utvecklingsplaner. En viss förtätning kan dock komma att ske, och bebyggelse kan uppföras på mindre lucktomter inom den samlade bebyggelsen. Styrande faktor för exploatering i båda orterna är buller från omgivande vägar vilket varierar mellan alternativen, se kartor i kapitel 7. Enligt kommunen koncentreras utvecklingen av Jämjö till centrum. Detta kommer att vara möjligt när E22 flyttas norr om tätorten. Samtliga av de studerade alternativen bedöms därför medföra positiva konsekvenser för tätortsutvecklingen i Jämjö, då alternativ 1-3 bidrar till en förbättrad boendemiljö. Möjligheterna till att skapa ett levande centrum med folkliv ökar. Inga tankar finns i dagsläget att expandera Jämjö norrut. Mindre planer finns dock att utveckla bebyggelsen i Jämjö mot söder till kusten. Detta är dock inget som kommer att påverkas av den nya sträckningen av E22. Alternativ 1 och 2 Båda de alternativa sträckningarna når merparten av de boende i området, som får tillgång till den nya vägen. Attraktiviteten på boendet i dessa orter ökar om pendlingstiden minskar och vägen känns säkrare och bekvämare att köra. Utbyggnad av bostäder planeras i Torstäva, Ramdala och på öarna. Dessa nya områden får en god tillgänglighet till den nya vägen vilket bedöms öka möjligheterna till utbyggnad och utveckling. Alternativ 3 Kommunikationerna förbättras inte för de mindre samhällena mellan Lösen och Jämjö. Tillgängligheten till planerade områden i Ramdala, Torstäva och på öarna förbättras inte i alternativ 3, vilket kan minska attraktiviteten och hämma utvecklingen jämfört med andra områden. Alternativet bedöms även vara negativt för utvecklingen av turismen på öarna Senoren, Sturkö och Tjurkö eftersom tillfarten från E22 försämras jämfört med idag. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 177

95 9. EKONOMI 9. EKONOMI 9.1 Genomförandekostnader Nedan redovisas bedömd anläggningskostnad för respektive alternativ i 2006-års prisnivå. I bedömningen ingår byggkostnader samt kostnader för bullerskydd, marklösen, arkeologiska undersökningar, projektering och administration. Kostnader för rastplatser har inte medräknats. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 ca 400 Mkr ca 385 Mkr ca 390 Mkr 9.2 Väghållarkostnader Drifts- och underhållskostnaderna ökar i alla nybyggnadsalternativen jämfört med nollalternativet eftersom den totala väglängden ökar. Lägst kostnader bedöms alternativ 2 medföra då den totala väglängden är kortast i detta alternativ, skillnaderna mellan alternativen är dock marginella. 9.3 Samhällsekonomisk analys En ny eller ombyggd väg ger en trafikekonomisk nytta om den sammanlagda kostnaden för olyckor, restid, fordonsdrift samt drift- och underhållskostnader för vägnätet minskar. En väginvesterings lönsamhet kan bedömas genom att den trafikekonomiska nyttan under vägens hela livslängd jämförs med investeringskostnaden inklusive skattefaktorer. Investeringen är lönsam om nyttan överstiger kostnaden. Förhållandet mellan nytta och kostnad brukar beskrivas med den så kallade nettonuvärdeskvoten NNK. Nettonuvärdeskvot = Trafikekonomisk nytta - anläggningskostnad inkl skatter Anläggningskostnad inkl skatter Om nettonuvärdeskvoten är större än 0 är investeringen lönsam. En nettonuvärdeskvot på 1,0 innebär att nyttan är dubbelt så stor som kostnaden. Den trafikekonomiska nyttan är beräknad med EVA-modellen version 2.56 (Effektberäkning vid VägAnalyser). I den trafikekonomiska nyttan ingår följande effekter: trafiksäkerhetseffekter för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik, res- och 178 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

