Årsredovisning Fastställd av Kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 3 De kommunala bolagens kommentarer 5 Allmän översikt 6 Ekonomisk översikt 9 Personalbokslut 18 Befolkningsutveckling 24 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret 25 Fastighetskontoret 26 Gatukontoret 27 Kommunkansliet 29 Näringslivsenhet 31 Personalkontoret 33 Kostenheten 35 Städenheten 37 It- och inköpsenhet 38 VA- och Renhållningsenhet 39 Miljö- och byggnadsnämnden 40 Kulturnämnden 42 Barn- och utbildningsnämnden 45 Socialnämnden individ- och familj 50 Socialnämnden vård- och omsorg 52 Borlänge-Säter gymnasienämnd 56 RÄKENSKAPER Resultaträkning 62 Finansieringsanalys 62 Balansräkning 63 Nothänvisningar 64 Redovisningsprinciper 70 Ord och uttryck 71 Driftsredovisning 72 Investeringsredovisning 73 Nyckeltal 76 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 77 Va-verksamhet Nothänvisningar 78 REVISIONSBERÄTTELSE.. 80 Bilden på framsidan är från Ulfshyttan

4 Valåret 2010 är till ända. Valåret Det politiska arbetet under 2010 präglades självfallet av valet i september. Både i fråga om själva valet och tillhörande valrörelse, men också efter valet genom arbete med att sätta den nya politiska ledningen och färdriktningen inför kommande mandatperiod. För kommunens del innebar valet oförändrad majoritet med Socialdemokraterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vid rodret en mandatperiod till. Planering inför framtiden. Under 2010 fortsatte diskussionen på allvar om hur vi i Säter rustar oss inför framtida behov verksamhetslokaler och bostäder. Även om vi tappade lite innevånare under 2010, i första hand pga. att yngre personer födda i de mycket stora kullarna i slutet på 80-talet och i början av 90-talet söker sig till studier och arbete på annan ort, så är jag övertygad om att vi långsiktigt behöver mera bostäder i kommunen, för att kunna erbjuda alla som vill möjlighet att bosätta sig här. Om vi till detta lägger det ökande behovet av Särskilt boendeplatser och det ökande behovet av barnomsorg i takt med att barnafödandet långsamt ökar, så kommer de lokaler/bostäder vi idag har inte att räcka till. Så det arbete som gjorts under 2010 och som fortsätter under 2011 kommer att vara oerhört viktigt för kommunens långsiktiga utveckling. Verksamheten Kommunens verksamhet på ett föredömligt sätt fortsatt att utvecklats under Skolan fortsätter att utveckla sin verksamhet, Omsorgen om de äldre utvecklas med flera platser, kulturutbudet fortsätter att vara stort, Miljöarbetet har fortsatt under året med bl.a. fortsatta energieffektiviseringar, Näringslivsklimatet har förbättrats för 4:e året i rad, listan kan göras lång. Allt detta bidrar på ett mycket positivt sätt till att göra Säter attraktivare som kommun Som kommunalråd i Säters Kommun så blir man stolt över den verksamhet som vi kan erbjuda våra kommunmedborgare. En verksamhet som naturligtvis kan förbättras på många områden, men som hela tiden utvecklas på ett positivt sätt. Ekonomi. Totalt sett är resultatet för 2010 mycket bra! Att vi klarat knappt 14 miljoner i överskott trots att vi skrivit ned bokförda värden på knappt 9 miljoner i gator o vägar är mycket bra, och ett av de bättre resultat vi haft de senaste 10 åren. Det goda resultatet och kommunens goda likviditet har även möjliggjort för kommunen att amortera ytterligare 10 miljoner på sin låneskuld under året. Det man dock måste tänka på är att det under 2010 delats ut extra konjunkturstöd till kommunerna, som för Säters del motsvarar 10 miljoner kr. Så inför 2011 är förutsättningarna inte lika goda års resultat och de åtgärder vi därmed kunnat vidta i form av amorteringar och nedskrivningar av bokförda värden, bidrar till att ytterligare förstärka kommunens goda ekonomiska ställning, något som känns bra inför framtiden. Ett stort tack till alla medarbetare för ett gott arbete under Abbe Ronsten (S) Kommunstyrelsens ordförande. 1

5 Region Falun-Borlänge AB Räddningstjänstförbundet DalaMitt Säterbostäder AB Säters kommuns Fastighets AB Politisk organisation och förvaltningsorganisation 2010 Mandatfördelning Kommunrevisionen 5 ledamöter Kommunfullmäktige 35 ledamöter Valberedning 5 ledamöter S 14 C 8 M 5 V 2 Kd 2 Fp 3 Mp 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Kommunstyrelsen 11 ledamöter Näringslivs- och turismutskottet 3 ledamöter + 3 adjungerade Personalutskott 3 ledamöter + adjungerade Kommunchef Näringslivsenhet Turistbyrå Kommunkansliet Personalkontor Valnämnd 5 ledamöter Ekonomikontor Fastighetskontor Kostförvaltning Socialnämnd 9 ledamöter Socialförvaltning Individ-& familjeomsorg Äldre- & handikappomsorg Gatukontor Städenhet IT- och Inköpsenhet Barn- och utbildningsnämnd 9 ledamöter Barn- & utbildningsförvaltning Utbildning Barnomsorg Fritidsgårdar VA/Renhållningsenhet Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Kultur Bibliotek Miljö- och byggnämnd 7 ledamöter Miljö- och Byggförvaltning Miljöfrågor Hälsoskydd Bygglovsfrågor Planfrågor Trafikfrågor Gymnasienämnd Säter/Borlänge 3 ledamöter (9) Gymnasieskolor Borlänge/Säter Överförmyndare 2

