LINKÖPINGS UNIVERSITET. LiU skolsamverkan

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET LiU skolsamverkan bygger och vårdar långsiktiga relationer mellan forskning, utbildning och skola som främjar ett livslångt lärande på vetenskaplig grund Utredare Roger Klinth Utredningssekreterare Lars Kåreklint

2 Innehållsförteckning Kort sammanfattning av utredningen 1 Utredningens bakgrund 3 Kartläggning 6 Utredningens förslag 11 Inledande uppgifter för LiU skolsamverkan 18 Referenser 19

3 Kort sammanfattning av utredningen LiU skolsamverkan föreslås vara en enhet som är placerad inom Utbildningsvetenskap med ett LiU- övergripande uppdrag att utveckla och samordna universitetets arbete med skolsamverkan och skolkontakter. Syftet med LiU skolsamverkan är att bygga och vårda långsiktiga relationer mellan forskning, utbildning och skola som främjar ett livslångt lärande på vetenskaplig grund. Uppdraget att utreda skolsamverkan på LiU På uppdrag av universitetsledningen har en utredning om LiU:s samverkan med skolvärlden genomförts under hösten Utredningens uppdrag var att redovisa en kartläggning av aktörer och aktiviteter inom LiU som på olika sätt relaterar till skolsamverkan, ge förslag på struktur för intern dialog och samspel kring frågor om skolsamverkan, föreslå lämpliga informations- och kommunikationskanaler i arbetet med skolsamverkan samt presentera en modell för hur LiU:s skolsamverkan bör organiseras och finansieras. Kartläggningen Kartläggningen visar att sätten att bedriva skolsamverkan vid andra lärosäten varierar både till form och till innehåll. Intervjuerna med representanter från LiU, från den omgivande skolregionen och från skolvärlden, visar på samma sätt att uppfattningar om behov, hinder för och möjligheter till samverkan varierar. Det som enar är vikten av en strukturerad och kontinuerlig dialog mellan akademi och skola som bygger på ömsesidig nytta och som formulerar en gemensam skolsamverkansagenda. Kartläggningen visar även på vikten av att göra en bedömning av vilka frågor som anses nödvändiga och rimliga att prioritera i arbete med LiU skolsamverkan. Dessa gäller såväl intern som extern samverkan. Utredningens förslag Organisation och finansiering Utredningen föreslår att en särskild enhet med namnet LiU skolsamverkan bildas och placeras vid Kansliet för utbildningsvetenskap. Enheten består av en verksamhetsledare/föreståndare samt en administratör/kommunikatör. Det är också viktigt att etablera en nära samverkan med IKT- pedagogisk kompetens inom LiU i utveckladet av fortbildningskurser riktade till aktiva lärare i skolan. Finansieringen av verksamheten inom LiU skolsamverkan föreslås vara delad mellan Utbildningsvetenskap och LiU- centralt. Dels bör redan befintliga resurser för skolsamverkan, både inom Utbildningsvetenskap och LiU- centralt, omlokaliseras till denna satsning, dels behöver nya resurser anslås. En framtida utvidgning av verksamheten bör kunna finansieras genom en ökad satsning på lärarfortbildningen. Intern samverkan kring skolsamverkan LiU skolsamverkan föreslås få ett LiU- övergripande ansvar för att leda och organisera en mötesplats/ett dialogforum för de olika verksamheter/aktörer inom LiU som arbetar med skolsamverkan och skolkontakter. Ett första uppdrag för de aktörer som ingår i detta forum är att tillsammans arbeta ta fram en långsiktig samverkansplan. Denna plan ska färdigställas och aktiveras under 2014 och omfatta följande områden: utveckling av en LiU- gemensam webbplats för skolsamverkan, utveckling av en kommunikations- och informationsplan för skolsamverkan riktad mot aktörer utanför universitetet, utveckling av strukturer för intern informationsinsamling och informationsspridning mellan de olika verksamheter inom LiU som arbetar med skolsamverkan och skolkontakter, fortlöpande utreda förutsättningar för projekt med relevans för ett flertal verksamheter inom LiU skolsamverkan. 1

4 Skolsamverkan med särskilda målgrupper Enheten LiU skolsamverkan föreslås få ett LiU- övergripande ansvar för dialog och samverkan med särskilda målgrupper inom skolvärlden: skolchefer/bildningschefer, rektorer, lektorer och förstelärare. Ett viktigt inslag i enhetens arbete är att organisera terminsvisa konferenser riktade till dessa målgrupper. Konferensernas innehåll arbetas fram i dialog med en särskild advisory board bestående av representanter från såväl skolvärlden som universitetet, samt genom en kontinuerlig dialog med skolförvaltningarna i regionen. LiU skolsamverkan får även i uppgift att bistå andra verksamheter inom LiU i kontakter med ovan nämnda målgrupper. Lärarfortbildning och uppdragsforskning Vidare föreslås att LiU skolsamverkan får huvudansvaret för en samlad satsning på lärarfortbildning och uppdragsutbildning med fokus på personal inom skolområdet. Satsningen har som mål att ta ett samlat grepp om kursutveckling, administration, marknadsföring. I det framtida arbetet bör också LiU skolsamverkan ansvara för en särskild satsning på skolfokuserad uppdragsforskning. Såväl satsningen på lärarfortbildning/ uppdragsutbildning som den på uppdragsforskning är tänkta att vara självfinansierade. 2