96 9. EKONOMI godstid, fordonseffekter, luftföroreningar samt drift- och underhållskostnader på vägnätet. Effektberäkningen görs för ett basår (2006) samt två prognosår (2020 och 2040). Alternativ Trafikekonomisk nytta, miljoner kronor Nettonuvärdeskvot Alternativ ,4 Alternativ ,5 Alternativ ,6 Beräknad samhällsekonomisk lönsamhet med EVA version Beräknad livslängd är 60 år. restiden. Kostnaden per sparad timme blir 121 kr i alternativ 2 jämfört med 127 kr och 124 kr i alternativ 1 respektive 3. Typ av effekt Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Restid 593,4 602,4 607,5 Fordonskostnad -7,4 15,8 77,4 Godskostnad 8,8 10,2 11,6 Trafiksäkerhet 121,1 111,9 88,2 Miljö - utsläpp -17,3-13,2-4,3 Drift och underhåll -57,5-54,0-58,1 Beräknade nuvärden i Mkr för olika effekter jämfört med nollalternativet års prisnivå. (EVA version 2.56) Beräkningarna visar att alternativ 3 är mest lönsam, skillnaden mellan alternativen är dock relativt liten. Alternativ 3 ger störst total nytta. Det är framförallt fordonskostnaderna som medverkar till detta, eftersom alternativet visar betydligt lägre kostnader för bränsleförbrukning, däckoch fordonsslitage mm än de övriga alternativen p g a kortare väglängd för den genomgående trafiken. Alternativ 1 ger mest trafiksäkerhet per satsad krona. Kostnaden per räddat liv är 183 Mkr i alternativ 1 jämfört med 233 Mkr i alternativ 3. Alternativ 2 är mest kostnadseffektiv vad gäller E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 179

97 10. SAMLAD BEDÖMNING 10. SAMLAD BEDÖMNING 10.1 Inledning I vägutredningen har ett antal olika alternativ studerats. Fem alternativ redovisades i förstudien och ytterligare ett alternativ tillkom under arbetet med vägutredningen. Tre alternativ har förkastats under arbetets gång, vilket redovisas i kapitel 4. Kvarvarande alternativ 1, 2 och 3 har beskrivits och bedömts utifrån sina konsekvenser. Här sammanfattas alternativens för- och nackdelar och ställs mot varandra Alternativ 1 och 2 Alternativ 1 och 2 går delvis i samma vägkorridor och kan även kombineras med varandra. Det medför att de bör behandlas tillsammans för att finna den optimala sträckningen inom denna korridor. Detta alternativ kan därefter jämföras och värderas mot alternativ 3. Vid värderingen delas alternativ 1 och 2 upp i två delsträckor som kan kombineras. Varje del jämförs var för sig med för- och nackdelar. Sträckan Lösen-Ramdala Alternativ 1 Alternativ 1 går i befintlig sträckning. Ett separat lokalvägnät skapas som är anpassat för sin uppgift och tar inte så stora ytor i anspråk. Lokalvägnätet är helt skilt från E22 i plan, vilket medför bra förbindelser för oskyddade trafikanter på sträckan. Ett antal bostadsfastigheter som idag är bullerstörda kommer att få ökat buller pga höjd hastighet, detta bör dock kunna åtgärdas med bullerskydd. Alternativ 2 Alternativ 2 går parallellt med befintlig sträckning. Genom Öljersjö by följer vägen den gamla järnvägsbanken. Vägen kan lätt byggas ut i etapper utan att det stör den trafik som går kvar på befintlig väg. Vägen skapar ett brett transportrum med impedimentytor mellan ny och gammal väg. Stora ytor av jordbruksmarken tas i anspråk. I Öljersjö gör vägen stora intrång och bostadsfastigheter måste lösas in. Befintlig väg blir lokalväg. Vägen är inte anpassad för den lägre hastighet som normalt önskas på en lokalväg. Trafiksäkerheten bedöms inte bli tillfredsställande trots det lägre trafikflödet och då oskyddade trafikanter får fortsätta att korsa vägen i plan. Slutsats Alternativ 1 har på den aktuella sträckan stora fördelar jämfört med alternativ 2. Det finns egentligen ingenting som talar för alternativ 2 på denna del. Etappindelningen går att lösa även i alternativ 1 om lokalvägen byggs först och används under byggnadstiden. Den första delen av alternativ 2 bör därmed förkastas. Sträckan Ramdala-Jämjö Alternativ 1, västlig sträckning Alternativ 1 har två möjliga sträckningar på delen mellan Ramdala och Kråkerum, norr om Jämjö. Ett västligt alternativ tar av från befintlig väg vid Rosenhill och korsar det lokala rekreationsområdet vid Vallby. Ramdala och Rosenhill kan knytas ihop med planskilda korsningar. Trafikplatsen får relativt bra stöd i landskapet och busshållplatser kan anläggas på ramperna. Vägalternativet orsakar stora störningar för ett antal gårdar i Vallby som ej kan lösas in. Alternativ 1, östlig sträckning Detta alternativ har trafikplatsen, där förbifarten viker av, förlagd nära Jämjö vilket ger den bästa pendlingsvägen in till Karlskrona för Jämjöborna. Trafikplatsen får i detta läget även bäst stöd i landskapet av de tre möjliga lägena. Husen invid trafikplatsen går att lösa in. Ramdala och Rosenhill knyts ihop med planskilda korsningar på samma sätt som i det västliga alternativet. 180 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