6 Sammanställd redovisning och gemensam förvaltningsberättelse Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till allmän och ekonomisk översikt, personalredovisning, samt nämnders och KS förvaltningars bokslutskommentarer. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2010 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr , har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 16,7 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,6 Mkr. Kommunen utbetalade 1998 ett villkorat aktieägartillskott till Säterbostäder får att täcka de kostnader som uppstod vid rivning av 84 lägenheter på Hökgränd. Tillskottet skalle återbetalas när bolagets ekonomi har konsoliderats. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har 2008 tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden En första avstämning skall göras i samband med bokslutet för En avstämning har gjorts och vid denna kunde konstateras att bolaget ännu inte nått det mål som satts upp för eget kapital, och att en delåterbetalning inte är möjlig Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr , är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 15,9 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2010 redovisas på sidan 5. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2010 blev + 13,9 Mkr ( ,7 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på - 0,03 Mkr ( ,4 Mkr), och kommunen ett resultat på +13,9 Mkr ( ,3 Mkr). 3

7 Koncernens nyckeltal Koncernens soliditet uppgick till 59 % ( %) Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 28 %, ( %). Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den erforderliga likviditetsreserven kan hållas nere. F n utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Fastighets AB, med 13,5 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr , i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Smedjebackens kommun blev under 2010 adjungerad ledamot och förväntas under 2011 gå in som permanent delägare. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, som t ex nyföretagarrådgivning, samt samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2010 har bolaget arbetat med frågor som samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM, upphandlingsfrågor, gemensam överförmyndarverksamhet, samarbete i ekonomi- och personaladministration, samt ett utvidgat samarbete kring turism. De samverkande kommunerna finansierar verksamheten i proportion till invånarantalet. Säter har under 2010 betalat kr i grundersättning, samt kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänst, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 10 %. Från 2011 kommer även Gagnefs kommun att ingå i RDM. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPAverksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). För 2010 var kostnaden för Säters kommuns räddningstjänst och IVPA 8,1 Mkr. Säters kommun samäger tillsammans med övriga dalakommuner och Landstinget Dalarna Dalatrafik AB, org. nr Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Säters kommuns ägarandel i Dalatrafik AB är c:a 2 %, vilket ger ett aktiekapital på kr. Kommunen har ett borgensåtagande på totalt 7,8 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Säters kommun köpte 2010 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 12,8 Mkr. Säters kommun har sedan 1998 en gemensam nämnd med Borlänge kommun för Gymnasieskola och gymnasiesärskola. Verksamheten ingår i Borlänge kommuns organisation. Säters kommun betalar kostnaden för kommunens elever, oavsett om de går i nämndens egna skolor eller externa skolor. Kostnaden ingår i Säters kommuns resultat var Säters kostnad 16 % av gymnasienämndens omsättning. Samarbetet med Borlänge kommun i en gemensam nämnd för gymnasieskolan upphör Ansvaret för gymnasieskolan ligger från 2011 på Barn- och utbildningsnämnden. I kommunen finns en friskola, 0 6 år, i Solvarbo. Skolan hade under elever. Skolan fick under 2010 totalt c:a 2,7 Mkr i skolpeng. Friskolan har i början av 2011 begärts i konkurs och verksamheten upphör efter sportlovet. De barn som har gått i friskolan har erbjudits plats i kommunens skolor. Bert Stabforsmo ekonomichef 4

8 KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 61,2 59,5 Resultat före e.o. poster 1,0 1,9 Koncernbidrag t. Fastighets AB 1,4 2,0 Resultat e. koncernbidrag o skatt -0,7-0,7 Nettoinvesteringar, Mkr 3,7 3,3 Soliditet, % 15,4 15,8 Årsarbetare 12,5 12,5 Årets resultat Årets resultat uppgår till -0,7 Mkr efter koncernbidrag till Säters kommuns Fastighets AB (1,4 Mkr). Målsättningen för 2010 var att uppnå ett resultat på 2,0 Mkr efter finansiella poster. Den kalla vintern med ökade värme- och snöröjningskostnader och ett höge uttag för reparationer och underhåll bidrar till ett lägre resultat än budget. Årets verksamhet Beslut har tagits om att välja ett den affärslösning som stödjer ett öppet fastighetsnät för anslutningen till bredband. Upphandlingen kommer att vara klar under Under våren har en organisationsutredning genomförts vad gäller den samlade fastighetsförvaltningen inom kommunen och dess bolag, skolvaktmästeri och gatukontorets verksamheter. Uthyrningsgraden uppgick vid årets slut till 94,8%. Målet är att upprätthålla en uthyrningsgrad på minst 95%. Framtiden Det senaste årets utveckling på den lokala bostadsmarknaden har i princip resulterat i att det i dag är brist på bostäder i Gustafs. För planering av framtida byggnation av hyresrätter krävs att tillgången till tomtmark säkerställs. Det gäller i synnerhet i anslutning till bolagets bostäder i Storhaga. I Kyrkbyn, Stora Skedvi kan också behovet av nya bostäder uppstå inom en inte allt för avlägsen framtid beroende på hur behovet av äldreboende utvecklas. I Säter påbörjas under 2011 projektering av ombyggnad av den lägenhetsreserv som finns i det befintliga beståndet på Borgmästarvägen 4. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 3,8 3,8 Resultat före e.o. poster -1,1-1,3 Konc.bidrag fr. Säterbostäder 1,4 2,0 Resultat e. koncernbidrag 0,8 0,4 Nettoinvesteringar, Mkr 0,0 0,4 Soliditet, % 33,6 33,6 Årsarbetare - - Året resultat Resultatet före bokslutsdispositioner uppgår till -0,9 Mkr. Av bolagets totala intäkter på 3,8 Mkr, utgörs 1,6 Mkr av intäkter från försäljning av fjärrvärme i Mora by och Storhaga. Årets verksamhet En renovering av pelletspannan vid Mora panncentral på grund av haveri har utförts. En av villorna i Vår by fick en vattenskada i början av året vilket resulterat i omfattande reparationer. Framtiden Kontraktet för gruppbostaden på Kungsvägen 26 har sagts upp till sista december 2013, detta medför funderingar om avveckling av fastigheten då den står på ofri grund. Myran 3 som kommunen hyr som förskola har tillfälligt bygglov. Bygglovet löper ut under 2013 och kommer förmodligen inte att förlängas. När hela fastighetsförvaltningen avvecklas kommer bolaget i så fall att koncentrera sig på produktion och leverans av fjärrvärme från värmecentralerna i Storhaga och Mora by. 5