5 Utredningens bakgrund Samverkan en aktuell fråga såväl nationellt som på LiU Under senare år har samverkan mellan universitet/högskolor och det omgivande samhälle blivit en allt mer aktuell fråga. Det har visat sig på olika sätt. I regeringens proposition (2012/13:30) Forskning och innovation beskrivs utvecklingen i synen på samverkan från högskolelagen (1992:1434) som fastslår att samverkan ska ingå i högskolans uppgifter. 1 I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) förtydligades samverkansuppdraget till att även gälla nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap samt att det ska vara en integrerad del av huvuduppgifterna utbildning och forskning. I Forskning och innovation tas ytterligare ett steg i utvecklingen av samverkansuppdraget som konkretiseras i två uppdrag, ett till Vinnova och ett till Vetenskapsrådet. Näringsdepartementet har i sitt regleringsbrev till Vinnova gällande budgetår 2013 tilldelat verket, i samråd med VR, FAS och FORMAS, uppdraget att utveckla metoder och kriterier för att mäta samverkan i mått av kvalitet och prestation. 2 Vetenskapsrådet har i sitt uppdrag att se över resurstilldelningen till universitet och högskolor även i uppgift att väga in arbetet med att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. 3 På Linköpings universitet har betydelsen av samverkan lyfts fram på olika sätt. Det framgår inte minst i den strategikarta som pekat ut riktningen för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten vid Linköpings universitet. 4 Prioriteringen av samverkansuppdraget framgår även av den nya organisationen av arbetet inom såväl universitetsledning som universitetsförvaltning. Idag finns tre olika strategiska råd, för forskning, utbildning och samverkan. Vicerektor för samverkan och samverkansdirektören har som ett led i arbetet med samverkan även gett uppdrag till The Center for Higher Education Policy Studies (CHEPS) i Holland att genomföra en övergripande utredning av samverkan på LiU som har presenterats under hösten Utredningen ska bland annat lägga grunden för LiU:s kommande policy för strategisk samverkan (LiPSS) som ska vara klart En bärande idé med LiU:s övergripande samverkansarbete är att samverkan inte bör vara en tredje uppgift för universitetet utan bör vara en aspekt av forsknings- och utbildningsverksamhet. Samverkan definieras enligt följande: Samverkan vid LiU är de aktiviteter vi genomför tillsammans med aktörer från det omgivande samhället för att öka kvalitén i forskning & utbildning, aktivt bidra till kunskapsspridning, samhällsutveckling och tillväxt samt stärka varandras attraktivitet. 5 Parallellt med LiU:s arbete med samverkan bedrivs även ett utvecklingsprojekt som syftar till att skapa en nya LiU- gemensam webb och arbetet ska vara klart Projektet har både fokus på de behov som finns inom LiU:s egna verksamheter och på behov hos olika målgrupper utanför universitetet. Den omgivande skolvärlden är ett exempel på en sådan målgrupp. 1 Prop. 2012/13:30 Forskning och innovation (Stockholm: Utbildningsdepartementet). 2 Regeringsbeslut N2013/1162/FIN Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Verket för innovationssystem inom område 24 Näringsliv (Stockholm: Näringsdepartementet) - stod/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=15103 (den 11 november 2013). 3 Regeringsbeslut U2013/1700/F Uppdrag att utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans (Stockholm: Utbildningsdepartementet) (den 11 november 2013). 4 (den 12 december 2013). 5 Preliminär definition som presenterades på LiU:s chefsdag Arbetet med en definition, policy och handlingsplan för samverkan fortgår under liu- webb- 2015?l=sv (den 12 december 2013). 3

6 Samverkan en aktuell fråga för skolan Vikten av samverkan mellan universitet/högskolor (härefter lärosäten) och skolvärlden har uppmärksammats på olika sätt tidigare. Ett sådant exempel är när regeringen införde krav på att alla lärosäten med lärarutbildning skulle ha ett regionalt utvecklingscentrum (RUC). 7 En bärande tanke med införandet av en RUC- organisation var bland annat att stärka samverkan med skolvärlden kring frågor om verksamhetsförlagd utbildning och lärarfortbildning. I Högskoleverkets utvärdering av RUC poängterades att de RUC som hade en stark ställning inom lärosätet och som arbetade efter en tydlig strategi var de som lyckades bäst. 8 I utvärderingen framkom att RUC- organisationerna runt om i landet såg olika ut och att vissa bedrev ett mer framgångsrikt arbete än andra. Efter att den nya skollagen trädde i kraft 2010 har betydelsen av samverkan mellan lärosätena och skolvärlden blivit allt mer påfallande, bland annat i formuleringar som att skolan ska främja en livslång lust att lära samt att dess utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 9 Ett exempel på samverkan är arbetet med att anordna behörighetsgivande utbildningar till de lärare som saknar formell utbildning, för att de ska kunna erhålla en lärarlegitimation. I dag sker detta framför allt inom Lärarlyftets och Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamens (VAL:s) ramar. Under senare år har också en ökad efterfrågan kunnat märkas från skolans sida av att ta del av aktuell forskning av relevans för förskola och skola. Utvecklingen inom utbildningspolitiken har även medfört att nya karriärtjänster inrättats i förskola och skola. Exempel på sådana är tjänster som lektor eller förstelärare. I dag ser villkoren mycket olika ut för vad det innebär att vara lektor eller förstelärare. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram konkreta råd till skolhuvudmän där man understryker vikten av att inrätta karriärtjänster men också nödvändigheten av att utveckla tydliga riktlinjer för dessa tjänster. 10 Där, såväl som i andra sammanhang, poängterats det nödvändiga med en kontinuerlig kontakt mellan skola och forskning. I en gemensam programförklaring som tagits fram av Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting samt Svenskt Näringsliv presenteras ett sju- punktsprogram där behovet av mer forskning i och om skolan utgör ett huvudinnehåll. 11 Till detta kan regeringens satsning som omnämns i 2014 års budgetproposition på ett nationellt skolforskningsinstitut läggas. 12 Syftet med skolforskningsinstitutet beskrivs vara att väga samman skolrelevant forskning och att sprida dessa ut i skolvärlden. 13 I utredningsarbetet skall det även övervägas om myndigheten ska initiera forskning inom området. Utredningsuppdraget Som redovisats ovan finns det flera skäl för att se samverkan med skolvärlden som ett viktigt uppdrag för LiU. Universitetet har också under en längre tid utvecklat olika verksamheter och samverkansrelationer med fokus på denna sektor. Ett problem har dock varit bristen på helhetssyn och samordning mellan de olika verksamheterna. Mot bakgrund av den pågående satsningen på 7 Högskoleverket rapport 2009:1 Utvärdering av regionala utvecklingscentrum och nationella resurscentrum (Stockholm: Högskoleverket). 8 Högskoleverket (2009:1) s 5. 9 SFS 2010:800 Skollag (2012:800) Riksdagen: Stockholm kap. 1 4 & 5 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / (kap. 1 4 & 5) (den 20 oktober 2013). 10 SKL 2013 Ett samlat karriärsystem för lärare (Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting) (den 20 oktober 2013). 11 SKL 2011 Forskning ger bättre resultat i skolan (Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting). 12 Prop. 2013/14 Budgetpropositionen för 2014 (Stockholm: Finansdepartementet, 2013) (den 20 oktober 2013). 13 Dir. 2014:7 Inrättande av ett skolforskningsinstitut (Stockholm: Utbildningsdepartementet). (den 27 januari 2014). 4