98 10. SAMLAD BEDÖMNING Nackdelar med sträckningen är att den splittrar Bygatan i Duverum och att den ger längst vägsträckning för genomfartstrafiken. Alternativ 2 I detta alternativ är trafikplatsen förlagd vid Ramdala. Det innebär att sträckningen är den genaste för genomfartstrafiken av dem som kan kombineras med alternativ 1, väster om Ramdala. Färre boende kommer även att störas av vägen jämfört med de båda andra sträckningarna. Intrånget i jordbruksmark är störst av de möjliga sträckningarna. Nackdelen är också att trafikplatsen ligger längst från Jämjö, vilket medför att Jämjöborna tvingas åka långt på den gamla, mindre trafiksäkra vägen. Pendlingstiden förlängs jämfört med övriga alternativ. Slutsats Alla de tre möjliga sträckningarna har olika kvaliteter som gör att det är svårt att värdera dem mot varandra. Alla tre har även olika nackdelar, men inte i så stor grad att något alternativ går att förkasta i detta läget. Slutsatsen blir att alla tre sträckningarna blir alternativa dellösningar till alternativ 1 och bör var för sig noggrant värderas och jämföras med alternativ 3. Alternativen visas på kartor på följande uppslag. Vid fortsatt utvärdering kommer de att behandlas som tre olika alternativ, i kombination med alternativ 1 på sträckan Lösen-Ramdala. De kommer fortsättningsvis att kallas alternativ 1 Väst, alternativ 1 Öst och alternativ 1-2. (Alternativ 1-2 består av en kombination av alternativ 1 och 2.) 10.3 Alternativ 3 Alternativ 3 har endast en sträckning för huvudvägen. Anslutningsvägen till Jämjö har däremot flera möjliga lösningar. Två av dessa sträckningar skiljer sig mycket åt i sin karaktär. En västlig sträckning som går ute på åkern och ansluter till E22 norr om Vallby. Den andra östliga sträckningen som korsar Duverums bygata, går i skärning genom skogen och ansluter till E22 längre österut än det föregående alternativet. På motsvarande sätt som med alternativ 1 och 2 kommer alternativ 3 att behandlas som två olika alternativ i fortsatt utvärdering. Alternativen kommer att kallas alternativ 3 Väst och alternativ 3 Öst och visas på kartor på följande uppslag. Samlad bedömning Alla alternativ förbättrar trafi ksäkerhet och framkomlighet på E22 samt minskar störningarna för boende i Jämjö. Alla alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Alternativ 1 Väst och 1 Öst ger bäst trafi ksäkerhet och störst förbättringar för gång- och cykeltrafi ken. Tillsammans med alternativ 1-2 medför dessa alternativ bäst tillgänglighet till öarna söder om Torstäva för lokalbefolkning och turister. Av alternativ 1:s kombinationer ger alternativ 1-2 störst intrång i jordbruksmark. Alternativ 3 Väst och Öst har störst samhällsekonomisk lönsamhet, medför kortast vägsträckning för genomfartstrafi ken och medför minst bullerskyddsåtgärder, men sprider bullret över ett större område. Alternativ 3 Väst och 3 Öst medför störst intrång i naturmiljön. Alternativ 3 Väst ger störst intrång i jordbruksmark. Alternativ 3 Väst och 3 Öst medför mest lokaltrafi k på befi ntlig väg. Alternativ 1 Öst och 3 Öst splittrar bygatan i Duverum. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 181