9 Allmän översikt Året som gick, befolkningsutveckling mm 48 % av Sveriges befolkning bor nu i de tre storstadsregionerna. Befolkningen koncentreras överhuvudtaget alltmer till städer framförallt stora städer. Sveriges befolkning uppgick till totalt personer den 31 december Var åttonde person flyttade någon gång under Nära två tredjedelar av våra 290 kommuner hade under 2010 ett negativt inrikes flyttningsnetto det vill säga de hade fler utflyttare från kommunen till övriga landet än vad de hade inflyttare. Benägenheten att skaffa barn har ökat under de senaste åren. Under 2010 var fruktsamheten 1,98 barn per kvinna, den lägsta nivån uppmättes 1999 då den låg på 1,50. Medellivslängden idag ligger på 83,2 år för kvinnor och 79,1 år för män. Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. På kommunnivå lever både kvinnor och män längst i Danderyd där medellivslängden är 85,6 år. Kortast medellivslängd har kvinnorna i Älvdalens kommun där medellivslängden är 79,6 år, i Pajala har männen kortast medellivslängd med 74,5 år. År 1900 var medellivslängden för kvinnor endast 53,7 år och för männen 50,8 år, då bestod befolkningen av stor andel barn och få äldre. År 2010 var 18% av befolkningen 65 år eller äldre att jämföra med 8% år Närmare barn föddes under 2010 vilket är den högsta nivån sedan Migrationsnettot var ca personer, största gruppen invandrare är återvändande svenska medborgare. Drygt hälften av landets kommuner 150 st hade en befolkningsökning under Störst procentuell minskning hade Åsele, Skinnskatteberg och Ljusnarsberg. I Dalarna ökade befolkningen med 593 personer att jämföras med 587 personer 2009 och 249 personer I länet ökade befolkningen i Borlänge, Falun, Ludvika, Gagnef, Mora och Rättvik. För Säters del minskade befolkningen med 60 personer trots att vi hade ett födelsenetto på 0. För Säters del beror alltså minskningen på ett negativt flyttnetto, befolkningen vid årsskiftet uppgick till personer. Arbetsmarknad Den svenska konjunkturen fortsätter att förstärkas. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden pågår och därför kommer behovet att rekrytera vara större än vid tidigare jämförbara konjunkturlägen, antalet bristyrken ökar. Sysselsättningen beräknas öka med personer under 2011 och tillväxten av nya jobb sker inom ett stort antal yrken i de flesta regioner. Den positiva förändringen är tydligast för datayrken, teknikyrken och byggnadsyrken men även inom vissa yrken inom industrin och transportsektorn. Inom de områden där det kommer att råda brist på arbetskraft krävs ofta både utbildning och erfarenhet men mycket talar för att arbetsgivare kommer att tvingas sänka rekryteringskraven och öka möjligheten för nyutexaminerade att hitta ett arbete. Störst antal lediga platser kommer det att finnas på de jobb som kräver gymnasieutbildning men andelen jobb som kräver eftergymnasial utbildning ökar också. I februari månad var 152 personer arbetslösa i Säters kommun, detta är en minskning jämfört med för ett år sedan med 24 personer. Säter har den lägsta arbetslösheten i länet med 2,2% därefter följer Gagnef 2,7% Och Leksand 2,9%. Den högsta arbetslösheten redovisas i Orsa kommun med 5,1%. Även ungdomsarbetslösheten är lägst i Säter bland länets kommuner, öppet arbetslösa år uppgår till 2,6% och i länet 4,5%. 6