7 utveckling av LiU:s samverkansarbete i stort men också de omfattande förändringar som under de senaste åren skett inom skolans värld beslutade universitetsdirektören i augusti 2013 att tillsätta en utredning om den framtida organiseringen av LiU:s skolsamverkan och skolkontakter. 14 En viktig utgångspunkt var också att få en samlad bild av de verksamheter inom LiU som redan idag arbetar med olika typer av skolsamverkan. Utredningen skulle besvara följande frågor: En kartläggning: Vilka aktörer och aktiviteter finns idag? Förslag gällande intern samverkan: Hur ska olika aktörer och aktiviteter inom området LiU skolsamverkan samverka på bästa sätt, och synliggöra sina verksamheter och samspelet däremellan? Kommunikationskanaler: Vilka kommunikationsvägar ska LiU skolsamverkan ha inåt och utåt? Organisation och ekonomi: Hur ska LiU skolsamverkan organiseras och finansieras? Till utredningen har en referensgrupp och en styrgrupp varit knuten. Referensgruppen har haft två möten under utredningens gång, i oktober och i december. I november presenterades ett preliminärt förslag till lösningar för styrgruppen (rektors ledningsråd). Utredningsarbetet har även redovisats och diskuterats vid Utbildningsvetenskaps prefektmöte, i november, och på Styrelsen för utbildningsvetenskaps sammanträde i december. I december presenterades också utredningen för rektors strategiska råd för samverkan. Förslag från de olika grupperna har successivt bearbetats och i många fall bidragit till förändringar i utredningens slutsatser och rekommendationer. I februari 2014 slutrapporterades utredningen för styrgruppen. 14 För mer information om utredningsuppdraget se bilaga 1. 5

8 Kartläggning Metod och urval Kartläggningsarbetet inleddes i slutet av augusti 2013 och har pågått under hela utredningstiden. Arbetet var som mest intensivt under september och oktober månad. Information har samlats in genom i huvudsak två olika metoder: intervjuer och studier av hemsidor för skolsamverkan. Kartläggningen omfattar 39 intervjuer. Urvalet av informanter innefattar fyra grupperingar: aktörer inom LiU, aktörer inom den omgivande skolregionen, aktörer inom andra lärosätens skolsamverkansorganisationer samt aktörer inom andra organisationer med relevans för skolsamverkansarbetet. I utredningen har forskare, lärare, administratörer, kommunikatörer, studenter, skolrektorer, förskolechefer, skol- /bildningschefer, skolsamverkasansvariga, verksamhetschefer etc. intervjuats. Informanterna har representerat LiU, fem andra lärosäten, tre skolhuvudmän, tre skolor och förskolor, Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Kairos Future samt Vetenskap & Allmänhet. Intervjuerna har kretsat kring goda exempel, utmaningar och hinder för samverkan, möjligheter till skolsamverkan samt vad som vore en önskvärd utveckling inom skolsamverkansområdet. Resultat Kartläggningen har gett en övergripande bild av vilka former av skolsamverkan som sker inom LiU. Utredningen har däremot inte siktat mot att redovisa alla exempel på samverkan som sker, utan att ge exempel på former av samverkan. Kartläggningen har på samma sätt gett en övergripande bild av olika informanternas uppfattning om behov, hinder och utmaningar, möjligheter samt vad som vore önskvärt att samverka kring. Även om kartläggningen har visat att skolsamverkan är ett mycket brett begrepp som kan inkludera en rad olika aktiviteter och aktörer så har vissa gemensamma drag framkommit som anses vara nödvändiga att ha som utgångspunkt för arbetet med LiU skolsamverkan. Exempel på skolsamverkan Kartläggningen visar att i princip samtliga informanter framhåller att samverkan mellan forskning, universitetsutbildning och skola är en viktig fråga, både för lärosätena och för skolan. Flera lyfter dock upp att begreppet skolsamverkan är oklart och kan ha flera betydelser. Att det är ett oklart begrepp kan även förstås i den mångfald av exempel på skolsamverkan som ges i intervjuerna. Någon klart definition av skolsamverkan, som alla parter sluter sig bakom verkar inte finnas. Skolsamverkan vid andra lärosäten När man ser till andra lärosätens arbete med samverkan så utgår den till stora delar från den uppdragsutbildning som har följt med statliga satsningar, såsom Lärarlyft, förskolelyft, rektorslyft, matematiklyft med mera. Ett annat gemensamt område kretsar kring olika insatser som syftar till att främja utvecklingen av en skolutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kan handla om satsningar på licentiander, Learning Studies- projekt, forskningscirklar, samfinansierade forskningsprojekt med mera. Utöver det bedrivs olika kompetensutvecklingssatsningar i form av uppdragsutbildningar av olika längd och form, föreläsningar och seminarier. En annan fråga som ofta förknippas med skolsamverkan är den verksamhetsförlagda utbildning som sker inom förskollärarutbildning och lärarutbildning. Men denna koppling gäller inte alla lärosäten. 6