99 10. SAMLAD BEDÖMNING Alternativ 3 Alternativ 1 Alternativ som utvärderats i den samlade bedömningen. 182 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

100 10. SAMLAD BEDÖMNING Alternativ 3 Alternativ 1-2 Alternativ 1 Alternativ 1 Öst och Väst Alternativ som utvärderats i den samlade bedömningen. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 183

101 10. SAMLAD BEDÖMNING Alternativ 3 Väst Alternativ 3 Öst Alternativ 3 Alternativ 1-2 Alternativ 1 Öst Alternativ 1 Väst Alternativ som utvärderats i den samlade bedömningen. 184 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

102 10. SAMLAD BEDÖMNING Samtliga alternativ Alternativ som utvärderats i den samlade bedömningen. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 185

103 10. SAMLAD BEDÖMNING 10.4 Utvärdering Som grund för en samlad bedömning av de studerade vägalternativen används de uppställda övergripande projektmålen samt de transportpolitiska målen. En jämförelse av påverkan på ett flertal andra faktorer som bedömts som viktiga och alternativskiljande i detta projekt redovisas i tabellen på motstående sida. Måluppfyllelse STOR INGEN Projektmål Alternativ 1-2 Alternativ 1 Väst Alternativ 1 Öst Alternativ 3 Väst Alternativ 3 Öst Förbättra trafi ksäkerheten på E22 Förbättra framkomligheten på E22 Minska störningarna av trafi ken för de boende i Jämjö Skapa ett väl fungerande lokalvägnät för jord- och skogsbruksmaskiner Transportpolitiska mål Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet Trafi ksäkerhet Miljö - Naturmiljö - Kulturmiljö - Boendemiljö och hälsa Regional utveckling Jämställdhet 186 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

104 10. SAMLAD BEDÖMNING Nedan redovisas en sammanfattning av konsekvenser på olika specifika faktorer som visat sig vara alternativskiljande och viktiga för projektet. Konsekvenserna värderas från negativ till positiv. Värderingen utgår från Nollalternativet, som innebär att nuvarande situation består. Bedömningarna finns redovisade och motiverade under respektive kapitel i Vägutredningen. Konsekvenser POSITIV INGEN NEGATIV Faktorer Alternativ 1-2 Alternativ 1 Väst Alternativ 1 Öst Alternativ 3 Väst Alternativ 3 Öst Genomfartstrafi k Lokal pendlingstrafi k Gång- och cykeltrafi k Kollektivtrafi k - exklusive gång- och cykeltrafi k till och från busshållpatserna Naturmiljö - Intrång, vilt Kulturmiljö - Bygatan i Duverum Hushållning med naturresurser - Påverkan på jordbruksmark - Påverkan på skogsmark Landskapsbild - Trafi kplatsernas inpassning i landskapet, bullervallar Rekreation och friluftsliv Barriäreffekt Buller - exklusive Jämjö tätort Lokal Inlösen och av regional enskilda utveckling hus och gårdar - Nya bostäder i östra skärgården, turism E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 187