10 Bostadsförsörjning Av Säterbostäders årsredovisning för 2010 framgår att bolagets resultat uppgår efter finansiella poster kring knappt 1 miljon kronor. Bokslutsdispositionen uppgår till 1,6 miljoner kronor varav ägartillskott till Säters kommuns Fastighets AB utgör 1,4 miljoner kronor, årsresultatet uppgår därför till -0,7 miljoner. Bolaget redovisar ett underskott i förhållande till budget med 1 miljon kronor merkostnader för uppvärmning och snörenhållning uppgår till följd av den kalla inledningen och avslutningen på året i kombination med rikligt snöade till 1,6 miljoner kronor. Det som också påverkar resultatet nämnvärt är mängden fuktskador som drabbat lägenheter och lokaler. Det egna kapitalet är på 23,9 miljoner kronor och det långfristiga lånen uppgår till 108,7 miljoner kronor, en minskning med 1,8 miljoner jämfört med 2009, soliditeten minskade något och uppgår på balansdagen till 15,4%. Avkastningen på totalt kapital ligger på 2,6% en minskning med 0,8%. Antalet lediga lägenheter i Säterbostäders bestånd uppgick i slutet av februari månad 2011 till följande: 40st i Säter varav den största andelen är på Åsenområdet, 13st, Gustafs en lägenhet i Mora by, i Stora Skedvi 7 lägenheter sammantaget 48 lediga lägenheter, en mycket låg siffra. Jämförelsevis kan nämnas att februari 2010 var antalet lediga lägenheter 74st. Beträffande småhusbyggnation har det under 2010 uppförts småhus i första hand i Mora by Gustafs och på Lars Anders Täppa i Säter. Planläggning pågår för ytterligare tomter i Säter och i Gustafs. Frågor om bostadsbyggandet och möjligheten att få till stånd nybyggnation är en fråga som diskuteras i stort sett i samtliga kommuner. Boverket har konstaterat att i en sammanfattning av enkätsvar från 133 kommuner att det skulle behöva byggas fler bostäder än vad man gör idag. De fem orsaker som utgör de största hindren för bostadsbyggande är enligt kommunernas uppgifter följande: höga produktionskostnader, svårigheter med lånemöjligheter, brist på detaljplaner i attraktiva lägen, vikande befolkningsunderlag, överklagande av detaljplaner. From den 1 januari 2011 införs en ny lag som innebär nya villkor för allmännyttiga bostadsbolag. Syftet med den nya lagen och förändringen av hyressättningsreglerna är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunala bostadsbolag och privata hyresvärdar och därigenom ge förutsättningar för en bättre fungerande bostadshyresmarknad. Ett större intresse för att investera i och förvalta hyresrätter och på sikt ett förbättrat utbud av hyresbostäder. Syftet är även att bringa den svenska lagstiftningen på området i överensstämmelse med EU-rättens konkurrensregler och då inte minst statsstödsreglerna. Med anledning av den nya lagstiftningen krävs en översyn av gällande bolagsordning och ägardirektiv för kommunens bostadsbolag. Regionfrågan I år måste landsting och kommuner sätta ner foten och bestämma sig för hur de vill ha det beträffande regionfrågan. Kommunförbundet konstaterar att regionfrågan går in i skarpt läge om det ska vara möjligt att ha nya regioner på plats Om inte de lokala politikerna kan bestämma sig för hur de nya regionerna ska se ut är risken uppenbar att staten bestämmer indelningen. Den senaste tiden har frågan diskuterats dels i massmedia dels har en rapport lämnats av regionpolitikerna Roland Andersson, Jerker Swanstein och Kent Johansson som har erhållit kommunförbundets uppdrag att ta kontakt med landsting och samverkansorgan för att lämna rapport om läget. För närvarande finns följande regionbildningar, Västra Götalandsregionen, Halland och Gotland, Halland och Gotland har erhållit regionstatus från I samtliga län utom Stockholm finns en bred uppslutning bakom ansvarskommitténs analys av behovet av att bilda större regioner med utökat ansvar. Motiven till en regionförstoring handlar i första hand om att stärka förutsättningarna för regional utveckling och tillväxt men också för hälso- och sjukvård. Ytterligare ett motiv som redovisas är att skapa en organisation som kan 7

11 samspela med ny statlig regional förvaltning och som kan hävda sig nationellt t.ex. när det gäller satsningar som rör infrastruktur, sysselsättning och innovationssystem. Generaldirektör Mats Sjöstrand har fått regeringens uppdrag att se över statens organisation på regional nivå och dessutom fått tilläggsdirektiv att vara behjälplig med att lösa regionindelningar i Norrland och Svealand. Huvuduppdraget är alltså den statliga organisationen på regional nivå och detta uppdrag ska redovisas senast 15 december Redan nu kan man konstatera att det är för mycket med 21 län, säger Mats Sjöstrand. Det blir för ineffektivt för sårbart och länsstyrelserna har för osäker finansiering, staten har redan omorganiserat Försäkringskassan, Länsarbetsnämnd och Skatteverk, för närvarande utreds polisens organisation. Sjöstrand har klargjort att han behöver besked från landstingen under 2011 eller allra senast 1 januari 2012 för att han ska kunna ta hänsyn till detta när han föreslår en ny statlig länsindelning. En jämförelse med olika jämförbara myndigheter pekar på ett antal på mellan sex till tio län. Beträffande regionfrågan kan konstateras att fullmäktigeförsamlingarna i Västra Götaland och Värmland kommer att ta ställning till förslag om att bilda en ny region i slutet av juni månad. Beträffande Dalarnas roll och Svealands roll i den nya indelningen anför kommunförbundets utredare följande, vi ser alltså en tydlig gräns mellan Norrland och Svealand, vi ser också en relativt tydlig gräns mellan Svealand och Götaland, Sörmland och Örebro söker i första hand sina samband inom Svealand medan Östergötlands fokus är riktat söder ut. Även i Svealand kan vi se att det finns förutsättningar för en större region genom att landstingen i Uppsala, Västmanland och Sörmland skapar en bananregion tillsammans med Örebro utifrån den starka kopplingen som finns till Stockholm. När det gäller Dalarna och Gävleborg är inte kopplingen lika självklar för samtliga landsting vi har dock inte uppfattat att vare sig Uppsala eller Västmanland utesluter att Dalarna och Gävleborg ska finnas med även om attityden är betydligt mer avvaktande. I den rapport som redovisas görs en indelning enligt följande som berör Dalarna, en region omfattande Västmanland, Sörmland, Örebro, Uppsala, Dalarna och Gävleborg bildar en Svealandsregion. Man kan konstatera att det blir en spännande utveckling framöver beroende på olika beslut i frågan. Christer Malmstedt Kommunchef 8