9 Skolsamverkan på LiU Inom LiU pågår verksamheter av likande karaktär som de som beskrivits ovan. Kartläggningen visar att det förekommer en mängd olika aktiviteter runt om på universitetet. Nedan kommer att axplock att presentas. Precis som andra lärosäten bedriver LiU Skolverksfinansierade uppdragsutbildningar i form av lärarlyft och förskolelyft dock inte rektorslyft. Det senare beror på att enbart de lärosäten som erbjuder rektorsprogrammet har rätt att genomföra rektorslyft. LiU har även andra former av uppdragsutbildningar, exempelvis om värdegrundsarbete och likabehandling, sex och samlevnad, utbildning för handledare inom APL på uppdrag av Skolverket. Utöver dessa exempel erbjuder ett flertal institutioner andra uppdragsutbildningar som riktar sig till verksamma inom förskola och skola. Precis som på andra lärosäten bygger merparten av uppdragsutbildningarna på beställningar från Skolverket. Det förekommer även flera satsningar som syftar till att främja en skolutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. LiU har idag tre lic- forskarskolor, med inriktning mot förskolans kunskapsuppdrag, naturvetenskapens, matematikens och teknikens didaktik samt yrkesämnenas didaktik. Samverkan sker även med Linköpings kommun där LiU samfinansierar fyra kommunlicentiander. Utöver detta finansierar Norrköpings och Linköpings kommuner en femårig postdok- satsning inom matematikdidaktik. Det finns även en rad andra exempel där forskare vid LiU bedriver praktiknära forskning som på ett tydligt inbegriper dialog och återkoppling kring forskningsresultaten, bland annat gäller detta aktionsforskningsprojekt och Learning Studies- projekt inom matematikdidaktikens område. Utöver detta deltar lärare och forskare på de konferenser och biennaler som arrangeras på LiU, såsom förekolebiennalen, fritidshemsbiennalen, konferenser anordnande av Centrum för tekniken i skolan (CETIS) för att nämna några exempel. Det skapas även flera mötesplatser för verksamma i skolan och på LiU, såsom Majmingel på LiTH, Populärvetenskapliga veckan på LiU, Sheeledagarna, Länsstudiedagen och samverkan med Skolinspektionen, FL- LITE som är samverkan mellan LiU och universitetet i Flensburg och skolor i Linköping och Flensburg. Runt om LiU arrangeras även olika föreläsningar och seminarier som riktar sig till eller är öppna för verksamma inom förskola och skola. LiU:s skolsamverkan inbegriper även en rad aktiviteter som riktar sig till elever i skolan. Många av dessa har som huvudsakligt syfte att informera om utbildningar som finns vid LiU, att rekrytera studenter eller att inspirera till fortsatta studier inom vissa områden. Där kan bland annat besöksdagarna, hemmissionering, skugga en student, Norrköpingssprånget, Campusveckan, högskoleförberedande matematikkurs, Quintek naturvetenskaplig minikurs för gymnasietjejer, sommarveckan, Teknikåttan, tyskadagarna med flera. Andra verksamheter som riktar sig till elever är exempelvis Mattecoach på nätet, Månadens problem, Projektbanken, Visualiseringscenter, Fenomenmagasinet och Fråga en forskare. En av de mest omfattande och långsiktiga satsningarna inom LiU på skolsamverkan är det arbete som teknisk fakultet bedriver inom ramen för Nämnden för skolsamverkan. Verksamheten riktas både mot lärare och elever i skolan och har pågått under många år. Utgångspunkten är att stötta ämnesutveckling och kvalitetsarbete inom skolans NO- ämnen, men också att intressera och motivera elever för högre studier inom tekniska fakultetens olika utbildningsprogram. Ett annat exempel på LiU:s arbete med skolsamverkan är tidigare nämnda CETIS, som är ett nationellt resurscentrum som i samverkan med andra aktörer ska stimulera och utveckla teknikundervisningen i förskola och skola. Den i särklass största satsningen på skolsamverkan vid LiU är den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som sker inom ramen för de olika lärarprogrammen. Utbildningsvetenskap har sedan lång tid tillbaka byggt upp en välfungerande VFU- organisation som bland annat har till uppgift slussa 7

10 studenter till lämpliga VFU- platser, matcha studenter med lämpliga handledare, upprätta avtal med skolhuvudmän, genomföra handledarutbildningar samt ombesörja ekonomiska transaktioner relaterade till VFU- placeringarna. VFU- organisationen omfattar både campus- och fältbaserade personer. De som är baserade inom campus kallas VFU- koordinatorer och de som arbetar ute i kommunerna/fristående enheterna kallas fältmentorer. Fältmentorerna har sin huvudsakliga anställning som lärare/förskollärare/fritidspedagoger och jobbar på deltid åt LiU med att slussa ut lärarstudenter till lämpliga VFU- platser samt stötta de handledare som har hand om dessa studenter. I själva verket utgör VFU- koordinatorer och fältmentorer nyckelspelare i LiU:s arbete med skolsamverkan. I mångt och mycket fungerar de som bryggor mellan akademin och skolans värld. Viktiga nyckelspelare i lärarutbildningarnas skolsamverkansarbete är också de så kallade kursmentorer som ingår i planeringen, genomförandet och uppföljningen av samtliga kurser inom de olika lärarutbildningsprogrammen. Dessa kursmentorer är aktiva lärare/förskollärare/fritidspedagoger i skolan som medverkar i lärarutbildningen. Idag finns det flera olika hemsidor på LiU- webben som syftar till att informera om skolsamverkan. De mest omfattande sidorna är den sida som finns under LiU:s samverkanssida, den sida som beskriver arbetet inom nämnden för skolsamverkan på Tekniska högskolan samt den sida som går under benämningen Lärarrummet och är placerad vid Utbildningsvetenskap. Andra webbaserade initiativ är nättidskriften Venue som syftar till att skapa möten mellan forskare och pedagoger i förskola och skola. Inom sociala medier har även Lärarrummet börjat såväl blogga som twittra om skolsamverkan. Skolvärldens behov I takt med de förändringar som skett i och med den nya skollagen har behoven av skolsamverkan skiftat i karaktär. Under senare år har samverkan mellan skolorna och lärosätena ofta kretsat kring kompetensutveckling av lärare genom olika typer av uppdragsutbildningar. Satsningen på Lärarlyftet är ett tydligt exempel men också olika former av dialog mellan forskare och pedagoger i skolan, genom föreläsningar eller andra typer av skolutvecklingsprojekt kan nämnas. I och med att den nya skollagens krav på behörighet har villkoren för Lärarlyftet förändrats. Nu ingår enbart behörighetsgivande kurser för de lärare som saknade behörighet i de ämnen man undervisar i eller saknade lärarexamen. På senare tid har även skolsamverkan kring forskningens roll i skolan blivit vanligare. Nya målgrupper som förstelärare och lektorer skapar nya behov av samverkan mellan skol- och universitetsvärlden. En tydlig trend inom såväl kompetensutveckling, uppdragsutbildning som forskningskommunikation är ett allt större fokus på olika IKT- baserade lösningar, såsom: distansutbildning, webbinarier och kommunikation med sociala medier. Det lärosäte som i dag inte kan erbjuda IKT- baserade utbildningar har svårt att göra sig gällande i den nationella konkurrensen. Utöver detta finns även ett behov av att skapa möten mellan universitetet och elever i skolan i syfte att underlätta övergången till högskolestudier. Hinder och utmaningar i arbetet med skolsamverkan Hinder och utmaningar för skolsamverkan vid andra lärosäten Det anges flera olika hinder för arbetet med skolsamverkan varav det vanligast gäller kopplingen till lärarutbildningen. Relationen mellan dem som arbetar med skolsamverkan och lärarutbildning anses viktig och är uppbyggd på olika sätt. Det skiljer sig åt hur pass uppbyggd kontakten är dem emellan. Ett annat hinder är informationsspridning om verksamheten såväl inom som utanför lärosätet. Ytterligare hinder är att de statliga satsningarna på olika former av lärarfortbildning i allt för stor utsträckning styr verksamheten och därmed försvårar lärosätets långsiktiga planering. Hinder och utmaningar för skolsamverkan vid LiU I den kartläggningen framträder fyra olika hinder och utmaningar som särskilt viktiga att ta hänsyn till: organisation, dialog med skolvärlden, resurser och incitament. 8