105 10. SAMLAD BEDÖMNING 10.5 Samlad bedömning Alla alternativ bedöms uppfylla de fyra uppställda målen för projektet. Alternativen bidrar i varierande grad till att uppfylla de sex transportpolitiska målen. Störst bidrag till måluppfyllelse ger alternativ 1 Väst som ger stort bidrag till alla mål utom målet för miljö. Intrång i natur- och kulturmiljön vid Vallby samt det relativt stora antalet bullerstörda boende längs befintlig sträckning medverkar till denna bedömning. Även alternativ 1 Öst ger stort positivt bidrag till alla mål utom målet för miljö. Detta alternativ påverkar kulturmiljön vid Duverums bygata på ett negativt sätt. I bedömningen bör också den framräknade samhällsekonomiska nyttan ställas mot de mål som är svårare att kvantifiera. Beräkningarna visar att alla alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Störst beräknad nytta ger alternativ 3 Väst och 3 Öst. Framförallt bidrar dessa två alternativ till störst måluppfyllelse för genomfartstrafiken. Vid utvärderingen kan man se tydligt att nyttan för genomfartstrafiken står mot den lokala nyttan. Ju genare E22, ju mindre förbättringar uppstår lokalt vad gäller pendling, trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter, turism etc. Gemensamt för alternativ 1-2, 1 Väst och 1 Öst Samtliga tre alternativ har samma sträckning mellan Lösen och Ramdala. På denna del innebär den nya lokalvägen tillsammans med planskilda korsningar och föreslagen gång- och cykelväg att trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna bedöms blir tillfredsställande och att barriäreffekten minskar. De tre alternativen ger stor nytta för den lokala pendlingstrafiken till och från Torstäva och öarna. De boende kommer att få god tillgänglighet till den nya vägen, vilket omvänt innebär att turister får en högre tillgänglighet till skärgården då de lätt kan orientera sig från E22. Alternativ 1-2 Alternativ 1-2 medför en gen sträckning för genomfartstrafiken, dock något längre än i alternativ 3 Väst och 3 Öst. Den lokala trafiken från Jämjö får köra på befintlig väg fram till Ramdala. Alternativ 1-2 innebär dock vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder på den befintliga vägen, inklusive en gång- och cykelväg. Barriäreffekten för de oskyddade trafikanterna kommer dock att finnas kvar på denna sträcka eftersom det inte byggs någon planskild korsning. Intrången i jordbruksmark blir näst störst i detta alternativ. Brukningsenheterna på delen öster om Ramdala är dock relativt stora vilket bör innebära att kvarvarande mark kan fortsätta att brukas trots att de delas av vägen. Även påverkan på landskapsbilden är störst i detta alternativ. Dels ligger trafikplatsen vid Ramdala mitt ute på den flacka åkermarken utan bra stöd i terrängen och dels kommer bullerskydd att krävas ute på slätten vid passage av bostadshus och gårdar. Alternativ 1 Väst Trafiksäkerheten bedöms bli näst bäst i detta alternativ. Skillnaden jämfört med alternativ 1 Öst är liten. Alternativet är även näst bäst med avseende på lokal pendlingstrafik då Jämjötrafiken får köra på befintlig väg till Rosenhill. Alternativ 1 Väst innebär dock att vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder på den befintliga vägen, inklusive en gång- och cykelväg planeras att anläggas. Planskilda korsningar vid Ramdala och Rosenhill medför att barriäreffekten minskar för de oskyddade trafikanterna på denna del liksom på övriga sträckan mellan Lösen och Ramdala. Intrången i åkermark bedöms bli måttliga, men störningarna för de gårdar som passeras i Vallby kommer att bli stora och kräva bullerskyddsåtgärder. Trafikplatsen vid Rosenhill kommer att få 188 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