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Avstämning av Kommunfullmäktiges mål. Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt finansiella mål för resultat, och ett tak för investeringar. Resultatmål Säters kommun skall på sikt ha ett resultat som värdesäkrar kommunens egna kapital. Detta innebär vid en inflation på 2 % ett resultat på mkr. Detta mål bedömdes ej kunna nås under Målsättningen blev därför att vidmakthålla balansen mellan intäkter och kostnader, och successivt nå det långsiktiga målet. För 2010 sattes resultatmålet med utgångspunkt att täcka in beräknad kostnadsökning för nya löneavtal Nivån på dessa var inte kända vid budgeteringstillfället, varför verksamheternas kostnader budgeterades exklusive löneökning. Kostnadsökningen för löneökningar bedömdes för kommunen uppgå till 5 mkr. Samtidigt planerades för att tillföra 2,6 mkr från kommunens pensionsmedel, vilket möjliggjorde en reducering av resultatmålet till + 2,4 mkr, exkl. avkastning på pensionsförvaltning. Kommunens resultat uppgår till + 9,8 mkr, exkl. avkastning från pensionsmedel. Målet uppnås. Med avkastning från pensionsförvaltning blev kommunens resultat + 13,9 mkr. Skuldsättning I budget för 2010 har ingen amortering planerats. Vid omsättning av ett lån i maj gjordes en amortering av på 10 mkr. Utgående låneskuld 2010 är därför 40 mkr. Vid fortsatt god likviditet kommer ytterligare amorteringar att övervägas under Investeringstak Säters kommuns investeringar skall för att undvika negativ påverkan på kommunens likviditet, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på mkr/år Med de låga resultatmål som kommunen satt upp för planperioden krävs fortsatta begränsningar i kommunens investeringar, även om amorteringar på kommunens lån skjuts på framtiden. Årets beslutade investeringsbudget låg på 18,9 mkr. Till detta kommer från 2009 överförda investeringsmedel med 3,5 mkr. Den totala planerade investeringsvolymen för 2010 uppgick därför till 22,4 mkr. Utfallet blev mycket lägre, 13,5 mkr. Målet för 2010 uppnås. Av budgeterade investeringsmedel 2010 kommer 3,5 mkr, avseende påbörjade med ej färdigställda investeringsobjekt, att överföras till Investeringsvolymen för 2011 uppgår med överförda medel till 27,7 mkr. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige antog 2007 en vision, samt fyra målområden som kommunen under mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen. Utifrån dessa har nämnder och KS förvaltningar fått lämna förslag till utvärderingsbara mål, som Kommunfullmäktige fastställde Målen utvärderas i samband med delårsrapport och årsredovisning. Måluppfyllelsen redovisas nedan utifrån varje målområde. Av totalt 33 ställda mål uppnås 16 helt och 1 delvis. 15 mål uppnås ej och 1 mål har inte utvärderats. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till respektive nämnds eller KS förvaltnings bokslutskommentar. Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Barn- och utbildningsnämnden: Andelen föräldrar som är nöjda med den service förskolan erbjuder ökar. Målet uppnås. 9

13 Socialnämnden IFO: Personer i behov av försörjningsstöd skall, om möjligt, inom 6 månader ha en egen försörjning genom arbete eller studier. Målet uppnås ej. KS Kommunkansli: En trafikutredning ska genomföras under året med syfte att kunna använda personella och ekonomiska resurser på bästa sätt. Målet uppnås KS Kommunkansli: Resecentrum, genomfarten, bättre grusvägar, goda buss- och tågförbindelser är frågor som ska arbetas igenom tillsammans med övriga aktörer som Vägverket, Banverket och Dalatrafik. Målet uppnås ej. KS Näringslivsenhet: Antal företagsbesök för kommunledningen: 25. Målet uppnås. KS Näringslivsenhet: Antal övriga företagsaktiviteter: 15. Målet uppnås. KS Näringslivsenhet: Antal nystartade företag: 55. Målet uppnås. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Miljö- och Byggnämnden: Genom bland annat en bra uppföljning på hemsidan skall vi kunna rekommendera bra tomter för industri och boende. Målet uppnås. Kulturnämnden: Totalutlåningen per invånare i Säter ska ligga över genomsnittet i riket. Målet uppnås. Kulturnämnden: Ökad tillgänglighet på biblioteket i form av ökat öppethållande mm. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan/skolan. Målet uppnås ej. Barn- och utbildningsnämnden: Föräldrar, barn och elever känner sig delaktiga och har inflytande i verksamheten. Målet uppnås ej. Socialnämnden IFO: Familjer ska vara och känna sig delaktiga i arbetet med de unga. Målet har inte följts upp. Socialnämnden ÄHO: Kommunmedborgarna inom samtliga boendeformer skall känna trygghet i sitt boende. Målet uppnås ej. KS Gatukontor: Minst m2 asfaltyta skall årligen omasfalteras. Målet uppnås. KS Gatukontor: All snöröjning och sandning skall vara avslutad senast 10 timmar efter snöfallets upphörande. Målet uppnås ej. KS Gatukontor: Minst två lekplatser skall årligen upprustas till godkänd standard. Målet uppnås ej. KS Kostenhet: Målet är att höja skolelevernas nöjdhet från föregående mätning och få alla elever att välja maten i matsalen. Vi vill också bibehålla och om möjligt höja äldreomsorgens goda resultat från mätningen Målet uppnås delvis. KS Städenhet: Kostnaden för städning av kommunens lokaler skall mätt som kostnad/timma ligga i nivå med omgivande kommuner. Målet uppnås. KS Städenhet: Städenhetens kunder skall vara nöjda med utfört arbete, nöjdheten skall öka jämfört med föregående års undersökning. Målet uppnås ej. KS VA/Renhållningsenhet: Antal vattenprover med någon bakteriell anmärkning ska understiga 5 stycken. Målet uppnås. Förstärka den positiva bilden av Säter Miljö- och byggnämnden: Förbättra servicen till allmänheten genom att bygga en gemensam expedition Målet uppnås ej. Kulturnämnden: Erbjuda alla kommuninvånare oavsett ålder ett brett kulturutbud i form av konserter, teater, historiska program, utställningar, föredrag mm. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: Meritvärdet ligger över genomsnittet för strukturellt liknande kommuner. Målet uppnås ej. Barn- och utbildningsnämnden: Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar. Målet uppnås. Socialnämnden IFO: Individ- och familjeomsorgen skall kännetecknas av ett bra bemötande av allmänheten. Målet uppnås. Socialnämnden ÄHO: Äldre och handikappomsorgen skall kännetecknas av ett bra bemötande av allmänheten. Målet uppnås ej. KS IT/Inköpsenhet: Verksamhetskritiska system skall ha en tillgänglighet på minst 99,7% av ordinarie arbetstid. Målet uppnås ej. KS IT/Inköpsenhet: Inkommande telefonsamtal till kommunens växel skall besvaras inom fem (5) signaler. Målet uppnås ej. 10