11 Organisation: Flera informanter angav att organiseringen av skolsamverkan vid LiU är ostrukturerad och svår att överblicka. I dag fungerar de verksamheter som arbetar med skolsamverkan eller som har skolkontakter som små öar vilka inte har kontakt med varandra. Många gånger handlar det om att utvecklade och organiserade kontakter mellan olika aktörerna saknas eller är outvecklade. Andra informanter angav att skolsamverkansarbetet som helhet saknar ett tydligt ledarskap. Dialoger med skolvärlden: Ett hinder för skolsamverkan som regelbundet återkom i intervjuerna var att akademi och skola har svårt att möta varandra för att man har olika uppfattningar om vad som är viktigt. Ibland beskrevs detta som att det är två världar som inte möts eller genom att det tar tid för att lära känna varandras världar. Många informanter poängterade vikten av att skapa arenor för möten, forma nätverk, anordna konferenser etc. Fungerande nätverk och matnyttiga konferenser kostar dock tid och energi. Innan nya satsningar dras igång måste det redan stora informationsflödet beaktas. Eventuellt ny information måste därför vara tydligt anpassad till den aktuella målgruppen. Resurser: En vanligt förekommande reflektion hos informanterna är att tid och pengar för att arbeta med samverkan ofta saknas. Arbetet med samverkan görs ofta vid sidan om ordinarie tjänst. Denna fråga måste lösas om en substantiell förändring ska kunna komma till stånd. Några poängterade också att LiU:s OH- påslag gör det svårt för många skolor att samverka kring olika aktiviteter. Detta innebär att skolor som skulle vilja genomföra projekt med LiU i slutänden inte har möjlighet att göra det. Även vikten av att skapa möjligheter att söka pengar till projekt i skolan framfördes under intervjuerna. Incitament: Samtliga av de vi intervjuat menar att skolsamverkan är viktigt. Trots detta framhåller många att det saknas tydliga incitament för en sådan samverkan. Om man jämför med forskningsarbete och tid i undervisning så gynnar skolsamverkan inte den akademiska karriären på samma sätt. Det är heller inget som påverkar lönen på samma sätt som framgångsrikt arbete inom forskning eller grundutbildning. Upplevda hinder i skolvärlden Den bild av hinder och utmaningar som aktörer inom LiU beskriver liknar till vissa delar den som aktörer inom skolvärlden ger uttryck för. Även där är resursfrågan central. Det saknas många gånger tid och pengar för att bedriva samverkansprojekt tillsammans med lärosäten. Informanterna efterlyser dock fler möten mellan forskning och skola som kan bygga på en ömsesidig nytta. Däremot kan det skilja sig åt mellan olika personer vad som betraktas som önskvärt. Förändringarna i skolans regelverk och satsningar på karriärtjänster är exempel på utmaningar som är av betydelse för skolsamverkansarbetet. Flera understryker också vikten av en tydlig ingång till LiU, då detta är och har varit ett problem när man vänder sig till LiU. Det är svårt för en utomstående att hitta rätt i den stora och mångförgrenade organisation som LiU utgör. LiU:s relativa brist på nätbaserade kurser som inte genomförs på helfart framförs också som ett hinder. Av detta skäl har många skolor i regionen i stället vänt sig till andra lärosäten för att köpa in fortbildning. Möjligheter till skolsamverkan och önskvärd utveckling När det gäller de möjligheter vi står inför och vad som vore en önskvärd utveckling så ger kartläggningen en brokig och mångfacetterad bild. Flera informanter framhåller att LiU i första hand bör använda och bygga vidare på det som redan finns. LiU har många bra och fungerande verksamheter som bör få fortsätta arbeta på det sätt de gör. Samtidigt finns ett behov av ökad samverkan mellan de verksamheter som arbetar med skolsamverkan och skolkontakter, för att skapa synergieffekter. I intervjuer och kontakter med olika referensgrupper har också framförts önskemål om en tydligare organisation för skolsamverkan med en gemensam agenda och en långsiktig strategi. 9

12 På liknande sätt skildras de möjligheter och önskemål som finns inom skolvärlden. Det är en mångfacetterad bild som växer fram. Det som enar är behoven av fortsatt samarbetet när det gäller kunskaps- och erfarenhetsutbyte som främjar ett livslångt lärande och utvecklingen av en skolutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den bild som framkommer kan sammanfattas i punktform enligt följande: Ökad rörlighet mellan akademin och skolan i form av delade tjänster, samarbete inom forskningsprojekt IKT fortbildning och kompetensutveckling som sker på distans, bleended learning, MOOC Forskningskommunikation hitta nya kommunikationsformer för att öka dialogen om forskningsresultat och att forskningen ska kunna bli en större del av den dagliga pedagogiska verksamheten Vikten av en tydlig entré till LiU:s olika verksamheter för skolsamverkan och skolkontakter Långsiktighet och hållbarhet i arbetet 10