106 10. SAMLAD BEDÖMNING stöd i höjdskillnaden i terrängen vilket innebär att den inte blir så dominerande i landskapet. För genomfartstrafiken medför alternativ 1 Väst den näst längsta vägsträckningen. Alternativ 1 Öst Trafiksäkerheten bedöms bli bäst i detta alternativ. Alternativet ger störst nytta med avseende på lokal pendlingstrafik. Jämjötrafiken får köra på den nya vägen på större delen av sträckan. Planskilda korsningar vid Ramdala, Rosenhill och Vallby medför att barriäreffekten minskar mest för oskyddade trafikanter på denna del. Alternativ 1 Öst bedöms medföra minst intrång i jordbruksmark av alla alternativ. Trafikplatsen vid Vallby har gott stöd i terrängen och bedöms ge mindre påverkan på landskapsbilden än i alternativ 1 Väst. Bullerskydd kommer dock att krävas längs stora delar där vägen går i befintlig sträckning. Bygatan i Duverum kommer att splittras av vägen vilket ger stor negativ påverkan på kulturmiljön. För genomfartstrafiken medför alternativ 1 Öst den längsta vägsträckningen och därmed sämst beräknad samhällsekonomisk nytta av alternativen. Gemensamt för alternativ 3 Väst och 3 Öst För genomfartstrafiken medför de båda alternativen den genaste vägsträckningen och därmed störst beräknad samhällsekonomisk nytta av alternativen. För kollektivtrafiken innebär detta alternativ effektivast trafik då bussarna går kvar på befintlig väg som är gen och kommer att vara lågt trafikerad. Befintliga hållplatser kan användas men innebär då ingen förbättring för passagerarna. Alternativen medför ingen förbättring för gång- och cykeltrafiken, förutom att trafiken på nuvarande E22 kommer att minska. Tillgängligheten för lokaltrafik till Torstäva, Ramdala och öarna från ny väg är sämre i dessa två alternativ då denna trafik hänvisas till befintlig väg. Orienterbarheten mot öarna blir sämst för besökare som kommer på E22 från öster. Inga utblickar finns heller från vägen över det öppna landskapet och havet för de förbipasserande. Alternativen medför minst antal bullerstörda bostadshus och därmed mindre bullerskydd än övriga alternativ. Vägbuller kommer dock att spridas över en större yta än i alternativ 1-2, 1 Väst och 1 Öst och innebära störningar i en tidigare tyst skogsmiljö. Alternativ 3 innebär störst intrång i naturmiljön då vägen på hela sträckan går i helt ny sträckning vilket även medför negativ påverkan på viltet och på rekreation och friluftsliv. Den nya vägen kommer att bilda en ny barriär i skogen. Alternativ 3 Väst Anslutningsvägen till alternativ 3 Väst medför att mycket jordbruksmark tas i anspråk. Tillsammans med de mindre åkrar som ligger insprängda i skogen som också tas i anspråk, innebär detta alternativ störst negativ påverkan på jordbruksmarken av alla alternativ. Alternativ 3 Öst Bygatan i Duverum kommer att splittras av vägen, vilket bedöms medföra en negativ påverkan på kulturmiljön. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 189