14 Ekologisk hållbar utveckling Miljö- och byggnämnden: Minskad påverkan på sjöar och vattendrag från enskilda avlopp. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: All verksamhet är miljöcertifierad. Målet uppnås ej. KS Fastighetskontor: Kommunens fastigheter skall reducera sin mediaförbrukning (uppvärmning, el och va) med drygt 1,5 % per år under perioden Målet uppnås ej. KS Kostenhet: Öka andelen ekologiskt producerade livsmedel. Målet uppnås. Årets resultat jämfört med föregående år Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 13,9 Mkr vilket är nionde året i rad med positivt resultat. Kommunen står därmed på en stabil ekonomisk grund, och har samtidigt inga tidigare negativa resultat att återställa. Av resultatet utgör 4,1 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. VA-verksamhetens andel av resultatet är -0,5 mkr. I resultatet ingår reavinster på försäljning av fastigheter m m med 0,7 mkr. Budgeterat resultat för 2011 är - 0,2 Mkr, exklusive avkastning och planerat uttag från Pensionsförvaltning. Vid en avstämning mot balanskravet uppnås nollresultat. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 14,5 Mkr sedan 2009 eller med 3,0 %. Den största nettokostnadsökningen står KS Fastighetskontor för med 2,4 Mkr. Barn- och utbildningsnämndens har minskat sin nettokostnad med 3,4 mkr. Socialnämnden har minskat sin nettokostnad med 1 mkr för IFOdelen, och med 1,4 mkr för Äldre- och handikappomsorgen. Kommunens avskrivningar ökade från 16,8 mkr 2009, till 17,3 mkr Tusentals kronor Budget Verksamhetens nettokostnad Ökning från föregående år Procent 4,9% 3,8% 2,6% 5,7% 3,9% 0,1% 3,0% 1,4% Varav nedskrivning bokförda värden Ökning exkl nedskrivna värden Procent 1,8% 4,9% 3,4% 5,9% 1,1% Avskrivningar Förändring från föregående år Procent -0,7% -3,4% -4,4% -0,5% 2,3% 3,6% 3,0% -1,7% I budget för 2011 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 6,9 Mkr eller 1,4 %. Avskrivningarna är budgeterade till 17 mkr. Avskrivningarna minskar som en följd av beslutet att skriva ner det bokförda värdet på kommunens gator och vägar. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter har ökat med 12 Mkr eller 2,4 %. Av detta står det tillfälliga konjunkturstödet för 10,6 mkr. Kommunens egna skatteintäkter ökar i snabbare takt än rikets och en större andel av kommunens intäkter kommer från de egna skattebetalarna, medan inkomstutjämningsbidraget minskar. Kommunen har en demografisk förändring som innebär en ökande avgift i kostnadsutjämningssystemet. I budget för 2011 budgeterar kommunen för sänkta skatte- och statsbidragsintäkter med 7,3 Mkr. Det tillfälliga konjunkturstödet är borta Kommunen avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med drygt 8 mkr, och bidraget från LSS-utjämningen minskar med 1,5 mkr. 11

15 Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exkl. pensionsförvaltningen är 0,4 mkr lägre än Förändringen ligger fr a i den engångsutdelning som Sveriges kommuner och landsting beslutat göra till sina medlemmar 2009, och som för Säters kommun uppgick till 0,6 mkr. De finansiella kostnaderna är också 0,4 mkr lägre än Orsaken till detta är det låga ränteläget under fr a första halvåret Från sommaren 2010 har räntenivån höjts i flera steg, vilket kommer att påverka såväl de finansiella intäkterna som kostnaderna. I budget för 2011 är finansnettot ligger finansnettot på+ 1 mkr. Intäktsräntorna beräknas öka och intäkterna för momsbidrag ökar i och med att kommunen tar över gymnasieskolan. Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde med 4,1 Mkr att jämföra med 4,0 Mkr I budget för 2011 är avkastningen budgeterad till 3,5 % eller 4,3 Mkr. Nettokostnaden och intäkterna Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2010 visar det sig att 98,3 % av skatte- och statsbidragsintäkterna går åt för att finansiera den löpande verksamheten. Tidigare år har nettokostnadernas andel uppgått till följande procenttal (i parentes anges andelen exkl. nedskrivning av bokförda värden.): ,3 (96,5)% 100,4(98,5)% 99 (97,8 %) 98,6(97,6 %) 99,4% 97,8% 98,3(96,5%) Verksamhetens nettokostnad bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 98 % av skatte- och statsbidragsintäkterna varför de senaste årens resultat måste anses vara ett trendbrott och att ekonomin är på väg åt rätt håll. I budget för 2011 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 101,1 %, vilket beror på att kommunen underbalanserar budgeten genom att tillföra medel från pensionsförvaltningen. Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av resp. nämnds och förvaltnings särskilda kommentarer utfördes investeringar för 13,5 Mkr ,4 Mkr 15,8 mkr 19,8 mkr 19,6 mkr 33,1 mkr 14,8 mkr 13,5 mkr Investeringsnivån ligger under nivån för kommunens avskrivningar. Bland investeringsobjekten som utförts under 2010 kan nämnas om- och tillbyggnad vid ishallen, samt ombyggnad av gator, och ledningsrenovering i VA-nätet. Investeringsnivån för 2011 är inkl i tilläggsbudget överförda investeringar från ,7 Mkr. Budgetavvikelser I budget för 2010 räknades med en ökning av det egna kapitalet med 2,5 Mkr, exkl. avkastning från kommunens pensionsförvaltning. Utfallet blev 7,3 Mkr högre. I resultatet ingår en nedskrivning av bokförda värden på kommunens gator och vägar med 9 mkr. Värdet, bokfört värde minus gjorda avskrivningar, uppgår till 27,5 mkr. Detta är för högt värderat jämfört med det skick kommunens gator och vägar har. Kommunen bokförde fram till början av talet underhållsasfaltering som investering, vilket förde med sig att det bokförda värdet blåstes upp. Numera redovisas underhållsasfaltering som en driftskostnad. Vid större arbeten där även vägens bärande 12

16 lager åtgärdas bokförs detta som en investering. Underhållet av kommunens gator och vägar har under flera år blivit eftersatt, vilket har medfört en snabbare förslitning än den avskrivningstid investeringarna har. Nedskrivning har gjorts på äldre investeringar gjorda fram till 2000, samt i några fall på gatumark där värdet med hänvisning till yta och belägenhet varit uppenbart felaktigt. Nedskrivningen redovisas som jämförelsestörande post. Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, förändring av semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Justeringarna framgår av not är differensen mellan kalkylerade PO-påslag och inbetalda avgifter mycket stor. För de statliga avgifterna innebär de sänkta avgifterna för anställda under 26 och över 65 år ett överskott på 2,8 mkr. Beslutet i AFA:s styrelse i november innebar att försäkringsavgiften för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkring sänktes från 0,52 % till 0 vilket ger ett överskott på 1,3 mkr. Skillnaden mellan kalkylerade avtalspensioner och utfall blev 0,8 mkr. Budgeterad central reserv har inte förbrukats och påverkar därför resultatet positivt Totalt redovisar verksamheterna en lägre kostnad än budgeterat med 4 mkr. Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största positiva avvikelsen mot budget redovisar Socialnämndens äldre- och handikappomsorg med ett överskott på 3,6 Mkr, Barnoch utbildningsnämnden med 1,7 mkr, Borlänge - Säter Gymnasienämnd med 1,4 mkr och Socialnämndens individ- och familjeomsorg med 1 mkr. Den största negativa avvikelsen redovisar KS Gatukontor med 2,0 mkr, KS Fastighetskontor med 1,9 mkr och utbetalda pensioner med 0,6 mkr. Orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/förvaltningarnas bokslutskommentarer Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 5,2 Mkr högre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev 0,7 Mkr lägre. Orsaken till budgetavvikelsen är dels att prognoserna för skatteunderlagets utveckling skrivits upp successivt, samt att kommunens eget skatteunderlag i 2010 års taxering ökar mer än rikets, vilket innebär att en större andel av intäkterna kommer från det egna skatteunderlaget, medan inkomstutjämningsbidraget minskar. Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exkl. kapitalförvaltningen blev 1,1 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på högre intäktsränta på bankmedel och högre momsersättning (0,5 mkr), samt lägre räntekostnader för kommunens lån (0,6 mkr). Pensionsförvaltningens avkastning hade budgeterats till 4,7 mkr eller 3,8 %. Nettoavkastningen blev 4,1 mkr eller 3,3 %. Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. Säters kommun har inga tidigare underskott att återställa. 13

17 För 2010 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 13,9 Mkr. Om pensionsförvaltningens avkastning på 4,1 mkr, samt reavinster på 0,7 mkr räknas bort blir resultatet för 2010, i en avstämning mot balanskravet, justerat ned till 9,1 Mkr. Se not 8. Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Särskild redovisning för kommunens VA-verksamhet Under 2006 har riksdagen antagit en lag om allmänna vattentjänster (prop. 2005/06:78). Lagen gäller oberoende av om man valt att organisera verksamheten som en kommunal förvaltning eller om man organiserat den som ett företag. Lagstiftningen ställer bl. a krav på att VA-verksamheten fr.o.m. redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. En resultat- och balansräkning med notförteckning för kommunens VAverksamhet finns redovisad direkt efter kommunens nyckeltal. Anslutningsavgifterna periodiseras fr.o.m i enlighet med god redovisningssed, med anledning av att anslutningsavgifter är ersättning för framtida tjänster (vattenleveranser). Kommunen har således en långfristig skuld till abonnenten. Varje år beräknas nästa års nedskrivning av denna skuld vilket förs över till kortfristig skuld. Att reducera anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar strider mot RR 11. Detta ökar även jämförbarheten mellan åren. I kommunens balansräkning är kvarstående avgifter upptagna som en långfristig skuld, med 2 mkr, se not 26. VA-verksamhetens negativa resultat redovisas som en del av förändringen i egna kapital i not 8. I not 24 redovisas VA-verksamhetens del av kommunens egna kapital. Organisation Borlänge Säter Gymnasienämnd redovisas här i siffror enbart till den del som bekostas av Säters kommun. Nämndens årsredovisning behandlas i fullmäktige som ett särskilt ärende. De bokslutskommentarer som finns redovisade i kommunens årsredovisning är hämtade från nämndens kommentarer, och avser nämndens totala verksamhet. Samarbetet med Borlänge kommun i en gemensam nämnd för gymnasieskolan upphör Ansvaret för gymnasieskolan ligger från 2011 på Barn- och utbildningsnämnden. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. Fram till 2006 förvaltningen sköttes av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens tidigare placeringsreglemente fick högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente med inriktning på placering i enbart räntebärande värdepapper antogs Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Vid omplacering enligt nytt reglemente i början av februari 2006 gjordes en reavinst på 11,5 mkr. Kapitalet är sedan dess placerat i obligationer utgivna av Svenska staten och svenska bostadsfinansieringsinstitut. Under 2010 har värdeutvecklingen i kommunens pensionsförvaltning sett ut på följande sätt: Ingående balans Kupongutdelning Ränta Swedbank 3 Realisationsvinst

18 Realisationsförlust -97 Återföring av tidigare nedskrivna värden 90 Nedskrivning av bokförda värden Utgående balans Nettoavkastningen blev kkr vilket motsvarar 3,3 %, och skall jämföras med budgeterade kkr eller 3,8 %. Det bokförda värdet på pensionsförvaltningen var ,5 mkr (124,4 mkr). Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 131,1 mkr (125,7 mkr). Vid den balansvärdering som har gjorts har det bokförda värdet jämförts med marknadsvärdet på varje värdepapper, post för post. Därför avviker det totala marknadsvärdet från bokfört värde. I budget och plan för är avkastningen på pensionsförvaltningen budgeterad till 3,5 %. Samtidigt har kommunen beslutat att fonderade medel skall börja användas för att delfinansiera kommunens kostnader för utbetalda pensioner. I den plan för användandet av pensionsförvaltningen maximeras finansieringen av utbetalda pensioner till 7,4 mkr. Överskjutande kostnad finansieras av pensionsförvaltningens medel. För 2010 budgeterades för ett uttag på kkr. Uttaget har dock inte behövt verkställas. Pensionsförvaltningen börjar tas i anspråk 2011 då 4,6 mkr (2,0 mkr över plan) tillförs från pensionsförvaltningen. Överuttaget görs för att kompensera den sänkning av kommunens intäkter som sker detta år tillförs 2,7 mkr (0,2 mkr över plan) återgår tillskottet från pensionsförvaltningen till planenliga 2,9 mkr. Kommunens kostnader för utbetalda pensioner når sin kulmen runt 2028 då kostnaden uppgår till 18 mkr. Schematiskt kan kommunens finansiella planering för pensionsförvaltningen beskrivas så här i tusentals kronor, kkr: Inbetalning Utbetalning Saldo Bu Pl Pl Med inbetalning avses ingående kapital och årlig nettoavkastning. Med utbetalning avses det tillskott som används för att delfinansiera kommunens utbetalningar av pensioner. In- och utbetalningar regleras vid avstämning mot balanskravet. Inbetalning (sparande) dras från resultatet och utbetalning (uttag) läggs till resultatet. 15

19 Pensionsförpliktelser Kommunen har år 2000 antagit en pensionsstrategi som bl.a. innebär att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen fr.o.m kommer att utbetalas till de anställda. På detta sätt byggs ingen ny skuld upp. Avsättningar för pensioner i balansräkningen uppgår vid årsskiftet till 2,3 Mkr inkl. löneskatt. Denna avsättning avser dels personer födda före 1938, för vilka övergångsregler gäller, dels en person med särskild avtalspension för förtroendevalda och en person med garantipension. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt Kommunala Redovisningslagen (KRL) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Dessa uppgår enl. KPA:s prognos till 225,6 Mkr inkl. löneskatt. KPA:s prognos har en aktualiseringsgrad på 93 %. Detta betyder att prognosen vilar på 93 % faktiskt intjänade pensioner, vilket ger en relativt hög tillförlitlighet i prognosen. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 227,9 Mkr vilket kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 128,5 Mkr. Detta täcker således drygt hälften (56 %) av pensionsförpliktelserna. Resten, 99,4 Mkr har därmed återlånats till verksamheten och måste vid kommande pensionsutbetalningar stjäla utrymme från framtida verksamhet. Alla pensionsförpliktelser för anställda är värderade med tillämpning av RIPS 07. Säters kommun har 2001 antagit bestämmelser om pension och avgångsvederlag för förtroendevalda. För att bli berättigad till pension krävs en sammanlagd sysselsättningsgrad om minst 40 %. F n är det 4 personer som har förtroendeuppdrag med den omfattningen. Kommunen har inte gjort någon beräkning på detta åtagande, men bedömer att beloppen är relativt små med hänsyn till ålder och tjänstgöringstid hos de förtroendevalda. En tidigare förtroendevald uppbär kommunal pension. Åtagandet finns med i den avsättning som kommuner redovisar på balansräkningen. Ytterligare en tidigare förtroendevald är berättigad till kommunal pension, men då denna samordnas med kommunal lön sker ingen utbetalning. Pensionsförsäkring För två delar i avtalspension intjänad efter 1998 har kommunen tecknat försäkringar hos KPA. Det är dels den förmånsbestämda pensionen på inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (FÅP, enl. tidigare avtal Kompletterande ålderspension KÅP), dels pension till efterlevande maka och barn. De åtaganden försäkringen avser att trygga värderas av KPA till 6,8 mkr. Försäkringens överskottsfond uppgår till 24 kkr. Kommunen har tidigare fört diskussioner med KPA om en försäkringslösning på den intjänade pensionsrätten (IPR) för tid före Kommunen har dock beslutat att behålla kapitalet i egen förvaltning och inte göra en inlösen via försäkringsbolag. Lån Kommunens låneskuld uppgår vid utgången av år 2010 till 40 Mkr. I samband med omsättning av ett lån om 20 mkr gjordes en amortering på 10 mkr. Ingen amortering är beslutad för 2011, men vid fortsatt god likviditet kommer ytterligare amortering att aktualiseras. Räntenivån stiger sedan sommaren 2010 i rask takt, vilket ökar kommunens räntekostnader. Borgensåtaganden och riskbedömning Kommunen har under 2010 inte behövt infria några borgensåtaganden. Risken att behöva infria några åtaganden under 2011 bedöms som mycket liten. Vid årsskiftet 2010 hade kommunen följande åtaganden: Totalt 119,2 mkr. (2009: 118,7 mkr) Kommunala bolag 97,8 mkr (2009: 98,0 mkr) Den största posten i kommunens borgensåtagande, 87,6 mkr (87,8 mkr), avser borgen för det helägda bostadsföretaget Säterbostäder AB. För det via Säterbostäder likaledes helägda Säters Kommuns Fastighets AB har kommunen ett borgensåtagande på 2,4 Mkr (2,4 mkr). 16