13 Utredningens förslag Utredningen föreslår att LiU skolsamverkan ska vara namnet på en organisatorisk enhet med en basbemanning bestående av en verksamhetsledare, en kommunikatör/administratör och en IKT- strateg/pedagog. LiU skolsamverkan placeras inom Utbildningsvetenskap, med ett LiU- övergripande uppdrag att samordna en universitetsintern samverkan kring olika verksamheters arbete med skolsamverkan och skolkontakter. Närheten till de olika lärarutbildningarna är central och kan på olika sätt generera synergier och samordningsvinster. Inte minst gäller detta samspelet mellan lärarfortbildning och ordinarie lärarutbildning. Presentationen av förslaget inleds med ett avsnitt som ringar in arbetets visionära grunder samt ger förslag på en modell för ett hållbart arbete med skolsamverkan. Därpå följer förslag på hur LiU:s arbete med skolsamverkan kan organiseras. Slutligen ges förslag på inledande steg i arbetet. En vision för skolsamverkan I och med den nya skollagen från 2010 med sina tydliga formuleringar om livslångt lärande och en skola på vetenskaplig grund har frågor om forskningskommunikation och lärares kompetensutveckling accentuerats. Denna utveckling är en viktig förutsättning för en vision om en aktiv och långsiktigt hållbar samverkan mellan skolvärlden och universitetsvärlden. Utgångspunkten för LiU skolsamverkan bör vara att bygga långsiktiga relationer mellan forskning, utbildning och skola. En sådan vision går väl i linje med LiU:s pågående arbete med att utveckla samverkan med det omgivande samhället. Områden som livslångt lärande och utbildning på vetenskaplig grund främjar såväl skolan som LiU då de aktiviteter vi genomför tillsammans med skolvärlden även ökar kvalitén inom den forskning och utbildning som bedrivs vid LiU samt den skolverksamhet som bedrivs i regionen. En väl utvecklad skolsamverkan kan även bidra till att stärka attraktiviteten i studier inom lärarutbildningarna, påbyggnadsutbildningarna eller kompetensutveckling av olika slag. Även olika typer av praktiknära forskning kan underlättas om en nära och välfungerande relation finns mellan skolan och universitetet. Följande formulering kan fungera som en övergripande programförklaring för arbetet med LiU skolsamverkan: LiU skolsamverkan bygger och vårdar långsiktiga relationer mellan forskning, utbildning och skola som främjar ett livslångt lärande på vetenskaplig grund En modell för skolsamverkan Kartläggningen har visat att det finns många olika problem och utmaningar som är förknippade med skolsamverkan men också en rad intressanta möjligheter. För att skapa en fungerande skolsamverkan bör arbetet inom LiU skolsamverkan organiseras på ett sätt som undviker låsningar samt möjliggör en hållbar och långsiktig utveckling. Organisationsforskaren John W. Kingdon har identifierat olika processer som behöver fungera för att beslutsfattandet i en organisation ska fungera optimalt. 15 Vi menar att Kingdons modell också kan användas för att reflektera kring LiU:s arbete med skolsamverkan. 15 Kingdon, W. John. Agendas, Alternatives, and Public Policies, Update Edition, with an Epilogue on Health Care, Second Edition (Harlow: Pearson Education Limited, 2013). 11

14 Kingdon beskriver hur både interna aktörer och externa aktörer påverkar vägen till beslut. I arbetet med skolsamverkan räknas LiU och omgivande skolhuvudmän som interna aktörer, då det är vi som avgör vilka projekt eller processer som bör bli föremål för samverkan. Externa aktörer är exempelvis Utbildningsdepartementet, Skolverket, Skolinspektionen, Lärarfacken, SKL, media som samtliga påverkar LiU:s arbete med skolsamverkan utan att för den skull ha möjlighet att besluta hur den ska bedrivas. Kingdon beskriver även tre strömmar som måste sammanstråla för att ett fönster för förändring ska öppnas och en fråga ska hamna på beslutsagendan: problemströmmen, den politiska strömmen och policyströmmen. De som arbetar med LiU skolsamverkan är centrala i relation till dessa strömmar. De har ett huvudansvar att tolka och moderera de olika strömmarna. (Utifrån. de Leeuw, Abbema & Commers modell av Kingdons teori) 16 Problemströmmen utgår från vikten av att identifiera problem som skolsamverkansarbetet bör fokusera på. Många gånger kan det handla om ett systematiskt arbete med att följa utvecklingen inom skola och forskning. Andra gånger kan det vara en politisk utveckling som föranleder att en fråga hamnar i problemströmmen. Det kan även vara andra särskilda händelser som gör att ett problem uppmärksammas. Problem kan försvinna av olika orsaker. Antingen för att de anses lösta, eller att förändrade villkor ändrar förutsättningarna för att benämna problemet på ett hanterbart sätt. Den politiska strömmen handlar om en bedömning av vad som anses värt att samverka kring inom forskning, utbildning och skola. Kingdon använder bland annat begreppet folkviljan som central för den politiska strömmen. För arbetet med LiU skolsamverkan handlar det om att hålla en löpande dialog med olika representanter för interna deltagare eller på andra sätt stämma av vad som är nödvändigt och vad som kan vara rimligt att satsa på. Likaså gäller det att ha en löpande dialog med representanter för externa deltagare och att bedriva en kontinuerlig omvärldsbevakning. I sin beskrivning av policyströmmen talar Kingdon om policy communities och policyentreprenörer. LiU skolsamverkan kan jämföras med en policy community där de anställda är policyentreprenörer som arbetar med att hitta lösningar på problem i problemströmmen. Det handlar om att formulera förslag och pröva dem med såväl interna som externa deltagare inom skolsamverkansarbetet. LiU skolsamverkan bör även göra bedömningar om förslag på lösningar är tekniskt genomförbara och värderingsmässigt acceptabla. Även ekonomiska överväganden är centrala. Kingdon menar att ett fönster för förändring kan öppnas på olika sätt och av olika orsaker. Men det är framför allt policyentreprenörerna som kan åstadkomma en koppling mellan de tre strömmarna. De har ofta en form av expertkunskap och kännedom om frågan sedan tidigare arbeten, en förmåga att kommunicera samt ett betydande kontaktnät. 16 Leeuw, E. De. Abbema, E. & Commers, M. Healthy Cities Projekt Second Phase Policy Evaluation (Maastricht: Research for Healthy Cities Clearing House, University of Limburg, 1998) 12

15 Detsamma verkar i stort karakterisera framgångsrika skolsamverkansarbeten på andra lärosäten och bör även vara en grund för LiU skolsamverkan. Det handlar om att bedriva en kontinuerlig omvärldsbevakning, att föra dialog mellan olika såväl interna som externa aktörer, stämma av vad som är värt att satsa på för utvecklingen av en hållbar skolsamverkan och agera när tiden är rätt. LiU skolsamverkan fyra huvuduppdrag Visionen och arbetsmodellen för ett hållbart skolsamverkansarbete kan konkretiseras i fyra huvudsakliga uppdrag: Arena skolan, LiU skoldialoger, LiU lärarfortbildning samt LiU skolforskning. Genomgående för alla uppdrag är att LiU skolsamverkans främsta uppgift är att bygga och ansvara för kommunikationskanaler mellan berörda aktörer inom skolsamverkansarbetet. Arena skolan Arena skolan är ett LiU- övergripande uppdrag för att möjliggöra en kontinuerlig intern dialog om skolsamverkan i syfte att skapa synergieffekter mellan olika verksamheters arbete med skolsamverkan. Som redovisats ovan i kartläggningen förekommer det många olika former av skolsamverkan och skolkontakter inom LiU. Därför är det viktigt att klargöra relationen mellan LiU skolsamverkan och all den verksamhet som redan idag sker vid LiU med fokus på skolvärlden. En rad exempel på verksamheter vid LiU som primärt arbetar med skolsamverkan har redan presenterats i den inledande kartläggningen. Centrala aktörer inom detta område är till exempel Nämnden för skolsamverkan vid teknisk fakultet, Centrum för teknik i skolan (CETIS) vid filosofisk fakultet samt den omfattande VFU- organisation som byggts upp inom Utbildningsvetenskap. Utgångspunkten för denna utredning är inte att all verksamhet inom LiU som idag rör skolsamverkan och skolkontakter ska införlivas i och ledas av LiU skolsamverkan. Tvärtom menar vi att detta vore en olycklig lösning. Vår bedömning är att dessa verksamheter fungerar väl och har en viktig uppgift i sitt lokala sammanhang. En organisatorisk förändring kan därför vara mer till skada än nytta. LiU skolsamverkan bör däremot ansvara för att utveckla och samordna en särskild arena för de verksamheter som arbetar med skolsamverkan och skolkontakter inom LiU. Ett viktigt mål är ett tydligare samspel mellan de olika verksamheter som bedriver skolsamverkan. För att åstadkomma en sådan samverkan föreslås LiU skolsamverkan under 2014 få i uppdrag att ta fram och aktivera en särskild samverkansplan för LiU:s skolsamverkansarbete. Planen ska tas fram 13

16 tillsammans med representanter för övriga verksamheter inom LiU som arbetar med skolsamverkan eller skolkontakter och behandla följande områden: utveckling av en LiU- gemensam webbplats för skolsamverkan, utveckling av en kommunikations- och informationsplan för skolsamverkan riktad till aktörer utanför universitetet, utveckling av strukturer för intern informationsinsamling och informationsspridning mellan de olika verksamheter inom LiU som arbetar med skolsamverkan och skolkontakter, fortlöpande utreda förutsättningar för projekt med relevans för ett flertal verksamheter inom LiU skolsamverkan. Arena skolan bör bestå av aktörer från LiU som arbetar med skolsamverkan eller skolkontakter eller som av andra skäl kan bidra till utvecklingen av det LiU- övergripande arbetet. Vice rektor för samverkan bör stå som ytterst ansvarig för verksamheten men det operativa arbetet bör åligga verksamhetsledaren för LiU skolsamverkan. Förlag på aktörer: Representanter från var och en av LiU:s tre fakulteter samt från Utbildningsvetenskap Representant från Kontaktkontoret Representant från Innovationskontoret Representant från kommunikationsavdelningen Representanter från andra verksamheter som har uttalade uppdrag att samverka med skolan För att arbetet i gruppen ska vara hanterbart bör antalet ledamöter begränsas, önskvärt vore en grupp på åtta till tio personer. LiU skoldialoger En god dialog mellan LiU och den omgivande skolvärlden är central för möjligheten att bedriva ett hållbart skolsamverkansarbete. Ser man till andra lärosäten har kontakten mellan skolsamverkansorganisationen och omgivande skolhuvudmän olika former. Vanligtvis har man någon form av kontinuerligt återkommande träffar och då i huvudsak med skolchefer/bildningschefer och utvecklingsledare inom den kommunala skolförvaltningen. Utifrån kartläggningen föreslår utredningen att LiU skolsamverkan får i uppdrag att bedriva tre olika former av kommunikationskanaler för att utgöra ett nav i samverkansarbetet. En portal för skolsamverkan på LiU En central uppgift för LiU skolsamverkan är att skapa och förmedla kontakter mellan olika aktörer inom såväl forskning som skola. Ett problem som ofta återkom i kartläggningen var behovet av att skapa en tydlig entré till LiU. Representanter från den omgivande skolvärlden och andra aktörer gav uttryck för svårigheterna att komma i kontakt med rätt personer i LiU:s breda floran av aktörer och aktiviteter. Därför föreslår utredningen att LiU skolsamverkan ska vara den primära enheten för informationsspridning och förmedling av kontakter mellan olika parter inom LiU och skolvärlden. Möten med skolhuvudmän Vissa lärosäten har uppbyggda och fungerande nätverk med återkommande träffar medan andra är i en omorganiseringsfas där man går ifrån sådana nätverk till att i stället träffa enskilda skolhuvudmän. I kartläggningen framgår även betydelsen av olika former av dialog mellan LiU och skolhuvudmän i regionen. I uppdraget till LiU skolsamverkan bör ligga att tillsammans med regionens skolhuvudmän finna former för dialog kring aktuella frågor. I den mån det är möjligt bör dessa dialoger ske i redan existerande forum, snarare än att skapa nya mötesstrukturer. Dialogerna med skolvärlden behöver också samplaneras och synkroniseras med de dialoger som sker inom ramen för lärarutbildningen. 14

17 LiU skolkonferens Sedan några år tillbaka har Utbildningsvetenskap arrangerat en årlig skolkonferens där man bjudit in företrädare som utvecklingsledare, skol- och bildningschefer, från såväl kommunala som fristående skolhuvudmän i regionen, Östergötland med grannkommuner. Teman för konferensen har varit aktuella ämnen som lärarlegitimation, forskning och skola, karriärtjänster i skolan med mera. Utredningen föreslår att denna verksamhet utvecklas till att inkludera nya målgrupper och att den samtidigt utökas till två konferenser per år. Det har under senare tid tillkommit nya typer av karriärtjänster i skolan. De rektorstjänster som tidigare funnits har kompletterats de lärartjänster som nyligen inrättats inom skolan, såsom förstelärare och lektorer. Precis som utvecklingsledare, skol- och bildningschefer kommer dessa målgrupper att bli centrala i arbetet med att utveckla ett livslångt lärande på vetenskaplig grund och därför av särskilt intresse för arbetet med skolsamverkan. Tanken är att LiU skolkonferens ska beröra aktuella frågor men även skapa möjligheter för olika typer av samverkansprojekt mellan skolan och universitetet. Intresse och behov av närmare samarbete kring en fråga kan variera mellan skolhuvudmän vilket talar för ett stort mått av öppenhet och flexibilitet när olika samverkansprojekt utvecklas. Genom LiU skolkonferens etableras breda kontaktnät och skapas möjligheter att identifiera centrala problem i behov av lösning. På detta sätt skapas goda förutsättningar för en organisk framväxt av samverkansprojekt med ömsesidig nytt hos såväl skolan som universitetet. Tanken är att dessa projekt i första hand ska finansieras via medel från inblandade skolor och skolhuvudmän. Till arbetet med LiU skolkonferensen bör en advisory board knytas som kan bistå vid beslut om konferensens innehåll men också bidra till informationsspridningen i regionen. Medlemmarna i denna Advisory Board bör hämtas såväl från LiU som från skolvärlden. Gruppen bör inte vara större än fem till sex personer. För att få till stånd ett bra samspel med lärarutbildningen och dess VFU- organisation bör även någon representant för dessa verksamheter ingå i gruppen. LiU lärarfortbildning Idag förekommer olika former av uppdragsutbildningar, vanligtvis i form av statliga satsningar som Lärarlyft men en även i andra former som sker på uppdrag av olika skolhuvudmän. Vissa av dessa utbildningsuppdrag förmedlas genom Kansliet för utbildningsvetenskap medan andra bygger på överenskommelser mellan uppdragsgivarna och enskilda institutioner. Detta försvårar möjligheterna till gemensamma satsningar på kursutveckling och marknadsföring. Som framgått av den kartläggning som redovisats ovan finns inte minst ett stort behov av utveckling av IKT- baserade kurspaket. Under de senaste åren har LiU halkat efter många andra lärosäten i utvecklingen av sådana kurser. Genom att göra LiU skolsamverkan till den samlade enheten för lärarfortbildning kan också servicen till kursgivande institutioner och enskilda lärare öka. Till exempel kan service kring ekonomihantering och avtalsskrivning erbjudas. I princip skulle de flesta utbildningsuppdrag som gäller lärarfortbildning på samma sätt som andra utbildningsuppdrag inom området Utbildningsvetenskap kunna gå ut till institutionerna via de beställningar som årligen beslutas. På detta sätt förenklas hanteringen och en långsiktighet uppnås. Vidare vore det möjligt att i högre utsträckningen än som görs idag använda redan befintliga kurser (fristående kurser eller programkurser) i fortbildningsverksamheten. Initialt bör en kraftsamling ske för att hitta nya former för verksamheten. Inte minst gäller detta olika insatser för utveckling av nätbaserade kurser som kartläggningen visat är det främst sådana kurser som skolvärlden efterlyser. För att utveckla sådana nätbaserade kurser behöver en nära samverkan inledas med IKT- studion och liknande miljöer inom LiU samt med IKT- pedagogisk kompetens vid institutionerna. Detta kommer initialt att kräva ekonomiska investeringar men kommer i ett längre perspektiv med all sannolikhet att stärka intäktssidan. I dagsläget har LiU svårt att konkurrera med 15

18 andra lärosäten om fortbildningsuppdrag, vilket innebär att de stora belopp som kommuner och andra skolhuvudmän just nu satsar på fortbildningsverksamhet inte kommer oss till del. LiU skolforskning Behovet av forskning i skolan är något som återkommer i vår kartläggning. Även inom detta område finns olika exempel på samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän. En tänkbar utveckling av LiU skolsamverkan är att möjliggöra en tätare samverkan mellan aktiva skolforskare och skolvärlden. Till exempel skulle detta kunna möjliggöras genom forskningsprojekt där LiU och skolhuvudmän tillsammans står för finansieringen. En viktig roll för LiU skolsamverkan skulle också vara att systematiskt sprida och kommunicera forskningsresultaten från sådana projekten. Organisering och finansiering av LiU skolsamverkan Organisatorisk placering Den i särklass vanligaste placeringen av skolsamverkansarbetet vid andra lärosäten är inom den fakultet, akademi eller institution som även har huvudansvaret för att organisera lärarutbildning. Kopplingen mellan lärarutbildning och skolsamverkan har även framkommit som högst betydelsefull i utvärderingen av RUC vid olika lärosäten, som nämndes i den inledande bakgrunden. Vi föreslår därför att LiU skolsamverkan organisatoriskt får sin hemvist inom Utbildningsvetenskap, med ett LiU- övergripande uppdrag att samordna en universitetsintern samverkan kring olika verksamheters arbete med skolsamverkan och skolkontakter. Ett sådant förslag går också väl i linje med direktiven i utredningsuppdraget där det fastslås att utbildningsvetenskap bör vara den sammanhållande kraften i LiU:s arbete med skolsamverkan. I treårsbudgeten för har Utbildningsvetenskap också tilldelats medel för ett sådant uppdrag. För att säkra en nära samverkan mellan lärarutbildningen och LiU skolsamverkan bör verksamhetsledaren/föreståndaren regelbundet delta vid de särskilda programledningsmöten som har till uppgift att samordna arbetet inom de olika lärarutbildningsprogrammen. I denna grupp ingår sedan tidigare också programansvarig utbildningsledare för VFU. Den modell utredningen föreslår möjliggör samtidigt att det skolsamverkansarbete som idag sker inom olika verksamheter vid LiU kan fortsätta sitt arbete i relation till sina specifika frågor och målgrupper. Det innebär likaså att Utbildningsvetenskap kan arbeta med särskilda målgrupper och projekt. LiU skolsamverkan kommer således att skapa förutsättningar för att, tillsammans med andra på en gemensam arena, nå synergieffekter för de olika verksamheter som arbetar med skolsamverkan inom LiU. För att undvika dubbelarbete och oklara ansvarsförhållanden bör de uppgifter av samordnande slag som tidigare funnits på central nivå integreras i enheten LiU skolsamverkans uppdrag. Bemanning LiU skolsamverkan bör bestå av en grundbemanning som kan utökas vid behov. Dessa personer bör dela sin tid mellan det LiU- övergripande uppdraget och det arbete som sker inom Utbildningsvetenskap. Grundbemanningen bör bestå av en verksamhetsledare/föreståndare och en administratör/kommunikatör. Verksamhetsledaren och administratören bör arbeta 100 % med sina respektive uppdrag. Dessa båda personer bör anställningsmässigt vara knutna till Kansliet för utbildningsvetenskap, förslagsvis på anställningar som utbildningsledare respektive koordinator. Verksamhetsledaren bör vara disputerad och ha god erfarenhet av liknande samverkansarbeten mellan skola och universitet. Eftersom så mycket av verksamheten kommer att handla om IKT- baserad kommunikation bör den IKT- /web- /informationskompetens som finns inom Utbildningsvetenskap aktiveras i utvecklingsarbetet såväl som i den fortsatta driften. Nära samverkan bör också inledas med befintliga IKT- inriktade enheter som exempelvis IKT- studion och kommunikationsavdelningen, i syfte att stärka 16