107 11. SAMRÅD 11. SAMRÅD Under arbetet med vägutredningen har samråd hållits med allmänheten, kommunen, intresseorganisationer och Länsstyrelsen enligt följande: Länsstyrelsen i Blekinge län En information har hållits för Länsstyrelsen i Blekinge län Ett samråd har även hållits med Nils-Gustav Nydolf angående kulturmiljön. Arbetsgrupp En arbetsgrupp har upprättats. Kontinuerliga möten har skett under arbetets gång. Representanter i arbetsgruppen är följande: Länsstyrelsen Blekinge län, Peter Wald Karlskrona kommun, Kommunledningsförvaltningen, Tore Almlöf Karlskrona kommun, Kommunledningsförvaltningen, Ulla Nelson Karlskrona kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Victoria Nordholm Karlskrona kommun, Tekniska förvaltningen, Jan-Anders Glantz Region Blekinge, Kenneth Olofsson Region Blekinge, Olof Sjölin Vägverket Region Sydöst, Anna Karlsson Vägverket Region Sydöst, Peter Hermansson Vägverket Region Sydöst, Elisabeth Konnebäck Styrgrupp En styrgrupp har upprättats. Kontinuerliga möten skett under arbetets gång. Representanter i styrgruppen är följande: Karlskrona kommun, Kommunledningsförvaltningen, Tore Almlöf Karlskrona kommun, Oppositionsråd, Christina Mattisson Karlskrona kommun, Kommunalråd, Karl-Gösta Svensson (entledigad efter första mötet pga jäv) Karlskrona kommun, Kommunalråd, Mats Lindbom Region Blekinge, Bengt Gustafsson Region Blekinge, Mats Johansson Region Blekinge, Kenneth Olofsson Region Blekinge, Magnus Larsson Vägverket Region Sydöst, Rolf Johansson Vägverket Region Sydöst, Berit Lenberg Utöver dessa grupper har samråd skett med följande personer/grupper: Lantbrukarnas Riksförbunds lokalföreningar för Jämjö, Ramdala och Lyckebyorten. Blekinge museum OK Orion Blekingetrafiken 190 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

108 11. SAMRÅD Samrådsmöte med allmänheten Samrådsmöte med allmänheten har hållits tisdagen i Jändelskolans matsal. Ca 100 personer närvarade. Synpunkter som framfördes vid mötet har sammanfattats i minnesanteckningar som bifogas bilaga 1, Samrådsredogörelse. Ett yttrande avsåg alternativ sträckning förbi Jämjö och endast anslutning till Jämjö öster om samhället, vilket har undersökts och avförts på nytt. Se under kapitel 4.2. Några berörda av alternativ 1 påpekar att bygden, turismen, oskyddade trafikanter och kustnära boende gagnas bäst av alternativ 1. Utökad samråd Ett samrådsmaterial har funnits tillgängligt under perioden Dokumentet har funnits tillgängligt på Karlskrona kommun, Vägverket i Karlskrona, Jämjö bibliotek samt på Vägverkets hemsida. Totalt 37 yttranden har inkommit, inklusive från Länsstyrelsen i Blekinge län. Samrådsyttrandena sammanfattas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Vi noterar följande beträffande inkomna synpunkter: Alternativ 1 och 3 förordas, med övervägande för alternativ 3 (de flesta svarande berörs av alternativ 1 eller 2). Yttrande för alternativ 1 har inkommit från Lyckeby LRF. Yttrande för alternativ 3 har inkommit från Ramdala LRF. Kollektivtrafikens behov av hållplatser på ny väg påpekas. Flera yttranden berör intrång kring Vallby. Intrång av alternativ 1B och alternativ 3 vid Duverumsbygata är oacceptabelt enligt de boende i närområdet (36 namnunderskrifter). Flera yttranden motsätter sig intrång i jordbruksmark. Flera synpunkter om försvårat skogsbruk, försämrad jakt, behov av viltstängsel vid val av alternativ 3. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 191

109 12.FORTSATT ARBETE 12. FORTSATT ARBETE Utställning Vägutredningen med MKB kommer att ställas ut för allmänhetens granskning under våren Inkomna yttranden sammanställs i en samrådsredogörelse. Ställningstagande Efter utställningen tar Vägverket ett ställningstagande om vilken vägkorridor som ska ligga till grund för den fortsatta planeringsprocessen. Kommande steg i planeringsprocessen I nästa planeringsskede kommer en arbetsplan, som i detalj redovisar vägens utformning och miljökonsekvenser att upprättas. I detta skede hålls formella samråd med fastighetsägare och andra som berörs av vägförslaget. Syftet med samråden är att hänsyn ska tas till enskilda intressen och att enighet om vägförslaget om möjligt ska uppnås. Arbetsplanen fastställs av Vägverket och kan, om oenighet kvarstår, överklagas till regeringen. Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Planeringsprocessen. 192 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning